Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910
1941-06-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1941:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910
Dokumentets text
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 1+1.
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1941 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 9 december
1910 (nr 11+1, sid. 35) örn emeritilöner för präster.
Genom en den 2 maj 1941 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 239, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen att antaga
följande vid propositionen fogade förslag till
Lag
om ändrad lydelse av 1 och 2 §§'' lagen den 9 december 1910 (nr 141, sid. 35)
om emeritilöner för präster.
Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910 om
emeritilöner för präster skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles
:
1 §•
Emeritilöner må, under de villkor och bestämmelser, som här nedan
stadgas, från kyrkofonden utgå till ordinarie och extra ordinarie präster,
vilka tjänstgöra i annan territoriell församling än Karlsborgs församling,
ävensom till stifts- och kontraktsadjunkter.
2 §■
Emeritilön delas — — — provisoriskt tilläggsbelopp.
Grundbeloppet skall för ordinarie tjänstinnehavare motsvara åttio
procent av hans lön, beräknad till det belopp, vartill densamma bestämts
vid lönereglering, fastställd på grund av lagen örn reglering av
prästerskapets avlöning, eller, där tjänstinnehavaren i sin befattning på
grund av donation av enskild uppburit särskild förmån utöver lönen, vartill
hänsyn tagits vid dess bestämmande, till det belopp, vartill lönen
1 Senaste lydelse av 2 §, se 1927:55 och 1929: 385.
7
Första lagutskottets utlåtande Nr 1+1.
skulle hava uppgått, om tjänstinnehavaren ej åtnjutit sådan förmån. Grundbeloppet
må ej i något fall för kyrkoherde understiga tretusentvåhundra
kronor och för komminister tvåtusenfyrahundra kronor, ej heller överstiga
fyratusenfemhundra kronor; och skall, där grundbeloppet vid uträkning
efter ovan angivna grund ej uppgår till jämnt tiotal kronor, detsamma
höjas till närmast högre tiotal.
För kyrkoadjunkt skall grundbeloppet utgöra tvåtusen kronor och för
annan extra ordinarie präst ettusenfemhundra kronor.
Det -provisoriska — — — stadgas i 4 § 3 mom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1942.
Enligt lagen den 9 december 1910 örn emeritilöner för präster uppdelas
emeritilön i grundbelopp och provisoriskt tilläggsbelopp. Grundbeloppet
utgör för ordinarie tjänstinnehavare 80 procent av den vid
lönereglering fastställda lönen, dock lägst 3,200 kronor för kyrkoherde
och 2,000 kronor för komminister samt högst 4,500 kronor. Grundbeloppet
för extra ordinarie präst utgör 1,500 kronor. Det provisoriska tilläggsbeloppet
utgör för såväl ordinarie tjänstinnehavare som extra ordinarie präst
1,000 kronor. På emeritilön utgår dyrtidstillägg enligt de allmänna grunder,
som gälla för beräknande av dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst, vilka åtnjuta pension enligt civila tjänstepensionsreglementet.
Kostnaderna för samtliga dessa pensionsförmåner bestridas ur
kyrkofonden. Jämlikt av riksdagen numera godkänt, i proposition nr ,42
innevarande år framlagt förslag kommer att å emeritilön ur kyrkofonden
utgå jämväl kristillägg.
I en vid 1936 års kyrkomöte väckt motion (nr 28) hemställdes, att
kyrkomötet måtte för sin del godkänna sådan ändring i nämnda lag,
att det lägsta grundbeloppet för komminister höjdes till 2,400 kronor och
grundbeloppet för extra ordinarie präst sattes till 2,400 kronor.
I betänkande (nr 17) i anledning av motionen hemställde kyrkolagsutskottet,
att kyrkomötet måtte hos Kungl. Majit anhålla örn utredning
angående höjning av beloppen för emeritilön åt komministrar och
extra ordinarie präster samt för kyrkomötet framlägga det förslag, vartill
utredningen kunde föranleda.
Kyrkomötet beslöt härefter (skrivelse nr 21) i enlighet med utskottets
förslag.
Domkapitlen i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö,
Göteborg, Karlstad, Visby och Stockholm lia förordat, att den av kyrkomötet
begärda utredningen företages.
8
Första lagutskottets utlåtande Nr Jfl.
Domkapitlen i Lund, Härnösand och Luleå ha tillstyrkt, att förslag
framlägges i överensstämmelse med vad i nämnda motion yrkats.
Kammarkollegiet har i utlåtande den 6 februari 1939 framlagt utredning
i ärendet samt på grundval av densamma hemställt örn sådan
ändring av 2 § emeritilönelagen, att minimibeloppet av emeritilön för
komminister höjes till 2,400 kronor ävensom att grundbeloppet av emeritilön
för kyrkoadjunkt samt stifts- och kontraktsadjunkt bestämmes
till 2,400 kronor och för annan extra ordinarie präst till 2,000 kronor.
Vidare har kollegiet i fråga om präst, vars lön minskats med hänsyn
till att donation av enskild tillgodokommer honom utöver lönen, förordat,
att emeritilönens grundbelopp skall utgöra 80 procent av det
belopp, vartill den reglerade lönen skulle ha uppgått, om tjänstinnehavaren
icke åtnjutit sådan förmån.
Statskontoret har enligt utlåtande den 3 maj 1939 helt anslutit sig
till de i kollegiets utlåtande framförda synpunkterna.
I förevarande proposition anför föredragande departementschefen, statsrådet
Bagge — efter att ha redogjort för vad i ärendet förekommit —
följande:
»Den av 1936 års kyrkomöte gjorda framställningen syftar till viss höjning
av emeritilönen för de lägst avlönade komministrarna men även till någon
förbättring därav för extra ordinarie präster. Jag har, i likhet med samtliga
häröver hörda myndigheter, funnit denna kyrkomötets framställning behjärtansvärd.
Emellertid kan jag härvid icke i allo biträda vad kammarkollegiet
i sitt utlåtande i ärendet föreslagit. Ej minst på grund av nödvändigheten
att, såvitt möjligt, icke genom jämkningar i emeritilönebeloppen föregripa
en kommande reformering av det prästerliga tjänstepensioneringssystemet
finner jag nämligen försiktigheten bjuda, att en viss skillnad fortfarande
upprätthålles mellan ordinarie prästers och de extra ordinarie prästernas
emeritilöneförmåner. Ett bibehållande av en dylik differentiering ifrågasättes
även av kyrkolagsutskottet.
I likhet med vad som vid anmälan tidigare denna dag av propositionen nr
219 förutsatts i avseende å det prästerliga familjepensionsväsendet, torde man
böra utgå ifrån, att vid en allmän omläggning framdeles av det prästerliga
pensioneringssystemet även prästernas tjänstepensioner (emeritilöner) komma
att regleras i nära anslutning till vad som gäller för befattningshavarna
inom den civila statsförvaltningen. Det synes fördenskull önskvärt, att vid
den nu åsyftade särskilda regleringen av emeritilönerna för vissa präster
hänsyn så långt sig göra låter tages till de med dessa präster i lönehänseende
likställda civila statliga befattningshavarnas tjänstepensionsförmåner. Härvid
torde böra tillämpas samma beräkningsgrunder, som kommit till användning
beträffande det prästerliga familjepensionsväsendet (jfr propositionen
nr 219, sid. 66 ff). Bortser man härvid, såsom skäligt synes vara
9
Första lagutskottets utlåtande Nr J+i.
och på sätt kammarkollegiet jämväl i sin utredning förordat, från de undantagsfall,
då lönen för komminister fastställts till lägre belopp än 2,500
kronor, kan bruttoavlöningen för de lägst avlönade komministrarna (reglerad
lön jämte ålderstillägg, nådårstillägg och provisorisk tilläggslön, med
tillägg av en åttondel av summan därav såsom tjänstebostadskvot samt
efter reducering av sålunda erhållet bruttolönebelopp med 5 procent) beräknas
uppgå till, i avrundat tal, 5,500 kronor. Enligt de för de ordinarie
civilstatstjänstemännen före den 1 juli 1939 gällande avlöningsbestämmelserna,
till vilka nuvarande stadganden rörande tjänstepensionsunderlag anknyta,
skulle en dylik lön närmast motsvara lönen för en manlig befattningshavare
i lönegraden B 18 med 3,684 kronor i tjänstepensionsunderlag.
Med hänsyn tagen till att prästerna icke behöva vidkännas några särskilda
löneavdrag för sin tjänstepension, torde vid jämförelse härmed för komminister
en lägsta emeritilön av 3,400 kronor (grundbelopp 2,400 kronor
-j- provisoriskt tilläggsbelopp 1,000 kronor) kunna anses skälig och väl
försvarlig. Den av kammarkollegiet för komministrarna föreslagna höjningen
från 2,000 kronor till 2,400 kronor av den undre gränsen för emeritilönens
grundbelopp anser jag mig alltså kunna förorda. För vederbörande
prästman kommer en sådan höjning av emeritilönen givetvis att bliva av
värde, men, eftersom höjningen endast för ett fåtal fall lärer få några praktiska
verkningar, torde densamma likväl för kyrkofonden näppeligen komma
att medföra någon större utgiftsökning.
Enligt motsvarande beräkningsgrunder, varvid värdet av förmån av bostad
och vivre generellt upptagits till 1,400 kronor (se propositionen nr 219,
sid. 69—70), utgör för kyrkoadjunkt med ett genomsnittligt adjunktsarvode
av 2,000 kronor bruttoavlöningen 4,939 kronor och för pastoratsadjunkt
3,860 kronor. Dessa lönebelopp motsvara enligt den för icke-ordinarie civilstatstjänstemän
före år 1939 gällande regleringen lönerna för manliga befattningshavare
i 17 och 14 lönegraderna med 3,240 kronor, respektive 2,640
kronor i tjänstepensionsunderlag. En anpassning av emeritilönerna för dessa
extra ordinarie präster till här angivna tjänstepensionsunderlag, i likhet
med vad härförut skett för komministrarna, skulle följaktligen för kyrkoadjunkt
motivera en höjning av grundbeloppet till ungefär 2,000 kronor
men för pastoratsadjunkt resultera allenast i ett bibehållande av
det för de extra ordinarie prästerna i gemen gällande grundbeloppet 1,500
kronor. Såsom hittills varit fallet och jämväl vid familjepensionsreformen
för prästerna föreslagits, synes vid höjning av emeritilönen för kyrkoadjunkterna
någon differentiering av beloppen icke påkallad på grund av variationerna
i för deni bestämda adjunktsarvoden. I överensstämmelse med vad
likaledes vid familj epensionsreformen föreslagits, torde det för närvarande
icke vara skäl att göra någon åtskillnad i emeritilönebeloppen för pastoratsadjunkter
samt stifts- och kontraktsadjunkter. I enlighet härmed vill jag
förorda, att för kyrkoadjunkt emeritilönens grundbelopp höjes från 1,500
Bihang till riksdagens ''protokoll 101/1. 0 sami. 1 avd. Nr 40—41.
2
Utskottet.
10 Första lagutskottets utlåtande Nr J^l.
kronor till 2,000 kronor, men att för samtliga övriga extra ordinarie präster
gällande reglering bibehålies oförändrad. Då blott ett förhållandevis ringa
antal präster kunna väntas kvarstå såsom kyrkoadjunkter intill uppnådd
emeritiålder, lärer här föreslagen höjning av emeritilönen för dessa präster
ej komma att innebära någon mer avsevärd ökad belastning för kyrkofonden.
Vad kammarkollegiet föreslagit i avseende å bestämmande av emeritilöns
grundbelopp för tjänstinnehavare, som under sin tjänstetid åtnjutit
förmån av enskild donation vid tjänsten, anser jag mig böra tillstyrka.
Härav påkallad tilläggsbestämmelse i 2 § emeritilönelagen har jag funnit
lämpligen böra avfattas i nära överensstämmelse med det motsvarande
stadgande, som intagits i förslaget till familjepensionsreglemente för prästerskapet.
Jämlikt 1 § i 1910 års lag örn emeritilöner för präster må emeritilön utgå
till i territoriell församling — med vissa särskilt angivna undantag —
tjänstgörande ordinarie och extra ordinarie präst. Enligt ordalydelsen skulle
alltså en stifts- eller kontraktsadjunkt, i varje fall medan han tjänstgör
såsom sådan, icke kunna erhålla emeritilön. Nu torde det visserligen, såsom
domkapitlet i Luleå framhåller, höra till undantagen, att en präst innehar
förordnande som sådan adjunkt, ända till dess han uppnår emeritiåldern.
Då detta likväl icke är otänkbart och det i allt fall kan inträffa,
att en stifts- eller kontraktsadjunkt i följd av sjukdom eller av annan
dylik anledning kan nödgas avgå ur tjänst i förtid, synes det ändamålsenligt,
att i detta samband vidtages sådan ändring i avfattningen av åberopade
stadgande, att därav klart framgår, att regleringen i lagen även
skall avse dessa präster. Jag har fördenskull låtit utarbeta förslag till
jämkning jämväl av bestämmelserna i 1 § i emeritilönelagen.
De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 januari 1942.»
Den av departementschefen omnämnda propositionen nr 219 angående
ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m. har numera, efter
hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 47, bifallits av riksdagen.
Utskottet har vid sin granskning av det framlagda lagförslaget icke funnit
anledning till erinran mot detsamma och får alltså hemställa,
att förevarande proposition, nr 239, måtte av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 5 juni 1941.
På första lagutskottets vägnar:
N. GÄRDE.
Första lagutskottets utlåtande Nr J^l.
11
Vid detta ärendes behandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Gärde, Karl Emil Johanson, Eskhult, Karl Johan Olsson,
Brandt, Ahlkvist, Thörnberg och Anton Svensson;
från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, Ryberg, Olsson i Mellerud, Björling och
Larsson i Hede, fru Ruth Gustafson samt herrar Landgren och Andersson i Mölndal.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse a/v 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910 a1 i texten