Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om utredning angående en mera likformig beskattning av lotterivinster.

1941-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1941:16, Betänkande, i anledning av väckt motion om utredning angående en mera likformig beskattning av lotterivinster.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1941 kl. 10 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

om utredning angående en mera likformig beskattning

av lotterivinster.

(2:a avd.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion nr 40 i första kammaren av

herr Velander har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit ville, efter utredning av i motionen antydda

spörsmål (angående beskattningen av lotterivinster), förelägga riksdagen det

eller de förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 376) örn särskild skatt

å vissa lotterivinster skall å vinst i svenskt penninglotteri och å vinst vid

vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer, därest vinsten

överstiger 25 kronor eller, beträffande vinst å halvlott i penninglotteri, 12

kronor 50 öre, till staten erläggas en särskild skatt med 10 procent av vinstens

belopp. När vinsten utbetalas till vinnaren, skall lotteriets anordnare

eller premieobligationernas utfärdare innehålla så stort belopp, som motsvarar

den stadgade skatten å vinsten.

Jämlikt 19 § kommunalskattelagen äro vinster i lotteri av den beskaffenhet,

som förut nämnts, ävensom andra lotterivinster, därest deras sammanlagda

belopp under beskattningsåret understigit 100 kronor, icke skattepliktiga.

Enligt 35 § nämnda lag hänföres till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet

bland annat lotterivinst, därest densamma jämlikt 19 § icke är

frikallad från beskattning. Motsvarande bestämmelser gälla vid taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

I den föreliggande motionen har erinrats om, att 1928 års förenämnda förordning

allenast vore tillämplig å rena penningvinster medan alla andra

vinster, så snart värdet uppginge till 100 kronor, skulle drabbas av inkomstskatt

i vanlig ordning. I sistnämnda fall kunde skatten komma att bliva

mångdubbelt större än de 10 procent av vinstens belopp, som skulle utgöras

enligt nämnda förordning. Enligt motionärens mening borde eftersträvas

att ernå en mera likformig beskattning av vinster i penninglotterier och

av sådana i varulotterier.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

7

Den särskilda beskattningen av vissa lotterivinster, som infördes år 1928,

har närmast tillkommit i anledning av en vid 1927 års riksdag i första kammaren

väckt motion nr 114. I denna anfördes bland annat, att självfallet

vore det önskvärt, att alla lotterivinster kunde behandlas på samma sätt i

beskattningshänseende. Vad beträffar varulotterier framhölls, att om man

bortsåge från mera tillfälligt anordnade tombolalotterier för välgörande ändamål

och dylikt, vinsterna i regel vore alster av konst och konsthantverk.

Värdet av de utlottade föremålen taxerades i allmänhet vida högre av lotteriarrangörerna

än av vinnarna. Vid sådant förhållande kunde det icke vara

riktigt att använda samma skattesats å de nominella värdena på dylika

vinster som på vinster i ett penninglotteri. Då det icke kunde förutsättas, att

värderingen av dylika varuvinster skedde efter ens något så när enhetliga

grunder, uttalades i motionen lämpligheten av att, åtminstone tills vidare,

även dessa vinster toges till beskattning på samma sätt som dittills. I anledning

av förenämnda motion hemställde 1927 års riksdag, på förslag av

första särskilda utskottet i utlåtande nr 1, i skrivelse (nr 304) till Kungl.

Majit om utredning rörande frågan örn beskattning av vinster i svenska

penninglotterier.

Utredning av frågan örn lotterivinstbeskattningen verkställdes av 1924 års

skatteberedning, som utarbetade ett förslag till förordning örn särskild skatt

å lotterivinster.

I proposition nr 213 vid 1928 års riksdag med förslag till kommunalskattelag

anförde vederbörande departementschef beträffande beskattningen av

lotterivinster bland annat följande:

»För införande av en särskild skatt å lotterivinster talar framför allt, att

man på denna väg torde kunna ernå en fullt effektiv beskattning av dessa

vinster utan införande av en omfattande uppgiftsplikt, vilken onekligen

skulle medföra olägenheter för vinnare samt för lotterianordnare och taxeringsmyndigheter.

En omläggning av beskattningen av lotterivinster medför

även den fördelen, att vinsterna icke komma att träffas av den för dem

icke avpassade progressionen, som gäller vid inkomstbeskattningen,---»

Vad beträffar vinster i varulotterier framhöll departementschefen, att i

fråga om dem hade icke från något håll ifrågasatts införande av vare sig en

särskild skatt eller uppgiftsplikt och departementschefen funne även övervägande

skäl tala däremot.

I samband med den utredning, som verkställts av t. f. underståthållaren

K. G. A. Sandström beträffande spörsmålet örn tidigare inbetalning av utskylder,

har jämväl frågan om ändring av beskattningen av lotterivinster

varit föremål för närmare övervägande. I betänkandet nied förslag till allmänna

riktlinjer för sådan skattebetalning (Statens offentl. utredn. 1941: 5)

har utredningsmannen, i anslutning till förenämnda, av departementschefen

i 1928 års kommunalskatteproposition gjorda uttalande beträffande den fördel,

som vöre förbunden med den då föreslagna särskilda beskattningen av

vissa lotterivinster, anfört bland annat följande:

»Dessa synpunkter torde måhända med lika fog kunna åberopas jämväl

i fråga örn realisationsvinster och sådana lotterivinster, som enligt Huva
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Utskottet.

rande bestämmelser ej äro underkastade beskattning i särskild ordning; i

synnerhet beträffande lotterivinsterna måste ju framstå såsom egendomligt,

att vinster i olika slag av lotterier bliva i beskattningshänseende behandlade

olika, allt eftersom vinsterna utgå i penningar eller i ekvivalenter till motsvarande

värde. Det torde vidare kunna sägas, att det år 1928 anförda skälet

för en särskild, proportionell beskattning numera fått ökad styrka, eftersom

progressiviteten i skatteskalorna vid inkomstbeskattningen nu är avsevärt

starkare än den var år 1928.»

Utredningsmannen bär av bland annat nämnda skäl föreslagit, att beskattningen

av sådana lotterivinster, där skatten ej redan nu uttages vid

källan, skall utbrytas ur inkomstbeskattningens ram, saint att omhänderhavandet

av denna beskattning i stället bör läggas å länsstyrelserna på sätt redan

nu är fallet beträffande beskattningen av gåvor. Förslaget i denna del

går vidare ut på, att särskild deklarationsplikt bör föreskrivas rörande sådana

vinster, samt att skattebeloppet skall erläggas i samband med deklarationens

ingivande till länsstyrelsen.

På sätt framgår av den ovan lämnade redogörelsen beskattas för närvarande

vinster i skilda slag av lotterier efter olika regler. Vinster i penninglotterier

beskattas sålunda enligt bestämmelserna i förordningen örn särskild

skatt å vissa lotterivinster, medan åter vinster i varulotterier, därest deras

sammanlagda belopp under beskattningsåret uppgår till eller överstiger 100

kronor, underkastas inkomstbeskattning i vanlig ordning. Sistnämnda slag

av vinster, som under beskattningsåret sammanlagt understiga 100 kronor,

äro däremot skattefria. Denna olikformighet i beskattningen medför bland

annat, att — frånsett angivna skattefrihet — sådana vinster i varulotterier,

som utgöras av premieobligationer, drabbas av väsentligt hårdare beskattning

än vinster av motsvarande storlek i penninglotterier. En sådan ordning

är icke tillfredsställande och torde för övrigt icke överensstämma med syftet

med den särskilda skatten å lotterivinster. Det torde kunna antagas att

på sätt hittills varit fallet med premieobligationer jämväl andra därmed likställda

obligationer komma att användas såsom vinster i varulotterier. Med

hänsyn till det anförda finner utskottet skäl tala för sådan ändring av

gällande bestämmelser, att vinster i form av premieobligationer eller därmed

jämställda värdehandlingar böra underkastas beskattning efter i huvudsak

samma regler som nu gälla i fråga om vinster i penninglotterier.

Utskottet får därför förorda, att denna fråga snarast göres till föremål för

utredning samt att därvid beaktas det förhållandet, att vinster av beskaffenhet

som ovan berörts ofta icke helt kunna likställas med rena penningvinster.

Under de senaste åren hava skattesatserna vid den ordinarie beskattningen

måst avsevärt skärpas. Skatteprocenten enligt 1928 års förordning om

särskild skatt å vissa lotterivinster har däremot icke ändrats, sedan sistnämnda

skatt infördes. Vid den av utskottet nu förordade utredningen finner

utskottet önskvärt att jämväl överväges, huruvida icke skäl föreligger,

att skatteprocenten enligt nyssnämnda förordning i nuvarande statsfinan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

9

sielia läge bringas i närmare överensstämmelse med gällande skattesatser vid

den ordinarie beskattningen.

Beträffande motionärens förslag i övrigt må framhållas, att enligt gällande

bestämmelser kunna även andra slag av vinster i varulotterier än förenämnda

stundom drabbas av hårdare beskattning än om reglerna för den

särskilda skatten å lotterivinster vore tillämpliga. De vinster, varom nu är

fråga, torde emellertid i regel icke uppgå till några mera betydande belopp

och den nuvarande ordningen i fråga örn beskattningen av dessa vinster

torde därför icke vålla de skattskyldiga samma olägenheter som beträffande

sådana vinster, som utgöras av premieobligationer. På grund härav och då

frågan om beskattningen av lotterivinster i allmänhet genom det ovan angivna

förslaget är underställd Kungl. Maj:ts prövning, anser sig utskottet

icke böra biträda motionärens förslag om en särskild utredning rörande beskattningen

av sådana lotterivinster, som endast utgöras av varor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av motionen nr 40 i

första kammaren, i vad den avser förslag till ändrade bestämmelser

i fråga örn beskattningen av sådana vinster i varulotterier,

som utgöras av premieobligationer eller därmed

jämställda värdehandlingar, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville föranstalta örn utredning angående

beskattningen av nämnda vinster, samt för riksdagen

snarast möjligt framlägga de förslag, som må av utredningen

föranledas; samt

2) att motionen nr 40 i första kammaren, i den mån den

icke kan anses besvarad genom vad utskottet under 1) hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1941.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Wildnu till riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 14—16.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Wahlmark, Sköldén,

Sjödahl, Bengtsson, Ekman, Velander, Franzon och Lindblom; samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Olsson i Gävle, Eklund,

Sandberg, Persson i Undersvik, Lundell, Falk och Kilbom.

Reservation

av herrar Bengtsson, Velander och Lundell.

417743. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 212 angående reglering av sockernäringen i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevill s. 7 i texten