Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915

1941-05-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1941:24, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i vissa delar av

lagen den 21 september 1915 (nr 362) om behörighet

att utöva läkarkonsten, m. m.

Genom en den 20 december 1940 dagtecknad proposition, nr 8, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet hållna

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

1) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915

(nr 362) om behörighet att utöva läkarkonsten.

Härigenom förordnas, dels att 3—5 §§, 6 § 1 och 2 mom. samt 11 § lagen den

21 september 1915 örn behörighet att utöva läkarkonsten1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 6 § 3 mom. samma lag skall upphöra

att gälla:

3 §■

Har legitimerad läkare genom utslag, som mot honom äger laga kraft,

för brott, som han förövat under utövning av läkarkonsten, dömts till

straffarbete eller svårare straff eller enligt 14 kap. 9, 12, 13, 17, 27 eller 33 §,

15 kap. 9, 14 eller 15 a § eller 18 kap. 6, 8, 8 a eller 9 § strafflagen, 12 § lagen

om avbrytande av havandeskap eller 8 § lagen örn sterilisering till fängelse

eller, där han innehaft sådan läkarbefattning, att brott i tjänsten bestraffas

såsom brott av ämbetsman, i annat fall än nyss sagts för brott, som han

förövat under utövning av läkarkonsten, gjort sig förfallen till avsättning från

befattningen eller mistning därav på viss tid

eller fällts till ansvar enligt 7 § här nedan,

skall medicinalstyrelsen, såvida läkaren finnes hava genom vad han sålunda

låtit komma sig till last visat sig ovärdig det förtroende, en läkare bör äga,

eller oförmögen att nöjaktigt utöva sin konst, för viss tid, ej över tio år, eller

för alltid återkalla hans legitimation; dock att för läkare, som blivit av

Konungen eller av medicinalstyrelsen utnämnd till läkarbefattning, legitimationen

ej må återkallas, så länge han innehar befattningen, samt att, där dylik

1 Senaste lydelse av 3 och B §§ se SFS 1938: 320 samt av 4 § se SFS 1932: 54.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 24. lito n

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande AV 24.

läkare dömts till suspension, legitimationen må återkallas allenast för suspensionstiden.

Där läkare---— utöva läkarkonsten.

4§-

Varder legitimerad läkare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning

i själstillståndet ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten, skall legitimationen

av medicinalstyrelsen ofördröjligen återkallas; dock att, där han

innehar läkarbefattning, vartill han blivit utnämnd av Konungen eller av

medicinalstyrelsen, legitimationen må återkallas allenast för tid, under vilken

han av nämnda anledning åtnjuter tjänstledighet eller eljest icke uppehåller

sin befattning. Tillfrisknar han eller upphör eljest förhållande, som föranlett

legitimationens återkallande, må han ånyo vinna legitimation.

Föreligger grundad---- styrelsen bestämmer.

Läkare, som---sin befattning.

5 §''

Har någon, som är behörig att utöva läkarkonsten, dömts till straffarbete

eller svårare straff eller enligt 14 kap. 9, 12, 13, 17, 27 eller 33 §, 15 kap. 9, 14

eller 15 a § eller 18 kap. 6, 8, 8 a eller 9 § strafflagen, 12 § lagen örn avbrytande

av havandeskap eller 8 § lagen örn sterilisering till fängelse eller

till ansvar för förseelse, som i 7 § här nedan sägs, eller har innehavare av

sådan läkarbefattning, att brott i tjänsten bestraffas såsom brott av ämbetsman,

gjort sig förfallen till avsättning från befattningen eller mistning därav

på viss tid, skall domstolen till medicinalstyrelsen insända protokoll och utslag

i målet.

Har någon — —- — hos Konungen.

6§-

1 mom. Örn någon, som enligt 1 § varit behörig att utöva läkarkonsten

men ej längre äger sådan behörighet, mot ersättning utövar läkarkonsten,

straffes med dagsböter, dock ej under fem. Sker det yrkesmässigt, må straffet

kunna höjas till fängelse i högst ett år.

Lag samma -— --- utöva läkarkonsten.

2 mom. Örn någon, som ej är eller varit behörig till läkarkonstens utövning,

mot ersättning behandlar venerisk sjukdom, tuberkulos, kräftsjukdom

eller sådan smittsam sjukdom, till förekommande av vars införande i eller utbredning

inom riket Konungen meddelat särskilda föreskrifter, eller företager

hypnotisk behandling eller behandling under allmän bedövning, straffes med

dagsböter, dock ej under fem. Sker det yrkesmässigt, må straffet kunna höjas

till fängelse i högst ett år.

Utövas eljest läkarkonsten av någon, som ej är eller varit därtill behörig,

och sker det yrkesmässigt; då skall, där behandlingen varit av beskaffenhet

att medföra fara till liv eller hälsa för den behandlade, dömas till dagsböter,

dock ej under fem.

11 §•

Böter, som efter denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

3

2) Lag

om avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt

från tjänstgöring å apoteksinrättning.

Härigenom förordnas som följer:

Varder apoteksinnehavare eller å apoteksinrättning anställd legitimerad

apotekare eller farmacie kandidat på grund av sinnessjukdom eller annan

rubbning i själstillståndet ur stånd att nöjaktigt tjänstgöra å apoteksinrättning,

skall medicinalstyrelsen ofördröjligen avstänga honom från sådan

tjänstgöring, intill dess han inför styrelsen styrker, att han åter är i stånd att

tjänstgöra.

Föreligger grundad anledning till antagande, att apoteksinnehavare eller å

apoteksinrättning anställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat av

skäl, som i första stycket sägs, är ur stånd att nöjaktigt tjänstgöra å

apoteksinrättning, äger medicinalstyrelsen förordna, att han skall undergå

läkarundersökning för avgörande, huru därmed sig förhåller. Angående sådan

undersökning har medicinalstyrelsen att meddela närmare föreskrifter. Motsätter

han sig undersökning, är vederbörande polismyndighet pliktig att på

begäran av den, som bär att förrätta undersökningen, lämna erforderlig handräckning.

I avvaktan på att undersökning kommer till stånd må medicinalstyrelsen

avstänga den, som skall undersökas, från tjänstgöring för den tid

styrelsen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.

Genom denna lag upphäves kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 509) angående

avstängning i vissa fall av farmacevt från tjänstgöring å apoteksinrättning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de framlagda förslagen, får

utskottet, i den män redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till

propositionen.

I skrivelse den 4 juni 1940 har medicinalstyrelsen hemställt, att bestämmelser

måtte meddelas av innehåll, att styrelsen skulle äga rätt att påkalla

undersökning av apoteksinnehavares ävensom å apoteksinrättning anställd

legitimerad apotekares eller farmacie kandidats sinnesbeskaffenhet, då grundad

anledning förelåge till antagande, att vederbörande på grund av sinnessjukdom

eller annan rubbning i själstillståndet, orsakad av missbruk av

alkohol, morfin eller dylikt medel, vore ur stånd att nöjaktigt fullgöra sina

åligganden.

I 1 § instruktionen för medicinalstyrelsen den 19 december 1930 (nr 441)

föreskrives, att det åligger medicinalstyrelsen att, i enlighet med instruk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

tionen och i övrigt gällande föreskrifter samt i den mån bestämmelserna angående

den militära hälso- och sjukvården ej annat föranleda, utöva högsta

tillsynen över den allmänna hälso- och sjukvården i riket. Till medicinalstyrelsens

inseende över apoteksväsendet hör, enligt 5 § i instruktionen,

bland annat, att vaka över att apoteksföreståndare och deras medhjälpare

fullgöra vad dem enligt gällande föreskrifter åligger.

Enligt lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva

läkarkonsten tillkommer sadan behörighet, bland andra, den, som vunnit

legitimation som läkare (legitimerad läkare) [1 § 1)], samt den, som, utan att

vara legitimerad läkare, innehar läkarbefattning, vartill han blivit av

Konungen utnämnd [1 § 2)]. I 2 § meddelas bestämmelser om sättet för vinnande

av legitimation och i 3 § angivas vissa fall, då legitimation på grund

av läkaren ådömd bestraffning skall återkallas. 4 § innehåller ytterligare bestämmelser

om återkallelse av legitimation. Enligt första stycket skall, om

legitimerad läkare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning i själstillståndet,

orsakad av missbruk av alkohol, morfin eller dylikt medel, blir

ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten, legitimationen ofördröjligen återkallas

av medicinalstyrelsen. Där läkaren innehar läkarbefattning, vartill han

blivit utnämnd av Konungen eller av medicinalstyrelsen, må dock legitimationen

återkallas allenast för tid, under vilken han av nämnda anledning

åtnjuter tjänstledighet eller eljest icke uppehåller sin befattning. Tillfrisknar

han eliel upphör eljest förhållande, som föranlett legitimationens återkallande,

ma han ånyo vinna legitimation. Föreligger grundad anledning

till antagande, att legitimerad läkare av skäl, som i 4 § första stycket sägs, är

ur stand att nöjaktigt utöva läkarkonsten, äger medicinalstyrelsen jämlikt

4 § andra stycket förordna, att han skall undergå läkarundersökning för avgöiande,

hulu därmed förhåller sig. Angående sådan undersökning har

medicinalstyrelsen att meddela närmare föreskrifter. Motsätter han sig

undersökning, är vederbörande polismyndighet pliktig att på begäran av

den, som har att förrätta undersökningen, lämna erforderlig handräckning.

I avvaktan på att undersökning kommer till stånd må medicinalstyrelsen

återkalla legitimationen för den tid styrelsen bestämmer. Läkare, som

a\ses i 1 § 2), är jämlikt 4 § tredje stycket ej behörig att utöva läkarkonsten

under tid, då han av anledning, som omförmäles i sistnämnda paragraf, icke

uppehåller sin befattning.

Motsvarighet till föreskrifterna i 4 § första stycket av 1915 års lag finnes

beträffande apoteksväsendet i två författningar. Enligt 7 § kungörelsen den

21 augusti 1935 (nr 508) om f Öres tåndar skap å apotek skall medicinalstyrelsen,

om apoteksinnehavare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning i

själstillståndet, orsakad av alkohol, morfin eller dylikt medel, blir ur stånd

att nöjaktigt förestå apoteket, ofördröjligen avstänga honom från tjänstgöring,

intill dess han med läkarintyg styrker, att han åter är i stånd att utöva

föreståndarskapet, samt förordna behörig och lämplig person att under tiden

för den avstängdes räkning förestå apoteket. — Enahanda bestämmelser

rörande avstängning från tjänstgöring finnas beträffande å apoteksinrättning

anställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat upptagna i kungörelsen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24. 5

den 21 augusti 1935 (nr 509) angående avstängning i vissa fall av farmacevt

från tjänstgöring å apoteksinrättning.

Någon motsvarighet till bestämmelserna i 4 § andra stycket av 1915 års

lag rörande möjlighet för medicinalstyrelsen att föranstalta örn läkarundersökning

finnes däremot icke i nyssnämnda två kungörelser. I den skrivelse

av den 20 juni 1935 från medicinalstyrelsen, vari hemställan om kungörelsernas

utfärdande gjordes, hade emellertid föreslagits, att bestämmelser,

motsvarande de i 4 § andra stycket av 1915 års lag upptagna, måtte utfärdas.

Sistnämnda förslag bifölls dock icke, såsom av det föregående framgår, av

Kungl. Majit.

I förevarande sammanhang torde böra anmärkas stadgandet i 28 § 1 mom.

sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321), enligt vilket, örn av någons

uppträdande uppenbarligen finnes framgå, att han är farlig för annans personliga

säkerhet eller eget liv, och anledning är till antagande, att han är

sinnessjuk, polismyndighet må föranstalta örn hans intagande för observation

å sinnessjukhus.

Slutligen må omnämnas, att skyldighet att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning

finnes föreskriven beträffande lärare i kungörelse den 22 februari

1935 (nr 52) samt i fråga om tjänsteman, tillhörande den civila statsförvaltningen,

i kungörelse den 18 juli 1935 (nr 459).

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergquist, har i propositionen

anfört följande:

»Av den förut lämnade redogörelsen för gällande rätt framgår, att medicinalstyrelsen

äger förordna, att legitimerad läkare skall undergå läkarundersökning,

därest grundad anledning föreligger till antagande, att han på grund av

sinnessjukdom eller annan rubbning i själstillståndet, orsakad av missbruk

av alkohol, morfin eller dylikt medel, är ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten.

Medicinalstyrelsen äger däremot icke motsvarande befogenhet såvitt

angår apoteksinnehavare och farmacevter. Styrelsen har emellertid nu framhållit,

att det i vissa fall visat sig synnerligen olämpligt, att styrelsen saknat

dylik befogenhet, samt hemställt örn erforderliga författningsändringar. Denna

hemställan har i pri neij) tillstyrkts i de i ärendet avgivna yttrandena.

Då behov av bestämmelser i ämnet synes mig föreligga, vilka bestämmelser

torde böra givas lags natur, har jag låtit utarbeta ett förslag till lag örn avstängning

i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt från tjänstgöring

å apoteksinrättning. Däri har såsom ett första stycke upptagits motsvarighet

till gällande bestämmelser om avstängning i 7 § kungörelsen den 21 augusti

1935, nr 508, ävensom i kungörelsen av samma dag, nr 509. Då emellertid

den nuvarande formuleringen av dessa bestämmelser ■—- vilken återfinnes

jämväl i 4 § första stycket i 1915 års lag — i vissa fall givit anledning till

felaktig tolkning, synes ändring därav böra vidtagas. Jag anser dock, att

ändringen icke bör inskränkas till en jämkning av formuleringen utan att

saklig ändring bör göras av sådan innebörd, att avstängning från tjänstgöring

skall äga rum — förutom vid sinnessjukdom — vid varje rubbning i själstillståndet,

på grund varav apoteksinnehavare eller å apoteksinrättning an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

ställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat blivit ur stånd att nöjaktigt

tjänstgöra, och icke, såsom nu är fallet, blott vid sådan rubbning i

själstillståndet, som orsakats av missbruk av alkohol, morfin eller dylikt

medel. För att åstadkomma bättre kontroll har vidare den ändringen vidtagits,

att den avstängde, örn han vill visa, att han åter är i stånd att tjänstgöra, skall

styrka detta »inför styrelsen», d. v. s. med av medicinalstyrelsen godtagbar

bevisning; för närvarande föreskrives endast, att bestyrkandet skall ske »med

läkarintyg». Det må anmärkas, att nu ifrågavarande stycke givits sådan

formulering, att apoteksinnehavare avstänges icke endast från utövande av

föreståndarskap utan över huvud från rätt att tjänstgöra å apoteksinrättning.

I ett andra stycke i nu ifrågavarande lagförslag har därefter, i nära anslutning

till föreskrifterna i 4 § andra stycket i 1915 års lag, stadgats befogenhet för

medicinalstyrelsen att i vissa fall föranstalta örn läkarundersökning för utrönande

av sinnesbeskaffenheten hos apoteksinnehavare eller farmacevt. —

Kungörelsen den 21 augusti 1935, nr 509, synes böra upphävas genom den

nya lagen. Erforderlig ändring av 7 § kungörelsen av nyssnämnda dag, nr

508, torde böra vidtagas i administrativ ordning.

I förevarande sammanhang har, för att vinna likformighet, ändring vidtagits

i 4 § första stycket av 1915 års lag. I denna lag hava vidare verkställts

vissa av nytillkommen lagstiftning föranledda, i huvudsak formella

jämkningar.»

I 3 och 5 §§ i det genom propositionen framlagda förslaget till lag angående

ändring i 1915 års lag har vidare, i anslutning till lagstiftningen örn sterilisering,

vidtagits ändring av innebörd, att uppräkningen av lagrum fullständigats

genom omnämnande av 8 § lagen örn sterilisering.

Utskottet har vid sin granskning av de genom propositionen framlagda lagförslagen

icke funnit anledning till erinran mot desamma. Utskottet får alltså

hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 15 maj 1941.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Hagman, Tamm, Löfvander, Olof

Carlsson, Sten, Näslund och Gustaf Elofsson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson,

herrar Olovson i Västerås, Hallagård, Holm*), fru Johansson och herr Larsson i

Östersund.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915 a1 i texten