Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ändring i 39 a § lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr 13 i första kammaren av herrar Bondeson och Mannerskantz samt nr 26 i andra kammaren av herrar Liedberg och Norup.

1941-03-27 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1941:28, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ändring i 39 a § lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr 13 i första kammaren av herrar Bondeson och Mannerskantz samt nr 26 i andra kammaren av herrar Liedberg och Norup.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1941 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ändring i

39 a § lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska

föreningar.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta

motioner, nr 13 i första kammaren av herrar Bondeson och Mannerskantz

samt nr 26 i andra kammaren av herrar Liedberg och Norup. I motionerna,

vilka äro likalydande, hemställes att riksdagen ville för sin del antaga ändring

av 39 a § i lagen om ekonomiska föreningar, förslagsvis i följande riktning:

I stadgarna må bestämmas, att föreningssammanträdes befogenhet, i vad rörer

andra frågor än i 42 § 1 mom. avses, skall helt eller delvis utövas av därtill

utsedda föreningsmedlemmar; dock må, där bolag eller annan samfällighet

eller stiftelse är medlem i föreningen, ledamot av sådan samfällighets eller

stiftelses styrelse eller delägare i samfälligheten därtill kunna utses.

Beträffande styrelse och föreningssammanträde innehåller lagen den 22

juni 1911 om ekonomiska föreningar bland annat följande bestämmelser.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där bolag eller

annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen, ledamot av den

samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i samfälligheten vara ledamot

av föreningens styrelse (20 §). Sin rösträtt å föreningsstämma är föreningsmedlem

berättigad att överlåta å annan medlem (36 §). I stadgarna

må bestämmas, att föreningssammanträdes befogenhet, i vad rörer andra

frågor än i 42 § 1 mom. avses, skall helt eller delvis utövas av därtill utsedda

föreningsmedlemmar. Sammanträde, som hålles av sålunda utsedda, vare såsom

föreningssammanträde ansett; dock må rösträtt ej överlåtas (39 a §).

Bestämmelser svarande mot dem i 39 a § lagen om ekonomiska föreningar

hava upptagits jämväl i vissa andra författningar. Sålunda stadgas i lagen

den 24 mars 1938 om understödsföreningar att i understödsförenings stadgar

må bestämmas, att föreningssammanträdes befogenhet skall helt eller delvis

utövas av därtill utsedda personer. Sammanträde som av dessa personer

hålles vare såsom föreningssammanträde ansett; dock att dylik person ej äger

överlåta sin rösträtt å sammanträde på annan (39 §). Kungl, förordningen

den 26 juni 1931 om erkända sjukkassor innehåller föreskrift, att i central

sjukkassa skall föreningssammanträdes befogenhet helt utövas av valda ombud.

Härvid skall gälla, att ombud skola väljas särskilt av medlemmarna från

varje lokalsjukkassa och särskilt av de medlemmar, som icke tillhöra lokal

Bihang till riksdagens protokoll 194!. 9 sami. 1 avd. Nr 28. 705 4i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

sjukkassa, i visst förhållande till antalet inom varje medlemsgrupp. I fråga

örn lokalsjukkassa som har flera än 1,000 medlemmar skall föreningssammanträdes

befogenhet likaledes utövas av valda ombud (37 §). Kungl, förordningen

den 15 juni 1934 örn erkända arbetslöshetskassor upptager bestämmelse,

att i erkänd arbetslöshetskassa som har lokalavdelningar å olika orter

skall den befogenhet, som tillkommer sammanträde med kassan, helt utövas

av valda ombud (29 §).

39 a § i lagen örn ekonomiska föreningar, vilken paragraf medger en representativ

anordning i fråga örn utövandet av medlemmarnas beslutanderätt,

infördes genom en lagändring år 1928. Förslag till denna lagändring framlades

av Kungl. Majit genom en proposition, nr 19, till 1928 års riksdag.

Enligt det förslag till lagtext som remitterades till lagrådet för yttrande skulle

i 39 a § upptagas bestämmelse, att i stadgarna må bestämmas att föreningssammanträdes

befogenhet skall helt eller delvis utövas av därtill utsedda

personer. Mot sistnämnda ord framställdes anmärkning av lagrådet, som

yttrade:

Enligt fjärde stycket i 20 § skall styrelseledamot vara medlem i föreningen

eller åtminstone på visst angivet sätt stå föreningen nära. Den föreslagna

39 a § däremot låter kretsen av valbara personer vara obegränsad; den överensstämmer

härutinnan med sina motsvarigheter i lagarna om sjukkassor och örn

understödsföreningar. Svårligen kan det dock anses behövligt eller lämpligt

att uppdraga föreningssammanträdes befogenhet åt andra än föreningsmedlemmar,

och det hemställes att detta ord införes i stället för »personer» i

första punkten. Måhända har det ej heller varit tänkt annat än att blott medlemmar

skulle kunna utses till fullmäktige. Härpå tyder såväl användningen

av uttrycket »röstberättigad medlem» (ej blott »röstberättigad») i 31 och 38 §§

som ock den omständigheten att 87 § ansetts kunna bibehållas oförändrad.

Finge nämligen 39 a § tolkas så att även icke-medlemmar kunna väljas, bleve

härav en följd att sådana fullmäktige, som ej äro medlemmar, å ena sidan

sakna den behörighet att göra framställning eller anmälan, som nämnes i

31 och 38 §§, och å den andra ej äro underkastade den skadeståndsskyldighet

varom 87 § stadgar. Yarken det ena eller andra torde vara åsyftat.

I det förslag som förelädes riksdagen erhöll 39 a § därpå den lydelse som

framgår av gällande lag, varvid föredragande departementschefen anförde, att

med anledning av vad lagrådet yttrat beträffande denna paragraf däri vidtagits

vissa ändringar, väsentligen av redaktionell natur.

Såsom motivering för det framställda förslaget anföres i de nu förevarande

motionerna:

Enligt 39 a § lagen örn ekonomiska föreningar må i stadgarna för en ekonomisk

förening bestämmas, att föreningssammanträdes befogenhet, i vad

rörer vissa frågor, skall helt eller delvis utövas av därtill utsedda föreningsmedlemmar.

Till ombud vid sålunda konstituerat föreningssammanträde kan

alltså väljas endast den, som själv är medlem av föreningen. Ehuru icke

direkt föreskrivet torde få antagas, att till ombud jämväl kan väljas styrelsen

som sådan för en förening, som är medlem av en förening med bestämmelse

i stadgarna, som nyss sagts. Hinder skulle däremot möta, att till ombud

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

3

valdes den, som är medlem av den anslutna föreningen. Å andra sidan medgives

i föreningslagen, att den, som allenast är medlem av en på angivet sätt

ansluten förening, kan väljas till ledamot av den förenings styrelse, till vilken

föreningen är ansluten. I 20 § föreningslagen stadgas nämligen, att där bolag

eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen, ledamot av den

samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i samfälligheten må vara

ledamot av föreningens styrelse. Till det regelmässigt betydelsefullare upp

draget i en förening kan sålunda väljas den, som allenast är medlem av den

anslutna föreningen, däremot kan han ej väljas till ombud vid ett föreningssammanträde,

konstituerat jämlikt 39 a § i föreningslagen, ehuru detta uppdrag

måste anses förhållandevis obetydligt.

Nu angivna bristande följdriktighet har särskild betydelse för vissa producentsammanslutningar.

Det rationaliseringsarbete, som under de senare

åren fullföljts inom jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse, har nämligen

i viss omfattning tagit sig uttryck däri, att ett flertal föreningar sammanslutit

sig genom att som medlemmar inträda i en därför särskilt bildad förening,

vilken det därefter tillkommit att för de anslutna föreningarnas räkning handhava

den affärsmässiga delen av verksamheten. Att bilda en förening, i

vilken de angivna föreningarnas medlemmar inträtt som medlemmar, har stött

på den stora svårigheten, att härför skulle fordrats skriftlig ansökning från

envar av dessa medlemmar, något som skulle varit så mycket besvärligare

som antalet medlemmar härvid ofta varit mycket stort, i vissa fall uppgående

till flera tusen. Å andra sidan har det i den sålunda nybildade föreningen,

till vilken anslutning kunnat vinnas direkt av producenterna, framstått

som nödvändigt, att representationen fått utövas enligt bestämmelserna

i 39 a § i föreningslagen. Det hindret har då uppstått, att till ombud vid

sådan föreningsstämma icke kunnat utses den, som endast indirekt tillhört

föreningen.

Varje anledning synes saknas att uppehålla den stränga bestämmelsen om

medlemskap som krav för valbarhet till ombud vid föreningssammanträde

jämlikt 39 a § föreningslagen, särskilt då den icke gäller för val av ledamot

av styrelsen för föreningen.

Det i motionerna framförda spörsmålet står i visst samband med en fråga

som behandlades vid 1938 års riksdag. I en inom andra kammaren väckt

motion, nr 73, förordades sådan ändring i lagen om ekonomiska föreningar

som säkerställer juridiska personers rätt att genom valda ombud tillvarataga

sina intressen vid föreningarnas sammanträden. I motionen anfördes bland

annat, att juridiska personer ofta ägde andelar i ekonomiska föreningar.

Sådana andelsägare måste vid bevakandet av sina intressen i den ekonomiska

föreningen företrädas av valda ombud. Därvid brukade ofta personer som

icke själva vore andelsägare utses till ombud, detta för att ombudet mera

obundet skulle kunna företräda samfälligheten. Emellertid hade det visat

sig att delade meningar rådde beträffande tillåtligheten av en sådan representation.

Första lagutskottet, som behandlade motionen, yttrade i sitt i anledning

av densamma avgivna utlåtande, nr 18, följande:

Don nu gällande lagen av år 1911 om ekonomiska föreningar innehåller i

36 § bland annat en regel att, därest ej annorlunda finnes bestämt i förenings

stadgar, föreningsmedlem är berättigad överlåta sin rösträtt ä annan medlem.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

Utskottet.

I förevarande motion anföres ett exempel på att en juridisk person, som var

medlem i en ekonomisk förening, av en skiljenämnd förvägrats att utöva sin

rösträtt å föreningsstämma genom ombud som icke självt var medlem i föreningen.

Skiljedomen torde hava grundat sig på nyssnämnda stadgande.

Motionären föreslår därför att lagen örn ekonomiska föreningar måtte ändras

så att möjligheten av en sådan lagtolkning uteslutes.

När en juridisk person som är medlem av en förening inställer sig genom

en sin representant å föreningsstämma, bör det enligt utskottets förmenande

icke så betraktas, som örn den juridiska personen »överlåtit sin rösträtt» å

representanten; den juridiska personen kan ju icke utöva sin rösträtt annorledes

än genom någon som äger företräda densamma på grund av fullmakt

eller eljest. Vid sådant förhållande synes regeln att föreningsmedlem endast

äger överlåta sin rösträtt å annan medlem ej lägga hinder i vägen för en

juridisk person att å föreningsstämma låta sig företrädas av en representant

som icke för egen del äger rösträtt å stämman. (Jfr beträffande tolkningen av

kommunallagarnas motsvarande bestämmelse regeringsrättens årsbok 1932

sid. 126.)

Då någon lagändring alltså icke synes erforderlig för att en juridisk person

som är medlem av en ekonomisk förening skall äga till ombud å föreningsstämma

utse annan än medlem i föreningen, får utskottet hemställa, att förevarande

motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Enligt de bestämmelser som upptagas i den år 1928 införda 39 a § i lagen

örn ekonomiska föreningar har det representativa systemet blivit av lagstiftningen

godkänt för dylika föreningar. Den beslutanderätt som eljest tillkommer

medlemmarna samlade till föreningssammanträde kan således, med

visst undantag, överlämnas åt en av valda ombud bestående fullmäktigförsamling.

Den representativa organisationsformen var redan år 1928 praktiskt tilllämpad

och inom sjukkasse- och understödsföreningsrörelsen jämväl lagfäst.

De på dessa områden gällande föreskrifterna tjänade såsom förebild vid utformningen

av nyssnämnda paragraf i lagen om ekonomiska föreningar. På

förslag av lagrådet infördes emellertid — med avvikelse från förebilderna —

den bestämmelsen att endast föreningsmedlemmar kunna utses till ombud.

Såsom motivering anfördes, att det svårligen kunde anses behövligt eller

lämpligt att uppdraga föreningssammanträdes befogenhet åt andra än föreningsmedlemmar.

Utskottet har inhämtat att, såsom motionärerna framhållit, kravet på att

endast föreningsmedlemmar kunna utses till ombud i fullmäktigförsamlingen

kan lägga hinder i vägen för anordningar vilka framstå såsom ändamålsenliga.

Sålunda ha inom jordbrukets ekonomiska föreningsröreise bildats föreningar,

vari såsom medlemmar ingått, vid sidan av fysiska personer, även särskilda

sammanslutningar. Vid tillämpningen av den representativa ordningen för

fattande av beslut inom den överordnade föreningen har man ansett lagstadgandet

icke medgiva att till ombud i fullmäktigförsamlingen utses en

person, som endast är medlem av en underförening och således allenast

indirekt ansluten till den större förening, vars medlemmar han skolat representera.

Att märka är nämligen att i 39 a § icke upptagits någon motsvarighet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 28.

till bestämmelsen i 20 § fjärde stycket föreningslagen att, där bolag eller

annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen, ledamot av den

samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i samfälligheten må vara

ledamot av föreningens styrelse.

Motionärerna ha nu föreslagit en omredigering av 39 a § efter mönster av

nyssnämnda bestämmelse i 20 § fjärde stycket föreningslagen. Förslaget går

således ut på att, då bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem

i ekonomisk förening, ledamot av sådan samfällighets eller stiftelses styrelse

eller delägare i samfälligheten skall kunna utses till ombud i fullmäktigförsamlingen.

Enligt utskottets uppfattning föreligger behov av en översyn av

hithörande bestämmelser, men utskottet har ansett sig icke nu böra taga

ståndpunkt till redigeringen av de erforderliga lagändringarna. På grund

härav får utskottet hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,'' att

Kungl. Majit ville taga under övervägande frågan örn villkoren

för behörighet att utses till ombud vid sammanträde som avses

i 39 a § föreningslagen samt för riksdagen framlägga det förslag

som därav må föranledas.

Stockholm den 27 mars 1941.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Gärde, Wagnsson, Brandt*, Verner

Andersson, Ahlkvist, Ekströmer och Lindblom;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, Ryberg, Olsson i Mellerud,

Björling, Lindberg i Stockholm, Sundström i Vikmanshyttan, Hansson i Vännäsby

och Andersson i Mölndal.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:153 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn ändring i 39 a § lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar. a1 i texten