Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till elektrifiering av banan Långsele —Boden m. m.

1940-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till elektrifiering av banan Långsele —Boden m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till elektrifiering av banan Långsele

—Boden m. m.

(4:e avd.)

I proposition (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit (punkt 28, sid. 56 och 57, av det vid

propositionen under rubrik »Kapitalbudgeten: Bil. 5» fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden) föreslagit riksdagen att

till elektrifiering av banan Långsele—Boden för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 64,

av herr T. Caap m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 122, av herr

E. Hage m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte till elektrifiering av banan

Långsele—Boden för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

12,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 23 februari 1940 dagtecknad proposition,

nr 92, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att såsom kapitalinvestering i statens affärsverksfonder under rubrik

Statens järnvägar anvisa dels till Elektrifiering av banan Långsele —Boden för

budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 16,000,000 kronor, dels ock till

Vissa banförstärkningsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att i nuvarande ekonomiska läge begränsa

statens kapitalinvesteringar föreslog Kungl. Majit i årets statsverksproposition,

att elektrifieringsarbetena å banan Långsele—Boden måtte bedrivas

i något långsammare takt än som tidigare förutsatts och äskades i

anslutning därtill i riksstatsförslaget för nästa budgetår endast ett belopp

av 8,000,000 kronor i stället för i arbetsplanen förutsatta 12,000,000 kronor.

I skrivelse den 15 januari 1940 har järnvägsstyrelsen efter samråd med

chefen för försvarsstaben hemställt, att för möjliggörande av en forcering

av elektrifieringsarbetena ett anslag å 16,000,000 kronor måtte anvisas för

Bihang till riksdagens protokoll 1940. G sami. Nr 89—93.

817 .10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Utskottet.

nästa budgetår, samt att för vissa spårförstärkningsarbeten m. m. å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett anslag av 1,700,000 kronor

måtte anvisas.

Departementschefen bär i ärendet anfört följande:

Den utveckling, som under den senaste tiden skett i fråga örn vårt lands

militärpolitiska läge, har, i förening med vunna erfarenheter av den elektriska

järnvägsdriftens fördelar, föranlett de närmast intresserade myndigheterna

att till förnyat övervägande upptaga frågan örn den takt, vari elektrifieringsarbetena

å banan Långsele—Boden böra bedrivas. I anslutning

härtill har järnvägsstyrelsen hemställt örn ökat anslag till arbetena för deras

hastigare utförande. Jag har med hänsyn till nytillkomna omständigheter

i likhet med järnvägsstyrelsen funnit övervägande skäl tala för att arbetena

böra bedrivas i raskare takt än som tidigare förutsatts. Under hänvisning

i huvudsak till de skäl, som framlagts i järnvägsstyrelsens skrivelse, anser

jag mig därför böra biträda styrelsens framställning örn att anslaget till

elektrifieringen för nästa budgetår anvisas med 16,000,000 kronor i stället

för i årets statsverksproposition äskade 8,000,000 kronor.

Då de i styrelsens framställning åsyftade banförstärkningsarbetena m. m.

på grund av nu rådande förhållanden synas böra komma till stånd, har

styrelsens förslag ej heller härutinnan givit mig anledning till erinran. Anslaget

torde såsom järnvägsstyrelsen föreslagit böra anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

I den mån de här ifrågavarande arbetena kräva anställning av ny arbetskraft,

förutsätter jag, att samråd med statens arbetsmarknadskommission

äger rum.

Frågan örn avskrivning av viss del av de medel, örn vilkas anvisande jag

här gör hemställan, torde få upptagas till prövning i ett senare sammanhang.

Enligt den nya planen skulle elektrifieringen av delsträckorna söderifrån

räknat vara fullbordad:

Långsele—Mellansel ( 91 km) .......... 1 oktober 1940.

Mellansel—Vännäs (120 » ) .......... 1 februari 1941.

Vännäs—Boden (287 » ) .......... 1 januari 1942.

(498 km)

Elektrifieringen av norra stambanan har under de senaste åren avslutats

å linjen till Långsele. Enligt beslut av 1939 års riksdag har järnvägsstyrelsen

redan påbörjat arbetena utefter den 498 km långa sträckan upp till

Boden. Kostnaderna för denna fortsatta elektrifiering — vilken enligt departementschefens

förslag skulle påskyndas — beräknas numera till 39,000,000

kronor mot tidigare 33,610,000 kronor. Kostnadsökningen, som är relativt

störst för de elektriska lokomotiven, beror främst på stegringarna i pris på

järn, koppar o. s. v.

För egen del vill utskottet erinra örn att enligt redan tidigare av riksdagen

gjorda uttalanden norra stambanans elektrifiering bör betraktas som ett

naturligt led i vårt järnvägsväsendes tekniska anpassning efter tidsutvecklingen.

Först sedan dessa arbeten helt fullbordats vinnes direkt anslutning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

3

med den redan elektrifierade riksgränsbanan, och först då kan den rörliga

elektriska materielen fritt disponeras över hela det elektrifierade stambanenätet,

något som särskilt vid avspärrningslägen måste anses vara högst

värdefullt.

Aven det minskade beroendet av utländskt lokomotivbränsle är en faktor,

som just nu får tillmätas största betydelse. I all synnerhet gäller detta

ifrågavarande bansträckor norr om Långsele, vilka delvis gå fram genom

synnerlig oländig terräng, där fördelarna av den elektriska driftformen med

de elektriska lokens väsentligt större dragkraft i stigningarna äro alldeles

särskilt påtagliga.

Med nuvarande höga kolpris — men i stort sett oförändrat pris på den

elektriska kraften — medför den elektriska driften också stora direkta besparingar.

Sålunda kan avkastningen vid en elektrifiering av sträckan Långsele—Boden

antagas stiga från 1.4 procent vid ett kolpris av 25 kronor

(fritt Östersjöhamn) till 9.5 procent vid ett kolpris av 100 kronor. (4.1 procent

vid 50 och 6.8 procent vid 75 kronor). Utgångspunkten för dessa kalkyler

har varit normal förkrigstrafik. Vid en ansvällning av tågrörelsen

ställer sig jämförelsen än fördelaktigare för den elektriska driften.

De stora kapitalutlägg, som elektrifieringsarbetena draga med sig, kunna

visserligen i nuvarande finansläge väcka betänksamhet. Man torde dock

vara berättigad att mot denna synpunkt ställa — förutom den elektriska

driftens övriga fördelar •— ovannämnda besparingar i utlänskt importbränsle.

Enbart för ifrågavarande cirka 500 km långa sträcka Långsele—Boden kunna

dessa antagas för närvarande uppgå till 2,000,000—4,000,000 kronor årligen

(en årlig kolförbrukning på linjen Långsele—Boden av cirka 40,000 ton vid

normal trafik).

Med beaktande till sist att — enligt vad från järnvägsstyrelsen ställts i

utsikt — arbetenas påskyndande ej skulle behöva något mera nämnvärt

fördyra desamma har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att elektrifieringen

av norra stambanan utefter den fortsatta bansträckan Långsele—Boden bedrives

i den hastigare takt, som nu i propositionen nr 92 förutsatts.

Även i vad propositionen avser ett mera begränsat anslag till vissa banförstärkningsarbeten

m. in. har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag.

De väckta motionerna hava i samband med Kungl. Maj:ts förslag blivit

behandlade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning

av motionerna I: 64 och II: 122 må såsom kapitalinvestering

i statens affärsverksfonder under rubrik Statens järnvägar

anvisa

a) till Elektrifiering av banan Långsele—Boden för budgetåret

1940/41 ett reservationsanslag av 16,000,000 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

b) till Vissa banförstärkning surhet en m. m. å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av

1,700,000 kronor.

Stockholm den 9 april 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö,

Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Andersson i

Fältenborg, Andrén, Ström i Lidköping, Heiding, Lindström och Larsson i Varberg;

samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Persson i

Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Ward, Lndberg i Umeå,

Andersson i Södergård, Aqvist och Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till elektrifiering av banan Långsele—Boden m. m. s. 4 i texten