Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till utrymningslag, m. m.

1941-06-17 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1941:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till utrymningslag, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med

förslag till utrymningslag, m. m.

Genom en den 4 juni 1941 dagtecknad proposition, nr 273, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit, under

åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) utrymningslag;

2) lag örn ändrad lydelse av 18 § luftskyddslagen den 11 juni 1937 (nr

504);

3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 31 mars 1938 (nr 90)

örn förfoganderätt för luft-skyddets behov;

4) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 april

1940 (nr 215) örn utrymningshjälp;

5) förordning av grunderna för avlöning av personal, som fullgör utrymningstjänst;

samt

6) lag med vissa bestämmelser angående omhändertagande av flyktingar

m. m.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de framlagda förslagen, får

utskottet, i den män redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till

propositionen.

Gällande lagstiftning.

Enligt 2 § lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för luftskyddets

behov äger Konungen eller, efter Konungens förordnande, länsstyrelse

eller annan myndighet föreskriva, att invånare å ort, som hotas av

anfall från luften, skola taga uppehåll utom sin bostad eller bostadsort, ävensom,

i den mån det prövas nödvändigt, bestämma, varest uppehåll skall tagas.

Överträdelse av sådan föreskrift är straffbelagd; enligt 16 § luftskyddsförfogandelagen

i dess lydelse enligt lagen den 22 juni 1939 (nr 294) straffas

nämligen den, som åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av lagen

eller dess tillämpningsbestämmelser, med dagsböter eller fängelse eller, vid

synnerligen försvårande omständigheter, med straffarbete i högst två år.

Luftskyddsförfogandelagens 2 § äger emellertid liksom flertalet av lagens

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 34.

133! 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

övriga huvudbestämmelser tillämpning allenast då luftskyddstillstånd är

lådande (1 §).

Den utrymning, varom här är fråga, förutsättes skola verkställas såsom

en luftskyddsåtgärd. Härav följer, att de bestämmelser, som i 3 och följande

paragrafer i luftskyddsförfogandelagen finnas rörande förfogande över egendom

för luftskyddsändamål, kunna vid behov utnyttjas för att bringa en ur

luftskyddssynpunkt anbefalld eller såsom önskvärd ansedd utrymning i verkställighet.

I fråga örn förfogande för utrymningsändamål hava för övrigt, i

och med de ändringar i luftskyddsförfogandelagen, som vidtogos genom lagen

den 13 april 1940, nr 219, meddelats vissa särbestämmelser. I 3 § 3 mom.

stadgas sålunda, att örn byggnad tages i anspråk för att bereda bostad åt den,

som vid utrymning för luftskyddsändamål jämlikt 2 § fått sig ålagt eller i

vederbörlig ordning blivit av myndighet uppmanad att taga uppehåll utom

sin bostad eller bostadsort, ägare eller innehavare av byggnaden är pliktig

att tåla de åtgärder med avseende å byggnaden ävensom dess inredning och

utrustning, som av länsstyrelsen prövas erforderliga för ändamålet. Och i

3 § 4 mom. stadgas, att där det finnes erforderligt, att åtgärd för att tillgodose

behov, som avses i 3 morn., vidtages redan innan byggnaden tages i anspråk

ägaren eller innehavaren är, i den mån Konungen det föreskriver, pliktig att

tåla åtgärden; sådan föreskrift må, örn riket befinner sig i krig eller krigsfara,

meddelas även örn luftskyddstillstånd då ej råder.

Då utrymningen betraktas såsom en åtgärd inom luftskyddets ram, följer

därav, att utryunningsåtgärderna skola handhavas av de ordinarie luftskyddsorganen.

I verkligheten gäller emellertid härutinnan en delvis avvikande ordning,

vilken hämtar sitt stöd av 18 § luftskyddslagen den 11 juni 1937 (nr 504)

i dess lydelse enligt lagen den 13 april 1940, nr 217. Enligt nämnda lagrum

äger nämligen Konungen i fråga örn åtgärder, som föranledas av utrymning,

utan hinder av vad i lagen är stadgat, meddela särskilda föreskrifter angående

luftskyddets organisation och förberedande. Sedan något över ett år tillbaka

är organisationen av utrymningsangelägenheterna ordnad på följande sätt.

Såsom centralt organ för utrymningen fungerar statens utrymningskommission.

Enligt 14 § luftskyddskungörelsen den 13 april 1940 (nr 239) skall

kommissionen sålunda handhava den centrala ledningen och övervakningen

av de åtgärder, som föranledas av utrymning, samt för ändamålet meddela

erforderliga föreskrifter rörande bedrivandet av planläggningsarbetet för utrymning.

Euftskyddsinspektionens befattning med utrymningsärenden är

enligt 13 och 14 §§ samma kungörelse begränsad till att omfatta allenast meddelande

av anvisning, i vilken utsträckning planläggning för utrymning skall

ske inom olika luftskyddsorter eller andra områden samt avgivande av utlåtande

till kommissionen rörande vilka områden i riket, som vid bortflyttning

i anledning av utrymning kunna anses lämpade för inkvartering.

Ead därefter angår de lokala utrymningsmyndigheterna äro dessa organiserade

på skilda sätt i utrymningskommunerna och i inkvarteringskommunerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

I utrymningskommunerna handhava de ordinarie luftskyddsorganen (länsstyrelser

och luftskyddschefer) jämväl utrymningsangelägenheterna.

I inkvarteringskommunerna däremot handhaves verksamheten av kommunala

inkvarteringsnämnder. Dessa utgöras antingen av särskilda inkvarteringsnämnder

eller av ett bestående kommunalt organ (dock ej fattigvårdsstyrelse),

som fungerar såsom inkvarteringsnämnd. Särskild inkvarteringsnärnnd

tillsättes, efter förordnande av Konungen eller statens utrymningskommission,

inom kommun, till vilken jämlikt förefintliga planer för utrymning

ett större antal personer skall bortflytta [3 § första stycket lagen den 13

april 1940 (nr 216) örn vissa skyldigheter för kommun i avseende å utrymning

m. m.]. Den särskilda inkvarteringsnämndens verksamhet står under

närmare tillsyn av en av kommissionen förordnad inkvarteringschef (16 §

luftskyddskungörelsen). Inkvarteringsnämnds och inkvarteringschefs närmare

åligganden regleras i kungörelsen den 13 april 1940 (nr 220) örn inkvarteringsnämnder.

Såväl utrymningskommissionen som, efter delegation från kommissionen,

inkvarteringscheferna ha tillagts den länsstyrelserna eljest tillkommande befogenheten

att medelst förfogande taga egendom i anspråk för utrymningsändamål

(14 § luftskyddsförfogandelagen i dess lydelse enligt lagen den 13

april 1940, nr 219).

Det har här varit tal örn utrymning från en kommun till en annan, s. k.

bortflyttning. Utrymningen kan emellertid avse allenast omflyttning inom

viss kommun och handlägges då lokalt av luftsky7ddsmyndigheten även såvitt

avser inkvartering.

Inkvarteringsnämnderna äro kommunala organ. Inkvarteringskommunernas

skyldighet att handhava de vid utrymning i inkvarteringskommunerna

uppkommande angelägenheterna grundas på den nyss omnämnda lagen örn

vissa skyldigheter för kommun i avseende å utrymning m. m. Denna skyldighet

är ej begränsad till att omfatta utrymning ur luftskyddssynpunkt utan gäller

i fråga örn all utrymning i anledning av krig eller krigsfara (1 § första stycket).

Efter särskilt förordnande av Konungen kan skyldigheten komma att avse

jämväl det fall, att ett större antal personer av annan anledning än utrymning

tillfälligt tager uppehåll inom kommunen (1 § andra stycket); i detta hänseende

kan såsom exempel nämnas det fall att en större flyktingström från

annat land inkommit till riket. Även i sådana fall kan på grund härav organisationen

med inkvarteringsnämnder och inkvarteringschefer få träda i verksamhet.

Kyss har antytts, att en utrymning kan komma till stånd även av annan

anledning än på grund av faran för anfall från luften. En sådan utrymning

kan bliva nödvändig i fråga om befolkning, som är bosatt å ort eller inom

område, där militära operationer äga rum eller förväntas komma att äga rum

inom en nära framtid, ävensom inom områden, där militära anstalter eljest

vidtagas i sådan omfattning, att befolkningen icke lämpligen bör kvarstanna.

Den av rent militära skäl betingade utrymningen omnämnes i mom. 1525

fältreglementet för armén (1940 års upplaga), varest stadgas, att, därest icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 3i.

särskilda föreskrifter utgivits för civilbefolkningens undanförande från hotad

gräns eller kusttrakt eller kårområde, armékårchef enligt bestämmelse av

överbefälhavaren och i samarbete med vederbörlig länsstyrelse skall vidtaga

erforderliga åtgärder härför. I detta sammanhang må ock nämnas, att uttryck

givits åt den uppfattningen, att örn krigsoperationerna så fordra ett område

kan utrymmas med stöd av vad i lagen den 17 maj 1940 (nr 358) med vissa

bestämmelser till skydd för försvaret m. m. stadgas örn rätt att meddela förbud

för obehöriga att beträda visst område.1)

Vid en utrymning kan behov av understöd och hjälp från samhällets sida

beräknas i stor utsträckning uppkomma bland dem som bortflyttat. För att

tillgodose detta behov har tillskapats en särskild hjälpform, kallad utrymningshjälp.

Bestämmelser härom återfinnas i förordningen den 13 april 1940

(nr 215) örn utrymningshjälp. Utrymningshjälpen utgår in natura (naturahjälp)

eller kontant (kontanthjälp). Naturahjälpen meddelas genom att hjälptagaren

kostnadsfritt eller till nedsatt kostnad erhåller resa till eller från inkvarteringskommunen

eller i nämnda kommun förplägnad, inkvartering eller

sjukvård (5 §). Kontanthjälpen utgöres av resebidrag, underhållsbidrag,

hyresbidrag och sjukbidrag (7 §). Såväl de centrala som de lokala åtgärderna

med avseende å utrymningshjälpens förberedande och handhavande ombesörjas

av samma organ som taga befattning med övriga utrymningsangelägenheter

(13 § utrymningshjälpsförordningen och kungörelsen den 13 april 1940,

nr 238).

Omfattningen av planläggningen för utrymning.

Tillstånd till planläggning för utrymning av luftskyddshänsyn har hittills

givits för 76 luftskyddsorter. Planläggningen å dessa orter avser bortflyttning

från orten av vissa befolkningsgrupper, nämligen

1) barn, huvudsakligen under 15 år, jämte vårdare;

2) blivande mödrar; samt

3) åldringar och andra arbetsoförmögna personer.

Nämnda befolkningsgrupper skola vid utrymning antingen bortflytta till

bostäder, som vederbörande själva anskaffat på landsbygden (självordnad inkvartering),

eller också beredas bostad genom myndigheternas försorg.

I senare fallet anvisas de bortflyttade bostäder hos personer, som äro

bosatta i inkvarteringsorten, eller i smärre för bostadsändamål lämpade men

outnyttjade byggnader eller lägenheter därstädes (enskild inkvartering).

För skolbarn ävensom för vissa arbetsoförmögna personer planeras i betydande

utsträckning även inkvartering å internatförläggningar. Å sådan förläggning

skall som regel finnas anställd särskild vårdpersonal ävensom hushållspersonal.

Inkvarteringsnämnden i den kommun, där internatförläggningen

är belägen, skall handhava de ekonomiska angelägenheterna för inter
1

Statens off. utredn. 1940: 8, sid. 124; justitiedepartementets promemoria 1940: 2,

sid. 13.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

5

natet saint jämväl i övrigt ansvara för detsammas drift, rörläggning å internat

avses principiellt att komma till användning endast i den mån självordnad

eller enskild inkvartering icke kan ordnas eller icke lämpligen bör komma

ifråga.

Förutom planläggning av bortflyttning bär det i vissa fall visat sig erforderligt,

att beträffande personer, som äro bosatta i omedelbar närhet av mera

sannolika bombmål, upprätta planer för deras omflyttning inom samma

kommun till andra, mera skyddade platser. För närvarande pågår över hela

landet utredning angående den utsträckning, i vilken omflyttning bör planeras

i fråga örn befolkning, vars bostäder kunna anses hava ett särskilt utsatt läge.

översikt av statens utrymningskommissions

forfattningsforslag.

Redogörelse för utredningsarbetet.

Frågan örn revision av nu gällande luftskyddslagstiftning har varit föremål

för utredning inom luftskyddsinspektionen och statens utrymningskommission.

Utredningsarbetet har därvid så uppdelats dem emellan, att inspektionen

behandlat samtliga problem inom luftskyddet med undantag av utrymningen;

i fråga örn denna har utredning däremot verkställts av kommissionen.

Såsom resultat av nämnda utredningar hava avlämnats, av inspektionen

med skrivelse den 13 februari 1941 förslag till ny luftskyddslag och ny luftskyddskungörelse

samt av kommissionen med skrivelse den 14 februari 1941

förslag till utrymningslag, lag om vissa skyldigheter för kommun i avseende

å omhändertagande av flyktingar m. m. samt lag örn ändrad lydelse av lagen

den 17 maj 1940 (nr 358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m.

De sålunda utarbetade författningsförslagen jämte tillhörande motiveringar

hava därefter varit föremål för remissbehandling. Förslagen och

remissyttrandena hava därpå granskats inom socialdepartementet. Såvitt

angår förslaget till ny luftskyddslag har därvid framgått att vissa särskilda

spörsmål böra bliva föremål för ytterligare utredning. I

I kommissionens förslag till utrymningslag skiljes på två former av utrymning,

benämnda respektive luftskyddsutrymning och militärutrymning.

Luftskyddsutrymningen motsvarar då den utrymning, som för närvarande är

reglerad i 2 § luftskyddsförfogandelagen, medan den utrymning, som betingas

av rent militära skäl, benämnes mili tärn hemning. Dessa båda slag

av utrymning behandlas i 1—3 §§ lagförslaget. I 4 § fastslås, att den centrala

ledningen och övervakningen av de åtgärder, som erfordras för förberedande

och verkställande av utrymning, skall utövas av den myndighet Konungen därtill

utser. I 5—9 §§ behandlas organisationen i utrymnings- och inkvarteringskommunerna.

Vidare lämnas i lagförslaget befogenhet åt utrymningsmyndigheterna

att uttaga lämpade personer att utföra vid utrymningen erforderligt

arbete, utrymningstjänsteplild (10—12 §§). Under rubriken Förfogande i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

anledning av utrymning behandlas i 13—20 §§ rätten att för utrymningsändamål

förfoga över byggnader, transportmedel m. m., reglerna örn ersättning

vid förfogande m. m. Kostnaderna för planläggning och verkställande

av utrymning behandlas i 21—30 §§. I 31 § hänvisas i fråga örn utrymningshjälpen

till den särskilda förordningen därom. Enligt 32 § äger Konungen

eller, enligt Konungens bemyndigande, annan myndighet meddela förbud mot

bortflyttning. Förbudet får dock endast meddelas under vissa i samma paragraf

angivna förutsättningar. Dessutom stadgas i 33 §, att förbudet ej må

göras mera omfattande än förhållandena oundgängligen kräva samt att det

särskilt skall tillses, att förbudet, såvitt möjligt, icke lägger hinder i vägen

för bedrivande av yrke eller näring. Förslaget till utrymningslag innehåller

slutligen i 34—38 §§ vissa bestämmelser örn straff, besvärsrätt m. m.

I ett särskilt förslag till lag örn vissa skyldigheter för kommun i avseende

å omhändertagande av flyktingar m. m. hava de förut omnämnda bestämmelserna

i 1 § andra stycket lagen örn vissa skyldigheter för kommun i avseende

å utrymning m. m. upptagits.

Beträffande det närmare innehållet i de av kommissionen utarbetade lagförslagen

med tillhörande motivering får utskottet hänvisa till den av kommissionen

överlämnade utredningen, vilken såsom bilaga (Bilaga B) finnes

fogad vid propositionen.

Departementsförslaget.

På grundval av de av utrymningskommissionen avgivna lagförslagen

och däröver avgivna remissutlåtanden hava inom socialdepartementet utarbetats

förslag till utrymningslag, lag örn ändrad lydelse av 18 § luftskyddslagen

den 11 juni 1937 (ur 504), lag angående ändring i vissa delar av lagen

den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för luftskyddets behov, förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1940 (nr 215)

örn utrymningshjälp, förordning örn grunderna för avlöning av personal,

som fullgör utrymningstjänst, samt lag med vissa bestämmelser angående omhändertagande

av flyktingar m. m.

I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för huvudpunkterna i det

framlagda förslaget till utrymningslag.

FÖRSLAGET TILL UTRYMNINGSLAG.

Rätten att ålägga eller uppmana till utrymning.

1—5 §§.

Kommissionsförslagets tre första paragrafer innehålla under rubriken

Förordnande örn utrymning samt uppmaning till utrymning bestämmelser

om luftskyddsutrymning och militärutrymning samt örn meddelande i samband

med utrymning av föreskrift örn den nya uppehållsplatsen. Rörande det

närmare innehållet av nämnda paragrafer får utskottet hänvisa till ovannämnda

vid propositionen fogade Bilaga B sid. 29. I den motivering, som åt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34. 7

följer lagförslaget, är ifrågavarande del av förslaget behandlad å sid. 6—9 i

samma bilaga.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har anfört:

»Ett av skälen till att ifrågavarande lagförslag nu framlägges är, såsom

förut omnämnts, behovet att få till stånd en reglering av de rättsverkningar,

som böra åtfölja en av militära skäl påbjuden utrymning. Lagförslaget bör

sålunda omfatta dels den nu i luftskyddsförfogandelagen behandlade utrymningen,

dels ock utrymning av militära skäl. De med nämnda båda slag av

utrymning sammanhängande rättsliga spörsmålen äro i det väsentliga likartade,

och det faller sig därför naturligt att behandla dem gemensamt. Det är icke

möjligt att undvika den därmed följande olägenheten att samtidigt vissa

ändringar — vilka sannolikt komma att gälla allenast för en kortare övergångstid

— måste vidtagas i luftskyddsförfattningarna.

Departementsförslaget behandlar liksom kommissionens förslag utrymning

på grund av fara för anfall frän luften, luftslcyddsutrymning, i 1 § samt utrymning

på grund av militära skäl, militärutrymning, i 2 §. Gemensamt för

båda slagen av utrymning är, att den kan vara antingen obligatorisk eller

frivillig, vilket i förslaget är på det sätt uttryckt, att utrymningen grundar

sig antingen på ett åläggande eller på en uppmaning. Med hänsyn till ovissheten

rörande de omständigheter, under vilka frågan om en utrymning kan

bliva aktuell, synes det lämpligt att hålla båda nu nämnda möjligheter

öppna.

Vad angår luftskyddsutrymningen kan enligt departementsförslaget beslut

därom meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen därtill bemyndigar.

Att ett i den enskildes liv så djupt ingripande beslut som ett

förordnande örn utrymning såvitt möjligt bör meddelas av Kungl. Maj:t ligger

i sakens natur. Behov torde dock finnas att äga möjlighet att till viss myndighet

lämna bemyndigande att besluta härom. Ett dylikt bemyndigande lärer

väl i allmänhet komma att lämnas den centrala utrymningsmyndighet, vilken,

enligt vad av det följande framgår, skall utöva den centrala ledningen och

övervakningen av utrymningsåtgärderna. Att i lagtexten ett mera allmänt

uttryckssätt valts har sin grund däri, att inträffade rubbningar i förbindelserna

kunna nödvändiggöra, att beslutanderätten överlåtes åt ett lokalt organ.

Såsom utmärkande för luftskyddsutrymningen angives i lagförslaget vidare,

dels att syftemålet med densamma skall vara att bereda ökat skydd mot verkningarna

av anfall från luften, dels att den icke skall rikta sig till individuellt

bestämda personer utan antingen till samtliga invånare inom visst område,

eller ock till viss befolkningsgrupp inom området, exempelvis samtliga

skolbarn i vissa angivna klasser, dels ock att den skall innehålla föreskrift

eller uppmaning till vederbörande att lämna bostaden och taga uppehåll

utom angivet område under den tid föreskriften eller uppmaningen gäller.

Sistnämnda område behöver icke vara identiskt med det område, från vilket

utrymning skall ske; det kan sålunda befinnas ändamålsenligt att utrymma

de centrala partierna av en stad och samtidigt föreskriva, att den nya uppe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

hållplatsen icke får vara belägen inom ett område med större utsträckning

än själva det utrymda området.

Militärutrymning kan enligt kommissionsförslaget ifrågakomma antingen

för sådant säkerhetsområde, som avses i 3 § lagen den 17 maj 1940 (nr 358)

med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m., eller för annat område,

där utrymningen finnes av hänsyn till rikets försvar eller för skyddande av

befolkningens liv oundgängligen påkallad. Anknytningen till säkerhetsområde

synes naturlig med hänsyn till att förekomsten av sådant område utgör ett

yttre tecken på att man kan räkna med möjligheten av nära förestående militära

operationer inom området av sådan omfattning, att militärmyndigheterna

måste kunna utöva kontroll över civilbefolkningen. Ehuru det synes svårt att

föreställa sig, att ett förordnande örn militärutrymning kan vara oundgängligen

påkallat utan att det samtidigt är ett önskemål att giva militärmyndigheterna

de befogenheter, som avses i nyss åberopade lagrum, vill jag icke

motsätta mig kommissionens förslag, att militärutrymning må ske även inom

annat område än säkerhetsområde. För att emellertid skapa garanti för att

utrymning — med stöd av ett måhända i annat läge givet generellt bemyndigande

— icke sker i oträngt mål, föreslår jag, att inom säkerhetsområde vederbörande

militära befälhavare må, enligt Konungens bemyndigande, besluta

örn utrymning men att utom sådant område utrymningsbeslutet må meddelas

allenast av Konungen.»

Utrymningens organisation.

6—11 §§.

Kommissionens förslag upptager i 4 § under rubriken Central utrymningsmyndighet

stadgande, enligt vilket myndighet, som Konungen därtill utser

(den centrala utrymningsmyndigheten), utövar den centrala ledningen och

övervakningen av de åtgärder, som erfordras för förberedande och verkställande

av utrymning. I 5—9 §§ kommissionens förslag behandlas frågan

örn organisationen i utrymnings- och inkvarteringskommunerna.

I fråga örn kommissionens uttalanden rörande de i 4—9 §§ föreslagna bestämmelserna

hänvisas till ovannämnda, vid propositionen fogade Bilaga B

sid. 9—12.

Föredragande departementschefen har å sid. 29—34 i propositionen lämnat

en redogörelse för innehållet i departementsförslaget i denna del. Till denna

redogörelse får utskottet hänvisa,

Utrymningstjänsteplikt.

12—15 §§.

I 10—12 §§ kommissionsförslaget meddelas bestämmelser örn utrymningstjänsteplikt.

Beträffande utrymningskommissionens motivering till nu omförmälda

stadganden hänvisas till ovannämnda, vid propositionen fogade Bilaga B sid.

12—16.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

Statens arbetsmarknadskommission erinrar i sitt remissyttrande, vilket

utgör gemensamt remissvar å förslaget till luftskyddslag och förslaget till

utrymningslag, till en början om att Kungl. Majit den 21 februari 1941 bemyndigat

kommissionen att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som av kommissionen uppdragits i en promemoria den 16 januari 1941,

verkställa inventering och registrering av personal, som tagits i anspråk för

vissa beredskapsåtgärder. Rörande orsaken till att sådan inventering och

registrering påbjudits anför arbetsmarknadskommissionen:

Under krigsförhållanden komma från olika håll att ställas mycket stora

anspråk på icke krigstjänstgörande personers arbetskraft. Framför allt måste

man räkna med omfattande skyddsåtgärder av olika slag, såsom luftskydd

samt upprättande av hemvärn och reserver av reparations- och annat hjälpmanskap

och dylikt, samtidigt som produktionen på många områden ävensom

transportväsendet ställas inför problemet att prestera betydligt mera än vanligt,

ehuru personaltillgången minskats genom militärinkallelser. Det står

därför utom allt tvivel, att en kännbar knapphet på arbetskraft kommer att

inträda, och det blir ett problem av första ordningen att ändamålsenligt avgöra

de konkurrensfrågor, som i detta hänseende uppkomma. Självfallet kan

problemet icke alltid lösas så, att de olika anspråken tillgodoses successivt i

en viss inbördes ordning; vissa av dem måste ovillkorligen tillgodoses samtidigt,

och härvid måste stundom inträffa, att tilldelningen av arbetskraft till

ett visst ändamål blir mindre än vad företrädarna för detta anspråk anse

erforderligt. Även en sådan lösning av konkurrensfrågan måste emellertid i

längden anses bäst tillgodose vart och ett av dessa ändamål, även örn de ses

vart för sig; sålunda kan exempelvis icke luftskyddsorganisationen vara betjänt

med en på papperet befintlig rätt att uttaga personal, örn det vid ett

kritiskt tillfälle befinnes, att denna personal faktiskt är sysselsatt med andra

viktiga uppgifter i sådan utsträckning, att luftskyddets måhända långt förut

uppgjorda planer spolieras. Snarare bör det vara ett intresse för en specialorganisation

sådan som luftskyddet, att dess rörelsefrihet i fråga örn aftagning

av personal kvantitativt begränsas, örn organisationen i gengäld får

vissa garantier för att den för organisationen avsedda personalen verkligen

vid behov står till dess förfogande.

Det har icke ansetts möjligt att på förhand avgöra, huru dessa konkurrensspörsmål

böra lösas, utan som en inledande åtgärd härför har påbörjats en

registrering genom arbetsmarknadskommissionens försorg av personaluttagning

för olika här avsedda ändamål. Avsikten är att, sedan man därigenom

vunnit en överblick av läget, kommissionen skall till Kungl. Majit inkomma

med de förslag, vartill registreringen och dess resultat kunna giva anledning.

Kommissionen avstyrker de föreslagna formerna för tjänsteplikt för luftskyddet

och utrymningsväsendet. Utrymningsväsendets personalbehov kunde

enligt kommissionen tillgodoses inom ramen av gällande tjänstepliktslag, i

den mån lagen om förfoganderätt för luftskyddets behov ej vore tillämplig.

Nu ifrågavarande spörsmål borde därför ytterligare övervägas. Skulle kommissionens

förslag härom icke biträdas, hemställer kommissionen, att vid den

slutliga utformningen måtte beaktas följande av kommissionen framförda synpunkter:
Befogenheten

att uttaga personal till Ulf laky däst junst och utrymningstjänst

bör generellt uppdragas åt en och samma myndighet. Gives uppdraget

åt annan än länsstyrelse, skall vid uttagning samråd med länsstyrelsen äga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

rum. Om uppdraget ej gives åt den myndighet, som handhar tillämpningen

av lagen örn tjänsteplikt, böra de för uttagningen normerande föreskrifterna

avfattas så, att personaluttagning för sagda ändamål verkställes under intim

samverkan med riksarbetsstyrelsen och dess lokala organ.

Utrymningskommissionen har anfört, att det icke är möjligt att uppskjuta

personalanskaffningen till utrymningstillfället utan att personalen måste uttagas

på förhand, vilket i och för sig får anses självklart. Härutöver har

emellertid utrymningskommissionen anfört, att det vanliga tjänstepliktsinstitutet

icke erbjuder möjlighet till en så snabb personaluttagning, som måste

äga rum vid utrymning. Detta uttalande är icke på något sätt motiverat.

Att tjänstepliktsinstitutet skulle komma att fungera långsammare än något

annat institut för personaluttagning är icke att befara. Tvärtom synes det

sannolikt, att en institution med personal, speciellt inriktad på uttagning av

arbetskraft, kommer att fungera snabbare än den, som endast mer eller mindre

tillfälligt sysslar med dylika angelägenheter, vilket senare måste bli fallet med

det centrala utrymningsorganet och dess lokalorgan.

Föredragande departementschefen har anfört:

»Det är enligt min mening en fördel örn man så långt det är möjligt på frivillighetens

väg anskaffar den arbetskraft, som erfordras för genomförandet

av en utrymning. Man kan dock icke räkna med att man på denna väg skall

kunna i alla situationer erhålla tillräcklig arbetskraft. Det är därför nödvändigt

att äga tillgång till tvångsåtgärder.

De möjligheter, som för närvarande stå till buds för uttagning medelst

luftskyddsförfogandelagens tjänstepliktbestämmelser av personal för biträde

åt utrymningsmyndigheterna, äro icke tillfyllest. Jag hänvisar i detta hänseende

till den av utrymningskommissionen härför lämnade redogörelsen

(Bilaga B sid. 12—13). Kommissionen har därför föreslagit, att vid sidan

örn luftskyddstjänsteplikten — vilken efter den genom utrymningslagen företagna

boskillnaden mellan luftskydd och utrymning icke kommer att omfatta

tjänsteplikt för utrymningsändamål — till utrymningsmyndigheternas förfogande

skulle ställas ett särskilt institut, benämnt utrymningst jänsteplikt,

med stöd av vilket arbetskraft skulle kunna tvångsvis anskaffas till samtliga

arbetsuppgifter å såväl utrymningsorten som inkvarteringsorten.

Utrymningskommissionen har gjort gällande, att det vanliga tjänstepliktsinstitutet

icke erbjöde möjlighet till en så snabb personaluttagning som måste

äga rum vid utrymning. Arbetsmarknadskommissionen däremot har ansett

utrymningskommissionens betänkligheter mot att lita enbart till den allmänna

tjänsteplikten ogrundade.

De båda kommissionernas uppfattningar i denna sak synas mig icke så

oförenliga som vid första påseendet kan synas vara fallet. De arbetsuppgifter

det här är fråga örn äro nämligen sinsemellan av olika karaktär och skilda

synpunkter måste därför läggas å desamma.

Den personal, som erfordras å utrymningsorten, har huvudsakligen till

arbetsuppgift att tjänstgöra å utrymningsbyrån och dess eventuella lokala

förgreningar eller å inkvarteringsbyråer, biljettbyråer och andra likartade

institutioner å utrymningsorten eller att biträda vid själva transporterna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

11

inom utrymningsorten eller från denna till inkvarteringsorten. Såsom utrymningskommissionen

framhåller behöver denna personal tagas i anspråk

endast under en begränsad tid. För att det ytterst känsliga organisationsproblem

det här är fråga örn skall gå väl i lås är vidare nödvändigt, att

utrymningsmyndigheterna utarbetat en detaljerad plan, innefattande noggranna

undersökningar örn lämpligaste personalrekryteringen. Det synes

mig utgöra en given fördel, örn jämväl den formella befogenheten att verkställa

personaluttagning lägges hos samma myndighet, som har planläggningen

i övrigt örn hand. Med hänsyn till den begränsade tid uttagningen gäller och

det relativa fåtal det är fråga örn, synes mig tillskapandet av en utrymningstjänsteplikt

för denna personal icke behöva vålla några komplikationer för

de myndigheter, som handhava den allmänna tjänsteplikten.

Då utrymningstransporterna ankomma till inkvarteringsorten, uppstår

därstädes ett ansenligt arbetskraftsbehov av tillfällig art. Jag åsyftar i första

hand behovet av personer, som kunna biträda vid landsvägstransporterna från

den järnvägsstation, där tågresan avslutas, till respektive förläggningar. Vidare

torde åtskilliga inrednings- och utrustningsarbeten å förläggningarna återstå

att utföra, då utrymning påbjudes. Det är i båda dessa fall fråga om arbeten,

vilka ej tåla uppskov men samtidigt äro på ganska kort tid slutförda. Jag

föreställer mig att det skall vara möjligt att delvis få dessa arbetsuppgifter

utförda genom frivilligt åtagande. Men i den mån tvångsuttagning blir nödvändig,

synes mig det smidigaste och med minsta omgång förenade tillvägagångssättet

vara att inkvarteringsorganen själva få ordna personaluttagningen.

Den personal, som erfordras för driften av internatförläggningar, får däremot

arbetsuppgifter av mera stadigvarande natur. Denna personal består

dels av personer, vilka äro hemmahörande i utrymningskommunen och medföljt

därifrån, och dels av personer, vilka icke äga någon anknytning till

utrymningskommunen.

Vad den förra gruppen beträffar torde denna personals tjänstgöring vid

internatförläggningen i allmänhet vara betingad antingen av att den äger

någon direkt anknytning till de i förläggningen inkvarterade (moder till barn,

som inkvarterats i förläggningen, person, som förut haft tjänsteanställning

hos förläggningens ledare eller annan funktionär därstädes o. s. v.) eller att

den äger för arbetet avpassad utbildning. I fråga om många av de vid förläggningarna

tjänstgörande torde dessa båda synpunkter komma att sammanfalla.

Uttagningen av denna personalgrupp kommer att ske i utrymningskommunen.

Huruvida uttagningen bör ske av luftskyddschefen med stöd av utrymnings

tjänsteplikten eller av vederbörande länsarbetsstyrelse med anlitande

av den allmänna tjänsteplikten kan vara tveksamt. Till förmån för det

förra alternativet synes mig tala, att det här i stor utsträckning är fråga om

personer med tidigare personlig kontakt med de inkvarterade och att utrymningsmyndigheterna

synas på grund av sina under planläggningsarbetet förvärvade

erfarenheter äga särskilda förutsättningar att ordna de speciella

rekryteringsproblem, som i detta fall uppställa sig. Tidsfaktorn är även här

av betydelse så till vida, att den uttagne för att kunna komma till inkvarterings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

orten i allmänhet måste vara beredd att medfölja själva utrjmningstransporten.

Jag har därför stannat för att även i nu nämnda fall anlita utrymningstjänsteplikten

och giva vederbörande luftskyddschef befogenhet att verkställa

personaluttagningen, dock endast beträffande dem, som uttagas omedelbart

vid utrymningen. Senare eventuella kompletteringar tvångsvis av

personalen få sålunda, även örn personalen tages från utrymningskommunen,

ske med tillhjälp av de organ, som handhava den allmänna tjänsteplikten.

Beträffande slutligen den återstående gruppen eller den personal, som

erfordras vid förläggningarna utöver dem, vilka medföljt vid utrymningen,

synes för dennas vidkommande anledning icke föreligga att frångå de allmänna

reglerna för anskaffning tvångsvis av arbetskraft. Yederbörande inkvarteringsorgan

får sålunda för detta ändamål vända sig till länsarbetsstyrelsen.

Departementsförslagets huvudbestämmelser örn utrymningstjänsteplikten

återfinnas i 12 §. I första stycket utsäges, att med utrymningstjänsteplikt förstås

skyldighet att under utrymning utföra sådant arbete, som är för genomförandet

av utrymningen och för ordnandet av inkvarteringen oundgängligen

erforderligt. Skulle beslut örn verkställighet av utrymning meddelas

etappvis, bör skyldighet att fullgöra tjänsteplikt anses föreligga redan i

och med första verkställighetsbeslutet. Vidare angives, att tjänsteplikten omfattar

åldersgrupperna 16—70 år. Att vid uttagning till tjänsteplikt hänsyn

skall tagas till vederbörandes personliga förutsättningar att utföra det arbete,

varom fråga är, ligger i sakens natur. Såsom berättigade att verkställa uttagning

till utrymningstjänsteplikt angivas i andra stycket i utrymningsorten luftskyddschefen

samt eljest inkvarteringschefen. Detta stadgande innebär en

förändring i förhållande till vad nu gäller i fråga örn luftskyddstjänsteplikten,

nämligen att befogenheten tillkommer länsstyrelsen med rätt för denna att

överlåta befogenheten å luftskyddschef. Då det av praktiska skäl icke torde

vara möjligt att vid en utrymning med erforderlig snabbhet ordna personalrekryteringen,

därest nämnda överlåtelserätt icke anlitas, synes det naturligast

att lägga befogenheten direkt hos luftskyddschefen i utrymningskommunen

samt eljest hos inkvarteringschefen. Med hänsyn till den centrala utrymningsmyndighetens

rätt att meddela direktiv kan den uppenbarligen utöva inflytande

på grunderna för personaluttagningen. — Enligt 36 § förutsättes luftskyddschefen

kunna överlåta sin befogenhet å utrymningschefen.

Barnen för luftskyddschef ens befogenhet att uttaga personal behandlas i

12 § tredje stycket. Befogenheten är för det första begränsad så till vida, att

han icke äger taga i anspråk andra än dem, vilka hava sitt hemvist inom luftskyddsområdet.

En tillfällig vistelse å en ort synes nämligen icke böra leda

till att vederbörande tvångsvis tages i anspråk för utrymningstjänst. Såsom jag

förut angivit anser jag luftskyddschefen böra äga rätt att verkställa uttagning

för tjänstgöring antingen för verkställande av utrymning, som berör utrymningsorten,

eller vid förläggning, där personer från utrymningsorten inkvarterats.

Begreppet utrymningsort bör dock i detta sammanhang av praktiska

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34. 13

skäl icke begränsas till själva utrymningskommunen utan omfatta hela det

luftskyddsområde, vari utrymningskommun ingår. Enär det behov av arbetskraft,

som gör sig gällande först under inkvarteringstiden, bör, såsom jag

förut anfört, tillgodoses med anlitande av den allmänna tjänsteplikten, föreskrives

slutligen, att luftskyddschefens rätt att verkställa uttagning till tjänstgöring

vid förläggning upphör efter det de, vilka utrymningsmyndigheterna

bistått med anordnande av reselägenhet, lämnat utrymningskommunen.

I 12 § fjärde stycket fastslås gränserna för inkvarteringschefens befogenheter.

Uttagningen skall avse tjänstgöring inom det inkvarteringsområde, i

vilket den tjänstepliktige har sitt hemvist eller i anledning av utrymningen

tagit uppehåll. Såsom förut framhållits, bör den uttagning, som inkvarteringschefen

äger verkställa, endast avse att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehov,

som, måhända utan längre varsel, gör sig gällande omedelbart efter

det utrymningen påbjudits, exempelvis för transporter, upprustning av internatförläggningar

m. m. För den under utrymningstiden kontinuerligt erforderliga

arbetskraften bör i stället — i den mån behovet av arbetskraft ej

tillgodoses genom personer från utrymningsorten, vilka medfölja vid utrymningen

— det allmänna tjänstepliktsinstitutet anlitas. På grund härav har i

departementsförslaget stadgats, att på grund av uttagning av inkvarteringschef

icke någon må åläggas fullgöra tjänsteplikt under mera än en vecka av

utrymningstiden. Däremot föreligger ej hinder för inkvarteringschefen att

för sistnämnda tidsperiod, i avvaktan på att länsarbetsstyrelsen anvisar arbetskraft,

uttaga personer jämväl till arbetsuppgifter av kontinuerlig art.»

Förfogande i anledning av utrymning.

16—22 §§.

Föredragande departementschefen bär beträffande lagförslaget i denna del

anfört bland annat följande:

»Departementsförslagets bestämmelser om förfogande i anledning av utrymning

överensstämma sakligt sett praktiskt taget helt med motsvarande bestämmelser

i luftskyddsförfogandelagen. Då det delvis är samma myndigheter

som skola tillämpa luftskyddsförfogandelagens och utrymningslagens förfogandebestämmelser,

är det givetvis i och för sig ett praktiskt önskemål att

inga väsentliga skiljaktigheter råda lagarna emellan. I den mån den förra

lagen blir föremål för omarbetning, som medför sakliga ändringar, få motsvarande

jämkningar göras i utrymningslagen. Detsamma gäller för den händelse

den nu pågående utredningen rörande rekvisitionslagstiftningen medför

sådana ändringar i nämnda lag, som inverka på ersättningsreglerna i andra

förfogandelagar.»

Kostnaderna för planläggning och verkställande av utrymning.

23—32 §§.

I 21—30 §§ i kommissionsförslaget behandlas frågan om kostnaderna för

planläggning och verkställande av utrymning. Beträffande kommissionens

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

motivering för bestämmelserna får utskottet hänvisa till sid. 18—25 i den vid

propositionen fogade Bilaga B.

Föredragande departementschefen har anfört:

Huvudregeln enligt kommissionsförslaget i fråga örn bestridandet av de

kostnader för utrymning, som uppkomma i utrymningskommunen, kan sägas

vara den, att kommunen bestrider planläggningskostnaderna för luftskj^ddsutrymning,

att vid verkställande av luftskyddsutrymning vissa angivna kostnader,

vilka utgöra huvudparten av totalkostnaderna, bestridas av statsverket,

medan kommunen bestrider de kostnader, vilka icke sålunda angivits skola

erläggas av statsverket, samt att vid militärutrymning statsverket helt bestrider

såväl planläggnings- som verkställighetskostnaderna.

Enligt departementsförslaget skola vid luftskyddsutrymning samtliga planläggningskostnader

— d. v. s. kostnader, uppkomna innan utrymning påbjudits

-—- betalas av utrymningskommunen. Då utrymning beslutas övertager

statsverket ansvaret för samtliga kostnader med undantag av de personal-

och lokalkostnader, vilka redan förut åvilade kommunen och vilka

kommunen fortfarande skall svara för. Såväl planläggning som verkställighet

av militärutrymning bekostas av statsverket.

Vid tillämpning av dessa regler såvitt avser luftskyddsutrymning möter

först spörsmålet om arvode åt utrymningschefen. Klart är att eventuellt

arvode till utrymningschefen ingår bland de personalkostnader, för vilka utrymningskommun

enligt departementsförslagets principer skall svara. Det

kan emellertid ifrågasättas, huruvida icke uppdraget såsom utrymningschef

bör anses som ett oavlönat förtroendeuppdrag. Innan frågan besvaras vill

jag meddela några uppgifter, som röra de nuvarande utrymningscheferna.

Såsom förut omnämnts har tillstånd till planläggning för luftskyddsutrymning

hittills meddelats för 76 luftskyddsorter. I 5 av dessa orter är utrymningschef

ej förordnad. I fråga örn 4 av de återstående orterna saknas

uppgifter örn arvodesförhållandena.

Av de 67 återstående utrymningscheferna äro 39 helt i avsaknad av arvode.

Jämväl till ytterligare 8 utrymningschef er utgår för närvarande ej arvode;

dessa omnämnas emellertid här särskilt antingen därför att de äro anställda

i kommunens tjänst och uppbära oavkortad avlöning, oaktat i varje fall tidvis

ledighet åtnjutits från denna tjänst, eller av den anledningen att framställning

örn arvode gjorts och att denna fråga för närvarande ligger tinder kommunens

prövning. Det är sålunda 20 utrymningschefer, vilka för närvarande

uppbära arvode av kommunala medel. Arvodets storlek växlar mellan 50 och

750 kronor i månaden.

Såsom förut angivits är utrymningschefen avsedd att intaga en relativt

självständig ställning i förhållande till luftskyddschefen. Å de större orterna

kan han därför under en forcerad planläggningstid komma att få arbetsuppgifter

av sådan omfattning, att det icke skäligen kan fordras av honom att

han fullgör desamma utan ersättning. Å andra sidan torde förhållandena i

flertalet fall vara sådana, att arvode icke bör utgå och att utrymningschefen

ej heller påfordrar något arvode. Med hänsyn härtill ligger det nära till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

hands att helt överlåta åt kommunen att besluta i arvodesfrågan. Den synnerliga

vikt det ur beredskapssynpunkt utgör, att planläggningsarbetet för utrymningen

blir tillfredsställande utfört, medför emellertid, att man icke synes

böra riskera, att en kommun av missriktad sparsamhet vägrar att anslå medel

till arvode åt utrymningschef, oaktat till följd härav kompetent person icke

står att erhålla. Med hänsyn härtill föreslås i 23 § departementsförslaget dels

åläggande för kommun att bestämma arvode till utrymningschef, vilken betungas

med planläggningsarbete av sådan omfattning att det icke skäligen kan

fordras, att arbetet utföres utan ersättning, dels bestämmelse örn fördelning

mellan olika kommuner av skyldigheten att gälda arvode i det fall att flera

utrymningskommuner ingå i samma luftskyddsområde, dels ock rätt för länsstyrelsen

att, på framställning av centrala utrymningsmyndigheten, bestämma

med vilket belopp arvode skall utgå i de fall då högre arvode än det av kommunen

bestämda bör utgå eller arvode bör utgå men kommunen avslagit framställning

härom.

I 24 § första stycket departementsförslaget fastslås utrymningskommunens

skyldighet att gälda planläggningskostnaderna för luftskyddsutrymning. Till

undvikande av tvekan huruvida viss kostnad är att hänföra till planläggning

eller verkställighet, intager departementsförslaget den ståndpunkten, att

staten från och med det beslut örn luftskyddsutrymning meddelats bestrider

samtliga kostnader med undantag av de personal- och lokalkostnader, för

vilka kommunen redan förut svarade.

I 26 § departementsförslaget regleras frågan örn statens ansvar för kostnaderna

i fråga örn militärutrymning.

Planläggningsarbete för luftskyddsutrymning och för militär utrymning

kan pågå samtidigt inom en och samma kommun. Kommissionsförslaget innehåller

en bestämmelse av innebörd att kommunen i så fall skall gälda samtliga

planläggningskostnader, alltså jämväl i den mån dessa avse militärutrymningen.

Häri har i departementsförslaget (27 §) vidtagits den ändringen, att

örn planläggningsarbetet för luftskyddsutrymningen är mera omfattande än

planläggningsarbetet för militärutrymning samtliga kostnader skola gäldas

enligt reglerna för luftskyddsutrymning, men att i motsatt fall samtliga kostnader

skola gäldas enligt bestämmelserna för militärutrymning. Å centrala

utrymningsmyndigheten har lagts uppgiften att, varje gång för en tid av

en månad, träffa avgörande härom.»

Förbud mot bortflyttning.

34 och 35 §§.

Kommissionsförslagets 32 och 33 §§ innehålla bestämmelser örn förbud

mot bortflyttning. Kommissionens motivering till dessa bestämmelser återfinnes

i ovannämnda vid propositionen fogade Bilaga B sid. 25—27.

Föredragande departementschefen har anfört:

»"Vid anmälan i statsrådet av luftskyddsförfogandelagen framhöll föredragande

departementschefen, att en utomordentligt viktig uppgift för luft
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

skyddet — om icke den viktigaste — utan tvivel vöre att förebygga panik,

samt att detta syfte i särskilt hög grad främjades genom att från de mest

hotade orterna undanfördes personer, vilkas närvaro där vore obehövlig, framför

allt barn och åldringar.

Sitt syfte att förebygga panik tjänar utrymningen dock endast örn den

sker ordnat och planmässigt. Exempel från utlandet visa, att en oordnad

massflykt icke blott kan vålla ett ödesdigert avbräck i det egna landets militära

dispositioner utan även åstadkomma desorganisation av samhällslivet

med försvagande av landets motståndskraft till följd. Såsom komplement till

den obligatoriska eller frivilliga utrymningen bör därför under krig eller överhängande

krigsfara möjlighet finnas att förbjuda bortflyttning.

I händelse det rådande läget skulle aktualisera denna fråga kan det antagas,

att ett förbud mot bortflyttning i allmänhet skulle bliva kombinerat med ett

förordnande örn bortflyttning. Vissa befolkningsgrupper inom en ort skulle

alltså åläggas — eventuellt endast uppmanas — bortflytta, medan andra

grupper eller ock hela den återstående befolkningen skulle förbjudas lämna

orten. 34 § första stycket departementsförslaget utgår härifrån. Enligt detta

följer med rätt att ålägga eller uppmana till utrymning automatiskt jämväl

rätt att, örn omständigheterna äro sådana, att bortflyttning bör förbjudas,

meddela sådant förbud. Däremot synes det mig icke behövligt att, såsom

skett i kommissionsförslaget, räkna med den möjligheten, att förbudet mot

bortflyttning meddelas av annan myndighet än den, som ålagt eller uppmanat

till bortflyttning. Förbudet mot bortflyttning kan förekomma i kombination

såväl med luftskyddsutrymning som med militärutrymning.

Förutom den nu nämnda ordningen för meddelande av förbud mot bortflyttning

kan enligt 32 § andra stycket kommissionens förslag Konungen

eller, enligt Konungens bemyndigande, annan myndighet under krig eller

krigsfara meddela förbud mot bortflyttning. Någon närmare motivering till

detta stadgande lämnas ej. Behov av ett sådant självständigt förbud torde

emellertid uppkomma exempelvis i händelse av ett sådant läge att beslut

örn utrymning icke hunnit meddelas och en utrymning med hänsyn till visst

krigsläge icke längre är möjlig eller önskvärd. Behovet torde knappast göra

sig gällande annat än inom område, som enligt lagen med vissa bestämmelser

till skydd för försvaret m. m. är säkerhetsområde. Inom sådant område kan

enligt departementsförslaget (34 § andra stycket) förbudet meddelas av

Konungen eller, enligt Konungens bemyndigande, av vederbörande militära

befälhavare. Skulle det emellertid finnas påkallat meddela förbud jämväl

inom område, som ej utgör säkerhetsområde, lämnar departementsförslaget

möjlighet även härtill. Sådant förbud meddelas av Konungen eller den myndighet

Konungen därtill bemyndigar.

I likhet med utrymningskommissionen anser jag, att i lagen bör angivas,

för vilka ändamål förbud mot bortflyttning må meddelas. De fyra fall, i

vilka enligt kommissionsförslaget förbud må meddelas, äro, med vissa justeringar

av delvis saklig art, bibehållna i departementsförslaget (35 §).

Såsom ytterligare grund för meddelande av förbud har i departementsför
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

slaget upptagits, att förbudet har till ändamål att förhindra bortflyttning av

näringsföretag, vars kvarblivande i orten är av synnerlig vikt för befolkningens

försörjning med förnödenheter eller eljest för det ekonomiska livet

därstädes; även för detta fall gäller vad under 12 § anförts beträffande frågan

örn nödig kontakt med organen för den allmänna tjänsteplikten. Däremot

synes frågan örn tillgodoseende av arbetskraftsbehovet för ett sådant speciellt

ändamål som undanförande av egendom bäst tillgodoses genom anlitande av

den allmänna tjänsteplikten.»

Luftkrigföringens utveckling har medfört, att omfattande skyddsåtgärder

av olika slag måst vidtagas gentemot de faror, som vid krig hota civilbefolkningen

genom fientliga anfall från luften. Under senare år har i vårt land ett

betydelsefullt planläggnings- och organisationsarbete ägt rum för uppbyggande

av ett civilt luftskydd. Såsom ett led i de åtgärder, vilka i detta hänseende

vidtagits, hava planer upprättats för att vid behov kunna från vissa

större orter med sammanträngd befolkning undanföra dem, vilkas närvaro

å orten icke är nödvändig under krigstid. De befolkningsgrupper, som omfattas

av den sålunda verkställda planläggningen, utgöras i regel av barn, huvudsakligen

i åldern under 15 år, jämte vårdare ävensom blivande mödrar samt

åldringar och andra arbetsoförmögna personer.

Utrymning kan emellertid komma till stånd även av annan anledning än

fara för anfall från luften. Det kan sålunda bliva nödvändigt att helt eller

delvis bortflytta den befolkning, som är bosatt å ort eller inom område, där

mera omfattande militära operationer pågå eller förväntas komma att äga rum.

De nu gällande, i luftskyddsförfattningarna intagna bestämmelserna rörande

planläggande och verkställande av utrymning äro i många hänseenden ofullständiga.

Det genom föreliggande proposition framlagda förslaget till utrymningslag

avser att i en lag sammanföra och fullständiga de viktigaste av de

föreskrifter, som erfordras på förevarande område. Enligt utskottets mening

innebära de föreslagna bestämmelserna i allt väsentligt en efter förhållandena

väl avvägd och lämplig lösning av hithörande spörsmål.

Förslaget till utrymningslag skiljer mellan två slag av utrymning, nämligen

dels utrymning, som avser att bereda ökat skydd mot verkningarna av

anfall från luften, i förslaget benämnd luftskyddsutrymning, och dels utrymning,

som sker från område, inom vilket militära åtgärder av synnerlig betydelse

vidtagas eller kunna förväntas, i förslaget kallad militärutrymning.

Gemensamt för båda slagen av utrymning är, att den kan vara antingen obligatorisk

eller frivillig, vilket i förslaget är på det sätt uttryckt, att utrymningen

skall grunda sig på ett åläggande eller på en uppmaning. Såsom utmärkande

för utrymning gäller vidare, att den icke får avse individuellt bestämda personer

utan skall omfatta antingen samtliga invånare eller viss befolkningsgrupp

inom angivet område.

Förslaget till utrymningslag innehåller därjämte i 34 och 35 §§ bestämmelser,

enligt vilka vid king eller krigsfara, vari riket befinner sig, förbud

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 34. 1382 41 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

mot bortflyttning kan meddelas. De föreslagna bestämmelserna sakna motsvarighet

i nu gällande lagstiftning.

Enligt utskottets mening måste det anses vara ett samhällsintresse av synnerlig

betydelse, att myndigheterna under krig eller eljest under ett skärpt

krisläge äga möjlighet att förhindra att en planlös och kanske i många fall

panikartad utrymning kommer till stånd. Erfarenheterna från det pågående

stormaktskriget visa, såsom ock av departementschefen framhållits, att

en oordnad massflykt icke blott kan vålla ett ödesdigert avbräck i det egna

landets militära dispositioner utan även åstadkomma desorganisation av samhällslivet

med försvagande av landets motståndskraft som följd.

De i förslaget angivna förutsättningar, under vilka förbud mot bortflyttning

skall kunna meddelas, synas enligt utskottets mening innebära tillräckliga

garantier för att sådant förbud utfärdas allenast i fall, då ett allmänt

intresse av synnerlig vikt kräver att utrymning förhindras. Då anledning således

icke föreligger att befara, att det intrång i den enskilde medborgarens

rörelsefrihet, som ett förbud mot bortflyttning innebär, kommer att tillgripas

utan att tvingande skäl därtill föreligga, har lagförslaget i förevarande del

icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad angår utrymningens organisation, föreskrives i förslaget, att den centrala

ledningen och övervakningen av åtgärderna för förberedande och verkställande

av utrymning i överensstämmelse med vad redan nu gäller, skall

handhavas av en av Konungen utsedd myndighet, i förslaget benämnd centrala

utrymningsmyndigheten. Det lokala planläggnings- och verkställighetsarbetet

skall i utrymningskommunerna ombesörjas under ledning av luftskyddschefen,

vilken skall biträdas av en av länsstyrelsen utsedd utrymningschef.

De arbetsuppgifter, som erfordras för inkvarteringens förberedande och

ombesörjande, skola enligt förslaget som regel fullgöras av kommunala inkvarteringsnämnder,

vilka skola stå under tillsyn av särskilda, för större områden

utsedda inkvarteringschefer.

För att tillgodose det personalbehov, som vid utrymningens verkställande

uppkommer vid genomförande av befolkningens förflyttning och inkvarteringens

ordnande, innehåller förslaget bestämmelser om införande av en särskild

form av tjänsteplikt, benämnd utrymningstjänsteplikt. De i detta hänseende

föreslagna bestämmelserna synas enligt utskottets mening vara ändamålsenliga.

Utskottet vill emellertid framhålla vikten av att erforderliga åtgärder

vidtagas för ett samordnande av olika myndigheters och beredskapsorganisationers

personalbehov under krigstid, i syfte att säkerställa ett ur

alla synpunkter lämpligt utnyttjande av arbetskraften inom olika områden.

Förslaget till utrymningslag innehåller vidare bestämmelser, enligt vilka i

utrvmningskommun luftskyddschefen och i inkvarteringskommun inkvarteringschefen

äga rätt att, då så erfordras för genomförande av utrymning eller

ordnande av inkvartering, taga i anspråk egendom, som tillhör eller innehaves

av kommuner eller enskilda. Ifrågavarande bestämmelser hava icke givit utskottet

anledning till erinran.

Enligt 22 § i förslaget äger luftskyddschef och inkvarteringschef därjämte

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34. 19

ålägga envar att lämna upplysning, huruvida och i vilken myckenhet han innehar

viss egendom, som jämlikt lagen kan behöva tagas i anspråk. Den, som

efter sådant åläggande mot bättre vetande avlämnar oriktig uppgift, är enligt

37 § i förslaget förfallen till straffansvar. Örn någon åsidosätter skyldigheten

att lämna upplysning eller örn skälig anledning finnes att misstänka, att han

söker vilseleda ifråga om sitt innehav av egendom, må enligt andra stycket

i förstnämnda paragraf undersökning verkställas av kontor, lagerlokal eller

annan lägenhet, varöver han förfogar, så ock granskning ske av hans handelsböcker

och affärshandlingar. Beträffande sådan undersökning eller granskning

skola bestämmelserna angående husrannsakan äga tillämpning.

De befogenheter, som sålunda enligt 22 § tillkomma luftskyddschef och

inkvarteringschef, äro enligt förslaget icke inskränkta till tid, varunder förordnande

örn utrymning är gällande, utan kan av vederbörande befattningshavare

utövas redan å planläggningsstadiet. Enligt utskottets mening är det

ägnat att väcka betänkligheter att i den enskildes liv så ingripande maktbefogenheter

som de nu ifrågavarande tillerkännas lokala myndigheter i relativt

underordnad ställning jämväl under tid, då något allvarligare krisläge

icke kan anses vara förhanden. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig

böra föreslå ett tillägg till 22 § första stycket av innehåll, att under tid, för

vilken förordnande örn utrymning enligt 1 eller 2 § i förslaget icke är för

någon del av riket gällande, sådant åläggande som i paragrafen avses må meddelas

allenast efter tillstånd av centrala utrymningsmyndigheten.

Yad angår fördelningen mellan stat och kommun av de kostnader, som

uppkomma för utrymningens planläggande och verkställande, innebär förslaget

till utrjunningslag, att kommun, inom vilken planläggning för luftskyddsutrymning

äger rum, skall bestrida samtliga i kommunen uppkommande

planläggningskostnader. Sedan utrymning påbjudits skall kommunen, enligt

stadgande i 25 §, fortfarande svara för de förpliktelser med avseende å personal

och lokaler, som åvilat kommunen å planläggningsstadiet. Övriga kostnader,

som uppkomma i utrymningskommun under den tid, för vilken beslut

örn luftskyddsutrymning från kommunen är gällande, skola enligt andra

stycket i samma paragraf bestridas av statsverket. Utskottet har vid sin

granskning av sistnämnda bestämmelse utgått från den uppfattningen, att

densamma allenast avser organisations- och därmed jämförliga utgifter men

däremot icke de kostnader, som kunna uppkomma för personlig utrustningshjälp

till dem, som bortflytta. — De föreslagna bestämmelserna rörande kostnadsfördelningen

hava i andra hänseenden icke givit utskottet anledning till

erinran.

Yad angår övriga genom propositionen framlagda författningsförslag hava

desamma icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande att det genom propositionen

framlagda förslaget till utrymningslag icke kunnat i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande förslag till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

U t r y m n i n g s 1 a g.

Härigenom förordnas som följer:

Rätten att ålägga eller uppmana till utrymning.

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen eller den

myndighet Konungen därtill bemyndigar, i syfte att bereda ökat skydd mot

verkningarna av anfall från luften, ålägga eller uppmana samtliga invånare

eller särskild befolkningsgrupp inom visst område att lämna sin bostad och

taga uppehåll utom angivet område under den tid, för vilken åläggandet eller

uppmaningen gäller (luftskyddsutrymning).

2 §•

Prövas under tid, då riket befinner sig i krig eller krigsfara, av hänsyn till

rikets försvar eller för skyddande av befolkningens liv oundgängligen erforderligt,

att utrymning sker från område, inom vilket militära åtgärder av synnerlig

betydelse vidtagas eller kunna förväntas, äger Konungen utfärda åläggande

eller uppmaning av innehåll som i 1 § sägs (militärutrymning). För

sådant säkerhetsområde, som avses i 3 § lagen den 17 maj 1940 med vissa bestämmelser

till skydd för försvaret m. m., eller för viss del av sådant område

äger Konungen bemyndiga vederbörande militära befälhavare att besluta örn

militärutrymning.

3 §•

Utrymning, som sker till ort inom annat luftskyddsområde, benämnes

bortflyttning. Tages vid utrymning uppehåll inom det luftskyddsområde, där

den utrymda bostaden är belägen, benämnes utrymningen omflyttning.

4 §•

Har för visst område, inom vilket vederbörande militära befälhavare äger

besluta örn militärutrymning, civil myndighet erhållit bemyndigande att besluta

örn luftskyddsutrymning, må detta bemyndigande icke begagnas utan

medgivande av den militära befälhavaren.

5 §■

Konungen eller den myndighet Konungen därtill bemyndigar äger, i den

mån det prövas nödvändigt för vinnande av det med viss utrymning avsedda

syftet, meddela föreskrifter rörande uppehållsplatsen för dem, vilka på grund

av beslutet örn utrymning lämna sin bostad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj.is förslag.) (Utskottets förslag.)

Utrymningens organisation.

6 §•

Den centrala ledningen och övervakningen av åtgärderna för förberedande

och verkställande av utrymning utövas av den myndighet Konungen därtill

utser (centrala utrymningsmyndigheten).

7 §•

Planläggning för utrymning må ske allenast inom kommun, beträffande

vilken centrala utrymningsmyndigheten därom meddelat förordnande. Sådan

kommun benämnes i denna lag utrymningskommun.

8 §•

Inom utrymningskommun utövar luftskyddschef, med biträde av en utav

länsstyrelsen utsedd utrymningschef, i enlighet med de anvisningar och föreskrifter

centrala utrymningsmyndigheten meddelar den omedelbara ledningen

av utrymning och planläggning därför.

Är inom utrymningskommun luftskyddsnämnd tillsatt, skall nämnden taga

samma befattning med utrymningens planläggning som med luftskyddets.

9§-

Kommun är skyldig att, i enlighet med de anvisningar och föreskrifter

centrala utrymningsmyndigheten meddelar, genom kommunal inkvarteringsnämnd

fullgöra de arbetsuppgifter, vilka vid utrymning eller planläggning

därför erfordras för att ordna inkvartering, handhava frågor örn utrymningshjälp

samt i övrigt bistå dem, vilka i anledning av utrymning lämnat sin

bostad och tagit uppehåll inom kommunen eller tillfälligt befinna sig därstädes

under resa från eller till utrymningskommunen. Kommun, som ombesörjer

uppgifter av nu nämnt slag, kallas i denna lag inkvarteringskommun.

Utan hinder av vad i första stycket sägs äger centrala utrymningsmyndigheten

förordna, att där omförmälda uppgifter skola inom kommun, varest

enligt förefintliga planer för omflyttning inkvartering är avsedd att äga rum,

handhavas i den ordning som enligt 8 § gäller för ledningen av utrymning.

Har sådant förordnande meddelats, skola de befogenheter, som enligt denna

lag tillkomma inkvarteringsckef, varom i 10 § förmäles, i stället utövas av

luftskyddschefen med biträde av utrymningschefen.

10 §.

Kommun, i fråga om vilken förordnande enligt 9 § andra stycket icke

meddelats, skall antingen tillsätta särskild inkvarteringsnämnd eller uppdraga

åt annan kommunal myndighet än fattigvårdsstyrelse att vara inkvarteringsnämnd.

Särskild inkvarteringsnämnd skall tillsättas allenast i fall, där

centrala utrymningsmyndigheten förklarat sådan nämnd erforderlig med

hänsyn till att ett större antal personer avses skola inkvarteras i kommunen.

Centrala utrymningsmyndigheten skall i samråd med länsstyrelsen utse

inkvarteringsckef med uppgift att inom visst verksamhetsområde (inkvar
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Ändra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

teringsområde) utöva den närmare tillsynen över inkvarteringsnämndernas

verksamhet.

Konungen meddelar närmare bestämmelser örn inkvarteringsnämnd och

inkvårteringschef.

11 §•

Samtliga utrymningsmyndigheter skola samråda med länsstyrelsen i ärende

av sådan vikt, att länsstyrelsen på grund av sin allmänna ämbetsbefattning

bör vara förtrogen med ärendet. Under utrymning skall vad nu sagts dock

ej gälla, där synnerlig olägenhet kan uppkomma av det dröjsmål med ärendets

behandling, som sådant samråd skulle medföra.

Befinner sig riket i krig och kan på grund av krigsförhållandena beslut av

centrala utrymningsmyndigheten i visst fall icke avvaktas utan att det med

utrymning avsedda syftet allvarligt äventyras, äger länsstyrelse, på framställning

av luftskyddschef eller inkvårteringschef, utöva befogenhet som tillkommer

centrala utrymningsmyndigheten. Dock må åläggande eller uppmaning

enligt 1 § icke med stöd härav meddelas utan bemyndigande av

Konungen.

Utrymningstjänsteplikt.

12 §.

Person, som under kalenderåret fyller lägst sexton och högst sjuttio år,

må, under nedan i denna paragraf angivna förutsättningar, åläggas att under

utrymning utföra sådant arbete, som är för genomförandet av utrymningen

och för ordnandet av inkvarteringen oundgängligen erforderligt. Skyldighet,

som härigenom ålägges, benämnes utrymningstjänsteplikt.

Uttagning till utrymningstjänsteplikt verkställes, i utrymningskommun av

luftskyddschefen samt eljest av inkvårteringschef en.

Av luftskyddschef verkställd uttagning må omfatta dem, vilka hava sitt

hemvist i luftskyddsområdet, och skall avse tjänstgöring för verkställande av

utrymning, som berör nämnda område, eller tjänstgöring vid förläggning, i

vilken personer från området skola inkvarteras. Uttagning till tjänstgöring av

sistnämnda slag må dock icke ske efter det de, vilka utrymningsmyndigheterna

bistått med anordnande av reselägenhet, lämnat utrymningskommunen.

Uttagning, som inkvårteringschef verkställer, skall avse tjänstgöring inom

det inkvarteringsområde, i vilket den tjänstepliktige har sitt hemvist eller i

anledning av utrymningen tagit uppehåll. Ej må på grund av sådan uttagning

någon åläggas fullgöra tjänsteplikt under mera än en vecka av utrymningstiden.

13 §.

Myndighet, som äger verkställa uttagning till utrymningstjänsteplikt, äger

ålägga envar, som kan komma att bliva tjänstepliktig, att före uttagningen

inställa sig inför myndigheten för att lämna upplysning örn förhållanden av

betydelse för uttagningen.

Den som uttagits är skyldig att vid tjänstepliktens fullgörande ställa sig

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

till efterrättelse de föreskrifter, som meddelas av den, som verkställt uttagningen

eller förordnats att hava tillsyn över arbetet.

14 §■

Den som utan anmält laga förfall utebliver eller avviker från arbete, vartill

han uttagits, eller icke fullgör inställelseskyldighet, som föreskrivits med stöd

av 13 §, må på framställning av den, som äger verkställa uttagningen, genom

polismyndighetens försorg hämtas.

15 §.

Örn ersättning till tjänstepliktig personal gäller vad särskilt stadgas.

Förfogande i anledning av utrymning.

16 §.

Då det prövas nödvändigt för genomförande av utrymning eller för ordnande

i samband därmed av inkvartering, äger i utrymningskommun luftskyddschefen

och i inkvarteringskommun inkvarteringschefen taga i anspråk

markområden, byggnader, transportmedel, livsmedel och annan egendom, som

tillhör eller innehaves av kommuner eller enskilda.

Markområden, byggnader och transportmedel tagas i anspråk med nyttjanderätt.

Egendom, som kan antagas bliva förbrukad eller förstörd eller komma

att väsentligt minska i värde, tagea i anspråk med äganderätt. Annan egendom

tages i anspråk med nyttjanderätt, såvida icke luftskyddschefen eller inkvarteringschefen

finner lämpligt eller ägaren påfordrar, att egendomen övertages

med äganderätt.

Har ägare eller innehavare av byggnad, som tages i anspråk för inkvarteringsändamål,

stadigvarande bostad i byggnaden eller tillhör han eller

medlem av hans familj befolkningsgrupp, som ålagts eller uppmanats till utrymning,

skall nödigt bostadsutrymme i byggnaden anvisas ägaren eller innehavaren

och hans familj. Person, som ej har stadigvarande bostad i byggnaden,

må dock anvisas bostadsutrymme allenast i den mån han tillhör befolkningsgrupp

som nyss nämnts.

Har den, vilken själv tillhör befolkningsgrupp, som ålagts eller uppmanats

till utrymning, eller i vars familj finnes person, som tillhör sådan grupp, med

ägare eller innehavare av byggnad träffat avtal om upplåtande av nyttjanderätt

till byggnaden eller del därav, och har ägaren eller innehavaren sist en

månad före åläggandet eller uppmaningen fullgjort den skyldighet att anmäla

upplåtelsen, som må vara föreskriven, skall nyttjanderättshavaren och hans

familj, i den mån vederbörande tillhör nyssnämnda befolkningsgrupp, anvisas

nödigt bostadsutrymme i byggnaden eller, därest därigenom allvarligt hinder

skulle uppkomma för användande enligt förefintlig plan av byggnaden till

internatförläggning, i annan byggnad inom samma kommun.

17 §.

Tages byggnad i anspråk för att bereda bostad åt den, som vid utrymning

ålagts eller uppmanats taga uppehåll utom sin bostad, är ägare eller inne
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

havare av byggnaden pliktig att tåla de åtgärder med avseende å byggnaden

ävensom dess inredning och utrustning, som av inkvarteringschef prövas

erforderliga för ändamålet.

Där det finnes erforderligt, att åtgärd för att tillgodose behov, som avses

i första stycket, vidtages redan innan byggnaden tages i anspråk, är ägaren

eller innehavaren, i den mån Konungen det föreskriver, pliktig att tåla åtgärden.

Sådan föreskrift må meddelas allenast då riket befinner sig i krig

eller krigsfara.

18 §.

För åtgärd, som avses i 16 eller 17 §, är ägare eller innehavare av egendom,

som beröres av åtgärden, berättigad till ersättning av statsverket enligt nedan

angivna grunder.

För egendom, som övertages med äganderätt, lämnas ersättning med belopp,

som prövas skäligt med hänsyn till nödvändiga kostnader vid produktion

eller återförsäljning, normal handelsvinst eller andra på prissättningen normalt

inverkande förhållanden.

Då egendom tages i anspråk med nyttjanderätt, lämnas ersättning efter

enahanda grund för den för ägaren eller innehavaren förlorade avkastning

eller nytta. Har egendomen till följd av begagnandet lidit skada eller avsevärd

försämring, lämnas skälig ersättning därför.

Har åtgärd varom i 17 § sägs vidtagits, må, efter vad skäligt finnes, ersättning

lämnas för den kostnad ägaren eller innehavaren till följd därav fått

vidkännas samt för skada eller avsevärd försämring, som egendomen kan

hava lidit.

19 §.

Anspråk på ersättning för åtgärd, som avses i 16 eller 17 §, skall prövas i

den ordning, som är stadgad beträffande rekvisition för krigsmaktens behov.

Ändå att egendom, som tages i anspråk, är avsedd att tillhandahållas endast

vid särskilda tillfällen, må ersättningen bestämmas en gång för alla, dock att

inskränkning därigenom icke sker i rätten till ersättning för skada, som ej

förutsetts. Angående sätt och tid för ersättningens erläggande skall gälla vad

i rekvisitionslagen stadgas örn likvid för fullgjord rekvisition.

20 §.

Har någon till säkerhet för fordran panträtt i egendom, som med äganderätt

tagits i anspråk, äger han, ändå att fordringen ej är till betalning förfallen,

framför ägaren rätt att ur ersättningsbeloppet utfå sin fordran. Samma

skall ock gälla i fråga örn den, som har rätt att kvarhålla egendomen till säkerhet

för förfallen fordran.

Ersättningsbelopp för egendom, som är utmätt, skall, om borgenären det

yrkar, utgivas till utmätningsmannen. Avser ersättningsbeloppet egendom, som

satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall beloppet, där part det

äskar, utgivas till överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på

sätt i 186 § utsökningslagen är för där avsett fall stadgat.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2i §•

Envar som äger eller innehar markområde eller byggnad vare pliktig tåla,

att området eller byggnaden besiktigas av inkvarteringschef eller inkvarteringsnämnd

för utrönande av förutsättningarna för inkvartering därstädes.

22 §.

Luftskyddsehef och inkvarteringschef

äga ålägga envar att lämna upplysning,

huruvida och i vilken myckenhet

han innehar viss egendom,

som kan behöva tagas i anspråk jämlikt

denna lag.

Luftskyddsehef och inkvarteringschef

äga ålägga envar att lämna upplysning,

huruvida och i vilken myckenhet

han innehar viss egendom,

som kan behöva tagas i anspråk jämlikt

denna lag. Under tid, för vilken

förordnande enligt 1 eller 2 § icke är

för någon del av riket gällande, må

dylikt åläggande dock meddelas allenast

efter tillstånd av centrala utrymningsmyndigheten.

Åsidosätter någon skyldighet att lämna upplysning, som i första stycket

avses, eller finnes skälig anledning misstänka, att han söker vilseleda i fråga

örn sitt innehav av egendom, som där sägs, må undersökning verkställas av

kontor, lagerlokal eller annan lägenhet, varöver han förfogar, så ock granskning

ske av hans handelsböcker och affärshandlingar. I fråga örn befogenhet

att besluta angående undersökning eller granskning, som nu nämnts, samt

beträffande tid, då undersökning må äga rum, och förfarandet därvid skola

bestämmelserna angående husrannsakan äga tillämpning.

Innehållet av upplysning, som lämnats enligt första stycket, samt vad som

inhämtats vid undersökning eller granskning, som avses i andra stycket, må

ej yppas i vidare mån än som erfordras för vinnande av det med upplysningens

avfordrande eller med undersökningen eller granskningen avsedda

ändamålet.

Kostnaderna för planläggning och verkställande av utrymning.

23 §.

Betungas utrymningschef i och för planläggningen av luftskyddsutrymning

från viss kommun med arbete av sådan omfattning, att det icke skäligen kan

fordras, att arbetet utföres utan ersättning, åligger det kommunen att bestämma

skäligt arvode till honom för tiden innan beslut örn luftskyddsutrymning

meddelas.

Har utrymningschef till uppgift att planlägga luftskyddsutrymning från

mera än en kommun, skall vid bestämmandet huruvida uppdraget bör vara

förenat med arvode hänsyn tagas till den sammanlagda arbetsbördan, därvid

varje särskild kommun har att bestrida arvode i förhållande till omfattningen

av planläggningsarbetet i fråga om samma kommun.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Finner centrala utrymningsmyndigheten att i fall som i första eller andra

stycket avses högre arvode bör utgå än kommunen bestämt eller att arvode

bör utgå i fall då kommunen avslagit framställning härom, skall anmälan

göras till länsstyrelsen, som äger besluta, med vilket belopp arvode skall utgå.

24 §.

Det åligger kommun, inom vilken planläggning av luftskyddsutrymning

äger rum, att för tiden innan beslut om luftskyddsutrymning meddelats i

erforderlig omfattning dels tillhandahålla luftskyddschefen och utrymningschefen

biträdespersonal och lokaler, dels ock bestrida övriga i utrymningskommunen

uppkommande planläggningskostnader.

Avser planläggningsarbetet två eller flera kommuner och kan överenskommelse

icke träffas, i vad mån envar av dem skall bidraga till fullgörandet

av åliggandena enligt första stycket, ankommer tvistens avgörande på centrala

utrymningsmyndigheten.

25 §.

De förpliktelser med avseende å personal och lokaler, som må hava åvilat

kommun jämlikt 23 eller 24 §, skola av kommunen i oförändrad omfattning

fullgöras jämväl under den tid, för vilken beslut örn luftskyddsutrymning

från kommunen gäller.

övriga kostnader, som uppkomma i utrymningskommun under den i första

stycket angivna tid, skola bestridas av statsverket.

26 §.

Samtliga kostnader, vilka uppkomma i utrymningskommun vid planläggning

eller verkställande av militärutrymning, skola bestridas av statsverket.

27 §.

Planlägges i en kommun såväl luftskyddsutrymning som militärutrymning,

skall centrala utrymningsmyndigheten, med hänsyn till omfattningen av de

båda planläggningarna, för varje månad bestämma, att planläggningskostnaderna

skola bestridas antingen i den ordning, som är stadgad i fråga örn luftskyddsutrymning,

eller enligt de för militärutrymning meddelade bestämmelserna.

28 §.

Den som driver barnhem, sjukhus, ålderdomshem eller annan vårdanstalt

är vid utrymning skyldig att utan ersättning ställa sådan utrustning, som

under utrymningen icke är behövlig för någon av anstalten i utrymningskommunen

utövad verksamhet, till förfogande för förläggning, i vilken personer

från anstalten skola inkvarteras.

29 §.

Vid internatförläggning anställd personal med arbetsuppgifter, för vilkas

fullgörande särskild personal var anställd i utrymningskommunen redan före

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

utrymningen, skall avlönas av den, som före utrymningen svarade för avlöningen

till sådan personal.

30 §.

I den mån ledamot i inkvarteringsnämnd åtnjuter arvode för deltagande i

nämndens sammanträden, skall kostnaden härför bestridas av inkvarteringskommunen.

31 §.

Sådana kostnader för planläggning och verkställande av utrymning, vilka

uppkomma i inkvarteringskommunen och icke avses i 28, 29 och 30 §§, skola

bestridas av statsverket.

32 §.

Kommun, inom vilken inkvarteringsnämnd är verksam, är berättigad att av

statsverket erhålla förskott å de utgifter, för vilka kommunen ej själv skall

svara. Förslår ej erhållet förskott för verksamhetens uppehållande, åligger

det kommunen att, i avvaktan på vederbörlig utanordning, förskottsvis ställa

egna medel till förfogande för gäldande av de erforderliga kostnaderna.

U trymningslij alp.

33 §.

I fråga örn utrymningshjälp gäller vad särskilt är stadgat.

Förbud mot bortflyttning.

34 §.

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen eller den

myndighet Konungen därtill bemyndigar meddela förbud att lämna visst

område. Beträffande säkerhetsområde, som i 2 § omförmäles, eller viss del

av sådant område må dylikt bemyndigande givas endast vederbörande militära

befälhavare.

Har beslut meddelats örn luftskyddsutrymning eller militärutrymning, äger

den myndighet, som meddelat beslutet, jämväl utan särskilt bemyndigande

meddela dem, vilka icke omfattas av utrymningen, förbud att lämna den ort,

som skall utrymmas. För sådant område, inom vilket militär befälhavare äger

besluta örn militärutrymning, må dock civil myndighet icke utan befälhavarens

samtycke utfärda förbud mot bortflyttning.

35 §.

Förbud, som avses i 34 §, må meddelas allenast:

a) då det kan befaras, att militära åtgärder av synnerlig betydelse, vilka

vidtagas eller kunna förväntas inom området, eljest bliva väsentligt försvårade;

b) då tillgängliga transportmedel icke förslå för transport av andra än

dem, vilka må hava ålagts eller uppmanats bortflytta;

c) då bortflyttning är förenad med uppenbar livsfara;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

d) då behovet på orten av luftskyddspersonal eljest icke skulle bliva tillgodosett;

eller

e) i ändamål att förhindra bortflyttning av näringsföretag, vars kvarblivande

i orten är av synnerlig vikt för befolkningens försörjning med förnödenheter

eller eljest för det ekonomiska livet därstädes.

Övriga bestämmelser.

36 §.

Luftskyddschef må i den utsträckning, som finnes lämplig, å utrymningschef

överlåta de befogenheter, som enligt 9 § andra stycket samt 12, 13, 16 och

22 §§ tillkomma luftskyddschefen.

37 §.

Har någon åsidosatt föreskrift eller föreläggande, som meddelats med

stöd av denna lag eller enligt 41 § meddelade bestämmelser, straffes med

dagsböter eller fängelse; äro omständigheterna synnerligen försvårande och

sker brottet under tid, för vilken beslut örn utrymning gäller, må dömas till

straffarbete i högst två år. Lag samma vare, där någon i fall, som i 22 § första

stycket avses, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift örn förhållande, som

i sistnämnda lagrum avses.

Fälles någon till straff enligt första stycket, må domstolen, efter ty skäligt

finnes, förklara egendom som undanhållits förverkad eller, örn den ej kan

tillrättaskaffas, förplikta honom att utgiva ersättning för egendomens värde.

38 §.

Bryter någon mot vad i 22 § tredje stycket stadgas, straffes med dagsböter

eller fängelse.

39 §.

Brott, som i 38 § sägs, må av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse

av målsäganden.

Böter, som ådömas enligt denna lag, ävensom förverkad egendom och utdömd

ersättning, varom i 37 § andra stycket förmäles, tillfalla kronan.

40 §.

Över luftskyddschefs, utrymningschefs, inkvarteringsnämnds och inkvarteringschefs

beslut i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos centrala

utrymningsmyndigheten inom tjugu dagar från det klaganden erhållit

del av beslutet.

Beslut, som enligt denna lag meddelats av länsstyrelse eller centrala utrymningsmyndigheten,

må överklagas hos Konungen inom tid, som i allmänhet

är bestämd för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut.

Talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 1, 2, 5 eller 34 §.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Myndighets beslut i fall, som avses i 12—14 samt 16 och 17 §§, skall lända

till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

41 §.

Konungen meddelar de närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen

av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.

Genom denna lag upphäves lagen den 13 april 1940 (nr 216) örn vissa

skyldigheter för kommun i avseende å utrymning m. m.

B. att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts i propositionen

framlagda, nedan intagna förslag till

1) Lag

om ändrad lydelse av 18 § luftskyddslagen den 11 juni 1937

(nr 504).

Härigenom förordnas, att 18 § luftskyddslagen den 11 juni 19371 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

18 §.

Örn utrymning gäller vad i särskild lag stadgas.

I fråga örn åtgärder, som föranledas av undanförande för luftskyddsändamål,

äger Konungen, utan hinder av vad ovan i denna lag är stadgat, meddela

särskilda föreskrifter angående luftskyddets organisation och förberedande.

Konungen äger---eller krigsskådeplats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.

2) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 31 mars 1938 (nr 90)

örn förfoganderätt för luftskyddets behov.

Härigenom förordnas, dels att 2 § samt 3 § 3 och 4 mom. lagen den 31

mars 1938 örn förfoganderätt för luftskyddets behov skola upphöra att gälla,

dels att 1 §, 5 § 1 morn., 6 och 14 §§ samt 15 § 1 mom. samma lag1 2 skola

1 Senaste lydelse se S. F. S. 1940: 217.

2 Senaste lydelse se S. F. S. 1940: 219.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i lagen skall införas

en ny paragraf, betecknad såsom 21 §, av den lydelse nedan sägs:

1 §•

Bestämmelserna i 3—15 §§ skola äga tillämpning allenast då luftskyddstillstånd,

varom förmäles i 13 § luftskyddslagen, är rådande.

5 §•

1 mom. För åtgärd, som avses i 3 § 1 mom. eller 4 § 1 morn., är med nedan

i 2 och 3 mom. angivna undantag ägare eller innehavare av egendom, som

beröres av åtgärden, berättigad till ersättning av kronan.

För egendom---inverkande förhållanden.

Då egendom — ---ersättning därför.

Har åtgärd varom i 4 § 1 mom. sägs vidtagits, må, efter vad skäligt finnes,

ersättning lämnas för den kostnad ägaren eller innehavaren i följd därav fått

vidkännas samt för skada eller avsevärd försämring, som egendomen kan

hava lidit.

6 §•

Anspråk på ersättning för åtgärd, som avses i 3 § 1 mom. eller 4 § 1 mom.

skall, där ej 4 § 2 mom. är tillämpligt, prövas i den ordning, som är stadgad

beträffande rekvisition för krigsmaktens behov. Ändå att egendom, som tages

i anspråk, är avsedd att tillhandahållas endast vid särskilda tillfällen, må

ersättningen bestämmas en gång för alla, dock att inskränkning därigenom

icke sker i rätten till ersättning för skada, som ej förutsetts. Angående sätt

och tid för ersättningens erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen stadgas

örn likvid för fullgjord rekvisition.

14 §.

Länsstyrelsen må i den utsträckning, som finnes lämplig, uppdraga åt

iuftskyddschef att inom luftskyddsområde utöva de befogenheter, som enligt

3 och 4 §§, 8 § första stycket samt 9—13 §§ tillkomma länsstyrelsen.

15 §.

1 mom. över luftskyddschefs beslut i ärende, som avses i denna lag, må

besvär anföras hos länsstyrelsen inom tjugu dagar från det klaganden erhållit

del av beslutet.

Beslut, som enligt denna lag meddelats av länsstyrelse, må överklagas hos

Konungen inom tid, som i allmänhet är bestämd för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut.

21 §.

Örn utrymning gäller vad i särskild lag stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

31

3) Förordning

angående ändring i vissa delar a? förordningen den 13 april 1940

(nr 215) om utrymningshjälp.

Härigenom förordnas, att 3, 13, 36 och 40 §§ förordningen den 13 april

1940 om utrymningshjälp skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

3 §•

Utrymningshjälp må utgå till den, vilken tillhör befolkningsgrupp, som

blivit i vederbörlig ordning ålagd eller uppmanad till utrymning.

13 §.

Den centrala — — -— därtill utger.

De lokala åtgärderna med avseende å utrymningshjälpens förberedande

och handhavande ombesörjas i utrymningskommun av luftskyddschefen med

biträde av utrymningschefen och i inkvarteringskommun av inkvarteringsnämnden,

som därvid står under närmare tillsyn av inkvarteringschefen. Har

i fråga örn viss kommun förordnande enligt 9 § andra stycket utrymningslagen

meddelats, skola inom sådan kommun jämväl de åtgärder, som enligt

denna förordning ankomma å inkvarteringsnämnd, handhavas av luftskyddschefen

med biträde av utrymningschefen.

Luftskyddschef må i den utsträckning, som finnes lämplig, å utrymningschef

överlåta de befogenheter, som enligt andra stycket tillkomma luftskyddschefen.

36 §.

Är någon missnöjd med beslut, som enligt denna förordning meddelats

av luftskyddschef eller inkvarteringsnämnd, må klagan däröver föras hos den

i 13 § första stycket avsedda myndigheten.

Besvär enligt---till besvärsmyndigheten.

Över beslut av länsstyrelse enligt 30 § må klagan icke föras.

För medlemmar — — — förestår hushållet.

40 §.

Konungen äger---är sagt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1941.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

4) Föror d ning

om grunderna för avlöning av personal, som fullgör utrynmingstjänst.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Centrala utrymningsmyndigheten skall, i överensstämmelse med vad i

denna förordning stadgas, fastställa reglemente för avlöning av statsmedel

åt personal, som under tid då beslut örn utrymning gäller fullgör utrymningstjänst

på grund av uttagning enligt 12 § utrymningslagen eller i enlighet med

frivillig överenskommelse.

Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning å sådan personal,

som avses i 30 § utrymningslagen eller som för sin tjänstgöring äger i annan

ordning uppbära avlöning till högre belopp än vad enligt denna förordning

utgår.

2 §•

För personal, som under en tid av minst tre dagar i följd fullgör utrymningstjänst,

omfattande i genomsnitt minst åtta timmar varje söckendag,

må, där ej nedan annorlunda stadgas, lönen för dag (daglön) högst bestämmas

i ortsgrupp I till fyra kronor, i ortsgrupp II till fem kronor och i

ortsgrupp III till sex kronor med tillägg av en krona 25 öre för familjemedlem,

som fyllt sexton år, och 80 öre för annan familjemedlem. För tjänstgöring,

som är förlagd mera än tio kilometer från hemvistet, utgår daglön,

även örn det genomsnittliga antalet arbetstimmar för dag ej uppgår

till åtta. I fråga örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas

den enligt lagen örn folkpensionering verkställda indelningen. Är den kommun,

inom vilken tjänstgöringen sker, hänförd till annan ortsgrupp än den kommun,

där den tjänstgörande har sitt hemvist, skall den högre av dessa ortsgrupper

tillämpas.

Den enligt första stycket bestämda daglönen må för person, som innehar

befälsställning eller särskild kompetens för viss utrynmingstjänst, höjas med

högst fyrtio procent.

Såsom familjemedlemmar i förhållande till den, som fullgör utrymningstjänst,

räknas:

a) make, barn, adoptivbarn samt frånskild make, envar under förutsättning

att den tjänstgörande är underhållsskyldig gentemot vederbörande och vid

tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll;

b) föräldrar, adoptant, makes barn och makes adoptivbarn, envar under

de förutsättningar, som angivas under a), och under förutsättning tillika, att

den tjänstgörande vid tjänstgöringens början sammanbodde med vederbörande;

samt

c) husföreståndarinna under förutsättning att den tjänstgörande sammanbor

med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år samt,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 84. 33

därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen till

arbete.

3 §•

Har person till följd av utrymningstjänstgöring gått miste örn inkomst

till belopp, som överstiger den honom jämlikt 2 § tillkommande lönen, utgår

under två månader från tjänstgöringens början ersättning för den av tjänstgöringen

föranledda inkomstminskningen med det belopp, vartill luftskyddschef

eller inkvarteringschef finner minskningen hava uppgått, dock med högst

hälften av den enligt 2 § utgående lönen. Konungen äger förordna, att sådan

ersättning må utgå under längre tid än två månader.

4§-

Lider den, som tagits i anspråk för utrymningstjänstgöring, på grund härav

sådan minskning i sina inkomster, att han icke förmår bestrida utgifterna för

sin bostad, må centrala utrymningsmyndigheten på därom gjord ansökan tillerkänna

honom skäligt bostadsbidrag. Bidraget må icke överstiga hyresvärdet

för den bostad, som den tjänstgörande innehade vid tjänstgöringens början,

däri inbegripet kostnad för bostadens förseende med värme.

5 §•

För dagavlönad person, som in natura erhåller erforderlig förplägnad,

minskas daglönen med två kronor.

6 §•

Vid tjänstgöring, som omfattar kortare tid än tre dagar i följd eller eljest

icke är att hänföra under 2 §, utgår med nedan stadgade undantag timlön med

en tiondel av daglönen i motsvarande befattning för icke familjeförsörjare,

dock högst för en tjänstgöringstid av tolv timmar under samma dygn.

Timlön utgår endast för tjänstgöring, som omfattat minst två timmar av

ett dygn.

7 §•

För person under aderton år äger luftskyddschef eller inkvarteringschef

bestämma lägre lönebelopp än de i 2 och 6 §§ angivna samt lägre avdrag än

i 5 § stadgas för förplägnad in natura.

8 §•

Vid tjänstgöring enligt 2 § uppbäres full daglön för begynnelse- och slutdagarna,

därest tjänstgöringen å dessa dagar uppgått till minst hälften av

den eljest brukliga tjänstgöringstiden för dag, och eljest halv daglön.

Vid tjänstgöring, för vilken timlön utgår, räknas dygnet från klockan sex.

I tjänstgöringstiden inräknas den tid, som skäligen åtgår för färd till eller

från tjänstgöringsplatsen. Vid brutet timantal räknas allenast tid, som omfattat

minst halv timme. Sistnämnda tid räknas såsom hel timme.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 34.

1382 41 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

9§-

Lön, ersättning för mistad inkomst och. bostadsbidrag utbetalas i efterskott.

10 §.

Den som i inkvarteringsort fullgör utrymningstjanst, för vilken daglön

åtnjutes, äger vid tjänstledighet av anledning, som i 14 § civila avlöningsreglementet

sägs, under en tid av två månader åtnjuta full lön ävensom i förekommande

fall ersättning för mistad inkomst och bostadsbidrag. Under tjänstledighet

för annan sjukdom än sådan, som i nämnda paragraf avses, må under

samma tid utgå belopp, motsvarande tre fjärdedelar av nyssnämnda förmåner.

11 §•

Över luftskyddschefs eller inkvarteringschefs beslut i ärende, som avses

i denna förordning, må besvär anföras hos centrala utrymningsmyndigheten

inom tjugu dagar från det klaganden erhållit del av beslutet.

Den som är missnöjd med centrala utrymningsmyndighetens beslut enligt

denna förordning må däröver anföra besvär, därest beslutet meddelats med

stöd av 1 §, hos Konungen inom tid, som i allmänhet är bestämd för överklagande

av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut, samt eljest

hos kammarrätten sist före klockan tolv å trettionde dagen från det klaganden

erhöll del av beslutet.

Över kammarrättens beslut må klagan icke föras.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1941.

5) L a g
med

vissa bestämmelser angående omhändertagande av flyktingar m. lii.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äger föreskriva, att den skyldighet att fullgöra vissa arbetsuppgifter,

som stadgas i 9 § utrymningslagen, skall beträffande viss eller

vissa kommuner avse jämväl omhändertagande av utländska flyktingar, som

inkommit till riket från krigförande land, eller av svenska medborgare, som

av annan anledning än utrymning i större antal taga tillfälligt uppehåll inom

kommunen.

2§-

Handhavandet av de uppgifter, som jämlikt denna lag åläggas kommun,

skall ankomma å kommunens inkvarteringsnämnd, som därvid skall stå

under tillsyn av den jämlikt 10 § andra stycket utrymningslagen förordnade

inkvarteringschefen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

Konungen eller den myndighet Konungen därtill bemyndigar äger föreskriva,

att kommun, vilken beröres av föreskrift, som meddelats enligt 1 §,

skall tillsätta särskild inkvarteringsnämnd.

3 §•

Är det för verkställighet av föreskrift, som meddelats enligt 1 §, nöel

vändigt att taga i anspråk eller eljest förfoga över markområden, byggnader,

transportmedel, livsmedel och annan egendom, äger inkvarteringschef samma

rätt härtill, som enligt 16 och 17 §§ utrymningslagen tillkommer honom för

där avsedda fall. Beträffande sådant förfogande skola bestämmelserna i

nämnda lag jämväl i övrigt äga motsvarande tillämpning.

4 §■ . ;

Bestämmelserna i 30—32 §§ utrymningslagen skola äga motsvarande tilllämpning

i fråga örn de kostnader, som uppkomma vid fullgörandet av

inkvarteringsnämnds åligganden enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.

i

Stockholm den 17 juni 1941.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Hagman, Tamm, Forslund, Linnér,

Holstenson, Nils Elowsson och Näslund;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson, herrar

Olovson i Västerås, Hallagård, Cruse, fru Johansson och herr Larsson i Östersund.

Reservation

av herr Hagman.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

Särskilt yttrande

av herr Linnér, som anfört:

De föreliggande förslagen torde i händelse av krig kunna erhålla synnerlig

betydelse för riksförsvaret. Tillika innefatta de åtgärder, som djupt ingripa

i den enskildes liv. Det är därför beklagligt att propositionen avlämnats så

sent, att utskottsbehandlingen av förslagen ej kunnat ske förrän under riksdagens

sista arbetsdagar. Även i detta läge må dock följande omständigheter

påpekas.

Lagförslagen kunna ej undgå att inverka på frågorna örn fördelningen och

ledningen av de arbetskrafter, som behövas för olika uppgifter. En viss förberedande

utredning härom pågår, enligt vad propositionen ger vid handen,

genom arbetsmarknadskommissionens försorg och en undersökning angående

vissa närliggande ämnen lärer ha upptagits av annan central myndighet. Det

är sannolikt, att dessa utredningar komma att påverka såväl utrymningsorganen

som andra med hemortsförsvaret sammanhängande organisationer.

Så länge en sålunda åsyftad fastare ordning icke åstadkommits, synes det

icke lämpligt att nu införa den viktiga ändringen i gällande organisation att

länsstyrelsernas uppgifter såsom ledare av den lokala verksamheten försvinna

och fördelas mellan den centrala utrymningsmyndigheten å ena sidan samt

luftskydds-, utrymnings- och inkvarteringscheferna å den andra. Deras ställning

är för närvarande allt för svag, centraliseringen medför i vissa fall avsevärda

svårigheter, vilka endast ofullständigt avhjälpas genom 11 § i förslaget

till utrymningslag. Erforderlig omarbetning av lagtext och motivering har

tiden icke medgivit. Det har dock synts nödvändigt att göra en erinran örn de

olägenheter i nämnda avseenden förslagen komma att medföra.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:446 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till utrymning slag, m. m. a1 i texten