Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910

1941-06-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1941:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 1+1.

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 9 december

1910 (nr 11+1, sid. 35) örn emeritilöner för präster.

Genom en den 2 maj 1941 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 239, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen att antaga

följande vid propositionen fogade förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 1 och 2 §§'' lagen den 9 december 1910 (nr 141, sid. 35)

om emeritilöner för präster.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910 om

emeritilöner för präster skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles

:

1 §•

Emeritilöner må, under de villkor och bestämmelser, som här nedan

stadgas, från kyrkofonden utgå till ordinarie och extra ordinarie präster,

vilka tjänstgöra i annan territoriell församling än Karlsborgs församling,

ävensom till stifts- och kontraktsadjunkter.

2 §■

Emeritilön delas — — — provisoriskt tilläggsbelopp.

Grundbeloppet skall för ordinarie tjänstinnehavare motsvara åttio

procent av hans lön, beräknad till det belopp, vartill densamma bestämts

vid lönereglering, fastställd på grund av lagen örn reglering av

prästerskapets avlöning, eller, där tjänstinnehavaren i sin befattning på

grund av donation av enskild uppburit särskild förmån utöver lönen, vartill

hänsyn tagits vid dess bestämmande, till det belopp, vartill lönen

1 Senaste lydelse av 2 §, se 1927:55 och 1929: 385.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande Nr 1+1.

skulle hava uppgått, om tjänstinnehavaren ej åtnjutit sådan förmån. Grundbeloppet

må ej i något fall för kyrkoherde understiga tretusentvåhundra

kronor och för komminister tvåtusenfyrahundra kronor, ej heller överstiga

fyratusenfemhundra kronor; och skall, där grundbeloppet vid uträkning

efter ovan angivna grund ej uppgår till jämnt tiotal kronor, detsamma

höjas till närmast högre tiotal.

För kyrkoadjunkt skall grundbeloppet utgöra tvåtusen kronor och för

annan extra ordinarie präst ettusenfemhundra kronor.

Det -provisoriska — — — stadgas i 4 § 3 mom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1942.

Enligt lagen den 9 december 1910 örn emeritilöner för präster uppdelas

emeritilön i grundbelopp och provisoriskt tilläggsbelopp. Grundbeloppet

utgör för ordinarie tjänstinnehavare 80 procent av den vid

lönereglering fastställda lönen, dock lägst 3,200 kronor för kyrkoherde

och 2,000 kronor för komminister samt högst 4,500 kronor. Grundbeloppet

för extra ordinarie präst utgör 1,500 kronor. Det provisoriska tilläggsbeloppet

utgör för såväl ordinarie tjänstinnehavare som extra ordinarie präst

1,000 kronor. På emeritilön utgår dyrtidstillägg enligt de allmänna grunder,

som gälla för beräknande av dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst, vilka åtnjuta pension enligt civila tjänstepensionsreglementet.

Kostnaderna för samtliga dessa pensionsförmåner bestridas ur

kyrkofonden. Jämlikt av riksdagen numera godkänt, i proposition nr ,42

innevarande år framlagt förslag kommer att å emeritilön ur kyrkofonden

utgå jämväl kristillägg.

I en vid 1936 års kyrkomöte väckt motion (nr 28) hemställdes, att

kyrkomötet måtte för sin del godkänna sådan ändring i nämnda lag,

att det lägsta grundbeloppet för komminister höjdes till 2,400 kronor och

grundbeloppet för extra ordinarie präst sattes till 2,400 kronor.

I betänkande (nr 17) i anledning av motionen hemställde kyrkolagsutskottet,

att kyrkomötet måtte hos Kungl. Majit anhålla örn utredning

angående höjning av beloppen för emeritilön åt komministrar och

extra ordinarie präster samt för kyrkomötet framlägga det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda.

Kyrkomötet beslöt härefter (skrivelse nr 21) i enlighet med utskottets

förslag.

Domkapitlen i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö,

Göteborg, Karlstad, Visby och Stockholm lia förordat, att den av kyrkomötet

begärda utredningen företages.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr Jfl.

Domkapitlen i Lund, Härnösand och Luleå ha tillstyrkt, att förslag

framlägges i överensstämmelse med vad i nämnda motion yrkats.

Kammarkollegiet har i utlåtande den 6 februari 1939 framlagt utredning

i ärendet samt på grundval av densamma hemställt örn sådan

ändring av 2 § emeritilönelagen, att minimibeloppet av emeritilön för

komminister höjes till 2,400 kronor ävensom att grundbeloppet av emeritilön

för kyrkoadjunkt samt stifts- och kontraktsadjunkt bestämmes

till 2,400 kronor och för annan extra ordinarie präst till 2,000 kronor.

Vidare har kollegiet i fråga om präst, vars lön minskats med hänsyn

till att donation av enskild tillgodokommer honom utöver lönen, förordat,

att emeritilönens grundbelopp skall utgöra 80 procent av det

belopp, vartill den reglerade lönen skulle ha uppgått, om tjänstinnehavaren

icke åtnjutit sådan förmån.

Statskontoret har enligt utlåtande den 3 maj 1939 helt anslutit sig

till de i kollegiets utlåtande framförda synpunkterna.

I förevarande proposition anför föredragande departementschefen, statsrådet

Bagge — efter att ha redogjort för vad i ärendet förekommit —

följande:

»Den av 1936 års kyrkomöte gjorda framställningen syftar till viss höjning

av emeritilönen för de lägst avlönade komministrarna men även till någon

förbättring därav för extra ordinarie präster. Jag har, i likhet med samtliga

häröver hörda myndigheter, funnit denna kyrkomötets framställning behjärtansvärd.

Emellertid kan jag härvid icke i allo biträda vad kammarkollegiet

i sitt utlåtande i ärendet föreslagit. Ej minst på grund av nödvändigheten

att, såvitt möjligt, icke genom jämkningar i emeritilönebeloppen föregripa

en kommande reformering av det prästerliga tjänstepensioneringssystemet

finner jag nämligen försiktigheten bjuda, att en viss skillnad fortfarande

upprätthålles mellan ordinarie prästers och de extra ordinarie prästernas

emeritilöneförmåner. Ett bibehållande av en dylik differentiering ifrågasättes

även av kyrkolagsutskottet.

I likhet med vad som vid anmälan tidigare denna dag av propositionen nr

219 förutsatts i avseende å det prästerliga familjepensionsväsendet, torde man

böra utgå ifrån, att vid en allmän omläggning framdeles av det prästerliga

pensioneringssystemet även prästernas tjänstepensioner (emeritilöner) komma

att regleras i nära anslutning till vad som gäller för befattningshavarna

inom den civila statsförvaltningen. Det synes fördenskull önskvärt, att vid

den nu åsyftade särskilda regleringen av emeritilönerna för vissa präster

hänsyn så långt sig göra låter tages till de med dessa präster i lönehänseende

likställda civila statliga befattningshavarnas tjänstepensionsförmåner. Härvid

torde böra tillämpas samma beräkningsgrunder, som kommit till användning

beträffande det prästerliga familjepensionsväsendet (jfr propositionen

nr 219, sid. 66 ff). Bortser man härvid, såsom skäligt synes vara

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande Nr J+i.

och på sätt kammarkollegiet jämväl i sin utredning förordat, från de undantagsfall,

då lönen för komminister fastställts till lägre belopp än 2,500

kronor, kan bruttoavlöningen för de lägst avlönade komministrarna (reglerad

lön jämte ålderstillägg, nådårstillägg och provisorisk tilläggslön, med

tillägg av en åttondel av summan därav såsom tjänstebostadskvot samt

efter reducering av sålunda erhållet bruttolönebelopp med 5 procent) beräknas

uppgå till, i avrundat tal, 5,500 kronor. Enligt de för de ordinarie

civilstatstjänstemännen före den 1 juli 1939 gällande avlöningsbestämmelserna,

till vilka nuvarande stadganden rörande tjänstepensionsunderlag anknyta,

skulle en dylik lön närmast motsvara lönen för en manlig befattningshavare

i lönegraden B 18 med 3,684 kronor i tjänstepensionsunderlag.

Med hänsyn tagen till att prästerna icke behöva vidkännas några särskilda

löneavdrag för sin tjänstepension, torde vid jämförelse härmed för komminister

en lägsta emeritilön av 3,400 kronor (grundbelopp 2,400 kronor

-j- provisoriskt tilläggsbelopp 1,000 kronor) kunna anses skälig och väl

försvarlig. Den av kammarkollegiet för komministrarna föreslagna höjningen

från 2,000 kronor till 2,400 kronor av den undre gränsen för emeritilönens

grundbelopp anser jag mig alltså kunna förorda. För vederbörande

prästman kommer en sådan höjning av emeritilönen givetvis att bliva av

värde, men, eftersom höjningen endast för ett fåtal fall lärer få några praktiska

verkningar, torde densamma likväl för kyrkofonden näppeligen komma

att medföra någon större utgiftsökning.

Enligt motsvarande beräkningsgrunder, varvid värdet av förmån av bostad

och vivre generellt upptagits till 1,400 kronor (se propositionen nr 219,

sid. 69—70), utgör för kyrkoadjunkt med ett genomsnittligt adjunktsarvode

av 2,000 kronor bruttoavlöningen 4,939 kronor och för pastoratsadjunkt

3,860 kronor. Dessa lönebelopp motsvara enligt den för icke-ordinarie civilstatstjänstemän

före år 1939 gällande regleringen lönerna för manliga befattningshavare

i 17 och 14 lönegraderna med 3,240 kronor, respektive 2,640

kronor i tjänstepensionsunderlag. En anpassning av emeritilönerna för dessa

extra ordinarie präster till här angivna tjänstepensionsunderlag, i likhet

med vad härförut skett för komministrarna, skulle följaktligen för kyrkoadjunkt

motivera en höjning av grundbeloppet till ungefär 2,000 kronor

men för pastoratsadjunkt resultera allenast i ett bibehållande av

det för de extra ordinarie prästerna i gemen gällande grundbeloppet 1,500

kronor. Såsom hittills varit fallet och jämväl vid familjepensionsreformen

för prästerna föreslagits, synes vid höjning av emeritilönen för kyrkoadjunkterna

någon differentiering av beloppen icke påkallad på grund av variationerna

i för deni bestämda adjunktsarvoden. I överensstämmelse med vad

likaledes vid familj epensionsreformen föreslagits, torde det för närvarande

icke vara skäl att göra någon åtskillnad i emeritilönebeloppen för pastoratsadjunkter

samt stifts- och kontraktsadjunkter. I enlighet härmed vill jag

förorda, att för kyrkoadjunkt emeritilönens grundbelopp höjes från 1,500

Bihang till riksdagens ''protokoll 101/1. 0 sami. 1 avd. Nr 40—41.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Första lagutskottets utlåtande Nr J^l.

kronor till 2,000 kronor, men att för samtliga övriga extra ordinarie präster

gällande reglering bibehålies oförändrad. Då blott ett förhållandevis ringa

antal präster kunna väntas kvarstå såsom kyrkoadjunkter intill uppnådd

emeritiålder, lärer här föreslagen höjning av emeritilönen för dessa präster

ej komma att innebära någon mer avsevärd ökad belastning för kyrkofonden.

Vad kammarkollegiet föreslagit i avseende å bestämmande av emeritilöns

grundbelopp för tjänstinnehavare, som under sin tjänstetid åtnjutit

förmån av enskild donation vid tjänsten, anser jag mig böra tillstyrka.

Härav påkallad tilläggsbestämmelse i 2 § emeritilönelagen har jag funnit

lämpligen böra avfattas i nära överensstämmelse med det motsvarande

stadgande, som intagits i förslaget till familjepensionsreglemente för prästerskapet.

Jämlikt 1 § i 1910 års lag örn emeritilöner för präster må emeritilön utgå

till i territoriell församling — med vissa särskilt angivna undantag —

tjänstgörande ordinarie och extra ordinarie präst. Enligt ordalydelsen skulle

alltså en stifts- eller kontraktsadjunkt, i varje fall medan han tjänstgör

såsom sådan, icke kunna erhålla emeritilön. Nu torde det visserligen, såsom

domkapitlet i Luleå framhåller, höra till undantagen, att en präst innehar

förordnande som sådan adjunkt, ända till dess han uppnår emeritiåldern.

Då detta likväl icke är otänkbart och det i allt fall kan inträffa,

att en stifts- eller kontraktsadjunkt i följd av sjukdom eller av annan

dylik anledning kan nödgas avgå ur tjänst i förtid, synes det ändamålsenligt,

att i detta samband vidtages sådan ändring i avfattningen av åberopade

stadgande, att därav klart framgår, att regleringen i lagen även

skall avse dessa präster. Jag har fördenskull låtit utarbeta förslag till

jämkning jämväl av bestämmelserna i 1 § i emeritilönelagen.

De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 januari 1942.»

Den av departementschefen omnämnda propositionen nr 219 angående

ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m. har numera, efter

hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 47, bifallits av riksdagen.

Utskottet har vid sin granskning av det framlagda lagförslaget icke funnit

anledning till erinran mot detsamma och får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 239, måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 5 juni 1941.

På första lagutskottets vägnar:

N. GÄRDE.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr J^l.

11

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Gärde, Karl Emil Johanson, Eskhult, Karl Johan Olsson,

Brandt, Ahlkvist, Thörnberg och Anton Svensson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, Ryberg, Olsson i Mellerud, Björling och

Larsson i Hede, fru Ruth Gustafson samt herrar Landgren och Andersson i Mölndal.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse a/v 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910 a1 i texten