Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga m. m.
1941-02-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1941:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga m. m.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1941 kl. 12. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förslag till förordning med provisoriska bestämmelser
rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga
m. m.
Genom en den 3 januari 1941 dagtecknad proposition, nr 23, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet,
föreslagit riksdagen att
dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga m. m.
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad i propositionen
anföres, överföra före år 1940 inskrivna, till ersättningsreserven uttagna
värnpliktiga till linjetjänst.
Det framlagda förslaget till förordning är av följande lydelse:
Förslag
till
Förordning
med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa
värnpliktiga m. m.
I avvaktan på de slutliga bestämmelser i ämnet, som framdeles kunna
bliva utfärdade, förordnas härigenom som följer:
Värnpliktiga tillhörande årsklass 1940 eller årsgrupp 1941, vilka uttagits
till linjetjänst eller till liandräckningstjänst, äro — oavsett bestämmelserna
i § 27 mom. 1 och 2 värnpliktslagen — skyldiga att under fredstid för sin
utbildning tjänstgöra sammanlagt trehundrasextio dagar, repetitionsövningar
häri ej inräknade.
Föreskrifter om tjänstgöringens fullgörande meddelas av Konungen.
Under tjänstgöring som ovan avses utgår icke sjötjänstbidrag, som omförmäles
i § 9 mom. 1 tredje stycket1 kungörelsen den 5 mars 1926 (nr 60)*
1 Senaste lydelse, se 1939: 752.
Bihang till riksdage?is protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 1.
»70 dl
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.
angående avlöning för rullförings- (sjörullförings-)befäl och värnpliktiga under
fredstid m. m.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för de framlagda förslagen, får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till
propositionen.
I § 27 mom. 1 värnpliktslagen återfinnas bestämmelserna örn utbildningstiden
under fredstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
Vad först angår utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet, som uttagits
till linjetjänst, utgör densamma vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna
175 dagar — för s. k. underbefäl och fackmän dock 225 dagar
— vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna 200
dagar, vid flottan för de å sjömanshus inskrivna 340 dagar och för övriga
200 dagar, vid kustartilleriet 200 dagar samt vid flygvapnet 210 dagar.
För studenter och likställda (sjökaptener och likställda) gäller en utbildningstid
av 260 dagar.
Vid armén och kustartilleriet är utbildningen för värnpliktiga, uttagna
till linjetjänst, uppdelad på en första tjänstgöring samt en eller två repetitionsövningar.
Sålunda hava ifrågavarande värnpliktiga ur gruppen värnpliktiga
i allmänhet vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna
en första tjänstgöring örn 150 dagar och en repetitionsövning örn 25 dagar
— s. k. underbefäl och fackmän en första tjänstgöring örn 175 dagar samt
två repetitionsövningar örn vardera 25 dagar — samt vid kavalleriet, artilleriet,
ingenjörtrupperna och signaltrupperna ävensom vid kustartilleriet en
första tjänstgöring örn 170 dagar och en repetitionsövning örn 30 dagar.
Studenter och likställda hava vid armén att fullgöra en första tjänstgöring
örn minst 230 dagar jämte en repetitionsövningx) samt vid kustartilleriet
en första tjänstgöring örn 230 dagar och en repetitionsövning örn 30 dagar.
Vid flottan och flygvapnet förekomma icke repetitionsövningar, varför där
saknas motsvarighet till nyss omtalade uppdelning av utbildningstiden i
första tjänstgöring och repetitionsövning (repetitionsövningar).
Värnpliktiga uttagna till handräckningstjänst tjänstgöra enligt § 27 mom. 2
under fredstid i 180 dagar. Ej heller för dessa värnpliktiga är repetitionsövning
föreskriven.
Slutligen må nämnas, att vissa värnpliktiga av kategorien studenter och
likställda enligt vad Konungen närmare bestämmer må fullgöra sin tjänst
0
Första tjänstgöringen utgör vid infanteriet m. fl. 235 dagar, vartill kommer en repetitionsövning
örn 25 dagar. Vid kavalleriet m. fl. utgör första tjänstgöringen 230 dagar och
repetitionsövningen 30 dagar.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 1. 3
göring med dels militärutbildning dels ock fackutbildning oell facktjänstgöring.
Den nu lämnade redogörelsen avser allenast de värnpliktigas utbildningstider
J) under fredstid.
Örn vissa slag av tjänstgöring därutöver stadgas i § 27 mom. 2 a (beredskapsövning),
§ 36 mom. 1 (landstormsövningar) samt § 28 mom. 1 och § 36
mom. 2 (tjänstgöring då rikets försvar eller säkerhet det kräver).
Med skrivelser den 12 och 20 november 1940 har överbefälhavaren till
statsrådet och chefen för försvarsdepartementet överlämnat vissa inom ledningarna
för försvarsgrenarna utarbetade promemorior rörande utbildningstiden.
I promemorian från chefen för armén har anförts i huvudsak följande:
I avvaktan på kommande beslut angående tjänstgöringstidens förlängning
hade de värnpliktiga tillhörande årsklass 1940 ännu icke inkallats till tjänstgöring.
Emellertid vore det med hänsyn bland annat till de förberedelser,
som erfordrades för utbildningens organiserande önskvärt, att preliminärt
beslut angående tjänstgöringstid och inryckningsdag för värnpliktiga ur nyssnämnda
årsklass liksom även för studenter och likställda tillhörande årsgrupp
1941 kunde fattas redan år 1940. Ett sådant beslut syntes dock icke
böra föregripa det avgörande angående en omläggning av tjänstgöringstiden,
vartill den pågående utredningen kunde giva anledning. Yad anginge tjänstgöringstiden
för nämnda värnpliktiga borde med hänsyn såväl till beredskapskravet
som ock kravet på grundläggande utbildning minimitiden för
första tjänstgöringen sättas till ett år. Därest sedermera en längre tjänstgöringstid
bleve bestämd, borde denna ökning gälla även årsklass 1940.
Promemorian rörande flottan innehåller bland annat följande:
En förlängning av utbildningstiden vid flottan till 360 dagar innebure för
de värnpliktiga i allmän tjänst, vilkas tjänstgöring för närvarande utgjorde
340 dagar, en ökning av allenast 20 dagar medan för flertalet övriga ökningen
uppginge till omkring 5 månader. De värnpliktiga i allmän tjänst
utgjorde huvuddelen av de för de rustade fartygen avsedda värnpliktiga.
Vid inryckningen av en ny årsklass åtginge en ej oväsentlig tid, innan utbildningen
komme upp till en ur bered skåps synpunkt godtagbar nivå. Örn
därför tjänstgöringstiden för de värnpliktiga i allmän tjänst bestämdes till
360 dagar, kunde en tillfredsställande krigsberedskap året runt icke hållas.
— Med en tjänstgöringstid av 18 månader för nämnda värnpliktiga erhölles
ett väl avvägt system för utbildningen, vilket tillika medgåve god beredskap
under hela året vid de fartyg, som tillhörde flottans viktigaste beredskapsstyrka,
kustflottan. Sistnämnda tjänstgöringstid medgåve, att en och en
halv årsklass ständigt tjänstgjorde. Härigenom kunde de värnpliktiga beredas
6 månaders förberedande utbildning i land och å fartyg i depå, varefter
de såsom utbildade finge tjänstgöra ett helt år å fartyg i kustflottan.
Chefen för kustartilleriet har med utgångspunkt från en tjänstgöringstid
örn 360 dagar gjort vissa överväganden angående inryckningstider m. m.
Slutligen Ilar chefen för flygvapnet i sin promemoria föreslagit, att tjiinst- *)
*) Till utbildning har bär hänförts även den tjänstgöring, som enligt § 27 inom. 2 åvilar
värnpliktiga i handräckningstjllnst.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.
göringstiden för flygvapnets värnpliktiga tillhörande 1940 års klass och grupp
måtte bestämmas till 360 dagars första tjänstgöring och en repetitionsövning
örn 60 dagar, att fullgöras senast under tredje året efter inskrivningsåret.
Överbefälhavaren har förklarat sig tillstyrka de i promemoriorna framställda
förslagen.
I statsverkspropositionen till årets riksdag (Fjärde huvudtiteln, punkten 2)
har chefen för försvarsdepartementet berört frågan örn förlängning av
de värnpliktigas utbildningstid och därvid anfört följande:
Med den blivande definitiva försvarsorganisationen sammanhänger intimt
frågan örn längden av de värnpliktigas utbildningstid, särskilt såvitt armén
avser. Då ståndpunkt icke kunnat tagas till den nya organisationens definitiva
struktur, följer därav, att jag icke heller anser mig nu kunna framlägga
slutgiltigt förslag örn värnpliktstidens längd i denna organisation. Att en
avsevärd förlängning av den nu bestämda utbildningstiden är av nöden,
framstår emellertid såsom uppenbart. Jag kommer därför senare i dag att
föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen framlägga en särskild proposition med
förslag rörande utbildningstiden för 1940 års klass (motsvarande årsgrupp),
aveende ett provisoriskt ordnande av frågan om utbildningstiden för denna
klass (grupp). Därvid kommer jag att föreslå, att utbildningstiden för ifrågavarande
värnpliktiga av alla kategorier tillsvidare bestämmes till 360 dagar,
däri icke inberäknade eventuella repetition sövningar. Till de närmare synpunkterna
på denna fråga återkommer jag vid behandlingen av frågan örn
sagda propositions avlåtande. Vid beräkningen av de anslag, som röna inverkan
av omfattningen av antalet tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga,
har hänsyn tagits till den sålunda av mig föreslagna ökade övningstiden.
I den nu föreliggande propositionen har föredragande departementschefen,
statsrådet Sköld, beträffande förslaget om värnpliktstidens förlängning
anfört följande:
»Såsom jag tidigare i statsverkspropositionen framhållit, är jag icke beredd
att för närvarande fatta slutlig ståndpunkt till frågan örn utbildningstidens
längd i den blivande försvarsorganisationen. De under senare år
gjorda erfarenheterna synas mig emellertid klart ådagalägga, att större krav
än förut måste ställas på de värnpliktigas utbildning. Aven ur beredskapssynpunkt
framstår en förlängning av de yngsta värnpliktskontingenternas
tjänstgöring såsom ofrånkomlig.
Jag har därför ansett det nödvändigt, att frågan örn utbildningstidens
längd örn ock endast preliminärt nu underställes statsmakternas prövning.
Härför tala för övrigt jämväl budgetära skäl ävensom hänsynen till de militära
myndigheterna, vilka hava att placera befäl, förbereda förläggningar
och planlägga utbildningen för de värnpliktiga. Vidare måste det anses
rimligt, att de inryckande värnpliktiga själva — i den mån så kan ske —
erhålla en åtminstone ungefärlig kännedom örn långvarigheten av den tjänstgöring
de skola fullgöra.
Ehuru kravet på ökad utbildning och beredskap gör sig gällande med
växlande styrka inom olika försvarsgrenar och truppslag samt inom olika
grupper av de värnpliktiga, har jag med hänsyn till förslagets provisoriska
Andra lagutskottets utlåtande Nr 1. 5
karaktär funnit mig böra föreslå en enhetlig utbildningstid för de värnpliktiga,
som böra erhålla förlängd utbildning.
Vad beträffar frågan om vilka kategorier värnpliktiga som böra inbegripas
under de provisoriska bestämmelserna, vill jag till en början framhålla, att
bestämmelserna icke torde böra avse de samvetsömma värnpliktiga i annan
mån än som följer av de allmänna bestämmelserna i § 3 av 1925 års samvetsömhetslag.
Därest det kommer att visa sig befogat att i anledning av
den föreslagna ökningen av vanliga värnpliktigas övningstid förlänga tillläggstjänstgöringen
för de samvetsömma, torde frågan härom få upptagas i
annat sammanhang. I övrigt har jag ansett förslaget böra omfatta samtliga
kategorier av värnpliktiga, såväl de till linjetjänét som de till handräckningstjänst
uttagna och oavsett vilken försvarsgren eller vilken värnpliktsgrupp
(värnpliktiga i allmänhet, studenter och likställda etc.) de tillhöra. I avvaktan
på den slutliga prövningen av frågan örn värnpliktstidens omfattning
torde de provisoriska bestämmelserna i princip endast böra omfatta sådana
värnpliktiga, vilkas fredstjänstgöring är omedelbart förestående eller ock
nyligen tagit sin början. Därvid är att märka, att inom armén värnpliktiga
tillhörande årsklass 1940 eller årsgrupp 1941 (studenter och likställda) stå
närmast i tur att inrycka till utbildning, bortsett från en helt obetydlig
kontingent ur årsklass 1940, vars tjänstgöring redan påbörjats. Hela årsgruppen
1940 av studenter och likställda ryckte in redan i juni 1940. Inom
marinen och flygvapnet har 1940 års klass i stor utsträckning redan börjat
tjänstgöra. Slutligen må nämnas, att vissa av flottans värnpliktiga tillhörande
årsgrupp 1940 rycka in till tjänstgöring först i februari 1941. Oaktat
de sålunda föreliggande skiljaktigheterna har jag även i förevarande avseende
ansett mig böra föreslå enhetliga bestämmelser för samtliga försvarsgrenar
och vapenslag. Jag har därvid funnit den mest tillfredsställande
lösningen vara att — med utgångspunkt från förhållandena inom armén,
som rymmer det ojämförligt största antalet värnpliktiga — låta årsklass
1940 och årsgrupp 1941 inom alla tre försvarsgrenarna omfattas av de provisoriska
bestämmelserna.
Beträffande utbildningstidens längd har jag — såsom redan framhållits
vid statsverkspropositionens framläggande — ansett mig böra stanna vid
en tid av 360 dagar, däri eventuella repetitionsövningar icke äro inberäknade.
Frågan i vilken omfattning repetitionsövningar skola äga rum inom de
olika försvarsgrenarna och truppslagen liksom ock örn repetitionsövningarnas
längd lämnar jag tills vidare helt öppen.
Såsom framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser, äro för närvarande
repetitionsövningar föreskrivna för värnpliktiga i linjetjänst inom
armén och kustartilleriet; deras utbildningstid är uppdelad på en första
tjänstgöring samt en eller två repetitionsövningar. För dessa värnpliktiga
innebär förslaget sålunda, att nu gällande tider för första tjänstgöringen
ersättas med en utbildningstid av 360 dagar. Övriga värnpliktiga — de
som tillhöra flottan och flygvapnet ävensom värnpliktiga uttagna till hand
-
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.
räckningstjänst — fullgöra icke repetition sövning; någon »första tjänstgöring»
i den angivna bemärkelsen förekommer följaktligen ej för dessa värnpliktiga.
Deras tjänstgöring äger rum i en följd eller i omgångar. Denna
tjänstgöring är nu avsedd att ersättas med en utbildning örn 360 dagar.
Den föreslagna utbildningstiden — vid vars utmätande framför allt förhållandena
inom armén tagits till utgångspunkt — är att betrakta såsom
ett minimum. Jag är medveten örn att densamma i flera hänseenden kan
komma att visa sig otillräcklig. Det definitiva bestämmandet av utbildningstidens
längd ävensom av de differentieringar därutinnan, som eventuellt
kunna vara påkallade de olika vapenslagen och värnpliktskategorierna
emellan, torde dock, såsom jag förut framhållit, böra ske först i
samband med frågan örn prövning av blivande förslag örn en ny försvarsordning.
»
Bestämmelser angående de värnpliktigas avlöning återfinnas i kungörelsen
den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för rullförings- (sjörnllförings-)befäl
och värnpliktiga under fredstid m. m.
I samband med vidtagande år 1939 av sådan ändring i värnpliktslagen,
att tjänstgöringen för de av flottans värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus
utökades från 200 till 340 dagar, verkställdes sådan ändring av
förenämnda kungörelse, att penningbidraget till ifrågavarande värnpliktiga
från och med den 211:e dagen höjdes från 1 krona till 2 kronor örn dagen
(Sv. förf.-saml. nr 224/1939).
1926 års kungörelse har sedermera (Sv. förf.-saml. nr 752/1939) ytterligare
jämkats i förevarande avseende. Jämkningen innebär i huvudsak, att den
förut vidtagna förhöjningen av penningbidraget med en krona örn dagen
omändrats till att utgöra ett särskilt sjötjänstbidrag å likaledes en krona
örn dagen. Sistnämnda bidrag, vilket endast utgår under sjötjänstgöring
eller tjänstgöring i sjöreserv, utbetalas — liksom fallet var med det förhöjda
penningbidraget — efter minst 210 dagars tjänstgöring.
Föredragande depat• teméntschefen har i förevarande hänseende anfört följande
:
»Det särskilda bidrag å en krona örn dagen, som sålunda tillfaller de å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga, utgör en kompensation för den förlängda
utbildningstid, som ålagts dessa värnpliktiga. Därest samtliga värnpliktiga
tillhörande 1940 års klass och 1941 års grupp i enlighet med mitt förslag
erhålla lika lång utbildningstid, bortfaller tydligen grunden för bidragets
utbetalande såvitt angår sjömanshusinskriven värnpliktig i nämnda klass
och grupp. I enlighet härmed torde bestämmelse böra utfärdas av innehåll,
att sjötjänstbidrag icke utgår under den nu föreslagna utbildningstiden.»
I detta sammanhang må anföras, att 1939 års lagtima riksdag i anledning
av därom väckta motioner i skrivelse till Kungl. Majit (nr 4 punkt 26) hemställt
örn utredning avseende förbättrad dagavlöning till värnpliktiga i allmänhet.
Ifrågavarande uppdrag har därefter överlämnats till sociala försvarsberedskapskommittén.
7
Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.
Angående det genom propositionen framlagda förslaget om överförande
till linjetjänst av före år 1940 inskrivna, till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga har föredragande departementschejen anfört följande:
»I förevarande sammanhang torde böra underställas riksdagens prövning
uppkommen fråga rörande upphävande av den s. k. kategoriklyvningen, i
den mån denna ännu äger bestånd. Därvid torde jag få erinra, att § 7 i
1936 års värnpliktslag innehöll det grundläggande stadgandet örn kategoriklyvningen.
Där stadgades nämligen, att vapenför värnpliktig skulle uttagas
till linjetjänst eller till ersättningsreserven; icke vapenför värnpliktig, som
icke var till krigstjänst oduglig, skulle uttagas till handräckningstjänst.
Genom ändringar i värnpliktslagen, tillkomna genom lag den 14 juni 1940
(nr 511), har sedermera kategoriklyvningen blivit upphävd. Enligt § 7 i dess
nya lydelse skola sålunda alla vapenföra värnpliktiga uttagas till linjetjänst.
Av övergångsbestämmelserna framgår emellertid, att de före år 1940 inskrivna,
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga icke omfattas av lagändringen.
I skrivelse den 19 november 1940 har nu chefen för armén framhållit,
att beslutet örn kategoriklyvningens upphävande formellt vore utan verkan,
såvitt anginge de värnpliktiga, som inskrivits före år 1940. 1 realiteten
hade emellertid även sistnämnda värnpliktiga i stor utsträckning upphört
att tillhöra ersättningsreserven. Till såväl mobiliserings- som fältdepåer
hade nämligen för vapenutbildning inkallats äldre årsklasser tillhörande ersättningsreserven.
Ifrågavarande värnpliktiga komme efter avslutad utbildning
att i händelse av mobilisering tagas i anspråk för organiserandet av
fältförband. Med hänsyn till den funktion de sålunda komme att fylla,
syntes de vapenutbildade ersättningsreservisterna böra överföras till linjetjänst.
En sådan överföring komme att underlätta rullföringen och redovisningen
av ifrågavarande värnpliktiga och samtidigt skapa ökad säkerhet
för deras ändamålsenliga utnyttjande inom försvaret. Chefen för armén
hemställde förty, att de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga, vilka
undergått utbildning med vapen under minst två månaders tid, måtte överföras
till linjetjänst.
Ett principiellt ståndpunktstagande till frågan örn kategoriklyvningen har
redan ägt rum genom förenämnda den 14 juni 1940 vidtagna lagändring.
Chefens för armén förevarande framställning avser snarast ett fullföljande
av nämnda ståndpunkt. Ett överförande av de äldre ersättningsreservisterna
till linjetjänst synes också, såsom chefen för armén framhållit, vara ägnat
att förenkla rullföringen och redovisningen av de värnpliktiga. Jag linner
mig med hänsyn till det anförda böra tillstyrka förslaget. Härvid utgår jag
emellertid från att överförandet icke skall föranleda utökning av den tjänstgöring
för utbildning i fredstid som enligt äldre bestämmelser åvilat ifrågavarande
ersättningsreservister. Att dessa däremot i fråga örn övrig tjänstgöring
böra vara likställda mod motsvarande årskontingeuter till linjetjänst
uttagna synes mig uppenbart.
Förslaget torde böra genomföras i den formen, att Kungl. Majit utverkar
Utskottet.
8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.
riksdagens bemyndigande att till linjetjänst överföra värnpliktiga, vilka inskrivits
före år 1940 oell uttagits till ersättningsreserven, dock att utökning
härigenom ej skall ske av den tjänstgöring för utbildning i fredstid, som
hittills åvilat ifrågavarande värnpliktiga. Bemyndigandet synes böra omfatta
samtliga nämnda värnpliktiga och bör alltså ej, såsom chefen för armén förutsatt,
begränsas till sådana, som erhållit viss tids vapenutbildning. På
Kungl. Majit lärer därefter böra ankomma att bestämma den ordning, i
vilken överförandet bör äga rum.»
Genom förevarande proposition framlägges, i avbidan på de slutliga bestämmelser
i ämnet, som framdeles kunna bliva beslutade, förslag till förlängning
av övningstiden för vissa värnpliktiga, vilkas fredstjänstgöring är
omedelbart förestående eller ock nyligen tagit sin början. Förslaget är föranlett
av det rådande läget och den därav betingade nödvändigheten att
stärka landets försvarskraft. Utskottet har icke funnit anledning till erinran
vare sig mot det sålunda framlagda förslaget eller mot propositionen i övrigt.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 11 februari 1941.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman, Tamm, Löfvander,
Forslund, Roos* och Wistrand*;
från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Hermansson, Holm,
Barnekow, Larsson i Östersund, Hagård* och Norup*.
•) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:27 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vi a1 i texten