Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940/41 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1940-02-13 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940/41 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1940 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940/41 av utgifterna

för kapitalinvestering i avseende å postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti propositionen (nr

1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1940/41 har

Kungl. Majit i avseende å kapitalinvesteringar för postverket (punkt 1, sid.

4—6, av det vid propositionen under rubrik »Kapitalbudgeten, Bil. 5» fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

4 januari 1940) föreslagit riksdagen att till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 700,000

kronor.

Förevarande anslag föreslås skola uppföras med ett från 1,250,000 till

700.000 kronor nedsatt belopp. Härvid har räknats med att det belopp å

100.000 kronor, som enligt av Kungl. Majit meddelat beslut icke må disponeras

av anslaget för löpande budgetår, skall få tagas i anspråk under nästkommande

budgetår. Den föreslagna nedskärningen av medelsanvisningen

för ifrågavarande ändamål förutsätter, enligt vad generalpoststyrelsen framhållit,

dels stark återhållsamhet vid nyanskaffning av inventarier, dels uppskov

tillsvidare med inköp av inventarier, som i och för sig äro synnerligen

behövliga och önskvärda.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,

hemställer,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

2:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter i Borås m. m. Förevarande

förslag (punkt 2, sid. 6—8) innebär endast ett fullföljande av statsmakternas

vid 1939 års lagtima riksdag fattade beslut örn inköp för postverkets

räkning av samtliga tomter i kvarteret Eko i Borås. Med tillstyrkande

av förslaget hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 6 sami. Nr 9. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av

fastigheter i Borås m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 460,500 kronor.

3:o) Inköp för postverkets räkning av två markområden i Båda. Kungl.

Majit har (punkt 3, sid. 8 och 9) föreslagit riksdagen att till inköp för

postverkets räkning av två markområden i Råda för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 10,200 kronor.

Postverket arrenderar sedan ingången av år 1893 mot en årlig avgäld av

25 kronor ett jordområde i Norra Råda socken i Värmlands län, å vilket

område postverket uppfört en posthusbyggnad och en del uthus, däribland

ett garage för postverkets diligenser å linjen Råda—Långflon. Då arrendetiden

utgår med utgången av år 1942, föreslås nu området skola förvärvas

med äganderätt för postverkets räkning. I samband härmed skulle även

förvärvas ett intill nu angivna jordområde gränsande markområde örn 1,774

kvadratmeter. Genom det senare förvärvet avses att för framtiden säkerställa

postverkets dispositionsrätt till erforderligt område för en ny garagebyggnad,

vilken blivit erforderlig på grund av diligenstrafikens utveckling.

De till inköp föreslagna två områdena hava en sammanlagd areal av 8,611

kvadratmeter. Det begärda priset utgör för 5,446 kvadratmeter 1 krona

per kvadratmeter och för återstående 3,165 kvadratmeter 4,750 kronor eller

ungefär 1 krona 50 öre per kvadratmeter. För ändamålet skulle alltså erfordras

ett anslag å (5,446 + 4,750 —) 10,196 kronor eller, i avjämnat tal,

10,200 kronor.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av två

markområden i Råda för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 10,200 kronor.

4:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter i Växjö. Kungl. Majit

har (punkt 4, sid. 9—15) föreslagit riksdagen att till inköp för postverkets

räkning av fastigheter i Växjö för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 265,000 kronor.

Förevarande förslag avser att genom förvärv av två fastigheter (nr 4 och

5) i kvarteret Gunnar Gröpe i Växjö bereda erforderligt tomtområde för uppförande

framdeles av en nybyggnad för postkontoret i staden, vilket alltsedan

den 1 oktober 1911 är inrymt i riksbankens fastighet. De nuvarande postkontorslokalerna

hava till följd av poströrelsens utveckling befunnits numera

vara — huvudsakligast på grund av bristande utrymme — synnerligen

olämpliga för sitt ändamål. Verkställd utredning har givit vid handen, att

tillräckligt och lämpligt utrymme för postkontoret icke kan erhållas inom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

riksbankens fastighet genom tillbyggnad eller omändring av denna. De begärda

köpeskillingarna för de till inköp föreslagna två fastigheterna, vilka

äro belägna vid Norrgatan mitt emot residenset, uppgå till sammanlagt

265,000 kronor, motsvarande ett genomsnittligt pris av i runt tal 112 kronor

per kvadratmeter.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Såsom byggnadstomt har nu generalpoststyrelsen föreslagit fastigheterna

nr 4 och 5 i kvarteret Gunnar Gröpe, vilka skulle för ändamålet inköpas för

ett sammanlagt pris av 265,000 kronor. Då fastigheterna äro skilda från

länsresidenstomten endast genom en gata, skulle enligt generalpoststyrelsens

och länsstyrelsens mening genom tomtförvärvet erbjudas en möjlighet att

tillgodose länsstyrelsens behov av ökade lokaler i den byggnad, som skulle

uppföras å tomterna och som skulle förbindas med landsstatshuset genom

antingen en bro över galan eller en gång därunder. Mot förslaget örn ifrågavarande

tomtinköp har byggnadsstyrelsen, utan att dock avstyrka detsamma,

framfört vissa erinringar avseende köpeskillingen, som styrelsen finner förhållandevis

synnerligen hög, samt den ifrågasatta förbindelsen mellan posthusbyggnaden

och landsstatshuset. Ej heller jag kan undgå att finna köpeskillingen,

innebärande ett genomsnittspris per kvadratmeter av 112 kronor,

hög. Å andra sidan kan framhållas, att tomterna torde få anses synnerligen

välbelägna och att den senaste tidens allmänna utveckling i Växjö synes hava

medfört avsevärda stegringar av värdena å de centralt belägna tomterna. Med

hänsyn härtill och då enligt vad generalpoststyrelsen meddelat gjorda undersökningar

visat, att det icke föreligger möjlighet att för postverkets räkning

förvärva tomtmark, som är lika välbelägen och ur hebyggelsesynpunkt lika

lämplig som de till inköp nu föreslagna två fastigheterna, vill jag icke motsätta

mig styrelsens förslag örn inköp av fastigheterna. Vad angår spörsmålet,

huruvida lokaler böra beredas länsstyrelsen i den nya posthusbyggnaden samt,

därest så anses böra ske, på vad sätt förbindelsen mellan nybyggnaden och

det nuvarande landsstatshuset lämpligen bör ordnas, torde ställning till detsamma

icke böra tagas i nu förevarande sammanhang.

De för de till inköp föreslagna två fastigheterna begärda köpeskillingarna,

vilka motsvara ett genomsnittspris av 112 kronor per kvadratmeter, torde,

även om hänsyn tages till att fastigheterna äro synnerligen välbelägna, få anses

vara förhållandevis höga. Den senaste tidens allmänna utveckling i Växjö

synes emellertid, såsom departementschefen framhållit, hava medfört avsevärda

stegringar av värdet å centralt belägna tomter. Verkställda undersökningar

hava vidare, enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, givit vid handen,

att det ej föreligger möjlighet att för postverkets räkning förvärva tomtmark,

som är lika välbelägen och ur bebyggelsesynpunkt lika lämplig som

nu ifrågavarande två fastigheter. Utskottet har därför i likhet med departementschefen

icke velat motsätta sig styrelsens förslag örn inköp av fastigheterna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastigheter

i Växjö för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 265,000 kronor.

v v- \ v

Utskotta.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Telegrafverket.

5:o) Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Äppelviken i Stockholm.

Kungl. Maj :t har (punkt 5, sid. 16 och 17) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad

till telefonstationsbyggnaden i Äppelviken i Stockholm för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

I samband med utbyggnaden av nya bostadsområden inom Äppelvikens

telefonstations trafikområde beräknas antalet abonnenter under loppet av tre

å fyra år komma att ökas till omkring 16,000. Den nuvarande stationsbyggnaden,

vilken uppfördes under åren 1934 och 1935 för en kostnad av 160,000

kronor, kan emellertid inrymma stationsutrustning för högst 14,000 abonnenter.

En tillbyggnad anses därför snarast böra komma till utförande. Kostnaderna

för den erforderliga tillbyggnaden beräknas till 80,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden

i Äppelviken i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

6:o) Telefonstationsbyggnad i Huddinge. Kungl. Majit har (punkt 6, sid.

17—ig) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Huddinge för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 169,300 kronor.

För tillgodoseende av behovet av lokaler för en tilltänkt automatisk telefonstation

i Huddinge — vilken enligt den för automatisering av telefonnätet

inom Stockholms förorter uppgjorda planen skall vara färdig att tagas i bruk

under år 1942 — skulle enligt förevarande förslag för en köpeskilling av cirka

9,300 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per kvadratmeter, inköpas

en tomt och å densamma uppföras en nybyggnad av tegel i två våningar och

källarvåning för en beräknad kostnad av 160,000 kronor. Förslagets genomförande

skulle alltså draga en sammanlagd kostnad av 169,300 kronor. Den

nya automatstationen är avsedd att ersätta de nuvarande stationerna i Huddinge,

Snättringe och Stuvsta. Flyttningen av dessa tre stationer, vilka alla

äro inrymda i förhyrda lokaler, beräknas med hänsyn till de senaste årens

snabba abonnentökning behöva ske i början av år 1942.

Ifrågavarande stationsbyggnad, vilken ingår som ett led i planen för den

successiva automatiseringen av telefonnätet inom Stockholms förorter, behöver

även komma till utförande för att en förhållandevis kostsam ombyggnad

av två av de tre växelstationer, som skola ersättas av den tillämnade nya

automatiska stationen, skall kunna undvikas. Utskottet, som funnit anslag

för ändamålet böra anvisas med äskat belopp, hemställer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Huddinge för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 169,300

kronor.

7:o) Telefonstationsbyggnad i Sölvesborg. Kungl. Maj:t har (punkt 7,

sid. 19—21) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Sölvesborg

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 230,000 kronor.

Å beredskapsstat för innevarande budgetår har uppförts ett förskottsanslag

å 273,000 kronor för uppförande å en tidigare för ändamålet inköpt tomt av

en telefonstationsbyggnad i Sölvesborg, i vilken byggnad även skulle inrymmas

lokaler för postkontoret å platsen. För såväl telefonstationen som postkontoret

förhyras för närvarande lokaler. Då telefonstationslokalen icke står

till förfogande längre än till den 1 oktober 1942, föreslås nu de erforderliga

medlen för den planerade nybyggnaden skola anvisas å riksstaten för nästa

budgetår. Den nya telefonstationen avses emellertid numera skola bliva automatisk.

På grund härav antages den tidigare beräknade byggnadskostnaden

kunna nedbringas till 230,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Sölvesborg

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 230,000

kronor.

8:o) Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås. Kungl. Majit

har (punkt 8, sid. 21 och 22) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad till telelonstationsbyggnaden

i Alingsås för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 90,000 kronor.

Å beredskapsstat för innevarande budgetår har uppförts ett förskottsanslag

å 74,000 kronor för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås. De

erforderliga medlen för detta byggnadsföretag, vilket befunnits icke utan

allvarliga olägenheter kunna ytterligare uppskjutas, föreslås nu skola anvisas

å riksstaten för nästa budgetår. På grund av stegrade byggnadskostnader

och till följd av en nytillkommen skyddsrumsanläggning beräknas den

ursprungligen angivna kostnadssumman behöva ökas med 16,000 kronor till

90,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag torde böra anvisas å riksstaten

för nästa budgetår. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot beräkningen

av medelsbehovet, hemställer alltså,

att riksdagen må för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden

i Alingsås för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 90,000 kronor.

Utskotta.

utskotta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9:o) Telefonstationsbyggnad i Karlskoga. Kungl. Majit har (punkt 9,

sid. 22—24) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Karlskoga

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 284,000 kronor.

Den nuvarande telefonstationen i Karlskoga, vilken är inrymd i förhyrda

lokaler, beräknas vara fullbelagd vid slutet av år 1941. Vid sagda tidpunkt

måste därför ny stationsutrustning vara inmonterad i nya lokaler. De nya

lokalerna föreslås skola beredas genom uppförande av en telefonstationsbyggnad

av tegel i två våningar jämte källarvåning för en beräknad kostnad av

264,000 kronor. För byggnaden erforderlig tomt avses skola förvärvas av

Karlskoga stad för en köpeskilling av 20,000 kronor, motsvarande ett pris

av ej fullt 8 kronor per kvadratmeter. Sammanlagt skulle alltså byggnadsföretaget

draga en kostnad av 284,000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker, att den föreslagna telefonstationsbyggnaden må komma

till utförande. Med hänsyn till den tid som åtgår för montering av den nya

stationen torde de för byggnadsföretaget erforderliga anslagsmedlen i sin

helhet böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Karlskoga

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 284,000

kronor.

10:o) Telefonstationsbyggnad i Borlänge. Kungl. Majit har (punkt 10,

sid. 24—26) föreslagit riksdagen att dels till telefonstationsbyggnad i Borlänge

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor, dels

ock medgiva, att den postverket tillhöriga fastigheten nr 145, tomten nr 2 i

kvarteret Halvdan, i Borlänge må försäljas till ett pris av 115,000 kronor och

på villkor i övrigt, som av Kungl. Majit fastställas.

Å riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisades ett anslag å 56,300 kronor

för inköp av tvenne tomter i Borlänge för uppförande framdeles av en för

post- och telegrafverken gemensam byggnad. För denna byggnad har riksdagen

sedan å beredskapsstat för innevarande budgetår uppfört ett förskottsanslag

å 360,000 kronor. I enlighet med vad som förutsattes vid beviljandet

av anslaget till tomterna framlägges nu förslag örn försäljning av

den nuvarande postkontorsfastigheten. Den erbjudna köpeskillingen, 115,000

kronor, överstiger fastighetens taxeringsvärde med 3,000 kronor, samt det

värde, varmed fastigheten nu ingår i telegrafverkets kapital, med 8,340 kronor.

Samtidigt föreslås de för den nya telefonstationsbyggnaden erforderliga

anslagsmedlen, vilka numera beräknas till 400,000 kronor, skola anvisas å

riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet. Utskottet tillstyrker, att anslag till ifrågavarande av riksdagen tidigare beslutade

telefonstationsbyggnad anvisas med av Kungl. Majit äskat belopp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

Utskottet, som även i övrigt funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till telefonstationsbyggnad i Borlänge för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor;

b) medgiva, att den postverket tillhöriga fastigheten nr 145,

tomten nr 2 i kvarteret Halvdan, i Borlänge må försäljas till

ett pris av 115,000 kronor och på villkor i övrigt, som av

Kungl. Maj:t fastställas.

ll:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Spånga. Kungl.

Majit har (punkt 11, sid. 26 och 27) föreslagit riksdagen att till inköp för

telegrafverkets räkning av tomter i Spånga för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

De nuvarande telefonstationerna i Bromsten och Spånga — vilka äro inrymda

den förra i förhyrda lokaler och den senare i en telegrafverket tillhörig,

i samband med förvärvet av det enskilda telefonnätet i Stockholm med

omnejd inköpt fastighet — äro enligt planen för automatisering av telefonstationerna

inom Stockholms förorter avsedda att ersättas av en till Spånga

förlagd automatisk telefonstation. Då den nuvarande stationsfastigheten i

Spånga befunnits icke hava det markutrymme, som kräves för den för planens

genomförande behövliga nya stationsbyggnaden, föreslås erforderligt

tomtområde skola beredas genom inköp av två tomter i omedelbar närhet av

denna fastighet för en köpeskilling av 8,000 kronor, motsvarande ett pris av

i runt tal 5 kronor 70 öre per kvadratmeter. Den till inköp föreslagna tomtmarken

tillåter även, att postverkets rörelse i Spånga framdeles flyttas dit.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomter i Spånga för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

12:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Nynäshamn. Kungl.

Majit har (punkt 12, sid. 27 och 28) föreslagit riksdagen att till inköp för

telegrafverkets räkning av tomt i Nynäshamn för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 31,000 kronor.

I syfte att säkerställa erforderligt utrymme för eventuell framtida utvidgning

av telegrafverkets verkstad i Nynäshamn skulle enligt förevarande förslag

från Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag inköpas ett markområde örn cirka

17,500 kvadratmeter, beläget mellan det nuvarande verkstadsområdet och

de öster därom belägna industrispåren samt hamnen. Den begärda köpeskillingen,

31,000 kronor, motsvarar ett pris av 1 krona 77 öre per kvadratmeter.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Nynäshamn för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 31,000 kronor.

13:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Kristianstad. Kungl.

Majit har (punkt 13, sid. 28 och 29) föreslagit riksdagen att till inköp för

telegrafverkets räkning av tomt i Kristianstad för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 120,000 kronor.

Den nuvarande telefonstationen i Kristianstad, vilken är förlagd till en

telegrafverket tillhörig fastighet, beräknas inom en snar framtid behöva utbytas

mot en ny station. Tillräckliga lokaler för den nya stationen hava

befunnits icke kunna beredas i den nuvarande stationsbyggnaden eller genom

en tillbyggnad till denna. En ny stationsbyggnad anses därför böra uppföras.

För den nya byggnaden erforderligt tomtområde föreslås nu skola

anskaffas genom inköp från Kristianstads stad av en tomt i kvarteret Härbärget

invid östra Boulevarden för en köpeskilling av 120,000 kronor, motsvarande

ett pris av i Tunt tal 65 kronor per kvadratmeter. Den nuvarande

stationsfastigheten förutsättes — för den händelse den ej befinnes böra komma

till användning för annat statligt ändamål — kunna utan svårighet avyttras,

enär läget är lämpligt för anordnande av affärslokaler.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Kristianstad för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 120,000 kronor.

14:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Lund. Kungl. Majit

har (punkt 14, sid. 29 och 30) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets

räkning av tomt i Lund för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Den nuvarande telefonstationen i Lund beräknas snart vara fullbelagd.

Erforderligt utrymme för den nya telefonstationen avses skola beredas genom

en tillbyggnad till den nuvarande, vid Lilla Gråbrödersgatan belägna

stationsbyggnaden, vilken uppfördes under åren 1912—1914 samt inrymmer

lokaler jämväl för postkontoret på platsen. För tillbyggnaden, genom vilken

även skulle beredas möjlighet till utvidgning av postverkets lokaler, har redan,

jämlikt medgivande av Kungl. Majit, inköpts den till nuvarande stationsfastigheten

(tomten nr 7) gränsande tomten nr 11 i Kvarteret Glädjen

för en köpeskilling av 39,500 kronor. För ändamålet har vidare — med anslag

beviljat av 1939 års lagtima riksdag — inköpts den omedelbart intill

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

nuvarande stationsfastigheten belägna tomten nr 8 i samma kvarter för en

köpeskilling av 66,000 kronor, motsvarande ett pris av i runt tal 131 kronor

per kvadratmeter reglerad tomtyta.

Telegrafstyrelsen, som vid upprepade tillfällen sökt att förvärva de två

mindre fastigheter, nr 9 och 10, vilka äro belägna mellan de av telegrafverket

inköpta tomterna nr 8 och 11, har nu framlagt förslag om inköp av den

med nr 9 betecknade fastigheten, vilken är belägen i hörnet av Lilla Gråbrödersgatan

och Winstrupsgatan och gränsar omedelbart intill fastigheten

nr 8. Den begärda köpeskillingen, 45,000 kronor, motsvarar ett pris av 175

kronor per kvadratmeter reglerad tomtyta.

Såsom departementschefen framhållit torde den för ifrågavarande tomt

begärda köpeskillingen, ehuru hög, få anses godtagbar med hänsyn till det

särskilda värde, som tomten äger för telegrafverket. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Lund för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsansiag

av 45,000 kronor.

15:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Sala. Kungl. Majit

har (punkt 15, sid. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets

räkning av tomt i Sala för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Den nuvarande telefonstationen i Sala, vilken är inrymd i förhyrda lokaler,

beräknas icke kunna användas längre än till den avtalade hyrestidens

utgång, den 1 oktober 1943. Vid denna tidpunkt måste alltså ny stationsutrustning

finnas tillgänglig att tagas i bruk. Verkställda undersökningar

hava givit vid handen, att tillräckliga lokaler för den nya stationen icke kunna

beredas inom postverkets fastighet i staden. Förslag framlägges därför

om inköp av erforderlig tomtmark för uppförande av en telefonstationsbyggnad

på platsen. För den till inköp föreslagna tomten, vilken är belägen vid

Kungsgatan, har begärts en köpeskilling, som motsvarar ett pris av i runt

tal 58 kronor per kvadratmeter. En del av tomtens nuvarande bebyggelse

förutsättes kunna bibehållas även efter den nya byggnadens uppförande och

beräknas i hyror inbringa omkring 4,000 kronor årligen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Sala för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

16:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Gävle. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 32 och 33) om förvärvande

Utskottet.

Utskottet ■

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

av erforderlig tomt för uppförande av en förrådsbyggnad i Gävle för en

köpeskilling av i runt tal 31,000 kronor, motsvarande ett pris av 2 kronor

50 öre per kvadratmeter.

Enär stadsplan för området nu ej finnes, har staden förbundit sig utverka

sådan plan för området, att den till inköp nu föreslagna fastigheten bildar

en tomt, samt att byggnadsbestämmelsema så utformas, att fastigheten

kan användas för uppförande av byggnader för förrådslokaler, verkstäder

m. m.

Utskottet. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Gävle för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 31,000 kronor.

17:o) Inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.

Kungl. Majit har (punkt 17, sid. 33—36) föreslagit riksdagen att dels till

inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande

eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas

i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, dels ock medgiva, att Kungl. Majit må

bemyndiga telegrafstyrelsen att — oavsett huruvida inköpet är av sådan beskaffenhet,

som nyss nämnts — för markinköp till ett pris av högst 5,000

kronor av nämnda anslag disponera sammanlagt högst 100,000 kronor.

För inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter, vilkas

förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas

i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, anvisades senast för budgetåret

1938/39 av riksdagen ett reservationsanslag av 300,000 kronor. Samtidigt

medgav riksdagen, att Kungl. Majit finge bemyndiga telegrafstyrelsen

att för markinköp till ett pris av högst 1,000 kronor av nämnda anslag disponera

sammanlagt högst 100,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har föreslagit, att ett nytt anslag å 300,000 kronor skall

anvisas för ifrågavarande ändamål å riksstaten för nästa budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom även vid tidigare anslagsäskanden för ändamål av här förevarande

slag framhållits har erfarenheten visat behovet av att äga tillgång till

medel, då det i särskilda fall gällt att snabbt och på för statsverket fördelaktiga

villkor förvärva och bebygga fastigheter för telegrafverkets räkning.

Med hänsyn härtill och då eljest tillräckliga medel efter utgången av innevarande

budgetår icke torde bliva tillgängliga för ifrågavarande ändamål,

tillstyrker jag, att nytt anslag till ett belopp av 300,000 kronor äskas.

Vad telegrafstyrelsen föreslagit i fråga om en utvidgning av telegrafstyrelsens

nuvarande rätt att utan Kungl. Majits medgivade disponera ifrågavarande

anslag anser jag värt beaktande med hänsyn till den förenkling av

det administrativa förfarandet vid mindre tomtinköp, som härigenom skulle

kunna ernås. Jag vill därför föreslå, att telegrafstyrelsens bemyndigande

att utan tillstånd av Kungl. Majit inköpa fastigheter utsträckes till att om
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

fatta sådana, som betinga ett pris av högst 5,000 kronor. Telegrafstyrelsen

bör givetvis — liksom hittills — efter varje års slut till Kungl. Maj :t anmäla

under senast förflutna året gjorda markinköp av detta slag, och jag förutsätter,

att redogörelse för anslagets användning skall lämnas riksdagen liksom

hittills i samband med äskanden av ytterligare anslag under förevarande

rubrik.

Vad härefter angår telegrafstyrelsens hemställan, att ifrågavarande anslag

i förekommande fall måtte få disponeras av Kungl. Maj:t jämväl under

tid, då riksdagen är samlad, vill jag erinra om att förutsättning för anslagets

användning icke torde såsom telegrafstyrelsen förutsatt få anses utgöra, att

riksdagen är åtskild. Därest ett under pågående riksdag framkommet inköpsärende

är av sådan brådskande natur, att riksdagens beslut i ärendet

anses icke utan synnerlig olägenhet kuna avvaktas, torde nämligen ärendet

ej behöva underställas riksdagen, utan Kungl. Maj:t torde vara oförhindrad

att däri ensam fatta beslut. Med hänsyn härtill synes mig anledning icke

föreligga att utverka av styrelsen avsett bemyndigande för Kungl. Majit.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning

av fastigheter, vilkas förvärvande eller färdigställande icke

utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas, för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor,

b) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga telegrafstyrelsen

att —- oavsett huruvida inköpet är av sådan beskaffenhet,

som nyss nämnts — för markinköp till ett pris av

högst 5,000 kronor av nämnda anslag disponera sammanlagt

högst 100,000 kronor.

18:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Majit har (punkt 18, sid. 36—40) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telgralväsende för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

har för budgetåren 1934/35—1939/40 anvisats med 12,350,000, 15,000,000,

15,600,000, 30,100,000, 39,200,000 respektive 32,200,000 kronor.

I skrivelse den 10 november 1939 har telegrafstyrelsen gjort framställning

om anslag för nästa budgetår till fortsatt utveckling av statens telefon-

och telegrafväsende med 25,000,000. Sammanfattningsvis anför styrelsen,

att utvecklingen av telegrafverkets rörelse, även örn densamma efter

krigsutbrottet på vissa punkter visat något svagare ökningshastighet, likväl

fortfarande uppvisade en icke oväsentlig tillväxt. Nya anslag till kapitalinvestering

bleve därför nödvändiga för att möjliggöra för verket att taga

emot nya abonnenter och på ett tillfredsställande sätt avveckla telefon- och

telegraftrafiken. Styrelsen hade emellertid med beaktande av det statsfinansiella

läget sökt i görligaste mån begränsa anslagskraven.

Utslcottet.

v

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har telegrafverkets rörelse

även under år 1939 visat en stark utveckling. Under tiden fram till krigsutbrottet

i september nästlidet år var sålunda abonnentökningen större än

under något tidigare år under motsvarande tid. Efter krigsutbrottet har

emellertid den starka ökningen något mattats. För belysande av 1939 års

utveckling kan framhållas, att antalet nya telefonapparater uppgick till omkring

58,000 eller omkring 5,000 mindre än under år 1938.

1 likhet med telegrafstyrelsen anser jag, att, därest icke någon avsevärd

försämring av nu rådande förhållanden på olika områden kommer att inträffa

under nästa budgetår, telegrafverkets rörelse även under nämnda budgetår

kommer att öka. Vid dylikt förhållande måste nya medel stå till styrelsens

förfogande för att styrelsen skall kunna taga emot nya abonnenter

och på ett tillfredsställande sätt avveckla telefon- och telegramtrafiken. Vad

angår storleken av abonnentökningen under år 1940 har telegrafstyrelsen

beräknat denna till 40,000 eller omkring 23,000 mindre än under rekordåret

1938. Att under nu rådande förhållanden med någon grad av säkerhet beräkna

den blivande abonnentökningen är givetvis omöjligt. Styrelsens beräkning

föranleder emellertid icke någon erinran från min sida.

De av styrelsen för olika ändamål framlagda anslagsberäkningarna, vilka

sammanlagt sluta på ett belopp av 25 milj. kronor, hava enligt vad styrelsen

uppgivit uppgjorts med beaktande av det nuvarande statsfinansiella

läget, och de äskade beloppen hava sålunda begränsats till vad som ansetts

oundgängligen nödvändigt. Vid dylikt förhållande och efter ingående överläggningar

med telegrafstyrelsen, vilka övertygat mig om behovet av det nu

ifrågavarande beloppet, har jag icke ansett mig böra ifrågasätta någon

minskning av det för nästa budgetår begärda beloppet. Då såsom tidigare

erinrats om av innevarande budgetårs anslag ett belopp av 10 milj. kronor

icke må disponeras, kommer vid ingången av nästa budgetår att förefinnas

en odisponerad behållning å anslaget uppgående till minst sagda belopp,

vilket alltså kan tagas i anspråk för utgifterna under nästa budgetår. Det

belopp, som skulle behöva anvisas för budgetåret 1940/41 för att möta de

beräknade utgifterna, skulle sålunda kunna begränsas till 15 milj. kronor.

Skulle ökningen under nästa budgetår av telegrafverkets rörelse visa sig

mindre än vad som räknats med, förutsätter jag, att telegrafstyrelsen icke

kommer att behöva taga i anspråk hela det för nästa budgetår avsedda beloppet

utan att ett i stort sett mot den uteblivna ökningen svarande belopp

kommer att vid budgetårets utgång kvarstå odisponerat å anslaget.

ukotiet. Utskottet har ej ansett sig böra frångå den av departementschefen framlagda

anslagsberäkningen, vilken synes uppgjord med tagen hänsyn till tidsläget

i allmänhet samt också till rådande statsfinansiella läge.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefon-

och telegrafväsende för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

19:o) Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. Kungl. Majit

har (punkt 19, sid. 40—42) föreslagit riksdagen medgiva, att till luftskyddsanordningar

m. m. vid telegrafverket må under budgetåret 1940/41 disponeras

ej mindre 300,000 kronor av telegrafverkets driftmedel än även 300,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

kronor av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel, som

uppkommit genom avsättning till telegrafverkets förnyelsefond.

1939 års urtima riksdag har medgivit, att till luftskyddsanordningar m. m.

vid telegrafverket må under budgetåret 1939/40 disponeras ej mindre 760,000

kronor av telegrafverkets driftmedel än även 1,070,000 kronor av till telegrafstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom

avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond. Beloppet har ställts till förfogande

för sådana luftskyddsanordningar, som i första hand befunnits böra

komma till utförande och som beräknats kunna hinna färdigställas redan

under innevarande budgetår.

Enligt förevarande förslag skulle ytterligare 600,000 kronor behöva ställas

till telegrafstyrelsens förfogande för luftskyddsanordningar. Detta belopp

är avsett att användas för följande arbeten och materielanskaffningar m. m.

(distrikten angivna söderifrån):

Antal fastigheter Kronor

Inom första linjedistriktet, 4 ............................ 39,000

» andra » 4............................ 3ä,000

s tredje » 5 43,000

» fjärde » 10 84,000

» femte » 7............................ f>0,000

» sjätte » 3............................ 19,000

270,000

Vid tiden för utförandet av skyddsrummen beräknas

byggnadskostnaderna hava ökats med i runt tal.... 30,000

Anordnande av skyddsvärn vid vissa telegrafverkets fastigheter

samt utgivande av bidrag till skyddsrum inom fastigheter, vari

telegrafverket förhyr telefonstationslokaler, sammanlagt å 67

platser ..................................................

Skyddsrumsinventarier ....................................

Splittersäkra fönsterskydd ..................................

Kurser och övningar.................................. „ . ._L_L^

Summa kronor

Kronor

300,000

190,000

72.000

30.000

8,000

600,000.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till luftskyddsanordningar

m. m. vid telegrafverket må under budgetåret 1940/41 disponeras

ej mindre 300,000 kronor av telegrafverkets driftmedel

än även 300,000 kronor av till telegrafstyrelsens förfogande

stående likvida medel, som uppkommit genom avsättning

till telegrafverkets förnyelsefond.

20:o) Radioanläggningar för luftfarten. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må till radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Statens järnvägar.

21 :o) Utvidgning av spårsystemet vid Stockholms södra station. Kungl.

Majit har (punkt 21, sid. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till utvidgning

av spårsystemet vid Stockholms södra station för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 185,000 kronor.

Riksdagen beviljade för budgetåret 1937/38 ett anslag å 75,000 kronor till

anordnande av nya lastspår vid Stockholms södra station. På grund av den

fortsatta trafikstegringen har emellertid en ytterligare utvidgning av lastspårsanordningarna

visat sig oundgängligen erforderlig. Kostnaderna för en

dylik utvidgning hava beräknats till 185,000 kronor.

Behovet av den föreslagna utvidgningen av spårsystemet vid Stockholms

södra station har ytterligare aktualiserats genom den kraftiga ökning av stationens

trafik, som föranletts av de under nu föreliggande krissituation uppkomna

svårigheterna för sjöfarten till östersjöhamnarna och för lastbilstrafiken.

U it kottet. Utskottet, som tillstyrker att anslag beviljas för ändamålet med det av

Kungl. Majit äskade beloppet, hemställer,

att riksdagen må till utvidgning av spårsystemet vid Stockholms

södra station för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 185,000 kronor.

22:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 22,

sid 44—49) föreslagit riksdagen att till fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,750,000 kronor.

I en av herr K. Petersson inom första kammaren väckt motion, nr 20, har

hemställts, dels att riksdagen måtte uttala sig för att dubbelspårsarbetena

vid statsjärnvägarna fortfarande koncentreras till västra stambanan samt där

bedrivas i forcerad takt, dels ock att anslaget för ändamålet måtte höjas från

1,750,000 kronor till 10,000,000 kronor.

1939 års lagtima riksdag anvisade för ändamålet 2,500,000 kronor, av vilket

belopp 250,000 kronor enligt beslut vid 1939/40 års urtima riksdag tills vidare

icke få disponeras. För nästa budgetår har järnvägsstyrelsen begärt

3,000,000 kronor, varav 2,000,000 kronor å riksstatens driftbudget för omedelbar

avskrivning. Denna summa har av Kungl. Majit nedsatts till 2 miljoner

(1,750,000 + de odisponerade 250,000).

Departementschefen har anfört följande:

Anslagen till här ifrågavarande dubbelspårsanläggningar hava ursprungligen

anvisats med hänsyn till, bland annat, önskvärdheten av att bereda fortsatt

anställning åt vissa tidigare vid inlandsbanebygget sysselsatta arbetare,

vilka vid nämnda banas färdigställande icke kunde erhålla annat arbete.

Sedermera hava till nu ifrågavarande arbeten hänvisats jämväl vid elektri
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

fieringen av banan Långsele—Boden sysselsatta arbetare, åt vilka under vinterhalvåret

icke kunnat beredas arbete vid företaget.

Med hänsyn till vikten av att under nu rådande förhållanden statsutgifterna

inskränkas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt, skulle

det givetvis kunna ifrågasättas, att arbetena å dubbelspårsbyggnaderna, vilka

i allmänhet kunna nyttiggöras först inom relativt lång tid, helt inställas eller

i varje fall avsevärt inskränkas. Då arbetena såsom nyss anförts hava sin

stora betydelse ur synpunkten att sysselsätta ett tämligen stort arbetarantal,

vill jag emellertid icke förorda denna linje. Ehuru jag sålunda finner arbetena

böra fortsättas, anser jag mig emellertid icke kunna biträda styrelsens

förslag örn anställande av nya arbetare för utförande av förberedande arbeten

för dubbelspårsbyggnader. Enligt min mening böra dylika arbeten bedrivas

-— i den mån anslagna medel därtill förslå — endast för sysselsättning

av de arbetare, som hittills använts för dubbelspårsanläggningarna. Däremot

har jag icke något att erinra mot att förberedande arbeten för dubbelspårsbyggnader

påbörjas även å nya delar av ifrågavarande linjesträckor,

enär dylika arbeten såsom järnvägsstyrelsen framhållit linder tider med

minskad arbetstillgång bliva värdefulla tillskott på arbetsmarknaden och

därför lämpligen böra nu pågå, fast i mindre omfattning, å olika platser utmed

här förevarande järnvägslinjer. Ej heller har jag något att erinra mot

att medel av förevarande anslag tagas i anspråk jämväl för utförande av

övriga för en framtida dubbelspårsdrift erforderliga arbeten å de linjedelar,

vilkas färdigställande kan anses särskilt angeläget, samt för anskaffning av

för färdigställandet erforderlig materiel.

Vad härefter gäller det för nästkommande budgetår erforderliga medelsbehovet

för nu förevarande arbeten torde det av järnvägsstyrelsen äskade

beloppet å 3,000,000 kronor med hänsyn till de av mig bär förordade begränsningarna

i de av styrelsen ifrågasatta arbetena kunna nedsättas till 2,000,000

kronor. Såsom i det föregående erinrats om har Kungl. Majit föreskrivit, att

av innevarande budgetårs anslag ett belopp av 250,000 kronor icke må disponeras.

Då sålunda vid ingången av nästa budgetår en odisponerad behållning

å anslaget av minst nämnda belopp kommer att föreligga, vilken lämpligen

bör få tagas i anspråk under nämnda budgetår, torde anslaget för budgetåret

1940/41 icke behöva anvisas med högre belopp än 1,750,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag meddela, att jag har för avsikt att sedermera

föreslå, att å bcredskapsstat för nästkommande budgetår liksom skett för

budgetåren 1938/39 och 1939/40 upptages anslag för bär ifrågavarande ändamål.

Vad slutligen angår frågan om avskrivning av medel, som anvisas för dubbelspårsbyggnader,

torde denna få upptagas till prövning i annat sammanhang.

Det program till fortsatta dubbelspårsbyggnader, som framlades för 1939

års lagtima riksdag, var rätt vittomfattande. Det avsåg en fortgående utbyggnad

av dubbelspår på linjerna Stockholm—Katrineholm—Göteborg

och Malmö—Katrineholm under omkring 20 år och på sträckor av sammanlagt

570 kilometer för en kostnad av omkring 125 miljoner kronor. Dublielspårsarbetena

hade redan år 1937 igångsatts på sträckan Järna—Katrineholm,

närmast för att bereda arbete åt äldre järnvägsarbetare. Av 1939 års

riksdag anvisades ett begärt fortsättningsanslag å 2,500,000 kronor. Planen

omfattar närmast ett fortsättande av arbetena å dubbelspåret Järna—Katrineholm

(80 km) samt ett fortsättande likaledes av motsvarande arbeten å

Utskottet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

linjen Laxå—Gårdsjö (23 km), vartill komma vissa kompletteringar å linjen

Hallsberg—Östansjö (8 km).

Olägenheterna av att här avsedda båda huvudlinjer alltjämt på stora delar

endast äro enkelspåriga hava alltmera kännbart gjort sig gällande allteftersom

järnvägstrafiken och i all synnerhet trafiken på långdistanserna tilltagit.

Fjärrgodstågen, som — i konkurrens med landsvägstrafiken — på senare tid

utvecklats, ställa också ökade krav på banutrustningen. Det är tämligen

självklart att under en högtrafiktid som den nuvarande dessa olägenheter

skola särskilt framträda, och det kan då vara förklarligt örn yrkanden framkomma

om omedelbara åtgärder för att bringa lättnad.

Dubbelspårsarbeten äro emellertid företag på lång sikt. Järnvägsstyrelsen

har angivit att enbart för färdigställande av linjen Stockholm—Göteborg

den kortaste tid, som skulle kunna komma ifråga, uppgår till 7 å 8 år. Utskottet

delar departementschefens uppfattning att tidsförhållandena nödvändiggöra

inskränkningar i dylika arbeten. Detta gäller ej minst i fråga om

dubbelspårsbyggnaderna, där de förberedande arbetena med schaktning,

planering och terrassering draga med sig stora kapitalutlägg för inköp och

utläggning av sliprar och räls samt också vad beträffar ifrågavarande redan

elektrifierade linjer elektrisk materiel. Järnvägsdriften är i hög grad konjunkturkänslig

och trafikbelastningen växlar starkt alltefter konjunkturerna.

Erinras må om erfarenheten från de beslut örn liknande dubbelspårsbyggnader

som fattades under världskrigsåren. Dessa beslut, vilka

jämväl avsågo linjerna Stockholm—Malmö och Stockholm—Göteborg, kunde

sedermera icke fullföljas. Trafiknedgången under efterkrigsåren tillsammans

med de höga anläggningskostnaderna nödvändiggjorde avbrott i arbetena

med avskrivningar också av vissa delar av förbrukat kapital.

Ej heller de nu planerade fortsatta dubbelspårsarbetena hava av järnvägsstyrelsen

kunnat betraktas som räntabla företag. Trots senaste årens goda

avkastningssiffror från statsbanedriften har måst förutsättas en omfattande

befrielse från förräntningsskyldigheten.

Åtminstone vad närmaste tiden beträffar och i avvaktan på det allmänna

lägets synnerligen ovissa utveckling måste utskottet alltså, i likhet med departementschefen,

finna det nödvändigt med viss begränsning i programmet

för dubbelspårsarbetenas fullföljande. Bestämmande lärer väl i första hand

få bli sysselsättningssynpunkten, främst angelägenheten att kunna bereda

arbete åt den äldre arbetarstam, som blivit övertalig från andra järnvägsbyggnader.

Till sist vill utskottet framhålla vikten av att från verksledningens sida

noggrant beaktas den inverkan dubbelspårsarbetena — liksom för övrigt också

vissa andra i detta utlåtande behandlade företag och ändamål — kunna

särskilt i fråga om materielleveranser utöva på behov, som i nuvarande

kritiska läge måste framstå som betydligt mera angelägna.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag och med avstyrkande av motionen

hemställer utskottet,

att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 20 — må till fortsatt anläggning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

av dubbelspår för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,750,000 kronor.

23:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Majit har (punkt 23, sid. 49—51) föreslagit

riksdagen att till rälsutbyten m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 3,200,000 kronor.

För att kunna tillgodose de successivt ökade kraven på statens järnvägar

beträffande driftsäkerhet, tåghastighet, möjlighet att använda tyngre rullande

materiel ävensom fordonens jämna gång har det varit nödvändigt att i

betydande omfattning utbyta lättare spårmateriel mot tyngre. Detta har

skett, då på grund av förslitning behov av ersättning samtidigt förelegat.

Kostnaderna för spårutbytena hava därför också delvis bestritts av förnyelsefondsmedel.

För vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 har upptagits ett anslag

av 4,200,000 kronor för ifrågavarande ändamål, medan av förnyelsefondsmedel

för vart och ett av kalenderåren 1938 och 1939 för samma ändamål

anvisats 1,500,000 kronor. Järnvägsstyrelsen, som funnit arbetena

med rälsutbyten böra bedrivas i ungefär normal omfattning även under

nästa regleringsperiod, har i enlighet härmed beräknat medelsbehovet för

ändamålet till oförändrat belopp, 5,700,000 kronor. Härjämte har styrelsen

i anslutning till den av statsmakterna nästlidet år godkända planen för åvägabringande

av en höjning av vissa huvudlinjers tekniska standard begärt

ett belopp av 800,000 kronor för genomförande av det för nästkommande

budgetår uppgjorda arbetsprogrammet för införande av effektivare rälsbefästning.

Sammanlagt skulle alltså till rälsutbyten m. m. anvisas ett belopp

av 6,500,000 kronor. Härav skulle enligt styrelsens förslag 2,400,000

kronor anvisas att utgå av förnyelsefondsmedel, medan återstoden, 4,100,000

kronor, skulle uppföras å riksstaten.

I anslutning till vad som förutsatts i proposition nr 79 till 1939 års urtima

riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under

budgetåret 1939/40 m. m. har Kungl. Majit beslutat, att av det å löpande

riksstat för rälsutbyten m. m. uppförda anslaget ett belopp av 500,000 kronor

icke må disponeras. Angivna belopp förutsättes nu av departementschefen

skola få tagas i anspråk för med anslaget avsett ändamål under

nästkommande budgetår. För ifrågavarande ändamål skulle dessutom, enligt

vad departementschefen förordat, anvisas ett belopp av 3,200,000 kronor

å riksstaten för nästa budgetår.

För rälsutbyten m. m. skulle enligt Kungl. Majits förslag under nästkommande

budgetår stå till förfogande riksstatsmedel å tillhopa 3,700,000 kronor,

därav 500,000 kronor reservation från innevarande budgetår. Detta

belopp, 3,700,000 kronor, understiger det av järnvägsstyrelsen begärda anslaget

med 400,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 6 sami. Nr 9. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

att riksdagen må till rälsutbyten m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 3,200,000 kronor.

24 :o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Maj:t har (punkt

24, sid. 51 och 52) föreslagit riksdagen att till diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Å riksstaten för löpande budgetår har i enlighet med den under nästföregående

punkt omförmälda planen för åvägabringande av en höjning av den

tekniska standarden hos vissa av statens järnvägars huvudlinjer beviljats

ett anslag å 500,000 kronor till diverse åtgärder för spårförstärkning. Härjämte

har för kalenderåret 1939 av driftmedel anvisats ett belopp av

1,100,000 kronor för samma ändamål. För fortsättandet av ifrågavarande

arbeten, vilka avse förstärkningar av banvallen, kurvrätningar och dylikt,

skulle enligt järnvägsstyrelsens framställning för nästa regleringsperiod erfordras

ett med 500,000 kronor till 2,100,000 kronor förhöjt belopp. Härav

skulle 1,100,000 kronor anvisas att utgå av driftmedel, medan återstoden,

1,000,000 kronor, skulle uppföras å riksstaten.

Utskottet. Utskottet har i likhet med departementschefen funnit sig icke kunna förorda

en höjning av medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål. Av det

av departementschefen och utskottet tillstyrkta beloppet, 1,600,000 kronor,

torde i enlighet med departementschefens förslag 1,100,000 kronor böra bestridas

av driftmedel. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

25:o) Telefonledningar oell kabelarbeten. Kungl. Majit har (punkt 25,

sid. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till telefonledningar och kabelarbeten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 220,000 kronor.

För fortsatt utveckling av statens järnvägars telefonnät har riksdagen

under en följd av år anvisat anslag. För vart och ett av budgetåren 1928/29

—1935/36 uppgick anslaget till 100,000 kronor. Med hänsyn till det starkt

framträdande behovet av åtskilliga nya telefonförbindelser, särskilt å norrlandslinjerna,

ökades anslaget för budgetåret 1936/37 med 100,000 kronor

till 200,000 kronor och anvisades med samma belopp för påföljande budgetår.

För budgetåret 1938/39 höjdes anslaget till 300,000 kronor för

komplettering av telefonförbindelserna å de med statens järnvägar under år

1937 införlivade enskilda järnvägarna och för innevarande budgetår uppgick

anslaget till samma belopp.

Järnvägsstyrelsen har i sin till grund för Kungl. Majits förevarande förslag

liggande framställning framhållit, hurusom den stigande trafiken, järnvägsnätets

tillväxt genom inkorporering av enskilda järnvägar samt fortsatt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

elektrifiering alltjämt öka behovet av goda och driftsäkra telefonförbindelser.

Styrelsen har därför ansett det angeläget, att arbetsprogrammet för

hithörande arbeten ytterligare utvidgas. I anslutning härtill har styrelsen

hemställt om anvisande av ett anslag å 600,000 kronor till ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Jag anser mig under nu rådande förhållanden, då statsutgifterna måste

inskränkas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt, icke kunna

förorda, att för arbeten av här ifrågavarande slag för nästa budgetår avses

större belopp än 300,000 kronor. Då såsom förut nämnts beslut meddelats,

att av innevarande budgetårs anslag ett belopp av 80,000 kronor icke

må disponeras, kommer alltså vid ingången av nästa budgetår att förefinnas

en odisponerad reservation å anslaget å minst nämnda belopp. Vid

dylikt förhållande skulle anslaget för nästa budgetår icke behöva upptagas å

riksstaten med högre belopp än (300,000 — 80,000) 220,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 220,000

kronor.

26:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 54), som avser beviljande av medel till utvidgning

av befintliga belysningsanläggningar och till nya sådana, för vilka

elektrisk ström kan erhållas från statens järnvägars eget elektrifieringsnät,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till elektriska belysningsanläggningar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

27:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 27,

sid. 54—56) föreslagit riksdagen att till anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Förevarande anslag har för nu löpande budgetår uppförts med ett belopp

av 1,100,000 kronor, varav 1,000,000 kronor avse kostnaderna för uppförande

av ny omformarestation i Falköping jämte utrustning och 100,000 kronor

diverse kompletteringsarbeten.

Medelsbehovet för nästa budgetår för anläggningar för elektrisk tågdrift

har av järnvägsstyrelsen beräknats till 300,000 kronor. För att från närgränsande

omformarestationers matningsområden avskilja matningsområdet för

omformarestationen i Falköping skulle sålunda erfordras anordnande på tre

ställen av skyddssektioner, vilka beräknats betinga en sammanlagd kostnad

av cirka 70,000 kronor. Vidare anses den nuvarande längs banan framdragna

högspänningslcdningen för belysning böra dubbleras å sträckan Älvsjö—

Södertälje södra. Kostnaderna härför hava beräknats till cirka 80,000 kro
-

Uts kottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

nor. Slutligen har det befunnits erforderligt att utvidga den i Göteborg befintliga

stationära vagnuppvärmningen samt vagnuppvärmningsanläggningen i

Mjölby för en sammanlagd kostnad av 50,000 kronor. Härjämte skulle för

diverse med hänsyn till teknikens framsteg under de senare åren erforderliga

kompletteringsarbeten å den elektriska utrustningen behöva anvisas ett

belopp av 100,000 kronor.

Vissa av de arbeten, som avses med det av järnvägsstyrelsen begärda beloppet,

synas, såsom departementschefen framhållit, utan alltför allvarliga

olägenheter tills vidare kunna uppskjutas. Förevarande anslag torde därför

i enlighet med vad departementschefen förordat kunna begränsas till ett belopp

av 200,000 kronor, vilket belopp av järnvägsstyrelsen uppgivits komma

att förslå till de allra mest angelägna arbetena.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till anläggningar för elektrisk tågdrift för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor.

28:o) Elektrifiering av banan Långsele—Boden. Kungl. Maj:t har (punkt

28, sid. 56 och 57) föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banan Långsele—Boden

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000

kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 64,

av herr T. Caap m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 122, av herr

E. Hage m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte till elektrifiering av banan

Långsele—Boden för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

12,000,000 kronor.

Beträffande denna fråga kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avge utlåtande, vilket härmed

anmäles.

29:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 29, sid. 57) föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Förevarande anslag har tillkommit för att erforderliga medel skola finnas

tillgängliga för utförande av den mängd av mindre arbeten och anordningar

av skilda slag, som för trafikens rationella avveckling alltid påfordras

vid ett så stort företag som statens järnvägar eller som där med teknikens

utveckling ur driftekonomisk synpunkt äro motiverade och önskvärda. Utskottet

tillstyrker, att anslaget å riksstaten för nästa budgetår uppföres med

oförändrat belopp, 1,000,000 kronor. Utskottet hemställer,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

30:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Majit har (punkt 30, sid. 58—60)

föreslagit riksdagen att till elektriska lokomotiv för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Till elektriska lokomotiv anvisades å riksstaten för budgetåret 1938/39

ett anslag å 1,800,000 kronor, varmed skulle bestridas kostnaderna för inköp

av dels fyra elektriska lokomotiv för statens järnvägars eget behov, vilka

beräknades kosta sammanlagt 900,000 kronor, dels ock ytterligare fyra elektriska

lokomotiv, avsedda att utföra loktjänsten å viss enskild järnväg. Sedermera

har riksdagen i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts i 1939

års statsverksproposition gjorda framställningar örn anslag å kapitalbudgeten

för de affärsdrivande verken medgivit, att nämnda anslag finge i sin

helhet användas för anskaffning av elektriska lokomotiv för statens järnvägar.

Härvid förutsattes ett belopp av 500,000 kronor skola få tagas i anspråk

för på budgetåret 1939/40 fallande utgifter för anskaffning av tre

elektriska försökslokomotiv av en större och kraftigare typ än de nuvarande

standardloken av D-typ. Avsikten med denna anskaffning var att utprova

en loktyp, som dels var särskilt lämpad för tågtjänst i Norrland med där

förekommande svåra stignings- och krökningsförhållanden, dels ock inom

en skälig kostnad kunde användas för snälltågstjänst med högre hastigheter

än de nu vid statens järnvägar förekommande. De tre försöksloken, vilka

numera beställts, komma enligt vad nu uppgivits att draga en sammanlagd

kostnad av 1,400,000 kronor. I enlighet härmed äskas nu för ändamålet ytterligare

900,000 kronor.

Då lok av den nya typen — efter de tre provlokens färdigställande och utprovande

— beräknas icke kunna levereras förrän tidigast i början av år

1943 och det befunnits angeläget att erhålla ett ökat antal lok inom kortare

tid, framlägges samtidigt förslag om att för avhjälpande av det mest trängande

behovet skall anskaffas fyra nya lok av en av de redan använda lättare

typerna, nämligen typ litt. H. Även om den fortsatta anskaffningen av

elektrolok kommer att inbegripa jämväl ovan berörda kraftigare snälltågslok,

förutsättes lok av H-typ alltjämt komma att finna användning bl. a.

vid en framtida elektrifiering av ytterligare statsbanelinjer samt vissa linjer,

som nu äro i enskild ägo eller tillhöra de bolag, i vilka staten äger aktierna.

De nu till inköp föreslagna fyra H-loken beräknas draga en kostnad av i

runt tal 1,000,000 kronor. För ändamålet avses i första hand skola tagas i

anspråk det belopp å 400,000 kronor, som ännu kvarstår odisponerat av det

för budgetåret 1938/39 till elektriska lokomotiv anvisade beloppet. Återstående

belopp, 600,000 kronor, föreslås skola anvisas å riksstaten för nästa

budgetår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om anvisning av ett belopp av

900,000 kronor för slutlikvidering av den av 1939 års lagtima riksdag beslutade

anskaffningen av tre elektriska försökslokomotiv av särskilt kraftig

typ. Å riksstaten för nästa budgetår torde vidare i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag böra anvisas-ett belopp av 600,000 kronor för att jämte för

ändamålet redan disponibla medel om tillhopa 400,000 kronor användas för

anskaffande av fyra nya elektriska lokomotiv av för närvarande använd typ.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till elektriska lokomotiv för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

31 :o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 31, sid. 60—- 62) föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår uppskattat medelsbehovet för

anskaffning av person- och resgodsvagnar till 7,000,000 kronor. Detta belopp,

varav hälften förutsatts skola utgå av anslag å riksstaten och hälften

av förnyelsefondsmedel, har preliminärt beräknats fördela sig å olika vagns
-

typer på följande sätt:

6 st. kombinerade 2 och 3 klass sittvagnar .......... kronor 590,000

16 » 3 klass sittvagnar ............................ » 1,730,000

3 » restaurantvagnar.............................. » 480,000

40 » 3 klass vagnar för förortstrafiken .............. » 3,600,000

15 » resgods vagnar ................................ » 600,000

Summa kronor 7,000,000.

Det beräknade medelsbehovet fördelar sig alltså med 3,400,000 kronor på

person- och resgodsvagnar för långväga trafik och med 3,600,000 kronor

på personvagnar för närtrafik. I den förra delen ansluter sig förslaget lill

den för budgetåren 1937/38—1941/42 uppgjorda, för 1937 års riksdag framlagda

anskaffningsplanen med den senare inträdda ökning av anslagsbehovet,

som föranletts av prisstegringar.

Förenämnda femårsplan avsåg även anskaffning för en beräknad kostnad

av 6,000,000 kronor av elektromotorvagnar jämte släpvagnar, avsedda att insättas

i lokaltrafiken närmast Stockholm och Göteborg. Det har emellertid

efter ytterligare utredning befunnits lämpligare, att det tillskott till förefintligt

3 klass sittutrymme, som åsyftades med den sålunda planerade anskaffningen,

beredes genom anskaffning av lokaltågsvagnar av lätt konstruktion

och med stort antal sittplatser per vagn. I enlighet härmed har å riksstaten

för innevarande budgetår respektive av förnyelsefondsmedel för år 1939 anvisats

tillhopa 3,200,000 kronor för anskaffande av ett 40-tal dylika vagnar.

Samma antal har nu av järnvägsstyrelsen föreslagits skola anskaffas även under

nästa regleringsperiod.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Ehuru omfattningen av den sålunda begärda anskaffningen i och för sig

torde få anses motiverad, anser jag emellertid med hänsyn till det nuvarande

statsfinansiella läget en begränsning av det framlagda anskaffningsprogrammet

böra ske. Härför talar också, att en något minskad påfrestning i persontrafiken

kan antagas inträda till följd av den nedpressning av den allmänna

levnadsstandarden, som måste bliva en följd av den nu uppkomna krisen.

Jag vill därför föreslå, att för nu ifrågavarande ändamål avses endast ett belopp

av sammanlagt 5 milj. kronor i stället för av järnvägsstyrelsen föreslagna

7 milj. kronor. I enlighet med hittills tillämpad finansieringsprincip

skulle hälften uppföras å riksstaten för nästa budgetår och återstoden anvisas

av förnyelsefondsmedel.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000

kronor.

32 :o) Godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 32, sid. 62—64) föreslagit

riksdagen att till godsvagnar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor.

För utökning av statens järnvägars godsvagnpark anvisades å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett anslag av 3,800,000 kronor. Anslaget

var avsett för anskaffning av 250 slutna och 150 öppna godsvagnar. Enligt

nu föreliggande förslag skulle för nyanskaffning av ytterligare cirka 350

öppna godsvagnar anvisas ett anslag av 2,500,000 kronor å riksstaten för

nästa budgetår.

Statens järnvägars godsvagnpark har under de senaste åren, enligt

vad utredningen giver vid handen, undergått en omfattande rationalisering

och modernisering genom anskaffning av rymligare och mera

bärkraftiga och därmed också mera ekonomiska godsvagnar. I samband

härmed har emellertid den med förnyelsefondsmedel bekostade

ersättningsanskaffningen beträffande öppna godsvagnar kommit att icke

hålla jämna steg med utrangeringen av äldre vagnar. På grund härav och

med hänsyn till den fortgående avsevärda ökningen av godstrafiken har det

befunnits nödvändigt, att medel för anskaffning av godsvagnar även anvisas

å riksstaten. Den med förevarande anslag avsedda nyanskaffningen är emellertid

icke till någon del betingad av den ökning i statens järnvägars godstrafik,

som inträtt på grund av nu rådande särskilda förhållanden. Anslag

till den med hänsyn till angivna förhållanden erforderliga ökningen av godsvagnparken

har anvisats å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

med ett belopp av 7,500,000 kronor.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,

Utskottet

Utskottet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

att riksdagen må till godsvagnar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

33:o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Maj:t har

(punkt 33, sid. 64 och 65) föreslagit riksdagen att till anläggningar och

förlag för automobiltrafik för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

Till anläggningar och förlag för automobiltrafik hava för budgetåren 1935/

36—1939/40 anvisats respektive 2,000,000 kronor, 2,000,000 kronor, 2,300,000

kronor, 2.400,000 kronor och 2,900,000 kronor eller tillhopa 11,600,000 kronor.

Av de för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisade anslagen hava de

belopp, varmed respektive anslag överstiga 2,000,000 kronor, ställts till

järnvägsstyrelsens förfogande att användas för anskaffning av landsvägsfordon

för av statens järnvägar redan bedrivna billinjer ävensom, i vad

angår det för innevarande budgetår anvisade anslaget, för uppförande av

garagebyggnader och andra fasta anläggningar, som erfordras för trafikens

rationella skötsel.

Järnvägsstyrelsen Ilar med hänsyn til! nu rådande förhållanden ansett

sig för nästa budgetår böra begära anslag endast för uppförande av garagebyggnader

och andra för driften erforderliga fasta anläggningar vid redan

förvärvade billinjer. Anslaget har därför av styrelsen ansetts kunna begränsas

till 800,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Mot anvisande av det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet å 800,000 kronor

har jag icke något att erinra. Järnvägsstyrelsen förutsätter, att anslaget

i sin helhet ställes till järnvägsstyrelsens förfogande för att användas till för

driften erforderliga garage och andra fasta anläggningar vid redan förvärvade

billinjer. För att möjliggöra, att därest så skulle befinnas särskilt fördelaktigt,

verkställa jämväl förvärv av någon eller några billinjer, torde emellertid

av nämnda belopp hälften böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande, därvid

hinder dock icke bör möta för Kungl. Maj:t att efter framställning av

järnvägsstyrelsen ställa medel av nämnda belopp till styrelsens förfogande

för att användas till fasta anläggningar för billinjetrafiken.

Utekottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till anläggningar och förlag för automobiltrafik

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

34:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid.

69—71) föreslagit riksdagen att till ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

För byggande av en ny kraftstation vid Hojums varp i Trollhättan har

riksdagen hittills anvisat tillhopa 5,000,000 kronor, varav 500,000 kronor

uppförts å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår. Den nya stationen,

med vilken är avsett att utnyttja den ökade vattenmängd, som efter

Vänerns reglering kan uttagas vid Trollhättan, förutsättes vid full utbyggnad

skola utrustas med tre maskinaggregat men skall nu till en början

förses med endast två aggregat. Kostnaderna för det sålunda beslutade

första byggnadsstadiet skulle enligt beräkningar, framlagda för 1938 års

riksdag, uppgå till sammanlagt 14,000,000 kronor under förutsättning att

francisturbiner valdes och till 500,000 kronor högre belopp om kaplanturbiner

insattes.1

Vattenfallsstyrelsen framhåller nu, att styrelsen, då angivna beräkningar

uppgjordes, icke kunde avgöra, huruvida Hojumstationen borde utrustas

med francis- eller kaplanturbiner, samt har vidare anfört, att nu utförda undersökningar

visat, att man vid användning av kaplanturbiner kunde påräkna

en sådan ökning av kraftproduktionen, att god förräntning erhölles på

merkostnaderna och att därför kaplanturbiner borde väljas. Därmed hade

styrelsen letts in på en ny tanke, nämligen att hojumturbinerna borde utföras

med samma dimensioner som turbinerna i kraftstationen vid Stadsforsen.

Skillnaden i fallhöjd vore nämligen ganska liten — vid Trollhättan

c:a 31 m och vid Stadsforsen c:a 28 m. Stadsforsturbinerna utvecklade vid

den i Trollhättan normala fallhöjden 31 m. 44,000 kW, d. v. s. c:a 20 °/o

större kraftbelopp än som ursprungligen avsetts för hojumturbinerna. Under

förutsättning att samma maskinleverantör anlitades som för stadsforsturbinerna,

och turbiner likadana som dessa valdes kunde betydligt fördelaktigare

turbinpris erhållas, än örn turbinerna helt skulle nykonstrueras.

Kostnadsökningen vid installerande av sådana turbiner, som avsetts för

Stadsforsen, i stället för kaplanturbiner av den ursprungligen avsedda storleken

har av vattenfallsstyrelsen beräknats till 720,000 kronor.

För fortsättande av arbetena å kraftstationen i den takt, som förutsattes

vid beviljande av anslag för ändamålet å riksstaten för innevarande budgetår,

skulle enligt en för riksdagen då framlagd finansieringsplan erfordras

ett anslag av 5,500,000 kronor för nästa budgetår. Härav hava emellertid

500,000 kronor anvisats å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

På grund härav har anslaget för nästa budgetår ansetts kunna begränsas

till 5,000,000 kronor.

Utskottet har ansett det vara av intresse att något erinra örn senare tidens

starka utveckling i fråga örn statens kraftverk. Till belysning härav har

intagits vidståcnde diagram.

Landets förbrukning av elektrisk kraft, främst industrikraft, har under

tiden från och med år 1933 under intryck av rådande gynnsamma konjunkturer

undergått en märkligt stark stegring. Vad beträffar statens valtenfalls
1

Francisturbinen har fasta skövlar, medan kaplanturbinen är av en ny propellertyp med

vridbara skövlar.

UlsleolUU

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Ij. kWh per år

Vatten

■a lisber k

ninqsut

ram.

---1958 åns prognos fc

neri

leir t lejst illda

''duk tion: förnu

inqskrafr)

ProJuktonsförrnåga er ligt

(köster 193''

ndu:lri

sam t

Vima k,

I rian

samt

1924 26 28 30 32 34 36 38 40 42 4 4 46 48 50

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

Teckenförklaring till diagrammet.

I. Redan färdigställda utbyggnader:

1. Abonnemang på 7,000 kilowatt från Hissmofors och dämning till

+ 108.0 i Suorva (sommaren 1939).

2. Det första maskinaggregatet i Stadsforsen (hösten 1939).

II. Tidigare utbyggnadsprogram (1938):

3. Det andra maskinaggregatet i Stadsforsen (våren 1940).

4. Storsjöns reglering och dämning till + 110.8 m. i Suorva (Lule

älv) (hösten 1940).

5. Aggregat nr 8 i Porjus (årsskiftet 1940—41).

6. Hojumstationen med två aggregat (årsskiftet 1941—42).

7. Aggregat nr 2 i Hissmofors (hösten 1942).

8. Kattstrupeforsen med två aggregat (hösten 1943).

9. Torpshammar med två aggregat (sommaren 1946).

lil. Nya utbyggnadsprogrammet (hösten 1939):

a. aggregat nr 2 i Hissmofors (hösten 1941).

b. Aggregat nr 3 i Hissmofors samt aggregat nr 1 i Kattstrupeforsen

(årsskiftet 1941—42).

c. Aggregat nr 2 i Kattstrupeforsen samt Hojumstationen med två

aggregat (våren 1942).

d. Aggregat nr 1 i Torpshammar (hosten 1942).

verk — vilket tillgodoser över en tredjedel av rikets förbrukning av elektrisk

energi — har belastningen ökats från år 1932 cirka 1,500 till cirka 3,000

miljoner kilowattimmar eller alltså det dubbla år 1939. Efter krigsutbrottet

på hösten 1939 blev — såsom vid en sådan eventualitet långt tidigare förutsetts

— stegringen särskilt framträdande i all synnerhet som svår vattenbrist

tillstötte. För att på bästa sätt kunna möta energibehoven har hela

rikets kraftförsörjning — även de kommunala och enskilda företagen —

samordnats under en gemensam till vattenfallsstyrelsen i Stockholm förlagd

driftsledning.

Att uppgöra planerna för den elektriska energiförsörjningen är förenat

med särskilda vanskligheter på grund av den långa utbyggnadstid, från i

allmänhet minst 3 till ända upp emot 10 år eller än längre tid, som varje

enskild kraftverksanläggning drager. Vad angår försörjningen inom de vidsträckta

delar, där statens vattenfallsverk är kraftleverantören, har emellertid

den förda ulbyggnadspolitiken alltid haft till riktmärke att i god tid

hålla sig beredd att möta de sannolika kraftbehoven. Tack vare Vänerns

reglering, de ävenledes på senare Lid utförda kraftverksarbetena vid Trollhättan,

Vargön, Motala och Stadsforsen samt den stora stamlinjeledningen

från Porjus till mellansvenska centralblocket har statens vattenfallsverk

stått förhållandevis väl rustat att tillgodose även senaste tidens abnormt

stora kraflbebov. Vad angår nu närmast följande månader är att märka,

att del andra aggregatet vid Stadsforsen, där det första aggregatet igångsatts

hösten 1939, påräknas vara i drift mot slutet av mars 1940. Till sommaren

1940 beräknas Storsjöns reglering bliva klar även vad beträffar uppdämningen,

vilket utgör det tredje och sista rcgleringsstadiet. Porjus åttonde

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

aggregat torde bliva färdigt under november månad. Tack vare samtliga

dessa tillskott kommer krafttillgången, enligt vad utskottet inhämtat, att

successivt stiga till cirka 3,325 miljoner kilowattimmar mot slutet av år

1940, så att den, förutsatt normal vattentillgång och ett måttligt ångkrafttillskott,

motsvarar behovet. Skulle krafttillgången, trots alla ansträngningar

icke räcka till, är avsikten att tillse att erforderliga begränsningar så litet

som möjligt komma att förorsaka arbetslöshet, varvid dock hänsyn också

måste tagas till storleken och vikten av den industriella produktion, som

kan drabbas av inskränkningarna. Det kan möjligen även bliva nödvändigt

att förhindra användning av elektricitet för rumsuppvärmning under

vattenbristtid. Vad utskottet sålunda anfört har allenast avseende på statens

kraftverk. Även inom de områden där kraftförsörjningen sker genom

kommunala och privata kraftföretag har kraftåtgången avsevärt ökats -—

också där nära nog fördubblats — sedan år 1932. Om möjligheterna att

inom dessa områden tillgodose den kommande tidens kraftbehov är det mera

vanskligt att göra något uttalande.

En synpunkt, som under de senare åren tillmätts ökad betydelse, har

varit att trygga krafttillgången under krig. I detta avseende må erinras om

vissa förslärkningsåtgärder å kraftverken, vartill 1937 års och senare års

riksdagar anvisat anslag, liksom ock om 1938 års riksdags beslut om inköp

av Torpshammarlallen, vid vilkas utbyggnad säkerheten mot anfall från

luften blivit i särskilt hög grad tillgodosedd.

De anslag, som nu av Kungl. Maj:t äskats, avse samtliga att möjliggöra

en forcering av vissa pågående kraftverksbyggnader, så att de må komma

till nytta, om krisen blir mera långvarig. Uppenbarligen kan en omkastning

i det internationella läget komma att starkt inverka på det sålunda här

framlagda utbyggnadsprogrammet, en synpunkt till vilken självfallet största

hänsyn måste tagas vid dess genomförande.

Vad angår den nya kraftstationen i Trollhättan tillstyrker utskottet, att

i anslutning till tidigare för riksdagen framlagd finansieringsplan anvisas

ett anslag å 5,000,000 kronor till fortsättande av arbetena å ifrågavarande

kraftanläggning. Utskottet har även funnit sig böra tillstyrka den föreslagna

utvidgningen av den för anläggningen uppgjorda arbetsplanen, avseende installerande

av turbiner av annan typ och större dimensioner än som ursprungligen

räknats med. Härigenom skulle — med en ökning av anläggningskostnaden

av omkring 9 procent — erhållas en höjning av effekten med 20

procent.

Utskottet hemställer

att riksdagen må till ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor.

35 :o) Påbyggnad av ställverkshuset vid Trollhätte kraftstation. Kungl.

Majit har (punkt 35, sid. 71—73) föreslagit riksdagen att till påbyggnad av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

ställverkshuset vid Trollhätte kraftstation för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 40,000 kronor.

För påbyggnad av norra delen av ställverksbyggnaden i Trollhättan beviljade

1937 års riksdag ett anslag å 80,000 kronor. Dessa medel förutsattes vara

tillräckliga för påbyggnaden.

Det har emellertid sedermera befunnits nödvändigt att modifiera den

ursprungliga planen för ombyggnaden med hänsyn till den nya uppfattning,

som under de senaste åren gjort sig gällande beträffande luftfaran och

behovet av skyddsåtgärder mot luftanfall. Detta beräknas medföra en kostnadsökning

örn 120,000 kronor, varav emellertid 80,000 kronor avses skola

bestridas av förnyelsefondsmedel.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till påbyggnad av ställverkshuset vid

Trollhätte kraftstation för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

36:o) Veckoreglering av Motala ström. Kungl. Majit har (punkt 36,

sid. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till veckoreglering av Motala ström

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

Kostnaden för veckoreglering av Motala ström beräknades ursprungligen

till 1,400,000 kronor. Sedan det visat sig, att den sålunda beräknade kostnaden

måst överskridas med 100,000 kronor, anvisades detta belopp av

1937 års riksdag. För täckande av härutöver uppkommen merkostnad begäres

nu ett ytterligare anslag å 90,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i ärendet anfört följande:

Uppgörelse har träffats i godo med Fiskeby fabriksaktiebolag genom ett

den 30 juni 1939 dagtecknat avtal, vilket innebär, att styrelsen skall lämna

ersättning i form av elektrisk kraft för den minskning av bolagets krafttillgång

å fallsträckan mellan Roxen och Glan, som veckoregleringen kommer

att medföra under vissa tider. På grund av avtalet kunde veckoregleringens

andra stadium tagas i bruk redan i mitten av sistlidna juli månad.

Kostnaderna för de tekniska anordningarna för ersättning till Fiskeby

för leverans av ersättningskraft uppgå till c:a 70,000 kronor. Därjämte

ha vissa fördyringar uppstått i samband med den slutliga domen i veckoregleringsmålet,

vilka totalt uppgå till 45,000 kronor, varför inalles en merkostnad

av 115,000 kronor föreligger. Av dessa kostnader böra emellertid

25,000 kronor, som erfordras för vattenfallsstyrelsens egna överföringsanordningar,

bestridas med medel ur distributionsanslaget. Resterande belopp,

90,000 kronor, bör upptagas som slutanslag för Motala ströms veckoreglering.

fl

Anslag för täckande av uppkommen ytterligare merkostnad för genomförande

av ifrågavarande veckoreglering torde böra anvisas med av Kungl.

Majit äskat belopp. Utskottet hemställer alltså,

Utskottet.

U tskoltet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 90,000

kronor.

37:o) Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven. Kungl. Majit har (punkt

37, sid. 74—76) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Stadsforsen i

Indalsälven för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Utskottet. Kraftstationen vid Stadsforsen har vid en utbyggnad med två maskinaggregat

beräknats draga en sammanlagd kostnad av 22,800,000 kronor, vartill

komma ytterligare 625,000 kronor, som vattenfallsstyrelsen för utförande

av bombskyddstak över kraftstationen medgivits rätt att disponera av

till styrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar

till statens vattenfallsverks förnyelsefond. Å riksstaten hittills

anvisade anslag till kraftstationen uppgå till sammanlagt 22,300,000 kronor.

Härav hava 1,000,000 kronor anvisats å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår för att göra det möjligt att påbörja installerandet av

ett tredje, från början icke planerat aggregat, därest en sådan åtgärd skulle

befinnas lämplig. Då det sedermera visat sig böra tillsvidare anstå med

insättandet av det tredje maskinaggregatet, torde sistnämnda belopp i stället

böra tagas i anspråk för färdigställande av kraftstationen enligt den ursprungliga

planen. Det för kraftstationsbyggets slutförande ytterligare erforderliga

anslaget, 500,000 kronor, torde böra anvisas å riksstaten för

nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

38:o) Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38 sid. 76 och 77), som avser anvisning i enlighet

med tidigare för riksdagen framlagd plan av det för ifrågavarande

byggnadsföretags slutförande erforderliga beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till påbyggnad av regleringsdammen vid

Suorva för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

39:o) Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation. Kungl.

Majit har (punkt 39, sid. 77 och 78) föreslagit riksdagen att till ett åttonde

maskinaggregat vid Porjus kraftstation för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 1,150,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

31

Installationen av ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation ingår

som ett led i vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram och avser närmast

att möjliggöra en bättre krafthushållning med de ökade energitillgångar,

som uppkomma genom påbyggnaden av regleringsdammen vid

Suorva. Anläggningskostnaden har beräknats till 3,050,000 kronor. Härav

hava hittills anvisats 1,900,000 kronor.

Arbetena å det åttonde maskinaggregatet vid Porjus kraftstation äro avsedda

att bedrivas så, att aggregatet kan tagas i bruk i början av år 1941.

I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att för ändamålet ytterligare erforderliga

medel anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må till ett åttonde maskinaggregat vid Porjus

kraftstation för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,150,000 kronor.

40:o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Majit har (punkt 40, sid.

78 och 79) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Torpshammar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Till den nya kraftstationen vid Torpshammar hava hittills anvisats sammanlagt

1,800,000 kronor. Härav hava 500,000 kronor anvisats å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår. Arbetena å kraftstationen,

vilken preliminärt beräknats draga en kostnad av i runt tal 20,000,000 kronor,

hava ursprungligen varit avsedda att bedrivas i sådan takt, att kraftstationen

skulle kunna tagas i bruk under budgetåret 1944/45.

Arbetena å ifrågavarande kraftstationsanläggning torde, på sätt förutsatts

vid beviljande av anslag för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår, böra påskyndas så, att anläggningen kan bliva färdigställd

med ett maskinaggregat redan under budgetåret 1942/43. För att

arbetena skola kunna bedrivas i denna forcerade takt erfordras för nästa

budgetår ett anslag å 6,000,000 kronor. Med tillstyrkande alltså av Kungl.

Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Torpshammar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000

kronor.

41 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Kungl. Majit

har (punkt 41, sid. 79—81) föreslagit riksdagen att dels lill reglering av

sjöar inom Indalsälvens flodområde för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 350,000 kronor, dels ock medgiva, att överenskommelse

örn utförande av Storsjöns tredje reglering må träffas av vattenfallsstyrelsen

på villkor, som Kungl. Majit äger bestämma.

Utskottet.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

U Is kottet.

Vattenfallsstyrelsen har efter medgivande av Kungl. Majit och riksdagen

träffat avtal angående deltagande från kronans sida i första stadiet av

regleringen av Storsjön inom Indalsälvens flodområde. Enligt avtalet —

vilket förutsätter att första stadiet av Storsjöns reglering skall ske i två

etapper, benämnda Storsjöns första och andra reglering — åligger det

staten såsom ägare av Stadsforsens kraftstation att bidraga till kostnaderna

för ifrågavarande regleringsföretag med 1,100,000 kronor. Av detta belopp

— som även inbegriper förskott för outbyggda vattenfall, vilka senare komma

att återbetalas — hava hittills anvisats tillhopa 750,000 kronor. Framställning

göres nu örn anvisande av återstående 350,000 kronor å riksstaten

för nästa budgetår.

Samtidigt begäres tillstånd till deltagande i en tredje och sista reglering

av Storsjön. Statens andel i kostnaderna för denna reglering, genom vilken

produktionsförmågan i Stadsforsens kraftverk beräknas kunna ökas med 9

milj. kilowattimmar, uppskattas till 600,000 kronor. Med hänsyn till att

vissa delar av vattenfallsstyrelsens insatser för första och andra regleringen

av Storsjön komma att återbetalas begäres icke nu något anslag för Storsjöns

tredje reglering.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

av 350,000 kronor;

b) medgiva, att överenskommelse om utförande av Storsjöns

tredje reglering må träffas av vattenfallsstyrelsen på

villkor, som Kungl. Majit äger bestämma.

42:o) Reglering av sjön Leringen i Ljungans vattensystem. Kungl. Majit

har (punkt 42, sid. 81och 82) föreslagit riksdagen att till reglering av sjön

Leringen i Ljungans vattensystem för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Efter medgivande av 1937 års riksdag har vattenfallsstyrelsen träffat

avtal angående förvärv av viss vattenrätt i Gimån och Ljungan m. m.

Enligt detta avtal — varigenom staten bland annat förvärvat de s. k.

Torpshammarfallen, vilkas utbyggande behandlas under punkt 40 av detta

utlåtande — skola kronan och säljarna samarbeta för genomförande av

årsreglering av vattenavrinningen i Gimån genom inrättande och utnyttjande

av regleringsmagasin såväl i Holmsjön och Leringen som i ovanför

liggande sjöar. Kostnaderna för regleringens genomförande ävensom årskostnaderna

för drift och underhåll m. m. skola betalas av kronan till 85

procent och av säljarna till 15 procent.

Sedan de för täckande av statens andel i kostnaderna för Holmsjöns

reglering erforderliga medlen, 900,000 kronor, anvisats genom anslag å

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9-

33

riksstaterna för budgetåren 1938/39 och 1939/40, begäres nu ett anslag å

200,000 kronor för påbörjande av arbetena för Leringens reglering, vilken

enligt avtalet skall vara genomförd samtidigt med färdigställandet av kraftstationen

vid Torpshammar.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till reglering av sjön Leringen i Ljungans

vattensystem för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

43 :o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 43, sid. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till

mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag

(kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 55) anvisade 1939 års riksdag för innevarande

budgetår ett anslag å 1,000,000 kronor till mindre utvidgningar av

förefintliga kraftstationsanläggningar. Ifrågavarande anslag anvisades första

gången för budgetåret 1938/39 och utgick då med likaledes 1,000,000 kronor.

Med anslaget, som står till Kungl. Maj:ts disposition, avses att möjliggöra

mindre utvidgningar och nyanläggningar utan att medel för varje

särskilt fall skola behöva äskas av riksdagen.

Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra anvisas jämväl för nästa

budgetår. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

beräkning av medelsbehovet, hemställer alltså,

att riksdagen må till mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 800,000 kronor.

44 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 44, sid. 83—88) föreslagit

riksdagen att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 11,500,000 kronor.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk har riksdagen anvisat för budgetåret 1935/36—

1939/40 respektive 3,400,000 kronor, 6,000,000 kronor, 6,775,000 kronor,

9,000,000 kronor och 10,700,000 kronor. Anslagsökningen hänför sig till

stor del till den fortsatta järnvägselektrifieringen, som krävt nya utvidgningar

av kraftöverförings- och transformeringsanläggningarna. Även för

den allmänna distributionen har dock fordrats avsevärt högre belopp än

Bihang till riksdagens protokoll 19ft0. G sami. Nr 9. 3

Utskottet.

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

tidigare på grund av den ökade kraftavsättningen samt stegrade anspråk i

fråga om avbrottsfri drift, vilket nödvändiggjort kostnadskrävande förbättringar

m. m. Av det för budgetåret 1939/40 anslagna beloppet hava 2,000,000

kronor anvisats å tilläggsstat. Tilläggsanslaget har betingats av att vissa

arbeten nied hänsyn till inträdda förhållanden ansetts böra påskyndas samt

av att nya, tidigare icke förutsedda anläggningar kunde förutsättas tillkomma

på grund av det nu rådande krisläget.

Anslagsbehovet för nästa budgetår till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten beräknar vattenfallsstyrelsen med utgångspunkt

från förhållandena före krigsutbrottet uppgå till följande belopp:

Kronor

Transformatorstationer för 132 kV i Mellansel och Vännäs för

järnvägselektrifiering ................ 1,060,000

Utvidgning av stamlinjestationerna vid Änge, Ljusdal och

Ockelbo .............................................. 800,000

Anläggningar vid Horndal för anslutning mellan stamlinjen

Stadsforsen—Västerås och Krångede-systemet ............ 450,000

Stamlinje- och kopplingsstationen i Finnslätten. Totalkostnaden

liksom tidigare beräknad till 2,545,000 kronor, varav redan

beviljats 2,035,000 kronor; återstående anslagsbehov . . 510,000

Ny stamlinjestation för 132 kV i Köping samt avgrening dit

från stamlinjen Trollhättan—Västerås .................... 840,000

Ny primärlinje för 77 kV Södertälje—Nynäshamn............ 305,000

Ny primärlinje för 77 kV Kantorp—Nyköping .............. 375,000

Ny primärlinje för 132 kV Malfors—Eksund, jämte utvidgningar

av stationerna i Malfors och Eksund. Totalkostnad 680,000

kronor, varav för budgetåret 1940/41 erfordras ............ 440,000

Ny transformator i Eksund jämte utvidgning av ställverket---- 200,000

Ny sekundärstation för 77 kV vid Katrineholm jämte avgrenings
linje

dit från linjen Finspång—Kantorp .................. 300,000

Utvidgning av stamlinjestationen i Moholm samt nya stationer

för 132 kV i Skövde och Falköping. Totalkostnaden liksom

tidigare beräknad till 1,530,000 kronor, varav 100,000 kronor

täckas av förnyelse- och driftmedel och 1,000,000 kronor beviljats

för budgetåret 1939,40; återstående anslagsbehov ...... 430,000

Ny stamlinje för 132 kV Trollhättan—Falköping. Totalkostnaden

liksom tidigare beräknad till 1,060,000 kronor, varav för

budgetåret 1939/40 beviljats 200,000 kronor. För budgetåret

1940/41 erfordras .................................. 700,000

Ny stamlinje för 132 kV Nässjö—Jönköping. Totalkostnaden

liksom tidigare beräknad till 470,000 kronor, varav för budgetåret

1939/40 beviljats 100,000 kronor. För budgetåret

1940/41 erfordras ...................................... 200,000

Kopplingsstation i Nässjö och ny transformatorstation för 132

kV i Jönköping. Totalkostnaden liksom tidigare beräknad till

335,000 kronor, varav för budgetåret 1939/40 beviljats 100,000

kronor. För budgetåret 1940/41 erfordras ................ 200,000

Ny transformator för 132 kV i Göteborg jämte utvidgning av

ställverket .......................................... • • 200,000

Kondensatorer för faskompensering på linjen Trollhättan—Lilla

Edet—Göteborg ......................................... 250,000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

35

Kronor

Diverse utvidgningar och förstärkningar av stam- och primärlinjer

.............................................

Diverse utvidgningar och förstärkningar av stamlinje- och sekun
-

därstationer ..........................................

Bygde- och ortsanläggningar

vid Trollhätte kraftverk ........................ 400,000

vid Älvkarleby kraftverk ........................ 400,000

vid Motala kraftverk ............................ 150,000

vid Norrländska kraftverken .................... 450,000

Diverse och oförutsett ...............................

Ytterligare tillägg för icke oförutsedda arbeten och fördyring . .

450.000

650.000

1,400,000

740.000

1,000,000

Summa kronor 11,500,000.

Departementschefen har anfört följande:

Vissa av posterna i det av vattenfallsstyrelsen begärda anslaget för distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten hänföra sig till

fullföljandet av åtgärder, till vilka statsmakterna redan tidigare givit sin

anslutning. Till en del uppkommer behovet av nya eller förbättrade distributionsanläggningar

genom den fortgående järnvägselektrifieringen, och slutligen

kräver den i allmänhet ökade kraftkonsumtionen en utvidgning av

distributionsnätet. Den nu rådande krissituationen medför härjämte, att

beredskaps- och reservsynpunkterna träda i förgrunden. Vidare ha krislörhållandena

åstadkommit vissa icke obetydliga fördyringar.

Anslagsbehovet för bygde- och ortsanläggningar vid de norrländska kraftverken

uppvisar i jämförelse med föregående år en stark ökning, men denna

ökning är, enligt vad jag inhämtat, närmast föranledd därav, att de lokala

kraftkällorna numera i stor utsträckning tillfullo utnyttjats.

Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden har vattenfallsstyrelsens

förslag icke givit mig anledning till erinran.

Utskottet, som ej ansett sig kunna förorda någon begränsning av de beräknade

anslagsposterna, tillstyrker, att anslag beviljas med äskade 11,500,000

kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 11,500,000 kronor.

45 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar.

Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 88—90) föreslagit riksdagen att

till inköp av vattenfall och fastigheler samt utförande av nyanläggningar, i

den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens

kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål har beviljats senast för budgetåret

1937/38 med ett belopp av 500,000 kronor. Å detta anslag förefintlig be
-

rf

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

hållning beräknas av vattenfallsstyrelsen behöva helt tagas i anspråk inom

den närmaste tiden. Styrelsen har därför funnit det önskvärt, att ett nytt

anslag å 1,000,000 kronor ställes till förfogande för ändamålet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom tidigare vid äskande av anslag till här ifrågavarande ändamål

framhållits, är det för en affärsmässig skötsel av statens vattenfallsverk av

vikt, att tillräckliga medel stå till förfogande till förvärv för vattenfallsverkets

räkning av vattenfall och fastigheter samt för utförande av nyanläggningar

i sådana fall, då dylika åtgärder icke kunna utan synnerlig olägenhet

uppskjutas i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut. Det av vattenfallsstyrelsen

äskade anslagsbeloppet, 1,000,000 kronor, synes mig emellertid

med hänsyn till det statsfinansiella läget böra nedsättas till 500,000 kronor,

eller samma belopp, varmed anslaget sista gången anvisades.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder

erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse

och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas,

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Stockholm den 13 februari 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Malmö, Johansson i Fredrikslund, Andersson

i Fältenborg, Pauli, Andrén, Heiding, Bäcklund, Boman, friherre De Geer och Sandorf;

samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Eriksson

i Stockholm, Danielsson, Andersson i Prästbol, Andersson i Södergård, Staxäng,

Andersson i Malmö, Hansson i Rubbestad, Mårtensson och Wallentheim.

Stockholm 1Ö4Ö. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

400471

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:76 Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om kapitalinvestering för budgetåret 1940/41 i avseende å postve s. 1 i texten