Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade tillsättningsoch avlöningsbestämmelser för kyrkomusiker m. m. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr lil i första kammaren av herr Wagnsson m. fl. och nr 204 i andra kammaren av herr Hyling m. fl.

1941-03-27 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1941:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade tillsättningsoch avlöningsbestämmelser för kyrkomusiker m. m. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr lil i första kammaren av herr Wagnsson m. fl. och nr 204 i andra kammaren av herr Hyling m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1941 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade tillsättnings-

och avlöningsbestämmelser för kyrkomusiker

m. m.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta

motioner, nr lil i första kammaren av herr Wagnsson m. fl. och nr 204 i

andra kammaren av herr Hyling m. fl. I motionerna, vilka äro likalydande,

hemställes att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.

Majit ville föranstalta om den ytterligare utredning av den s. k. klockarfrågan,

som kan anses erforderlig, samt därefter framlägga förslag till dels nya bestämmelser

rörande tjänstetillsättning m. m. för kyrkomusiker, dels en för

hela riket gällande instruktion för dessa tjänster, och dels lönebestämmelser

för ifrågavarande befattningshavargrupp.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till motionerna.

Kyrkomusikerkåren består av tre grupper av befattningshavare, nämligen

klockare, organister och kantorer (kyrkosångare).

I 1686 års kyrkolag upptogos bland annat följande bestämmelser angående

klockares åligganden samt angående fordringarna på tjänsteinnehavaren:
24

kap. 31 §. Klockaren skall---Han skall vara ärlig, trogen och

flitig, boklärd och kunna sjunga och skriva, så att han däruti kan undervisa

församlingens ungdom.

24 kap. 32 §. Han skall ock vara kyrkan trogen och kyrkoherden och

församlingen lydig, sörja för ringningen och klämtningen, på behöriga tider

ställa timklockorna samt taga allt det i noga akt och förvar, som honom i

händerna antvardas och förtros. Desslikes skall han vara prästerna vid gudstjänsten,

skriftermålen och, när det befalles, uti sockenbud samt annan kyrkotjänst

vid handen; men ingalunda genom någon kyrkoherdens enskilda tjänst

besväras, hindras eller avhållas ifrån den plikt honom åligger, med all flit

och trohet att driva bamaläran. Han skall ock bära kapitlets, prostens och

kyrkoherdens brev till prosten, när de honom tillhandakomma, till nästa

klockare och, där sådant försummas, till skadan, som därav timar, svara.

I det övriga, vad hans ämbete angår, så rättar han sig efter den förordning,

som biskopen och konsistorium honom föreskriva.

II kap. 8 §. När Herrens nattvard skall begås, måste kyrkovärden eller

klockaren frambära så mångå oblater och så mycket vin, som behöves, vilket

sättes på altaret, förrän instiftelseorden och Fader vår däröver läsas.

24 kap. 11 §. Föräldrarna måste------; och de, som den omsorgen i

församlingen åligger vare sig capellan eller klockare, tillhållas med flit att

driva barnaläran och undervisa barnen att läsa i bok.

Bihang till riksdagens protokoll loit. ti nami. lavd. Nr 20.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

26 kap. 1 §. (Olli kyrkor, deras skrud och egendom) Vid varje domkyrka

----Men det som dagligen brukas, gives klockaren under händer,

vilken jämte sysslomannen årligen, eller så ofta det behöves, skall sig vårda

låta, att ingenting må av mal, mögel och vanskötsel fördärvas, sä ock därhos

tillse, att kalken och patenen alltid hållas väl rena, såväl som allt annat som

tarvas och behöves.

Det torde här höra anmärkas, att ledningen av kyrkosången icke nämnes

särskilt bland klockarens åligganden. (Jfr 13 kap. 2 § kyrkolagen.)

Jämlikt bestämmelsen i sista punkten av 24 kap. 32 § kyrkolagen ha av

domkapitlen utfärdats särskilda stadgor eller förordningar. Beträffande dessa

anföres i betänkande angående klockarinstitutionen, avgivet av utsedda

sakkunniga dr 1908, bland annat:

Åtskilliga av dessa, särskilt de för de stift, till vilka de forna danska provinserna

höra, äro så föråldrade, att de numera måste anses i det mesta

otillämpliga och säkerligen också föga tillämpas. Det förefaller, som örn i

detta fall den föreställningen gjorts gällande, att det vore bättre att leva efter

hävd och sedvänja än efter särskilda påbud. Granskar nian de för olika stift

gällande förordningar och ordningar, som utfärdats för klockare, torde däri

gällande bestämmelser i huvudsak kunna sammanfattas sålunda. Ilan skall

vid en del gudstjänstliga tillfällen och begravningar utföra psalmsång, vårda

kyrkan samt enligt pastors och kyrkovärdars bestämmande en del av hennes

lösegendom, varvid lian har att för pastor anmäla därå uppkommen eller befarad

skada; tillse ordningen på kyrkogården; hålla höcker och handlingar

i sakristian i god ordning; mottaga, framlämna och tillvarataga legala handlingar,

tacksägelser, lysningar och kungörelser; biträda vid anteckning av

nattvardsgäster; efter av pastor uppgjord lista utskriva kungörelser om gudstjänsttider,

nattvardsgångar och kollektör; uppbära avgifter för begagnandet

av sådana kyrkans tillhörigheter, för vilka särskild taxa är fastställd; övervaka

att kyrkovaktare, ringare, dödgrävare m. fl. fullgöra sina skyldigheter.

Vidare skall han tillse, att skrivmaterialier anskaffas och äro tillhands i brukbart

skick i sakristian; handhava nycklarna till kyrkan samt öppna och

stänga denna, men ej utan pastors medgivande upplåta den för sammankomster;

tillse att kyrkans brandredskap äro i hrukbart skick; sörja för att ringningen

och klämtningen ske på bestämda tider; ställa timklockorna; öva tillsyn

över att kyrkans minnesmärken förvaras; under den mörka tiden tillse,

att ljus finnas i kyrkan samt behörigen tändas och släckas; biträda kyrkovärd

med kollekternas uppsamlande och räknande; uppbära eller låta uppbära

kungörelser å predikstolen; sörja för klockaxlarnas smörjning; vädra

kyrkans skrudar och kläden samt hålla silver och annan metall, särskilt kärl

för dop och nattvardsgång, rena; sörja för att kyrkans linnekläder äro hela

och rena; verkställa kallelser till inställelse för pastor eller kyrkoråd; ansvara

för kyrkans skurning, avdamning och rengöring, dock mot ersättning

för kostnader därvid; vid gudstjänster, husförhör och sockenbud gå pastor

till handa samt infinna sig hos honom så ofta han å tjänstens vägnar kallas.

I avseende på sången förekomma i ordningarna skiljaktiga, stundom i detalj

gående stadganden. Än föreskrives endast, att klockaren skall leda densamma

i kyrka, som saknar orgel, och vid alla utom kyrkan skeende prästerliga

förrättningar, vid vilka hans biträde av prästerskapet påkallas, än att,

örn vid begravningar och andra kyrkliga förrättningar utom kyrka erfordras

sång, densamma åligger klockaren, än att han bör icke blott söka bibehålla

utan även uppöva sin skicklighet i sång, än slutligen att han skall upptaga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

3

psalmerna efter den tonhöjd och melodi, som från orgeln angives och varom

lian förut med organisten överenskommit, samt att, örn orgel ej finnes, han

har att upptaga den psalm, som skall sjungas, i lämplig tonhöjd och sjunga

den så, att församlingens sång därav ledes.

Icke sällan är fallet, att klockaren i större församlingar, särskilt i städerna,

lämnar en välbehövlig hjälp i pastorsexpeditionen med ofta hopade betungande

skrivgöromål och sammanställandet av statistiska uppgifter, så t. ex.

mångenstädes i Lunds stift.

Genom en lag av den 14 oktober 1898 är förordnat, att om i någon församling

å söndag eller helgdag, då lysning till äktenskap skall ske, prästen varder

av sjukdom eller annat hinder urståndsatt att sin tjänst i kyrkan fullgöra

och annan behörig person ej kan för gudstjänstens förrättande anlitas,

skall lysningen av församlingens klockare verkställas.

Efter det nyssnämnda betänkande år 1908 framlagts uppdrogs åt hovrättsrådet

K. J. Ekman att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid klockarefrågans

fortsatta behandling, särskilt vad anginge de med klockarinstitutionen

förenade löneförmåner. Ekman avgav den 7 januari 1915 en promemoria

i ämnet. Härefter tillkallades ytterligare sakkunniga, vilka den 19 maj 1915

överlämnade förslag tili lag angående kantorer.

Efter nådigt uppdrag utarbetade vidare regeringsrådet G. Thulin en vidlyftig

utredning angående klockar-, organist- och kantors-(kyrkosångar-)

befattningarna, vilken år 1919 befordrades till trycket (1919 års klockarutredning).

Denna innehåller, förutom omfattande historiska och statistiska

utredningar, en redogörelse för 1915 års förslag och däröver avgivna yttranden

ävensom nytt förslag till riktlinjer för lagstiftning i ämnet. Thulin

avgav även ett förslag till lag angående kantorer jämte därmed sammanhängande

författningsförslag. Sedermera tillkallades ytterligare fyra sakkunniga

att under Thulins ordförandeskap biträda med fortsatt utredning

rörande klockarinstitutionen. Dessa sakkunniga avlämnade ett den 6 mars

1920 dagtecknat betänkande.

Med skrivelse, nr 13, till 1920 års kyrkomöte framlade Kungl. Maj:t bland

annat ett förslag till lag om kantorer, vilket i allt väsentligt överensstämde

nied ovanberörda sakkunnigbetänkande av den 6 mars 1920. Samtidigt framlade

Kungl. Majit i skrivelse, nr 15, ett förslag till lag om bidrag av allmänna

medel till avlöning av kantorer, klockare (kyrkologdar) samt kyrkoskrivare

(å pastorsexpeditionerna) för kyrkomötets godkännande i vad förslaget avsåg

bidrag från kyrkofonden. I sådant hänseende föreslogs ■— med någon

avvikelse från ett av de sakkunniga framlagt förslag i ämnet ■—• att bidrag

från kyrkofonden .skulle intill visst belopp utgå för befattningar, vilkas innehavare

vore skyldiga att biträda å pastorsexpeditionen, eller sålunda för självständiga

kantorsbefattningar, klockar- eller kyrkofogdebefattningar och kyrkoskrivarbefattningar.

Kyrkomötets särskilda utskott nr 3 tillstyrkte i utlåtande nr 1 förslaget

lill lag örn kantorer med några mindre modifikationer. 1 utlåtande nr 3 avstyrkte

samma utskott förslaget till lag om bidrag av allmänna medel till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

avlöning av kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare, i vad detsamma

avsåg bidrag från kyrkofonden.

Kyrkomötet godkände utskottsutlåtandena.

Genom proposition, nr 22, föreslog Kungl. Majit 1921 års riksdag, såvitt

nu är av intresse, att antaga det av kyrkomötet godkända förslaget till lag örn

kantorer.

I sitt i anledning av propositionen avgivna utlåtande, nr 25, hemställde

första lagutskottet, att det framlagda lagförslaget icke måtte av riksdagen bifallas.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Angående tillsättning av organist och klockare innehåller

1686 års kyrkolag följande bestämmelser:

24 kap. 30 §. Organisten väljes av kyrkoherden och församlingen, som

honom lönar allt som de däröver kunna förenas----.

24 kap. 31 §. Klockaren skall i lika måtto av kyrkoherden och församlingen

väljas, men icke utan löftesmän antagas.---

I lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse stadgas, att varje territoriell

församling äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina gemensamma kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

i församlingen, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar

tillkommer annan (1 §). Med kyrkliga angelägenheter avses i denna

lag bland annat frågor om tillsättande och avskedande av organister, kyrkosångare,

klockare och andra kyrkobetjänte samt prästerskapets och kyrkobetjäntes

löneförmåner (2 § b. och c.). Finnas kyrkofullmäktige, inskränkes

kyrkostämmans befattning till vissa ärenden, däribland tillsättande av lärårbefattning,

med vilken är förenad organist- eller klockarsyssla eller båda

dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning, så ock tillsättande i annat fall av

organist-, kyrkosångar- eller klockarbefattning (5 § f.).

En del särskilda bestämmelser rörande tillsättning av organist- och klockar - befattningar lia meddelats genom en lag den 6 april 1894. I denna lag stadgas:

Förslag till organist- eller klockarbefattning eller till båda dessa befattningar,

om de äro förenade, skall upprättas av församlingens kyrkoråd. Där

organist- eller klockarbefattning eller båda dessa befattningar enligt fattat

beslut skola vara med folkskolläraretjänst förenade, skall förslag till de förenade

tjänsterna upprättas av församlingens kyrkoråd och skolråd såsom

ett gemensamt kyrko- och skolråd. Besvär över förslag må ej anföras, innan

val ägt rum och blivit behörigen kungjort. I fråga om tid och ordning för sådana

besvärs anförande skall gälla vad beträffande klagan över kyrkostämmas

beslut är föreskrivet. Val mellan de å förslag uppförda förrättas å kyrkostämma,

och skola rösterna därvid beräknas enligt de grunder, som för rösträtt

vid kyrkostämma i allmänhet äro bestämda.

I nyssnämnda lag har åt Kungl. Majit lämnats bemyndigande att meddela

närmare bestämmelser, huru förfaras skall vid tillsättning av organist- eller

klockarbefattning eller båda dessa befattningar, då endera eller båda skola

vara med folkskollärartjänst förenade. Kungl. Majit har i administrativ väg

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

5

den 4 maj 1894 utfärdat en stadga i ämnet, vari intagits närmare bestämmelser

om kungörandet av ledighet, ansökningstid, prov, regler för förslag etc.

Examina för anställning såsom kyrkomusiker äro: Högre organistexamen,

högre kantorsexamen samt organist- och kantorsexamen. Högre organistexamen

och högre kantorsexamen avläggas vid musikhögskolan. Organistoch

kantorsexamen avlägges inför person, vilken av musikaliska akademien

förordnats att förrätta sådan examen. Omförmälda examina innefatta prövning

i följande ämnen, nämligen

högre organistexamen: orgel, piano, harmonilära, orgelns stämning och

skötsel samt liturgik,

högre kantorsexamen: sång, piano, harmonilära, liturgik och kördirigering,

samt

organist- och kantorsexamen: orgel, sång, piano, harmonilära samt orgelns

stämning och skötsel.

(Kung. den 22 nov. 1940, nr 961, ang. examina, som få avläggas vid

musikhögskolan eller inför särskild av musikaliska akademien förordnad

examinator)

Angående villkor för behörighet till organist- och kontorshef

attni ilga r meddelas bestämmelser i en kungörelse den 22 november

1940. Sökande till organist- eller kantorsbefattning i stad med mera

än 3,000 invånare eller i landsförsamling med mera än 5,000 invånare skall

vid ansökningen foga betyg som utvisar att han avlagt, där ansökningen avser

organistbefattning, högre organistexamen, och där fråga är om kantorsbefattning,

högre kantorsexamen. Vid ansökning till förenad organist- och

kantorsbefattning i sådan stad eller landsförsamling, som nyss är nämnd, skall

fogas betyg som utvisar att sökanden antingen avlagt såväl högre organistexamen

som högre kantorsexamen eller ock avlagt endera av dessa examina

samt vid musikhögskolan (musikkonservatoriet) undergått godkänd efterprövning

i orgel, orgelns stämning och skötsel, sång och kördirigering, i den

mån sådant ämne ej ingått i hans examen (§ 1). Sökande till annan organistbefattning

än i § 1 avses har att vid ansökningen foga betyg över avlagd

högre organistexamen eller organist- och kantorsexamen. Ansökning till annan

kantorsbefattning än i § 1 sägs skall åtföljas av betyg om avlagd högre kantorsexamen

eller organist- och kantorsexamen (§ 2). Skulle med hänsyn till

församlings ekonomiska förhållanden eller andra särskilda omständigheter

domkapitlet finna, att betyg över avlagd högre organistexamen eller organist-

och kantorsexamen icke skäligen kan göras till villkor för behörighet

till organistbefattning som i § 2 avses, äger domkapitlet, efter inhämtande av

musikaliska akademiens yttrande, bestämma att såsom behörighetsvillkor

för denna befattning skall godkännas intyg av den som äger förrätta organist-

och kantorsexamen, eller av musiklärare vid folkskolelärareseminarium

angående nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koralpreludier och musik

till svenska mässan samt nöjaktig kännedom örn svenska kyrkans gudstjänstordning.

Finner sig domkapitlet ej böra följa akademiens yttrande, skall

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

frågan av domkapitlet underställas Kungl. Maj:ts prövning (§3). Uppdrag att

med orgel eller harmonium beledsaga sången vid gudstjänst må ej annorledes

än tillfälligtvis lämnas person, vilken ej har den kompetens, som gäller

för behörighet till organistbefattning i församlingen (§ 4).

Enligt kungl, kungörelse den 8 mars 1861 må vederbörande till förestående

av organistbefattning, där denna ej är med klockarsyssla förenad, antaga

kvinna, vilken fullgjort vad författningarna för kompetens till sådan

befattning i övrigt stadga.

Rörande avlöning till klockare finnas stadganden i förordningen

den 2 november 1883 angående allmänt ordnande av klockarnas löneinkomster,

vilken förordning utfärdats i överensstämmelse med riksdagens i

ämnet avgivna förslag, som av kyrkomötet biträtts. I § 1 av förordningen

lämnas föreskrifter om lönereglering för varje församling. Den klockaren

tillkommande lönen bör därvid, enligt § 2, bestämmas i skäligt förhållande

till omfattningen av hans tjänstegöromål samt beräknas så, att alla offer

och avgifter för särskilda förrättningar upphöra. Enligt § 5 skall den till

klockare i penningar utgående lönen sammanskjutas av församlingen efter

de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade.

Beträffande organists avlöningsförmåner föreskrives i en lag den 16 oktober

1908, att lönen skall av församlingen sammanskjutas efter de grunder,

som gälla för kommunalutskylders utgörande i allmänhet.

För det fall att folkskollärartjänst är förenad med organist- eller klockarsyssla

eller båda dessa sysslor, givas i § 27 folkskolestadgan särskilda bestämmelser

om fastställandet av lönens belopp.

Den 9 december 1938 utfärdades en lag angående särskilda grunder för

klockar- och organistlöns bestämmande samt örn disposition av till klockarocli

organisttjänst hörande avlöningstillgångar. Denna lag syftar till en avveckling

av jordavlöningssystemet vid landets klockar- och organisttjänster.

Utgångspunkten för den i sådant syfte företagna regleringen har varit, att

avlönandet av klockare och organister alltjämt skulle förbli en kyrkligtkommunal

angelägenhet. Lagen utgår från det i avseende å klockaravlöningsbesväret

gällande rättsläget, att klockardistriktet äger att, åtminstone i första

hand, fritt bestämma den kontanta avlöningen vid klockar- och organisttjänst

och att sådant distrikt också har att självt utgöra de erforderliga medlen

för denna avlöning utan att några centrala bidrag därtill utgå. I lagen

stadgas bland annat: För varje klockar- och organisttjänst, vartill rätteligen

hör lönefastighet eller lönefond, som i lagen sägs, eller varmed är förenad

viss åt klockaren eller organisten annorstädes än i lönefastighet upplåten bostadslägenhet,

har klockardistriktet att företaga reglering av klockarens och

organistens löneförmåner till överensstämmelse med vad i lagen stadgas (1

§). Vid lönereglering enligt lagen skall klockarens lön sättas att helt utgå i

penningar. Årligt lönebelopp, som därvid bestämmes, må ej, med mindre

domkapitlet så medgiver, understiga sammanlagd boställsränta. som vid ti
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

7

den för löneregleringen belöper å för tjänsten gällande boställskapital (3 §).

Det åligger varje klockardistrikt att, om förhållandena så kräva, vid lönereglering

enligt förevarande lag eller, där sådan lönereglering icke ifrågakommer,

vid anställande av ny klockare, åt klockaren såsom tjänstebostad

anvisa särskild, efter ortens bruk ändamålsenlig lägenhet. För åt klockaren

anvisad tjänstebostad skall denne erlägga årlig ersättning med skäligt, av

klockardistriktet bestämt belopp (4 §). I fråga örn organists avlöning m. m.

skall i tillämpliga delar gälla vad som i lagen stadgats beträffande klockares

avlöning m. m. (10 §).

Enligt lagen den 30 augusti 1932 örn kyrkofond skall till kyrkofonden

ingå bland annat inkomst av tidigare till klockar- eller organisttjänst hörande

lönefastighet, beträffande vilken Konungen jämlikt nyssnämnda 1938 års

lag förordnat, att densamma skall bibehållas såsom publik arrendegård,

(klockarhemman). Av kyrkofonden skola gäldas bland annat belopp, som

jämlikt nyssnämnda lag skall utgå till avlöning vid klockar- eller organisttjänst,

vartill klockarhemman hört (3 § 2. och 6 §).

Till sitt innehåll överensstämma motionerna i huvudsak med en den

19 oktober 1939 till ecklesiastikdepartementet ingiven framställning till

Konungen från Sveriges allmänna organist- och kantorsförening angående

instruktion och lönebestämmelser för kyrkomusiker. I beslut den 1 augusti

1940 har Kungl. Majit funnit framställningen, liksom åtskilliga andra ärenden

rörande klockarfrågan, vara av beskaffenhet att icke kunna för närvarande

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

De båda förevarande motionerna gälla ej enbart bestämmelserna om tillsättning

och avlöning av kyrkomusiker utan även omfattningen av de åligganden

som dessa befattningshavare skola lia. Motionärernas framställning

aktualiserar således hela det komplex av spörsmål som brukar sammanfattas

under beteckningen klockarfrågan. Ända sedan 1900-talets början har

denna fråga tid efter annan varit föremål för statsmakternas prövning och

ett omfattande utredningsarbete har nedlagts å densamma. Vissa partiella

reformer lia också genomförts; den viktigaste av dessa är den år 1938 beslutade

avvecklingen av naturaavlöningssystemet i fråga om klockarna. I

stort sett är dock klockarfrågan alltjämt olöst.

De författningsbestämmelser som hänföra sig till befattningshavarnas

åligganden äro i hög grad föråldrade och även i stor utsträckning satta ur

tillämpning. Följden härav har blivit att, på sätt närmare belysts genom

den i motionerna åberopade utredningen, stor ojämnhet råder. Det är klart

att detta förhållande är till olägenhet för kyrkomusikerna liksom för kyrkan

och gudstjänsten. En ny reglering på detta område försvåras därav att de

grundläggande bestämmelserna äro av kyrkolags natur. Diirtill kommer att

frågan örn befattningshavarnas åligganden icke torde kunna lösas självständigt

utan endast i samband med en lönereglering.

Det är beträffande sistnämnda spörsmål, lönens storlek samt sältet för

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 29.

dess bestämmande och bestridande, som de största svårigheterna yppat sig.

Dessa svårigheter torde dock i viss mån ha undanröjts genom upphävandet

av boställsinstitutionen beträffande klockarna. Att ytterligare reformer på

detta område äro påkallade torde icke kunna bestridas. Inför de ständigt

återkommande framställningarna till statsmakterna synas dessa i längden

icke kunna underlåta att upptaga organisations- och löneproblemen till förnyad

prövning. Det är helt naturligt att den nu rådande krissituationen

aktualiserat reformkraven. Å andra sidan kan krisen lägga hinder i vägen

för en lösning som skulle medföra ökade bördor för staten eller kommunerna.

Utskottet, som icke tagit ställning till de i motionerna intagna förslagen

till tjänsteinstruktion och lönereglering, finner goda skäl tala för

att den av motionärerna förordade utredningen bör komma till stånd så

snart omständigheterna medgiva det, men anser dock att riksdagen med

hänsyn till tidsläget bör avstå från att nu taga ett initiativ i denna riktning.

På grund härav får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:111 och 11:204, icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 mars 1941.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Gärde, Wagnsson, Karl Emil Johanson, Branling''*,

Eskhult*, Ahlkvist och Ekströmer; samt

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, Hedlund i Östersund, Ryberg och

Lindberg i Stockholm*, fru Ruth Gustafson, herrar Landgren och Hansson i Vännäsby

samt fröken Öberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.