Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939
1941-02-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1941:8, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1941 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen
den 15 december 1939 (nr 856) örn utbetalande av
krigsriskersättning till sjömän dels ock i ämnet väckta
motioner.
Genom en den 3 januari 1941 dagtecknad proposition, nr 17, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 (nr 856)
om utbetalande av krigsriskersättning till sjömän.
Härigenom förordnas, att lagen den 15 december 1939 örn utbetalande
av krigsriskersättning till sjömän skall gälla krigsriskersättning som belöper
å tiden till och med den 30 juni 1942.
Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två i
anledning av densamma väckta motioner, nämligen motionen nr 104 i första
kammaren av herr Linderot och motionen nr 93 i andra kammaren av hendersson
i Stockholm m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, hemställes, att riksdagen måtte avslå
propositionen.
I fråga örn de skäl, som åberopats till stöd för detta yrkande, får utskottet
hänvisa till motionerna.
I lagen den 15 december 1939 (nr 856) örn utbetalande av krigsriskersättning
till sjömän stadgas, att krigsriskersättning skall, i den mån Konungen
därom förordnar, av redaren insättas hos postsparbanken för den ersättningsberättigades
räkning. Enligt lagen äger Konungen förordna, att av
krigsriskersättning som skall insättas hos postsparbanken högst hälften skall
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 8. 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
under villkor som Konungen bestämmer innestå viss tid, ej över två år.
Lagen gäller icke krigsriskersättning som belöper å tid efter den 31 mars
1941.
Genom kungörelse den 15 december 1939 (nr 857) har förordnats, att örn
krigsriskersättning för en och samma kalendermånad -— efter avdrag för
hyresavgift — uppgår till mer än 50 kronor, överskjutande belopp, på visst
sätt avrundat, skall av redaren insättas hos postsparbanken för den ersättningsberättigades
räkning. Detta gäller dock allenast krigsriskersättning till
befälhavare och besättning på svenskt handelsfartyg örn minst 80 registertons
nettodräktighet.
Tillika förordnades i 6 § av kungörelsen, att av belopp som insattes hos
postsparbanken hälften skulle innestå intill dess två år förflutit från insättningsdagen.
Även denna del skulle emellertid få lyftas före utgången av
nämnda tid bl. a. om beloppet erfordrades för sjömannens uppehälle eller
underhåll åt hans familj eller eljest för fullgörande av förpliktelse, för vilken
införsel finge äga rum, eller för annat ändamål av vikt, eller örn sjömannen
avled.
Nämnda 6 § upphävdes genom kungörelse den 15 mars 1940 (nr 149).
Därefter lia sålunda sjömännen varit berättigade omedelbart lyfta hela beloppet
av den krigsriskersättning som insatts hos postsparbanken.
Insättning och uttagning av krigsriskersättning har under tiden till och
med november 1940 ägt rum i följande omfattning:
''
Månad
Insättningar
Uttagningar
kr.
Kvarstående be- hållning
kr.
1940
Januari ........................
201,099:46
21,041: —
180,058: 46
Februari.....................
1,101,319:09
229,925: 78
1,051,451: 77
Mars ...................
2,014,024:70
1,094,898: 63
1,970,577: 84
April ....................
1,541,275: 26
1,542,541: 36
1,969,311: 74
Maj.......................
1,320,587:55
660,323:16
2,629,576: 13
i Juni...................
1,272,734:56
714,635: 96
3,187,674: 73
Juli............................
1,682,989:53
668,298: 38
4,202,365: 88
Augusti ........................
1,958,125:31
905,776: —
5,254,715:19
September..................
2,028,860:17
1,182,559: 27
6,101,016: 09
Oktober..................
2,359,643: 44
1,282,846: —
7,177,813: 53
November...................
2,117,485: 78
1,556,830:19
7,738,469:12
Föredragande departementschefen, statsrådet Westman, har i propositionen
anfört, att de skäl som föranlett lagstiftningen om utbetalande av krigsriskersättning
till sjömän alltjämt torde äga giltighet. Av tablån framginge,
att sjömännen funnit det lämpligt att låta de insatta medlen i stor omfattning
kvarsta hos postsparbanken. Lagen, som icke gällde krigsriskersättning vilken
belöpte på tiden efter den 31 mars 1941, torde därför böra utsträckas
Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
3
att jämväl gälla krigsriskersättning som belöpte å senare tid, förslagsvis till
och med den 30 juni 1942.
I anledning av vad som i motionerna anföres angående svårigheterna för
sjömän, vilka på grund av handelsavspärrningen icke kunna återvända till
hemlandet, att utfå å postsparbanken innestående krigsriskersättning, har utskottet
inhämtat, att dessa sjömän, då behov för dem uppkommer att kunna
i utlandet disponera över sådan del av krigsriskersättningen, vanligen frånvända
sig till vederbörande svenska konsulat. Från konsulatet vidarebefordras
sjömannens anhållan i regel telegrafiskt till postsparbanken, som därefter
remitterar beloppet.
Av den nedan intagna uppställningen framgår antalet sådana remissor
ävensom storleken av de belopp, som på detta sätt tillställts sjömän under
de sist förflutna tre månaderna:
Månad.
Antal.
Belopp, kr.
November
1940 .........
................. 191
81,611: 34
December
» .........
................. 201
105,833: 50
Januari
1941 .........
................. 169
Summa 561
75,912:52
263,357: 36
I detta sammanhang må vidare anföras, att Svenska sjöfolksförbundet i en
till statsrådet och chefen för justitiedepartementet den 20 februari 1941 ingiven
skrivelse hemställt om sådan ändring i kungörelsen den 15 december
1939 (nr 857), att krigsriskersättning allenast i den mån den överstiger 125
kronor skall insättas hos postsparbanken.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att de skäl, som föranlett
lagstiftningen örn utbetalande av krigsriskersättning till sjömän, alltjämt
äga giltighet.
Sedan handelsförbindelserna över haven till följd av krigshändelserna till
stor del blivit avbrutna, hava visserligen de sjömän, som till följd därav icke
kunna återvända till hemlandet, kommit i ett läge, som icke kunnat förutses
vid lagstiftningens tillkomst. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen
äga emellertid dessa sjömän allt fortfarande möjlighet att genom förmedling
av vederbörande konsulat erhålla å postsparbanken innestående
krigsriskersättning utbetalad i utländsk hamn. Då sålunda sjömän, som äro
avstängda från hemlandet, icke till följd därav äro berövade möjligheten att
vid behov utfå dem tillkommande krigsriskersättning, har utskottet icke
kunnat biträda det i motionerna I: 104 och II: 93 framställda yrkandet.
Utskottet har vid sin behandling av propositionen uppmärksammat, alt
med hänsyn till de förändringar, som för sjömännens vidkommande inträtt
efter lagstiftningens tillkomst, vissa skäl kunna anföras för en höjning av det
belopp av krigsriskersättningen, som utbetalas direkt till sjömannen. Då emellertid,
såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, framställning där
-
Utslcottet.
4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.
om redan ingivits till Kungl. Majit samt ifrågavarande spörsmål sålunda är
föremål för övervägande, har utskottet icke funnit sig böra göra något vidare
uttalande i denna del.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen;
samt
B. att motionerna I: 104 och II: 93 måtte anses besvarade
genom vad utskottet under A. hemställt.
Stockholm den 27 februari 1941.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Tamm, Sten, Wistrand, Holstenson,
Näslund och Söderkvist*; samt
från andra kammaren: herrar Hage, Pettersson i Hällbacken, Molander i Härnösand*,
Hermansson, Barnekow, Hagård, Lundgren och Norup.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
410816
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:71 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts proposition med forshag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 a1 i texten