Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga m. m.

1941-02-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1941:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1941 kl. 12. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

förslag till förordning med provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga

m. m.

Genom en den 3 januari 1941 dagtecknad proposition, nr 23, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet,

föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga m. m.

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad i propositionen

anföres, överföra före år 1940 inskrivna, till ersättningsreserven uttagna

värnpliktiga till linjetjänst.

Det framlagda förslaget till förordning är av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning

med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa

värnpliktiga m. m.

I avvaktan på de slutliga bestämmelser i ämnet, som framdeles kunna

bliva utfärdade, förordnas härigenom som följer:

Värnpliktiga tillhörande årsklass 1940 eller årsgrupp 1941, vilka uttagits

till linjetjänst eller till liandräckningstjänst, äro — oavsett bestämmelserna

i § 27 mom. 1 och 2 värnpliktslagen — skyldiga att under fredstid för sin

utbildning tjänstgöra sammanlagt trehundrasextio dagar, repetitionsövningar

häri ej inräknade.

Föreskrifter om tjänstgöringens fullgörande meddelas av Konungen.

Under tjänstgöring som ovan avses utgår icke sjötjänstbidrag, som omförmäles

i § 9 mom. 1 tredje stycket1 kungörelsen den 5 mars 1926 (nr 60)*

1 Senaste lydelse, se 1939: 752.

Bihang till riksdage?is protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 1.

»70 dl

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

angående avlöning för rullförings- (sjörullförings-)befäl och värnpliktiga under

fredstid m. m.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de framlagda förslagen, får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till

propositionen.

I § 27 mom. 1 värnpliktslagen återfinnas bestämmelserna örn utbildningstiden

under fredstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.

Vad först angår utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet, som uttagits

till linjetjänst, utgör densamma vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna

175 dagar — för s. k. underbefäl och fackmän dock 225 dagar

— vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna 200

dagar, vid flottan för de å sjömanshus inskrivna 340 dagar och för övriga

200 dagar, vid kustartilleriet 200 dagar samt vid flygvapnet 210 dagar.

För studenter och likställda (sjökaptener och likställda) gäller en utbildningstid

av 260 dagar.

Vid armén och kustartilleriet är utbildningen för värnpliktiga, uttagna

till linjetjänst, uppdelad på en första tjänstgöring samt en eller två repetitionsövningar.

Sålunda hava ifrågavarande värnpliktiga ur gruppen värnpliktiga

i allmänhet vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna

en första tjänstgöring örn 150 dagar och en repetitionsövning örn 25 dagar

— s. k. underbefäl och fackmän en första tjänstgöring örn 175 dagar samt

två repetitionsövningar örn vardera 25 dagar — samt vid kavalleriet, artilleriet,

ingenjörtrupperna och signaltrupperna ävensom vid kustartilleriet en

första tjänstgöring örn 170 dagar och en repetitionsövning örn 30 dagar.

Studenter och likställda hava vid armén att fullgöra en första tjänstgöring

örn minst 230 dagar jämte en repetitionsövningx) samt vid kustartilleriet

en första tjänstgöring örn 230 dagar och en repetitionsövning örn 30 dagar.

Vid flottan och flygvapnet förekomma icke repetitionsövningar, varför där

saknas motsvarighet till nyss omtalade uppdelning av utbildningstiden i

första tjänstgöring och repetitionsövning (repetitionsövningar).

Värnpliktiga uttagna till handräckningstjänst tjänstgöra enligt § 27 mom. 2

under fredstid i 180 dagar. Ej heller för dessa värnpliktiga är repetitionsövning

föreskriven.

Slutligen må nämnas, att vissa värnpliktiga av kategorien studenter och

likställda enligt vad Konungen närmare bestämmer må fullgöra sin tjänst
0

Första tjänstgöringen utgör vid infanteriet m. fl. 235 dagar, vartill kommer en repetitionsövning

örn 25 dagar. Vid kavalleriet m. fl. utgör första tjänstgöringen 230 dagar och

repetitionsövningen 30 dagar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1. 3

göring med dels militärutbildning dels ock fackutbildning oell facktjänstgöring.

Den nu lämnade redogörelsen avser allenast de värnpliktigas utbildningstider

J) under fredstid.

Örn vissa slag av tjänstgöring därutöver stadgas i § 27 mom. 2 a (beredskapsövning),

§ 36 mom. 1 (landstormsövningar) samt § 28 mom. 1 och § 36

mom. 2 (tjänstgöring då rikets försvar eller säkerhet det kräver).

Med skrivelser den 12 och 20 november 1940 har överbefälhavaren till

statsrådet och chefen för försvarsdepartementet överlämnat vissa inom ledningarna

för försvarsgrenarna utarbetade promemorior rörande utbildningstiden.

I promemorian från chefen för armén har anförts i huvudsak följande:

I avvaktan på kommande beslut angående tjänstgöringstidens förlängning

hade de värnpliktiga tillhörande årsklass 1940 ännu icke inkallats till tjänstgöring.

Emellertid vore det med hänsyn bland annat till de förberedelser,

som erfordrades för utbildningens organiserande önskvärt, att preliminärt

beslut angående tjänstgöringstid och inryckningsdag för värnpliktiga ur nyssnämnda

årsklass liksom även för studenter och likställda tillhörande årsgrupp

1941 kunde fattas redan år 1940. Ett sådant beslut syntes dock icke

böra föregripa det avgörande angående en omläggning av tjänstgöringstiden,

vartill den pågående utredningen kunde giva anledning. Yad anginge tjänstgöringstiden

för nämnda värnpliktiga borde med hänsyn såväl till beredskapskravet

som ock kravet på grundläggande utbildning minimitiden för

första tjänstgöringen sättas till ett år. Därest sedermera en längre tjänstgöringstid

bleve bestämd, borde denna ökning gälla även årsklass 1940.

Promemorian rörande flottan innehåller bland annat följande:

En förlängning av utbildningstiden vid flottan till 360 dagar innebure för

de värnpliktiga i allmän tjänst, vilkas tjänstgöring för närvarande utgjorde

340 dagar, en ökning av allenast 20 dagar medan för flertalet övriga ökningen

uppginge till omkring 5 månader. De värnpliktiga i allmän tjänst

utgjorde huvuddelen av de för de rustade fartygen avsedda värnpliktiga.

Vid inryckningen av en ny årsklass åtginge en ej oväsentlig tid, innan utbildningen

komme upp till en ur bered skåps synpunkt godtagbar nivå. Örn

därför tjänstgöringstiden för de värnpliktiga i allmän tjänst bestämdes till

360 dagar, kunde en tillfredsställande krigsberedskap året runt icke hållas.

— Med en tjänstgöringstid av 18 månader för nämnda värnpliktiga erhölles

ett väl avvägt system för utbildningen, vilket tillika medgåve god beredskap

under hela året vid de fartyg, som tillhörde flottans viktigaste beredskapsstyrka,

kustflottan. Sistnämnda tjänstgöringstid medgåve, att en och en

halv årsklass ständigt tjänstgjorde. Härigenom kunde de värnpliktiga beredas

6 månaders förberedande utbildning i land och å fartyg i depå, varefter

de såsom utbildade finge tjänstgöra ett helt år å fartyg i kustflottan.

Chefen för kustartilleriet har med utgångspunkt från en tjänstgöringstid

örn 360 dagar gjort vissa överväganden angående inryckningstider m. m.

Slutligen Ilar chefen för flygvapnet i sin promemoria föreslagit, att tjiinst- *)

*) Till utbildning har bär hänförts även den tjänstgöring, som enligt § 27 inom. 2 åvilar

värnpliktiga i handräckningstjllnst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

göringstiden för flygvapnets värnpliktiga tillhörande 1940 års klass och grupp

måtte bestämmas till 360 dagars första tjänstgöring och en repetitionsövning

örn 60 dagar, att fullgöras senast under tredje året efter inskrivningsåret.

Överbefälhavaren har förklarat sig tillstyrka de i promemoriorna framställda

förslagen.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (Fjärde huvudtiteln, punkten 2)

har chefen för försvarsdepartementet berört frågan örn förlängning av

de värnpliktigas utbildningstid och därvid anfört följande:

Med den blivande definitiva försvarsorganisationen sammanhänger intimt

frågan örn längden av de värnpliktigas utbildningstid, särskilt såvitt armén

avser. Då ståndpunkt icke kunnat tagas till den nya organisationens definitiva

struktur, följer därav, att jag icke heller anser mig nu kunna framlägga

slutgiltigt förslag örn värnpliktstidens längd i denna organisation. Att en

avsevärd förlängning av den nu bestämda utbildningstiden är av nöden,

framstår emellertid såsom uppenbart. Jag kommer därför senare i dag att

föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen framlägga en särskild proposition med

förslag rörande utbildningstiden för 1940 års klass (motsvarande årsgrupp),

aveende ett provisoriskt ordnande av frågan om utbildningstiden för denna

klass (grupp). Därvid kommer jag att föreslå, att utbildningstiden för ifrågavarande

värnpliktiga av alla kategorier tillsvidare bestämmes till 360 dagar,

däri icke inberäknade eventuella repetition sövningar. Till de närmare synpunkterna

på denna fråga återkommer jag vid behandlingen av frågan örn

sagda propositions avlåtande. Vid beräkningen av de anslag, som röna inverkan

av omfattningen av antalet tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga,

har hänsyn tagits till den sålunda av mig föreslagna ökade övningstiden.

I den nu föreliggande propositionen har föredragande departementschefen,

statsrådet Sköld, beträffande förslaget om värnpliktstidens förlängning

anfört följande:

»Såsom jag tidigare i statsverkspropositionen framhållit, är jag icke beredd

att för närvarande fatta slutlig ståndpunkt till frågan örn utbildningstidens

längd i den blivande försvarsorganisationen. De under senare år

gjorda erfarenheterna synas mig emellertid klart ådagalägga, att större krav

än förut måste ställas på de värnpliktigas utbildning. Aven ur beredskapssynpunkt

framstår en förlängning av de yngsta värnpliktskontingenternas

tjänstgöring såsom ofrånkomlig.

Jag har därför ansett det nödvändigt, att frågan örn utbildningstidens

längd örn ock endast preliminärt nu underställes statsmakternas prövning.

Härför tala för övrigt jämväl budgetära skäl ävensom hänsynen till de militära

myndigheterna, vilka hava att placera befäl, förbereda förläggningar

och planlägga utbildningen för de värnpliktiga. Vidare måste det anses

rimligt, att de inryckande värnpliktiga själva — i den mån så kan ske —

erhålla en åtminstone ungefärlig kännedom örn långvarigheten av den tjänstgöring

de skola fullgöra.

Ehuru kravet på ökad utbildning och beredskap gör sig gällande med

växlande styrka inom olika försvarsgrenar och truppslag samt inom olika

grupper av de värnpliktiga, har jag med hänsyn till förslagets provisoriska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1. 5

karaktär funnit mig böra föreslå en enhetlig utbildningstid för de värnpliktiga,

som böra erhålla förlängd utbildning.

Vad beträffar frågan om vilka kategorier värnpliktiga som böra inbegripas

under de provisoriska bestämmelserna, vill jag till en början framhålla, att

bestämmelserna icke torde böra avse de samvetsömma värnpliktiga i annan

mån än som följer av de allmänna bestämmelserna i § 3 av 1925 års samvetsömhetslag.

Därest det kommer att visa sig befogat att i anledning av

den föreslagna ökningen av vanliga värnpliktigas övningstid förlänga tillläggstjänstgöringen

för de samvetsömma, torde frågan härom få upptagas i

annat sammanhang. I övrigt har jag ansett förslaget böra omfatta samtliga

kategorier av värnpliktiga, såväl de till linjetjänét som de till handräckningstjänst

uttagna och oavsett vilken försvarsgren eller vilken värnpliktsgrupp

(värnpliktiga i allmänhet, studenter och likställda etc.) de tillhöra. I avvaktan

på den slutliga prövningen av frågan örn värnpliktstidens omfattning

torde de provisoriska bestämmelserna i princip endast böra omfatta sådana

värnpliktiga, vilkas fredstjänstgöring är omedelbart förestående eller ock

nyligen tagit sin början. Därvid är att märka, att inom armén värnpliktiga

tillhörande årsklass 1940 eller årsgrupp 1941 (studenter och likställda) stå

närmast i tur att inrycka till utbildning, bortsett från en helt obetydlig

kontingent ur årsklass 1940, vars tjänstgöring redan påbörjats. Hela årsgruppen

1940 av studenter och likställda ryckte in redan i juni 1940. Inom

marinen och flygvapnet har 1940 års klass i stor utsträckning redan börjat

tjänstgöra. Slutligen må nämnas, att vissa av flottans värnpliktiga tillhörande

årsgrupp 1940 rycka in till tjänstgöring först i februari 1941. Oaktat

de sålunda föreliggande skiljaktigheterna har jag även i förevarande avseende

ansett mig böra föreslå enhetliga bestämmelser för samtliga försvarsgrenar

och vapenslag. Jag har därvid funnit den mest tillfredsställande

lösningen vara att — med utgångspunkt från förhållandena inom armén,

som rymmer det ojämförligt största antalet värnpliktiga — låta årsklass

1940 och årsgrupp 1941 inom alla tre försvarsgrenarna omfattas av de provisoriska

bestämmelserna.

Beträffande utbildningstidens längd har jag — såsom redan framhållits

vid statsverkspropositionens framläggande — ansett mig böra stanna vid

en tid av 360 dagar, däri eventuella repetitionsövningar icke äro inberäknade.

Frågan i vilken omfattning repetitionsövningar skola äga rum inom de

olika försvarsgrenarna och truppslagen liksom ock örn repetitionsövningarnas

längd lämnar jag tills vidare helt öppen.

Såsom framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser, äro för närvarande

repetitionsövningar föreskrivna för värnpliktiga i linjetjänst inom

armén och kustartilleriet; deras utbildningstid är uppdelad på en första

tjänstgöring samt en eller två repetitionsövningar. För dessa värnpliktiga

innebär förslaget sålunda, att nu gällande tider för första tjänstgöringen

ersättas med en utbildningstid av 360 dagar. Övriga värnpliktiga — de

som tillhöra flottan och flygvapnet ävensom värnpliktiga uttagna till hand
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

räckningstjänst — fullgöra icke repetition sövning; någon »första tjänstgöring»

i den angivna bemärkelsen förekommer följaktligen ej för dessa värnpliktiga.

Deras tjänstgöring äger rum i en följd eller i omgångar. Denna

tjänstgöring är nu avsedd att ersättas med en utbildning örn 360 dagar.

Den föreslagna utbildningstiden — vid vars utmätande framför allt förhållandena

inom armén tagits till utgångspunkt — är att betrakta såsom

ett minimum. Jag är medveten örn att densamma i flera hänseenden kan

komma att visa sig otillräcklig. Det definitiva bestämmandet av utbildningstidens

längd ävensom av de differentieringar därutinnan, som eventuellt

kunna vara påkallade de olika vapenslagen och värnpliktskategorierna

emellan, torde dock, såsom jag förut framhållit, böra ske först i

samband med frågan örn prövning av blivande förslag örn en ny försvarsordning.

»

Bestämmelser angående de värnpliktigas avlöning återfinnas i kungörelsen

den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för rullförings- (sjörnllförings-)befäl

och värnpliktiga under fredstid m. m.

I samband med vidtagande år 1939 av sådan ändring i värnpliktslagen,

att tjänstgöringen för de av flottans värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus

utökades från 200 till 340 dagar, verkställdes sådan ändring av

förenämnda kungörelse, att penningbidraget till ifrågavarande värnpliktiga

från och med den 211:e dagen höjdes från 1 krona till 2 kronor örn dagen

(Sv. förf.-saml. nr 224/1939).

1926 års kungörelse har sedermera (Sv. förf.-saml. nr 752/1939) ytterligare

jämkats i förevarande avseende. Jämkningen innebär i huvudsak, att den

förut vidtagna förhöjningen av penningbidraget med en krona örn dagen

omändrats till att utgöra ett särskilt sjötjänstbidrag å likaledes en krona

örn dagen. Sistnämnda bidrag, vilket endast utgår under sjötjänstgöring

eller tjänstgöring i sjöreserv, utbetalas — liksom fallet var med det förhöjda

penningbidraget — efter minst 210 dagars tjänstgöring.

Föredragande depat• teméntschefen har i förevarande hänseende anfört följande

:

»Det särskilda bidrag å en krona örn dagen, som sålunda tillfaller de å

sjömanshus inskrivna värnpliktiga, utgör en kompensation för den förlängda

utbildningstid, som ålagts dessa värnpliktiga. Därest samtliga värnpliktiga

tillhörande 1940 års klass och 1941 års grupp i enlighet med mitt förslag

erhålla lika lång utbildningstid, bortfaller tydligen grunden för bidragets

utbetalande såvitt angår sjömanshusinskriven värnpliktig i nämnda klass

och grupp. I enlighet härmed torde bestämmelse böra utfärdas av innehåll,

att sjötjänstbidrag icke utgår under den nu föreslagna utbildningstiden.»

I detta sammanhang må anföras, att 1939 års lagtima riksdag i anledning

av därom väckta motioner i skrivelse till Kungl. Majit (nr 4 punkt 26) hemställt

örn utredning avseende förbättrad dagavlöning till värnpliktiga i allmänhet.

Ifrågavarande uppdrag har därefter överlämnats till sociala försvarsberedskapskommittén.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

Angående det genom propositionen framlagda förslaget om överförande

till linjetjänst av före år 1940 inskrivna, till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga har föredragande departementschejen anfört följande:

»I förevarande sammanhang torde böra underställas riksdagens prövning

uppkommen fråga rörande upphävande av den s. k. kategoriklyvningen, i

den mån denna ännu äger bestånd. Därvid torde jag få erinra, att § 7 i

1936 års värnpliktslag innehöll det grundläggande stadgandet örn kategoriklyvningen.

Där stadgades nämligen, att vapenför värnpliktig skulle uttagas

till linjetjänst eller till ersättningsreserven; icke vapenför värnpliktig, som

icke var till krigstjänst oduglig, skulle uttagas till handräckningstjänst.

Genom ändringar i värnpliktslagen, tillkomna genom lag den 14 juni 1940

(nr 511), har sedermera kategoriklyvningen blivit upphävd. Enligt § 7 i dess

nya lydelse skola sålunda alla vapenföra värnpliktiga uttagas till linjetjänst.

Av övergångsbestämmelserna framgår emellertid, att de före år 1940 inskrivna,

till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga icke omfattas av lagändringen.

I skrivelse den 19 november 1940 har nu chefen för armén framhållit,

att beslutet örn kategoriklyvningens upphävande formellt vore utan verkan,

såvitt anginge de värnpliktiga, som inskrivits före år 1940. 1 realiteten

hade emellertid även sistnämnda värnpliktiga i stor utsträckning upphört

att tillhöra ersättningsreserven. Till såväl mobiliserings- som fältdepåer

hade nämligen för vapenutbildning inkallats äldre årsklasser tillhörande ersättningsreserven.

Ifrågavarande värnpliktiga komme efter avslutad utbildning

att i händelse av mobilisering tagas i anspråk för organiserandet av

fältförband. Med hänsyn till den funktion de sålunda komme att fylla,

syntes de vapenutbildade ersättningsreservisterna böra överföras till linjetjänst.

En sådan överföring komme att underlätta rullföringen och redovisningen

av ifrågavarande värnpliktiga och samtidigt skapa ökad säkerhet

för deras ändamålsenliga utnyttjande inom försvaret. Chefen för armén

hemställde förty, att de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga, vilka

undergått utbildning med vapen under minst två månaders tid, måtte överföras

till linjetjänst.

Ett principiellt ståndpunktstagande till frågan örn kategoriklyvningen har

redan ägt rum genom förenämnda den 14 juni 1940 vidtagna lagändring.

Chefens för armén förevarande framställning avser snarast ett fullföljande

av nämnda ståndpunkt. Ett överförande av de äldre ersättningsreservisterna

till linjetjänst synes också, såsom chefen för armén framhållit, vara ägnat

att förenkla rullföringen och redovisningen av de värnpliktiga. Jag linner

mig med hänsyn till det anförda böra tillstyrka förslaget. Härvid utgår jag

emellertid från att överförandet icke skall föranleda utökning av den tjänstgöring

för utbildning i fredstid som enligt äldre bestämmelser åvilat ifrågavarande

ersättningsreservister. Att dessa däremot i fråga örn övrig tjänstgöring

böra vara likställda mod motsvarande årskontingeuter till linjetjänst

uttagna synes mig uppenbart.

Förslaget torde böra genomföras i den formen, att Kungl. Majit utverkar

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

riksdagens bemyndigande att till linjetjänst överföra värnpliktiga, vilka inskrivits

före år 1940 oell uttagits till ersättningsreserven, dock att utökning

härigenom ej skall ske av den tjänstgöring för utbildning i fredstid, som

hittills åvilat ifrågavarande värnpliktiga. Bemyndigandet synes böra omfatta

samtliga nämnda värnpliktiga och bör alltså ej, såsom chefen för armén förutsatt,

begränsas till sådana, som erhållit viss tids vapenutbildning. På

Kungl. Majit lärer därefter böra ankomma att bestämma den ordning, i

vilken överförandet bör äga rum.»

Genom förevarande proposition framlägges, i avbidan på de slutliga bestämmelser

i ämnet, som framdeles kunna bliva beslutade, förslag till förlängning

av övningstiden för vissa värnpliktiga, vilkas fredstjänstgöring är

omedelbart förestående eller ock nyligen tagit sin början. Förslaget är föranlett

av det rådande läget och den därav betingade nödvändigheten att

stärka landets försvarskraft. Utskottet har icke funnit anledning till erinran

vare sig mot det sålunda framlagda förslaget eller mot propositionen i övrigt.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 11 februari 1941.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman, Tamm, Löfvander,

Forslund, Roos* och Wistrand*;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Hermansson, Holm,

Barnekow, Larsson i Östersund, Hagård* och Norup*.

•) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:27 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vi a1 i texten