Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937

1941-02-18 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1941:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1941 kl. 7 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 §

lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag, rn. m.

Genom en den 20 december 1940 dagtecknad proposition, nr 22, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l) Lag,

angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937

(nr 382) om barnbidrag.

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

12 §.

Barnbidrag utgår--— eller straffanstalt.

Under tid då barn från viss ort, vilka under löpande kalenderår fylla lägst

sju och högst fjorton år, på grund av åläggande eller uppmaning, som avses

i 3 § förordningen om utrymningshjälp, uppehålla sig å annan ort, utgår ej

barnbidrag till barn i angivna ålder, vilka äro från förstnämnda ort.

Vad nu sagts gäller dock ej, därest den, till vilken barnbidraget skolat utbetalas,

genom anmälan hos pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt,

där han vistas, gör sannolikt, att barnet ej åtnjuter utrymningshjälp.

Finnes på grund av sådan anmälan barnbidraget böra utgå, skall pensionsnämndens

ordförande däi''om omedelbart underrätta pensionsstyrelsen.

Barnbidrag, som---örn fattigvården.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 4.

388 41 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

2) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1937 (nr 383)

om förskottering av underhållsbidrag till barn.

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. samt 6, 9 och 21 §§ lagen den 18 juni

1937 örn förskottering av underhållsbidrag till barn skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

4§-

1 mom. Bidragsförskott utgår — -----—-----------

— — — däröver ytterligare . . 120 » 150 » 180 »

Uppgår på grund av stadgandet i 4 mom. första stycket andelen av bidragsförskott,

som bestämmes gemensamt för två eller flera barn, för något eller

några av dem till lägre belopp än den å barnet eller barnen efter huvudtalet

belöpande andelen av det belopp, varmed enligt första stycket av förevarande

moment bidragsförskottet utgår, skall skillnaden tillgodoräknas övriga barn,

därvid dock icke något av barnen må erhålla högre belopp än som skulle hava

utgått till barnet, därest bidragsförskottet ej bestämts gemensamt.

För tiden---60 kronor.

Överstiger moderns — — — sådant barn.

6 §■

Ansökning om bidragsförskott göres hos ordföranden i vederbörande barnavårdsnämnd

av barnets moder eller, där särskilt förordnad förmyndare finnes,

av denne. Ansökning må göras jämväl av barnavårdsman, därest sådan förordnats

för barnet.

Ansökning, som---förtrogna personer.

Vid ansökningen---för barnavårdsnämnden.

9§-

Bidragsförskott beviljas---förskottet söktes.

För tid---icke bidragsförskott.

Under tid då barn från viss ort, vilka under löpande kalenderår fylla lägst

sju och högst fjorton år, på grund av åläggande eller uppmaning, som avses i

3 § förordningen örn utrymningshjälp, uppehålla sig å annan ort, utgår ej

bidragsförskott till barn i angivna ålder, vilka äro från förstnämnda ort. Vad

nu sagts gäller dock ej, därest den, till vilken bidragsförskottet skolat utbetalas,

genom anmälan hos ordföranden i den barnavårdsnämnd, som beviljat

bidragsförskottet, gör sannolikt, att barnet ej åtnjuter utrymningshjälp. Sådan

anmälan må ock göras hos ordföranden i annan barnavårdsnämnd, och har

denne att örn han på grund av den gjorda anmälan finner bidragsförskottet

böra utgå därom omedelbart underrätta ordföranden i den barnavårdsnämnd,

som beviljat bidragsförskottet.

Bidragsförskott, som — — — örn fattigvården.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

3

21 §.

Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden

bos länsstyrelsen. Ansökning, avseende nämndens kostnader under

visst kalenderår, skall göras före utgången av kalenderåret näst efter det, då

förskottet utgivits. Konungen må dock, när skäl därtill äro, förordna, att ansökning

skall av länsstyrelsen upptagas till prövning, ändå att den göres

senare.

Vid ansökningen — — — anledningen härtill.

De under---barnavårdsnämndens ordförande.

Sedan länsstyrelsen---beviljat belopp.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3) Förordning

angående ändrad lydelse av 24 § förordningen den 13 april 1940

(nr 215) om utrynmingshjälp.

Härigenom förordnas, att 24 § förordningen den 13 april 1940 örn utrymningshjälp

skall erhålla följande ändrade lydelse:

24 §.

Ersättningen för utrymningshjälp till barn tillhörande utrymd skolklass

utgår med 70 öre för dag. Beloppet erlägges månadsvis i efterskott.

Kan den underhållsskyldige icke fullgöra sin betalningsskyldighet, må den

i 31 § angivna nämnden på ansökan helt eller delvis meddela honom befrielse

därifrån; vid prövning av sådan ansökan skall vad i 23 § tredje stycket stadgas

äga motsvarande tillämpning. I fråga örn barn, för vilket i händelse utrymning

ej ägt rum barnbidrag eller bidragsförskott skolat utgå, skall sådan befrielse

utan särskild ansökan meddelas den underhållsskyldige, dock att beträffande

barn, för vilket bidragsförskott skolat utgå, vad nu sagts ej gäller

barnets fader eller, där barnet adopterats av makar, mannen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för dessa förslag, får utskottet, i

den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I fråga örn den av statsmakterna år 1937 genomförda lagstiftningen örn barnbidrag

och örn förskottering av underhållsbidrag till barn hava vid skilda tid
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

punkter framkommit önskemål örn vissa smärre justeringar, föranledda

antingen av vunna erfarenheter under lagstiftningens tillämpningstid eller av

nytillkommen lagstiftning. Ett antal sådana spörsmål har upptagits till behandling

i den föreliggande propositionen.

I. Ändringar i barnbidrags- och bidragsförskottslagarna,

föranledda av ntrymningshjälpsförordningen.

Gällande författningsbestämmelser.

Förordningen om utrymningshjälp.

Enligt förordningen den 13 april 1940 (nr 215) örn utrymningshjälp må,

då luftskyddsort eller annat område utrymmes i anledning av krig eller krigsfara,

utrymningshjälp i enlighet med bestämmelserna i förordningen beredas

genom statens försorg. Utrymningshjälpen utgår in natura (naturahjälp) eller

kontant (kontanthjälp) till den, vilken tillhör befolkningsgrupp, som av myndighet

blivit i vederbörlig ordning ålagd eller uppmanad att i anledning av

utrymningen bortflytta till annan kommun (1 och 3 §§).

Utrymningshjälp må meddelas allenast i den mån den hjälpsökande kan

antagas sakna tillgång till bestridande av utgifterna för det eller de ändamål,

som genom den sökta utrymningshjälpen skall tillgodoses, eller efter utgivande

helt eller delvis av kostnaderna härför komma att sakna nödiga medel till

underhåll för sig och de sina (4 §). Vid ansökan örn utrymningshjälp skall i

följd härav fogas en på heder och samvete avgiven deklaration rörande sökandens

ekonomiska förhållanden. Ansökningen skall såsom regel ske hos kommunal

inkvarteringsnämnd i den ort, dit bortflyttningen skett (15 §). Utbetalningen

av meddelad utrymningshjälp sker också genom denna nämnds

försorg.

Från principen örn medellöshet såsom förutsättning för erhållande av utrymningshjälp

finnas emellertid vissa undantag. Det viktigaste av dessa avser

barn tillhörande utrymd skolklass. Enligt de anvisningar, som ligga till grund

för planläggning och organiserande av utrymning, är i fråga om huvuddelen

av skolbarnen utrymningen avsedd att ske, förutom medelst enskild bortflyttning

genom föräldrarnas försorg, genom kollektiv utflyttning av skolklasser,

för vilka resa, inkvartering och förplägnad ordnas genom myndigheternas

försorg.

För den utrymningshjälp, som lämnas barn tillhörande utrymd skolklass,

åligger ersättningsskyldighet enligt förordningen örn utrymningshjälp barnets

föräldrar eller adoptant. Ersättningsskyldigheten må ej göras gällande, därest

den, mot vilken anspråket riktas, kan antagas sakna eller genom ersättningsskyldighetens

utkrävande komma att sakna nödiga medel till underhåll för sig

och de sina (23 §). Ersättningsskyldigheten för utrymningshjälp till barn tillhörande

utrymd skolklass utgår med 70 öre för dag. Beloppet erlägges månadsvis

i efterskott. Kan den underhållsskyldige icke fullgöra denna betalningsskyldighet,

må på ansökan befrielse helt eller delvis därifrån meddelas honom

(24 §)•

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

5

hagarna om barnbidrag oell om bidragsförskott.

I propositionen finnes å sid. 6—8 en utförlig redogörelse för de bestämmelser

i de ifrågavarande lagarna, som i detta sammanhang äro av intresse.

Till denna redogörelse får utskottet hänvisa.

Pensiousstyrelsens framställning.

Enär utrymningshjälp utgår till barn tillhörande utrymd skolklass oberoende

av behovsprövning, kan det komma att inträffa, att utrymningshjälp meddelas

barn, som under utrymningstiden äro i annan form tillförsäkrade bidrag

genom det allmännas försorg till sitt uppehälle. Uppenbarligen kan detta medföra

icke önskvärda konsekvenser. I den män det i annan form än såsom utrymningshjälp

utgående bidraget icke användes till fullgörande av den enligt

utrymningshjälpsförordningen föreliggande ersättningsskyldigheten, medför

nämligen anordningen, att det allmänna åsamkas icke nödvändiga utgifter.

Nu nämnda förhållande har i ett speciellt hänseende — nämligen såvitt

angår barnbidrag — uppmärksammats av pensions styr elsen, som i skrivelse

till Kungl. Majit den 1 juni 1940 hemställt, att möjlighet måtte beredas styrelsen

att underlåta utbetalning av barnbidrag för tid, under vilken barn tillhörande

utrymd skolklass åtnjuter utrymningshjälp.

I sin framställning anför pensionsstyrelsen:

Man torde kunna utgå ifrån, att örn barnbidrag i vanlig ordning utbetalas

till barnets förmyndare även för tid, under vilken utrymningshjälp utgår, förmyndaren

i ett stort antal fall icke kommer att handhava barnbidraget på ett

sådant sätt, att han blir i stånd att fullgöra sin ersättningsskyldighet för utrymningshjälp

till barnet. Det missförhållandet kommer då att inträffa, att

staten utbetalar barnbidrag för barnet samtidigt som staten i annan ordning

lämnar detta full försörjning. Uppkomsten av sådant missförhållande har för

normala förhållanden förebyggts genom en föreskrift i 12 § första stycket

lagen om barnbidrag, att barnbidrag icke skall utgå för tid, under vilken barn

är intaget å allmän uppfostringsanstalt eller straffanstalt.

Missförhållandet torde i nu förevarande fall kunna hindras att uppkomma

på två sätt. Med stöd av en något vid tillämpning av 10 § lagen örn barnbidrag

torde pensionsstyrelsen kunna utbetala barnbidraget till vederbörande

inkvarteringsnämnd eller annan, som kan tillse, att bidraget kommer att användas

till bekostande av utrymningshjälpen. Detta tillvägagångssätt skulle

emellertid föranleda uppdelning av barnbidragsbeloppen och därmed ett för

pensionsstyrelsen mycket betungande arbete. Styrelsen får därför avstyrka,

att detsamma kommer till användning. Styrelsen vill i stället föreslå, att styrelsen

erhåller möjlighet att icke utbetala barnbidrag för tid, under vilken

barn tillhörande utrymd skolklass åtnjuter utrymningshjälp. Samtidigt bör i

tillämpningsbestämmelser till förordningen om utrymningshjälp föreskrivas,

att vid uppgörandet av den i 33 § förordningen omförmälda ersättningslängden

skall iakttagas, att ersättningsskyldighet för utrymningshjälp icke föreligger,

då barnet eljest under ifrågavarande tid helt eller delvis skulle erhållit

sin försörjning genom barnbidrag. Vilket sätt som väljes måste pensionsstyrelsen

så snabbt som möjligt erhålla kännedom om samtliga fall, då utrymningshjälp

av förevarande slag meddelats barn, för vilka barnbidrag utgår.

Detta torde enklast kunna ske genom att styrelsen erhåller avskrift av de i

33 § förordningen om utrymningshjälp omförmälda uppgifterna rörande med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

t;

delad utrymningshjälp. Styrelsen utgår härvid från att dessa uppgifter komma

att innehålla barnens fullständiga namn och födelsedata. Härom kommer styrelsen

att underrätta utrymningskommissionen.

över pensionsstyrelsens framställning hava yttranden avgivits av statens

utrymningslcommission, socialstyrelsen, statskontoret samt svenska fattigvårds-

och barnavårdsförbundet.

Statens utrymningslcommission ansluter sig till pensionsstyrelsens förslag,

att möjlighet beredes styrelsen att helt underlåta utbetalning av barnbidrag

till barn, som i anledning av utrymning vistas å skolbarnsinternat. Kommissionen

framhåller, att ett sådant förfarande visserligen torde, därest särskilda

föreskrifter icke givas härom, medföra, att statsverket i viss utsträckning går

miste om den del av barnbidraget, som tillskjutes av kommunerna. Då det

syntes komma att röra sig örn relativt obetydliga belopp och den av pensionsstyrelsen

föreslagna lösningen bäst tillgodosåge det oavvisliga kravet på

största möjliga förenkling av förfarandet för meddelande av samhällshjälp

under utrymning, syntes nämnda lösning avgjort vara att föredraga framför

utvägen att utbetala barnbidraget till vederbörande inkvarteringsnämnd eller

annan, som kunde tillse, att bidraget bomme till användning för bekostande

av den barnet meddelade utrymningshjälpen. Beträffande sättet för genomförande

av den av kommissionen förordade anordningen anföres i yttrandet:

Med hänsyn till den förvirring, som vid utrymning kan befaras komma att

åtminstone för någon tid härska inom vissa delar av landet och den synnerligen

stora arbetsbörda, som kommer att åvila de lokala inkvarteringsorganen,

torde uppgifter örn de barn, som omhändertagits av utrymningsmyndigheterna,

icke alltid kunna tillställas pensionsstyrelsen med önskvärd skyndsamhet.

I detta hänseende är också att beakta, att uppgifter komma att erfordras för

ett mycket stort antal barn, ett antal, som under vissa förhållanden kan beräknas

komma att överstiga 100,000. Då flertalet barn i åldern 9—14 år kunna

förväntas bli omhändertagna å skolbarnsinternat, synes det därför utrymningskommissionen

icke kunna föranleda allvarligare erinringar om styrelsen

erhölle befogenhet att vid utrymning upphöra med utbetalning av barnbidrag

för samtliga å ort som skall utrymmas boende barn i åldern 9—14 år, intill

dess vederbörande förmyndare på lämpligt sätt styrkt, att barnet icke bortflytiat

till internat utan till enskild inkvartering.

” Utrymningskommissionen har från pensionsstyrelsen inhämtat, att denna

anordning icke skulle medföra absolut säkerhet för att samtliga barnbidrag

för barn, som vistas å skolbarnsinternat, vid utrymning skulle bliva spärrade.

I de fall då barnet vistades å ort, som bleve föremål för utrymning, men

bidraget utbetalades till förmyndare å annan ort skulle nämligen bidraget

kunna komma att fortfarande utbetalas. Antalet dylika fall torde dock icke

komma att bliva stort.

Utrymningskommissionen vill därför föreslå, att den av kommissionen

ifrågasatta utvägen, innebärande generell indragning av barnbidragen för barn

i åldern 9—14 år, vilka vistas å ort som utrymmes, måtte komma till användning.

I det av socialstyrelsen avgivna remissyttrandet ifrågasattes, huruvida icke

en anordning motsvarande den, som föreslagits i fråga om barnbidrag, borde

träffas beträffande de bidragsförskott, vilka av allmänna medel kunna utgå

enligt lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 7

I övrigt får utskottet beträffande innehållet i yttrandena hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen har i propositionen anfört följande:

»Vid utrymning i anledning av krig eller krigsfara skola enligt föreliggande

utrymningsplaner vissa skolbarn sammanföras i särskilda skolbarnsintemat.

Enligt tidigare gällande utrymningsplaner var skolbamsutrymningen avsedd

att omfatta skolbarn i åldern 9—14 år; nämnda årsklasser skulle enligt

planläggningen i huvudsak motsvara 3—8 klasserna i folkskolan samt däremot

svarande klasser i andra skolor. Det förslag örn indragning av barnbidrag,

som utrymningskommissionen i sitt remissyttrande förordar, grundas sålunda

på att utrymningen kommer att ske i enlighet med denna planläggning. Sedan

nämnda remissyttrande avgivits, har kommissionen emellertid i samråd med

skolöverstyrelsen utarbetat nya anvisningar för planläggande och verkställande

av utrymning genom skolornas försorg. Enligt dessa anvisningar, vilka av

kommissionen fastställts under december 1940, har den nya planläggningen

utvidgats att avse även eleverna i folkskolans två lägsta klasser samt däremot

svarande klasser i andra skolor.

De barn, vilka omfattas av skolbamsutrymningen, skola genom statens

försorg erhålla utrymningshjälp in natura, omfattande förplägnad, inkvartering

och i förekommande fall sjukvård. Enligt den författning, som reglerar hithörande

frågor — förordningen örn utrymningshjälp — utgår utrymningshjälpen

till barn tillhörande utrymd skolklass utan behovsprövning. Ersättning

för den meddelade utrymningshjälpen uttages i efterhand av barnets

föräldrar, i den mån dessa icke kunna antagas sakna eller genom ersättningsskyldighetens

utkrävande komma att sakna nödiga medel till underhåll för

sig och de sina.

Att det allmänna icke bör samtidigt med såväl barnbidrag som utrymningshjälp

sörja för ett barns uppehälle torde vara uppenbart. Det synes med

hänsyn härtill böra övervägas, huru man lämpligast bör motverka, att det

allmänna för samma tid lämnar dylika understöd i två skilda former.

Att särskilt bemärka är, att de anordningar, som äro nödvändiga för att

vinna det angivna syftet, skola bringas i verkställighet under en tid, då de

administrativa myndigheterna och i all synnerhet de, som handhava utrymningsfrågor,

på grund av do rådande förhållandena kunna förväntas vara

synnerligen arbetstyngda. Man bör därför söka i möjligaste mån undvika att

för nu avsedda ändamål ålägga myndigheterna tidsödande merarbete.

På grund härav synes det mig icke böra komma i fråga att ålägga pensionsstyrelsen

att utbetala barnbidraget till vederbörande inkvarteringsnämnd.

Den andra ifrågasatta utvägen, nämligen att indraga barnbidraget för utrymningstiden,

bör i stället anlitas.

Då jag, såsom av det anförda framgår, förordar förslaget att indraga barnbidrag

till barn, vilka vid utrymning sammanförts till skolbarnsintemat, uppkommer

frågan, huru sådan indragning praktiskt skall genomföras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

Pensionsstyrelsen har för sin del föreslagit, att styrelsen skulle erhålla

avskrift av de uppgifter rörande meddelad utrymningshjälp, som jämlikt 38 §

förordningen örn utrymningshjälp skola tillställas utrymningshjälpsnämnd

och ligga till grund för upprättande av ersättningslängd. Genom jämförelse

mellan dessa uppgifter och styrelsens förteckningar över utgående barnbidrag

skulle styrelsen få kännedom örn de fall, i vilka indragning av barnbidrag

borde ske.

Utrymningskommissionen föreslår däremot det tillvägagångssättet, att

barnbidrag indrages i fråga örn samtliga barn i åldern 9—14 år, vilka äro

boende å ort, som utrymts, därest icke vederbörande förmyndare på lämpligt

sätt styrker, att barnet icke bortflyttat till internat utan till enskild inkvartering.

Det är uppenbarligen av stor vikt, att indragningen av barnbidrag kan verkställas

så snart efter utrymningen som möjligt. I detta hänseende synes mig

pensionsstyrelsens förslag icke vara tillfredsställande. Utbetalningen av barnbidrag

sker regelmässigt månadsvis, tidigast den 15 i varje månad, önskvärt

vore, att pensionsstyrelsen redan vid den första utbetalning, som sker efter

det utrymning verkställts, kunde taga hänsyn till utrymningen. I varje fall

måste, örn syftet med det hela icke skall väsentligt förfelas, krävas, att styrelsen

åtminstone vid den andra utbetalningen i ordningen efter det utrymningen

skett erhållit underrättelse örn åt vilka barn utrymningshjälp meddelats.

Jag är icke övertygad örn att man vid ett genomförande av pensionsstyrelsens

förslag kan med säkerhet räkna med att underrättelse inkommit ens

före sistnämnda tid. Vid en utrymning av större omfattning bliva de myndigheter,

åt vilka inkvarteringen å den nya förläggningsorten anförtros, ställda

inför åtskilliga trängande organisatoriska uppgifter, vilka måste så gott som

omedelbart fullgöras. De åligganden, som hava avseende å ersättningsskyldigheten,

komma därför sannolikt i allmänhet icke att medhinnas förrän någon

tid förflutit efter det utrymningen verkställts.

Behovet för pensionsstyrelsen av snabb kännedom örn utrymningshjälpsfallen

blir däremot tillgodosett genom det tillvägagångssätt utrymningskommissionen

föreslagit. Att snabbheten i verkställigheten av indragningarna

därvid delvis vinnes på bekostnad av exaktheten har utrymningskommissionen

själv fäst uppmärksamheten på. Några större olägenheter därav torde dock ej

vara att befara. Åtnjuter barn, varom här är fråga, ej utrymningshjälp, bör

förmyndare eller annan, till vilken barnbidraget utbetalas, få inför pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt, där han vistas, förete bevis örn

sin rätt att fortfarande utfå barnbidrag. Med hänsyn till förhållandena under

utrymnings ti den bör nämligen pensionsnämnden i mantalsskrivningsorten ej

nödvändigtvis behöva anlitas för ändamålet. Huruvida den företedda bevisningen

är tillfyllest, bör ligga i pensionsnämndsordförandens hand att avgöra.

Godtager denne ej vad till stöd för anmälan åberopats, äger vederbörande

givetvis hänvända sig till pensionsstyrelsen.

Såsom förut nämnts utgå de av utrymningskommissionen fastställda nya

anvisningarna för skolbarnsutrymningen från att denna kommer att omfatta

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

9

barn i folkskolans 1—8 klasser samt i motsvarande klasser i andra skolor.

Den föreslagna indragningen av barnbidraget måste emellertid av praktiska

skäl knytas till vissa årsgrupper. Jag föreslår, att indragningen skall omfatta

barnbidrag, som utgå till barn, vilka under löpande kalenderår fylla lägst sju

och högst fjorton år. Vid fastställandet av denna regel har hänsyn tagits till

att barns skolålder enligt folkskolestadgan räknas från och med det kalenderår,

under vilket barnet fyller sju, till och med det, under vilket barnet fyller

fjorton år, och att, i den mån folkskola är anordnad med åttonde klass, skolplikt

allenast i undantagsfall finnes beträffande nämnda klass. Å andra sidan

torde man kunna bortse från att folkskola med endast sex klasser fortfarande

övergångsvis finnes inom vissa skoldistrikt; de orter, som företrädesvis kunna

beräknas ifrågakomma såsom utrymningsorter, torde nämligen i allmänhet

hava inrättat sjuårig folkskola.

Val innebär den föreslagna regeln, att vid utrymning, som sker tidigare

under året än vid höstterminens början, barnbidragen komma att indragas

jämväl för de barn, som ännu ej börjat men under året skola börja sin skolgång,

samt att vid utrymning senare under året än vid skolårets slut samma

förhållande kommer att inträda i fråga örn de barn, som vid skolårets slut

lämnat folkskolans sjunde klass, även örn de därmed, såsom vid sjuårig folkskola

är fallet, icke längre beröras av skolbarnsutrymningen. Men sådana

konsekvenser torde vara oundvikligt förenade med en generell regel av nu

ifrågavarande slag, och med hänsyn till att vederbörande efter anmälan hos

pensionsnämndens ordförande kunna få barnbidraget utbetalat behöva några

rättsförluster icke uppstå.

Socialstyrelsen har ifrågasatt, huruvida icke en anordning, motsvarande

den av pensionsstyrelsen föreslagna, borde vidtagas i fråga örn de bidragsförskott,

som av allmänna medel utgå enligt lagen örn förskottering av underhållsbidrag

till barn. Det torde icke behöva vara föremål för tvekan, att vad

i det föregående föreslagits i fråga örn barnbidrag i tillämpliga delar borghila

även beträffande bidragsförskott. Vissa skiljaktigheter föranledas dock

av bestämmelser i bidragsförskottslagen. Det är sålunda barnavårdsnämnderna,

som handhava bidragsförskottsärendena och som alltså även skola

besluta om förskottens indragning. Anmälan örn att utrymningshjälp ej utgår

må göras hos ordförande i barnavårdsnämnd; vad i samband med motsvarande

anmälan beträffande barnbidragen anförts örn pensionsnämndsordförandes

och pensionsstyrelsens befogenheter gäller i förevarande fall barnavårdsnämndsordförande,

respektive den barnavårdsnämnd, som beviljat bidragsförskottet.

Befrielse från ersättningsskyldighet för meddelad utrymningshjälp

bör gälla allenast i förhållande till barnets moder och ej gentemot dess fader.

För genomförande av vad nu av mig föreslagits kräves, att 12 § lagen om

barnbidrag, 9 § lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn och 24 §

förordningen om utrymningshjälp givas ändrad lydelse.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

II. Förtydligande i visst hänseende av bestämmelserna

örn storleken av bidragsförskott.

I 4 § bidragsförskottslagen regleras frågan om bidragsförskottens belopp.

Sålunda föreskrives, att bidragsförskott utgår med årligt belopp, vars storlek

är beroende av ortsgrupp, barnens antal samt moderns eller, om hon är gift,

makarnas inkomst. Bidragsförskott må dock icke (enligt 4 mom. första stycket)

utgå med högre belopp än barnets fader enligt rättens beslut eller avtal är

skyldig utgiva till barnets underhåll.

Olika uppfattningar hava gjort sig gällande huru bestämmelserna om

bidragsförskottens storlek för visst fall vore att tolka. Till belysande av den

fråga, varom tveksamhet rått, lämnas i propositionen en redogörelse för ett

ärende, som nyss varit föremål för prövning. Utskottet får hänvisa till denna

redogörelse, som återfinnes å sid. 20 i propositionen.

Föredragande departementschefen har beträffande det genom propositionen

i denna del framlagda förslaget anfört:

»Då i samband med tillkomsten av barnbidrags- och bidragsförskottslagarna

den frågan var under övervägande, vilka barnbidrags- och bidragsförskottsbelopp

som borde anses skäliga, gällde det att taga ställning till, bland annat,

huruvida barnbidragen och bidragsförskotten borde utgå med lika belopp för

barn räknat, oberoende av antalet barn i en familj, eller örn någon reduktionsregel

borde tillämpas. Då den senare utvägen anlitades, motiverades detta av

de sakkunniga, vilka utarbetade förslag till lagstiftning i ämnet, därmed att

det syntes vara obestridligt, att i en familj försörjningskostnaden för varje

barn bleve lägre ju flera barnen vore. I enlighet härmed har lagen örn förskottering

av underhållsbidrag till barn så utformats, att i fall där moder har

vårdnaden om två eller flera till bidragsförskott berättigade barn bidragsförskottet

utgår med gemensamt belopp för samtliga, barnen, vilket belopp dock

understiger, i fråga örn bidragsförskott till två barn dubbla beloppet av vad

som utgår till ett barn, beträffande bidragsförskott till tre barn tre gånger

nämnda belopp o. s. v.; samma princip gäller enligt lagen örn barnbidrag, beträffande

vilken emellertid det spörsmål, som här skall närmare beröras, ej är

tillämpligt.

Även örn bidragsförskottet bestämmes gemensamt för två eller flera barn,

kunna för något av barnen föreligga speciella omständigheter, vilka kunna

hava betydelse vid bestämmandet av detta barns förskottsandel. En anledning

härtill kan vara den, att det enligt rättens beslut eller avtal fastställda

underhållsbidraget till ett av barnen är lägre än till det eller de övriga och

att samtidigt på storleken av bidragsförskottet för förstnämnda barn inverkar,

att förskottet måste bestämmas med iakttagande av bestämmelsen i 4 § 4 mom.

första stycket bidragsförskottslagen, enligt vilken bestämmelse bidragsförskottet

icke må överstiga det underhållsbidrag, som skall förskotteras. Sådan

inverkan äger rum, örn underhållsbidraget icke uppgår till den andel av det i

lagen gemensamt bestämda normalbeloppet, som efter huvudtalet skulle tillkomma

barnet; även bidragsförskottet måste då understiga nämnda andel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

11

Den fråga, varom tvekan yppats, är, huruvida i nyssnämnda fall det eller

de övriga barnens andelar må överstiga vad efter huvudtalet å dem belöper av

normalbeloppet eller, annorlunda uttryckt, huruvida det eller de övriga barnen

må för sina andelar tillgodoräkna sig det belopp, som blir odisponerat till

följd av att det barn, till vilket det lägre underhållsbidraget utgår, ieke kan

taga i anspråk hela sin huvudtalsandel.

Det synes mig önskvärt, att i ett tillägg till bidragsförskottslagen direkt

utsäges, huru i nu nämnda fall bör förfaras.

I fall då två eller flera till bidragsförskott berättigade barn stå under gemensam

vårdnad kan försörjningskostnaden för samtliga barnen antagas icke

understiga de i bidragsförskottslagen angivna normalbeloppen. Det eller de

barn, för vilka reduktion på grund av 4 § 4 mom. första stycket bidragsförskottslagen

icke ifrågakommer, böra därför rättvisligen få uppbära större

belopp än som motsvarar deras andel efter huvudtalet av normalbeloppet,

dock allenast i den utsträckning de i och för sig äro berättigade till sådant

högre belopp. Sistnämnda modifikation innebär, dels att begränsningsregeln

i 4 § 4 mom. första stycket är tillämplig jämväl å dem, dels ock att de ej böra

få uppbära högre belopp än det, som skulle hava tillfallit dem, örn bidragsförskottet

beräknats utan hänsynstagande till den gemensamma vårdnaden.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har i bidragsförskottslagen

införts ett nytt andra stycke i 4 § 1 mom.

TTT. Rätt för barnavårdsman för barn i äktenskap

att söka bidragsförskott för barnet.

Behörighet att göra ansökan örn bidragsförskott tillkommer enligt 6 §

första stycket bidragsförskottslagen barnets moder eller, där särskilt förordnad

förmyndare finnes, denne, varjämte i fråga om barn utom äktenskap ansökan

må göras jämväl av barnavårdsmannen.

Vid tillkomsten av bidragsförskottslagen kunde förordnande av barnavårdsman

ifrågakomma allenast i fråga örn barn utom äktenskap.

Genom lag den 19 maj 1939 (nr 186) angående ändring i lagen den 11

juni 1920 (nr 407) om barn i äktenskap samt lagen den 19 maj 1939 (nr 187)

angående ändring i lagen den 14 juni 1917 (nr 378) örn adoption hava bestämmelser

meddelats, enligt vilka barnavårdsman i vissa fall kan förordnas jämväl

för barn i äktenskap och för adoptivbarn.

I propositionen föreslås sådan ändring av 6 § första stycket bidragsförskottslagen,

att även barnavårdsman för icke utomäktenskapliga barn skall

äga behörighet att ansöka om bidragsförskott för barnet.

IV. Utsträckt tid för ansökning’ om gottgörd se av staten

för bidragsförskott.

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet,

å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

gentemot fadern (17 § första stycket bidragsförskottslagen). Så länge bidragsförskott

utgår, har den underhållsskyldige att till barnavårdsnämnden erlägga

å förskottet belöpande andel av underhållsbidragen, allt eftersom dessa förfalla

till betalning (18 §). I den mån ersättning ej kunnat uttagas av den

underhållsskyldige, bestrides utgift för bidragsförskott till tre fjärdedelar av

statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat

förskottet (20 §).

Bestämmelser örn tid och sätt för ansökning örn gottgörelse av statsverket

för utgivna bidragsförskott meddelas i 21 § bidragsförskottslagen. Ansökning

skall av barnavårdsnämnden göras hos länsstyrelsen. Sådan ansökning skall

avse nämndens kostnader under visst kalenderår och skall göras före utgången

av kalenderåret näst efter det, då förskottet utgivits, där ej länsstyrelsen dessförinnan

medgivit, att i fråga örn förskott för visst barn ansökning må göras

senare.

Av förarbetena till bidragsförskottslagen framgår, att bestämmelsen om

rätt för länsstyrelsen att före utgången av den i 21 § bidragsförskottslagen

angivna fristen lämna medgivande till att ansökan om gottgörelse finge ingivas

efter fristens utgång tillkommit av den anledningen, att det ansetts

kunna inträffa, att visst ärende rörande återkrav av bidragsförskott icke kunnat

avslutas före utgången av den stadgade ansökningstiden.

Föredragande departementschefen har i denna del anfört:

»Billighetsskäl synas tala för att underlåtenhet att iakttaga viss ansökningstid

icke ovillkorligen skall medföra, att en kommun går förlustig ett för densamma

måhända betydande belopp i ersättning för sådana kostnader för bidragsförskott,

som enligt lag skola åvila staten. Enligt nu gällande bestämmelser

torde Kungl. Majit emellertid ej, vilka skäl som än må hava legat till grund

för försummelsen, äga medgiva, att ansökning av nu ifrågavarande slag upptages

till behandling utan hinder av att den inkommit för sent. Annorlunda

förhåller det sig beträffande sådan gottgörelse av statsmedel, som utgår till

kommun för vissa kostnader enligt fattigvårds- och barnavårdslagama. Jämväl

för sådana fall är viss tidpunkt bestämd, inom vilken ansökning örn gottgörelse

skall göras. Men det stadgas tillika, att Konungen må, när skäl därtill

äro, förordna, att dylik ansökning skall upptagas till prövning, ändå att den

göres senare (61 § 1 mom. fattigvårdslagen samt 65 § barnavårdslagen). Jag

vill förorda, att en liknande dispensrätt för Kungl. Majit införes i fråga om

ansökningar örn gottgörelse jämlikt 21 § bidragsförskottslagen.

Därest nu nämnda dispensmöjlighet införes, synes det icke erforderligt att

vid sidan därav bibehålla den nuvarande möjligheten att hos länsstyrelsen

söka anstånd med ingivande av ansökning. Då man icke har anledning antaga,

att behovet av anstånd för framtiden blir större än hittills, synes det nårn-,

ligen ej behöva möta några betänkligheter att uteslutande i Kungl. Maj :ts hand

lägga rätten att medgiva prövning av ansökning, som göres senare än eljest

är stadgat. Någon tidsfrist, inom vilken ansökningen till Kungl. Majit bör

avgivas, torde ej böra bestämmas.

Jag föreslår sålunda, att bestämmelsen i 21 § första stycket bidragsför
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 13

skottslagen om rätt för länsstyrelsen att i fråga örn förskott för visst barn

medgiva anstånd med avgivande av ansökning enligt nämnda lagrum utgår,

samt att i stället i nämnda stycke inflyter en bestämmelse av innehåll, att

Konungen må, när skäl därtill äro, förordna, att ansökning skall av länsstyrelsen

upptagas till prövning, ändå att den göres senare än eljest är stadgat.»

Genom förevarande proposition framläggas förslag till vissa ändringar i

lagstiftningen örn barnbidrag och örn förskottering av underhållsbidrag till

barn. Förslagen äro föranledda antingen av vunna erfarenheter under lagstiftningens

tillämpningstid eller ock av nytillkommen lagstiftning inom andra

områden.

De föreslagna ändringarna i 12 § lagen örn barnbidrag och 9 § lagen örn

förskottering av underhållsbidrag till barn hava sålunda föranletts av den vid

1940 års lagtima riksdag antagna förordningen om utrymningshjälp. Ifrågavarande

ändringar avse att vid verkställande av utrymning i händelse av krig eller

krigsfara förhindra utbetalande av barnbidrag eller bidragsförskott till barn,

vilka i samband med utrymningen kommit i åtnjutande av utrymningshjälp.

I 24 § förordningen örn utrymningshjälp har därjämte i anslutning till dessa

ändringar införts bestämmelse örn ersättningsskyldigheten för utrymningshjälp

till barn, som skulle hava varit berättigade till barnbidrag eller bidragsförskott,

om utrymning ej ägt rum.

Den föreslagna ändringen i 6 § lagen örn förskottering av underhållsbidrag

till barn är föranledd av 1939 års lagstiftning angående ändringar i lagarna

örn barn i äktenskap och örn adoption. Då genom berörda ändringar möjlighet

beretts att förordna barnavårdsman även för barn i äktenskap har i propositionen

den jämkningen vidtagits av ordalydelsen i 6 § första stycket bidragsförskottslagen,

att sådan barnavårdsman, i likhet med barnavårdsman för

barn utom äktenskap, skall äga behörighet att ansöka om bidragsförskott för

barnet.

Beträffande 4 och 21 §§ sistnämnda lag innehåller propositionen förslag

till vissa ändringar, vilka betingats av gjorda erfarenheter under lagens tilllämpningstid.

I 4 § lämnas sålunda vissa kompletterande bestämmelser avseende

bidragsförskottets storlek i fall då moder har vårdnad örn två eller

flera till bidragsförskott berättigade barn.

Ändringen i 21 § bidragsförskottslagen avser att bereda möjlighet att, när

skäl därtill äro, kunna till prövning upptaga ansökning från kommun om gottgörelse

av statsverket för utgivna bidragsförskott, utan hinder av att ansökningen

inkommit efter utgången av den i lagen stadgade tiden.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de i propositionen framlagda

förslagen. På grund härav får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 18 februari 1941.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman, Tamm, Forslund,

Wistrand, Holstenson och Näslund*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson,

herrar Olovson i Västerås, Hallagård*, Pettersson i Hällbacken, Hermansson och

Larsson i Östersund*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

!

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.