Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade tillsättningsoch avlöningsbestämmelser för kyrkomusiker m. m. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr lil i första kammaren av herr Wagnsson m. fl. och nr 204 i andra kammaren av herr Hyling m. fl.
1941-03-27 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1941:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade tillsättningsoch avlöningsbestämmelser för kyrkomusiker m. m. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr lil i första kammaren av herr Wagnsson m. fl. och nr 204 i andra kammaren av herr Hyling m. fl.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1941 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade tillsättnings-
och avlöningsbestämmelser för kyrkomusiker
m. m.
Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta
motioner, nr lil i första kammaren av herr Wagnsson m. fl. och nr 204 i
andra kammaren av herr Hyling m. fl. I motionerna, vilka äro likalydande,
hemställes att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.
Majit ville föranstalta om den ytterligare utredning av den s. k. klockarfrågan,
som kan anses erforderlig, samt därefter framlägga förslag till dels nya bestämmelser
rörande tjänstetillsättning m. m. för kyrkomusiker, dels en för
hela riket gällande instruktion för dessa tjänster, och dels lönebestämmelser
för ifrågavarande befattningshavargrupp.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet hänvisa till motionerna.
Kyrkomusikerkåren består av tre grupper av befattningshavare, nämligen
klockare, organister och kantorer (kyrkosångare).
I 1686 års kyrkolag upptogos bland annat följande bestämmelser angående
klockares åligganden samt angående fordringarna på tjänsteinnehavaren:
24
kap. 31 §. Klockaren skall---Han skall vara ärlig, trogen och
flitig, boklärd och kunna sjunga och skriva, så att han däruti kan undervisa
församlingens ungdom.
24 kap. 32 §. Han skall ock vara kyrkan trogen och kyrkoherden och
församlingen lydig, sörja för ringningen och klämtningen, på behöriga tider
ställa timklockorna samt taga allt det i noga akt och förvar, som honom i
händerna antvardas och förtros. Desslikes skall han vara prästerna vid gudstjänsten,
skriftermålen och, när det befalles, uti sockenbud samt annan kyrkotjänst
vid handen; men ingalunda genom någon kyrkoherdens enskilda tjänst
besväras, hindras eller avhållas ifrån den plikt honom åligger, med all flit
och trohet att driva bamaläran. Han skall ock bära kapitlets, prostens och
kyrkoherdens brev till prosten, när de honom tillhandakomma, till nästa
klockare och, där sådant försummas, till skadan, som därav timar, svara.
I det övriga, vad hans ämbete angår, så rättar han sig efter den förordning,
som biskopen och konsistorium honom föreskriva.
II kap. 8 §. När Herrens nattvard skall begås, måste kyrkovärden eller
klockaren frambära så mångå oblater och så mycket vin, som behöves, vilket
sättes på altaret, förrän instiftelseorden och Fader vår däröver läsas.
24 kap. 11 §. Föräldrarna måste------; och de, som den omsorgen i
församlingen åligger vare sig capellan eller klockare, tillhållas med flit att
driva barnaläran och undervisa barnen att läsa i bok.
Bihang till riksdagens protokoll loit. ti nami. lavd. Nr 20.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Första lagutskottets utlåtande Nr 29.
26 kap. 1 §. (Olli kyrkor, deras skrud och egendom) Vid varje domkyrka
----Men det som dagligen brukas, gives klockaren under händer,
vilken jämte sysslomannen årligen, eller så ofta det behöves, skall sig vårda
låta, att ingenting må av mal, mögel och vanskötsel fördärvas, sä ock därhos
tillse, att kalken och patenen alltid hållas väl rena, såväl som allt annat som
tarvas och behöves.
Det torde här höra anmärkas, att ledningen av kyrkosången icke nämnes
särskilt bland klockarens åligganden. (Jfr 13 kap. 2 § kyrkolagen.)
Jämlikt bestämmelsen i sista punkten av 24 kap. 32 § kyrkolagen ha av
domkapitlen utfärdats särskilda stadgor eller förordningar. Beträffande dessa
anföres i betänkande angående klockarinstitutionen, avgivet av utsedda
sakkunniga dr 1908, bland annat:
Åtskilliga av dessa, särskilt de för de stift, till vilka de forna danska provinserna
höra, äro så föråldrade, att de numera måste anses i det mesta
otillämpliga och säkerligen också föga tillämpas. Det förefaller, som örn i
detta fall den föreställningen gjorts gällande, att det vore bättre att leva efter
hävd och sedvänja än efter särskilda påbud. Granskar nian de för olika stift
gällande förordningar och ordningar, som utfärdats för klockare, torde däri
gällande bestämmelser i huvudsak kunna sammanfattas sålunda. Ilan skall
vid en del gudstjänstliga tillfällen och begravningar utföra psalmsång, vårda
kyrkan samt enligt pastors och kyrkovärdars bestämmande en del av hennes
lösegendom, varvid lian har att för pastor anmäla därå uppkommen eller befarad
skada; tillse ordningen på kyrkogården; hålla höcker och handlingar
i sakristian i god ordning; mottaga, framlämna och tillvarataga legala handlingar,
tacksägelser, lysningar och kungörelser; biträda vid anteckning av
nattvardsgäster; efter av pastor uppgjord lista utskriva kungörelser om gudstjänsttider,
nattvardsgångar och kollektör; uppbära avgifter för begagnandet
av sådana kyrkans tillhörigheter, för vilka särskild taxa är fastställd; övervaka
att kyrkovaktare, ringare, dödgrävare m. fl. fullgöra sina skyldigheter.
Vidare skall han tillse, att skrivmaterialier anskaffas och äro tillhands i brukbart
skick i sakristian; handhava nycklarna till kyrkan samt öppna och
stänga denna, men ej utan pastors medgivande upplåta den för sammankomster;
tillse att kyrkans brandredskap äro i hrukbart skick; sörja för att ringningen
och klämtningen ske på bestämda tider; ställa timklockorna; öva tillsyn
över att kyrkans minnesmärken förvaras; under den mörka tiden tillse,
att ljus finnas i kyrkan samt behörigen tändas och släckas; biträda kyrkovärd
med kollekternas uppsamlande och räknande; uppbära eller låta uppbära
kungörelser å predikstolen; sörja för klockaxlarnas smörjning; vädra
kyrkans skrudar och kläden samt hålla silver och annan metall, särskilt kärl
för dop och nattvardsgång, rena; sörja för att kyrkans linnekläder äro hela
och rena; verkställa kallelser till inställelse för pastor eller kyrkoråd; ansvara
för kyrkans skurning, avdamning och rengöring, dock mot ersättning
för kostnader därvid; vid gudstjänster, husförhör och sockenbud gå pastor
till handa samt infinna sig hos honom så ofta han å tjänstens vägnar kallas.
I avseende på sången förekomma i ordningarna skiljaktiga, stundom i detalj
gående stadganden. Än föreskrives endast, att klockaren skall leda densamma
i kyrka, som saknar orgel, och vid alla utom kyrkan skeende prästerliga
förrättningar, vid vilka hans biträde av prästerskapet påkallas, än att,
örn vid begravningar och andra kyrkliga förrättningar utom kyrka erfordras
sång, densamma åligger klockaren, än att han bör icke blott söka bibehålla
utan även uppöva sin skicklighet i sång, än slutligen att han skall upptaga
Första lagutskottets utlåtande Nr 29.
3
psalmerna efter den tonhöjd och melodi, som från orgeln angives och varom
lian förut med organisten överenskommit, samt att, örn orgel ej finnes, han
har att upptaga den psalm, som skall sjungas, i lämplig tonhöjd och sjunga
den så, att församlingens sång därav ledes.
Icke sällan är fallet, att klockaren i större församlingar, särskilt i städerna,
lämnar en välbehövlig hjälp i pastorsexpeditionen med ofta hopade betungande
skrivgöromål och sammanställandet av statistiska uppgifter, så t. ex.
mångenstädes i Lunds stift.
Genom en lag av den 14 oktober 1898 är förordnat, att om i någon församling
å söndag eller helgdag, då lysning till äktenskap skall ske, prästen varder
av sjukdom eller annat hinder urståndsatt att sin tjänst i kyrkan fullgöra
och annan behörig person ej kan för gudstjänstens förrättande anlitas,
skall lysningen av församlingens klockare verkställas.
Efter det nyssnämnda betänkande år 1908 framlagts uppdrogs åt hovrättsrådet
K. J. Ekman att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid klockarefrågans
fortsatta behandling, särskilt vad anginge de med klockarinstitutionen
förenade löneförmåner. Ekman avgav den 7 januari 1915 en promemoria
i ämnet. Härefter tillkallades ytterligare sakkunniga, vilka den 19 maj 1915
överlämnade förslag tili lag angående kantorer.
Efter nådigt uppdrag utarbetade vidare regeringsrådet G. Thulin en vidlyftig
utredning angående klockar-, organist- och kantors-(kyrkosångar-)
befattningarna, vilken år 1919 befordrades till trycket (1919 års klockarutredning).
Denna innehåller, förutom omfattande historiska och statistiska
utredningar, en redogörelse för 1915 års förslag och däröver avgivna yttranden
ävensom nytt förslag till riktlinjer för lagstiftning i ämnet. Thulin
avgav även ett förslag till lag angående kantorer jämte därmed sammanhängande
författningsförslag. Sedermera tillkallades ytterligare fyra sakkunniga
att under Thulins ordförandeskap biträda med fortsatt utredning
rörande klockarinstitutionen. Dessa sakkunniga avlämnade ett den 6 mars
1920 dagtecknat betänkande.
Med skrivelse, nr 13, till 1920 års kyrkomöte framlade Kungl. Maj:t bland
annat ett förslag till lag om kantorer, vilket i allt väsentligt överensstämde
nied ovanberörda sakkunnigbetänkande av den 6 mars 1920. Samtidigt framlade
Kungl. Majit i skrivelse, nr 15, ett förslag till lag om bidrag av allmänna
medel till avlöning av kantorer, klockare (kyrkologdar) samt kyrkoskrivare
(å pastorsexpeditionerna) för kyrkomötets godkännande i vad förslaget avsåg
bidrag från kyrkofonden. I sådant hänseende föreslogs ■— med någon
avvikelse från ett av de sakkunniga framlagt förslag i ämnet ■—• att bidrag
från kyrkofonden .skulle intill visst belopp utgå för befattningar, vilkas innehavare
vore skyldiga att biträda å pastorsexpeditionen, eller sålunda för självständiga
kantorsbefattningar, klockar- eller kyrkofogdebefattningar och kyrkoskrivarbefattningar.
Kyrkomötets särskilda utskott nr 3 tillstyrkte i utlåtande nr 1 förslaget
lill lag örn kantorer med några mindre modifikationer. 1 utlåtande nr 3 avstyrkte
samma utskott förslaget till lag om bidrag av allmänna medel till
4
Första lagutskottets utlåtande Nr 29.
avlöning av kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare, i vad detsamma
avsåg bidrag från kyrkofonden.
Kyrkomötet godkände utskottsutlåtandena.
Genom proposition, nr 22, föreslog Kungl. Majit 1921 års riksdag, såvitt
nu är av intresse, att antaga det av kyrkomötet godkända förslaget till lag örn
kantorer.
I sitt i anledning av propositionen avgivna utlåtande, nr 25, hemställde
första lagutskottet, att det framlagda lagförslaget icke måtte av riksdagen bifallas.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Angående tillsättning av organist och klockare innehåller
1686 års kyrkolag följande bestämmelser:
24 kap. 30 §. Organisten väljes av kyrkoherden och församlingen, som
honom lönar allt som de däröver kunna förenas----.
24 kap. 31 §. Klockaren skall i lika måtto av kyrkoherden och församlingen
väljas, men icke utan löftesmän antagas.---
I lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse stadgas, att varje territoriell
församling äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina gemensamma kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
i församlingen, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar
tillkommer annan (1 §). Med kyrkliga angelägenheter avses i denna
lag bland annat frågor om tillsättande och avskedande av organister, kyrkosångare,
klockare och andra kyrkobetjänte samt prästerskapets och kyrkobetjäntes
löneförmåner (2 § b. och c.). Finnas kyrkofullmäktige, inskränkes
kyrkostämmans befattning till vissa ärenden, däribland tillsättande av lärårbefattning,
med vilken är förenad organist- eller klockarsyssla eller båda
dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning, så ock tillsättande i annat fall av
organist-, kyrkosångar- eller klockarbefattning (5 § f.).
En del särskilda bestämmelser rörande tillsättning av organist- och klockar - befattningar lia meddelats genom en lag den 6 april 1894. I denna lag stadgas:
Förslag till organist- eller klockarbefattning eller till båda dessa befattningar,
om de äro förenade, skall upprättas av församlingens kyrkoråd. Där
organist- eller klockarbefattning eller båda dessa befattningar enligt fattat
beslut skola vara med folkskolläraretjänst förenade, skall förslag till de förenade
tjänsterna upprättas av församlingens kyrkoråd och skolråd såsom
ett gemensamt kyrko- och skolråd. Besvär över förslag må ej anföras, innan
val ägt rum och blivit behörigen kungjort. I fråga om tid och ordning för sådana
besvärs anförande skall gälla vad beträffande klagan över kyrkostämmas
beslut är föreskrivet. Val mellan de å förslag uppförda förrättas å kyrkostämma,
och skola rösterna därvid beräknas enligt de grunder, som för rösträtt
vid kyrkostämma i allmänhet äro bestämda.
I nyssnämnda lag har åt Kungl. Majit lämnats bemyndigande att meddela
närmare bestämmelser, huru förfaras skall vid tillsättning av organist- eller
klockarbefattning eller båda dessa befattningar, då endera eller båda skola
vara med folkskollärartjänst förenade. Kungl. Majit har i administrativ väg
Första lagutskottets utlåtande Nr 29.
5
den 4 maj 1894 utfärdat en stadga i ämnet, vari intagits närmare bestämmelser
om kungörandet av ledighet, ansökningstid, prov, regler för förslag etc.
Examina för anställning såsom kyrkomusiker äro: Högre organistexamen,
högre kantorsexamen samt organist- och kantorsexamen. Högre organistexamen
och högre kantorsexamen avläggas vid musikhögskolan. Organistoch
kantorsexamen avlägges inför person, vilken av musikaliska akademien
förordnats att förrätta sådan examen. Omförmälda examina innefatta prövning
i följande ämnen, nämligen
högre organistexamen: orgel, piano, harmonilära, orgelns stämning och
skötsel samt liturgik,
högre kantorsexamen: sång, piano, harmonilära, liturgik och kördirigering,
samt
organist- och kantorsexamen: orgel, sång, piano, harmonilära samt orgelns
stämning och skötsel.
(Kung. den 22 nov. 1940, nr 961, ang. examina, som få avläggas vid
musikhögskolan eller inför särskild av musikaliska akademien förordnad
examinator)
Angående villkor för behörighet till organist- och kontorshef
attni ilga r meddelas bestämmelser i en kungörelse den 22 november
1940. Sökande till organist- eller kantorsbefattning i stad med mera
än 3,000 invånare eller i landsförsamling med mera än 5,000 invånare skall
vid ansökningen foga betyg som utvisar att han avlagt, där ansökningen avser
organistbefattning, högre organistexamen, och där fråga är om kantorsbefattning,
högre kantorsexamen. Vid ansökning till förenad organist- och
kantorsbefattning i sådan stad eller landsförsamling, som nyss är nämnd, skall
fogas betyg som utvisar att sökanden antingen avlagt såväl högre organistexamen
som högre kantorsexamen eller ock avlagt endera av dessa examina
samt vid musikhögskolan (musikkonservatoriet) undergått godkänd efterprövning
i orgel, orgelns stämning och skötsel, sång och kördirigering, i den
mån sådant ämne ej ingått i hans examen (§ 1). Sökande till annan organistbefattning
än i § 1 avses har att vid ansökningen foga betyg över avlagd
högre organistexamen eller organist- och kantorsexamen. Ansökning till annan
kantorsbefattning än i § 1 sägs skall åtföljas av betyg om avlagd högre kantorsexamen
eller organist- och kantorsexamen (§ 2). Skulle med hänsyn till
församlings ekonomiska förhållanden eller andra särskilda omständigheter
domkapitlet finna, att betyg över avlagd högre organistexamen eller organist-
och kantorsexamen icke skäligen kan göras till villkor för behörighet
till organistbefattning som i § 2 avses, äger domkapitlet, efter inhämtande av
musikaliska akademiens yttrande, bestämma att såsom behörighetsvillkor
för denna befattning skall godkännas intyg av den som äger förrätta organist-
och kantorsexamen, eller av musiklärare vid folkskolelärareseminarium
angående nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koralpreludier och musik
till svenska mässan samt nöjaktig kännedom örn svenska kyrkans gudstjänstordning.
Finner sig domkapitlet ej böra följa akademiens yttrande, skall
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 29.
frågan av domkapitlet underställas Kungl. Maj:ts prövning (§3). Uppdrag att
med orgel eller harmonium beledsaga sången vid gudstjänst må ej annorledes
än tillfälligtvis lämnas person, vilken ej har den kompetens, som gäller
för behörighet till organistbefattning i församlingen (§ 4).
Enligt kungl, kungörelse den 8 mars 1861 må vederbörande till förestående
av organistbefattning, där denna ej är med klockarsyssla förenad, antaga
kvinna, vilken fullgjort vad författningarna för kompetens till sådan
befattning i övrigt stadga.
Rörande avlöning till klockare finnas stadganden i förordningen
den 2 november 1883 angående allmänt ordnande av klockarnas löneinkomster,
vilken förordning utfärdats i överensstämmelse med riksdagens i
ämnet avgivna förslag, som av kyrkomötet biträtts. I § 1 av förordningen
lämnas föreskrifter om lönereglering för varje församling. Den klockaren
tillkommande lönen bör därvid, enligt § 2, bestämmas i skäligt förhållande
till omfattningen av hans tjänstegöromål samt beräknas så, att alla offer
och avgifter för särskilda förrättningar upphöra. Enligt § 5 skall den till
klockare i penningar utgående lönen sammanskjutas av församlingen efter
de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade.
Beträffande organists avlöningsförmåner föreskrives i en lag den 16 oktober
1908, att lönen skall av församlingen sammanskjutas efter de grunder,
som gälla för kommunalutskylders utgörande i allmänhet.
För det fall att folkskollärartjänst är förenad med organist- eller klockarsyssla
eller båda dessa sysslor, givas i § 27 folkskolestadgan särskilda bestämmelser
om fastställandet av lönens belopp.
Den 9 december 1938 utfärdades en lag angående särskilda grunder för
klockar- och organistlöns bestämmande samt örn disposition av till klockarocli
organisttjänst hörande avlöningstillgångar. Denna lag syftar till en avveckling
av jordavlöningssystemet vid landets klockar- och organisttjänster.
Utgångspunkten för den i sådant syfte företagna regleringen har varit, att
avlönandet av klockare och organister alltjämt skulle förbli en kyrkligtkommunal
angelägenhet. Lagen utgår från det i avseende å klockaravlöningsbesväret
gällande rättsläget, att klockardistriktet äger att, åtminstone i första
hand, fritt bestämma den kontanta avlöningen vid klockar- och organisttjänst
och att sådant distrikt också har att självt utgöra de erforderliga medlen
för denna avlöning utan att några centrala bidrag därtill utgå. I lagen
stadgas bland annat: För varje klockar- och organisttjänst, vartill rätteligen
hör lönefastighet eller lönefond, som i lagen sägs, eller varmed är förenad
viss åt klockaren eller organisten annorstädes än i lönefastighet upplåten bostadslägenhet,
har klockardistriktet att företaga reglering av klockarens och
organistens löneförmåner till överensstämmelse med vad i lagen stadgas (1
§). Vid lönereglering enligt lagen skall klockarens lön sättas att helt utgå i
penningar. Årligt lönebelopp, som därvid bestämmes, må ej, med mindre
domkapitlet så medgiver, understiga sammanlagd boställsränta. som vid ti
-
Första lagutskottets utlåtande Nr 29.
7
den för löneregleringen belöper å för tjänsten gällande boställskapital (3 §).
Det åligger varje klockardistrikt att, om förhållandena så kräva, vid lönereglering
enligt förevarande lag eller, där sådan lönereglering icke ifrågakommer,
vid anställande av ny klockare, åt klockaren såsom tjänstebostad
anvisa särskild, efter ortens bruk ändamålsenlig lägenhet. För åt klockaren
anvisad tjänstebostad skall denne erlägga årlig ersättning med skäligt, av
klockardistriktet bestämt belopp (4 §). I fråga örn organists avlöning m. m.
skall i tillämpliga delar gälla vad som i lagen stadgats beträffande klockares
avlöning m. m. (10 §).
Enligt lagen den 30 augusti 1932 örn kyrkofond skall till kyrkofonden
ingå bland annat inkomst av tidigare till klockar- eller organisttjänst hörande
lönefastighet, beträffande vilken Konungen jämlikt nyssnämnda 1938 års
lag förordnat, att densamma skall bibehållas såsom publik arrendegård,
(klockarhemman). Av kyrkofonden skola gäldas bland annat belopp, som
jämlikt nyssnämnda lag skall utgå till avlöning vid klockar- eller organisttjänst,
vartill klockarhemman hört (3 § 2. och 6 §).
Till sitt innehåll överensstämma motionerna i huvudsak med en den
19 oktober 1939 till ecklesiastikdepartementet ingiven framställning till
Konungen från Sveriges allmänna organist- och kantorsförening angående
instruktion och lönebestämmelser för kyrkomusiker. I beslut den 1 augusti
1940 har Kungl. Majit funnit framställningen, liksom åtskilliga andra ärenden
rörande klockarfrågan, vara av beskaffenhet att icke kunna för närvarande
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
De båda förevarande motionerna gälla ej enbart bestämmelserna om tillsättning
och avlöning av kyrkomusiker utan även omfattningen av de åligganden
som dessa befattningshavare skola lia. Motionärernas framställning
aktualiserar således hela det komplex av spörsmål som brukar sammanfattas
under beteckningen klockarfrågan. Ända sedan 1900-talets början har
denna fråga tid efter annan varit föremål för statsmakternas prövning och
ett omfattande utredningsarbete har nedlagts å densamma. Vissa partiella
reformer lia också genomförts; den viktigaste av dessa är den år 1938 beslutade
avvecklingen av naturaavlöningssystemet i fråga om klockarna. I
stort sett är dock klockarfrågan alltjämt olöst.
De författningsbestämmelser som hänföra sig till befattningshavarnas
åligganden äro i hög grad föråldrade och även i stor utsträckning satta ur
tillämpning. Följden härav har blivit att, på sätt närmare belysts genom
den i motionerna åberopade utredningen, stor ojämnhet råder. Det är klart
att detta förhållande är till olägenhet för kyrkomusikerna liksom för kyrkan
och gudstjänsten. En ny reglering på detta område försvåras därav att de
grundläggande bestämmelserna äro av kyrkolags natur. Diirtill kommer att
frågan örn befattningshavarnas åligganden icke torde kunna lösas självständigt
utan endast i samband med en lönereglering.
Det är beträffande sistnämnda spörsmål, lönens storlek samt sältet för
Utskottet.
8
Första lagutskottets utlåtande Nr 29.
dess bestämmande och bestridande, som de största svårigheterna yppat sig.
Dessa svårigheter torde dock i viss mån ha undanröjts genom upphävandet
av boställsinstitutionen beträffande klockarna. Att ytterligare reformer på
detta område äro påkallade torde icke kunna bestridas. Inför de ständigt
återkommande framställningarna till statsmakterna synas dessa i längden
icke kunna underlåta att upptaga organisations- och löneproblemen till förnyad
prövning. Det är helt naturligt att den nu rådande krissituationen
aktualiserat reformkraven. Å andra sidan kan krisen lägga hinder i vägen
för en lösning som skulle medföra ökade bördor för staten eller kommunerna.
Utskottet, som icke tagit ställning till de i motionerna intagna förslagen
till tjänsteinstruktion och lönereglering, finner goda skäl tala för
att den av motionärerna förordade utredningen bör komma till stånd så
snart omständigheterna medgiva det, men anser dock att riksdagen med
hänsyn till tidsläget bör avstå från att nu taga ett initiativ i denna riktning.
På grund härav får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1:111 och 11:204, icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 27 mars 1941.
På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Schlyter, Gärde, Wagnsson, Karl Emil Johanson, Branling''*,
Eskhult*, Ahlkvist och Ekströmer; samt
från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, Hedlund i Östersund, Ryberg och
Lindberg i Stockholm*, fru Ruth Gustafson, herrar Landgren och Hansson i Vännäsby
samt fröken Öberg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.