Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till instruktioner för riksdagens justitieombudsman och militieombudsman.

1941-02-25 · 29 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1941:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till instruktioner för riksdagens justitieombudsman och militieombudsman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1941 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till instruktioner för riksdagens justitieombudsman

och militieombudsman.

Genom en den 20 december 1940 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 10, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagt, i statsrådet fört protokoll till

riksdagens prövning framlagt vid propositionen fogade förslag till

instruktion för riksdagens justitieombudsman och

instruktion för riksdagens militieombudsman.

Beträffande lydelsen av de framlagda förslagen får utskottet hänvisa till

propositionen.

Sedan riksdagen i skrivelse den 25 maj 1937 (nr 313) efter förslag av

konstitutionsutskottet (utlåt, nr 20) hos Kungl. Maj:t anhållit om utredning

angående JK:s, JO:s och MO:s allmänna ämbetsställning1 och därmed sammanhängande

spörsmål, tillkallade chefen för justitiedepartementet efter

nådigt bemyndigande fem sakkunniga att inom departementet verkställa den

av riksdagen begärda utredningen. De sakkunniga, vilka voro ledamöterna

av riksdagens första kammare universitetskanslern B. Ö. Undén, borgmästaren

G. A. Björkman och bankofullmäktigen C. P. V. Gränebo samt ledamöterna

av riksdagens andra kammare dåvarande riksgäldsfullmäktigen, numera

statsrådet G. H. Andersson och J. E. G. Fast, avgåvo den 16 mars

1939 betänkande i ämnet (statens offentl. utredn. 1939: 7).

I nära anslutning till vad de sakkunniga förordat framlades för 1940 års

lagtima riksdag genom proposition (nr 152) förslag till vissa ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen. Förslaget innebar främst en förlängning

av valperioden för riksdagens ombudsmän från ett till fyra år. På förslag

av konstitutionsutskottet (utlåt, nr 18) antog riksdagen de i propositionen

föreslagna grundlagsändringarna såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling.

Enligt § 96 regeringsformen utfärdar riksdagen instruktioner för JO och

MO. De nu gällande instruktionerna av den 14 maj 1915 ha efter sin tillkomst

icke undergått någon ändring.

Den nuvarande lydelsen av instruktionerna har nedan upptagits såsom

parallelltext till utskottets förslag.

1 Här ha använts följande förkortningar: JO = justitieombudsmannen; MO = militieombudsmannen;

JK = justitiekanslern.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 1 avd. Nr 8.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

1937 års konstitutionsutskott uttalade i sitt förut omnämnda utlåtande, att

ombudsmännens instruktioner borde undergå granskning.

De sakkunniga ha granskat instruktionerna och därvid funnit, att redan

på grund av författningsändringar inom andra områden en del omredigeringar

äro nödiga. I övrigt föreslå de sakkunniga dels vissa kompletteringar

och förenklingar, huvudsakligen av formell natur, dels ock vissa anordningar

som syfta till att effektivisera arbetet och därigenom även bidraga till ett

stärkande av ombudsmännens ställning.

De sakkunniga ha utarbetat förslag till nya instruktioner för JO och MO.

Beträffande förslagens innehåll och motiveringen till desamma hänvisas till

betänkandet (sid. 9—20, 108—120).

De sakkunnigas förslag härutinnan lia föranlett vissa uttalanden i de yttranden,

som avgivits över betänkandet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha sålunda föreslagit stadganden i instruktionerna

därom, att avsägelse av uppdraget att vara ombudsman

eller ställföreträdare skall göras hos fullmäktige, då

riksdagen ej är samlad. För närvarande saknas bestämmelser om till vilken

myndighet sådan anmälan skall ske. Fullmäktige erinra i detta sammanhang

om att riksgäldskontoret har att verkställa utbetalning av arvode till ombudsmännen

och mottaga anmälningar från dem angående semester och

tjänstledighet.

Delegerade för riksdagens verk ha framhållit, att några bestämmelser örn

semester icke borde upptagas i ombudsmännens instruktioner.

För närvarande stadgas i 25 § första stycket instruktionen för JO och i

23 § första stycket instruktionen för MO, att vederbörande ombudsman äger

årligen åtnjuta semester en och en halv månad. Dessa bestämmelser hade av

de sakkunniga upptagits i 22 § första stycket första punkten resp. 18 § första

punkten i förslagen till nya instruktioner.

Enligt de av 1939 års lagtima riksdag antagna avlöningsbestämmelserna

för JO och MO — innefattande en provisorisk reglering av ombudsmännens

lönevillkor i avvaktan på ett avgörande i fråga om deras framtida ställning

och löneförhållanden — skall till JO och MO utgå lön med 18,000 kronor för

år. I fråga örn bl. a. semester skola, enligt riksdagens beslut, beträffande dem

tillämpas de föreskrifter, som enligt avlöningsreglementet för riksdagens verk

gälla för tjänstemän i lönegraden RG 6. Enligt 11 § i detta avlöningsreglemente

åtnjuter befattningshavare i nyssnämnda avlöningsgrad 35 dagars semester

intill det år, under vilket han fyller 40 år, och därefter semester i 45 dagar.

Enligt delegerades mening vore det lämpligt, att ombudsmännens löneförmåner

reglerades i avlöningsreglementet för riksdagens verk. JO och MO

borde därvid hänföras till lönegraden RC 9. Därigenom skulle de komma att

i lön tillerkännas 22,000 kronor jämte rörligt tillägg och i övrigt samma förmåner

som de vilka för närvarande tillkomma ombudsmännen. Semesterbestämmelserna

i 22 § första stycket första punkten resp. 18 § första punkten

i de föreslagna instruktionerna för JO och MO borde med hänsyn härtill ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8. 6

gå. Ville man garantera riksdagens ombudsmän att även före fyllda 40 ar

erhålla 45 dagars semester, borde detta ske genom att ett stadgande härom

infördes i avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Beträffande byråchefernas ställning ha delegerade för riksdagens

verk erinrat om att byråcheferna hos JO och MO numera enligt gällande

avlöningsreglemente för riksdagens verk vore att anse såsom ordinarie

tjänstemän och såsom sådana upptagna å den vid avlöningsreglementet fogade

tjänsteförteckningen, ehuru tjänsterna fortfarande tillsattes genom förordnande

tillsvidare. Detta syntes, på sätt de sakkunniga förutsatt, böra föranleda

jämkning i formuleringen av vissa paragrafer i de föreslagna instruktionerna.

Här avsåges 23 och 24 §§ samt 27 § 2 mom. första stycket instruktionen

för JO ävensom 19 och 20 §§ samt 23 § 2 mom. första stycket instruktionen

för MO.

I propositionen nr 152 till 1940 års riksdag framhöll chefen för justitiedepartementet,

att förslag till instruktioner torde böra av Kungl. Majit föreläggas

den riksdag, som hade att slutligen antaga grundlagsändringarna.

I nu förevarande proposition anför föredragande departementschefen,

statsrådet Westman, följande.

»De av de sakkunniga utarbetade förslagen till nya instruktioner för riksdagens

ombudsmän synas tillfredsställande ur de synpunkter, från vilka en

granskning av desamma bör ske från Kungl. Maj :ts sida.

Emellertid torde vissa mindre jämkningar i förslagens lydelse böra äga

rum.

Då frågan örn ombudsmännens semester lämpligen bör regleras i samband

med JO:s och MO:s avlöningsförmåner i övrigt, synas de föreslagna semesterbestämmelserna

i 22 § första stycket första punkten instruktionen för JO och

18 § första punkten instruktionen för MO böra utgå. Härav föranledes en

mindre omredigering av nämnda paragrafer.

Enligt 20 § i förslaget till instruktion för JO må denne ej under sin ämbetstid

utöva tjänst, uppdrag eller befattning, som enligt gällande bestämmelser

icke må förenas med justitieråds- och regeringsrådsämbete. I paragrafen

stadgas vidare, att JO:s vistelseort i och för ämbetet är huvudstaden.

Motsvarande bestämmelser finnas i 16 § i den föreslagna instruktionen

för MO. De sakkunniga påpeka i anslutning till förstnämnda paragraf, att

därest riksdagens ombudsmän skulle komma att hänföras under avlöningsreglementet

för riksdagens verk, även bestämmelserna örn förbud för dem att

utöva bitjänster böra vara att söka därstädes; förevarande paragraf borde

enligt de sakkunnigas mening i så fall endast innehålla en föreskrift örn

ombudsmans vistelseort i och för ämbetet.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen ha delegerade för riksdagens

verk framhållit lämpligheten av att inrymma riksdagens ombudsmän

under det av 1939 års lagtima riksdag antagna avlöningsreglementet för riksdagens

verk. Även lönekommittén för riksdagens verk, som utarbetat förslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

till nämnda reglemente, har funnit en sådan anordning ur lönetekniska och

andra synpunkter ändamålsenlig. I 4 § av detta reglemente ha upptagits särskilda

bestämmelser om förening av tjänster m. m.

Under förutsättning, att riksdagen beslutar inbegripa ombudsmännen under

avlöningsreglementet för riksdagens verk, där i så fall erforderligt stadgande

om förbud för ombudsmännen att utöva bitjänster torde böra upptagas,

synas ifrågavarande bestämmelser i 20 § resp. 16 § i de föreslagna instruktionerna

för JO och MO böra utgå.

Byråcheferna hos JO och MO äro numera enligt gällande avlöningsreglemente

för riksdagens verk att anse såsom ordinarie befattningshavare. Med

hänsyn härtill böra, såsom delegerade för riksdagens verk framhållit, vissa

formella jämkningar vidtagas i de föreslagna instruktionerna, nämligen i 23

och 24 §§ samt 27 § 2 mom. första stycket instruktionen för JO ävensom i

19 och 20 §§ samt 23 § 2 mom. första stycket instruktionen för MO.

Vidare bör, för vinnande av överensstämmelse med den såsom vilande antagna

grundlagstexten, ordet ''suppleant’ i 22 § instruktionen för JO och i

18 § instruktionen för MO utbytas mot ''ställföreträdare’.

I övrigt ha vissa formella jämkningar vidtagits i 6, 17, 22, 23 och 27 §§

instruktionen för JO samt 14, 19 och 23 §§ instruktionen för MO.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha föreslagit, att i instruktionerna måtte

upptagas en föreskrift, att avsägelse av uppdraget att vara ombudsman eller

ställföreträdare skall ske hos fullmäktige, då riksdagen ej är samlad. Något

uttryckligt stadgande härutinnan synes emellertid knappast erforderligt, då

den föreslagna ordningen för avsägelse ändock torde komma att iakttagas.»

Det ovannämnda vilande förslaget till vissa ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen, vilket av konstitutionsutskottet anmälts för innevarande

riksdag genom memorial nr 6, har numera av riksdagen slutligt godkänts.

Efter hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 6 har riksdagen bl. a.

godkänt förslag till ändrad lydelse av 1 § 1 mom. samt till ny 50 a § i avlöningsreglementet

för riksdagens verk, varigenom ombudsmännen, med tilllämpning

från och med den 1 juli 1941, inbegripas under reglementet.

Genom de nyligen beslutade ändringarna i grundlagarnas stadganden örn

JO och MO har ombudsmännens ställning i olika avseenden stärkts, främst

genom en förlängning av mandattiden från ett till fyra år. I samma riktning

verkar den efter förslag av bankoutskottet beslutade höjningen av ombudsmännens

löner jämte införandet av pensionsrätt för ombudsmännen. De särskilda

sakkunniga, som framlade förslag i dessa olika hänseenden, hava i

samband därmed även granskat de för ombudsmännen gällande instruktionerna,

vilka antogos av riksdagen år 1915 och sedan dess icke undergått

ändring.

En revision av vissa bestämmelser i instruktionerna är, enligt vad de sakkunniga

framhållit, påkallad redan av vidtagna författningsändringar inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

5

andra områden. I övrigt hava de sakkunniga föreslagit dels vissa kompletteringar

och förenklingar, huvudsakligen av formell natur, dels ock vissa anordningar

som syfta till att effektivisera arbetet och därigenom även bidraga

till ett stärkande av ombudsmännens ställning. I propositionen uttalar föredragande

departementschefen, att de av de sakkunniga utarbetade nya instruktionsförslagen

synas tillfredsställande ur de synpunkter, från vilka en

granskning av desamma bör ske från Kungl. Maj:ts sida. Några mindre

jämkningar i förslagen hava dock upptagits i propositionen.

Beslutanderätten i fråga om instruktionerna för riksdagens ombudsmän

ankommer på riksdagen, men riksdagen har plägat hos Kungl. Majit anhålla

att de av riksdagen antagna instruktionerna måtte av Kungl. Majit till allmänhetens

kännedom kungöras. Vid sin prövning av de utarbetade instruktionsförslagen

har utskottet beaktat de iakttagelser som gjorts vid utskottets

årliga granskning av ombudsmännens ämbetsförvaltning. Utskottet har

i huvudsak stannat vid att förorda de sakkunnigas förslag, sådana de med

vissa jämkningar upptagits i propositionen. Förslagen ansluta sig i stora

delar till de nu gällande instruktionerna. De äldre instruktionernas språkliga

uttryckssätt har i allmänhet bibehållits. Utskottet har härvid tagit hänsyn

icke blott till att vissa bestämmelser i instruktionerna anknyta till grundlagsbestämmelsernas

avfattning utan även till att en grundligare revidering

av instruktionerna ur formell synpunkt skulle innebära en nästan genomgående

omformulering av de olika bestämmelserna utan att medföra nämnvärda

sakliga fördelar.

Beträffande vissa stadganden i instruktionerna, vilka i det följande närmare

angivas, förordar utskottet andra bestämmelser än som föreslagits av

de sakkunniga och upptagits i propositionen. I fråga om de ändringar, som

förslagen i övrigt innebära i förhållande till de nu gällande instruktionerna,

ansluter sig utskottet till den motivering som lämnats av de sakkunniga och

i propositionen.

I 3 § av förslaget till instruktion för JO liksom i 4 § av förslaget till instruktion

för MO upptages det år 1915 i instruktionerna införda stadgandet

att vederbörande ombudsman äger underlåta åtal, örn han finner ämbetseller

tjänsteman hava felat endast av ovarsamhet utan vrång avsikt, och i

stället låta bero vid vunnen rättelse eller avgiven förklaring eller vad eljest

förekommit i saken. Denna s. k. erinringspraxis, som i stor utsträckning

tillämpats av ombudsmännen, är enligt utskottets mening en lycklig anordning.

Erinringar och påpekanden om förelupna smärre fel utgöra en icke betydelselös

del av ombudsmännens verksamhet, och förfaringssättet innebär

ett i många fall både lämpligt och verksamt medel för åstadkommande av

att ämbets- och tjänstemännen noggrant iakttaga gällande lagar och författningar.

7 § i utskottets förslag till instruktion för JO, vilken paragraf saknar motsvarighet

i den nu gällande instruktionen, skiljer sig från vad i propositionen

upptagits allenast i fråga örn den redaktionella avfattningen av andia

stycket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr S.

I 6 § av gällande instruktion för JO stadgas, att JO alltid själv skall föra

talan, när åtal fullföljes till högsta domstolen. Denna föreskrift har uteslutits

i motsvarande paragraf — 8 § — i de sakkunnigas förslag liksom i propositionen.

Såsom motivering hava de sakkunniga anfört, att bestämmelsen

vid ett mera allmänt införande av muntlig procedur i högsta instansen skulle

kunna vålla JO-ämbetets innehavare verkliga olägenheter, och att bestämmelsen

icke heller under nuvarande rättegångsordning syntes nödig. Då

emellertid stadgandet för närvarande icke torde vålla någon olägenhet för

JO samt tillräckliga skäl icke synas föreligga att under nuvarande rättegångsordning

frångå principen att JO, när han fullföljer åtal i högsta domstolen,

alltid själv skall utföra sin talan, vill utskottet förorda att det nu

gällande stadgandet bibehålies. I överensstämmelse härmed har utskottet

jämväl beträffande 6 § i förslaget till instruktion för MO bibehållit lydelsen

av 7 § i nu gällande instruktion för denne.

I 12 § av förslaget till instruktion för JO och 10 § av förslaget till instruktion

för MO upptagas stadganden, som i sak motsvara 10 § resp. 11 § i de

gällande instruktionerna. 1 stadgandena utsäges, att ombudsmännens befogenheter

icke inskränkas av det förhållandet att JK lämnat klagomål i samma

sak utan avseende. Utskottet vill framhålla, att i analogi härmed gäller att,

om Kungl. Maj:t eller departementschef, i anledning av ett uppgivet missförhållande

beträffande en underordnad tjänstemans verksamhet, ej funnit

anledning vidtaga någon åtgärd i saken, detta icke rubbar vederbörande

ombudsmans rätt och plikt att inom området för sin verksamhet fritt bedöma

frågan. Anser ombudsmannen att tjänstemannen förfarit i strid med gällande

föreskrifter, äger han sålunda anhängiggöra åtal mot tjänstemannen eller

eljest förfara i enlighet med sin instruktion. Inskränkning i ombudsmannens

åtalsrätt kan dock följa av abolitionsrätten, d. v. s. Kungl. Maj:ts rätt att

befria från åtal för viss brottslig gärning.

I 14 § av förslaget till instruktion för JO och 12 § av förslaget till instruktion

för MO upptagas de äldre instruktionernas bestämmelser om ombudsmännens

årliga ämbetsberättelser. Med hänsyn till att paragraferna icke uttryckligen

omnämna det som numera utgör huvuddelen av ämbetsberättelserna

— nämligen redogörelse för anhängiggjorda åtal, som under året blivit

slutligt avgjorda eller i någon instans prövade, ävensom för andra ärenden,

vilka anses hava intresse utöver de enskilda fallen — har utskottet haft under

övervägande att omformulera stadgandena till närmare överensstämmelse

med nuvarande förhållanden. Då emellertid någon ändring i tillämpad

praxis icke åsyftas och möjlighet finnes för riksdagen att i samband

med den årliga granskningen av ombudsmännens förvaltning giva anvisningar

beträffande ämbetsberättelsernas innehåll, har utskottet funnit de

gamla stadgandena kunna bibehållas.

Stadgandena i 14, 15, 17 och 18 §§ av gällande instruktion för JO, vilka

till stor del numera sakna praktisk betydelse, motsvaras i förslaget till ny

instruktion av endast 15 §. Däri utsäges, att JO äger göra framställning till

Kungl. Majit icke blott, såsom hittills stadgats i 17 §, i fråga om administra
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

tiva författningar utan även då det gäller lagar eller andra fölfattningar som

kräva riksdagens medverkan. Framhållas bör emellertid, att JO i sådana tall

givetvis fortfarande äger att — där så finnes lämpligt — vända sig till riksdagen;

detta framgår för övrigt av 14 § törsta punkten i den nya instruktionen.

Bestämmelsen i 15 § innebär sålunda endast en tillåtelse för ombudsmannen

att förfara i den ordning som redan nu tillämpas. Vad nu sagts

avser jämväl motsvarande stadgande, 13 §, i förslaget till instruktion för

MO.

I 19 § av gällande instruktion för JO stadgas, att JO bör inhämta noggrann

kännedom örn anledningarna till häktande av personer, som atalas

vid annan domstol än lcrigsdomstol, och örn tiden för deras hållande i fängsligt

förvar. Vidare föreskrives, att det åligger honom att besöka fängelserna

för att göra sig underrättad örn fangarnas skötsel och underhåll, samt att de

fånglistor, som enligt särskilda författningar inkomma till JO, skola av honom

granskas. Den häremot svarande paragrafen i de sakkunnigas förslag

liksom i propositionen, 17 §, har givits en något vidsträcktare innebörd. De

sakkunniga framhöllo i sin motivering, att omredigeringen avsåg att fastslå,

att JO borde med avseende å området för sin ämbetsutövning inhämta noggrann

kännedom icke allenast om anledningarna till häktning av för brott

misstänkta personer utan även om orsakerna till anhållanden och andra dylika

frihetsberövanden vilka, därest de missbrukades, kunde innebära en

allvarlig fara för medborgarnas rättigheter. I sistnämnda hänseende tänkte

de sakkunniga bl. a. på sådana fall då förment sinnessjuka, alkoholister,

lösdrivare m. fl. provisoriskt omhändertagas, ofta efter beslut av allenast

underordnad polismyndighet, eller då utlänningar hållas i förvar i avvaktan

på tillfälle att sända dem till annat land. Icke endast fängelser utan även förvarings-,

internerings- och andra fångvårdsanstalter borde besökas.

Även utskottet anser, att i instruktionen bör uttryckligen angivas JO:s

skyldighet att noggrant övervaka jämväl andra provisoriska frihetsberövanden

än häktningar och att besöka även andra fångvårdsanstalter än fängelserna.

Någon ändring i sak torde härigenom icke ske. Enligt utskottets mening

bör emellertid paragrafen givas sådan formulering, att den icke inskränker

sig till att avse provisoriska frihetsberövanden samt, när det gäller

fångvårdsanstalterna, ej blott avser kontroll över de där intagnas skötsel

och underhåll. Redan i 2 § av instruktionen inskärpes, att JO bör förnämligast

beivra fel, som synas honom bereda en allmän osäkerhet för medborgares

rättigheter. En av de viktigaste uppgifterna för ombudsmannen i detta

avseende är övervakandet av frihetsberövanden i olika former. Man kan med

den nuvarande utvecklingen av samhällets olika reaktionsformer icke sätta

som det viktigaste ändamålet att övervaka provisoriska omhändertaganden;

med de föreliggande möjligheterna till obestämda straffdomar och andra trihetsberövanden

på obestämd tid bör en vaksam tillsyn av ombudsmannen

utövas även på verkslällighetsstadiet, såsom i fråga örn omhändertagandets

längd o. dyl. En följd härav är att JO:s granskningsuppgift i nu förevarande

hänseenden hör avse icke blott domstolarna idan även andra myndigheter,

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

såsom socialstyrelsen, sinnessjuknämnden, interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden.

Med hänsyn till det nu sagda har utskottet funnit sig böra förorda en annan

lydelse av förevarande 17 §. Enligt utskottets förslag bör däri stadgas,

att JO bör noggrant övervaka tillämpningen av lagar och författningar angående

lcvarhållande och häktande av personer, vilka skola åtalas vid annan

domstol än krigsdomstol, samt att JO även i fråga om andra frihetsberövande

har att med avseende å området för sin ämbetsverksamhet öva vaksam

tillsyn. I paragrafen böra därefter upptagas de föreslagna bestämmelserna

örn besök a fangvardsanstalter samt granskning av fånglistor.

I överensstämmelse härmed bör jämväl lydelsen av motsvarande stadgande

i förslaget till instruktion för MO, 14 §, jämkas. Med hänsyn till att

MO:s granskning, när det gäller verkställighetsstadiet, är begränsad till personer

som av krigsdomstol dömts till frihetsstraff, synes det emellertid tillräckligt

föreskriva, att MO bör noggrant övervaka tillämpningen av lagar

och författningar angående kvarhållande och häktande av personer, vilka

skola åtalas vid krigsdomstol, samt om hållande i förvar av sådana personer,

som vid krigsdomstol dömts till frihetsstraff, varjämte de i den gällande instruktionens

18 § upptagna stadgandena örn besök å militärhäkten, arrester

och fängelser samt granskning av fånglistor bibehållas.

I 22 § av gällande instruktion för JO stadgas, att JO, vars vistelseort i och

föi ämbetet är huvudstaden, ej må under sin tjänstetid utöva någon annan

befattning i allmän tjänst. Motsvarande bestämmelser givas för MO i 20 §

av gällande instruktion för denne. Genom riksdagens nyligen efter förslag

av bankoutskottet fattade beslut hava ombudsmännen inbegripits under avlömngsreglementet

för riksdagens verk och har i reglementet upptagits bestämmelse,

att ombudsmännen ej må under sin ämbetstid utöva tjänst, uppdrag

eller befattning, som enligt vad därom är föreskrivet icke må förenas

med justitieråds- eller regeringsrådsämbete. I detta hänseende gäller enligt

kungl, brev den 11 juni 1926 att med justitieråds- och regeringsrådsämbete

ej må förenas: tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat; uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening eller inrättning,

som driver bank- eller försäkringsrörelse eller vars verksamhet eljest

har huvudsakligen ekonomiskt syfte; dylikt uppdrag i styrelsen för annat

verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag; befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening

eller inrättning, som ovan sagts; annan tjänstebefattning av vad slag det

vara må; eller uppdrag såsom skiljeman. Med hänsyn härtill hava i propositionen

bestämmelser örn förening av tjänster icke upptagits i förslagen

till nya instruktioner. I de mot nyssnämnda paragrafer i de äldre instruktionerna

svarande paragraferna i de nya instruktionerna — 20 § i JO :s instruktion

och 16 § i MO:s instruktion —• hava i propositionen sålunda upptagits

allenast bestämmelser örn ombudsmännens vistelseort i och för ämbetet.

Utskottet bär ansett stadgande i sistnämnda avseende lämpligen

kunna i vardera instruktionen införas i nästföljande paragraf, som handlar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

9

om ombudsmannens expedition. Detta har medfört att de följande paragraferna

erhållit annan numrering än i propositionen.

I 22 § av förslaget till instruktion för JO1 har av de sakkunniga liksom i

propositionen upptagits ett stadgande, som möjliggör för JO att under viss

tid, högst en månad årligen, ägna sin odelade arbetskraft åt ett särskilt vidlyftigt

eller invecklat ärende och därvid uppdraga åt ställföreträdaren att

förrätta övriga å ämbetet ankommande göromål. Något motsvarande stadgande

hade emellertid icke upptagits i förslaget till instruktion för MO. Såsom

motivering härtill hava de sakkunniga framhållit, att behovet för MO av

sådan ledighet torde vara betydligt mindre än för JO. Sedan de sakkunnigas

betänkande avlämnats — i mars 1939 — har emellertid MO:s arbetsbörda

av kända orsaker betydligt ökats. Då förhållandet mellan ombudsmännens

arbetsbörda under den kommande tiden icke med någon säkerhet

kan beräknas, anser utskottet det icke föreligga tillräcklig anledning att i

denna del avfatta instruktionerna olika för de båda ombudsmännen, och

utskottet föreslår därför att i 17 § av instruktionen för MO upptages ett stadgande,

motsvarande det nyssnämnda för JO föreslagna. I vad mån den i

instruktionerna medgivna rätten kommer att av vederbörande ombudsman

utnyttjas, blir tydligen beroende på arbetsbördan. Såsom de sakkunniga

framhållit avses emellertid icke med bestämmelsen att ombudsmannen regelmässigt

bör uttaga denna möjlighet att låta ställföreträdaren träda i tjänstgöring,

utan det förutsättes att stadgandet tillämpas endast i undantagsfall.

I den sista paragrafen i vardera instruktionen har utskottet beträffande

tiden för besvärs ingivande vidtagit en ändring av redaktionell innebörd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition måtte antaga följande förslag till

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

l:o) Instruktion

för riksdagens justitieombudsman.

1 §■

Riksdagens justitieombudsman åligge

att utöva en allmän tillsyn över lagars,

författningars och instruktioners

efterlevnad av domare, ämbets- och

tjänstemän samt, örn de i sina ämbetens

utövning av väld, mannamån eller

annan orsak begått någon olaglighet

eller underlåtit alt behörigen fullgöra

sina ämbetsplikter, dem vid ve
-

1 §■

Riksdagens justitieombudsman åligge

att utöva en allmän tillsyn över lagars,

författningars och instruktioners

efterlevnad av domare, ämbets- och

tjänstemän samt, om de i sina ämbetens

utövning av väld, mannamån eller

annan orsak begått någon olaglighet

eller underlåtit att behörigen fullgöra

sina ämbetsplikter, dem vid ve
-

Paragrafen har i utskottets förslag beteckningen 21 §.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

derbörliga domstolar i laga ordning

därför tilltala eller låta tilltala; dock

vare krigsdomstolarna samt ämbetsoch

tjänstemän med avlöning från de

till försvarsväsendet anslagna medel,

så ock Konungens justitiekansler och

riksdagens militieombudsman, undan
-

(Utskottets förslag:)

derbörliga domstolar i laga ordning

därför tilltala eller låta tilltala; dock

vare krig sdomstolarnas personal samt

ämbets- och tjänstemän med avlöning

från de till försvarsväsendet anslagna

medel så ock Konungens justitiekansler

och riksdagens militieombudsman

tagna från justitieombudsmannens till- undantagna från justitieombudsman
-

syn.

nens tillsyn.

Har jämte ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning står under justitieombudsmannens

tillsyn, annan ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under militieombudsmannens tillsyn, deltagit i åtgärd, som justitieombudsmannen

finner böra föranleda åtal, åge denne att för sådan åtgärd

anställa och utföra talan även mot sist nämnde ämbets- eller tjänsteman.

2 §.

Justitieombudsmannen bör förnämligast anmärka och beivra sådana av

domare, ämbets- och tjänstemän begångna fel, som synas honom antingen

härröra från egennytta, vrångvisa, väld eller grov försumlighet eller bereda

en allmän osäkerhet för medborgares rättigheter.

3 §•

Finner justitieombudsmannen någon domare, ämbets- eller tjänsteman,

vars ämbetsutövning står under hans tillsyn, hava felat endast av ovarsamhet,

utan vrång avsikt, må han låta bero vid vunnen rättelse eller avgiven

förklaring eller vad eljest förekommit i saken.

4 §.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flera funnes hava i mål, som

från annan domstol än krigsdomstol kommit under högsta domstolens prövning,

av egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag samt sakens utredda och behörigen styrkta förhållande,

mistat eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära eller egendom,

eller regeringsrätten eller en eller flera av dess ledamöter funnes hava vid

prövning av besvärsmål låtit sådant förhållande komma sig till last, vare

justitieombudsmannen pliktig att vid riksrätt den eller de felande under

tilltal ställa samt till ansvar efter lag befordra; och före justitieombudsmannen

då alltid själv talan.

5 §• 5 §.

Då riksdagens konstitutionsutskott Då riksdagens konstitutionsutskott

enligt 106 § regeringsformen ställt nå- enligt § 106 regeringsformen ställt nå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

gon statsrådets ledamot under tilltal

av justitieombudsmannen, åligge honom

likaledes att inför riksrätten själv

föra talan.

11 §.

Där riksdagen eller dess bankoutskott

eller riksdagens revisorer besluta

att ställa fullmäktige i riksbanken

eller i riksgäldskontoret eller ledamöter

i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor

under tilltal, eller fullmäktige

i riksbanken förordnat örn

åtal mot ledamöter i nämnda styrelser,

åligge det justitieombudsmannen

att själv eller genom ombud sådan

talan utföra.

6 §.

Justitieombudsmannen äge i andra

fall än de i nästföregående två §§

gon statsrådets ledamot under tilltal

av justitieombudsmannen, åligge honom

likaledes att inför riksrätten själv

föra talan.

6 §.

Har riksdagen, dess bankoutskott

eller revisorer förordnat örn åtal mot

fullmäktig i riksbanken eller i riksgäldskontoret

eller mot direktionsledamot

i riksbanken eller riksgäldsdirektören

och chefen för riksgäldskontoret,

där dessa icke äro fullmäktige, eller

hava, i sistberörda händelse, fullmäktige

i riksbanken besluta ställa direktionsledamot

i banken under tilltal

eller fullmäktige i riksgäldskontoret

förordnat örn åtal mot riksgåldsdirektören

och chefen för riksgäldskontoret,

åligge det justitieombudsmannen

att sådan talan utföra. Yppas

anledning till åtal under tid, då riksdagen

eller revisorerna icke åro församlade,

äge justitieombudsmannen

utan särskilt förordnande väcka åtalet.

7 §■

Beslutar riksdagen beivra sådan förbrytelse

mot riksdagens, dess kamrars

eller utskotts eller någon enskild riksdagsmans

frihet, varom förmäles i

§110 första stycket tredje punkten regeringsformen,

åligge det justitieombudsmannen

att utföra åtalet.

Där kammares talman hos justitieombudsmannen

för beivran anmäler

störande uppträdande av åhörare till

dess överläggningar, ankomme å justitieombudsmannen

att tillse, att saken

varder i laga ordning behandlad.

8 §■

Justitieombudsmannen äge i andra

fall än de i 4 och 5 §§ nämnda att an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

nämnda att antingen själv eller genom

ombud utföra de åtal mot domare,

ämbets- och tjänstemän, vartill han

finner sig föranlåten; dock före justitieombudsmannen

alltid själv talan,

när åtal fullföljes hos högsta domstolen.

I mål, som blivit vid underrätt

anhängiggjort, bör sådan fullföljd äga

rum allenast när synnerliga skäl därtill

äro. Innan rättegång anställes, bör

justitieombudsmannen lämna den eller

dem, vilka äro i fråga att tilltalas,

tillfälle att, inom kort av honom föreskriven

tid, inkomma med de upplysningar,

till vilka de kunna anse sig

befogade. Av ämbetsmännen i allmänhet

må han fordra den lagliga handräckning,

som de efter 99 § regeringsformen

äro skyldiga att honom lämna,

samt av alla fiskaler äska biträde

att anställa och utföra åtal efter de

föreskrifter, vilka han bör dem meddela;

ägande han, vad vites föreläggande

beträffar, därtill lika rätt med

justitiekanslern.

(Utskottets förslag:)

tingen själv eller genom ombud utföra

de åtal mot domare, ämbets- och

tjänstemän, vartill han finner sig föranlåten;

dock före justitieombudsmannen

alltid själv talan, när åtal fullföljes

hos högsta domstolen. I mål, som

blivit vid underrätt anhängiggjort,

bör sådan fullföljd äga rum allenast

när synnerliga skäl därtill äro. Innan

rättegång anställes, bör justitieombudsmannen

lämna den eller dem,

vilka äro i fråga att tilltalas, tillfälle

att, inom kort av honom föreskriven

tid, inkomma med de upplysningar, till

vilka de kunna anse sig befogade. Av

ämbetsmännen i allmänhet må han

fordra den lagliga handräckning, som

de efter § 99 regeringsformen äro skyldiga

att honom lämna, samt av alla

fiskaler äska biträde att anställa och

utföra åtal efter de föreskrifter, vilka

han bör dem meddela; ägande han, vad

vites föreläggande beträffar, därtill

lika rätt med justitiekanslern.

7 9 §.

Skulle, emot förmodan, justitieombudsmannen någon domare, ämbets- eller

tjänsteman utan skäl tilltala eller lata tilltala eller genom obehöriga tillmälen

och olagliga påståenden förolämpa, vare han, lika med åklagare i allmänhet,

förfallen till ansvar härför efter lag och författningar. För åtal och påståenden,

som justitieombudsmannens ombud utföra och framställa i enlighet

med och således icke utöver hans föreskrifter,vare han ansvarig.

8 §■ 10 §.

Justitieombudsmannen må, när han för sitt ämbetes utövning det nödigt

anser, övervara domstolars och ämbetsverks överläggningar och beslut, dock

utan rättighet att sin mening därvid yttra, ävensom äga tillgång till alla domstblars,

ämbetsverks samt ämbets- och tjänstemäns protokoll och handlingar.

9 §■ 11 §.

Klagar någon hos justitieombuds- Klagomål, som hos justitieombudsmannen

över åtgärd av domare, åm- mannen anföras, böra vara skrifta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

bets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under hans tillsyn, och

sin klagan, skriftligen författad, med

handlingar och bevis söker styrka,

må justitieombudsmannen, örn han,

efter de i 1 och 2 §§ bestämda grunder,

finner sakens beskaffenhet och

vikt det fordra, anställa eller Idta anställa

åtal eller i fall, som i 3 § omförmäles,

förfara såsom där sägs.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman,

över vars åtgärd klagan föres

hos justitieombudsmannen, för sin

ämbetsutövning ej under hans utan

under militieombudsmannens tillsyn,

må justitieombudsmannen giva den

klagande anvisning att, där honom

så gott synes, hos militieombudsmannen

söka laga rättelse.

Då klagande sådant begär,

bevis att han emottagit klagoskriften.

(Utskottets förslag:)

gen avfattade samt såvitt möjligt med

handlingar och bevis styrkta.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman,

över vars åtgärd klagan föres

hos justitieombudsmannen, för sin

ämbetsutövning ej under hans utan

under militieombudsmannens tillsyn,

må justitieombudsmannen giva den

klagande anvisning att, där honom så

gott synes, hänvända sig till militie
-

ombudsmannen.

läte justitieombudsmannen meddela honom

10 §.

Har justitiekansler!! lämnat utan

avseende någon hos honom av enskild

man anmäld klagan, som tillhör området

för justitieombudsmannens ämbetsutövning,

åligge det denne, där

anmälan hos honom göres och han

anser klagan vara på goda skäl grundad,

att giva den klagande det lagliga

biträde, som omständigheterna påkalla.

12 §.

Har justitiekanslern lämnat utan

avseende någon hos honom av enskild

person anmäld klagan, utgöre detta

icke hinder för justitieombudsmannen

att, örn saken tillhör området för

hans ämbetsutövning, giva klaganden

det lagliga biträde, som justitieombudsmannen

må finna utav omständigheterna

påkallat.

12 §. 13 §■

Justitieombudsmannen skall årligen företaga inspektionsresor för att göra

sig noga underrättad örn lagskipningens tillstånd och örn de förhållanden i

övrigt, som tillhöra området för hans ämbetsutövning.

Justitieombudsmannen må även

förordna tjänsteman vid sin expedition

att företaga tjänsteresa för verkställande

i visst fall av undersökning

eller utredning, som befinnes önskvärd

för justitieombudsmannens ämbetsverksamhet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

13 §.

Det åligge justitieombudsmannen

att till varje lagtima riksdag avlämna

en allmän redogörelse för sin förvaltning

av det honom anförtrodda ämbetet

samt däruti med avseende på

området för sin ämbetsutövning utreda

lagskipningens tillstånd i riket,

anmärka bristerna i lagar och författningar

samt avgiva förslag till deras

förbättring. Han vare ock skyldig

att för varje lagtima riksdag uppgiva,

såväl vilka av föregående riksdagar

fattade beslut och gjorda framställningar

efter sistförflutna lagtima riksdags

början blivit av Konungen gillade

och föranlett bestämmelsers utfärdande

eller annan åtgärd, som

även vilka beslut och framställningar

icke blivit för Konungen föredragna

eller av Konungen prövade. Justitieombudsmannens

ovannämnda redogörelse

och berättelse böra genast vid

riksdagens början ingivas för att

kunna i tid hänvisas till granskning

av lagutskottet, dit jämväl i samma

ändamål hans ämbetsdiarier och registratur

inlämnas.

U §.

Finner justitieombudsmannen, att

inom området för hans ämbetsutövning

antingen någon lags eller författnings

otydlighet eller domares, ämbets-

eller tjänstemäns skiljaktiga begrepp

örn dess ändamål föranleda

olika eller oriktig tillämpning därav,

bör han i sin berättelse till riksdagen

yrka en till enhet och sammanhang i

tillämpningen verkande förklaring av

en sådan lag eller författning.

(Utskottets förslag:)

U §.

Det åligge justitieombudsmannen

att till varje lagtima riksdag avlämna

en allmän redogörelse för sin förvaltning

av det honom anförtrodda ämbetet

samt däruti med avseende på

området för sin ämbetsutövning utreda

lagskipningens tillstånd i riket,

anmärka bristerna i lagar och författningar

samt avgiva förslag till deras

förbättring. Han vare ock skyldig att

för varje lagtima riksdag uppgiva, såväl

vilka av föregående riksdagar fattade

beslut och gjorda framställningar

efter sistförflutna lagtima riksdags

början blivit av Konungen gillade

och föranlett bestämmelsers utfärdande

eller annan åtgärd, som även

vilka beslut och framställningar icke

blivit för Konungen föredragna eller

av Konungen prövade. Justitieombudsmannens

ovannämnda redogörelse

och berättelse böra genast vid

riksdagens början ingivas för att kunna

i tid hänvisas till granskning av

lagutskott, dit jämväl i samma ändamål

till justitieombudsmansexpeditionen

hörande ämbetsdiarier, protokoll

och registratur inlämnas.

15 §.

Finner justitieombudsmannen att

inom området för hans ämbetsutövning

föreligga brister i lagar och författningar

eller att eljest någon anstalt

är nödig till främjande av allmänt

gagn, må han därom göra framställning

omedelbarligen till Konungen;

redogöre ock i sin berättelse till

riksdagen för alla dylika framställningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

15 §.

Skulle justitieombudsmannen erfara,

att inom området för hans ämbetsutövning

något emot gällande bestämmelser

stridande förfarande är

brukligt vid domstolar eller ämbetsverk

eller hos ämbets- eller tjänstemän,

må han i sin berättelse anmärka

oriktigheten därav. Är åter något

missbruk uppkommet i brist av stadganden,

åligge honom att för riksdagen

framhålla angelägenheten av erforderliga

bestämmelsers meddelande.

17 §.

Anser justitieombudsmannen, att

inom området för hans ämbetsutövning

någon bestämmelse, som det ankommer

på Konungen att meddela,

år behövlig, eller någon ändring erfordras

i förut meddelad sådan bestämmelse,

eller eljest någon anstalt

är nödig till befrämjande av allmänt

gagn, må han därom göra anmälan

hos Konungen.

18 §.

Finner justitieombudsmannen, att

inom området för hans ämbetsutövning

någon författning icke efterleves

utan fallit i glömska, och anser han

det vara utan nytta, att den åter

bringas i tillämpning, må han, örn

det ankommer på Konungen att upphäva

författningen, därom göra hemställan

hos Konungen och i annat fall

anmäla förhållandet för riksdagen.

16 §.

De lagförklaringar, som högsta domstolen på inkomna förfrågningar av

domare och ämbetsmän givit, skola av föredraganden i högsta domstolen

opåmint tillställas justitieombudsmannen, vilken det åligger att anmäla dem

hos riksdagen och därvid tillkännagiva, örn han finner någon sådan förklaring

vara olämplig eller under namn av förklaring ny lag stiftad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

19 §.

Justitieombudsmannen bör inhämta

noggrann kännedom örn anledningarna

till häktande av personer, som

åtalas vid annan domstol än krigsdomstol,

och örn tiden för deras hållande

i fängsligt förvar. Det åligge

honom ock att besöka fängelserna för

att göra sig underrättad om fångarnas

skötsel och underhåll. De fånglistor,

som enligt särskilda författningar

inkomma till justitieombudsmannen,

skola av honom granskas.

(Utskottets förslag:)

n §.

Justitieombudsmannen bör noggrant

övervaka tillämpningen av lagar

och författningar angående kvarhållande

och häktande av personer,

vilka skola åtalas vid annan domstol

än krigsdomstol. Även i fråga örn

andra frihetsberövanden har justitieombudsmannen

att med avseende å

området för sin ämbetsverksamhet

öva vaksam tillsyn. Det åligge honom

ock att besöka fångvårds- och liknande

anstalter för att göra sig underrättad

om de där intagnas skötsel och

underhåll. De fånglistor, som enligt

särskilda författningar inkomma till

justitieombudsmannen, skola av honom

granskas.

20 §■ 18 §.

Justitieombudsmannen, som förer ordet bland de till tryckfrihetens vård

av riksdagen valda kommitterade, bör med synnerlig uppmärksamhet och

nit iakttaga vad till skyddande av tryckfriheten är stadgat.

21 §.

över alla mål, som anmälas hos

justitieombudsmannen, och alla åtgärder,

som han vidtager, skall han

låta hålla fullständiga anteckningar

och likaledes registratur av utgående

expeditioner.

19 §.

över alla mål, som anmälas hos

justitieombudsmannen, och alla åtgärder,

som han vidtager, skall han

låta hålla fullständiga anteckningar

och likaledes registratur av utgående

expeditioner. Särskilt protokoll skall

föras över vad som förekommit vid

sådana inspektions- och tjänsteresor,

som avses i 13 §.

22 §.

Justitieombudsmannen, vars vistelseort

i och för ämbetet år huvudstaden,

må ej under sin tjänstetid utöva

någon annan befattning i allmän

tjänst.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

24 §.

20 §.

Justitieombudsmansexpeditionen,

vilken är förlagd till huvudstaden,

skall varje söckendag hållas öppen

för allmänheten under den tid justitieombudsmannen

bestämmer.

När justitieombudsmannen för ämbetsresa lämnar huvudstaden, skall han

bemyndiga en tjänsteman vid sin expedition därstädes att under tiden öppna

Justitieombudsmansexpeditionen

skall varje söckendag hållas öppen för

allmänheten under den tid justitieombudsmannen

bestämmer.

till ämbetet ankommande brev och besörja sådana uppskov ej tålande anteckningar

och meddelanden, som ej innefatta beslut eller annan justitieombudsmannen

tillhörande ämbetsåtgärd.

25 §. 1 st.

Justitieombudsmannen åge, med

uppbärande av full avlöning, årligen

åtnjuta semester en och en halv månad.

Under denna tid, liksom ock då

justitieombudsmannen eljest är av laga

förfall hindrad att utöva sitt ämbete,

skall detta förestås av den, som i

stadgad ordning utsetts att efterträda

honom i händelse av hans avgång från

ämbetet.

21 §.

Under den tid justitieombudsmannen

åtnjuter semester, liksom ock då

justitieombudsmannen eljest är av laga

förfall hindrad att utöva sitt ämbete,

skall detta förestås av hans ställföreträdare.

För att bliva i tillfälle bereda ärende

av särskilt vidlyftig eller invecklad

beskaffenhet, vilket kräver justitieombudsmannens

odelade arbetskraft under

viss sammanhängande tid, må

justitieombudsmannen uppdraga åt

sin ställföreträdare att förrätta övriga

å ämbetet ankommande göromål,

dock högst under sammanlagt en månad

årligen; och åligge det justitieombudsmannen

att i sin berättelse till

riksdagen fullständigt uppgiva, för

vilka ärenden och under vilka tidsperioder

han begagnat sig av sådan

tjänstledighet.

22 §.

Å justitieombudsmansexpeditionen

äro anställda de ordinarie befattningshavare

som angivas i gällande personalförteckning

och därutöver, i mån

av behov, icke ordinarie personal.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. lard. Nr 8. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

23 §. 1 st.

Justitieombudsmannen åge antaga

och entlediga tjänstemännen vid sin

expedition.

23 §. 2 st.

Dessa vare skyldiga att efterkomma

justitieombudsmannens föreskrifter i

tjänsten, och åge han att mellan dem

fördela göromålen.

25 §. 2 st.

Om semester och annan ledighet för

tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen

samt örn vikarier

för dem under ledighet bestämme justitieombudsmannen.

(Utskottets förslag:)

23 §.

Justitieombudsmannen antager tjänstemännen

vid sin expedition.

Av tjänstemännen tillsättes byråchefen

genom förordnande tills vidare

och den övriga ordinarie personalen

genom konstitutorial.

24 §.

Tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen

vare skyldiga att

efterkomma justitieombudsmannens

föreskrifter i tjänsten, och åge han

att mellan dem fördela göromålen.

25 §.

Byråchefen och övriga befattningshavare

å justitieombudsmansexpeditionen

äga åtnjuta dem tillkommande

semester å tid som justitieombudsmannen

bestämmer. Erfordras vikarie för

befattningshavare eller är befattning

ledig, må justitieombudsmannen förordna

lämplig person att uppehålla

befattningen, dock att ledigbliven ordinarie

befattning skall tillsättas inom

två år.

26 §.

1. Åtal mot byråchefen för fel eller

försummelse i tjänsten anstålies

inför Svea hovrätt.

2. Gör annan ordinarie befattningshavare

å justitieombudsmansexpeditionen

sig skyldig till fel eller försummelse

i tjänsten eller visar han

vanvördnad mot förman eller olydnad,

åge justitieombudsmannen efter omständigheterna

antingen tilldela honom

varning eller döma honom till

mistning av lön för högst trettio dagar

eller ock suspendera honom på

högst tre månader från tjänst och lön.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

19

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

Har den felande icke låtit sig därav

rätta eller har han gjort sig skyldig

till fel av svårare beskaffenhet, varde

antingen ställd under åtal inför vederbörande

underrätt eller av justitieombudsmannen

skild från tjänsten.

3. Vidtages åtgärd för anställande

av åtal, åge justitieombudsmannen avstänga

den felande från tjänstens utövning,

till dess över honom blivit

slutligen dömt eller domstolen annorlunda

förordnar. Har justitieombudsmannen

fattat beslut örn befattningshavares

suspension eller skiljande från

tjänsten, åge justitieombudsmannen

likaledes, till dess beslutet vunnit laga

kraft, avstänga den felande från utövning

av tjänsten.

4. Därest annan befattningshavare

än ovan nämnts ådagalägger försumlighet,

oskicklighet eller klandervärt

uppförande eller eljest visar sig olämplig,

åge justitieombudsmannen att tilldela

honom varning eller skilja honom

från befattningen. Vid svårare

förseelse sker åtal inför vederbörande

underrätt.

27 §.

Över justitieombudsmannens beslut

rörande befattningshavares varning,

avstängande från tjänstgöring, dömande

till mistning av lön, suspension

eller skiljande från befattningen

må besvär anföras hos riksdagens

bankoutskott.

Besvären skola, vid äventyr av talans

förlust, ingivas till justitieombudsmannen

sist å trettionde dagen

efter den, då klaganden erhållit del

av beslutet; och har justitieombudsmannen

att så snart ske kan överlämna

besvären jämte eget utlåtande

till bankoutskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

Justitieombudsmannens beslut örn

befattningshavares avstängande från

tjänstgöring går i verkställighet utan

hinder av anförda besvär.

2:o) Instruktion

för riksdagens militieombudsman.

1§.

Riksdagens militieombudsman åligge

att utöva en allmän tillsyn över lagars,

författningars och instruktioners

efterlevnad vid krigsdomstolarna samt

av ämbets- och tjänstemän med avlöning

från de till försvarsväsendet anslagna

medel ävensom att, om ämbets-

eller tjänsteman i sitt ämbetes

utövning vid krigsdomstol eller i annan

ämbetsutövning, för vilken åtnjutes

avlöning från nämnda medel,

av väld, mannamån eller annan orsak

begått någon olaglighet eller underlåtit

att behörigen fullgöra sina ämbetsplikter,

honom därför i laga ordning

tilltala eller låta tilltala vid vederbörlig

domstol.

1§-

Riksdagens militieombudsman åligge

att utöva en allmän tillsyn över lagars,

författningars och instruktioners

efterlevnad vid krigsdomstolarna samt

av ämbets- och tjänstemän med avlöning

från de till försvarsväsendet anslagna

medel ävensom att, örn ämbetseller

tjänsteman i sitt ämbetes utövning

vid krigsdomstol eller i annan

ämbetsutövning, för vilken åtnjutes

avlöning från nämnda medel, av väld,

mannamån eller annan orsak begått

någon olaglighet eller underlåtit att

behörigen fullgöra sina ämbetsplikter,

honom därför i laga ordning tilltala

eller låta tilltala vid vederbörlig

domstol; dock vare Konungens justitiekansler

undantagen från militieombudsmannens

tillsyn.

Har jämte ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning står under militieombudsmannens

tillsyn, annan ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under justitieombudsmannens tillsyn, deltagit i åtgärd, som militieombudsmannen

finner böra föranleda åtal, åge denne att för sådan åtgärd anställa

och utföra talan även mot sist nämnde ämbets- eller tjänsteman.

2 §.

Vid fullgörande av vad enligt 1 § åligger militieombudsmannen skall han

särskilt övervaka efterlevnaden av

strafflagstiftningen för krigsmakten, lagstiftningen om krigsdomstolar och

örn rättegången därstädes samt andra författningar, i den mån de skola tilllämpas

av sådan domstol;

värnpliktslagen samt på grund därav utfärdade författningar;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

bestämmelser om antagande och entledigande av den vid krigsmakten fast

anställda personal samt örn deltagande i de för krigsmakten anordnade utbildningskurser;
bestämmelser

om krigsmäns behandling och omvårdnad;

bestämmelser om förvaltningen av de till försvarsväsendet anslagna medel

samt av försvarsväsendet tillhörande fastigheter;

bestämmelser om statens upphandlings- och entreprenadväsende, i vad de

äga tillämpning inom försvarsväsendet, om anskaffande, underhåll och vård

av materiel, anskaffande och användande av andra förnödenheter samt utförande

av arbete för försvarsväsendets behov;

bestämmelser om förråd, utrustning och annat, som avser krigsberedskap;

samt

bestämmelser om expedierande av beslut och om förvarande och tillhandahållande

såväl av koncept till utgående expeditioner som av andra handlingar.

3 §.

Det tillkomme ej militieombudsmannen

att ur militärteknisk synpunkt utöva

den tillsyn, som i 1 och 2 §§ sägs.

4 §. 3 §.

Militieombudsmannen bör förnämligast anmärka och beivra sådana av

domare, ämbets- eller tjänstemän begångna fel, som synas honom antingen

härröra från egennytta, vrångvisa, väld eller grov försumlighet eller bereda

en allmän osäkerhet för medborgares rättigheter eller kunna föranleda, att

anstalter inom försvarsväsendet icke uppfylla sitt ändamål.

5 §. 4 §■

Finner militieombudsmannen någon domare, ämbets- eller tjänsteman, vars

ämbetsutövning står under hans tillsyn, hava felat endast av ovarsamhet,

utan vrång avsikt, må han låta bero vid vunnen rättelse eller avgiven förklaring

eller vad eljest förekommit i saken.

6 §. 5 §.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flera funnes hava i mål, som

från krigsdomstol kommit under högsta domstolens prövning, av egennytta,

vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon, emot tydlig

lag samt sakens utredda och behörigen styrkta förhållande, mistat eller kunnat

mista liv, personlig frihet, ära eller egendom, vare militieombudsmannen

pliktig att vid riksrätt den eller de felande under tilltal ställa samt till ansvar

efter lag befordra; och före militieombudsmannen då alltid själv talan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

7 §.

Militieombudsmannen åge i andra

fall än det i nästföregående § nämnda

att antingen själv eller genom ombud

utföra de åtal mot domare, ämbets-

och tjänstemän, vartill han finner

sig föranlåten; dock före militieombudsmannen

alltid själv talan, när

åtal fullföljes hos högsta domstolen.

I mål, som blivit vid underrätt anhängiggjort,

bör sådan fullföljd äga

rum allenast när synnerliga skäl därtill

äro. Innan rättegång anställes, bör

militieombudsmannen lämna den eller

dem, vilka äro i fråga att tilltalas,

tillfälle att, inom kort av honom föreskriven

tid, inkomma med de upplysningar,

till vilka de kunna anse sig

befogade. Av ämbetsmännen i allmänhet

må han fordra den lagliga

handräckning, som de efter 99 § regeringsformen

äro skyldiga att honom

lämna, samt av alla fiskaler äska

biträde att anställa och utföra åtal

efter de föreskrifter, vilka han bör

dem meddela; ägande han, vad vites

föreläggande beträffar, därtill lika

rätt med justitiekanslern.

(Utskottets förslag:)

6 §.

Militieombudsmannen äge i andra

fall än det i nästföregående § nämnda

att antingen själv eller genom ombud

utföra de åtal mot domare, ämbetsoch

tjänstemän, vartill han finner sig

föranlåten; dock före militieombudsmannen

alltid själv talan, när åtal

fullföljes hos högsta domstolen. I

mål, som blivit vid underrätt anhängiggjort,

bör sådan fullföljd äga rum

allenast när synnerliga skäl därtill

äro. Innan rättegång anställes, bör

militieombudsmannen lämna den eller

dem, vilka äro i fråga att tilltalas,

tillfälle att, inom kort av honom föreskriven

tid, inkomma med de upplysningar,

till vilka de kunna anse sig

befogade. Av ämbetsmännen i allmänhet

må han fordra den lagliga handräckning,

som de efter § 99 regeringsformen

äro skyldiga att honom lämna,

samt av alla fiskaler äska biträde

att anställa och utföra åtal efter de

föreskrifter, vilka han bör dem meddela;

ägande han, vad vites föreläggande

beträffar, därtill lika rätt med

justitiekanslern.

8 §■ 7 §.

Skulle, emot förmodan, militieombudsmannen någon domare, ämbets- eller

tjänsteman utan skäl tilltala eller lata tilltala eller genom obehöriga tillmålen

och olagliga påståenden förolämpa, vare han, lika med åklagare i allmänhet,

förfallen till ansvar härför efter lag och författningar. För åtal och påståenden,

som militieombudsmannens ombud utföra och framställa i enlighet med

och således icke utöver hans föreskrifter, vare han ansvarig.

9 §■ 8 §.

Militieombudsmannen må, när han för sitt ämbetes utövning det nödigt anser,

övervara domstolars och ämbetsverks överläggningar och beslut, dock

utan rättighet att sin mening därvid yttra, ävensom äga tillgång till alla domstolars,

ämbetsverks samt ämbets- och tjänstemäns protokoll och handlingar,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

10 §.

Klagar någon hos militie ombudsmannen

över åtgärd av domare, ämbets-

eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under hans tillsyn,

och sin klagan, skriftligen författad,

med handlingar och bevis söker styrka,

må militieombudsmannen, örn

han, efter de i 1, 2 och A §§ bestämda

grunder, finner sakens beskaffenhet

och vikt det fordra, anställa eller låta

anställa åtal eller i fall, som i 5 § omförmäles,

förfara såsom där sägs.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman,

över vars åtgärd klagan föres

hos militieombudsmannen, för sin

ämbetsutövning ej under hans utan

under justitieombudsmannens tillsyn,

må militieombudsmannen giva den

klagande anvisning att, där honom så

gott synes, hos justitieombudsmannen

söka laga rättelse.

9 §■

Klagomål, som hos militieombudsmannen

anföras, böra vara skriftligen

avfattade samt såvitt möjligt med

handlingar och bevis styrkta.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman,

över vars åtgärd klagan föres

hos militieombudsmannen, för sin

ämbetsutövning ej under hans utan

under justitieombudsmannens tillsyn,

må militieombudsmannen giva den

klagande anvisning att, där honom så

gott synes, hånvända sig till justitieombudsmannen.

Då klagande sådant begär, läte militieombudsmannen meddela honom bevis

att han emottagit klagoskriften.

11 §■

Har justitiekanslern lämnat utan

avseende någon hos honom av enskild

man anmäld klagan, som tillhör

området för militieombudsmannens

ämbetsutövning, åligge det denne,

där anmälan hos honom göres

och han anser klagan vara på goda

skäl grundad, att giva den klagande

det lagliga biträde, som omständigheterna

påkalla.

10 §.

Har justitiekanslern lämnat utan

avseende någon hos honom av enskild

person anmäld klagan, utgöre detta

icke hinder för militieombudsmannen

att, örn saken tillhör området för

hans ämbetsutövning, giva klaganden

det lagliga biträde, som militieombudsmannen

må finna utav omständigheterna

påkallat.

12 §. 11 §■

Militieombudsmannen skall årligen företaga inspektionsresor för att göra

sig noga underrättad om de förhållanden, som tillhöra området för hans ämbetsutövning.

Militieombudsmannen må även förordna

tjänsteman vid sin expedition

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

13 §.

Det åligge militieombudsmannen att

till varje lagtima riksdag avlämna en

allmän redogörelse för sin förvaltning

av det honom anförtrodda ämbetet

samt däruti med avseende på området

för sin ämbetsutövning utreda lagskipningens

tillstånd i riket, anmärka

bristerna i lagar och författningar

samt avgiva förslag till deras förbättring.

Nämnda redogörelse bör genast

vid riksdagens början ingivas för att

kunna i tid hänvisas till granskning

av lagutskottet, dit jämväl i samma

ändamål hans ämbetsdiarier och registratur

inlämnas.

U §.

Finner militieombudsmannen, att

inom området för hans ämbetsutövning

antingen någon lags eller författnings

otydlighet eller domares, ämbets-

eller tjänstemäns skiljaktiga begrepp

örn dess ändamål föranleda olika

eller oriktig tillämpning därav, bör

han i sin berättelse till riksdagen yrka

en till enhet och sammanhang i tilllämpningen

verkande förklaring av

en sådan lag eller författning.

15 §.

Skulle militieombudsmannen erfår

ra, att inom området för hans ämbetsutövning

något emot gällande bestämmelser

stridande förfarande år bruk
-

(Utskottets förslag:)

att företaga tjänsteresa för verkställande

i visst fall av undersökning eller

utredning, som befinnes önskvärd

för militieombudsmannens ämbetsverksamhet.

12 §.

Det åligge militieombudsmannen att

till varje lagtima riksdag avlämna en

allmän redogörelse för sin förvaltning

av det honom anförtrodda ämbetet

samt däruti med avseende på området

för sin ämbetsutövning utreda lagskipningens

tillstånd i riket, anmärka

bristerna i lagar och författningar

samt avgiva förslag till deras förbättring.

Nämnda redogörelse bör genast

vid riksdagens början ingivas för att

kunna i tid hänvisas till granskning

av lagutskott, dit jämväl i samma ändamål

till militieombudsmansexpeditionen

hörande ämbetsdiarier, protokoll

och registratur inlämnas.

13 §.

Finner militieombudsmannen att

inom området för hans ämbetsutövning

föreligga brister i lagar och författningar

eller att eljest någon anstalt

är nödig till främjande av allmänt

gagn, må han därom göra framställning

omedelbarligen till Konungen;

redogöre ock i sin berättelse till

riksdagen för alla dylika framställningar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

25

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

ligt vid domstolar eller ämbetsverk

eller hos ämbets- eller tjänstemän, må

han i sin berättelse anmärka oriktigheten

därav. Är åter något missbruk

uppkommet i brist av stadganden,

åligge honom att för riksdagen framhålla

angelägenheten av erforderliga

bestämmelsers meddelande.

16 §.

Anser militieombudsmannen, att

inom området för hans ämbetsutövning

någon bestämmelse, som det ankommer

på Konungen att meddela,

är behövlig, eller någon ändring erfordras

i förut meddelad sådan bestämmelse,

eller eljest någon anstalt

är nödig till befrämjande av allmänt

gagn, må han därom göra anmälan

hos Konungen.

17 §.

Finner militieombudsmannen, att

inom området för hans ämbetsutövning

någon författning icke efterleves

utan fallit i glömska, och anser han

det vara utan nytta, att den åter

bringas i tillämpning, må han, örn

det ankommer på Konungen att upphäva

författningen, därom göra hemställan

hos Konungen och i annat fall

anmäla förhållandet för riksdagen.

18 §. I* §■

Militieombudsmannen bör inhämta Militieombudsmannen bör noggrant

noggrann kännedom örn anledningar- övervaka tillämpningen av lagar och

na till häktande av personer, som åta- författningar angående lwarhållande

las vid krigsdomstol, samt om tiden och häktande av personer, vilka skola

för hållande i fängsligt förvar av så- åtalas vid krigsdomstol, samt örn håldana

häktade och av dem, som vid lande i förvar av sådana personer,

krigsdomstol dömts till frihetsstraff, som vid krigsdomstol dömts till friDet

åligge honom ock att besöka mi- hetsstraff. Det åligge honom ock att

litärhäkten, arrester och fängelser för besöka militärhäkten, arrester och

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. 9 sami. lavd. Nr 8.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

att göra sig underrättad orri nämnda

fångars skötsel och underhåll. De

fånglistor för militärhäkten och arrester

samt de andra fånglistor, som enligt

särskilda författningar inkomma

till militieombudsmannen, skola av

honom granskas.

19 §.

över alla mål, som anmälas hos

militieombudsmannen, och alla åtgärder,

som han vidtager, skall han låta

hålla fullständiga anteckningar och

likaledes registratur av utgående expeditioner.

20 §.

Militieombudsmannen, vars vistelseort

i och för ämbetet är huvudstaden,

må ej under sin tjänstetid utöva

någon annan befattning i allmän

tjänst.

22 §.

Militieombudsmansexpeditionen skall

varje söckendag hållas öppen för allmänheten

under den tid militieombudsmannen

bestämmer.

(Utskottets förslag:)

fängelser för att göra sig underrättad

örn nämnda personers skötsel och underhåll.

De fånglistor för militärhäkten

och arrester samt de andra fånglistor,

som enligt särskilda författningar

inkomma till militieombudsmannen,

skola av honom granskas.

15 §.

över alla mål, som anmälas hos militieombudsmannen,

och alla åtgärder,

som han vidtager, skall han låta hålla

fullständiga anteckningar och likaledes

registratur av utgående expeditioner.

Särskilt protokoll skall förås

över vad som förekommit vid sådana

inspektions- och tjänsteresor, som avses

ill §.

16 §.

Militieombudsmansexpeditionen, vilken

är förlagd till huvudstaden, skall

varje söckendag hållas öppen för all
-

mänheten under den tid militieombudsmannen

bestämmer.

När militieombudsmannen för ämbetsresa lämnar huvudstaden, skall han

bemyndiga en tjänsteman vid sin expedition därstädes att under tiden öppna

till ämbetet ankommande brev och besörja sådana uppskov ej tålande anteckningar

och meddelanden, som ej innefatta beslut eller annan militieombudsmannen

tillhörande ämbetsåtgärd.

23 §. 1 st.

Militieombudsmannen åge, med

uppbärande av full avlöning, årligen

åtnjuta semester en och en halv månad.

Under denna tid, liksom ock då

militieombudsmannen eljest är

laga förfall hindrad att utöva sitt äm
-

17 §.

Under den tid militieombudsmannen

åtnjuter semester, liksom ock då

militieombudsmannen eljest är av

laga förfall hindrad att utöva sitt ämav

bete, skall detta förestås av hans

stöl l företrädare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

• 27

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:)

bete, skall detta förestås av den, som

i stadgad ordning utsetts att efterträda

honom i händelse av hans avgång

från ämbetet.

21 §. 1 st.

Militieombudsmannen åge antaga

och entlediga tjänstemännen vid sin

expedition.

21 §. 2 st.

Dessa vare skyldiga att efterkomma

militieombudsmannens föreskrifter i

tjänsten, och åge han att mellan dem

fördela göromålen.

23 §. 2 st.

Örn semester och annan ledighet

för tjänstemännen vid militieombudsmansexpeditionen

samt örn vikarier

för dem under ledighet beståmme militieombudsmannen.

(Utskottets förslag:)

För att bliva i tillfälle bereda ärende

av särskilt vidlyftig eller invecklad

beskaffenhet, vilket kräver militieombudsmannens

odelade arbetskraft

under viss sammanhängande

tid, må militieombudsmannen uppdraga

åt sin ställföreträdare att förrätta

övriga å ämbetet ankommande

göromål, dock högst under sammanlagt

en månad årligen; och åligge det

militieombudsmannen att i sin berättelse

till riksdagen fullständigt uppgiva,

för vilka ärenden och under

vilka tidsperioder han begagnat sig av

sådan tjänstledighet.

18 §.

Å militieombudsmansexpeditionen

äro anställda de ordinarie befattningshavare

som angivas i gällande personalförteckning

och därutöver, i mån

av behov, icke ordinarie personal.

19 §.

Militieombudsmannen antager tjänstemännen

vid sin expedition.

Av tjänstemännen tillsättes byråchefen

genom förordnande tills vidare

och den övriga ordinarie personalen

genom konstitutorial.

20 §.

Tjänstemännen vid militieombudsmansexpeditionen

vare skyldiga att

efterkomma militieombudsmannens

föreskrifter i tjänsten, oell åge han att

mellan dem fördela göromålen.

21 §.

Byråchefen och övriga befattningshavare

å militieombudsmansexpeditionen

äga åtnjuta dem tillkommande

semester å tid som militieombudsmannen

bestämmer. Erfordras vikarie

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 .

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

för befattningshavare eller är befattning

ledig, må militieombudsmannen

förordna lämplig person att uppehålla

befattningen, dock att ledigbliven ordinarie

befattning skall tillsättas inom

två år.

22 §.

1. Åtal mot byråchefen för fel eller

försummelse i tjänsten anstålies inför

Svea hovrätt.

2. Gör annan ordinarie befattningshavare

å militieombudsmansexpeditionen

sig skyldig till fel eller försummelse

i tjänsten eller visar han

vanvördnad mot förman eller olydnad,

åge militieombudsmannen efter

omständigheterna antingen tilldela

honom varning eller döma honom till

mistning av lön för högst trettio dagar

eller ock suspendera honom på

högst tre månader från tjänst och

lön.

Har den felande icke låtit sig därav

rätta eller har han gjort sig skyldig

till fel av svårare beskaffenhet,

varde antingen ställd under åtal inför

vederbörande underrätt eller av militieombudsmannen

skild från tjänsten.

3. Vidtages åtgärd för anställande

av åtal, åge militieombudsmannen avstänga

den felande från tjänstens utövning,

till dess över honom blivit

slutligen dömt eller domstolen annorlunda

förordnar. Har militieombudsmannen

fattat beslut örn befattningshavares

suspension eller skiljande

från tjänsten, åge militieombudsmannen

likaledes, till dess beslutet vunnit

laga kraft, avstänga den felande från

utövning av tjänsten.

4. Därest annan befattningshavare

ån ovan nämnts ådagalägger försumlighet,

oskicklighet eller klandervärt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8. 29

(Gällande lydelse:) (Utskottets förslag:)

uppförande eller eljest visar sig

olämplig, åge militieombudsmannen

att tilldela honom varning eller skilja

honom från befattningen. Vid svårare

förseelse sker åtal inför vederbörande

underrätt.

23 §.

över militieombudsmannens beslut

rörande befattningshavares varning,

avstängande från tjänstgöring, dömande

till mistning av lön, suspension

eller skiljande från befattningen

må besvär anföras hos riksdagens

bankoutskott.

Besvären skola, vid äventyr av talans

förlust, ingivas till militieombudsmannen

sist å trettionde dagen

efter den, då klaganden erhållit del

av beslutet; och har militieombudsmannen

att så snart ske kan överlämna

besvären jämte eget utlåtande

till bankoutskottet.

Militieombudsmannens beslut örn

befattningshavares avstängande från

tjänstgöring går i verkställighet utan

hinder av anförda besvär.

Stockholm den 25 februari 1941.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Gärde, Karl Emit Johanson*, Branting,

Karl Karlssonf, Caap*, Brandt och Verner Andersson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, Gezelius*, Hedlund i Östersund,

Olsson i Mellerud, Björling, Lindberg i Stockholm, Werner och Landgren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll Mbl. 9 sami. lavd. Nr 8.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:73 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till instruktioner för riksdagens justitieombudsman och militieombudsman. s. 1 i texten