Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 17 april 1940

1941-05-06 · 21 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1941:16, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 17 april 1940

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1941 kl. 7 f. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående ändring i vissa

delar av förordningen den 17 april 1940 (nr 223)

om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

m.m. (krigsfamiljebidrags för ordning en) m. m.

dels ock motioner i ämnet.

Genom en den 7 mars 1941 dagtecknad proposition, nr 137, har Kungl.

Maj:!, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 17 april

1940 (nr 223) om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m.

(krigsfamiljebidragsförordningen);

2) förordning örn provisorisk höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1940 (nr 223); och

3) förordning örn provisorisk höjning av familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen

den 17 maj 1940 (nr 422);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt angår förslagen till förordning angående ändring

i vissa delar av förordningen den 17 april 1940 (nr 223) örn familjebidrag åt

värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen)

samt till förordning örn provisorisk höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1940 (nr 223) hänvisats till behandling

av lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen

hänvisats till statsutskottet.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft

dels en före propositionens avlämnande inom andra kammaren väckt motion,

nr 147, av fröken Hesselgren dels ock tre i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen motionen nr 19G i första kammaren av herr Torsten Ström

m. fl samt motionerna i andra kammaren nr 265 av herr Persson i Tidaholm

och fru Johansson samt nr 268 av herr Senander m. fl., i vad dessa motioner

angå sistnämnda författningsförslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. ‘Jard. Nr 16.

941 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

I motionerna I: 196 och II: 265, vilka äro likalydande, hemställes, att riksdagen

må med bifall till Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk höjning

av familjepenning och familjebidrag m. m. i övrigt besluta, att höjningen

av familjebidrag till hustru (husföreståndarinna) enligt fredsfamiljebidragsförordningen

skall utgöra 50 öre samt av familjepenning och familjebidrag

för »annan familjemedlem över 16 år» enligt krigsfamiljebidragsförordningen

25 öre.

I motionen II: 268 yrkas, att familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1940 omedelbart höjes med 60 öre per dag för

hustru (husföreståndarinna), 40 öre per dag för annan familjemedlem över

16 år och 25 öre per dag för annan familjemedlem under 16 år; att familjebidrag

enligt fredsfamiljebidragsförordningen den 17 maj 1940 höjes med

95 öre, 45 öre och 25 öre för motsvarande kategorier; att dessa höjningar

utgå som särskilt dyrtidstillägg, som automatiskt inräknas i det utan behovsprövning

utgående grundbeloppet; samt att sådana bestämmelser införas i

nämnda förordningar, att dyrtidstilläggen, med ledning av Socialstyrelsens

levnadskostnadsundersökningar, för varje kvartal regleras så att bidragens

köpkraft ständigt bibehålies.

I motionen II: 147 hemställes, att riksdagen för sin del måtte antaga

följande förändrade lydelse av 3 och 4 §§ i Kungl. Maj:ts förordning örn

familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen)

den 17 april 1940:

3 §■

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a)

sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn och hans

frånskilda hustru, envar under förutsättning, att den värnpliktige är underhållsskyldig

gentemot vederbörande och vid tiden för inkallelsen i väsentlig

mån bidrog till dennes underhåll, samt de av den värnpliktiges egna syskon

under 16 år, till vilkas underhåll den värnpliktige i avliden eller arbetsoförmögen

faders eller moders ställe vid tiden för inkallelsen i väsentlig mån

bidrog;

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år eller av den värnpliktige i väsentlig mån försörjda egna syskon

under sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru eller moder,

att dessa äro oförmögna till arbete.

4§-

Familjepenning utgår, med iakttagande av vad i 14 § stadgas, för tryggande

av familjens uppehälle med högst så stort belopp för dag, som för en var av

nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr

16.

3

1

2

3

4

Ortsgrupp

För hustru eller, där bidrag ej utgår för hustru,

För annan

För annan

antingen För av den värnpliktige i väsentlig mån under-

familjemedlem

familjemedlem

hållen moder, vilken Förestår sitt och den värnpliktiges

över 16 år

under 16 år

gemensamma hem, eller, där bidrag utgår varken för

än som avses

än som avses

hustru eller moder i nyss angiven ställning, för annan

husföreståndarinna som avses i 3 § c)

i kol. 2

i kol. 2

kronor

kronor

kronor

I

1: 75

1: —

0: 70

II

2: —

1:25

0:80

lil

2: 25

1:50

0: 90

Familjepenning fastställes särskilt för varje familjemedlem samt utgår

efter den ortsgrupp, till vilken den kommun är att hänföra, som enligt vad i

17 § stadgas skall utbetala beloppet. I fråga örn kommunernas hänförande

till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen örn folkpensionering verkställda

indelningen. Ort utom riket hänföres till ortsgrupp III.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen och

motionerna framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför

icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Inledning.

I skrivelse den 17 oktober 1940 har statens arbetsmarknadskommission

framlagt förslag till vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen den

17 april 1940 (nr 223) och krigsfamiljebidragskungörelsen den 3 maj 1940

(nr 322). Häröver hava i anledning av remiss utlåtanden avgivits av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter, arméförvaltningens civila departement,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna

i Östergötlands län, Kristianstads län, Göteborgs och Bohus

län samt Västerbottens län. Sedermera har överbefälhavaren i yttrande den

24 februari 1941 över sociala försvarsberedskapskommitténs i det följande

omnämnda skrivelse föreslagit åtskilliga ändringar i krigsfamiljebidragslagstiftningen.

På uppdrag av chefen för försvarsdepartementet har sociala försvarsberedskapskommittén

verkställt utredning beträffande frågan örn dyrtidstilllägg

å familjebidrag enligt såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningen.

Resultatet av denna utredning har av kommittén framlagts med skrivelse

den 8 februari 1941. Efter remiss hava utlåtanden över kommitténs förslagavgivits

av överbefälhavaren, av cheferna för armén, marinen och flygvapnet,

den sistniimnde gemensamt med flygförvaltningen, samt av arméförvaltningens

civila departement, marinförvaltningen, socialstyrelsen och statens

arbetsmarknadskommission.

I sin skrivelse den 17 oktober 1940 har arbetsmarknadskommissionen

erinrat, att sociala försvarsberedskapskommittén i samband med avgivande

av sitt förslag till krigsfamiljebidragsförfattningar framhållit svårigheterna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

att på detta område, där praktisk erfarenhet i så hög grad saknades, tillskapa

bestämmelser, som vid tillämpningen kunde visa sig i allo tillfredsställande,

och att de erfarenheter arbetsmarknadskommissionen förvärvat

under sin verksamhet såsom tillsynsmyndighet givit vid handen, att vissa

ändringar i krigsfamiljebidragsförfattningarna vore påkallade.

I det följande skall till en början redogöras för grunddragen av gällande

bestämmelser samt därefter behandlas förslagen till ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen

och till provisorisk förhöjning av familjebidragen.

Grunddragen av gällande bestämmelser.

Krigsfamiljebidragsförordningen.

Bestämmelserna i krigsfamiljebidragsförordningen äga under i förordningen

angivna förutsättningar tillämpning å värnpliktiga (1 §) samt skola

äga motsvarande tillämpning å annan personal vid krigsmakten, vilken avlönas

enligt de för värnpliktiga gällande grunder (29 §). Därmed avses,

såsom framgår av förarbetena till förordningen, i främsta rummet frivilliga.

Kretsen av familjemedlemmar, för vilka familjebidrag kan utgå, utgöres

i första hand av den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever,

samt hans barn och adoptivbarn under 16 år, som äro under hans vårdnad

(3 § a)). Vidare räknas till familjekretsen den värnpliktiges hustru, barn

och adoptivbarn i andra fall, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn

och adoptivbarn samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning,

att den värnpliktige är underliållsskyldig gentemot vederbörande och vid

tiden för inkallelsen i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll (3 § b)).

Såsom bidragsberättigad ifrågakommer slutligen under vissa förutsättningar

den värnpliktiges husföreståndarinna (3 § c)).

Av krigsfamiljebidrag finnas fyra former: familjepenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag och sjukbidrag. Familjepenning utgår med högst så stort

belopp för dag, som angives i följande tariff:

1

2

3

4

Ortsgrupp

För hustru eller,

där bidrag ej utgår

för hustru, annan

familjemedlem,

som förestår den

värnpliktiges hem

kronor

För annan

familjemedlem

över 16 år

än sorn avses i

kol. 2

kronor

För annan

familjemedlem

under 16 år

an som avses i

kol. 2

kronor

i............

1:75

1: —

0:70

ii............

2: —

1:25

0:80

in............

2:25

1:50

0:90

För den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt för hans

barn och adoptivbarn under 16 år, som äro under hans vårdnad, utgår ett

visst grundbelopp av familjepenningen utan behovsprövning. Grundbeloppet

utgör för hustru en krona och för barn 40 öre. I övrigt utgår familjebidrag

efter behovsprövning. Bostadsbidrag och sjukbidrag äro icke maximerade,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. 5

varemot för näringsbidrag stadgats ett maximum av 200 eller undantagsvis

300 kronor i månaden. Beträffande krigsfamiljebidragens bekostande gäller

den principen, att belopp, som utgå utan behovsprövning, i sin helhet bekostas

av staten, under det att av återstoden vederbörande kommun bekostar

Vio och staten resten.

Förslag till ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen.

Familjebidrag: åt underbefäl i reserven.

Krigsfamiljebidragsförordningen är, såsom framgår av det förut anförda,

i princip icke tillämplig på krigsmaktens reservpersonal, vilken räknas till

den fast anställda personalen och i stort sett avlönas efter samma grunder

som personalen på aktiv stat. Bland reservpersonalen intager underbefälet

i reserven en mellanställning, i det att enligt § 1 mom. 2 inskrivningsförordningen

den 18 december 1936 (nr 643) denna personalkategori vid tilllämpning

av värnpliktslagens och inskrivningsförordningens bestämmelser

likställes med värnpliktiga. I propositionen med förslag till krigsfamiljebidragsförordning

(L 1940: 93) yttrade departementschefen, att sociala försvarsberedskapskommittén

torde hava avsett, att de föreslagna bestämmelserna

skulle gälla endast beträffande personal, som avlönades såsom värnpliktiga,

och att denna begränsning torde böra upprätthållas, även örn vissa skäl

kunde anföras för att under lagstiftningen inbegripa även underbefäl i

reserven.

I sin skrivelse den 17 oktober 1940 har arbetsmarknadskommissionen —

under framhållande av att frågan örn familjebidrag åt underbefäl i reserven

numera torde ha kommit i ett annat läge — anfört bland annat följande:

I förordningen den 31 augusti 1940 örn värnpliktslån (nr 824), vilken

förordning i viss mån kan anses som en parallellförfattning till krigsfamiljebidragsförordningen,

har begränsningen till personal, vilken avlönas såsom

värnpliktiga, icke upprätthållits, utan Kungl. Maj:t har i 1 § erhållit bemyndigande

förordna, att bestämmelserna i förordningen örn värnpliktslån

skola äga tillämpning jämväl å annan personal, som tjänstgjort vid krigsmakten

under tid, då värnpliktiga varit inkallade enligt § 28 mom. 1 eller

§ 36 mom. 2 värnpliktslagen. Bestämmelsen tillkom under utskottsbehandlingen

i riksdagen och motiverades bland annat av hänsyn just till underbefäl

i reserven. Kungl. Maj:t har i kungörelse den 31 augusti 1940 (nr 825)

funnit gott förordna, att bestämmelserna i förordningen örn värnpliktslån

tills vidare skola äga tillämpning jämväl å underbefäl i reserven, som tjänstgjort

vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga jämlikt nyssnämnda lagrum

i värnpliktslagen varit inkallade till värnpliktstjänstgöring.-----

Underbefäl i arméns reserver hava i fredstid icke samma tjänstgöringsskyldighet

som i reserven anställda officerare, underofficerare, flaggkorpraler

m. fl. och åtnjuta ej heller pension på grund av reservanställningen. De

intaga därför en särställning bland reservpersonalen.

Med hänsyn till vad som sålunda gäller i fråga om tjänstgöringsskyldighet

i fredstid för underbefäl i arméns reserver torde sådana beställningshavare

lika litet som värnpliktiga ordna sina förhållanden med hänsyn tagen till

eventuellt mellankommande militärtjänstgöring, men därför kan också sådan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

tjänstgöring innebära lika stort avbräck i deras normala verksamhet som

för värnpliktiga.

Följande exempel, som avser furir i reserven med en tjänstetid enligt

manskapsavlöningsreglementet av sex år och med familj, vilken består av

hustru och tre barn, belyser närmare innebörden av nu gällande bestämmelser.

Furir i reserven

uppbär för månad

Såsom värnpliktig

furir skulle han för

månad kunna erhålla

å billigaste

ort

i Sthlm

å billigaste

ort

i Sthlm

Månadslön .................

155: - 69: —

29: 85

39:-

30:-

30:-

Hyres- och ortstillägg ........

Rörligt tillägg (15 %)...................

21: —

22: 65

Terminslön (efter 42 dagar)...........

Familj epenning............

Bostadsbidrag (= liela hyran, exempelvis)......

39: —

75: - 115:50

30: —

75:- 148: 50

100: —

Summa för månad

237: 65

292: 85

250: 50

353: 50

Kommissionen bär sålunda funnit uppgifterna därom, att underbefäl i

arméns reserver i vissa fall bliva sämre ställda än värnpliktiga, vilka komma

i åtnjutande familjebidrag, vara riktiga. Sämre ställd blir ett reservunderbefäl,

som har stor familj och en hyresutgift större än beloppet av det hyres-

och ortstillägg, som enligt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommer

vissa gifta beställningshavare.

För marinens del synes sådant förhållande icke — annat än rent undantagsvis

— uppkomma, enär marinens reserver av manskap, vilka allenast

utgöras av flaggkorpraler, helt äro avlönade efter samma lönesystem som

officerare och underofficerare. Vid flygvapnet saknas ännu reserv av manskap.

Den företagna utredningen har alltså givit vid handen, att behov av

familjebidrag för närvarande föreligger endast beträffande underbefäl i arméns

reserver. Då det emellertid är möjligt, att dylikt behov kan uppkomma

i fråga örn andra personalgrupper, synes det vara lämpligast att Kungl.

Måj:t på sätt som skett beträffande värnpliktslån — erhåller mera generellt

bemyndigande att utsträcka krigsfamiljebidragsförordningens tillämplighet

till annan personal än värnpliktiga, under förutsättning att personalen

ifråga tjänstgjort vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga varit inkallade

enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen. Då behov i vissa

hithörande fall föreligger av inskränkningar i rätten att erhålla familjebidrag,

bör Kungl. Maj:t tillika erhålla befogenhet att meddela föreskrifter härom.

Kommissionen har föreslagit, att de ifrågavarande bestämmelserna införas

i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen.

Kommissionen har tillika överlämnat förslag till kungörelse angående utsträckt

tillämpning av kiägsfamiljebidragsförordningen. Denna utsträckta

tillämpning föreslås skola för närvarande gälla endast underbefäl i arméns

reserver. I kungörelseförslaget ha införts bestämmelser örn modifikation i

krigsfamiljebidragsförordningens stadganden i två hänseenden: dels har —

i enlighet med vad i 13 § krigsfamiljebidragskungörelsen skett i fråga örn

värnpliktig, vilken under tjänstgöringen äger åtnjuta avlöning, som utgår

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

av statsmedel eller med statsbidrag — föreskrivits, att familjepenningen i

sin helhet skall utgå efter behovsprövning, dels har stadgats, att vid prövning

av behov av familjebidrag till underbefäl i arméns reserver hänsyn

bör tagas jämväl till den del av vederbörandes krigslön, som utgår i form

av månadslön.

Utvidgning av kretsen av bidragsberät
tigade

familjemedlemmar.

Frågan örn en utvidgning av kretsen av bidragsberättigade familjemedlemmar

har upptagits av såväl arbetsmarknadskommissionen som överbefälhavaren.

Arbetsmarknadskommissionen har härom anfört i sin skrivelse den

17 oktober 1940:

Enligt 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen är förutsättningen för att

där omförmäld person skall kunna anses såsom familjemedlem i förordningens

mening, att den värnpliktige före inkallelsen i väsentlig mån bidrog

till hans underhåll. Härigenom uteslutes möjligheten att erhålla familjebidrag

för dylik person i de fall, då underhållsskyldighet inträtt först efter

inkallelsen, vare sig detta beror på att personen ifråga blivit född först

efter inkallelsen eller behov av underhåll uppstått, sedan inkallelsen ägde

rum. En värnpliktig har t. ex. icke vid tiden för inkallelsen bidragit till

sina föräldrars underhåll, enär behov då icke förelegat, men under den

värnpliktiges militärtjänstgöring uppstår underhållsbehov för modern till

följd av att den värnpliktiges fader, som dittills försörjt modern, avlider.

Det synes rimligt, att familjepenning i dylikt fall skall kunna beviljas, örn

det kan anses sannolikt, att den värnpliktige skulle lia fullgjort sin underhållsskyldighet

gentemot modern örn han icke varit inkallad. Aven gentemot

andra i 3 § b) nämnda personer kan underhållskyldighet ha uppkommit

först efter inkallelsen genom att behov av underhåll icke förelegat vid tiden

för denna. . . .. .

Yad nu sagts synes motivera, att till 3 § b) göres ett tillägg av innehåll,

att de i momentet angivna personerna i fall, där underhållsskyldighet inträtt

först efter inkallelsen, skola anses som familjemedlemmar,, därest antagas

kan, att den värnpliktige skulle ha i väsentlig mån bidragit till deras

underhåll, örn inkallelsen icke mellankommit. .

Motsvarande ändring bör göras även i 5 § andra stycket, där sista meningen

föreslås ändrad på följande sätt: »För familjemedlem, som avses i

3 § b), må ej fastställas högre belopp än som motsvarar värdet av den

värnpliktiges bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll vid tiden

för inkallelsen, eller, där underhållsskyldigheten inträtt senare, av det underhållsbidrag,

som den värnpliktige skäligen kan antagas skola hava lämnat,

därest inkallelsen ej mellankommit.»

Överbefälhavaren har i sitt utlåtande den 24 februari 1941 anfört, att en

utsträckning av begreppet »annan familjemedlem» syntes honom vara behjärtansvärt

dels beträffande fosterbarn och fosterföräldrar i de fall, då formell

adoption icke ägt rum, och dels beträffande sjuk broder eller syster,

för vilken den värnpliktige åtagit sig och uppfyllde försörjningsplikt.

Begravningsbidrag.

Därest viirnpliktig avlider till följd av skada eller sjukdom, som kan antagas

äga samband med den militära tjänstgöringen, utgår begravningshjälp

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

enligt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Om

däremot någon av den värnpliktiges närmaste anhöriga, för vilken han åtnjuter

familjebidrag, avlider, kan den värnpliktige icke enligt gällande bestämmelser

erhålla något bidrag till kostnaden för begravningen. Arbetsmarknadskommissionen

har i sin ovan nämnda skrivelse den 17 oktober 1940

föreslagit införande av ett särskilt begravningsbidrag för den värnpliktiges

närmaste anhöriga. Härom har kommissionen anfört följande:

Behov av begravningsbidrag föreligger främst beträffande de familjemedlemmar,

som omförmäles i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen. På grund

av det nära familjebandet framstår ett bidrag vid sådan familjemedlems frånfälle

såsom val motiverat. Särskild behovsprövning torde med hänsyn till bidragets

art böra undvikas. Het torde vara tillräckligt att stadga, att begravningsbidrag

må utgå för familjemedlem av nu ifrågavarande kategori, därest

för familjemedlemmen vid tiden för dödsfallet utgick familjepenning utöver

grundbelopp. Den behovsprövning, som skett i sammanhang med familjepenningens

beviljande kommer då att avse även begravningsbidraget.

Aven i fråga örn familjemedlemmar, som omnämnas i 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen,

kunna fall förekomma, då det kunde synas skäligt, att

begravningsbidrag utginge, exempelvis i fråga örn barn över 16 år och i fråga

örn föräldrar. I andra dylika fall framstår begravningsbidrag såsom mindre

motiverat. . Emellertid torde det icke vara lämpligt att för detta ändamål

bryta ut vissa av de familjemedlemmar, som avses i 3 § b). Därtill kommer,

att i fråga örn dessa en förnyad behovsprövning i varje fall bleve erforderlig

särskilt med hänsyn därtill, att familjepenning kan hava beviljats med

belopp, som undergått reduktion, därför att den värnpliktige tidigare endast

1 ^ begränsad utsträckning bidragit till familjemedlemmens underhåll. En

sådan förnyad behovsprövning anser kommissionen, såsom ovan nämnts,

böra undvikas. Kommissionen har därför stannat vid att inskränka begravningsbidraget

till att gälla familjemedlemmar, som avses i 3 § a). I detta

sammanhang kan erinras därom, att sistnämnda familjemedlemmar ställts i

särklass i Kungl, kungörelsen den 23 juli 1940 (nr 730) med provisoriska

bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av

kroppsskada.

Vad angår bidragets storlek vill kommissionen föreslå att detta bestämmes

till 150 kronor för hustru samt till 100 kronor för barn eller adoptivbarn.

Med ett dylikt, bidrag torde de nödvändigaste kostnaderna komma att täckas.

En differentiering efter dyrortsgrupperingen synes icke motiverad, då kostnader

av här ifrågavarande art icke följa denna.

Bestämmelserna om begravningsbidrag skulle enligt arbetsmarknadskommissionens

förslag under en särskild rubrik, »Örn begravningsbidrag», införas

såsom en ny paragraf, 15 a §, i krigsfamiljebidragsförordningen. Vidare

skulle uppräkningen i 2 § andra stycket av bidragsformerna fullständigas

med begravningsbidrag.

Jämkningar och förtydliganden i krigsfara]

Ijebidragsförordningen.

I fråga om behovsprövningen stadgas i 5 § tredje stycket sista punkten

krigsfamiljebidragsförordningen, att Konungen må, när skäl därtill äro, föreskriva,

att vid prövning av behov av familjepenning hänsyn icke skall tagas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

till viss del av inkomst av sådan anställning, som den värnpliktige under

tjänstgöringen äger bibehålla. Enligt 7 § tredje stycket gäller motsvarande

med avseende å bostadsbidrag. Sådan föreskrift, som avses i dessa paragrafer,

har icke meddelats av Konungen.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande den 24 februari 1941 anfört, att, därest

bestämmelser av ifrågavarande slag utfärdades, en värnpliktig skulle kunna

åtnjuta en del av sin lön från arbetsgivaren (understöd från fackförening o. d.)

och likväl få oavkortat familjebidrag. Gällande bestämmelser hade tolkats

olika av familjebidragsnämnderna, och det syntes därför överbefälhavaren

önskvärt, att föreskrifter utfärdades för att enhetligt reglera detta förhållande.

Beträffande bestämmelserna örn bostadsbidrag har arbetsmarknadskommissionen

i yttrande den 13 februari 1941 över sociala försvarsberedskapskommitténs

förslag beträffande dyrtidstillägg å familjebidrag anfört följande:

Enligt stadgande i 7 § krigsfamiljebidragsförordningen må under vissa

förutsättningar bostadsbidrag tillerkännas värnpliktig för bestridande av utgifter

för bostad åt en eller flera familjemedlemmar, nied vilka den värnpliktige

vid tiden för inkallelsen sammanbodde. Detta stadgande innebär, att

en värnpliktig som efter inställelsen till militärtjänstgöringen ingår äktenskap

och i samband därmed förskaffar sig familjebostad för sitt och sin hustrus

behov icke kan komma i åtnjutande av bostadsbidrag. Vissa fall hava förekommit,

då den värnpliktige redan före inkallelsen förhyrt familjebostaden

för att i samband med äktenskapets ingående taga densamma i anspråk.

Det kan icke vara någon tvekan örn, att det står i överensstämmelse med

krigsfamiljebidragsförordningens syfte, att den värnpliktige i dylikt fall också

får komma i åtnjutande av bostadsbidrag för att trygga tillgången på familjebostad

flir hustrun, ehuru han icke disponerade familjebostad vid tidpunkten

för militärtjänstgöringens början. —-------— ------

I tredje stycket samma paragraf stadgas beträffande behovsprövningen

i fråga örn bostadsbidrag, bland annat, att hänsyn skall tagas till den värnpliktiges

månadslön enligt krigsavlöningsreglementet i det fall, att bostaden

uppenbarligen överstiger den värnpliktiges behov.

För att detta stadgande skall kunna tillämpas fordras, att familjebidragsnämnderna

underrättas av de militära myndigheterna, då en värnpliktig,

efter det ansökan örn familjebidrag ingivits, konstitueras till högre grad.

Erfarenheten har emellertid givit vid handen, att dylika uppgifter i mycket

ringa utsträckning översändas till familjebidragsnämnderna. Vid av kommissionen

gjorda undersökningar har det visat sig, att det vid större förband

är praktiskt taget ogörligt att hålla familj ebidragsnämnderna underrättade

örn meddelade konstitueringar, och man har i åsyftade fall helt åsidosatt

behovet hos familj ebidragsnämnderna att för ifrågavarande stadgandes tilllämpning

äga kännedom om förändringar i krigslönen, som följer av konstituering

till högre grad.

Med hänsyn till dessa förhållanden och enär stadgandet synes vara av

mycket ringa betydelse för att nedbringa kostnaderna för bostadsbidrag enligt

krigsfamiljebidragsförordningen, synes det kommissionen att stadgandet

bör utgå. Härigenom skulle också en önskvärd förenkling kunna vinnas.

Beträffande stadgandet örn hänsynstagande till den värnpliktiges månadslön

vid bestämmande av bostadsbidrag har överbefälhavaren i sitt yttrande

den 24 februari 1941 framställt erinringar av enahanda innebörd som de av

arbetsmarknadskommissionen framförda.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Beträffande förutsättningarna för beviljande av sjukbidrag har

arbetsmarknadskommissionen i sin skrivelse den 17 oktober 1940 anfört följande:

I andra punkten i 14 § krigsfamiljebidragsförordingen föreskrives, att vid

valet mellan de bidragsformer, som kunna ifrågakomma, näringsbidrag skall

äga företräde, örn förutsättningar för beviljande av dylikt bidrag äro för

handen. Av en jämförelse med 15 § framgår, att denna bestämmelse gäller

även vid val mellan näringsbidrag och sjukbidrag. Detta är i vissa fall

olämpligt. Det förefaller t. ex. omotiverat, att örn en rörelseidkares familj

även under familjeförsörjarens militärtjänstgöring kan erhålla sitt uppehälle

av rörelsen utan näringsbidrag, så länge icke extraordinära utgifter tillkomma,

näringsbidrag skall behöva beviljas för det fall att en familjemedlem

drabbas av en sjukdom, som måhända är av kort varaktighet men är förbunden

med sådana kostnader, att den värnpliktige icke förmår bära dem.

Här förefaller det rimligast att sjukbidrag beviljas. Nämnda olägenhet synes

kunna övervinnas, därest sista punkten i 14 § erhåller följande formulering:

»Vid valet mellan etc. — — — äga företräde framför familjepenniner och

bostadsbidrag.»

Den nuvarande lydelsen av 15 § medgiver beviljande av sjukbidrag även

i sådana fall, då den värnpliktige vid inkallelsen bidrog till vederbörande

familjemedlems underhåll allenast med vissa genom dom eller avtal bestämda

belopp. Det synes emellertid ganska oberättigat, att sjukbidrag i

sådant fall skall utgå, för den händelse skäl icke föreligger till antagande

att den värnpliktige under vanliga förhållanden skulle ha bestritt utgiften.

Beviljande av sjukbidrag i nu omförmälda fall ter sig så mycket mera anmärkningsvärt,

som stadgandet i 5 § medför, att örn exempelvis det avtalade

eller i dom fastställda underhållet utgör 20 kronor, men den värnpliktige

vid tiden för inkallelsen bidrog med allenast 15 kronor, familjepenning kan

beviljas med högst det senare beloppet. Det synes därför önskvärt att i

15 § föreskrives, att sjukbidrag må utgå allenast i den mån skäl föreligger

till antagande att den värnpliktige, därest inkallelse ej mellankommit, skulle

lia bestritt eller bidragit till de kostnader, varom fråga är. Föreskriften

synes dock böra gälla endast sådana familjemedlemmar, som omförmälas i

3 § b) och c) krigsfamiljebidragsförordniDgen.

Departementschefen.

Vid tillkomsten av krigsfamiljebidragsförordningen framhölls svårigheten

att i avsaknad av praktiska erfarenheter på detta område tillskapa bestämmelser,

som vid tillämpning visade sig i allo tillfredsställande. Arbetsmarknadskommissionen,

vilken är tillsynsmyndighet enligt krigsfamiljebidragsförordningen,

har funnit tiden vara inne att göra en översyn av förordningen.

Resultatet av denna översyn berör icke förordningens huvudprinciper, utan

kommissionens förslag innebär, att vissa utvidgningar, jämkningar och förtydliganden

skola vidtagas. Sålunda föreslås till en början, att familjebidrag

skall kunna tillerkännas även underbefäl i reserven. Detta skulle möjliggöras

genom intagande i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen av ett generellt bemyndigande

för Konungen att meddela föreskrift örn förordningens tillämpning —

med de inskränkningar Konungen funne påkallade — även å annan personal

vid krigsmakten än värnpliktiga. Sådan föreskrift borde enligt kommissionens

förslag därefter meddelas med avseende å underbefäl i arméns reserver, däremot

icke för flaggkorpraler och högbåtsmän, vilka avlönas efter samma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

grunder som underofficerare (underbefäl i flygvapnets reserv finnes icke). Vid

tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningens bestämmelser å underbefäl

skulle familj epenning i sin helhet utgå efter behovsprövning och hänsyn därvid

tagas även till vederbörandes månadslön.

Förevarande fråga var föremål för övervägande, då proposition beslöts

rörande krigsfamiljebidragen. Jag ansåg mig då — under framhållande av

att skäl kunde anföras även för den motsatta ståndpunkten — icke böra bryta

den principiella skiljelinje, som i krigsavlöningsreglementet dragits mellan de

vid krigsmakten fast anställda och de värnpliktiga. På riksdagens initiativ har

ett avsteg från denna principståndpunkt gjorts i fråga örn värnpliktslånen,

vilka även kunna tillerkännas underbefäl i reserven. Det kan icke förnekas,

att de mycket långvariga inkallelser, som drabbat dylikt underbefäl, tala starkt

till förmån för arbetsmarknadskommissionens förslag. Frågan kompliceras

emellertid därav, att i viss mån liknande skäl som de av kommissionen anförda

kunna åberopas till stöd för ett yrkande, att reservofficerare och reservunderofficerare

i de lägsta löneklasserna skola kunna efter behovsprövning

erhålla familjebidrag. Ehuru inkallelserna även för sistnämnda kategorier

kunna medföra svårigheter, anser jag mig dock med hänsyn till storleken av

ifrågavarande reservpersonals löneförmåner icke kunna förorda familjebidrag

för dessa personalgrupper. Emellertid måste tillses, att underbefälet icke tack

vare familjebidragen erhåller bättre förmåner än officerare och underofficerare,

och ett genomförande av det föreliggande förslaget torde därför böra förknippas

med större restriktioner än som av kommissionen förutsatts. Det kan

sålunda ifrågasättas, örn icke rätten till familjebidrag för underbefäl i reserven

bör begränsas till att avse enbart bostadsbidrag i sådana fall, då behovet med

hänsyn till den inkomstminskning inkallelsen medfört är uppenbart. Jag är

emellertid icke beredd att taga slutlig ståndpunkt till denna fråga i vidare mån

än att jag under hänvisning till det nu anförda är beredd att tillstyrka av

arbetsmarknadskommissionen föreslagen ändring i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen.

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag till uppmjukning av bestämmelserna

i 3 § b) och 5 § andra stycket krigsfamiljebidragsförordningen

i syfte att bereda bidragsrätt även i fall, då underhållsskyldigheten

inträtt efter inkallelsen, har jag intet att erinra. Däremot synes mig

överbefälhavarens förslag att generellt utsträcka familjebegreppet till

fosterföräldrar, fosterbarn och sjuka syskon vara ägnat att ingiva betänkligheter.

Att dylika fall kunna vara mycket ömmande är obestridligt,

men uppenbarligen är risken för missbruk av en sådan möjlighet till

bidrag mycket stor. Därtill kommer att även efter en dylik utvidgning andra

lika belijärtansvärda fall komme att kvarstå såsom icke bidragsberättigade,

t. ex. då en värnpliktig försörjt minderåriga icke sjuka syskon eller far- eller

morföräldrar. Skall syftet med överbefälhavarens förslag nås, kräves alltså

en ännu vidare krets av bidragsberättigade. Men ju mera denna krets vidgas,

dess starkare garantier krävas mot missbruk. En utväg att tillskapa en i möjligaste

mån betryggande och enhetlig prövning av ansökningar om familje
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

bidrag för fjärmare anförvanter vore att anförtro prövningen åt tillsynsmyndigheten,

d. v. s. statens arbetsmarknadskommission. Av hänsyn till kommissionens

arbetsbörda finge dock en spärr i lämplig form anordnas. I sådant

hänseende torde kunna stadgas, att ansökan skall göras av vederbörande

familjebidragsnämnd. En förutsättning för bifall till ansökan bör vidare vara,

att synnerligen ömmande omständigheter i det särskilda fallet föreligga.

Därest bidragsrätten omgärdas med dessa garantier, torde det icke behöva

möta några avgörande betänkligheter att stadga, att annan anhörig till den

värnpliktige än som avses i 3 § må — utan att begränsning sker till vissa släktingar

— i bidragshänseende likställas med familjemedlem, som avses i 3 § b).

Jag förordar alltså ett stadgande av denna innebörd, vilket på grund av sin

undantagskaraktär lämpligen torde böra införas i förordningens sista avdelning,

»Särskilda bestämmelser».

Arbetsmarknadskommissionen har vidare förordat den utvidgningen av förmånerna

enligt krigsfamiljebidragsförordningen, att begravningsbidrag skulle

kunna utgå för den värnpliktiges hustru samt barn eller adoptivbarn under

16 år, dock endast därest den värnpliktige sammanlevde med hustrun respektive

hade vårdnaden örn barnen. Bidraget föreslås skola utgå automatiskt,

därest den värnpliktige vid tiden för dödsfallet åtnjöt familjepenning utöver

grundbeloppet för familjemedlemmen i fråga. Den behovsprövning, som

sker i sammanhang med familjepenningens beviljande, skulle således bli avgörande

även för rätten till begravningsbidrag. Begravningsbidraget skulle

enligt kommissionens förslag utgå med 150 kronor för hustru och 100 kronor

för barn.

För egen del finner jag förslaget örn ett begravningsbidrag för den värnpliktiges

närmaste anhöriga behjärtansvärt. Jag delar arbetsmarknadskommissionens

uppfattning, att bidraget bör utgå utan annan behovsprövning

än den, som ägde rum, då familjepenning beviljades. Då bestämmelserna om

grundbelopp icke äro tillämpliga å värnpliktiga, vilka under tjänstgöringen

åtnjuta civil avlöning av statsmedel eller med statsbidrag, bör rätt till begravningsbidrag

knytas till det faktum, att den värnpliktige för familjemedlemmen

uppbar familjepenning, som helt eller delvis utgick efter behovsprövning. I

fråga om de föreslagna beloppen har erinrats, att dessa syntes otillräckliga.

Bestämmelserna äro emellertid avsedda att gälla även under krigstid, och

jag anser mig med hänsyn därtill icke kunna förorda bidrag med högre belopp

än kommissionen föreslagit. Från åtskilliga håll har ifrågasatts en utvidgning

av rätten till begravningsbidrag, i huvudsak så, att dylikt bidrag skulle efter

behovsprövning kunna utgå även för anförvanter tillhörande den fjärmare

kretsen av familjebidragsberättigade. Särskilt har framhållits önskvärdheten

av bidrag för den värnpliktiges barn över 16 år samt föräldrar. Även här måste

jag emellertid ställa mig betänksam gentemot en utvidgning av de föreslagna

förmånerna, i synnerhet som därigenom svårligen skulle kunna undvikas en

övervältring på staten av utgifter, som även under normala förhållanden skulle

bekostats av andra än den värnpliktige. Jag ansluter mig således i fråga örn

begravningsbidraget i sak helt till arbetsmarknadskommissionens förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

I samband med de föreslagna ändringarna i krigsfamiljebidragsförordningen,

som huvudsakligen ha karaktär av jämkningar och förtydliganden,

må beröras överbefälhavarens förslag örn utfärdande av bestämmelser jämlikt

5 § tredje stycket. Jag är visserligen icke beredd att nu taga ställning till

detta förslag, men det kan ifrågasättas, örn stadgandet, därest tillämpning

av detsamma finnes böra äga rum, tillfullo motsvarar sitt syfte. Stadgandet

tager nämligen endast sikte på inkomst av civil anställning, som den värnpliktige

under tjänstgöringen äger bibehålla; däremot tages icke hänsyn till

understöd, som i anledning av tjänstgöringen tilldelas den värnpliktige eller

hans familj av annan än arbetsgivaren. Ett praktiskt exempel härpå utgör

det av överbefälhavaren berörda fallet, att understöd utgår från fackförening.

Då det synes lämpligt att i detta sammanhang komplettera stadgandet i 5 §

tredje stycket i nu berörda hänseende, föreslår jag ett tillägg, som med bibehållen

lön jämställer understöd i anledning av tjänstgöringen.

Beträffande bestämmelserna örn bostadsbidrag i 7 § ha framställts åtskilliga

ändringsförslag. Yad som anförts i fråga örn eftergift av kravet på

att den värnpliktige vid tiden för inkallelsen skall ha sammanbott med den

eller de familjemedlemmar, för vilka bostaden är avsedd, är jag beredd att

tillmötesgå, då fråga är örn den närmaste familjekretsen (de i 3 § a) nämnda)

och bostaden är avsedd för såväl hustru som barn. I dessa fall synes det

skäligt, att bostadsbidrag utgår, även örn äktenskapet ingåtts eller bostaden

förhyrts efter inkallelsen. För övriga familjemedlemmar bör däremot kravet

på sammanboende vid tiden för inkallelsen upprätthållas. Vidare har jag

ansett mig böra biträda den av såväl arbetsmarknadskommissionen som överbefälhavaren

påyrkade ändringen i 7 § tredje stycket av innebörd, att hänsyn

i intet fall bör tagas till värnpliktigs månadslön vid bostadsbidragets bestämmande.

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag till uppmjukning av stadgandet

i 14 § krigsfamiljebidragsförordningen om företrädet mellan olika bidragsformer

och till ändring av 15 § samma förordning i syfte att inskränka rätten

till sjukbidrag i vissa fall har jag intet att erinra.

Förslag till provisorisk höjning av familjebidragen.

Med förenämnda skrivelse den 8 februari 1941 har sociala försvhrsberedskapskommittén

framlagt förslag till författningar örn provisorisk höjning av

familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen och familjebidrag enligt

fredsfamiljebidragsförordningen. Såsom motivering till dessa förslag har

kommissionen anfört följande:

Sedan april 1940, då krigsfamiljebidragsf härdningen utfärdades, har det

på 1935 års priser baserade levnadskostnadstalet stigit med 11 enheter,

vilket motsvarar en ökning av levnadskostnaderna med 9 procent. Det kan

visserligen förefalla tveksamt, om en indexhöjning av denna storleksordning

bör föranleda höjning av bidragsbeloppen, men övervägande skäl tala enligt

kommitténs mening för en sådan höjning. Det må sålunda framhållas, att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

indexhöjningen sedan den 3 september 1939, då kommittén framlade förslag

till de sedermera av statsmakterna godtagna bidragstarifferna, utgör inemot

20 procent. Uppenbart är, att bidrag, vilka av statsfinansiella skäl måste begränsas

i så hög grad, som fallet varit med krigsfamiljebidragen, icke inrymma

någon nämnvärd marginal för ändringar i prisnivån. Visserligen behöver

ökningen av bostads- och bränslekostnaderna samt kostnaderna för sjukvård

icke tagas i betraktande, då bostads- och sjukbidragen icke äro maximerade,

men det torde icke vara tvivel underkastat, att ökningen av övriga levnadskostnader,

framför allt utgifterna för livsmedel, är mycket kännbar för de

inkallades familjer. Då kommittén icke ansett sig kunna föreslå högre

terminslön för det stora flertalet av de till beredskapstjänst inkallade,

ligger häri ett ytterligare skäl för att genomföra någon förbättring i

fråga örn familjebidragen. Då den rådande krisen snarast torde innebära

en tendens till utjämning av prisskillnaderna mellan dyrorterna, torde höjning

av familjepenningen böra ske med ett för alla dyrorter lika belopp. För

hustru (husföreståndarinna) torde höjningen av bidragsmaximum kunna bestämmas

till 25 öre, motsvarande en genomsnittlig förhöjning av bidraget med

12 procent. Beträffande kategorien »annan familjemedlem över 16 år» (föräldrar,

frånskild hustru, utomäktenskapliga barn m. fl.) gör sig den synpunkten

gällande, att familjemedlem ofta icke bor tillsammans med den värnpliktige

och därför ej har någon fördel av bostadsbidraget. Detta talar för en relativt

sett större ökning av maximum i dessa fall. Med hänsyn härtill föreslår

kommittén även i dessa fall en ökning med 25 öre eller med i medeltal 20

procent. Då krisen torde i särskilt hög grad drabba de familjer, varest barn

finnas, föreslår kommittén, att för »annan familjemedlem under 16 år» tilllägget

bestämmes till 15 öre, motsvarande i genomsnitt omkring 19 procents

höjning. Det synes önskvärt, att den ifrågasatta höjningen i främsta rummet

drabbar staten, och grundbeloppen torde därför böra höjas i lika mån som

bidragens maxima. Någon ändring i den för näringsbidraget stadgade maximeringen

anser kommittén däremot icke för närvarande erforderlig.

I fråga örn storleken av höjningen av familjepenningens maximum enligt

krigsfamiljebidragsförordningen har socialstyrelsen uttalat följande:

Tillägget för hustru synes vara lämpligt avvägt. Det må nämligen beaktas,

att de värnpliktigas familjer lika litet som övriga medborgare böra kunna

hävda någon rätt till full kompensation för den inträdda prisstegringen.

Däremot kan någon berättigad invändning ej riktas mot att en jämförelsevis

hög bidragsförhöjning beräknas för barnen Erfarenheten giver vid handen,

vilket även understrykes av kommittén, att barnens försörjning under ett

krisläge som det nuvarande bereder särskilt stora svårigheter.'' Styrelsen

finner det därför behjärtansvärt, att familjer med barn på angivet sätt tilldelas

förjiållandevis högre bidrag. Å andra sidan synes tillägget för kategorien

»annan familjemedlem över 16 år» vara väl högt tilltaget enligt förslaget.

Det anföres, att sådana familjemedlemmar ofta icke sammanbo med den

värnpliktige och därför icke ha någon fördel av det särskilda bostadsbidraget,

vilken omständighet ansetts tala för en relativt sett större ökning av maximum

i dylika fall. Detta skäl förefaller emellertid knappast bärande, främst på

den grund att någon höjning av bostadskostnaderna i hyreslägenheter hitintills

i stort sett icke förekommit i annan mån än i fråga om de speciella utgifterna

för bostädernas uppvärmning. Med hänsyn härtill svnes den procentuella

höjningen av bidragsmaximum för nu ifrågavarande grupp icke

böra överstiga den för hustru beräknade (12.5 %), vilket skulle innebära en

nedsättning av dyrtidstillägget i detta fall från föreslagna 25 öre till ungefär

15 öre. Styrelsen förordar alltså, att tillägget för »annan familjemedlem

över 16 år» bestämmes till sistnämnda belopp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

15

Departementschefen.

Sociala försvarsberedskapskommitténs förslag att med anledning av rådande

dyrtid provisoriskt höja familjebidragen enligt såväl krigsfamiljebidragsförordningen

som fredsfamiljebidragsförordningen har vunnit anslutning i de avgivna

utlåtandena. Även för egen del anser jag, att en sådan höjning bör

komma till stånd. På sätt föreslagits torde höjningen av krigsfamiljebidragen

kunna begränsas till den relativt snävt maximerade familjepenningen; beträffande

näringsbidraget torde däremot icke för närvarande någon höjning vara

erforderlig. Körande höjningarnas storlek har socialstyrelsen anmält en från

kommittéförslaget avvikande mening. Socialstyrelsen har sålunda gjort gällande,

att kommittén vid bestämmandet av familjepenning för »annan familjemedlem

över 16 år» — den värnpliktiges barn över 16 år, föräldrar, frånskilda

hustru, utomäktenskapliga barn med flera — samt vid fastställandet av fredsfamiljebidragen

för hustru (husföreståndarinna) ävensom för nyssnämnda

kategori överskattat ökningen av bostadskostnaderna såtillvida, att det i

huvudsak endast vore bränslekostnaderna, som hitintills under krisen uppvisat

påtaglig stegring. Det förefaller, som örn detta påpekande vore i huvudsak

befogat, och jag anser mig därför böra biträda socialstyrelsens förslag till

jämkning av de av kommittén förordade maximibeloppen. Jag tillstyrker således

en höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen

med 25 öre för hustru (husföreståndarinna) och med 15 öre för annan familjemedlem.

Utskottet.

Genom förevarande proposition framläggas bland annat vissa förslag till

ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen. Förslagen äro huvudsakligen

föranledda av erfarenheter, som förvärvats under författningens tillämpnings tid.

I syfte att familjebidrag skall kunna tillerkännas underbefäl i reserven

föreslås sålunda en ändring i 1 §. Genom ändringen i 2 § samt införande i

förordningen av en ny paragraf, kallad 15 a §, tillkommer begravningsbidrag

såsom en ny form av familjebidrag. Ändringarna i 3 § och 5 § andra stycket

åsyfta, att sådana familjemedlemmar, som avses i 3 § b) skola kunna tillerkännas

familjebidrag även för det fall, att den värnpliktiges underhållsskyldighet

inträtt först efter inkallelsen. Genom den föreslagna 28 a § öppnas

möjlighet att när synnerligen ömmande omständigheter föreligga tillerkänna

familjebidrag även åt annan anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 §.

I 7 § första stycket föreslås en ändring av innehåll, att bostadsbidrag skall

kunna beviljas för bostad åt familjemedlemmar, som avses i 3 § a) även för

det fall att den värnpliktige vid tiden för inkallelsen icke sammanbodde med

dem. Jämväl vissa andra ändringar, vilka dock äro av mindro betydelse, föreslås

i förordningen.

Utskottet har vid sin granskning icke funnit anledning till erinran mot

propositionen i denna del. Utskottet vill emellertid ifrågasätta, huruvida icke

med hänsyn till omfattningen av de föreslagna ändringarna krigsfamiljebidragsförordningen

bör för vinnande av större överskådlighet i sin helhet

omtryckas i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

I motionen II: 147 har yrkats, att elen i 3 § b) angivna kretsen av familjemedlemmar

måtte utökas att avse även den värnpliktiges syskon under 16 år,

till vilkas underhåll den värnpliktige i avliden eller arbetsoförmögen faders

eller moders ställe vid tiden för inkallelsen i väsentlig mån bidrog. I anslutning

härtill föreslås därjämte i motionen ändring i 3 § c) krigsfamiljebidragsförordningen

av innebörd, att bidrag till husföreståndarinna skall kunna utgå

även i det fall, att värnpliktig sammanbor med av honom i väsentlig mån försörjda

syskon under 16 år ävensom med moder som är arbetsoförmögen.

Därjämte föreslås i motionen sådan ändring i 4 §, att värnpliktigs moder i

vissa fall skall i fråga örn familjepenningens storlek jämställas med hustru.

Enligt utskottets mening föreligger otvivelaktigt i vissa fall behov av att

under de i motionen angivna förutsättningarna kunna tillerkänna familjebidrag

även åt värnpliktigs syskon. Detta syftemål kan emellertid uppnås

genom en tillämpning av den i propositionen föreslagna 28 a §. Genom denna

paragraf har, såsom ovan framhållits, möjlighet beretts, att vid synnerligen

ömmande omständigheter utvidga kretsen av de till familjebidrag berättigade

utöver dem, som angivas i 3 §. När dylika omständigheter föreligga, torde

minderåriga syskon, som i väsentlig mån underhållits av den värnpliktige,

kunna erhålla familjebidrag. Då syftemålet med motionen i förevarande del

sålunda får anses vara i huvudsak tillgodosett genom propositionen, finner

utskottet ej skäl att i detta hänseende i anledning av motionen tillstyrka någon

ändring i krigsfamiljebidragsförordningen.

"Vad angår övriga i motionen yrkade ändringar synes det utskottet icke för

närvarande vara påkallat att ytterligare utvidga kretsen av familjemedlemmar

utöver vad som kan bliva en följd av tillämpningen av 28 a §. Ej heller torde

enligt utskottets mening i fråga örn bidragsbeloppets storlek med hustru böra

jämställas värnpliktigs moder i den utsträckning, som föreslagits i motionen.

Utskottet förutsätter emellertid, att i det fall att familjepenning utgår till

både värnpliktigs moder, som förestår hemmet för den värnpliktige, och

minderåriga syskon, familjepenningen för modern skall utgå med belopp som

är bestämt för husföreståndarinna. Utskottet har således icke funnit skäl att

i förevarande hänseende tillstyrka någon författningsändring i anledning av

motionen.

Genom propositionen har därjämte framlagts förslag till förordning om

provisorisk höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

Förslaget innebär, att familjepenning för hustru eller, där bidrag ej utgår för

hustru, annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem, skall höjas

med 25 öre och för övriga familjemedlemmar med 15 öre om dagen. De föreslagna

höjningarna överensstämma med ett av sociala försvarsberedskapskommittén

i ämnet avgivet förslag, utom såvitt angår bidraget till »annan

familjemedlem över 16 år», för vilken kategori kommittén föreslagit en förhöjning

av 25 öre.

Enligt utskottets mening är det angeläget, att bidraget för sistnämnda

kategori icke tillmätes alltför knappt. Utskottet vill framhålla, att under beteckningen

»annan familjemedlen över 16 år» hänföres den värnpliktiges

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

barn över 16 år, föräldrar, frånskilda hustru m. fl. Med hänsyn härtill anser

sig utskottet böra förorda, att familj epenningens maximibelopp enligt krigsfamiljebidragsförordningen

för »annan familjemedlem över 16 år» i anledning

av motionerna 1:196 och II: 265 höjes med 25 öre örn dagen.

Utskottet har däremot icke funnit skäl föreligga för bifall till de i motionen

II: 268 framställda yrkandena.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts i propositionen

framlagda, nedan intagna förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 17 april

1940 (nr 223) om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

m. m. (krigsfamiljebidragsförorduingen).

Härigenom förordnas, dels att 1, 2, 3, 5, 7, 14 och 15 §§ förordningen

den 17 april 1940 örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring

(krigsfamiljebidragsförordningen) skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels att i samma förordning närmast efter 15 § skola införas en ny

rubrik och en ny, såsom 15 a betecknad paragraf, vilka skola hava nedan

angivna lydelse, dels ocfc att i förordningen närmast efter rubriken »Särskilda

bestämmelser» skall införas en ny paragraf, betecknad 28 a §, av den lydelse

i det följande angives:

1 §•

Förordnar Konungen jämlikt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen

örn inkallelse av värnpliktiga och skall krigsavlöningsreglementet helt

eller delvis äga tillämpning beträffande dessa värnpliktiga, skola ock, där

ej Konungen annorlunda föreskriver, från och med inställelsedagen å dem

tillämpas stadgandena i denna förordning; Konungen obetaget att meddela

föreskrift örn förordningens tillämpning även å andra värnpliktiga. Konungen

må ock föreskriva, att bestämmelserna i denna förordning med de inskränkningar,

som må finnas påkallade, skola äga tillämpning jämväl å annan

personal, som tjänstgör vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga äro inkallade

enligt nyssnämnda lagrum.

Med inställelsedagen — —--den dagen.

I den-----gällande föreskrifter.

2§-

Värnpliktig är — —--till familjebidrag.

Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen

föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå

in natura.

Familjebidrag må---än resa.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 16.

sol 41 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §•

Såsom medlem —---lians vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn oell adoptivbarn i annat fall än under

a) sågs, lians föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn

samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att den värnpliktige

vid tiden för inkallelsen i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll,

eller, där underhållsskyldigheten inträtt senare, skäligen kan antagas hava

skolat bidraga till underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges----till arbete.

&§•

Av familjepenningen--— — 40 öre.

I övrigt utgår familjepenning allenast i den mån behov därav skäligen

kan antagas föreligga. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn

tagas dels till den inkomst, som åtnjutes av vederbörande familjemedlem

ävensom av annan till samma hushåll hörande familjemedlem, utom husföreståndarinna,

och dels till den värnpliktiges inkomster, dock med undantag

för krigslön jämte övriga under tjänstgöringen utgående förmåner. För

familjemedlem, som avses i 3 § b), må ej fastställas högre belopp än som

motsvarar värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll,

som den värnpliktige lämnat vid tiden för inkallelsen eller, där underhållsskyldigheten

inträtt senare, kan antagas skola hava lämnat, därest inkallelsen

ej mellankommit.

Konungen äger, i den omfattning, som prövas skälig, stadga undantag

från bestämmelserna i första stycket beträffande värnpliktiga, vilka under

tjänstgöringen för civil tjänst åtnjuta avlöning, som utgår av statsmedel

eller med statsbidrag. Konungen må ock, när skäl därtill äro, föreskriva,

att vid behovsprövning, som avses i denna paragraf, hänsyn i den omfattning

Konungen bestämmer icke skall tagas till sådan inkomst av civil anställning,

som den värnpliktige under tjänstgöringen äger bibehålla, eller

till understöd, som i anledning av tjänstgöringen tilldelas honom eller hans

familj.

7 §•

Prövas behov av bidrag, utöver familjepenningen, vara för handen för

bestridande av utgifter för bostad åt värnpliktigs familj, må, där ej Konungen

annorlunda förordnar, under iakttagande av vad i 14 § stadgas bostadsbidrag

kunna tillerkännas den värnpliktige under förutsättning, att bostaden

är avsedd för familjemedlem, med vilken den värnpliktige vid tiden för inkallelsen

sammanbodde. Ändå att denna förutsättning ej är för handen, må

bostadsbidrag kunna utgå för bostad åt familjemedlemmar, som avses i 3 § a),

då fråga är örn såväl hustru som barn eller adoptivbarn. Bostadsbidrag må

ej beviljas för mer än en bostad. Bidraget må även avse kostnader, som

äro förenade med ombyte av bostad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Bostadsbidrag, som---med värme.

Yid beliovsprövning, som avses i denna paragraf, skall hänsyn tagas till

familjens skäliga behov av bostad, till den värnpliktiges eller hans hustrus

bundenhet av hyresavtal och andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende

ävensom till de inkomster, som åtnjutas av den värnpliktige, utom

krigslön jämte övriga under tjänstgöringen utgående förmåner, och av andra

i bostaden inhysta familjemedlemmar än husföreståndarinna. Överstiger

bostaden uppenbarligen den värnpliktiges behov, skall hänsyn jämväl tagas

till den värnpliktige och hans hustru tillhörig förmögenhet. Yad i 5 § tredje

stycket andra punkten är stadgat skall äga motsvarande tillämpning med

avseende å prövning, som avses i denna paragraf.

Såsom villkor---allmänt ändamål.

14 §•

Den som uppbär näringsbidrag äger ej åtnjuta annat slag av familjebidrag.

Vid valet mellan de bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall,

om förutsättningar för beviljande av näringsbidrag äro för handen, denna

form av bidrag äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.

15 §.

Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för

handen för bestridande av kostnader för erforderlig läkare- och sjukhusvård

jämte läkemedel ävensom transport till eller från läkare eller vårdanstalt,

må sjukbidrag, med iakttagande av vad i 14 § stadgas, kunna tillerkännas

den värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Är

fråga örn familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c), må dock sjukbidrag

utgå allenast i den mån skäl föreligger till antagande, att den värnpliktige,

därest inkallelsen ej mellankommit, skulle hava bidragit till kostnaderna.

Med avseende å rätten att åtnjuta sjukbidrag skall vad i 6 § är stadgat

beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.

Om begravningsbidrag.

15 a §.

Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit, och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet för familjemedlemmen uppbära familjepenning, som

helt eller delvis utgick efter beliovsprövning, skall begravningsbidrag tillerkännas

den värnpliktige. Sådant bidrag utgår med etthundrafemtio kronor

för hustru samt etthundra kronor för barn eller adoptivbarn.

Särskilda bestämmelser.

28 a §.

Tillsynsmyndigheten må för visst fall, när synnerligen ömmande omständigheter

föreligga, på ansökan av familjebidragsnämnd medgiva, att annan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 § nn\ i fråga om rätt till

familjebidrag likställas med familjemedlem, som i 3 § b) sägs. Sådant medgivande

lämnas för viss tid eller tills vidare samt må av tillsynsmyndigheten,

när anledning därtill förekommer, återkallas.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

B. att riksdagen, med förklarande att det i propositionen framlagda

förslaget till förordning örn provisorisk höjning av farn il jepenning

enligt krigsfamiljebidragsförordningen den 17 april

1940 (nr 223) icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för

sin del antaga följande förslag till

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förordning om provisorisk höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1910 (nr 223).

Härigenom förordnas,

dels att familjepenning enligt 4 § krigsfamiljebidragsförordningen den

17 april 1940 tills vidare må utgå med högst de belopp, som angivas i

följande tariff:

1

2

3

4

1

2

3

4

Ortsgrupp

För hustru

eller, där bi- drag ej utgår

för hustru,

annan familje- medlem, som

förestår den

värnpliktiges

hem

kronor

För annan

familjemed- lem över

16 år än

som avses

i kol. 2

kronor

För annan

familjemed- lem under

16 år än

som avses

i kol. 2

kronor

Ortsgrupp

.

För hustru

eller, där bi- drag ej utgår

för hustru,

annan familje- medlem, som

förestår den

värnpliktiges

hem

kronor

För annan

familjemed- lem över

16 år än

som avses

i kol. 2

kronor

För annan

familjemed- lem under

16 år än

som avses

i kol. 2

kronor

i....

2: —

1:15

0: 85

I....

2: —

1:25

0: 85

ii ....

2: 25

1:40

0: 95

II....

2: 25

1:50

0: 95

ni....

2: 50

1:65

1:05

III....

2:50

1:75

1:05

dels oek att grundbelopp, varom förmäles i 5 § första stycket sagda förordning,

skall tills vidare utgöra för hustru en krona 25 öre och för varje

barn eller adoptivbarn under sexton år 55 öre.

Denna förordning träder i kraft den Denna förordning träder i kraft den

dag Konungen bestämmer. För värn- dag Konungen bestämmer. För värnpliktig,

som nämnda dag åtnjuter pliktig, som nämnda dag åtnjuter

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

familjepenning, skall, utan att ansökan

därom behöver göras, familj epenningen

höjas för familjemedlem,

som avses i kolumn 2 av ovan intagna

tariff, med 25 öre och för annan

familjemedlem med 15 öre. Vad sålunda

är stadgat skall dock ej äga

tillämpning i den mån härigenom

bidragsbeloppet till familjemedlem

skulle komma att överstiga genom

dom eller avtal fastställt underhåll

eller eljest särskilda omständigheter

föranleda till undantag från stadgandet.

(Utskottets förslag.)

familjepenning, skall, utan att ansökan

därom behöver göras, familjepenningen

höjas för familjemedlem,

som avses i kolumn 2 eller 3 av ovan

intagna tariff, med 25 öre och för

annan familjemedlem med 15 öre.

Vad sålunda är stadgat skall dock ej

äga tillämpning i den mån härigenom

bidragsbeloppet till familjemedlem

skulle komma att överstiga genom

dom eller avtal fastställt underhåll

eller eljest särskilda omständigheter

föranleda till undantag från stadgandet.

C. att motionerna I: 196 och II: 265, i den del de hänvisats

till behandling av utskottet, måtte anses besvarade genom vad

utskottet under B. hemställt;

D. att motionen II: 147, i den mån den icke blivit besvarad

genom vad utskottet ovan anfört, icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd; samt

E. att motionen II: 268, i den del den hänvisats till behandling

av utskottet och i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet under B. hemställt, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1941.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Hagman, Tamm, Löfvander,

Forslund, Linnér och Roos;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson, herrar

Olovson i Västerås och Pettersson i Hällbacken*, fru Johansson samt herrar

Witzell* och Norup.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:226 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 17 april 19 s. 14 i texten