Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937
1941-02-18 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1941:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1941 kl. 7 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med
förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 §
lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag, rn. m.
Genom en den 20 december 1940 dagtecknad proposition, nr 22, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
l) Lag,
angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937
(nr 382) om barnbidrag.
Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
12 §.
Barnbidrag utgår--— eller straffanstalt.
Under tid då barn från viss ort, vilka under löpande kalenderår fylla lägst
sju och högst fjorton år, på grund av åläggande eller uppmaning, som avses
i 3 § förordningen om utrymningshjälp, uppehålla sig å annan ort, utgår ej
barnbidrag till barn i angivna ålder, vilka äro från förstnämnda ort.
Vad nu sagts gäller dock ej, därest den, till vilken barnbidraget skolat utbetalas,
genom anmälan hos pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt,
där han vistas, gör sannolikt, att barnet ej åtnjuter utrymningshjälp.
Finnes på grund av sådan anmälan barnbidraget böra utgå, skall pensionsnämndens
ordförande däi''om omedelbart underrätta pensionsstyrelsen.
Barnbidrag, som---örn fattigvården.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 4.
388 41 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
2) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1937 (nr 383)
om förskottering av underhållsbidrag till barn.
Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. samt 6, 9 och 21 §§ lagen den 18 juni
1937 örn förskottering av underhållsbidrag till barn skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives:
4§-
1 mom. Bidragsförskott utgår — -----—-----------
— — — däröver ytterligare . . 120 » 150 » 180 »
Uppgår på grund av stadgandet i 4 mom. första stycket andelen av bidragsförskott,
som bestämmes gemensamt för två eller flera barn, för något eller
några av dem till lägre belopp än den å barnet eller barnen efter huvudtalet
belöpande andelen av det belopp, varmed enligt första stycket av förevarande
moment bidragsförskottet utgår, skall skillnaden tillgodoräknas övriga barn,
därvid dock icke något av barnen må erhålla högre belopp än som skulle hava
utgått till barnet, därest bidragsförskottet ej bestämts gemensamt.
För tiden---60 kronor.
Överstiger moderns — — — sådant barn.
6 §■
Ansökning om bidragsförskott göres hos ordföranden i vederbörande barnavårdsnämnd
av barnets moder eller, där särskilt förordnad förmyndare finnes,
av denne. Ansökning må göras jämväl av barnavårdsman, därest sådan förordnats
för barnet.
Ansökning, som---förtrogna personer.
Vid ansökningen---för barnavårdsnämnden.
9§-
Bidragsförskott beviljas---förskottet söktes.
För tid---icke bidragsförskott.
Under tid då barn från viss ort, vilka under löpande kalenderår fylla lägst
sju och högst fjorton år, på grund av åläggande eller uppmaning, som avses i
3 § förordningen örn utrymningshjälp, uppehålla sig å annan ort, utgår ej
bidragsförskott till barn i angivna ålder, vilka äro från förstnämnda ort. Vad
nu sagts gäller dock ej, därest den, till vilken bidragsförskottet skolat utbetalas,
genom anmälan hos ordföranden i den barnavårdsnämnd, som beviljat
bidragsförskottet, gör sannolikt, att barnet ej åtnjuter utrymningshjälp. Sådan
anmälan må ock göras hos ordföranden i annan barnavårdsnämnd, och har
denne att örn han på grund av den gjorda anmälan finner bidragsförskottet
böra utgå därom omedelbart underrätta ordföranden i den barnavårdsnämnd,
som beviljat bidragsförskottet.
Bidragsförskott, som — — — örn fattigvården.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
3
21 §.
Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden
bos länsstyrelsen. Ansökning, avseende nämndens kostnader under
visst kalenderår, skall göras före utgången av kalenderåret näst efter det, då
förskottet utgivits. Konungen må dock, när skäl därtill äro, förordna, att ansökning
skall av länsstyrelsen upptagas till prövning, ändå att den göres
senare.
Vid ansökningen — — — anledningen härtill.
De under---barnavårdsnämndens ordförande.
Sedan länsstyrelsen---beviljat belopp.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
3) Förordning
angående ändrad lydelse av 24 § förordningen den 13 april 1940
(nr 215) om utrynmingshjälp.
Härigenom förordnas, att 24 § förordningen den 13 april 1940 örn utrymningshjälp
skall erhålla följande ändrade lydelse:
24 §.
Ersättningen för utrymningshjälp till barn tillhörande utrymd skolklass
utgår med 70 öre för dag. Beloppet erlägges månadsvis i efterskott.
Kan den underhållsskyldige icke fullgöra sin betalningsskyldighet, må den
i 31 § angivna nämnden på ansökan helt eller delvis meddela honom befrielse
därifrån; vid prövning av sådan ansökan skall vad i 23 § tredje stycket stadgas
äga motsvarande tillämpning. I fråga örn barn, för vilket i händelse utrymning
ej ägt rum barnbidrag eller bidragsförskott skolat utgå, skall sådan befrielse
utan särskild ansökan meddelas den underhållsskyldige, dock att beträffande
barn, för vilket bidragsförskott skolat utgå, vad nu sagts ej gäller
barnets fader eller, där barnet adopterats av makar, mannen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för dessa förslag, får utskottet, i
den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
I fråga örn den av statsmakterna år 1937 genomförda lagstiftningen örn barnbidrag
och örn förskottering av underhållsbidrag till barn hava vid skilda tid
-
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
punkter framkommit önskemål örn vissa smärre justeringar, föranledda
antingen av vunna erfarenheter under lagstiftningens tillämpningstid eller av
nytillkommen lagstiftning. Ett antal sådana spörsmål har upptagits till behandling
i den föreliggande propositionen.
I. Ändringar i barnbidrags- och bidragsförskottslagarna,
föranledda av ntrymningshjälpsförordningen.
Gällande författningsbestämmelser.
Förordningen om utrymningshjälp.
Enligt förordningen den 13 april 1940 (nr 215) örn utrymningshjälp må,
då luftskyddsort eller annat område utrymmes i anledning av krig eller krigsfara,
utrymningshjälp i enlighet med bestämmelserna i förordningen beredas
genom statens försorg. Utrymningshjälpen utgår in natura (naturahjälp) eller
kontant (kontanthjälp) till den, vilken tillhör befolkningsgrupp, som av myndighet
blivit i vederbörlig ordning ålagd eller uppmanad att i anledning av
utrymningen bortflytta till annan kommun (1 och 3 §§).
Utrymningshjälp må meddelas allenast i den mån den hjälpsökande kan
antagas sakna tillgång till bestridande av utgifterna för det eller de ändamål,
som genom den sökta utrymningshjälpen skall tillgodoses, eller efter utgivande
helt eller delvis av kostnaderna härför komma att sakna nödiga medel till
underhåll för sig och de sina (4 §). Vid ansökan örn utrymningshjälp skall i
följd härav fogas en på heder och samvete avgiven deklaration rörande sökandens
ekonomiska förhållanden. Ansökningen skall såsom regel ske hos kommunal
inkvarteringsnämnd i den ort, dit bortflyttningen skett (15 §). Utbetalningen
av meddelad utrymningshjälp sker också genom denna nämnds
försorg.
Från principen örn medellöshet såsom förutsättning för erhållande av utrymningshjälp
finnas emellertid vissa undantag. Det viktigaste av dessa avser
barn tillhörande utrymd skolklass. Enligt de anvisningar, som ligga till grund
för planläggning och organiserande av utrymning, är i fråga om huvuddelen
av skolbarnen utrymningen avsedd att ske, förutom medelst enskild bortflyttning
genom föräldrarnas försorg, genom kollektiv utflyttning av skolklasser,
för vilka resa, inkvartering och förplägnad ordnas genom myndigheternas
försorg.
För den utrymningshjälp, som lämnas barn tillhörande utrymd skolklass,
åligger ersättningsskyldighet enligt förordningen örn utrymningshjälp barnets
föräldrar eller adoptant. Ersättningsskyldigheten må ej göras gällande, därest
den, mot vilken anspråket riktas, kan antagas sakna eller genom ersättningsskyldighetens
utkrävande komma att sakna nödiga medel till underhåll för sig
och de sina (23 §). Ersättningsskyldigheten för utrymningshjälp till barn tillhörande
utrymd skolklass utgår med 70 öre för dag. Beloppet erlägges månadsvis
i efterskott. Kan den underhållsskyldige icke fullgöra denna betalningsskyldighet,
må på ansökan befrielse helt eller delvis därifrån meddelas honom
(24 §)•
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
5
hagarna om barnbidrag oell om bidragsförskott.
I propositionen finnes å sid. 6—8 en utförlig redogörelse för de bestämmelser
i de ifrågavarande lagarna, som i detta sammanhang äro av intresse.
Till denna redogörelse får utskottet hänvisa.
Pensiousstyrelsens framställning.
Enär utrymningshjälp utgår till barn tillhörande utrymd skolklass oberoende
av behovsprövning, kan det komma att inträffa, att utrymningshjälp meddelas
barn, som under utrymningstiden äro i annan form tillförsäkrade bidrag
genom det allmännas försorg till sitt uppehälle. Uppenbarligen kan detta medföra
icke önskvärda konsekvenser. I den män det i annan form än såsom utrymningshjälp
utgående bidraget icke användes till fullgörande av den enligt
utrymningshjälpsförordningen föreliggande ersättningsskyldigheten, medför
nämligen anordningen, att det allmänna åsamkas icke nödvändiga utgifter.
Nu nämnda förhållande har i ett speciellt hänseende — nämligen såvitt
angår barnbidrag — uppmärksammats av pensions styr elsen, som i skrivelse
till Kungl. Majit den 1 juni 1940 hemställt, att möjlighet måtte beredas styrelsen
att underlåta utbetalning av barnbidrag för tid, under vilken barn tillhörande
utrymd skolklass åtnjuter utrymningshjälp.
I sin framställning anför pensionsstyrelsen:
Man torde kunna utgå ifrån, att örn barnbidrag i vanlig ordning utbetalas
till barnets förmyndare även för tid, under vilken utrymningshjälp utgår, förmyndaren
i ett stort antal fall icke kommer att handhava barnbidraget på ett
sådant sätt, att han blir i stånd att fullgöra sin ersättningsskyldighet för utrymningshjälp
till barnet. Det missförhållandet kommer då att inträffa, att
staten utbetalar barnbidrag för barnet samtidigt som staten i annan ordning
lämnar detta full försörjning. Uppkomsten av sådant missförhållande har för
normala förhållanden förebyggts genom en föreskrift i 12 § första stycket
lagen om barnbidrag, att barnbidrag icke skall utgå för tid, under vilken barn
är intaget å allmän uppfostringsanstalt eller straffanstalt.
Missförhållandet torde i nu förevarande fall kunna hindras att uppkomma
på två sätt. Med stöd av en något vid tillämpning av 10 § lagen örn barnbidrag
torde pensionsstyrelsen kunna utbetala barnbidraget till vederbörande
inkvarteringsnämnd eller annan, som kan tillse, att bidraget kommer att användas
till bekostande av utrymningshjälpen. Detta tillvägagångssätt skulle
emellertid föranleda uppdelning av barnbidragsbeloppen och därmed ett för
pensionsstyrelsen mycket betungande arbete. Styrelsen får därför avstyrka,
att detsamma kommer till användning. Styrelsen vill i stället föreslå, att styrelsen
erhåller möjlighet att icke utbetala barnbidrag för tid, under vilken
barn tillhörande utrymd skolklass åtnjuter utrymningshjälp. Samtidigt bör i
tillämpningsbestämmelser till förordningen om utrymningshjälp föreskrivas,
att vid uppgörandet av den i 33 § förordningen omförmälda ersättningslängden
skall iakttagas, att ersättningsskyldighet för utrymningshjälp icke föreligger,
då barnet eljest under ifrågavarande tid helt eller delvis skulle erhållit
sin försörjning genom barnbidrag. Vilket sätt som väljes måste pensionsstyrelsen
så snabbt som möjligt erhålla kännedom om samtliga fall, då utrymningshjälp
av förevarande slag meddelats barn, för vilka barnbidrag utgår.
Detta torde enklast kunna ske genom att styrelsen erhåller avskrift av de i
33 § förordningen om utrymningshjälp omförmälda uppgifterna rörande med
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
t;
delad utrymningshjälp. Styrelsen utgår härvid från att dessa uppgifter komma
att innehålla barnens fullständiga namn och födelsedata. Härom kommer styrelsen
att underrätta utrymningskommissionen.
över pensionsstyrelsens framställning hava yttranden avgivits av statens
utrymningslcommission, socialstyrelsen, statskontoret samt svenska fattigvårds-
och barnavårdsförbundet.
Statens utrymningslcommission ansluter sig till pensionsstyrelsens förslag,
att möjlighet beredes styrelsen att helt underlåta utbetalning av barnbidrag
till barn, som i anledning av utrymning vistas å skolbarnsinternat. Kommissionen
framhåller, att ett sådant förfarande visserligen torde, därest särskilda
föreskrifter icke givas härom, medföra, att statsverket i viss utsträckning går
miste om den del av barnbidraget, som tillskjutes av kommunerna. Då det
syntes komma att röra sig örn relativt obetydliga belopp och den av pensionsstyrelsen
föreslagna lösningen bäst tillgodosåge det oavvisliga kravet på
största möjliga förenkling av förfarandet för meddelande av samhällshjälp
under utrymning, syntes nämnda lösning avgjort vara att föredraga framför
utvägen att utbetala barnbidraget till vederbörande inkvarteringsnämnd eller
annan, som kunde tillse, att bidraget bomme till användning för bekostande
av den barnet meddelade utrymningshjälpen. Beträffande sättet för genomförande
av den av kommissionen förordade anordningen anföres i yttrandet:
Med hänsyn till den förvirring, som vid utrymning kan befaras komma att
åtminstone för någon tid härska inom vissa delar av landet och den synnerligen
stora arbetsbörda, som kommer att åvila de lokala inkvarteringsorganen,
torde uppgifter örn de barn, som omhändertagits av utrymningsmyndigheterna,
icke alltid kunna tillställas pensionsstyrelsen med önskvärd skyndsamhet.
I detta hänseende är också att beakta, att uppgifter komma att erfordras för
ett mycket stort antal barn, ett antal, som under vissa förhållanden kan beräknas
komma att överstiga 100,000. Då flertalet barn i åldern 9—14 år kunna
förväntas bli omhändertagna å skolbarnsinternat, synes det därför utrymningskommissionen
icke kunna föranleda allvarligare erinringar om styrelsen
erhölle befogenhet att vid utrymning upphöra med utbetalning av barnbidrag
för samtliga å ort som skall utrymmas boende barn i åldern 9—14 år, intill
dess vederbörande förmyndare på lämpligt sätt styrkt, att barnet icke bortflytiat
till internat utan till enskild inkvartering.
” Utrymningskommissionen har från pensionsstyrelsen inhämtat, att denna
anordning icke skulle medföra absolut säkerhet för att samtliga barnbidrag
för barn, som vistas å skolbarnsinternat, vid utrymning skulle bliva spärrade.
I de fall då barnet vistades å ort, som bleve föremål för utrymning, men
bidraget utbetalades till förmyndare å annan ort skulle nämligen bidraget
kunna komma att fortfarande utbetalas. Antalet dylika fall torde dock icke
komma att bliva stort.
Utrymningskommissionen vill därför föreslå, att den av kommissionen
ifrågasatta utvägen, innebärande generell indragning av barnbidragen för barn
i åldern 9—14 år, vilka vistas å ort som utrymmes, måtte komma till användning.
I det av socialstyrelsen avgivna remissyttrandet ifrågasattes, huruvida icke
en anordning motsvarande den, som föreslagits i fråga om barnbidrag, borde
träffas beträffande de bidragsförskott, vilka av allmänna medel kunna utgå
enligt lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 7
I övrigt får utskottet beträffande innehållet i yttrandena hänvisa till propositionen.
Föredragande departementschefen har i propositionen anfört följande:
»Vid utrymning i anledning av krig eller krigsfara skola enligt föreliggande
utrymningsplaner vissa skolbarn sammanföras i särskilda skolbarnsintemat.
Enligt tidigare gällande utrymningsplaner var skolbamsutrymningen avsedd
att omfatta skolbarn i åldern 9—14 år; nämnda årsklasser skulle enligt
planläggningen i huvudsak motsvara 3—8 klasserna i folkskolan samt däremot
svarande klasser i andra skolor. Det förslag örn indragning av barnbidrag,
som utrymningskommissionen i sitt remissyttrande förordar, grundas sålunda
på att utrymningen kommer att ske i enlighet med denna planläggning. Sedan
nämnda remissyttrande avgivits, har kommissionen emellertid i samråd med
skolöverstyrelsen utarbetat nya anvisningar för planläggande och verkställande
av utrymning genom skolornas försorg. Enligt dessa anvisningar, vilka av
kommissionen fastställts under december 1940, har den nya planläggningen
utvidgats att avse även eleverna i folkskolans två lägsta klasser samt däremot
svarande klasser i andra skolor.
De barn, vilka omfattas av skolbamsutrymningen, skola genom statens
försorg erhålla utrymningshjälp in natura, omfattande förplägnad, inkvartering
och i förekommande fall sjukvård. Enligt den författning, som reglerar hithörande
frågor — förordningen örn utrymningshjälp — utgår utrymningshjälpen
till barn tillhörande utrymd skolklass utan behovsprövning. Ersättning
för den meddelade utrymningshjälpen uttages i efterhand av barnets
föräldrar, i den mån dessa icke kunna antagas sakna eller genom ersättningsskyldighetens
utkrävande komma att sakna nödiga medel till underhåll för
sig och de sina.
Att det allmänna icke bör samtidigt med såväl barnbidrag som utrymningshjälp
sörja för ett barns uppehälle torde vara uppenbart. Det synes med
hänsyn härtill böra övervägas, huru man lämpligast bör motverka, att det
allmänna för samma tid lämnar dylika understöd i två skilda former.
Att särskilt bemärka är, att de anordningar, som äro nödvändiga för att
vinna det angivna syftet, skola bringas i verkställighet under en tid, då de
administrativa myndigheterna och i all synnerhet de, som handhava utrymningsfrågor,
på grund av do rådande förhållandena kunna förväntas vara
synnerligen arbetstyngda. Man bör därför söka i möjligaste mån undvika att
för nu avsedda ändamål ålägga myndigheterna tidsödande merarbete.
På grund härav synes det mig icke böra komma i fråga att ålägga pensionsstyrelsen
att utbetala barnbidraget till vederbörande inkvarteringsnämnd.
Den andra ifrågasatta utvägen, nämligen att indraga barnbidraget för utrymningstiden,
bör i stället anlitas.
Då jag, såsom av det anförda framgår, förordar förslaget att indraga barnbidrag
till barn, vilka vid utrymning sammanförts till skolbarnsintemat, uppkommer
frågan, huru sådan indragning praktiskt skall genomföras.
8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Pensionsstyrelsen har för sin del föreslagit, att styrelsen skulle erhålla
avskrift av de uppgifter rörande meddelad utrymningshjälp, som jämlikt 38 §
förordningen örn utrymningshjälp skola tillställas utrymningshjälpsnämnd
och ligga till grund för upprättande av ersättningslängd. Genom jämförelse
mellan dessa uppgifter och styrelsens förteckningar över utgående barnbidrag
skulle styrelsen få kännedom örn de fall, i vilka indragning av barnbidrag
borde ske.
Utrymningskommissionen föreslår däremot det tillvägagångssättet, att
barnbidrag indrages i fråga örn samtliga barn i åldern 9—14 år, vilka äro
boende å ort, som utrymts, därest icke vederbörande förmyndare på lämpligt
sätt styrker, att barnet icke bortflyttat till internat utan till enskild inkvartering.
Det är uppenbarligen av stor vikt, att indragningen av barnbidrag kan verkställas
så snart efter utrymningen som möjligt. I detta hänseende synes mig
pensionsstyrelsens förslag icke vara tillfredsställande. Utbetalningen av barnbidrag
sker regelmässigt månadsvis, tidigast den 15 i varje månad, önskvärt
vore, att pensionsstyrelsen redan vid den första utbetalning, som sker efter
det utrymning verkställts, kunde taga hänsyn till utrymningen. I varje fall
måste, örn syftet med det hela icke skall väsentligt förfelas, krävas, att styrelsen
åtminstone vid den andra utbetalningen i ordningen efter det utrymningen
skett erhållit underrättelse örn åt vilka barn utrymningshjälp meddelats.
Jag är icke övertygad örn att man vid ett genomförande av pensionsstyrelsens
förslag kan med säkerhet räkna med att underrättelse inkommit ens
före sistnämnda tid. Vid en utrymning av större omfattning bliva de myndigheter,
åt vilka inkvarteringen å den nya förläggningsorten anförtros, ställda
inför åtskilliga trängande organisatoriska uppgifter, vilka måste så gott som
omedelbart fullgöras. De åligganden, som hava avseende å ersättningsskyldigheten,
komma därför sannolikt i allmänhet icke att medhinnas förrän någon
tid förflutit efter det utrymningen verkställts.
Behovet för pensionsstyrelsen av snabb kännedom örn utrymningshjälpsfallen
blir däremot tillgodosett genom det tillvägagångssätt utrymningskommissionen
föreslagit. Att snabbheten i verkställigheten av indragningarna
därvid delvis vinnes på bekostnad av exaktheten har utrymningskommissionen
själv fäst uppmärksamheten på. Några större olägenheter därav torde dock ej
vara att befara. Åtnjuter barn, varom här är fråga, ej utrymningshjälp, bör
förmyndare eller annan, till vilken barnbidraget utbetalas, få inför pensionsnämndens
ordförande i det pensionsdistrikt, där han vistas, förete bevis örn
sin rätt att fortfarande utfå barnbidrag. Med hänsyn till förhållandena under
utrymnings ti den bör nämligen pensionsnämnden i mantalsskrivningsorten ej
nödvändigtvis behöva anlitas för ändamålet. Huruvida den företedda bevisningen
är tillfyllest, bör ligga i pensionsnämndsordförandens hand att avgöra.
Godtager denne ej vad till stöd för anmälan åberopats, äger vederbörande
givetvis hänvända sig till pensionsstyrelsen.
Såsom förut nämnts utgå de av utrymningskommissionen fastställda nya
anvisningarna för skolbarnsutrymningen från att denna kommer att omfatta
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
9
barn i folkskolans 1—8 klasser samt i motsvarande klasser i andra skolor.
Den föreslagna indragningen av barnbidraget måste emellertid av praktiska
skäl knytas till vissa årsgrupper. Jag föreslår, att indragningen skall omfatta
barnbidrag, som utgå till barn, vilka under löpande kalenderår fylla lägst sju
och högst fjorton år. Vid fastställandet av denna regel har hänsyn tagits till
att barns skolålder enligt folkskolestadgan räknas från och med det kalenderår,
under vilket barnet fyller sju, till och med det, under vilket barnet fyller
fjorton år, och att, i den mån folkskola är anordnad med åttonde klass, skolplikt
allenast i undantagsfall finnes beträffande nämnda klass. Å andra sidan
torde man kunna bortse från att folkskola med endast sex klasser fortfarande
övergångsvis finnes inom vissa skoldistrikt; de orter, som företrädesvis kunna
beräknas ifrågakomma såsom utrymningsorter, torde nämligen i allmänhet
hava inrättat sjuårig folkskola.
Val innebär den föreslagna regeln, att vid utrymning, som sker tidigare
under året än vid höstterminens början, barnbidragen komma att indragas
jämväl för de barn, som ännu ej börjat men under året skola börja sin skolgång,
samt att vid utrymning senare under året än vid skolårets slut samma
förhållande kommer att inträda i fråga örn de barn, som vid skolårets slut
lämnat folkskolans sjunde klass, även örn de därmed, såsom vid sjuårig folkskola
är fallet, icke längre beröras av skolbarnsutrymningen. Men sådana
konsekvenser torde vara oundvikligt förenade med en generell regel av nu
ifrågavarande slag, och med hänsyn till att vederbörande efter anmälan hos
pensionsnämndens ordförande kunna få barnbidraget utbetalat behöva några
rättsförluster icke uppstå.
Socialstyrelsen har ifrågasatt, huruvida icke en anordning, motsvarande
den av pensionsstyrelsen föreslagna, borde vidtagas i fråga örn de bidragsförskott,
som av allmänna medel utgå enligt lagen örn förskottering av underhållsbidrag
till barn. Det torde icke behöva vara föremål för tvekan, att vad
i det föregående föreslagits i fråga örn barnbidrag i tillämpliga delar borghila
även beträffande bidragsförskott. Vissa skiljaktigheter föranledas dock
av bestämmelser i bidragsförskottslagen. Det är sålunda barnavårdsnämnderna,
som handhava bidragsförskottsärendena och som alltså även skola
besluta om förskottens indragning. Anmälan örn att utrymningshjälp ej utgår
må göras hos ordförande i barnavårdsnämnd; vad i samband med motsvarande
anmälan beträffande barnbidragen anförts örn pensionsnämndsordförandes
och pensionsstyrelsens befogenheter gäller i förevarande fall barnavårdsnämndsordförande,
respektive den barnavårdsnämnd, som beviljat bidragsförskottet.
Befrielse från ersättningsskyldighet för meddelad utrymningshjälp
bör gälla allenast i förhållande till barnets moder och ej gentemot dess fader.
För genomförande av vad nu av mig föreslagits kräves, att 12 § lagen om
barnbidrag, 9 § lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn och 24 §
förordningen om utrymningshjälp givas ändrad lydelse.»
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
II. Förtydligande i visst hänseende av bestämmelserna
örn storleken av bidragsförskott.
I 4 § bidragsförskottslagen regleras frågan om bidragsförskottens belopp.
Sålunda föreskrives, att bidragsförskott utgår med årligt belopp, vars storlek
är beroende av ortsgrupp, barnens antal samt moderns eller, om hon är gift,
makarnas inkomst. Bidragsförskott må dock icke (enligt 4 mom. första stycket)
utgå med högre belopp än barnets fader enligt rättens beslut eller avtal är
skyldig utgiva till barnets underhåll.
Olika uppfattningar hava gjort sig gällande huru bestämmelserna om
bidragsförskottens storlek för visst fall vore att tolka. Till belysande av den
fråga, varom tveksamhet rått, lämnas i propositionen en redogörelse för ett
ärende, som nyss varit föremål för prövning. Utskottet får hänvisa till denna
redogörelse, som återfinnes å sid. 20 i propositionen.
Föredragande departementschefen har beträffande det genom propositionen
i denna del framlagda förslaget anfört:
»Då i samband med tillkomsten av barnbidrags- och bidragsförskottslagarna
den frågan var under övervägande, vilka barnbidrags- och bidragsförskottsbelopp
som borde anses skäliga, gällde det att taga ställning till, bland annat,
huruvida barnbidragen och bidragsförskotten borde utgå med lika belopp för
barn räknat, oberoende av antalet barn i en familj, eller örn någon reduktionsregel
borde tillämpas. Då den senare utvägen anlitades, motiverades detta av
de sakkunniga, vilka utarbetade förslag till lagstiftning i ämnet, därmed att
det syntes vara obestridligt, att i en familj försörjningskostnaden för varje
barn bleve lägre ju flera barnen vore. I enlighet härmed har lagen örn förskottering
av underhållsbidrag till barn så utformats, att i fall där moder har
vårdnaden om två eller flera till bidragsförskott berättigade barn bidragsförskottet
utgår med gemensamt belopp för samtliga, barnen, vilket belopp dock
understiger, i fråga örn bidragsförskott till två barn dubbla beloppet av vad
som utgår till ett barn, beträffande bidragsförskott till tre barn tre gånger
nämnda belopp o. s. v.; samma princip gäller enligt lagen örn barnbidrag, beträffande
vilken emellertid det spörsmål, som här skall närmare beröras, ej är
tillämpligt.
Även örn bidragsförskottet bestämmes gemensamt för två eller flera barn,
kunna för något av barnen föreligga speciella omständigheter, vilka kunna
hava betydelse vid bestämmandet av detta barns förskottsandel. En anledning
härtill kan vara den, att det enligt rättens beslut eller avtal fastställda
underhållsbidraget till ett av barnen är lägre än till det eller de övriga och
att samtidigt på storleken av bidragsförskottet för förstnämnda barn inverkar,
att förskottet måste bestämmas med iakttagande av bestämmelsen i 4 § 4 mom.
första stycket bidragsförskottslagen, enligt vilken bestämmelse bidragsförskottet
icke må överstiga det underhållsbidrag, som skall förskotteras. Sådan
inverkan äger rum, örn underhållsbidraget icke uppgår till den andel av det i
lagen gemensamt bestämda normalbeloppet, som efter huvudtalet skulle tillkomma
barnet; även bidragsförskottet måste då understiga nämnda andel.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
11
Den fråga, varom tvekan yppats, är, huruvida i nyssnämnda fall det eller
de övriga barnens andelar må överstiga vad efter huvudtalet å dem belöper av
normalbeloppet eller, annorlunda uttryckt, huruvida det eller de övriga barnen
må för sina andelar tillgodoräkna sig det belopp, som blir odisponerat till
följd av att det barn, till vilket det lägre underhållsbidraget utgår, ieke kan
taga i anspråk hela sin huvudtalsandel.
Det synes mig önskvärt, att i ett tillägg till bidragsförskottslagen direkt
utsäges, huru i nu nämnda fall bör förfaras.
I fall då två eller flera till bidragsförskott berättigade barn stå under gemensam
vårdnad kan försörjningskostnaden för samtliga barnen antagas icke
understiga de i bidragsförskottslagen angivna normalbeloppen. Det eller de
barn, för vilka reduktion på grund av 4 § 4 mom. första stycket bidragsförskottslagen
icke ifrågakommer, böra därför rättvisligen få uppbära större
belopp än som motsvarar deras andel efter huvudtalet av normalbeloppet,
dock allenast i den utsträckning de i och för sig äro berättigade till sådant
högre belopp. Sistnämnda modifikation innebär, dels att begränsningsregeln
i 4 § 4 mom. första stycket är tillämplig jämväl å dem, dels ock att de ej böra
få uppbära högre belopp än det, som skulle hava tillfallit dem, örn bidragsförskottet
beräknats utan hänsynstagande till den gemensamma vårdnaden.»
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har i bidragsförskottslagen
införts ett nytt andra stycke i 4 § 1 mom.
TTT. Rätt för barnavårdsman för barn i äktenskap
att söka bidragsförskott för barnet.
Behörighet att göra ansökan örn bidragsförskott tillkommer enligt 6 §
första stycket bidragsförskottslagen barnets moder eller, där särskilt förordnad
förmyndare finnes, denne, varjämte i fråga om barn utom äktenskap ansökan
må göras jämväl av barnavårdsmannen.
Vid tillkomsten av bidragsförskottslagen kunde förordnande av barnavårdsman
ifrågakomma allenast i fråga örn barn utom äktenskap.
Genom lag den 19 maj 1939 (nr 186) angående ändring i lagen den 11
juni 1920 (nr 407) om barn i äktenskap samt lagen den 19 maj 1939 (nr 187)
angående ändring i lagen den 14 juni 1917 (nr 378) örn adoption hava bestämmelser
meddelats, enligt vilka barnavårdsman i vissa fall kan förordnas jämväl
för barn i äktenskap och för adoptivbarn.
I propositionen föreslås sådan ändring av 6 § första stycket bidragsförskottslagen,
att även barnavårdsman för icke utomäktenskapliga barn skall
äga behörighet att ansöka om bidragsförskott för barnet.
IV. Utsträckt tid för ansökning’ om gottgörd se av staten
för bidragsförskott.
För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet,
å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag
12
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
gentemot fadern (17 § första stycket bidragsförskottslagen). Så länge bidragsförskott
utgår, har den underhållsskyldige att till barnavårdsnämnden erlägga
å förskottet belöpande andel av underhållsbidragen, allt eftersom dessa förfalla
till betalning (18 §). I den mån ersättning ej kunnat uttagas av den
underhållsskyldige, bestrides utgift för bidragsförskott till tre fjärdedelar av
statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat
förskottet (20 §).
Bestämmelser örn tid och sätt för ansökning örn gottgörelse av statsverket
för utgivna bidragsförskott meddelas i 21 § bidragsförskottslagen. Ansökning
skall av barnavårdsnämnden göras hos länsstyrelsen. Sådan ansökning skall
avse nämndens kostnader under visst kalenderår och skall göras före utgången
av kalenderåret näst efter det, då förskottet utgivits, där ej länsstyrelsen dessförinnan
medgivit, att i fråga örn förskott för visst barn ansökning må göras
senare.
Av förarbetena till bidragsförskottslagen framgår, att bestämmelsen om
rätt för länsstyrelsen att före utgången av den i 21 § bidragsförskottslagen
angivna fristen lämna medgivande till att ansökan om gottgörelse finge ingivas
efter fristens utgång tillkommit av den anledningen, att det ansetts
kunna inträffa, att visst ärende rörande återkrav av bidragsförskott icke kunnat
avslutas före utgången av den stadgade ansökningstiden.
Föredragande departementschefen har i denna del anfört:
»Billighetsskäl synas tala för att underlåtenhet att iakttaga viss ansökningstid
icke ovillkorligen skall medföra, att en kommun går förlustig ett för densamma
måhända betydande belopp i ersättning för sådana kostnader för bidragsförskott,
som enligt lag skola åvila staten. Enligt nu gällande bestämmelser
torde Kungl. Majit emellertid ej, vilka skäl som än må hava legat till grund
för försummelsen, äga medgiva, att ansökning av nu ifrågavarande slag upptages
till behandling utan hinder av att den inkommit för sent. Annorlunda
förhåller det sig beträffande sådan gottgörelse av statsmedel, som utgår till
kommun för vissa kostnader enligt fattigvårds- och barnavårdslagama. Jämväl
för sådana fall är viss tidpunkt bestämd, inom vilken ansökning örn gottgörelse
skall göras. Men det stadgas tillika, att Konungen må, när skäl därtill
äro, förordna, att dylik ansökning skall upptagas till prövning, ändå att den
göres senare (61 § 1 mom. fattigvårdslagen samt 65 § barnavårdslagen). Jag
vill förorda, att en liknande dispensrätt för Kungl. Majit införes i fråga om
ansökningar örn gottgörelse jämlikt 21 § bidragsförskottslagen.
Därest nu nämnda dispensmöjlighet införes, synes det icke erforderligt att
vid sidan därav bibehålla den nuvarande möjligheten att hos länsstyrelsen
söka anstånd med ingivande av ansökning. Då man icke har anledning antaga,
att behovet av anstånd för framtiden blir större än hittills, synes det nårn-,
ligen ej behöva möta några betänkligheter att uteslutande i Kungl. Maj :ts hand
lägga rätten att medgiva prövning av ansökning, som göres senare än eljest
är stadgat. Någon tidsfrist, inom vilken ansökningen till Kungl. Majit bör
avgivas, torde ej böra bestämmas.
Jag föreslår sålunda, att bestämmelsen i 21 § första stycket bidragsför
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 13
skottslagen om rätt för länsstyrelsen att i fråga örn förskott för visst barn
medgiva anstånd med avgivande av ansökning enligt nämnda lagrum utgår,
samt att i stället i nämnda stycke inflyter en bestämmelse av innehåll, att
Konungen må, när skäl därtill äro, förordna, att ansökning skall av länsstyrelsen
upptagas till prövning, ändå att den göres senare än eljest är stadgat.»
Genom förevarande proposition framläggas förslag till vissa ändringar i
lagstiftningen örn barnbidrag och örn förskottering av underhållsbidrag till
barn. Förslagen äro föranledda antingen av vunna erfarenheter under lagstiftningens
tillämpningstid eller ock av nytillkommen lagstiftning inom andra
områden.
De föreslagna ändringarna i 12 § lagen örn barnbidrag och 9 § lagen örn
förskottering av underhållsbidrag till barn hava sålunda föranletts av den vid
1940 års lagtima riksdag antagna förordningen om utrymningshjälp. Ifrågavarande
ändringar avse att vid verkställande av utrymning i händelse av krig eller
krigsfara förhindra utbetalande av barnbidrag eller bidragsförskott till barn,
vilka i samband med utrymningen kommit i åtnjutande av utrymningshjälp.
I 24 § förordningen örn utrymningshjälp har därjämte i anslutning till dessa
ändringar införts bestämmelse örn ersättningsskyldigheten för utrymningshjälp
till barn, som skulle hava varit berättigade till barnbidrag eller bidragsförskott,
om utrymning ej ägt rum.
Den föreslagna ändringen i 6 § lagen örn förskottering av underhållsbidrag
till barn är föranledd av 1939 års lagstiftning angående ändringar i lagarna
örn barn i äktenskap och örn adoption. Då genom berörda ändringar möjlighet
beretts att förordna barnavårdsman även för barn i äktenskap har i propositionen
den jämkningen vidtagits av ordalydelsen i 6 § första stycket bidragsförskottslagen,
att sådan barnavårdsman, i likhet med barnavårdsman för
barn utom äktenskap, skall äga behörighet att ansöka om bidragsförskott för
barnet.
Beträffande 4 och 21 §§ sistnämnda lag innehåller propositionen förslag
till vissa ändringar, vilka betingats av gjorda erfarenheter under lagens tilllämpningstid.
I 4 § lämnas sålunda vissa kompletterande bestämmelser avseende
bidragsförskottets storlek i fall då moder har vårdnad örn två eller
flera till bidragsförskott berättigade barn.
Ändringen i 21 § bidragsförskottslagen avser att bereda möjlighet att, när
skäl därtill äro, kunna till prövning upptaga ansökning från kommun om gottgörelse
av statsverket för utgivna bidragsförskott, utan hinder av att ansökningen
inkommit efter utgången av den i lagen stadgade tiden.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de i propositionen framlagda
förslagen. På grund härav får utskottet hemställa,
att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 18 februari 1941.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Utskottet.
14
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman, Tamm, Forslund,
Wistrand, Holstenson och Näslund*;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson,
herrar Olovson i Västerås, Hallagård*, Pettersson i Hällbacken, Hermansson och
Larsson i Östersund*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
!
Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.