Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 212 angående reglering av sockernäringen i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

1941-05-09 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1941:18, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 212 angående reglering av sockernäringen i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1941 kl. 9 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 212 angående reglering av sockernäringen

i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Genom en den 18 april 1941 dagtecknad proposition, nr 212, i vad densamma

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1942 till och med

dag, som av Kungl. Majit bestämmes, dock senast den 31 januari 1943 rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl.

Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må

erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;

dels ock medgiva att avtal må träffas mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Majit anfört.

I propositionen har vidare föreslagits att riksdagen måtte dels till Bidrag

till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor för budgetåret 1941/

42 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 185,000 kronor,

dels ock till Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens

järnvägar för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten, under rubrik statens

järnvägar, anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Propositionen i

denna del har hänvisats till statsutskottet.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Majit anfört till stöd för förslaget angående regleringen av

sockemäringen i riket, får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll

(sid. 23—28). I propositionen omförmälda förslag till kontrakt mellan

svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

m. m. under tiden 1 augusti 1941—31 juli 1942 ävensom förbindelse

till statens sockernämnd angående betarbetarlönerna 1941 samt bestriBihang

till riksdagens protokoll loit. 7 sami. Nr 18.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Utskottet.

elände av vissa på statens sockernämnd ankommande kostnader åtfölja detta

betänkande såsom bilagor.

Frågan örn utjämning av detaljhandelspriserna å socker har vid olika tillfällen

varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.

Senast vid 1938 års riksdag framhöll bevillningsutskottet i sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 3 bland annat, att av tillgängliga uppgifter tydligt

syntes framgå, att de åtgärder, som föranletts av ett av 1932 års riksdag

gjort uttalande rörande utjämning av detaljhandelsmarginalen, icke lett till

bestående resultat. Med hänsyn härtill och då fråga vore örn prissättning å en

vara, som vore föremål för statliga regleringsåtgärder, funne utskottet, att

frågan om en utjämning av detaljhandelspriserna å socker borde upptagas till

förnyat övervägande. Utskottet förutsatte, att Kungl. Majit ägnade denna

fråga uppmärksamhet och genom lämpligt organ, exempelvis statens sockernämnd,

läte närmare undersöka, huruvida och på vad sätt en dylik utjämning

skulle kunna åvägabringas.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

anmält att sockernämnden med skrivelse den 21 mars 1940

överlämnat en jämlikt Kungl. Majits beslut den 18 november 1938 anbefalld

utredning rörande möjligheterna att åstadkomma en utjämning av detaljhandelspriserna

å socker. I utredningen har nämnden uttalat, att densamma

icke funnit något statligt ingripande för ernående av en dylik utjämning vara

av behovet påkallat.

Statens priskontrollnämnd har i yttrande den 22 mars 1941 förklarat, att

den biträdde sockernämnden i dess uppfattning, att något särskilt ingripande

från statsmakternas sida icke vore påkallat i nu ifrågavarande syfte.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot det föreliggande förslaget.

Vad angår frågan örn möjligheterna att åstadkomma en utjämning av

detaljhandelspriserna å socker har utskottet tagit del av den utredning, sockernämnden

härutinnan verkställt. Av utredningen framgår, att detaljhandelspriserna

i allmänhet icke äro oskäliga. Endast å ett fåtal orter hava

priser konstaterats, vilka kunna rubriceras såsom toppriser. I syfte att åstadkomma

en viss sänkning av sistnämnda priser hava på nämndens initiativ

genom sockerbolagets försorg upptagits underhandlingar med vederbörande

detaljistorganisation för ernående av en prissänkning å orter, där högre

bruttopriser uttagas än de i branschen normala. Dessa underhandlingar hava

ännu ej slutförts. Nämnden har emellertid uppgivit, att densamma har för

avsikt att i sinom tid avgiva rapport i detta ärende. Ehuru såsom av den ovan

lämnade redogörelsen framgår, nämnden icke funnit anledning till statligt

ingripande i och för utjämning av minuthandelspriserna å socker, finner

sig utskottet likväl under hänvisning till riksdagens tidigare uttalanden i

ämnet böra understryka angelägenheten av att Kungl. Majit ägnar detta

spörsmål fortsatt uppmärksamhet samt därvid söker åstadkomma en skälig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

3

utjämning av försäljningspriset å socker särskilt å sådana orter, där priset

befinnes vara högre än som normalt tillämpas inom handeln med denna

vara.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 212,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1942

till och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, dock

senast den 31 januari 1943, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit

stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva att avtal må träffas mellan staten och sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen m. m. i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit anfört.

Stockholm den 9 maj 1941.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Wahlmark, Sköldén,

Sjödahl, Elon Andersson, Ekman, Sglivan, Herman Ericsson och Sandström; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Eklund, Sandberg, Persson i Undersvik, Lundell, Falk och Hosander.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Bilaga 1.

So c kerk om m i ssi onens förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden

1 augusti 1941—31 juli 1942.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall

meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantera^ i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som för säkerställande av landets försörjning med socker

må anses erforderliga.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1941 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder, sådana dessa må hava godkänts

av Kungl. Majit samt under iakttagande tillika, att priset å sockerbetor

utgår enligt vad som överenskommes mellan Kungl. Majit och sagda

förening eller, om dylik överenskommelse ej kommer till stånd, varder bestämt

jämlikt lagen angående skyldighet att i vissa fall verkställa odling av

sockerbetor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. ®

Där odling äger rum jämlikt sagda lag, åtager sig bolaget att mottaga leverans

av sockerbetor under iakttagande av i tillämpliga delar ovan åsyftade

bestämmelser om leveransvillkor samt följande särskilda stadganden.

Sedan odlare till sockerfabrik gjort vederbörlig anmälan i två exemplar om

sin sockerbetsodling 1941 samt därvid jämväl avlämnat sådan föreskriven

förbindelse, som avses i 3 § här nedan, åligger det bolaget att å det för odlaren

avsedda exemplaret av sagda anmälan teckna erkännande av dess

mottagande med åtagande tillika för bolaget att i vad på bolaget ankommer

gent emot den enskilde odlare, varom fråga är, iakttaga föreskrivna villkor

och bestämmelser beträffande betleverans och vad därmed sammanhänger.

Där odlare ej iakttager honom åvilande skyldigheter i avseende å betors

odling och leverans, är bolaget skyldigt att härom ofördröjligen göra anmälan

till statens livsmedelskommission eller av denna anvisad myndighet.

Utan hinder av vad ovan sägs, skall beträffande leverans av betor till

Lidköpings, Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakt gälla i huvudsak de grunder,

som tidigare tillämpats av mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

3 §.

De förbindelser angående skyldighet för odlare att erlägga viss lägsta betalning

vid användandet 1941 av lejd arbetskraft för betors skötsel och upptagning

samt angående erläggande av viss s. k. betodlareavgift, som en var

odlare har att avlämna enligt åtagande eller, om sådant ej göres, jämlikt

tillämpningsföreskrifter till den i 2 § ovan omförmälda lag, åligger det bolaget

att mottaga från odlaren samt, på anfordran, överlämna dem till den

i 7 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt 2 § i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §■

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Majit.

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1941—31 juli 1942 är bolaget gent emot

staten redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager staten sig att — med den inskränk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

ning, som följer av bestämmelserna i 1 morn. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader.

Därvid skola särskilt nedan angivna grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun och till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, utan skall bolaget självt täcka dessa utgifter mot det

att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 4.45 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda örestal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Med hänsyn till vad sålunda bestämts rörande bland annat underhållskostnader

äger bolaget icke att å andra konton (såsom förnödenheter, löner

m. fl.) överflytta vad som av bolaget hittills plägat bokföras å underhållskontot

och ej heller att genom påskyndande åtgärder beträffande underhåll

och nyanskaffningar å året 1940/41 överföra vad som normalt borde

komma först å året 1941/42.

Under avskrivningar, som i detta moment avses, skola innefattas samtliga

anläggningsavskrivningar, som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl

sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen, cisternvagnarna m. m.

och vilka tillförne avförts före bokslutet å respektive konton.

Sådana utgifter som gåvor till filantropiska företag, understöd till forskning

samt överhuvud taget sådana anslag till utomstående, som ej hava samband

med sockerrörelsen, få ej belasta av staten garanterade kostnadsposter

utanför ramen av det belopp, som bolaget jämlikt nu förevarande moment

första stycket äger tillgodoräkna sig.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1942, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att bolaget

kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av varan till

storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och lagervärden

förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1942 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1942 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta innebär

i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt, genom

belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och a andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

7

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktions fond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som motsvarar

det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt från

å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra sidan

det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i normallagret

för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får, under

iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall att rekonstruktionsfonden vid

prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av lagret.

I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är, skall bolaget

rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd eller annat

av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran, till

staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig återställning

av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd

och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter

eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren

i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall

— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1941/42 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till

vid sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels

eventuellt förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och

beträffande kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra

sidan skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten

gentemot bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret

vid räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,

skall den bolaget enligt punkt 5 härnedan tillkommande vinsten få

framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma pris,

som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

räknas den av bolaget planerade nya tillverkningen av äggvitehaltigt foder i

samband med återtagning av avloppsvatten ej såsom en under statens garanti

och prisbeslämmande enligt kontraktet och bolagets redovisningsskyldighet

fallande del av sockcrrörelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dels ock ett belopp av 4,100,000 kronor avsett att tillhopa

med bolagets å annan verksamhet än tillverkning och försäljning av

socker och sirap och här avsedda biprodukter erhållna vinst användas till

förräntning av bolagets eget kapital eller till ändamål, som bolaget äger fritt

bestämma, dock förutsättes att den under 1940 tillämpade utdelningen till

bolagets aktieägare ej får höjas.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits,

och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse om beloppets

täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattats av statens garanti, är bolaget skyldigt att. därest

annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

S mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t att

med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser om

täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

8 §.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt rörande

bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 9

träda staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj:t. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1941 till och

med den 31 juli 1942 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tillsvidare för tid efter sist sagda dag.

Bihang till riksdagens protokoll 19&1. 7 sami. Nr IS.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

(Se noten

här nedan).1

Bilaga 2.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1941 samt bestridande av vissa på

statens sockernämnd ankommande kostnader.

1 §•

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockernämnd att vid användning under 1941 av lejd arbetskraft för sockerbetors

skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om dylikt

arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga följande:

1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar) betalas ett ackord av

minst 91 kronor 52 öre per tunnland. — För upptagningen skall ackordet

vara minst 88 kronor per tunnland. För upptagning, som verkställes senare

under året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Under

förutsättning att betorna omsorgsfullt avblastats, väl rengjorts från jord

och smårötter och samlats i högar på förut väl rengjord plats samt högarna

täckts med blast skall härutöver för upptagningen betalas ett kvantitetstilllägg

av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar

(cirka 500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger

280 deciton betor per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 179 kronor

52 öre per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller

den första av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln

liksom helackordet med 3 kronor 20 öre per tunnland. Bortfaller

den sista hackningen, minskas samma ackord med 12 kronor 80 öre per

tunnland. Bortfalla båda sistnämnda hackningar, minskas ackordet med 14

kronor 8 öre per tunnland.

1 I följande fall må 1 § 1 mom. i stället hava nedan angivna lydelse, nämligen

beträffande

betodlare å Gotland:

För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 87 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

minst 80 kronor per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

2. Kvantitetstillägg utbetalas senast två veckor efter kampanjens slut vid

vederbörande fabrik. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller av annat

laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget arbete om minst 3,200 sträckfamnar

skall kvantitetstillägg utgå i proportion till upptagen areal.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

3. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i 1 och 2

morn., är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas, efter anmodan

av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt av Kungl.

Maj:t meddelade föreskrifter.

2 §■

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, under 1941 till nämnden erlägga en avgift av

intill 3 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling sagda

år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall innehållas

å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras avgiften

i proportion till arealen.

3 §.

Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri inbegripet

avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt 1 §

3 mom. föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härutöver

skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400

sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram

per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor per

hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 167 kronor per tunnland jämte

kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller den första av ovannämnda

hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet

med 4 kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas

samma ackord med 11 kronor per tunnland.

betodlare, som tecknar betodlingskontrakt med Mörbylånga råsockerfabrik:

För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment,

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 90 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

minst 77 kronor per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under

året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

över skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400

sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram

per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor

per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 167 kronor per tunnland

jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller den första av ovannämnda

hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet

med 5 kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas

samma ackord med 12 kronor per tunnland.

417860. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 212 angående reglering av sockernäringen i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevill a1 i texten