Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1941, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1941-05-20 · 79 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 75 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1941:20, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1941, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1941 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt

för år 1941, m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 7 mars 1941 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 173, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1941,

2) förordning örn rätt att på grund av påförd krigskonjunkturskatt för

år 1941 erhålla nedsättning i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

m. m. för samma år, samt

3) förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst

åren 1941 och 1942 av ersättning på grund av försäkring för förlust

av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg.

Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

Till utskottets behandling hava överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 209 i första kammaren av herr Wistrand

och nr 286 i andra kammaren av herr Olson i Göteborg m. fl., vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 173 måtte besluta sådan

ändring i förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1941 att

skattskyldig vid beräkning av inkomsterna för förkrigsinkomståren och beskattningsåret

erhåller avdrag för såväl statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och värnskatt som kommunalskatt, samt att vederbörande utskott måtte

verkställa den omformulering av författningstexten, som föranledes av detta

yrkande;

2) de likalydande motionerna nr 211 i första kammaren av herrar Ekströmer

och Mannerskantz och nr 282 i andra kammaren av herr Lundell,

vari hemställts, att »riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 173

om krigskonjunkturskatt»;

3) de likalydande motionerna nr 212 i första kammaren av herr Axel Ivar

Anderson och nr 283 i andra kammaren av herr Wiberg m. fl., vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 173 måtte vidtaga

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 20.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

sådana ändringar i och tillägg till det framlagda förslaget, att de i motionerna

»under punkterna 1 t. o. m. 3» anförda synpunkterna vinna beaktande, så

ock besluta, att i följd härav bestämmelserna om provisorisk påföring av

krigskonjunkturskatt skola utgå, att riksdagen därjämte måtte besluta sådana

ändringar i lydelsen av det av 1940 års urtima riksdag genom skrivelse nr

103 lämnade bemyndigandet för Kungl. Majit att medgiva eftergift beträffande

krigskonjunkturskatt m. m., vilka följa av ett bifall till ovanstående yrkanden,

samt att vederbörande utskott måtte verkställa härav föranledda ändringar

dels i förslaget till förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1941

jämte anvisningar, dels i berörda bemyndigande;

4) de likalydande motionerna nr 214 i första kammaren av herr Bernhard

Nilsson m. fl. och nr 285 i andra kammaren av herr Liedberg m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Majlis proposition nr

173 måtte taga hänsyn till i motionerna framförda yrkanden och önskemål;

5) de likalydande motionerna nr 216 i första kammaren av herrar Nordenson

och Sylwan och nr 284 i andra kammaren av herr Lundberg i Hälsingborg

m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av proposition

nr 173 måtte dels beakta i motionerna framförda synpunkter, dels ock besluta

sådan ändring av 11 § förslaget till förordning örn krigskonjunkturskatt

för år 1941 att nämnda paragraf erhåller följande ändrade lydelse:

11 §■

Krigskonjunkturskatten skall utgöra

a) beträffande rörelse:

å den del av den beskattningsbara merinkomsten, som ej överstiger 20 procent

av motsvarande jämförelseinkomst 30 procent,

överstiger 20 men ej 50 procent av motsvarande jämförelseinkomst 40 procent,

överstiger 50 procent av motsvarande jämförelseinkomst 50 procent;

b) beträffande jord- och skogsbruk:

40 procent av den beskattningsbara merinkomsten;

c) beträffande övriga förvärvskällor:

50 procent av den beskattningsbara merinkomsten.

Avser beskattningsåret — — — fullt hundratal kronor, bortfaller.;

6) motionen nr 208 i första kammaren av friherre Beck-Friis m. fl., vari

hemställts, att »riksdagen vid behandling av proposition nr 173 ville besluta,

att inkomst av skogsbruk ej skall träffas av krigskonjunkturskatt»;

7) motionen nr 210 i första kammaren av herr Holmström, vari hemställts,

att »riksdagen måtte besluta att i den av Kungl. Majit föreslagna förordningen

om krigskonjunkturskatt för år 1941 införa bestämmelser av innebörd,

att Kungl. Maj :t äger att i fall, där på grund av särskilda förhållanden

lättnad i eller befrielse från krigskonjunkturskatt för viss skattskyldig eller

grupp av skattskyldiga finnes vara erforderlig, medgiva sådan åtgärd»;

8) motionen nr 213 i första kammaren av herr Axel Ivar Anderson, vari

hemställts, att »riksdagen vid behandling av proposition nr 173 ville besluta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

3

sådan ändring i ''förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1941’, att virke,

som ett företag avverkat å egen skog för nyttjande i egen rörelse, helt undantages

från krigskonjunkturskatt av skogsbruk, eller, om detta ej kan bifallas,

att företaget berättigas att i varje fall undantaga från beräkningen så stor del

av nämnda virke, som vid beskattningsårets slut ej förädlats eller avyttrats

i förädlat skick»;

9) motionen nr 215 i första kammaren av herr Sandström m. fl., vari

hemställts, att riksdagen vilie besluta sådan ändring av 10 § i förslaget till

förordning om krigskonjunkturskatt för år 1941, att det skattefria bottenavdraget

fastställes till 4,000 kronor i stället för av Kungl. Majit föreslagna

3,000 kronor;

10) motionen nr 270 i andra kammaren av herr Falk m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förslag till förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1941, att 2 § punkt e) får följande lydelse:

inkomst i form av tjänst, tantiem---förvärvsverksamhet; samt att

fjärde stycket i 10 § får följande lydelse: dels ock ett belopp av 1,000 kronor;

11) motionen nr 279 i andra kammaren av herr Henriksson, vari hemställts,

att »riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 173 måtte

besluta, att det i 10 § i förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt för

år 1941 fastställda skattefria bottenavdraget höjes från föreslagna 3,000 kronor

till 4,000 kronor»;

12) motionen nr 280 i andra kammaren av herr Hansson i Skediga, vari

hemställts, att »riksdagen måtte höja den siffra, som ligger som minimisiffra

för krigskonjunkturbeskattningens utgångsläge, från nu av Kungl.

Majit föreslagna 3,000 kronor till 4,000 kronor»; samt

13) motionen nr 281 i andra kammaren av herr Karlsson i Granebo m. fl.,

vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 173 måtte dels besluta, att merinkomst från för bränsle försåld ved endast

skall krigskonjunkturbeskattas för den del av inkomsten som uppstått

genom tillämpning av högre priser än fastställda garantipriser, dels ock i övrigt

taga hänsyn till i motionen anförda synpunkter vid utformningen av beskattningsreglerna

angående förvärvskällan skogsbruk.

Genom proposition den 1 augusti 1940, nr 2, föreläde Kungl. Majit riksdagen

förslag till förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1940, m. m.

Förslaget blev i huvudsak bifallet av riksdagen, och den 19 augusti 1940 utfärdades

dels, i överensstämmelse med riksdagens beslut, förordning örn

krigskonjunkturskatt för år 1940 och förordning örn rätt att på grund av påförd

krigskonjunkturskatt för år 1940 erhålla nedsättning i den statliga inkomst-

och förmögenhetsskatten m. m. för samma år, dels ock kungörelse angående

fastställelse av vissa formulär till blanketter för deklaration till ledning

för taxering till krigskonjunkturskatt år 1940 m. m. (SFS 1940 nr 704—

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

766). Den 31 augusti 1940 utfärdades vidare dels kungörelse med vissa tillämpningsföreskrifter

till förordningen den 19 augusti 1940 örn krigskonjunkturskatt

för år 1940, m. m., dels ock kungörelse med föreskrifter rörande provisorisk

påföring av krigskonjunkturskatt för år 1940, m. m. (SFS nr 807

och 808). Vidare föreläde Kungl. Majit genom proposition den 6 december

1940, nr 84, riksdagen förslag till bemyndigande för Kungl. Majit att i vissa

fall medgiva eftergift beträffande krigskonjunkturskatt m. m. På hemställan

av första särskilda utskottet (utlåtande nr 11) bemyndigade urtima riksdagen

(skrivelse nr 103) Kungl. Majit, att beträffande krigskonjunkturskatt eller

till syfte likartad skatt, som vore hänförlig till av nu rådande krigskonjunktur

föranledda förhållanden, dels där bedrivande av viss verksamhet

framstår såsom ur det allmännas synpunkt särskilt betydelsefullt, för visst

företag medgiva eftergift genom att fastställa särskild grund för utgörande

av eller stadga befrielse från dylik skatt beträffande inkomster, som härflyta

från nämnda verksamhet; dels, där främjande av viss tillverkning framstår

såsom särskilt betydelsefullt med hänsyn till folkförsörjningen eller rikets

försvarsberedskap, efter den centrala krigskonjunkturskattenämndens hörande,

förordna, att beträffande företag för dylik tillverkning tillsvidare eller

för visst eller vissa beskattningsår inkomstökning, i den mån densamma

med sannolika skäl visas hava uppkommit genom ny eller ökad sådan tillverkning,

helt eller delvis ej skall upptagas till beskattning, dock att sådant

undantag ej må avse merinkomst som får antagas hava uppkommit genom

höjning av försäljningsprisen utöver vad som erfordrats för att täcka ökade

omkostnader.

Sedan chefen för finansdepartementet åt kammarrättsråden juris doktorn

Carl W. U. Kuylenstierna och Eric Rosenqvist uppdragit att inom finansdepartementets

skatteberedning utarbeta förslag till krigskonjunkturskatt för

år 1941, avlämnade utredningsmännen en den 6 februari 1941 dagtecknad

promemoria i ämnet jämte författningsförslag, vilken promemoria fogats vid

propositionen såsom bilaga.

Efter remiss hava yttranden över skatteberedningens förslag avgivits av

ett flertal myndigheter och sammanslutningar.

Beträffande den allmänna motiveringen för de i propositionen framlagda

förslagen tillåter sig utskottet hänvisa till vad departementschefen härutinnan

anfört i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet (s. 71—75).

Vad angår detaljmotiveringen för de i propositionen framlagda författningsförslagen

får utskottet likaledes hänvisa till vad departementschefen

anfört i ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelserna härutinnan återfinnas

i fråga örn vissa paragrafer i förslaget till förordning örn krigskonjunkturskatt

för år 1941 å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:

Skattepliktig inkomstökning och skattskyldighet (2 §) s. 78,

Taxerad merinkomst (4 §) s. 107—116, (5 och 6 §§) s. 145—152, (7 §) s.

154, (8 §) s. 155—156 samt (9 §) s. 156—157,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. *

Beskattningsbar merinkomst (10 §) s. 157,

Beräkning av krigskonjunkturskatt (11 §) s. 157,

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt (13—23 §§) s. 164—165,

Uppgiftsskyldighet och förfarande vid taxering till krigskonjunkturskatt

(26—36 §§) s. 180—182 samt

Kostnader för taxeringsarbetet (39 §) s. 182.

Beträffande förslaget till förordning om rätt att på grund av påförd krigskonjunkturskatt

för år 1941 erhålla nedsättning i den statliga inkomst- och

förmögenhetsskatten m. m. för samma år återfinnes redogörelsen å sid. 184

—185 i propositionen.

Vad slutligen angår förslaget till förordning med särskilda bestämmelser

beträffande taxering för inkomst åren 1941 och 1942 av ersättning på grund

av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg

hänvisas till sid. 185 i propositionen.

Beträffande motiveringen för de i motionerna framlagda förslagen tillåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

I en till utskottet inkommen skrivelse av den 30 april 1941 har aktiebolaget

aerotransport framhållit, att de skäl, som i propositionen anförts för

den i beskattningshänseende jämförelsevis gynnsamma ställningen för rederinäringen,

syntes äga motsvarande giltighet i fråga om flygtrafik. På

grund härav har bolaget hemställt, att de för rederinäringen föreslagna särbestämmelserna

måtte förklaras skola äga tillämpning jämväl beträffande

företag, som driver flygtrafik.

Utskottets yttrande.

Det är enligt utskottets mening under nu rådande förhållanden ofrånkomligt

att i skattesystemet alltjämt inbegripes även en krigskonjunkturskatt.

Så stora skattebördor lia i olika former, senast genom den allmänna

omsättningsskatten, lagts å skattedragarna inom alla inkomstklasser, även

dem som fått sina realinkomster beskurna, att en merbeskattning av dem

som fått sina inkomster mera väsentligt ökade på grund av kriget eller dessförinnan

rådande krigskonjunktur framstår såsom särskilt påkallad. Vid

ståndpunktstagande till frågan örn krigskonjunkturskatten måste även beaktas

den av föredragande departementschefen framhållna synpunkten att

skatten torde utgöra ett verksamt led i statsmakternas strävanden att hindra

spekulationer i prisstegring å produkter av betydelse för folkförsörjningen.

Departementschefen Ilar för sin del funnit detta förhållande mer

än uppväga den synpunkten att skatten är ägnad att verka återhållande

på företagsamheten. Denna sistnämnda synpunkt har kraftigt betonats i

olika motioner och anföres i motionerna 1:211 och II: 282 jämte andra skäl

som ett avgörande motiv för yrkande örn avslag å Kungl. Maj:ts proposition.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Utskottet finner ej de i motionerna anförda skälen motivera en sådan ståndpunkt,

men anser angeläget att uppehålla sig vid frågan örn krigskonjunkturbeskattningens

inverkan på företagsamheten inom näringslivet.

Denna frågas vikt vill även utskottet för sin del kraftigt betona. Vid avstängning

från importmöjligheter är näringslivets upprätthållande än mer än

under normala förhållanden en livsbetingelse för befolkningen. Värdet av

dess insatser för försvaret och folkförsörjningen kan knappast överskattas.

Att näringslivet står såvitt möjligt konsoliderat och rustat att möta de stora

påfrestningar efter kriget som äro att förutse måste jämväl anses vara en

angelägenhet av största vikt. Utskottet hyser emellertid den övertygelsen att

inom näringslivet finnes den största förståelse för att å detsamma måste

läggas en avsevärd del av den mycket tunga skattebörda som ej kan undvikas.

Skattesystemets uppgift är att giva beskattningen en sådan avvägning

att skatten träffar hårdast där den kännes minst tyngande, och krigskonjunkturskatten

innebär ett försök att så utforma ett av leden vid denna

avvägning, att av kriget och av krigskonjunkturen förorsakad inkomstökning

beskattas starkare än andra inkomster. Huruvida denna skatteform

kan komma att i huvudsakligen oförändrad form bestå, om kriget blir långvarigt,

är ej möjligt att förutse. Enligt utskottets förmenande bör den betraktas

endast som ett i nuvarande läge ofrånkomligt led i systemet.

Betydelsen av frågan örn beskattningens inverkan på företagsamheten ger

utskottet anledning att i korthet analysera detta spörsmål och därvid såsom

skilda frågor betrakta dels skattens inriktning i avseende å företagens konsolidering

och dels dess verkan i övrigt.

Krigskonjunkturskattens anordning är, framför allt i den form den nu

föreligger, anlagd på att ej förhindra utan fastmera medverka till en fortsatt

sund konsolidering av näringslivet. Den föreslagna rätten att vid denna beskattning

tillgodonjuta i räkenskaperna gjorda avskrivningar för överpris och

merkostnad å nyanskaffade tillgångar för stadigvarande bruk, vilka kunna

antagas efter kriget till större eller mindre del förlora sitt förräntningsvärde,

är mycket långt gående och kan antagas inbjuda till nyinvesteringar av medel

som eljest skulle beskattats. Rätten att vid beskattningen få lagernedskrivningar

till förkrigspris respekterade lärer också driva företagen till konsolidering

genom att dessa i sina räkenskaper verkställa dylika nedskrivningar.

Där fråga är om mera riskfylld krisbetonad verksamhet, kan däremot

befaras att investeringsintresset hålles tillbaka, om ej en mera avsevärd

vinstmöjlighet lockar vederbörande att påtaga sig risker. Det bör

emellertid understrykas, att en åtskillnad måste göras mellan mer eller

mindre önskvärd sådan verksamhet. Någon anledning att uppmuntra i och

för sig ej behövlig produktion endast på den grund att detta kan anses utgöra

en stimulans för näringslivet föreligger ej. Det är icke ett samhällsintresse att

det realkapital som står till buds offras på sådan produktion, örn risk föreligger

att realkapitalet skall gå förlorat. Ä andra sidan kan fråga vara örn

sådan med hänsyn till osäkerheten örn den rådande konjunkturens varaktighet

riskfylld verksamhet, som i nuvarande läge för folkförsörjningen är att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

7

anse som önskvärd eller rent av nödvändig. Sådan verksamhet får givetvis

ej omöjliggöras genom olämpligt avvägd beskattning. I detta avseende

bör emellertid märkas följande.

Krigskonjunkturskatt ifrågakommer ej med mindre inkomsten för beskattningsåret

överstiger den med utgångspunkt från de för näringslivet

i allmänhet gynnsamma åren 1937 och 1938 uppskattade jämförelseinkomsten,

varför en omläggning av verksamhet som omöjliggjorts av kriget står

till buds utan att krigskonjunkturskatt riskeras förrän den nya verksamheten

visar sig så lönande att inkomsten överstiger jämförelseinkomsten. Synnerligt

beaktande förtjänar den möjlighet till eftergift i krigskonjunkturskatt,

som föreligger på grund av 1940 års urtima riksdags åt Kungl. Majit

givna bemyndigande att bevilja sådan eftergift. Detta bemyndigande, som,

enligt vad upplyst blivit, i flera fall tagits i anspråk, avser i sin förra del

verksamhet vars bedrivande framstår såsom ur det allmännas synpunkt

särskilt betydelsefullt och i sin senare del det fall där främjande av viss

tillverkning framstår såsom särskilt betydelsefullt med hänsyn till folkförsörjningen

eller rikets försvarsberedskap. Där fråga är om sådan verksamhet,

kan följaktligen beskattningen avvägas med hänsyn till vad förhållandena

kräva. Till frågan örn innebörden av detta bemyndigade återkommer

utskottet i det följande. Här må dock framhållas, att de nu antydda förmånerna

vid krigskonjunkturbeskattningen i förening med de uppmjukade regler

som föreslås beträffande beräkning av jämförelseinkomst för nystartade

företag måste anses vara av stort värde för näringslivet.

Det är emellertid angeläget att de möjligheter till lindring i krigskonjunkturskatten,

som i olika avseenden finnas, bliva uppmärksammade och tillvaratagna

av näringslivet, och utskottet vill understryka angelägenheten av att,

i den mån dessa möjligheter ej äro kända, desamma genom åtgärder från

det allmännas sida, helst i samarbete med näringslivets organisationer, bringas

till de skattskyldigas kännedom.

I propositionen föreslås nu i överensstämmelse med vad som bebådats vid

behandlingen av förslaget om krigskonjunkturskatt för år 1940 viss utvidgning

av krigskonjunkturskatten, främst därutinnan att jordbruk och skogsbruk,

viss inkomst av annan fastighet samt realisationsvinst vid avyttring av

fast egendom inbegripes i densamma, varjämte krigskonjunkturbeskattningen

av inkomster av tjänst och av tillfällig förvärvsverksamhet utom realisationsvinst

något utvidgats. Löneinkomster i allmänhet och kapitalinkomster lia

lämnats utanför beskattningen. Utskottet finner de i förarbetena till lagstiftningen

och de av departementschefen anförda motiven lör denna avgränsning

av skatten bärande. Mot en ytterligare utvidgning av skatten lala framför

allt praktiska tillämpningssvårigheter, vilka både beträffande kapitalinkomster

och tjänsteinkomster liro mycket framträdande. Det har vidare förefallit

utskottet som örn en ytterligare utvidgning av beskattningen skulle få

jämförelsevis ringa betydelse. Att å andra sidan, på sätt i motionen 1:208

föreslagits, från beskattningen undantaga skogsbruk tinner utskottet uteslutet.

Såsom i propositionen framhållits är här i stor utsträckning fråga om ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

präglat renodlade krigskonjunkturvinster, vilka uteslutande äro beroende av

prisstegring utöver omkostnadsökning. De praktiska svårigheter, som i motionen

åberopas såsom grund för skogsbrukets uteslutande från krigskonjunkturskatten,

få visserligen ej underskattas. Med hänsyn till det jämförelsevis

begränsade antal skattskyldiga för vilka beskattning kan förväntas ifrågakomma

och den omständigheten att fråga väsentligen är örn större skogsägare

vilka kunna förete utredning om de försålda produkternas beskaffenhet,

bör det dock vara möjligt att komma till rätta med dessa svårigheter på

ett sådant sätt att beskattning av andra än verkliga krigskonjunkturvinster

ej, såsom i motionen befaras, skall ifrågakomma. Med de bestämmelser som

föreslås inkräktar beskattningen i intet fall på de belopp, som skulle kunnat

erhållas för skogsprodukterna före kriget, utan lämnar en ej ringa vinstmarginal

över dessa värden ograverad.

Av föredragande departementschefen har jämväl berörts frågan om önskvärdheten

av att medgiva rätt att från inkomstökning under visst år avräkna

inkomstminskning under ett annat. Under vitsordande av det principiellt

riktiga i ett sådant förfarande beträffande krigskonjunkturskatten har

departementschefen framhållit, att möjligheterna härutinnan knappast kunna

helt överskådas förrän i samband med det planerade avräkningsförfarandet

efter krigets slut. Ett mycket betydelsefullt steg i fråga om utjämning mellan

olika beskattningsår innebure emellertid förslaget örn provisorisk skattepåföring

i händelse av avsättning till s. k. kostnadsutjämningsfond. I olika motioner

ha nu framlagts förslag om ytterligare åtgärder i syfte att möjliggöra

kvittning mellan inkomstökning under ett beskattningsår och inkomstminskning

under ett annat. I motionen I: 210 har sålunda föreslagits att Kungl.

Majit skulle få rätt att i fall, där på grund av särskilda förhållanden lättnad

i eller befrielse från krigskonjunkturskatt för viss skattskyldig eller grupp av

skattskyldiga befunnes vara erforderlig, medgiva sådan åtgärd. I motionerna

I: 212 och II: 283 har framlagts förslag till lösning av frågan efter i huvudsak

följande linjer. All krigskonjunkturskatt, åtminstone i vad den härflutit av

rörelse, skulle i princip påföras blott provisoriskt. Debiterad krigskonjunkturskatt

i vad den överstege medgiven nedsättning av den statliga inkomst- och

förmögenhetsskatten skulle sålunda icke erläggas i vanlig ordning utan insättas

på ett spärrat specialkonto hos statlig kreditinstitution, antingen riksbanken

eller postgirokontoret. Ränta skulle ej utgå. Vid krigskonjunkturperiodens

slut skulle en avräkning mellan merinkomstår och inkomstminskningsår

verkställas, varefter saldot skulle definitivt tillfalla staten. Den Kungl.

Majit meddelade fullmakten att medgiva eftergift beträffande krigskonjunkturskatt

skulle så utvidgas, att Kungl. Majit kunde efter prövning i särskilda

tall medgiva disponerande av tillgodohavande å spärrkonto för omedelbar

avskrivning av investeringar för ändamål, vilka vöre för folkhushållet angelägna.

I synnerhet har enligt motionen skäl ansetts föreligga att till prövning

upptaga spörsmålet, i vad mån den i den redan meddelade fullmakten

gjorda begränsningen av möjligheten till skattebefrielse att avse inkomster,

som härledde sig från den ur näringspolitisk synpunkt angelägna verksam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 9

heten såsom sådan, framstode såsom rationell. Denna begränsning innebure

framför allt, att ett företag, som å viss rörelse baft beskattningsbar merinkomst,

icke kunde komma i åtnjutande av befrielse från krigskonjunkturskatt,

även örn vinstmedlen avsåges för framtida investering i riskbetonad,

ur försörjningspolitisk synpunkt betydelsefull verksamhet.

Ett bifall till de i sistnämnda motioner framställda yrkandena skulle

från näringslivets synpunkt medföra ej enbart fördelar utan även vissa

nackdelar i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Återbetalning av krigskonjunkturskatt

skulle nämligen enligt motionerna i allmänhet ej kunna

förekomma förrän i samband med det planerade avräkningsförfarandet efter

krigets slut. Endast där Kungl. Maj:t med stöd av fullmakten dessförinnan

medgåve skattemedlens användning för nyinvestering, skulle enligt

motionerna tidigare restitution kunna äga runi. Enligt Kungl. Maj:ts

förslag skulle däremot tidigare restitution, när behov av sådan förelåge,

kunna förekomma i alla de fall, där provisorisk skattepåföring skett, exempelvis

då nytt varulager anskaffats i stället för avgånget sådant eller då nytt tonnage

inköpts i stället för sålt eller förlorat sådant, för att ej tala om den synnerligen

betydelsefulla restitutionsmöjlighet som avsättning till den föreslagna

kostnadsutjämningsfonden skulle medföra. Restitution må enligt propositionen

äga rum örn kostnadsutjämningsfond använts för omkostnader i rörelsen, för

vilka avdrag skulle medgivits vid taxering till krigskonjunkturskatt, därest

ej fonden disponerats för ändamålet. Det lärer vara avsett att uttrycket

»omkostnad» här skall uppfattas i vidsträckt bemärkelse och omfatta även

exempelvis avskrivning för överpris och merkostnad å en nyanskaffad tillgång.

Därest, såsom utskottet anser riktigt, åt uttrycket omkostnad gives så

vidsträckt innebörd som nu angivits, torde anordningen med kostnadsutjämningsfond

uttryckligen tillförsäkra de skattskyldiga den rätt att åtnjuta avdrag

vid nyinvesteringar, som enligt motionerna skulle tillkomma dem endast

efter särskilt medgivande av Kungl. Majit. Möjligheten begränsas väsentligen

endast av bestämmelsen om det högsta belopp som må avsättas till

kostnadsutjämningsfond, men även i detta avseende synes propositionen

fylla rimliga anspråk. Det mera betydelsefulla fall som ej regleras genom

propositionen är väl det, där inkomstminskningen uppkommit under tidigare

år än merinkomsten. Genom en direkt utfästelse örn avräkning till

den skattskyldiges förmån efter krigets slut såsom i motionerna 1:212 och

II: 283 ifrågasatts skulle väl även detta fall regleras. En dylik uttrycklig utfästelse

torde dock ej nu kunna givas med hänsyn till svårigheten att förutse,

hur förhållandena komma att gestalta sig och vilka påfrestningar på skattebetalarna

som bli nödvändiga. Utskottet instämmer emellertid i föredragande

departementschefens uttalande örn det principiellt berättigade i ett dylikt

förfarande och understryker önskvärdheten av att det skall visa sig möjligt

alt genomföra ett sådant.

Den anmärkning mot en alltför snäv avfattning av den Kungl. Majit

lämnade fullmakten att meddela eftergift i krigskonjunkturskatt, som framställts

i motionerna I: 212 och 11: 283, förefaller, såvitt utskottet kan finna, i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

belysning av det senast anförda mindre bärande. Den olägenhet som genom

anmärkningen framhäves avhjälpes visserligen icke genom fullmakten men

väl genom olika anordningar för provisorisk skattepåföring och särskilt

genom reglerna örn kostnadsutjämningsfond. Utskottet vill för sin del göra det

uttalandet att den i fullmaktens förra del intagna bestämningen att eftergiften

skall gälla inkomster, som härflyta av den från det allmännas synpunkt

särskilt betydelsefulla verksamheten, givetvis bör så förstås, att med

inkomst av ifrågavarande verksamhet avses den förutsebara inkomsten av

denna verksamhet under den tid med vilken man i sammanhanget räknar.

Såsom villkor för skattebefrielsen skall alltså ej för varje år behöva krävas

en noggrann utredning örn storleken av den just på det året belöpande inkomsten

av sagda verksamhet, utan det bör vara tillräckligt att, såvitt förutses

kan, den eftergift av krigskonjunkturskatt, som medgives, ej är större än

den på verksamheten i fråga sammanlagt under olika år belöpande krigskonjunkturskatten.

Framhållas bör måhända att, därest särskild utredning rörande

storleken av den på varje år belöpande inkomsten av ifrågavarande

verksamhet med hänsyn till förhållandena i särskilda fall skulle visa sig

önskvärd, hinder givetvis ej möter för Kungl. Majit att fastställa dylikt villkor,

även om Kungl. Majit ej genom fullmakten bindes att föreskriva sådant.

Denna utskottets uppfattning lärer överensstämma med hittills tillämpad

praxis.

Av det anförda torde framgå, att utskottet ej finner sig kunna tillstyrka de

nu berörda yrkandena i motionerna I: 212 och lii 283, och att utskottet ej

heller kan biträda yrkandet i motionen I: 210.

1 motionerna I: 212 och lii 283 lia framställts yrkanden att från de taxerade

merinkomsterna skulle få göras ett särskilt avdrag svarande mot den

ökning i de vid företaget under året utbetalade lönesummorna, som hänför

sig till den i förhållande till föregående beskattningsår inträdda ökningen i

det genomsnittliga antalet anställda, dock med sådan begränsning att rätten

till avräkning kommer att omfatta förslagsvis högst 3,000 kronor i genomsnitt

för varje anställd. Utskottet kan för sin del ej förorda en sådan anordning

utan finner det lämpligare om skattelättnad av den art, som i nämnda

motionsyrkanden ifrågasättes, medgives endast i sådana fall då efter särskild

prövning lättnad finnes vara på sin plats. Detta resultat synes kunna

ernås, därest den Kungl. Majit lämnade fullmakten så förstås, att bedrivande

av viss verksamhet kan anses framstå såsom särskilt betydelsefullt,

där samhällsnyttan av i och för sig önskvärd verksamhet ytterligare framhäves

därigenom att denna finnes utgöra ett mera betydelsefullt led i åtgärderna

för bekämpande av arbetslösheten, samt att även i den senare delen

av bemyndigandet skall kunna inläggas en motsvarande innebörd. Utskottet

anser att en sådan tolkning är i full överensstämmelse med bemyndigandets

såväl syfte som avfattning.

Även rörande frågan om hänsyntagande till penningvärdet vid ifrågavarande

beskattning har föredragande departementschefen gjort vissa uttalanden.

Departementschefen vidhöile sin redan förra året uttalade mening, att,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

11

därest en mera betydande försämring av penningvärdet skulle inträda, hänsyn

till en sådan borde tagas vid krigskonjunkturbeskaltningen. Visst sådant

hänsyntagande kunde i själva verket ifrågakomma ej blott vid en verklig

försämring av penningvärdet, ulan även där en av varuknapphet förorsakad

allmän prisstegring ägt rum. Departementschefen ansåge emellertid ej anledning

föreligga att för 1941 års skatt föreslå särskild anordning i anledning av

nu nämnda förhållanden. Ur taxeringsteknisk synpunkt vore det helt visst

önskvärt att undvika de komplikationer som skulle bliva en ofrånkomlig

följd av ett sådant hänsyntagande. Ett visst beaktande av de framförda synpunkterna

syntes emellertid kunna ske vid bestämmande av det skattefria

bottenavdragets storlek. Mot vad departementschefen sålunda yttrat har utskottet

ingen erinran. Utskottet vill emellertid uttala den meningen att, såvitt

utskottet kan finna, det ligger vikt vid att vederbörlig hänsyn tili den allmänna

prisstegringen tages vid utformningen av krigskonjunkturskatten för

nästa år.

Innan utskottet övergår till författningsförslagens detaljer finner sig utskottet,

ej minst med hänsyn till lagstiftningens utvidgning att avse även

sådana förvärvskällor som jordbruk och skogsbruk, böra framhålla vikten

av att en såvitt möjligt enhetlig tillämpning i överensstämmelse med lagstiftarens

syfte eftersträvas, och att landskamrerarna jämte konsulenter beredas

tillfälle att överlägga örn riktlinjer för en sådan tillämpning.

Beträffande detaljerna i förslaget till förordning örn krigskonjunkturskatt

får utskottet anföra följande.

De i motionerna I: 208 oell II: 270 framställda yrkandena i vad dessa avse

2 § har utskottet berört i det föregående.

Utom en redaktionell ändring i 2 § 1 mom. föreslår utskottet att i 2 mom.

införes en bestämmelse, genom vilken parti- och detaljhandelsbolag för rusdrycker,

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet så ock annat aktiebolag, från

vilket utdelningen i sin helhet tillfaller staten, undantages från krigskonjunkturskatt.

Det förefaller utskottet lämpligt att, där det utan saklig olägenhet låter

sig göra, undvika det besvär och den omgång som deklaration och taxering

till krigskonjunkturskatt medföra. Härav föranledes även en ändring i

27 § 1 mom.

Utskottet har uppmärksammat de uppmjukningar av reglerna om jämförelseinkomstens

beräkning, som i propositionen föreslås i anvisningarna till

4 §, och vill uttala önskvärdheten av att denna fråga särskilt beaktas vid det

landskamrerarmöte, vars avhållande utskottet i det föregående förordat.

Från centralkonsulenten för krigskonjunkturbeskattningen bar inhämtats,

att vid bestämmande av jämförelseinkomst med frångående av medeltalet av

inkomsterna för förkrigsinkomståren vid 1940 års taxering till krigskonjunkturskatt

tillämpats bland annat följande regler. Om nämnda medeltal understiger

medeltalet för en femårsperiod — eller i vissa fall en längre period —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

har jämförelseinkomsten i regel fastställts till detta senare medeltal. Om

såväl medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren som medeltalet för

en längre period understigit 5 procent av det egna verkliga kapitalet, har

jämförelseinkomsten i regel beräknats till 5 procent på detta kapital. Där

fråga varit om familjebolag, har dock denna regel ej kunnat upprätthållas,

eftersom den redovisade vinsten kunnat beskäras genom utbetalning av löner

till delägarna m. m. Därest ett företag ej nått sin fulla kapacitet förrän

under år 1938, har jämförelseinkomsten fastställts till samma belopp som

1938 års inkomst. I vissa fall har under dylika förhållanden hänsyn även

tagits till resultatet under första halvåret 1939. Utan att taga ställning

till frågan om dessa reglers allmängiltighet vill utskottet uttala att de synas

utgöra ett i stort sett riktigt uttryck för den tankegång som ligger

bakom bestämmelserna örn jämförelseinkomst. Tilläggas må att i vissa fall,

där fråga är om mer eller mindre nystartade företag för vilka jämförelseinkomsten

följaktligen uppgår till jämförelsevis lågt belopp, reglerna örn

hänsyntagande till naturlig utveckling stundom kunna åberopas för bevisning

att krigskonjunkturvinst ej är för handen.

I punkt 4 b av anvisningarna till 4 § har införts ett nytt stycke i syfte att

ytterligare klargöra förhållandet mellan bestämmelserna om värdering av

varulager och örn rätt till avdrag för minskning av s. k. dold förkrigsreserv.

Bestämmelsen har i huvudsak den innebörden, att därest vid lagerminskning

den enligt förkrigspris uppskattade dolda förkrigsreserven enligt räkenskaperna

ej ökats, lagervärderingen skall godkännas. Avdrag för minskning av

dold förkrigsreserv ifrågakommer då endast där reserven enligt räkenskaperna

är mindre än den dolda förkrigsreserven. I anslutning till detta tillägg

föreslås att den i c) under ifrågavarande anvisningspunkt intagna bestämningen

av vad som skall förstås med förkrigspris överflyttas till nu ifrågavarande

stycke.

I motionen I: 213 har föreslagits att riksdagen ville besluta sådan ändring

i förordningen örn krigskonjunkturskatt, att virke som ett företag avverkat

å egen skog för nyttjande i egen rörelse helt undantages från krigskonjunkturskatt

av skogsbruk, eller, örn detta ej kan bifallas, att företaget berättigas

att i varje fall undantaga från beräkningen så stor del av nämnda virke, som

vid beskattningsårets slut ej förädlats eller avyttrats i förädlat skick. Genom

punkt 5 av anvisningarna till 6 § regleras det fall att inkomstminskning uppstått

å rörelsen, medan för skogsbruket framkommer taxerad merinkomst, på

det sätt att prissättningen i förhållandet mellan de båda verksamhetsgrenarna

i beskattningsavseende beräknas efter annan grund än i räkenskaperna.

Motionen avser det fall, då trots denna kvittningsmöjligliet taxerad merinkomst

kvarstår för skogsbruket i fall då skogsprodukterna vid beskattningsårets

utgång ligga kvar i rörelsen i förädlat eller oförädlat skick. Såvitt utskottet

kan finna kan detta fall ej tänkas inträffa, där företaget utnyttjat

lagstiftningens medgivande att nedskriva produkterna i fråga till förkrigspris.

Spörsmålet visar sig följaktligen i verkligheten vara ett specialfall inom

frågan i vad mån vid lagerökning nedskrivning skall i beskattningsavseende

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

godkännas till lägre värde än värdet enligt räkenskaperna. Lagstiftningen

intar här i princip samma ståndpunkt som beträffande den statliga inkomstoch

förmögenhetsskatten, att sådan ytterligare nedskrivning ej godkännes.

Undantag har i propositionen gjorts endast där den skattskyldige visar att vid

uppskattningen enligt räkenskaperna hänsyn ej tagits till nedskrivning som

enligt god köpmannased varit uppenbart påkallad. Mot denna med hänsyn till

näringsföretagens konsolidering betydelsefulla princip lärer knappast någon

berättigad invändning kunna göras. Utskottet mäste emellertid medge att

just där fråga är om förhållandet mellan jordbruk eller skogsbruk å ena sidan

och rörelse, som tillgodogör sig jordbrukets eller skogsbrukets produkter, a

andra sidan, konsekvenserna av denna lagstiftningens inställning kunna vara

svårare att överskåda än när fråga är örn enbart rörelse, varför vissa billighetsskäl

tala för att i innevarande års lagstiftning medge särskilt undantag

från nämnda princip för detta speciella fall. Genom rätt att tillgodoräkna

sig nedskrivning lägst till förkrigspris av lagerökningen beträffande de ej avyttrade

produkterna där sådan ej skett i räkenskaperna möjliggöres för företaget

att få fram sådan inkomstminskning å rörelsen, som utgör förutsättning

för den nyss nämnda kvittningsrätten. Utskottet föreslår tillägg till

punkt 4 b) av anvisningarna till 4 § av nu angiven innebörd.

I d) andra stycket av ifrågavarande anvisningspunkt föreslås den ändringen,

att orden »med visshet» utbytas mot »med hög grad av sannolikhet». Det

torde praktiskt taget aldrig vara möjligt att med visshet förutse att en tillgång

skall helt förlora sitt värde efter krigets slut, medan en hög grad av

sannolikhet i sådant avseende stundom torde vara för handen.

I motionerna I: 209 och II: 286 har föreslagits sådan ändring i den förevarande

lagstiftningen att skattskyldig vid beräkning av inkomsterna för förkrigsinkomståren

och beskattningsåret skola erhålla avdrag för såväl statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt och värnskatt som kommunalskatt. Denna

fråga har ingående behandlats av departementschefen, vilken påvisat, att en

sådan avdragsrätt ej är ur principiella synpunkter grundad, och funnit en

dylik rätt ej heller vara av praktiska skäl påkallad. Utskottet kan hänvisa till

detta yttrande och avstyrker bifall till motionen.

I punkt 11 av anvisningarna till 4 § göres en oväsentlig redaktionell ändring

samt, såsom följd av ändringarna i punkt 4 b) och c), en ändrad hänvisning.

Av anvisningarna till 5 § har punkt 2 formellt omarbetats, då den i propositionen

föreslagna texten förefaller svårläst. Någon saklig ändring innebär

icke denna omarbetning.

I motionerna I: 214 och II: 285 lia ändringar föreslagits i reglerna om

jordbrukets krigskonjunkturbeskattning i följande avseenden. Beloppet av

inkomsten för ett vart av de båda förkrigsinkomståren borde ej få sättas

lägre än till en summa motsvarande 5 procent förräntning på det i fastigheten

arbetande kapitalet. Detta skulle schablonmässigt bestämmas till 130

procent å det enligt resultatet av 1938 års fastighetstaxering fastställbara

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

fastighetskapitalet. Denna spärregel skulle komma till användning vid tilllämpning

av saväl brutto- som nettometoden. Vid inträdd lagerminskning

skulle den skattskyldige få från inkomsten avdraga det verkliga värdet av

lagerminskningen, beräknat enligt priserna vid beskattningsårets ingång.

Viss del, förslagsvis 25 procent, av krigskonjunkturskatten för jordbruk

skulle påföras provisoriskt, och den skattskyldige skulle huva rätt att återfå

den provisoriskt påförda skatten för att kompensera förluster under efterföljande

år.

Det i dessa motioner framlagda förslaget, att ett visst i förhållande till det

i fastigheten nedlagda kapitalet bestämt belopp skulle utgöra minsta belopp

för jämförelseinkomsten, överensstämmer till sin allmänna läggning med ett

av kammarrätten framfört förslag, vilket av föredragande departementschefen

rätt ingående behandlats i dennes motivering. Motionärernas förslag är

dock betydligt mera schablonartat än kammarrättens men samtidigt lättare

att tekniskt genomföra. De sakliga skäl som i propositionen anförts mot

kammarrättens förslag träffa enligt utskottets mening även motionärernas

förslag, som för övrigt medger de skattskyldiga att tillgodoräkna sig så höga

belopp såsom jämförelseinkomst, att praktiskt taget ali krigskonjunkturskatt

å jordbruk antagligen skulle bortfalla. Utskottet kan ej förorda detta förslag.

Vad i motionerna anföres rörande inträffad lagerminskning synes böra

föranleda den ändringen i första stycket punkt 3 av anvisningarna till 5 §

att såsom ingående lagervärde skall gälla »verkliga värdet» å lagret vid viss

tidpunkt i stället för »värdet» vid denna tidpunkt. Ändringen är rent redaktionell

och avser att tydliggöra att ej förmögenhetsdeklarationernas sannolikt

i många fall alltför låga värden behöva följas vid denna uppskattning.

Beträffande reglerna rörande lagerminskning föreslås för övrigt även den

ändringen att sådan minskning angives hänföra sig till kalenderåret 1940 i

stället för såsom enligt propositionen beskattningsåret. Denna ändring föreslås

för att få fram en reell likformighet mellan de jordbrukare vilkas deklarationer

upprättas för kalenderår och dem som deklarera för räkenskapsår

omfattande annan tid. Då merinkomsten av jordbruk genomgående bör

bestämmas med utgångspunkt från priserna vid ingången av år 1940, synes

en sådan ändring vara på sin plats. Utskottet vill tillägga, att örn skattskyldig

vid den ordinarie inkomstbeskattningen enligt bokföringsmässiga grunder

fått njuta avdrag för värde å lagertillgång vid räkenskapsårets ingång,

den förevarande bestämmelsen örn avdrag i händelse av lagerminskning givetvis

endast avser det belopp, varmed värdet av samma tillgång vid 1940 års

ingång översteg det redan avdragna värdet.

I detta sammanhang har utskottet beaktat svårigheten att i vissa fall tilllämpa

den i sista stycket av anvisningspunkten 3 angivna regeln om merinkomstens

beräkning i det fall då beskattningsåret ej sammanfaller med

kalenderåret. Det förefaller ej utskottet sannolikt att krigskonjunkturbeskattning

skall ifrågakomma i många av de fall, då endast en del av beskattningsåret

belöper på tiden efter 1940 års ingång. Örn frågan blir aktuell

har emellertid utskottet ansett att en proportionell fördelning av mer
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

15

inkomsten på årets olika delar skall kunna godtagas, därest det ej visas hur

merinkomsten verkligen fördelar sig på tiden före och efter årsskiftet. Då här

nästan genomgående torde vara fråga örn skattskyldiga med bokföring, synes

utredning i sådant avseende vanligen kunna förebringas av den skattskyldige,

om också den s. k. likformighetsregelns tillämpning vid ojämna

försäljningar under de olika åren kan vålla svårigheter. Landskamreraren

åter torde vid upprättande av sitt förslag vara nödsakad tillämpa en schablonmässig

fördelningsgrund, och det synes vara lämpligt att stadga om denna

i anvisningarna. Där inkomstminskning ifrågakommer för kvittning mot

skogsbruk eller dyl., synes en proportionell fördelning böra vara obligatorisk.

Det i nämnda motioner framförda förslaget, att viss del av krigskonjunkturskatten

för jordbruk skulle påföras allenast provisoriskt, kan utskottet icke

tillstyrka. En provisorisk skattepåföring förutsätter vissa på förhand bestämda

åtgärder i konsolideringssyfte, en anordning som svårligen låter sig

genomföra beträffande jordbruk. Den av motionärerna föreslagna anordningen

skulle innebära väsentligen endast en utfästelse örn åtminstone partiell

avräkning mellan merinkomstår och inkomstminskningsår, som, därest

behov visar sig föreligga, kan beslutas ett följande år utan hinder av att provisorisk

skattepåföring ej skett.

I anvisningspunkten 4 till 5 § örn jämförelseinkomstens beräkning föreslås

ett tillägg enligt vilket medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren

skall kunna frångås, därest förkrigsinkomståren visat underskott eller

eljest uppenbart onormala vinstresultat. Bestämmelsen anknyter nära till

motsvarande bestämmelse beträffande rörelse.

Slutligen har utskottet i anvisningspunkten 6 företagit viss omredigering

beträffande bestämmelsen om inkomstökning på grund av uthyrning, körslor

eller dyl. i större omfattning än normalt. Bestämmelsen torde närmast innebära

ett förtydligande. Det kan givetvis stundom förhålla sig så att dylika inkomster

endast delvis kunna anses hava berott på förhållanden som avses i

1 §, och då bör ej heller hela beloppet medtagas i den taxerade merinkomsten.

Här må även framhållas att i den mån ifrågavarande uthyrningar m. m.

förorsakat särskild omkostnad eller särskild skadegörelse eller slitning, avdrag

på den grund kan vara berättigat redan vid beräkning av den uppskattade

merinkomsten. Reglerna i punkt 3 av anvisningarna lill 7 § kunna

i sådant avseende tjäna till ledning.

Beträffande 6 § jämte anvisningar må följande anföras. I motionen II: 281

bär yrkats att riksdagen ville besluta att merinkomst från för bränsle försåld

ved endast skall krigskonjunkturbeskattas för den del av inkomsten,

som uppstått genom tillämpning av högre priser än fastställda garantipriser,

samt i övrigt vid utformningen av beskattningsreglerna angående förvärvskällan

skogsbruk taga hänsyn till i motionen anförda synpunkter. Dessa

gå i verkligheten ut på att åt skogsbruket bereda en särskilt förmånlig undantagsställning

i förhållande till annan näringsverksamhet. De uttalanden som

föredragande departementschefen gjort rörande nödvändigheten att vid ifråga
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

varande beskattning iakttaga varsamhet synas utskottet utgöra en tillräcklig

garanti för att skogsägarnas intressen skola behörigen tillvaratagas vid lagstiftningens

tillämpning.

Utskottet har redan vid behandling av anvisningarna till 4 § berört det

fall, att skattskyldig i rörelse tillgodogjort sig produkter från eget skogsbruk,

och tagit ställning till den i sådant avseende väckta motionen I: 213. Emellertid

har utskottet också haft anledning beakta det fall där skogsbruket

och rörelsen bedrivas av formellt skilda företag, vilka i förhållande till varandra

hava ställningen av moder- och dotterföretag. Detta fall synes böra

behandlas lika med det i anvisningspunkten 5 reglerade fallet, varför tillägg

med bestämmelser härom föreslås.

I anvisningarna till 7 § föreslås en rent redaktionell ändring.

I 8 § synes viss ändring av formell natur böra göras.

Beträffande 8 § med anvisningar vill utskottet för övrigt göra det uttalandet,

att därest undantagsvis en uppfinnare skulle åtnjuta inkomst av sin

uppfinnarverksamhet i fonn av lön, analogisk tillämpning av de för yrkesmässig

uppfinnarverksamhet föreslagna reglerna bör kunna äga rum.

Beträffande 10 § yrkas i motionerna I: 215 samt II: 279 och 280 att

det skattefria bottenavdraget skall bestämmas till 4,000 kronor i stället för i

propositionen föreslagna 3,000 kronor, medan i motionen II: 270 yrkas att

detta avdrag bestämmes till 1,000 kronor. Till förmån för det högre avdraget

har bland annat framhållits svårigheten för taxeringsmyndigheterna att verkställa

taxering av det betydligt större antal skattskyldiga som med 3,000 kronorsavdraget

kommer att indragas under skatten. Till förmån för ett avdrag å

allenast 1,000 kronor åter framhålles bland annat dels den omständigheten

att det för att motverka inflationstendenserna ej vore rådligt att lämna ett

så högt belopp som 3,000 kronor skattefritt, dels det förhållandet att örn en

så hög merinkomst som 3,000 kronor lämnades fri från krigskonjunkturskatt,

detta komme att framstå såsom oberättigat, då stora befolkningsgrupper

finge nöja sig med en mycket knapp kompensation för dyrtiden.

Utskottet hyser för sin del den uppfattningen, att ett högre avdrag än

3,000 kronor icke kan förordas. De tendenser till prisstegring, som framträda

inom näringslivet, torde i särskilt hög grad vara att söka hos många

smärre företagare, varför det ur denna synpunkt är önskvärt att ej utesluta

alltför många av dessa från krigskonjunkturskatt. Beträffande jordbruk och

skogsbruk skulle antagligen vid 4,000 kronors avdrag ett så litet antal skattskyldiga

underkastas krigskonjunkturskatt, att meningen med att genomföra

denna helt visst av ett allmänt rättsmedvetande uppburna beskattning av

jordbruk och skogsbruk kunde ifrågasättas. Mot ett lägre avdrag tala däremot

med styrka de taxeringstekniska synpunkterna. Utskottet vill för sin

del uttala den förmodan, att redan ett avdragsbelopp av 3,000 kronor med

sannolikhet kommer att ställa taxeringsmyndigheterna inför svårigheter. För

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

17

dessas övervinnande torde sannolikt på många håll särskild förstärkning avarbetskrafterna

vara av nöden. Då det anföres att svårigheter torde möta

att uppbringa sådan arbetskraft, vill utskottet häremot invända, att de fall,

som genom avdragets begränsning till 3,000 i stället för 4,000 kronor indragas

under beskattningen, i allmänhet torde bli föga komplicerade, varför

mindre skolad arbetskraft synes kunna anlitas för behandling av flertalet

av dessa fall. Med avstyrkande av motionerna beträffande denna punkt tillstyrker

alltså utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande 11 § har utskottet att först taga ställning till yrkandena i motionerna

I: 216 och II: 284 rörande skattesatsernas sänkning. Utskottet vill

ingalunda frånkänna flera av de i motionerna anförda, för övrigt delvis redan

vid behandlingen av 1940 års krigskonjunkturskatt framförda synpunkterna

berättigande, men utskottet delar departementschefens uppfattning om

vikten att effektivt beskära mera betydande krigskonjunkturvinster, därest

ej sådant läge är för handen som finnes böra föranleda eftergift med stöd

av den Kungl. Maj:t meddelade fullmakten. Under hänvisning till vad som

förut anförts i anledning av farhågorna för en produktionshämmande verkan

av skatten vill utskottet följaktligen förklara, att utskottet biträder

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Utskottet föreslår vidare införande i 11 § av ett nytt moment, vilket innebär

att den avräkning som enligt Kungl. Maj:ts förslag skall ske från den

statliga inkomst- och förmögenhetsskatten på grund av att debiterad krigskonjunkturskatt

skall få avdragas från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet, i stället får karaktären av ett avdrag från krigskonjunkturskatten.

Anordningen, som möjliggöres genom att såsom grundbelopp

för krigskonjunkturskatten utföres det belopp som enligt propositionen

skulle utgöra dylik skatt, har närmast föranletts av en önskan att underlätta

debitering och uppbörd. Förslaget torde emellertid även medföra vissa

fördelar i sakligt avseende. Under det att enligt propositionen varje ändring

i krigskonjunkturskatten påverkar taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

blir det nu tvärtom så, att ändringar i den statliga inkomstoch

förmögenhetsskatten föranleda ändringar i taxeringen till krigskonjunkturskatt.

Eftersom det kan antagas att i de fall varom här är fråga besvären

rörande krigskonjunkturskatten komma att bliva mångdubbelt flera

än beträffande den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, måste det

givetvis betraktas som en särskild fördel att den senare skatten överhuvud

ej påverkas av ändringar i krigskonjunkturskatten, låt vara att en omräkning

beträffande den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten faktiskt

måste ske enligt samina regler som de i propositionen föreslagna för att erhålla

det belopp, som skall påföras i krigskonjunkturskatt. Framhållas må,

att beräkning av krigskonjunkturskatt utgör ett moment i själva taxeringen

till dylik skatt, varför någon ändring i 35 § ej i anledning av det nu

framlagda förslaget erfordras. Även vid provisorisk skattepåföring blir resultatet

enligt ändringsförslaget bättre än enligt propositionen, då den stat
Bihang

till riksdagens protokoll lvik. 7 sami. Nr 20.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

liga inkomst- och förmögenhetsskatten hålles helt utanför detta förfarande

även vid restitutioner. Vid bifall till utskottets förslag i detta avseende kan

förslaget till förordning om rätt att på grund av påförd krigskonjunkturskatt

för år 1941 erhålla nedsättning i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

m. m. för samma år utgå.

I 12 § erfordras ett tillägg med karaktär av följdändring till det senast

angivna förslaget örn skatteavdrag.

Rörande de i motionerna I: 212 och II: 283 framställda yrkandena att den

i 13—23 §§ behandlade provisoriska skattepåföringen måtte utgå har utskottet

yttrat sig i den allmänna motiveringen, medan i motiven till 5 § med

anvisningar berörts det i motionerna I: 214 och II: 285 framställda yrkandet

örn provisorisk påföring av viss del av krigskonjunkturskatten för jordbruk.

I punkt 1 av anvisningarna till 14—19 samt 21 §§ har gjorts en formell

ändring som föranletts av ändringarna i anvisningarna till 4 § punkt 4 b).

Från aktiebolaget aerotransport har såsom ovan sagts till utskottet inkommit

en framställning örn likställighet mellan företag för luftfart med

rederier. Spörsmålet torde böra uppmärksammas vid utformning av eventuell

lagstiftning för ett följande år.

En ändring i 27 § 1 mom. har motiverats under 2 §.

I 28 § föreslås att viss uppgift för taxeringsnämndernas ordförande utgår,

med hänsyn till att det ordinarie taxeringsarbetet i riket i allmänhet avslutats

när ifrågavarande uppgift skolat fullgöras. Enligt vad utskottet inhämtat

hava taxeringsnämndsordförandena i riket under hand erhållit sådana meddelanden,

att ett fullgörande av övriga dem enligt denna paragraf åvilande

uppgifter ej lärer möta särskilda svårigheter.

I samband med frågan örn taxeringsnämndsordförandenas åligganden beträffande

det förberedande arbetet med taxeringen till krigskonjunkturskatt

har utskottet särskilt fäst sin uppmärksamhet på det fall att en jordbruksfastighet

är belägen i annat län än det där taxeringen skall äga rum. Då

prövningsnämnden i det senare länet saknar kännedom örn de närmare

förhållandena rörande en sådan fastighet, skulle det möjligen vara till nytta

att taxeringsnämndsordföranden i den ort där fastigheten är belägen avgåve

yttrande över upprättade förslag till taxering och i anledning därav avgivna

erinringar. Att föreskriva en obegränsad skyldighet att avgiva yttrande

torde dock ej vara lämpligt och ej heller nödvändigt, då ett flertal frågor

äro av rent teknisk natur och kunna lösas genom de upplysningar, som

framgå av handlingarna eller direkt kunna införskaffas av de skattskyldiga.

Att uppställa några bestämda regler torde näppeligen låta sig göra, men rent

allmänt torde väl kunna sägas, att taxeringsnämndsordförande på landskamrerarens

begäran bör vara pliktig att lämna de upplysningar, som anses

erforderliga för taxeringens verkställande i den mån klarhet ej kan vinnas

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

19

ur handlingarna eller eljest någon uppgift som lämnats i dessa anses behöva

kontrolleras av taxeringsnämndsordföranden. Utskottet förutsätter att detta

spörsmål kommer att behandlas vid det landskamrerarmöte, som utskottet

förordat skola äga rum. För övrigt torde föreliggande spörsmål bliva aktuellt

även i de fall, där fastigheten är belägen i samma län som beskattningsorten.

I 29 § 3 mom. föreslår utskottet viss utsträckning av den tid, inom vilken

skattskyldig skall framställa erinringar mot erhållet förslag till taxering, men

medgivande samtidigt av viss möjlighet att, där det är oundgängligt, bestämma

kortare tid för ändamålet.

Tiden för verkställande av taxeringen till krigskonjunkturskatt synes utan

större olägenhet kunna utsträckas med 5 dagar, så att taxeringen skall vara

avslutad senast den 15 december i stället för, såsom i propositionen föreslås,

den 10 december. Samtidigt har bestämmelsen om tiden för protokollsjustering

måst ändras. Härigenom beredes en något vidgad rörelsefrihet för

prövningsnämnderna.

Att förslaget till förordning örn rätt att på grund av påförd krigskonjunkturskatt

för år 1941 erhålla nedsättning i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

m. m. för samma år enligt utskottets mening bör utgå, har redan

motiverats i samband med behandlingen av 11 §.

Förslaget till förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering

för inkomst åren 1941 och 1942 av ersättning på grund av försäkring för

förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg tillstyrkes i huvudsak

av utskottet. Den i förslaget avsedda förmånen synes emellertid böra utsträckas

att gälla även det fall då fartyg gått förlorat under beskattningsår

för vilket taxering ägt rum 1940. Utom ändringar som påkallas av denna

ståndpunkt föreslås ett formellt förtydligande.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 173 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas,

1) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning om krigskonjunkturskatt för år 1941.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelse.

1 §•

För inkomstökning, som uppkommit efter utgången av augusti 1939 och

kan antagas hava berott på förhållanden föranledda av pågående krig eller

dessförinnan rådande krigskonjunktur, skall i den omfattning och på det sätt

nedan stadgas för år 1941 erläggas krigskonjunkturskatt till staten.

Skattepliktig inkomstökning och skattskyldighet.

2 §•

1 mom. Skattepliktig enligt denna förordning är efter utgången av augusti

1939 uppkommen inkomstökning hänförlig till

a) inkomst av rörelse;

b) inkomst av jordbruk;

c) inkomst av skogsbruk;

d) inkomst av annan fastighet;

e) inkomst i form av tantiem, provision,

gratifikation eller likartad inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet,

därest inkomsten utgått

från rörelse, jordbruk eller skogsbruk,

inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

såsom uppfinnare eller av tillfälligt

uppdrag ävensom annan jämförlig

inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet;

samt

f) inkomst av icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom;

a) inkomst av rörelse;

b) inkomst av jordbruk;

c) inkomst av skogsbruk;

d) inkomst av annan fastighet;

e) inkomst i form av tantiem, provision,

gratifikation eller likartad inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet,

därest inkomsten utgått

från rörelse, jordbruk eller skogsbruk,

samt inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

såsom uppfinnare eller av

tillfälligt uppdrag ävensom annan

jämförlig inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet;

samt

f) inkomst av icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom;

allt under förutsättning att inkomsten är skattepliktig enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller är av beskaffenhet som

i nästa stycke sägs.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

21

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1 inkomst av rörelse inräknas vid tillämpning av denna förordning intäkt

genom avyttring av sådana för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda maskiner

eller andra inventarier, som icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt hänföras

till byggnad, så ock ersättning på grund av försäkring av dylika tillgångar,

även örn intäkten eller ersättningen ej är skattepliktig enligt nämnda

förordning eller intäkten enligt densamma hänföres till intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet.

2 mom. Skattskyldig enligt denna förordning är envar fysisk eller juridisk

person, vilken åtnjutit inkomstökning som avses i 1 morn., därest enligt

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt den fysiska eller

juridiska personen vid 1941 års taxering är skattskyldig för den inkomst, vartill

inkomstökningen hänför sig, eller, såvitt angår intäkt eller ersättning

varom sägs i 1 mom. andra stycket, för den inkomst, i vilken intäkten eller

ersättningen inräknas.

Från skattskyldighet undantagas

systembolag som avses i förordningen

angående försäljning av rusdrycker,

aktiebolaget vin- och spritcentralen

samt aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

så ock annat aktiebolag,

från vilket utdelningen i sin helhet

tillfaller staten.

Taxerad merinkomst.

3 §■

Vid tillämpning av denna förordning skall uppskattning av inkomster ske

dels för det beskattningsår, för vilket taxering enligt förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äger rum år 1941 (beskattningsåret),

dels, utom vad angår inkomst av skogsbruk samt av icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom, för ett vart av de två beskattningsår, som

gått till ända närmast före den 1 september 1939 (förkrigsinkomståren).

Uppskattningen skall verkställas enligt bestämmelserna i förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt med sådana avvikelser, som erfordras

för att åstadkomma likformighet i inkomstberäkningen för de olika åren,

samt under iakttagande av i denna förordning meddelade särskilda föreskrifter.

Såsom grund för bestämmande av inkomstökning fastställes, där ej annat

följer av särskilda bestämmelser i denna förordning, den på ett antaget

jämförelseår belöpande jämförelseinkomsten. Där ej särskilda förhållanden

till annat föranleda, skall såsom jämförelseinkomst upptagas medeltalet av

inkomsterna för förkrigsinkomståren.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Med ledning av den inkomstuppskattning varom nu stadgats fastställes,

på sätt i 4—9 §§ närmare angives, taxerad merinkomst särskilt för en var av

de inkomstgrupper, som angivas i 2 § 1 mom. första stycket a)—f).

4 §•

1 mom. Beträffande rörelse skola inkomster för förkrigsinkomståren och

beskattningsåret så ock jämförelseinkomsten uppskattas för varje förvärvskälla

för sig.

Såsom särskild förvärvskälla i rörelse enligt denna förordning anses särskild

förvärvskälla enligt kommunalskattelagen.

2 mom. Det belopp, varmed inkomsten för beskattningsåret av en till rörelse

hänförlig förvärvskälla överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med

tillägg eller avdrag i förekommande fall för beräknad ränta å minskning eller

ökning av eget kapital, utgör uppskattad merinkomst av förvärvskällan.

För varje förvärvskälla, för vilken uppskattad merinkomst fastställes, skall

tillika fastställas, i vad mån denna kan antagas hava berott på förhållanden

föranledda av pågående krig eller dessförinnan rådande krigskonjunktur.

Summan av de för samtliga till rörelse hänförliga förvärvskällor enligt

förra stycket fastställda beloppen skall, där ej fall som i 3 mom. avses är

för handen, utgöra taxerad merinkomst av rörelse.

3 mom. Har skattskyldig, för vilken uppskattad merinkomst av till rörelse

hänförlig förvärvskälla fastställes, haft annan till rörelse hänförlig förvärvskälla,

beträffande vilken vid motsvarande tillämpning av bestämmelserna

i 2 mom. första stycket underskott uppstår, skall för denna förvärvskälla

uppskattad inkomstminskning till beloppet fastställas.

Tillika fastställes i vad mån den uppskattade inkomstminskningen kan antagas

hava berott på förhållanden föranledda av pågående krig eller dessförinnan

rådande krigskonjunktur.

Såsom taxerad merinkomst av rörelse i fall som i detta mom. avses upptages

det belopp, varmed sådan merinkomst som i 2 mom. andra stycket

sägs sammanlagt överstiger sådan inkomstminskning som avses i förra

stycket, dock högst det belopp, varmed de sammanlagda uppskattade merinkomsterna

överstiga de sammanlagda uppskattade inkomstminskningarna.

4 mom. Kan skattskyldig visa, att i den uppskattade merinkomsten av

viss förvärvskälla ingår belopp, varmed dold förkrigsreserv under beskattningsåret

minskats, skall merinkomsten i motsvarande mån anses ej hava

berott på förhållanden som omförmälas i 1 §. Såsom dold förkrigsreserv

anses härvid belopp, varmed tillgångens verkliga värde vid utgången av

augusti 1939 översteg dess i beskattningshänseende enligt denna förordning

gällande värde vid nämnda tidpunkt.

I övrigt skall uppskattad merinkomst antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, där ej den skattskyldige med bärande sannolikhets
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skäl ådagalägger, att inkomstökningen helt eller delvis skulle hava uppkommit

oberoende av sådana förhållanden.

Uppskattad inkomstminskning skall antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, i den mån det ej framgår såsom sannolikt, att

inkomstminskningen ej berott på sådana förhållanden.

5 mom. Kungl. Maj:t äger, efter förslag av den i 32 § omförmälda centrala

krigskonjunkturskattenämnden eller efter nämndens hörande, beträffande

visst slag av rörelse bestämma särskild grund för fastställande huru

stor del av uppskattad merinkomst skall, därest ej annat ådagalägges, antagas

hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §.

6 mom. Vad i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen samt denna dag utfärdad

förordning stadgas om särskild ordning beträffande beskattning av ersättning

på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid

avyttring av fartyg skall icke äga tillämpning vid taxering till krigskonjunkturskatt,

utan skall vid uppskattning av inkomst såväl för förkrigsinkomståren

som för beskattningsåret beträffande dylik ersättning förfaras

enligt de regler, som gälla för taxering av ersättning på grund av försäkring

av annan till inventarier hänförlig egendom än fartyg, eller av köpeskilling

vid avyttring av sådan annan egendom.

Om provisorisk påföring av skatt i fall som nu sagts stadgas i 18 §.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §•

1 mom. Beträffande jordbruk skall uppskattad merinkomst beräknas gemensamt

för olika förvärvskällor till det belopp, varmed inkomsten av jordbruk

under beskattningsåret, med tillägg eller avdrag i förekommande fall

för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital, överstiger

medeltalet av motsvarande inkomster under förkrigsinkomståren. Till inkomst

av jordbruk hänföres inkomst av jordbruksfastighet med undantag

av inkomst av skogsbruk.

Där ej utredning förebringas för en specificerad beräkning av den uppskattade

merinkomsten (nettometoden), beräknas den enligt en summarisk

uppskattningsgrund, vid vilken hänsyn tages till ökningen av bruttointäkterna

och den uppskattade ökningen av omkostnaderna sedan förkrigsinkomståren

(bruttometoden).

2 mom. Den uppskattade merinkomsten av jordbruk skall upptagas såsom

taxerad merinkomst, i den mån den kan antagas hava berott på förhållanden

som avses i 1 §.

(Se vidare anvisningarna.)

6 §•

Beträffande inkomst av skogsbruk skall såsom taxerad merinkomst gemensamt

för olika förvärvskällor upptagas så stor del av de under beskatt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ningsåret åtnjutna intäkterna av skogsbruk genom avyttring eller uttag för

förädling eller förbrukning i egen rörelse som kan anses hava uppkommit

genom prisstegring från förkrigsinkomståren utöver vad som erfordrats för

att täcka omkostnadernas ökning, dock ej högre belopp än som av den skattskyldige

visas hava motsvarat beräknad nettointäkt av skogsbruk för beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §•

1 mom. Beträffande inkomst av annan fastighet skall det belopp, varmed

inkomsten för beskattningsåret, beräknad gemensamt för olika förvärvskällor,

överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med tillägg eller avdrag

i förekommande fall för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget

kapital, utgöra uppskattad merinkomst.

2 mom. Den uppskattade merinkomsten av annan fastighet upptages såsom

taxerad merinkomst, i den mån det framgår såsom sannolikt, att merinkomsten

berott på förhållanden som omförmälas i 1 §.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §.

Beträffande inkomst i form av tantiem eller annan inkomst som avses i

2 § 1 mom. e) skall, där ej annat följer av vad nedan stadgas, gemensamt

för inkomst av tjänst och av tillfällig förvärvsverksamhet såsom taxerad

merinkomst upptagas

a) till intäkt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet hänförligt belopp,

vars storlek varit beroende antingen av sådant resultat av rörelse som

belöper på tiden efter utgången av augusti 1939 eller av omsättningen i eller

omfattningen av efter nämnda tidpunkt bedriven rörelse eller av sådant resultat

av jordbruk eller skogsbruk som belöper på tiden efter utgången av år

1939,

samt till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, dock ej realisationsvinst,

hänförligt belopp, vars storlek varit beroende av resultatet av tillfällig affär

som gjorts efter utgången av augusti 1939,

i båda fallen försåvitt ej den skattskyldige med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger att motsvarande intäkt skulle hava uppkommit oberoende

av förhållanden som omförmälas i 1 §, så ock

b) intäkt i andra fall än nu sagts av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare

eller av tillfälligt uppdrag eller av annan jämförlig tillfällig förvärvsverksamhet,

i den mån intäkten uppenbarligen överstigit det vederlag för

uppdraget eller det eljest utförda arbetet som den skattskyldige skäligen kunnat

betinga sig, om förhållanden som i 1 § sägs ej varit för handen.

Såsom taxerad merinkomst enligt Såsom taxerad merinkomst enligt

denna paragraf skall dock i intet fall denna paragraf skall dock i intet fall

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

25

(Kungl. Maj:ts förslag.)

upptagas högre belopp än det, varmed

inkomst av tjänst och av tillfällig

förvärvsverksamhet, med undantag

av realisationsvinst och lotterivinst

samt belopp som erhållits genom

restitution av allmänna skatter, överstiger

motsvarande jämförelseinkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

(Utskottets förslag.)

upptagas högre belopp än det, varmed

inkomst av tjänst och av tillfällig

förvärvsverksamhet, med undantag

av realisationsvinst och lotterivinst

samt belopp som erhållits genom

restitution av allmänna skatter, för

beskattningsåret överstiger motsvarande

jämförelseinkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

9 §•

Vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom uppkommen realisationsvinst

skall upptagas såsom taxerad merinkomst, i den mån den kan

antagas hava berott på värdeökning uppkommen efter utgången av augusti

1939, försåvitt det ej av den skattskyldige visas att den skulle hava uppkommit

oberoende av förhållanden som omförmälas i 1 §.

Vid fastställande av den taxerade merinkomsten må avdrag ske dels för

realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom, beräknad efter

samma grunder som tillämpats vid uppskattningen av realisationsvinsten,

dels, örn den skattskyldige normalt plägat beskattas för realisationsvinst,

för ett med hänsyn därtill avvägt skäligt belopp.

(Se vidare anvisningarna.)

Beskattningsbar merinkomst.

10 §.

Till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst fastställes särskilt

för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor tillsammans.

Vid fastställande av beskattningsbar merinkomst skall från de taxerade

merinkomsterna sammanlagt avdragas

dels belopp som den skattskyldige visar sig hava efter utgången av augusti

1939 utgivit såsom gåva för luftvärnet eller luftskyddet och som fått avdragas

vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt år 1941 men

för vilket avdrag enligt denna förordning ej skett vid beräkning av uppskattad

merinkomst av rörelse,

dels ock ett belopp av 3,000 kronor.

Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under beskattningsåret

haft annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som

vid tillämpning av denna förordnings föreskrifter utvisar inkomstminskning,

skall beskattningsnämnd vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande

medgiva skäligt avdrag utöver vad ovan sagts med högst inkomstminskningens

belopp. Har den skattskyldige under beskattningsåret

även haft annan, krigskonjunkturskatt icke underkastad förvärvskälla, som

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kan anses utvisa inkomstökning i förhållande till förkrigsinkomståren, bör

skälig hänsyn därtill tagas vid avdragets bestämmande.

Avdragen tillgodonjutas i första hand från taxerad merinkomst av rörelse.

Återstående avdrag göres från summan av övriga taxerade merinkomster.

Beskattningsbar merinkomst utföres dels för rörelse, dels för övriga förvärvskällor

gemensamt i fulla hundratal kronor, så att överskjutande belopp,

som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Beräkning av krigskonjunkturskatt.

11 §.

Krigskonjunkturskatten skall ut- 1 mom. För krig skönj unkturskatgöra,

ten fastställes ett grundbelopp.

Detta skall utgöra,

a) beträffande rörelse:

å den del av den beskattningsbara merinkomsten, som

ej överstiger 20 % av motsvarande jämförelseinkomst:.................. 50 %,

överstiger 20 men ej 50 % av motsvarande jämförelseinkomst:.......... 60%,

» 50 % » » » :.......... 10%;

b) beträffande övriga förvärvskällor:

50 procent av den beskattningsbara merinkomsten.

Avser beskattningsåret ej samma antal månader som det antagna jämförelseåret,

skall motsvarande jämförelseinkomst upptagas till ett med hänsyn

härtill jämkat belopp. Den motsvarande jämförelseinkomsten utföres i fulla

hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt

hundratal kronor, bortfaller.

2 mom. Krigskonjunkturskatten

skall utgöra det enligt 1 mom. fastställda

grundbeloppet efter avdrag av

de belopp varmed statlig inkomstoch

förmögenhetskatt, värnskatt och

särskild skatt å förmögenhet för den

skattskyldige skulle hava minskats,

örn krigskonjunkturskattens grundbelopp

avdragits från det till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt taxerade

beloppet och det därefter återstående

beloppet utgjort taxerat belopp.

12 §.

Skall jämlikt 19 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för äkta makar fastställas gemensamt beskattningsbart belopp, skall i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

27

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förekommande fall jämväl till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor fastställas

för makarna gemensamt.

Kan ene maken helt eller delvis ej utnyttja avdrag för inkomstminskning

eller realisationsförlust, må det återstående avdraget tillgodonjutas av den

andre maken, som om denne själv haft inkomstminskningen eller realisationsförlusten.

Vad nu stadgats om inkomstminskning skall gälla även förvärvskällor

som avses i 5—8 §§. Avdrag som omförmäles i 10 § andra stycket

skall, i den mån det ej utgör avdrag för gåva till luftvärnet eller luftskyddet

vilket kunnat utnyttjas av den av makarna som givit gåvan, med

motsvarande tillämpning av där meddelade föreskrifter ske från den för

båda makarna sammanlagda taxerade merinkomsten.

Krigskonjunkturskatten beräknas efter den för båda makarna sammanlagda

beskattningsbara merinkomsten, såvitt angår rörelse med hänsyntagande

till den för båda sammanlagda jämförelseinkomsten, och fördelas å

makarna, särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor, efter förhållandet

mellan deras taxerade merinkomster av motsvarande förvärvskällor.

Vid beräkning enligt 11 § 2 mom.

av avdrag från det till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade beloppet

i fall som avses i 19 § förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

iakttages att avdraget

må, i den mån det ej kunnat utnyttjas

av den därtill närmast berättigade

maken, tillgodokomma den andre

maken.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt.

13 §.

Krigskonjunkturskatt må efter framställning från skattskyldig, som taxeras

för merinkomst av rörelse, påföras allenast provisoriskt

a) för framtida nedskrivning av ersättningslager (14 §),

b) för mötande av framtida prisfall (15 §),

c) för kostnadsutjämning (16 §),

d) för befarad framtida värdeminskning (17 §),

e) för framtida anskaffning av ersättningstonnage med mera (18 §), samt

f) för framtida nyanskaffning av fartyg (19 §).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

14 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida nedskrivning av

ersättningslager skall ske,

därest lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

minskats sedan sista förkrigsinkomstårets utgång eller, örn lagret vid

utgången av augusti 1939 visas hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, sedan utgången av augusti 1939,

samt en särskild varuförnyelsefond för beskattningsåret avsatts för nedskrivning

av lager, som den skattskyldige har för avsikt att anskaffa i stället

för sålunda avgången lagertillgång.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om vid beskattningsårets slut nya lagertillgångar hade anskaffats

för lagrets uppbringande till samma storlek som vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, eller, om lagret vid utgången av augusti 1939 var större

än vid sista förkrigsinkomstårets utgång, till samma storlek som vid utgången

av augusti 1939, och enligt i denna förordning medgivna grunder nedskrivits

högst med det till varuförnyelsefonden avsatta beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för mötande av framtida

prisfall skall ske,

därest under beskattningsåret tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse inköpts men ej levererats,

samt en särskild prisfluktuationsfond för beskattningsåret avsatts för att

möta framtida prisfall å dessa tillgångar.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om de inköpta lagertillgångarna hade levererats under beskattningsåret

och vid beskattningsårets utgång enligt i denna förordning

medgivna grunder nedskrivits högst med det till prisfluktuationsfonden avsatta

beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

16 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för kostnadsutjämning skall

ske,

därest en särskild kostnadsutjämningsfond för beskattningsåret avsatts för

att användas till omkostnader i rörelsen under ett följande år.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om de avsatta medlen, dock högst en tjugondei av omsättningen

under beskattningsåret eller, om därigenom större förmån vinnes, en

femtedel av skillnaden mellan omsättningen under beskattningsåret och me
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

29

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

deltalet av omsättningen under förkrigsinkomståren, använts för avdragsgilla

omkostnader under beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för befarad framtida värdeminskning

skall ske,

därest i räkenskaperna för beskattningsåret beträffande tillgång för stadigvarande

bruk i rörelse avskrivning skett för överpris eller merkostnad,

men avdrag för motsvarande belopp vid inkomstuppskattning enligt denna

förordning finnes ej kunna medgivas.

Den provisoriska skattepåföringen skall avse det belopp, varmed skatten

skulle hava minskats, om det i räkenskaperna gjorda avdraget i sin helhet

hade medgivits vid inkomstuppskattningen.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida anskaffning av

er sättning stonnage med mera skall ske,

därest under beskattningsåret rörelse tillhörigt fartyg försålts eller fartyg

eller annan tillgång för stadigvarande bruk i rörelse förlorats,

och köpeskillingen eller försäkringssumman eller del därav insatts å särskilt

konto hos riksbanken för att användas, örn det insatta beloppet utgöres

av köpeskilling för fartyg, till anskaffande av annat eller andra fartyg, och,

om det utgöres av försäkringssumma för förlorad tillgång, till anskaffande

av fartyg eller annan tillgång för stadigvarande bruk.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om den i den beskattningsbara merinkomsten ingående del av

det insatta beloppet, som överstiger den avyttrade eller förlorade tillgångens

värde, avdragits vid inkomstuppskattningen. Med tillgångens värde förstås

härvid dess i beskattningsavseende enligt denna förordning gällande värde

när avyttringen ägde rum eller förlusten timade, eller, om tillgången när den

avyttrades eller förlorades var belastad med intecknad gäld, nämnda värde

med avdrag av gälden.

(Se vidare anvisningarna.)

19 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida nyanskaffning

av fartyg skall ske,

därest i annat fall än som avses i 18 § skattskyldig som driver rederirörelse

å särskilt konto hos riksbanken insatt belopp för att användas till anskaffande

av fartyg.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

hava minskats, om halva det insatta beloppet, dock högst hälften av den

vid inkomstuppskattning enligt denna förordning beräknade inkomsten för

beskattningsåret, avdragits vid inkomstuppskattningen.

(Se vidare anvisningarna.)

20 §.

Har fond som i 14, 15 eller 16 § avses ej avsatts i balansräkningen för beskattningsåret

eller har sådan fond avsatts med mindre belopp än som sedermera

visar sig hava varit önskvärt, må såsom avsättning godkännas skriftlig

förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på beskattningsåret

närmast följande räkenskapsåret överföring till sådan fond skall

göras från fond eller konto, som fanns vid beskattningsårets utgång och som

kunde disponeras för de i nämnda paragrafer angivna ändamålen.

Det i 18 och 19 §§ angivna villkoret om insättning i riksbanken skall anses

fullgjort, om dylik insättning skett senast den 15 juli 1941 eller vid den senare

tidpunkt före taxeringens avslutande, som landskamreraren bestämmer.

Efter ansökan av skattskyldig äger Kungl. Maj:t i särskilda fall, där insättning

i riksbanken skulle vålla den skattskyldige avsevärd svårighet, föreskriva,

att insättning i riksbanken må ersättas med annan väsentligen likvärdig

disposition av tillgångar eller, där synnerliga skäl därtill äro, fastställa

annat villkor för den provisoriska skattepåföringen.

21 §.

Restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt skall efter framställning

från skattskyldig av prövningsnämnd medgivas, örn och i den mån

inom tid, som sedermera fastställes,

a) varuförnyelsefond som i 14 § sägs använts för enligt denna förordning

medgiven nedskrivning å lagertillgångar som anskaffats i stället för de under

beskattningsåret avgångna lagertillgångarna,

b) lagertillgångar som i 15 § avses levererats och prisfluktuationsfonden

använts för sådan nedskrivning av dessa tillgångar, som enligt denna förordning

skulle medgivits för beskattningsåret, om tillgångarna då levererats,

c) kostnadsutjämningsfond som i 16 § sägs använts för omkostnader i

rörelsen, för vilka avdrag skulle medgivits vid taxering till krigskonjunkturskatt,

därest fonden ej disponerats för ändamålet,

d) tillgång som i 17 § sägs nedgått i värde under det, vartill den i beskattningsavseende

enligt denna förordning avskrivits,

e) belopp, som enligt 18 eller 19 § insatts i riksbanken, disponerats för

sådan anskaffning av tillgång som insättningen avsett, och i räkenskaperna

sådan avskrivning å tillgången skett som enligt i denna förordning angivna

grunder skulle kunnat godkännas vid taxering till krigskonjunkturskatt för

anskaffningsåret, eller

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

31

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

f) tillgång som i e) sägs nedgått i värde under det, vartill den i beskattningsavseende

enligt denna förordning avskrivits,

dock att, därest i fall som avses i 18 § den under beskattningsåret avyttrade

eller förlorade tillgången varit belastad med intecknad gäld och däremot

svarande belopp ej blivit insatt i riksbanken, den omständigheten att

jämväl andra medel än i riksbanken insatta använts för anskaffning av den

nya tillgången ej skall betaga den skattskyldige den rätt till restitution som

skulle tillkommit honom, därest medlen uttagits ur riksbanken.

Restitutionen skall i vart och ett av de i a)—f) angivna fallen avse det

belopp, varmed skatten för beskattningsåret skulle hava minskats, om avdrag

med den i punkten angivna nedskrivningen, omkostnaden, avskrivningen

eller värdeminskningen skett vid den beskattningsbara merinkomstens

fastställande.

(Se vidare anvisningarna.)

22 §.

1 mom. Där insättning i riksbanken jämlikt 18 eller 19 § skett, är den

skattskyldige ej pliktig erlägga enligt samma paragrafer provisoriskt påförd

krigskonjunkturskatt, förrän prövningsnämnd i den ordning som av Kungl.

Maj:t fastställes meddelat särskilt föreläggande därom. Kungl. Maj:t äger

utfärda föreskrifter rörande rätt för skattskyldig att disponera de hos riksbanken

insatta medlen under iakttagande att säkerhet vinnes för betalning

av den provisoriskt påförda skatten i den mån den ej kommer att bliva föremål

för restitution.

Den som enligt 17 § erhållit provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

för befarad framtida värdeminskning och som hos riksbanken ställt av riksbanken

godkänd säkerhet för skatten äger åtnjuta uppskov med skattens

erläggande enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

Har Kungl. Majit enligt 20 § andra stycket fastställt särskilt villkor för

provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt i fall som avses i 18 eller 19 §,

meddelar Kungl. Majit även de särskilda föreskrifter rörande skattens erläggande

och restitution, som därav betingas.

2 mom. Har tillgång som i 18 eller 19 § avses anskaffats efter beskattningsårets

utgång men senast den 15 juli 1941 eller vid den senare tidpunkt

före taxeringens avslutande, som landskamreraren bestämmer, skall vid

tillämpning av denna förordning så anses som örn belopp, vilket använts för

betalning av tillgången, varit insatt i riksbanken vid beskattningsårets utgång

och sedermera disponerats för anskaffning av tillgången.

3 mom. Föreligga förutsättningar för restitution enligt 21 § redan före

taxeringens verkställande, skall visserligen krigskonjunkturskatt provisoriskt

påföras den skattskyldige, men skall prövningsnämnden efter framställning

från denne i samband med taxeringen förklara att det skattebelopp,

som restitutionen skulle avse, ej skall av den skattskyldige erläggas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förklaring som nu sagts skall ock efter framställning från den skattskyldige

meddelas, därest efter taxeringen men före uppbörden restitution medgives.

i mom. Fråga om restitution i de i 21 § a) och c) angivna fallen prövas,

sedan balansräkningen för vederbörligt år fastställts. Beträffande förfarandet

vid restitution meddelar Kungl. Majit föreskrifter under iakttagande av

stadgandet i 28 § andra stycket.

23 §.

Å erlagd, provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt, som enligt 21 § restitueras,

utgår ränta med tre procent, dock ej i den mån fråga är om restitution

enligt 21 § c).

Åtnjuter skattskyldig uppskov enligt 22 § 1 mom. med erläggande av krigskonjunkturskatt,

är han pliktig att å det skattebelopp som slutligen fastställes

betala ränta från den dag, då skatten enligt eljest gällande föreskrifter senast

skolat erläggas, efter räntefot som av Kungl. Majit bestämmes.

Särskild bestämmelse rörande dödsbo.

24 §.

Därest enligt 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt dödsbo efter skattskyldig befrias från skattskyldighet eller

från erläggande av skatt, skall på särskild prövning av prövningsnämnd bero,

huruvida och i vad mån härav föranledd befrielse från skattskyldighet till

krigskonjunkturskatt eller från erläggande av sådan skatt skall äga rum.

Vad i 24 § 2 mom. förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

är stadgat om dödsbos och dödsbodelägares ansvarighet för dylik skatt skall

äga motsvarande tillämpning i fråga om krigskonjunkturskatt.

Beskattningsort.

25 §.

Taxering till krigskonjunkturskatt skall ske i den kommun, som enligt

22 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är den skattskyldiges

beskattningsort.

Uppgiftsskyldighet och förfarande vid taxering till krigskonjunkturskatt.

26 §.

Taxeringsförordningens bestämmelser om taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt skola i tillämpliga delar, med de avvikelser som nedan

stadgas, lända till efterrättelse med avseende å taxering till krigskonjunkturskatt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.)

27 §.

1 mom. Fysisk eller juridisk person,

som i sin år 1941 avlämnade självdeklaration

uppgivit nettointäkt av rörelse

eller inkomst av tantiem, provision

eller gratifikation som utgått från

(Utskottets förslag.)

27 §.

1 mom. Fysisk eller juridisk person,

som i sin år 1941 avlämnade självdeklaration

uppgivit nettointäkt av rörelse

eller inkomst av tantiem, provision

eller gratifikation som utgått från

rörelse, jordbruk eller skogsbruk, sam- rörelse, jordbruk eller skogsbruk, sam
-

manlagt ej understigande 4,000 kronor,

är, försåvitt ej Kungl. Majit annorlunda

föreskriver, pliktig att utan

anmaning på heder och samvete avlämna

deklaration till ledning för

egen taxering till krigskonjunkturskatt.

manlagt ej understigande 4,000 kronor

och som ej jämlikt 2 § 2 mom. är

undantagen från skattskyldighet, är,

försåvitt ej Kungl. Majit annorlunda

föreskriver, pliktig att utan anmaning

på heder och samvete avlämna deklaration

till ledning för egen taxering

till krigskonjunkturskatt.

Deklarationen skall senast den 15 juli 1941 avlämnas till länsstyrelsen i

det län, där taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ägt rum,

eller, därest taxeringen ägt rum i Stockholm, till Överståthållarämbetet.

2 mom. Annan än den, som på grund av bestämmelserna i 1 mom. har

uppgiftsskyldigliet, är pliktig att efter anmaning, inom tid som i anmaningen

angives, på heder och samvete avlämna deklaration för egen taxering till

krigskonjunkturskatt. Sådan deklarationsskyldighet föreligger dock ej beträffande

inkomst av jordbruk och skogsbruk.

3 mom. Formulär till blanketter för deklarationer enligt 1 och 2 mom.

fastställas av Kungl. Majit.

4 mom. Efter anmaning är envar fysisk eller juridisk person pliktig att

1 den omfattning, som i anmaningen angives, meddela för sin taxering till

krigskonjunkturskatt erforderliga uppgifter utöver dem som avses i 1 och

2 mom.

5 mom. Vanligt handelsbolag, kommanditbolag så ock rederi för registreringspliktigt

fartyg skall utan anmaning till ledning för delägares taxering

lill krigskonjunkturskatt avlämna deklaration på sätt och i den ordning i

1 mom. sägs.

C morn. Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration för

taxering till krigskonjunkturskatt skola taxeringsförordningens bestämmelser

om underlåtenhet att avlämna självdeklaration hava motsvarande tillämpning;

dock skall den i 39 § 1 mom. första stycket taxeringsförordningen stadgade

påföljd för underlåtenhet att avlämna självdeklaration beträffande

deklaration enligt 1 mom. här ovan inträda endast därest den skattskyldige

underlåtit att efterkomma anmaning att inkomma med sådan.

Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration i fall som avses

i 5 mom. skola taxeringsförordningens bestämmelser örn underlåtenhet

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 20. 8

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

att avlämna uppgifter som i 34 § samma förordning sägs äga motsvarande

tillämpning.

28 §.

Taxering verkställes av den ordinarie prövningsnämnd, som har att taga

befattning med den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Frågor om rätt till restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt

skola handläggas av prövningsnämnd.

För det förberedande arbetet med

taxeringen åligger det taxeringsnämndernas

ordförande att i den ordning

Kungl. Majit föreskriver med ledning

av de skattskyldigas självdeklarationer

lämna meddelande till prövningsnämnden

rörande inkomster som av

de skattskyldiga uppgivits, så ock i den

utsträckning Kungl. Maj:t föreskriver

infordra för taxering till krigskonjunkturskatt

erforderliga uppgifter

från skattskyldiga eller eljest biträda

med införskaffande av upplysningar.

För det förberedande arbetet med

taxeringen åligger det taxeringsnämndernas

ordförande att i den ordning

Kungl. Majit föreskriver med ledning

av de skattskyldigas självdeklarationer

lämna meddelande till prövningsnämnden

rörande inkomster som av

de skattskyldiga uppgivits samt biträda

med att lämna och införskaffa

upplysningar.

29 §.

1 mom. Det åligger landskamreraren att, med ledning av. deklarationer och

andra uppgifter enligt 27 § och tillgängliga handlingar rörande taxering jämlikt

taxeringsförordningen, efter den skriftväxling med den skattskyldige och

utredning i övrigt som finnes erforderlig, såsom underlag för taxeringen till

krigskonjunkturskatt låta upprätta förslag till sådan taxering av envar skattskyldig,

för vilken till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst

ifrågakommer.

Förslag rörande taxering till krigskonjunkturskatt såvitt angår inkomst av

jordbruk och av skogsbruk skall genom landskamrerarens försorg upprättas

med ledning av den skattskyldiges självdeklarationer och inhämtade upplysningar

enligt formulär som fastställes av Kungl. Majit. Beträffande inkomst

av jordbruk må förslaget, där ej särskilda omständigheter till annat

föranleda, upprättas enligt den i 5 § angivna bruttometoden utan utredning

i vad mån merinkomsten uppkommit på grund av förhållanden som avses

i 1 §■

2 mom. överensstämmer förslag enligt 1 mom. första stycket med deklaration,

som avgivits av den skattskyldige, skall det så snart ske kan överlämnas

till prövningsnämnden.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

35

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 morn. Innebär förslag enligt 1 mom. första stycket avvikelse från den

skattskyldiges deklaration eller är sådant förslag upprättat utan att deklaration

avlämnats, skall det genom landskamrerarens försorg ofördröjligen i

rekommenderat brev tillställas den skattskyldige.

Förslag som avses i 1 mom. andra stycket bör genom landskamrerarens

försorg i rekommenderat brev tillställas den skattskyldige senast den 15 september

1941.

Skattskyldig, som icke åtnöjes med Skattskyldig, som icke åtnöjes med

förslaget, äger att inom viss vid för- förslag till taxering, äger att inom viss

slagets översändande angiven tid, ej vid förslagets översändande angiven

mindre ån tio dagar efter dess motta- tid till länsstyrelsen ingiva till prövgande,

till länsstyrelsen ingiva till ningsnämnden ställda erinringar mot

prövningsnämnden ställda erinringar förslaget jämte den utredning han

mot förslaget jämte den utredning vill åberopa. Tid som nu sagts skall,

han vill åberopa. där så ske kan, bestämmas till minst

fjorton dagar efter förslagets mottagande.

Sedan landskamreraren vidtagit de ändringar i förslaget, vartill erinringarna

må föranleda, skall förslaget så snart ske kan föreläggas prövningsnämnden.

30 §.

1 mom. Därest prövningsnämnden vid granskning av förslag rörande

taxering till krigskonjunkturskatt finner anledning till annan avvikelse från

detta än som föranledes av yrkande från den skattskyldige, bör denne därom

underrättas och erhålla tillfälle inkomma med erinringar, innan taxeringen

fastställes.

2 mom. Sedan prövningsnämnden verkställt taxeringen, antecknas denna

i särskild längd (krigskonjunkturskattelängd) enligt formulär, som fastställes

av Kungl. Maj:t.

3 mom. För taxering av skattskyl- 3 mom. För taxering av skattskyldiga

enligt denna förordning må diga enligt denna förordning må

prövningsnämndens arbete pågå till prövningsnämndens arbete pågå till

och med den 10 december.

Prövningsnämndens protokoll, i

vad det avser taxering lill krigskon
-

och med den 15 december.

Prövningsnämndens protokoll, i

vad det avser taxering till krigskon
-

junkturskatt, skall justeras inom åtta junkturskatt, skall justeras inom åtta

dagar efter sista sammanträdets av- dagar efter sista sammanträdets avslutande.

slutande, dock senast dea 20 decem
ber.

4 mom. Till en var skattskyldig sorn enligt 29 § 3 mom. tredje stycket

framställt erinringar mot förslag rörande taxering till krigskonjunkturskatt

så ock till en var i krigskonjunkturskattelängden upptagen annan skattskyldig,

som taxerats med avvikelse från av honom avlämnad deklaration eller

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Majis förslag.) (Utskottets förslag.)

utan att deklaration avlämnats, skall vederbörande protokollförare senast den

23 december i rekommenderat brev översända utdrag ur krigskonjunkturskattelängden

samt prövningsnämndens protokoll i vad den skattskyldige angår.

31 §.

Kungl. Majit förordnar för Stockholms stad och för varje län en i bokföring

sakkunnig person att såsom konsulent enligt landskamrerarens bestämmande

biträda prövningsnämnden vid taxeringen till krigskonjunkturskatt.

Konsulent förordnas jämväl att enligt allmänna ombudets hos mellankommunala

prövningsnämnden bestämmande biträda denna nämnd vid

ifrågavarande taxering.

Kungl. Majit förordnar tillika en särskild konsulent att tillhandagå övriga

konsulenter och taxeringsmyndigheterna med råd och upplysningar

rörande taxering till krigskonjunkturskatt och att vara föredragande hos den

nämnd som omförmäles i 32 §.

32 §.

Kungl. Majit förordnar en för hela riket gemensam nämnd (centrala

krigskonjunkturskattenåmnden) med uppgift att

dels efter framställning från landskamrerare eller allmänna ombudet hos

mellankommunala prövningsnämnden eller från prövningsnämnd eller när

anledning eljest anses föreligga avgiva yttranden i ärenden rörande taxering

till krigskonjunkturskatt,

dels, när anledning därtill uppkommer, till Kungl. Majit avgiva förslag

rörande tillämpning av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande och nio ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande. För varje ledamot utses en suppleant.

Nämnden är beslutför, när sju medlemmar äro tillstädes.

Nämnden må, i den utsträckning Kungl. Majit förordnar, åtnjuta biträde

av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet skola de i 110 §, lil § 1 mom. samt

112 § taxeringsförordningen meddelade bestämmelserna äga motsvarande

tillämpning.

33 §.

Deklaration eller annan uppgift enligt denna förordning skall av vederbörande

myndighet biläggas och åtfölja den självdeklaration, till vilken den

anknyter. Vad i 56 § 1 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande

självdeklaration skall äga tillämpning jämväl beträffande handling som

enligt vad nu sagts skall biläggas självdeklarationen.

Rörande rätt att taga del av självdeklaration samt av deklarationer och

andra uppgifter enligt denna förordning skall vad i 56 § 1 mom. taxerings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

37

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förordningen stadgas beträffande sakkunnig gälla om konsulent enligt denna

förordning, och skall vad i nämnda mom. stadgas beträffande ordförande

och ledamöter i prövningsnämnd gälla om ordförande och ledamöter i den

centrala krigskonjunkturskattenämnden. Rörande förbud för person, som

sålunda fått del av självdeklaration eller deklaration eller annan uppgift

enligt denna förordning, att offentliggöra eller yppa dess innehåll skola föreskrifterna

i 56 § 1 mom. och 57 § taxeringsförordningen äga motsvarande

tillämpning.

Ämbets- eller tjänsteman, vilken äger rätt att taga del av deklaration till

krigskonjunkturskatt, äger jämväl rätt att taga del av den självdeklaration,

vid vilken den bilagts eller skall biläggas, jämte därtill hörande uppgifter

enligt taxeringsförordningen.

34 §.

För taxeringen till krigskonjunkturskatt må granskning av skattskyldigs

bokföring enligt bestämmande i varje särskilt fall av landskamreraren eller

allmänna ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden verkställas av

vederbörande konsulent så ock av person som verkställer bokföringsgranskning

enligt taxeringsförordningen. Taxeringsförordningens föreskrifter skola

härvid äga motsvarande tillämpning.

Dylik granskning må ock verkställas av den i 31 § andra stycket omförmälde

konsulenten.

35 §.

1 mom. Beträffande besvär över taxering till krigskonjunkturskatt så ock

över beslut rörande restitution av provisoriskt påförd sådan skatt skola taxeringsförordningens

föreskrifter om taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

äga motsvarande tillämpning med iakttagande

dels att besvärsrätt tillkommer den skattskyldige och vederbörande landskamrerare,

dels att besvär över ordinarie prövningsnämnds beslut skola ingivas till

vederbörande länsstyrelse eller kammarrätten före klockan tolv den 31 januari

1942.

Vid motsvarande tillämpning av taxeringsförordningens bestämmelser om

besvär skall vad angår taxering till krigskonjunkturskatt underrättelse enligt

30 § 4 mom. i denna förordning likställas med underrättelse om avvikelse

från självdeklaration, och skall vid motsvarande tillämpning av 123 §

2 mom. taxeringsförordningen besvärsrätt, som tillkommer skattskyldig vilken

icke erhållit föreskriven underrättelse före viss tid, avse det fall att den

skattskyldige ej erhållit underrättelsen före den 15 januari 1942.

2 mom. Därest genom utslag av Kungl. Majit eller kammarrätten eller

beslut jämlikt 123 § 2 eller 4 mom. taxeringsförordningen av prövningsnämnd

sådan ändring sker i den skattskyldiges taxering till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt för inkomst under något av förkrigsinkomståren, att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

taxeringen till krigskonjunkturskatt bör bestämmas till annat belopp än som

skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen till

krigskonjunkturskatt anföras hos prövningsnämnden eller, därest denna

taxering i annan ordning är föremål för prövning i högre instans, hos denna

instans för att prövas i sammanhang med målet i övrigt.

Rätt att anföra besvär som nu sagts tillkommer den skattskyldige, där han

ej gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i 27 § 6 mom. första stycket,

samt vederbörande landskamrerare. Beträffande tiden för besvärens ingivande

och handläggningen av desamma skall 124 a § 1 mom. taxeringsår - ordningen äga motsvarande tillämpning.

36 §.

Äro för viss skattskyldig besvär samtidigt anhängiga över taxering enligt

denna förordning och enligt taxeringsförordningen, skola besvären prövas i

samband med varandra.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1941 ändras eller påföres någon, skall samtidigt

vidtagas därav betingad ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt.

Det åligger länsstyrelsen att vid insändande till kammarrätten av besvär

rörande taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i förekommande

fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

Eftertaxering.

37 §.

1 mom. Har skattskyldig i deklaration eller annan uppgift, som avgivits

till ledning vid taxering enligt denna förordning eller vid hans taxering för

inkomst eller förmögenhet, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru

uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och

har därav föranletts att han icke blivit taxerad till krigskonjunkturskatt eller

att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till

krigskonjunkturskatt att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande

undandragits staten. Beträffande dylik eftertaxering skall vad i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är stadgat rörande eftertaxering

till dylik skatt äga motsvarande tillämpning, med iakttagande av att

det skall ankomma på den skattskyldige att visa, att merinkomst, som fastställes

på grund av eftertaxering, ej berott på förhållanden som i 1 § sägs.

2 mom. Därest eftertaxering ifrågakomma under år, då allmän taxering

till krigskonjunkturskatt ej äger rum, skall eftertaxeringen verkställas av

ordinarie prövningsnämnden med motsvarande tillämpning av taxeringsförordningens

bestämmelser, därvid iakttages att eftertaxeringen antecknas i

krigskonjunkturskattelängd, vilken såsom bilaga fogas vid prövningsnämndens

protokoll.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

39

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Straffbestämmelser.

38 §.

Vid tillämpning av 143 § taxeringsförordningen i händelse av oriktigt meddelande

i självdeklaration eller annan uppgift eller upplysning skall krigskonjunkturskatt

enligt denna förordning anses såsom inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har någon i deklaration eller annan uppgift till ledning för egen taxering

som i 27 § sägs lämnat oriktigt meddelande, som varit ägnat att leda till

frihet från taxering till krigskonjunkturskatt eller till för låg taxering till

sådan skatt, utan att han på grund av motsvarande oriktiga meddelande i

självdeklaration eller annan uppgift enligt taxeringsförordningen är underkastad

ansvar enligt vad i första stycket sägs, skola i avseende å förseelsen

föreskrifterna i 143 § och 144 § 1 mom. taxeringsförordningen äga motsvarande

tillämpning.

Kostnader för taxeringsarbetet.

39 §.

Av taxeringen till krigskonjunkturskatt föranledda särskilda kostnader

bestridas av statsmedel.

Särskilda föreskrifter.

40 §.

Därest beskattningsår för skattskyldig avser räkenskapsår, som till viss

del omfattar tid före utgången av augusti 1939, skola beträffande frågan i

vad mån uppskattad merinkomst eller inkomstminskning av viss förvärvskälla

belöper på tiden före nämnda tidpunkt ävensom övriga frågor, vilka

uppkomma på grund av att inkomstökning belöpande på tiden före nämnda

tidpunkt ej är skattepliktig enligt denna förordning, de i förordningen den 19

augusti 1940 om krigskonjunkturskatt för år 1940 i sådant hänseende meddelade

bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

41 §.

Kungl. Majit äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Anvisningar

till 4 §.

1. Enligt punkt 1 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen, sådan

denna lyder enligt lag den 17 juni 1938, skall för annan skattskyldig än

aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank

intäkt vid avyttring av för stadigvarande bruk i rörelse avsedda maskiner

eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

enligt nämnda lag hänföras till byggnad, under vissa förutsättningar upptagas

till en del såsom intäkt av rörelse och till en del såsom intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet. Med hänsyn till föreskriften i 2 § 1 mom. andra stycket

i denna förordning skall vad sålunda stadgas icke gälla vid taxering till krigskonjunkturskatt,

utan skall därvid intäkten i sin helhet upptagas såsom intäkt

av rörelse. Såsom av sistnämnda stadgande framgår skall motsvarande gälla

även där intäkt genom dylik avyttring ej är skattepliktig enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Vad nu sagts avser även utfallande

försäkringsbelopp vid förlust av tillgång varom nu är fråga och

skall iakttagas beträffande såväl förkrigsinkomståren som beskattningsåret.

2. Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

uppskattningen av inkomst av förvärvskälla hänförlig till rörelse för

förkrigsinkomståren skall vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning,

förutom i fall som avses i 4 § 6 mom. samt i punkt 1 här ovan, frångås

i den mån följande särskilda föreskrifter därtill föranleda.

a) Har vid värdering av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelsen under något av förkrigsinkomståren mera avsevärd nybildning

av dold reserv ägt rum genom nedskrivning eller mera avsevärd minskning

av sådan reserv skett genom uppskrivning, skall vid inkomstuppskattningen

för vartdera förkrigsinkomståret tilläggas under året gjord sådan

nybildning eller avdragas under året inträdd sådan minskning av den dolda

reserven.

b) Har avdrag för värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader

eller andra dylika tillgångar för stadigvarande bruk för något av förkrigsinkomståren

vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt medgivits

med belopp mera avsevärt överstigande vad som kan antagas hava motsvarat

den verkliga värdeminskningen under året, skall det överskjutande

beloppet tilläggas vid inkomstens uppskattning. Göres beträffande det sista

förkrigsinkomståret vid ifrågavarande avdrags beräkning avvikelse från de

normer, som tillämpats vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall anteckning rörande grunden för beräkningen göras i krigskonjunk

turskattelängden.

c) Har för något av förkrigsinkomståren avdrag skett för avsättning till

konjunkturinvesteringsfond eller, med större belopp än som kan anses motsvara

normal årsavsättning, till pensionering av anställda eller annat likartat

ändamål, skall beloppet tilläggas vid inkomstuppskattningen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

41

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Har å andra sidan för något av förkrigsinkomståren i inkomsten ingått belopp

av sådant slag och av sådan storlek som uppenbarligen ej kan anses

för rörelsen normalt, skall sådant belopp ej upptagas såsom intäkt.

d) Huru förfaras skall med utdelning å svenska aktier och andelar i

svenska ekonomiska föreningar samt med beräkning av ränta å eget kapital

nedlagt i rörelsen framgår av punkterna 5 och 8 här nedan.

3. Såsom jämförelscinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för båda förkrigsinkomståren. Är det uppenbart, att detta medeltal ej

utgör ett godtagbart uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst av

förvärvskällan vid tiden närmast före krigsutbrottet, men kan det antagas,

att ettdera förkrigsinkomstårets inkomst utgör ett bättre samt i och för sig

godtagbart uttryck för nämnda årsinkomst, skall denna inkomst vara jämförelseinkomst.

Har den skattskyldige ej bedrivit rörelse under hela det förra

men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall i regel inkomsten för

det senare året vara jämförelseinkomst. Hava förkrigsinkomståren visat underskott

eller eljest uppenbart onormala vinstresultat, skall jämförelseinkomsten

fastställas till annat belopp, som med hänsyn till omständigheterna

kan anses skäligt. Den omständigheten att ett av förkrigsinkomståren visat

underskott bör i regel anses utgöra skäl att på sätt nu sagts bestämma jämförelseinkomsten

till annat belopp än medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren.

liar den skattskyldige ej bedrivit ifrågavarande rörelse under något förkrigsinlcomstår

eller har han bedrivit densamma endast under del av sådant

år, fastställes jämförelseinkomsten med hänsyn tili omständigheterna. Såsom

exempel på i dylika fall ifrågakommande uppskattningsgrunder må följande

anföras. Därest rörelsen övertagits från annan, som under förkrigsinkomståren

eller ett av dessa bedrivit rörelse under likartade förhållanden,

kan stundom jämförelseinkomsten fastställas med ledning av rörelsens resultat

i förre innehavarens hand. Är åter fråga om ny rörelse eller övertagen

rörelse, för vilken dylik beräkning av jämförelseinkomsten finnes ej kunna

ifrågakomma, må denna fastställas med ledning av resultatet av annan jämförbar

rörelse, som under förkrigsinkomståren bedrivits under likartade förhållanden.

Står ej annan uppskattningsgrund till buds, må såsom jämförelseinkomst

fastställas ett belopp motsvarande skälig ränta å eget kapital, beräknat

enligt punkt 8 här nedan, med tillägg beträffande enskild skattskyldig

av skäligt värde å dennes normala personliga arbetsinsats. Ränta

som nu sagts bör normalt kunna beräknas efter en räntefot av 6 procent.

Om ej särskilda förhållanden till annat föranleda, antages vid dylik beräkning

eget kapital hava under hela jämförelseåret utgjort samma belopp som vid

beskattningsårets ingång. Vid uppskattning av värdet å den personliga arbetsinsatsen

må skälig hänsyn tagas till intäktsbelopp, som rörelseidkaren under

förkrigsinkomståren erhållit i annan verksamhet. Har rörelse av den skattskyldige

bedrivits endast under senare delen av det sista förkrigsinkomståret,

kan för den förra delen av detta år motsvarande tillämpning av nu angivna

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

regler ifrågakomma. I dylikt fall anses så stort kapital hava varit under

förra delen av året nedlagt i rörelsen, som när rörelsen började bedrivas var

nedlagt i denna.

Såsom lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelsen

enligt 4 § skall vid det antagna jämförelseårets slut alltid anses lagret

vid det sista förkrigsinkomstårets utgång, uppskattat i överensstämmelse med

räkenskapernas värdesättning vid denna tidpunkt, även där ett jämkat värde

antagits vid uppskattning av inkomsten för sista förkrigsinkomståret.

Huru vid fastställande av jämförelseinkomsten skall förfaras med beräkning

av ränta å eget kapital nedlagt i rörelsen framgår av punkt 8 här nedan.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt år 1940 fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast om särskilda skäl därtill föranleda.

4. Vid uppskattning av inkomst för beskattningsåret skall den vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningen

av inkomst hänförlig till rörelse, förutom i fall som avses i 4 § 6 mom.

samt i punkt 1 här ovan, frångås i den mån nedan givna särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

a) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt år 1940 tillägg gjorts för nybildning

under nästföregående beskattningsår av dold reserv i lager av tillgångar

avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, skall hänsyn härtill

tagas vid värdering av lagret vid beskattningsårets ingång och skall följaktligen

vid inkomstuppskattningen avdrag medgivas med belopp svarande

mot nämnda tillägg. Har skattskyldig ej vid nämnda taxering påförts krigskonjunkturskatt,

skall i förekommande fall avdrag som nu sagts medgivas

som örn sådan taxering ägt rum och tillägg därvid gjorts med det belopp

varmed nedskrivning av lagertillgångar skett i räkenskaperna för det beskattningsår

taxeringen skulle avsett, dock högst ett belopp svarande mot

den uppskattade inkomstminskning som skulle uppstått örn sådant tillägg

ej gjorts.

b) Lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

vid beskattningsårets utgång må ej vid inkomstuppskattningen nedskrivas

till lägre belopp än som erhålles vid uppskattning enligt de principer och den

prisnivå som tillämpats beträffande lagervärderingen för jämförelseårets utgång,

d. v. s. uppskattningen enligt räkenskaperna av lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång (förkrigslagret). Därest det vid uppskattning enligt sagda

principer och prisnivå befinnes, att lagret vid beskattningsårets utgång mera

avsevärt översteg förkrigslagret, må dock ej beträffande lagerökningen godkännas

nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid sista förkrigsinkomstårets

utgång. Därvid iakttages, dels att, om lagret vid utgången

av augusti 1939 (krigsutbrottet) visas hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom förkrigslager,

samt att i dylikt fall beträffande lagerökningen ej må godkännas nedskrivning

till lägre värde än anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet, dels

att nedskrivningen beräknas för förkrigslagret och lagerökningen gemen
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

43

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

samt. Lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång må följaktligen ej vid

inkomstuppskattningen nedskrivas till lägre belopp än summan av värdet å

förkrigslagret uppskattat efter nyss angivna principer och prisnivå och värdet

å lagerökningen uppskattat till anskaffningskostnaden vid sista förkrigsinkomstårets

utgång eller, därest lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom

förkrigslager, anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet. Hänsyn skall dock

vid bedömande av nedskrivningen tagas till inträffad värdeminskning på

grund av prisfall eller av annan orsak så ock till i vad mån efterfrågan å tillgången

kan antagas bliva minskad på grund av rådande krigskonjunktur eller

kan antagas bliva minskad eller upphöra, när normala förhållanden åter

inträda.

Om den dolda reserven i lagret vid

beskattningsårets utgång vid uppskattning

av lagertillgångarna till förkrigspris

ej är större än den dolda förkrigsreserv

som avses i 4 § A mom.

första stycket (jfr punkt 11 här nedan),

skall lagret ej anses nedskrivet

till lägre belopp än som godkännes enligt

förra stycket. Med förkrigspris förstås

kostnaden för att anskaffa tillgångar

av ifrågavarande slag vid

krigsutbrottet, eller, därest lagret vid

sista förkrig sinkomstårets utgång räknas

såsom förkrigslager, vid sistnämnda

tidpunkt.

Har den skattskyldige ej vid sista förkrigsinkomstårets utgång haft lagertillgång,

må vid uppskattningen av inkomsten för beskattningsåret tillgången

ej nedskrivas till lägre värde än som kan antagas hava motsvarat kostnaden

för att anskaffa tillgången vid utgången av augusti 1939, skäligen reducerat

med hänsyn till redan inträffad värdeminskning på grund av prisfall eller av

annan orsak eller till befarad värdeminskning vid krigskonjunkturens upphörande

eller dessförinnan.

Vid tillämpning av vad ovan stadgats

skall iakttagas, att nedskrivning

vid inkomstuppskattning enligt denna

förordning ej må ske till lägre belopp

än det bokförda värdet vid beskattningsårets

utgång, såvitt ej den

skattskyldige visar att vid uppskattningen

enligt räkenskaperna hänsyn

ej tagits till nedskrivning som enligt

god köpmannased varit uppenbart

påkallad.

Vid tillämpning av vad ovan stadgats

skall iakttagas, att nedskrivning

vid inkomstuppskattning enligt denna

förordning ej må ske till lägre belopp

än det bokförda värdet vid beskattningsårets

utgång, såvitt ej den

skattskyldige visar att vid uppskattningen

enligt räkenskaperna hänsyn

ej tagits till nedskrivning som enligt

god köpmannased varit uppenbart

påkallad. Har skattskyldig i sin rö
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

reise tillgodogjort sig produkter från

eget jordbruk eller eget skogsbruk,

vilka ingå i lagret vid beskattningsårets

utgång, må dock, därest lagret

vid denna tidpunkt år större än förkrigslagret

och lagerökningen i räkenskaperna

i genomsnitt upptagits till

högre värde än förkrigspris, vid inkomstuppskattningen

nedskrivning av

ifrågavarande produkter kunna ske

med högst så stort belopp att lagerökningen

kommer att i genomsnitt

vara upptagen till förkrigspris. Därest

härigenom inkomstminskning å rörelsen

uppkommer, kan tillämpning

av bestämmelserna i punkt 3 tredje

stycket av anvisningarna till 5 § och

punkt 5 av anvisningarna till 6 §

ifrågakomma.

Tillika skall iakttagas, att av skattskyldig i räkenskaperna gjord värdesättning

av lagertillgång, som godkänts vid taxeringen till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt, ej bör, med mindre särskilda omständigheter därtill

föranleda, vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning frångås, försåvitt

ej de beträffande räkenskaperna tillämpade grunderna kunna antagas

leda till resultat som i genomsnitt mera avsevärt skilja sig från dem som

framkomma vid tillämpning av föreskrifterna i denna punkt.

c) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt år 1940 avdrag åtnjutits för

minskning av dold förkrigsreserv i tillgångar avsedda för omsättning eller

förbrukning i rörelse, och har under beskattningsåret den avgångna dolda

förkrigsreserven genom nybildning av motsvarande dold reserv helt eller delvis

återvunnits, skall ett belopp svarande mot återvinningen men ej överstigande

det åtnjutna avdraget tilläggas vid inkomstuppskattningen för detta

år.

Återvinningen under beskattningsåret

av avgången dold förkrigsreserv

utgöres av skillnaden mellan å ena sidan

det belopp, varmed vid uppskattning

för taxering till krigskonjunkturskatt

lagret vid beskattningsårets utgång

var nedskrivet under förkrigspriset,

och å andra sidan det belopp,

varmed lagret vid beskattningsårets

ingång var nedskrivet under nämnda

pris, dock högst det belopp, varmed

Återvinningen under beskattningsåret

av avgången dold förkrigsreserv

utgöres av skillnaden mellan å ena sidan

det belopp, varmed vid uppskattning

för taxering till krigskonjunkturskatt

lagret vid beskattningsårets utgång

var nedskrivet under förkrigspriset,

och å andra sidan det belopp,

varmed lagret vid beskattningsårets

ingång var nedskrivet under nämnda

pris, dock högst det belopp, varmed

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

45

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dold förkrigsreserv minskats under dold förkrigsreserv minskats under

föregående beskattningsår. Med för- föregående beskattningsår.

krigspris förstås kostnaden för att anskaffa

tillgångar av ifrågavarande

slag vid krigsutbrottet, eller, därest

lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång räknas såsom förkrigslager,

vid sistnämnda tidpunkt.

Avdrag för minskning av dold förkrigsreserv vid taxering till krigskonjunk

turskatt år 1940 skall anses hava åtnjutits högst med det belopp, som skulle

hava utgjort taxerad merinkomst av förvärvskällan, därest avdrag ej medgivits.

d) För värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader eller andra dylika

tillgångar för stadigvarande bruk medgives i regel avdrag efter samma

grunder som tillämpats vid uppskattning enligt denna förordning av inkomsten

för sista förkrigsinkomståret, eller, där beräkning efter sådan grund

ej kan ske, med belopp motsvarande den med utgångspunkt frän anskaffningskostnaden

beräknade verkliga värdeminskningen. Avdrag för värdeminskning

överstigande den normala av sådant slag, som avses i punkt 3 c)

fjärde stycket anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, medgives i den

mån denna värdeminskning visas hava uppkommit under beskattningsåret och

motsvarande avdrag skett i räkenskaperna. I räkenskaperna gjort avdrag å

tillgång som nu sagts för överpris eller merkostnad av sådant slag, som angives

i femte stycket nämnda anvisningspunkt, skall likaledes få åtnjutas,

dock, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, högst med så stort

belopp att det vid ifrågavarande beskattning återstående oavskrivna värdet

å tillgången nedbringas till en och en fjärdedel gånger det pris den kan anses

hava betingat vid utgången av augusti 1939. Att provisorisk skattepåföring

kan ske av den krigskonjunkturskatt, som belöper på återstoden av det i räkenskaperna

gjorda avdraget, framgår av 17 §.

Beträffande industriella nybyggna- Beträffande industriella nybyggnader

och nyanskaffade maskinutrust- der och nyanskaffade maskinutrust
-

ningar eller dyl., som införlivas med

vederbörande anläggningar för stadigvarande

bruk, kan sådan omständighet

som bör föranleda större avdrag

för överpris än nyss sagts ofta

anses vara för handen. Kan det med

visshet förutses att en tillgång skall

helt förlora sitt värde efter krigets

slut, bör avdrag få ske för hela anskaffningskostnaden,

örn motsvarande

avdrag skett i räkenskaperna. Såsom

exempel på sådan omständighet

ningar eller dyl., som införlivas med

vederbörande anläggningar för stadigvarande

bruk, kan sådan omständighet

som bör föranleda större avdrag

för överpris än nyss sagts ofta

anses vara för handen. Kan det med

hög grad av sannolikhet förutses att

en tillgång skall helt förlora sitt värde

efter krigets slut, bör avdrag få

ske för hela anskaffningskostnaden,

om motsvarande avdrag skett i räkenskaperna.

Såsom exempel på sådan

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

som må föranleda större avdrag för

överpris än nyss sagts må vidare

framhållas det fall att fartyg eller annan

tillgång för stadigvarande bruk

gått förlorad och annan liknande tillgång

anskaffats i dess ställe. I dylikt

fall må avdrag för överpris åtnjutas

högst med så stort belopp att det vid

ifrågavarande beskattning återstående

oavskrivna värdet nedbringas till

förkrigsvärdet å den nyanskaffade

tillgången eller, om detta värde överstiger

motsvarande värde för den förlorade

tillgången, till summan av förkrigsvärdet

å denna tillgång och — i

regel — en och en fjärdedel gånger

det belopp varmed förkrigsvärdet å

den nyanskaffade tillgången överstiger

förkrigsvärdet å den förlorade

tillgången. I vissa fall kan Kungl.

Majit med stöd av särskilt av riksdagen

meddelat bemyndigande att medgiva

eftergift beträffande krigskonjunkturskatt

fastställa särskild grund

för beräkning av avdrag för överpris

eller merkostnad.

(Utskottets förslag.)

omständighet som må föranleda större

avdrag för överpris än nyss sagts

må vidare framhållas det fall att fartyg

eller annan tillgång för stadigvarande

bruk gått förlorad och annan

liknande tillgång anskaffats i dess

ställe. I dylikt fall må avdrag för

överpris åtnjutas högst med så stort

belopp alt det vid ifrågavarande beskattning

återstående oavskrivna värdet

nedbringas till förkrigsvärdet å

den nyanskaffade tillgången eller, om

detta värde överstiger motsvarande

värde för den förlorade tillgången, till

summan av förkrigsvärdet å denna

tillgång och -— i regel — en och en

fjärdedel gånger det belopp varmed

förkrigsvärdet å den nyanskaffade

tillgången överstiger förkrigsvärdet å

den förlorade tillgången. I vissa fall

kan Kungl. Majit med stöd av särskilt

av riksdagen meddelat bemyndigande

att medgiva eftergift beträffande

krigskonjunkturskatt fastställa

särskild grund för beräkning av avdrag

för överpris eller merkostnad.

e) Beträffande rörelse, för vilken ej förts handelsböcker och beträffande

vilken på den grund ovan givna bestämmelser om i räkenskaperna vidtagna

åtgärder ej kunna tillämpas, må i motsvarande avseende hänsyn tagas till

vad som i det särskilda fallet synes skäligt.

f) Avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond är ej medgivet, ej

heller avdrag för omkostnad som uppenbarligen haft till syfte att nedbringa

beskattningen för beskattningsåret.

Avdrag för kostnad för pensionering av anställda eller annat likartat ändamål

med belopp överstigande medeltalet av liknande avdrag för förkrigsinkomståren

medgives allenast i den mån kostnadsökningen kan anses erforderlig

för normal årsavsättning på grund av ökade verkliga förpliktelser

eller dylikt förhållande. Har sådan förpliktelse ingåtts efter utgången av

augusti 1939, iakttages, dels att avdrag ej medgives i den mån med kostnaden

avses att åt någon bereda högre pension än dubbla det belopp som angles

i 9 § tredje stycket lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser, i förekommande fall förenad med s. k. kapitalunderstöd

å högst 4,000 kronor, dels att avdrag för s. k. övergångskostnad

ej medgives med mera än en tiondel av hela det belopp av sådan kostnad

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

47

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

som härrör av den ökade förpliktelsen i den mån den ej avser högre pensioner

än nyss sagts, dels ock att i regel avdrag ej medgives med högre belopp

än i medeltal 4,000 kronor för en var av de befattningshavare som pensioneringen

avser.

g) Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget jordbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tilllämpade

prissättningen rörelsen inkomstökning och jordbruket inkomstminskning,

äger den skattskyldige att för utjämning härutinnan vid inkomstuppskattning

enligt denna förordning beträffande nämnda produkter tillämpa

skälig högre prissättning med sammanlagt högst så stort belopp att inkomstminskningen

å jordbruket bortfaller.

h) Huru vid fastställande av inkomsten för beskattningsåret förfaras skall

med utdelning å svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar

samt med beräkning av ränta å eget kapital nedlagt i rörelsen framgår av

punkterna 5 och 8 här nedan.

5. I rörelseinkomsten för annan rörelseidkare än sådan som bedriver penningrörelse

inräknas ej beträffande vare sig förkrigsinkomståren eller beskattningsåret

behållen utdelning å svenska aktier eller å andelar i svenska

ekonomiska föreningar.

6. Har skattskyldig enligt vad därom är särskilt stadgat vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt från summan av sina inkomster

från olika förvärvskällor åtnjutit avdrag för belopp, som utgivits såsom gåva

för luftvärnet eller luftskyddet, skall enligt denna förordning motsvarande

avdrag göras vid uppskattning av inkomst av till rörelse hänförlig förvärvskälla,

från vilken gåvan utgått.

7. Vid beräkning av uppskattad merinkomst av uppfinnarverksamhet

skall iakttagas, att den under beskattningsåret åtnjutna intäkten genom exploatering

av viss uppfinning, vare sig den utgjort engångsersättning eller

royalty eller dylikt, till en del kan vara att betrakta såsom gottgörelse för

kostnader i samband med uppfinningen, däri inräknad ersättning för uppfinnarens

eget förberedande arbete. I följd härav bör i fall, då det förberedande

arbetet med uppfinningen påbörjats under tidigare år, inkomsten

för beskattningsåret minskas med det belopp som kan anses motsvara gottgörelse

för sådana kostnader och detta belopp skäligen fördelas på den tid

under vilken det förberedande arbetet pågått. I förekommande fall bär alltså

hänsyn till nämnda kostnader tagas även vid fastställande av jämförelseinkomsten

för förvärvskällan.

8. a) För vartdera förkrigsinkomståret så ock för beskattningsåret skall

vid taxeringen angivas beräknad ränta å eget kapital i rörelsen efter en räntefot

av 5 procent samt, därest det egna kapitalet under beskattningsåret ökats

sedan förkrigsinkomståren, beträffande kapitalökningen efter en räntefot av 6

procent. Ingår i kapitalökning, som uppkommit genom besparing av vinstmedel

från föregående år, kapital som ej under någon del av beskattningsåret

använts i rörelsen utan varit insatt i bank eller eljest utlånat eller lill
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

fälligt disponerat utom rörelsen, må dock ej ränta å detta kapital beräknas

till högre belopp än som faktiskt tillkommit den skattskyldige. Vad angår

jämförelseåret skall räntan beräknas å det egna kapital, som anses då hava

varit nedlagt i rörelsen, därvid räntan beräknas lill medeltalet av räntorna

för förkrigsinkomståren, såvitt ej annan grund än medeltalsberäkning tilllämpats

vid jämförelseinkomstens fastställande, i vilket fall räntan bör beräknas

efter grund som finnes skälig.

b) Såsom eget kapital i rörelsen anses det belopp, varmed tillgångarna

överstiga skulderna enligt den värdesättning, som skett i räkenskaperna, dock

att beträffande kapital nedlagt i maskiner, inventarier, byggnader eller andra

dylika tillgångar för stadigvarande bruk hänsyn skall tagas till den särskilda

värdesättning av tillgångarna, som ligger till grund för inkomstuppskattningen

enligt denna förordning.

Vid beräkning av eget kapital skall iakttagas, bland annat,

att i tillgångarna ingående värde å svenska aktier eller andelar i svenska

ekonomiska föreningar icke skall medräknas för annan skattskyldig än sådan,

som bedriver penningrörelse,

att avskrivnings-, förnyelse- eller annan liknande fond skall räknas såsom

skuld, i den mån den motsvaras av bokfört värde å tillgång, till vilken

den hänför sig,

att avsättning i räkenskaperna för framtida skattebetalning skall räknas

såsom skuld till den del avsättningen motsvai’ar beräknad skatteutgift avseende

förhållande före eller vid den tidpunkt, till vilken kapitalets beräkning

hänför sig, samt

att i eget kapital ej inräknas årets vinst, medan å andra sidan årets förlust

ej får avräknas.

Beträffande rörelseidkare, vilken i sina räkenskaper upptagit andra tillgångar

och skulder än sådana hänförliga till rörelsen, iakttages, att bedömandet

av vad som skall anses hava hört till rörelsen eller ej för förkrigsinkomståren

och beskattningsåret bör ske efter såvitt möjligt likformiga

grunder.

9. Vid fastställande av uppskattad merinkomst av viss förvärvskälla i

rörelse förfares på följande sätt:

Från inkomsten för beskattningsåret avdrages jämförelseinkomsten. Omfattar

beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader, ökas eller

minskas jämförelseinkomsten med hänsyn därtill. Om rörelse i förvärvskällan

bedrivits endast under del av beskattningsåret, avdrages allenast motsvarande

del av jämförelseinkomsten. ^

Det erhållna skillnadsbeloppet minskas i förekommande fall med sådant

belopp, varmed enligt punkt 8 beräknad ränta för beskattningsåret överstiger

räntan för jämförelseåret, eller ökas med sådant belopp, varmed räntan

för beskattningsåret understiger räntan för jämförelseåret, därvid iakttages

att, om jämförelseinkomsten beräknas för längre eller kortare tid än ett år,

ränteskillnaden i motsvarande mån jämkas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

49

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

10. Vid beräkning av uppskattad inkomstminskning — däri i förekommande

fall inräknas underskott — skola de bestämmelser, som gälla för beräkning

av uppskattad merinkomst, äga motsvarande tillämpning. Uppskattad

inkomstminskning framkommer alltså efter tillägg eller avdrag i förekommande

fall av beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital.

Emellertid kan, där jämförelseinkomsten fastställes till högre belopp än medeltalet

av inkomsterna för förkrigsinkomståren, beloppet av uppskattad

inkomstminskning bestämmas med utgångspunkt från nämnda medeltal eller

efter annan grund som finnes skälig. Så må förfaras även i det fall, då medeltalet

betecknar ett underskott.

Exempel på tillämpning av 4 § 3 morn.:

En person har i en förvärvskälla haft uppskattad merinkomst å 100,000

kronor, därav 80,000 kronor antagas hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §.

Av en annan förvärvskälla har den skattskyldige haft uppskattad inkomstminskning

å 60,000 kronor, därav 30,000 kronor antagas hava berott på

förhållanden som omförmälas i 1 §.

Den taxerade merinkomsten skulle utgöra 80,000 — 30,000 — 50,000 kronor,

därest ej hela den uppskattade merinkomsten med avdrag av hela den

uppskattade inkomstminskningen, d. v. s. 100,000 — 60,000 = 40,000 kronor,

vöre mindre än 50,000 kronor. I förevarande fall blir den taxerade merinkomsten

40,000 kronor.

11. a) Avdrag för minskning av dold förkrigsreserv i tillgångar avsedda

för omsättning eller förbrukning i rörelse ifrågakommer endast i samband

med lagerminskning.

Såsom dold förkrigsreserv anses

enligt 4 § 4 mom. första stycket det

belopp, varmed tillgångens verkliga

värde vid krigsutbrottet visas hava

överstigit dess i beskattningshänseende

enligt denna förordning gällande

värde vid nämnda tidpunkt. Har beträffande

tillgångar avsedda för omsättning

eller förbrukning i rörelse ej

enligt punkt 4 b) här ovan utredning

företetts rörande lagret vid krigsutbrottet,

må emellertid såsom dold förkrigsreserv

antagas det belopp, varmed

lagrets verkliga värde vid sista

förkrigsinkomstårets utgång visas hava

överstigit dess i beskattningshänseende

enligt denna förordning då gällande

värde.

Såsom dold förkrigsreserv anses

enligt 4 § 4 mom. första stycket det

belopp, varmed tillgångens verkliga

värde vid krigsutbrottet visas hava

överstigit dess i beskattningshänseende

enligt denna förordning gällande

värde vid nämnda tidpunkt. Har ej

enligt punkt 4 b) bär ovan utredning

företetts rörande lagret vid krigsutbrottet,

må emellertid såsom dold förkrigsreserv

antagas det belopp, varmed

lagrets verkliga värde vid sista

förkrigsinkomstårets utgång visas hava

överstigit dess i beskattningshänseende

enligt denna förordning då gällande

värde.

Bihang till riksdagens protokoll loit. 7 sund. Nr 20.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Mcij.ts förslag.)

Det verkliga värdet av lagertillgång

bestämmes efter tillgångens förkrigspris,

varmed, såsom framgår av

punkt 4 c) här ovan, förstås kostnaden

för att anskaffa tillgångar av

ifrågavarande slag vid krigsutbrottet

eller, därest lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång räknas såsom

förkrigslager, vid sistnämnda tidpunkt.

(Utskottets förslag.)

Det verkliga värdet av lagertillgång

bestämmes efter tillgångens förkrigspris,

varmed, såsom framgår av

punkt 4 b) här ovan, förstås kostnaden

för att anskaffa tillgångar av

ifrågavarande slag vid krigsutbrottet

eller, därest lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång räknas såsom

förkrigslager, vid sistnämnda tidpunkt.

Med tillgångs i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande

värde förstås, där den dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena

vid krigsutbrottet, summan av det bokförda värdet vid sista förkrigsinkomstårets

utgång och den verkliga anskaffningskostnaden för den

lagerökning som skett från denna tidpunkt till krigsutbrottet, och, där den

dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena vid sista förkrigsinkomstårcts

utgång, det bokförda värdet vid denna tidpunkt.

Minskning av dold förkrigsreserv under beskattningsåret utgöres följaktligen

av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, vartill den dolda förkrigsreserven

vid beräkning enligt ovan angivna grunder uppgått, och å

andra sidan det belopp, varmed lagret vid beskattningsårets utgång vid uppskattning

enligt denna förordning var nedskrivet under förkrigspris, med avdrag

av det belopp, varmed dold förkrigsreserv minskats under föregående

beskattningsår.

b) Vid beräkning av dold förkrigsreserv i maskiner, inventarier eller andra

dylika tillgångar för stadigvarande bruk skall med verkliga värdet å sådan

tillgång vid utgången av augusti 1939 förstås dess försäljningsvärde vid

nämnda tidpunkt.

12. Vad angår bevisning enligt 4 § 4 mom. andra stycket må såsom exempel

på omständigheter, som den skattskyldige kan med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägga, anföras,

att inkomstökningen helt eller delvis i följd av vidtagna rationaliseringsåtgärder

skulle hava uppkommit även om förhållanden som omförmälas i

1 § ej inträffat,

eller att till följd av sådana före utgången av augusti 1939 ingångna leveransavtal,

som icke haft samband med eller haft sin grund i förhållanden

som omförmälas i 1 §, inkomstökningen skulle hava uppkommit även om

sådana förhållanden ej inträffat,

eller att inkomstökningen helt eller delvis framstår som ett naturligt led

i en utveckling, vilken påbörjats före utgången av augusti 1939 eller dessförinnan

kunnat förutses, men icke haft samband med eller haft sin grund i

förhållanden som omförmälas i 1 §.

13. När Kungl. Majit jämlikt föreskriften i 4 § 5 mom. bestämt särskild

grund för fastställande huru stor del av uppskattad merinkomst skall anta
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

51

(Kungl. Majda förslag.) (Utskottets förslag.)

gas hava berott på förhållanden som avses i 1 §, är skattskyldig likväl berättigad

att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga, att merinkomsten ej

till någon del eller endast till mindre del berott av sådana förhållanden. Förebringas

å andra sidan vid taxeringen beträffande viss skattskyldig bärande

sannolikhetsskäl för att merinkomsten till större del eller i sin helhet

berott på förhållanden som i 1 § avses, skall den taxerade merinkomsten

bestämmas med hänsyn därtill.

Uppskattad merinkomst, som hänför sig till livförsäkringsrörelse eller till

yrkesmässigt bedriven vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet,

verksamhet som läkare, veterinär, tandläkare eller arkitekt eller därmed

jämförlig yrkesutövning, skall antagas ej hava berott på förhållanden som

avses i 1 §, såvitt ej bärande sannolikhetsskäl förebringas för att merinkomsten

berott på sådana förhållanden. Kungl. Maj:t äger jämväl för särskilt

bestämt annat slag av till rörelse hänförlig verksamhet än nu sagts

bestämma att den skall i avseende varom här är fråga likställas med sådan

verksamhet.

14. Beträffande handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi

sker uppskattning av inkomst med motsvarande tillämpning av de i 3 och

4 §§ meddelade bestämmelserna. För företaget såsom sådant bestämmes uppskattad

merinkomst eller inkomstminskning samt fastställes i vad mån denna

skall antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §. Av sålunda

fastställda belopp påföres envar av delägarna vad på honom belöper

för att vid beräkning av den taxerade merinkomsten medräknas som om

fråga vore om en delägarens egen förvärvskälla. Med hänsyn till bestämmelserna

i 11 § örn skattens beräkning skall envar delägare jämväl påföras

på honom belöpande jämförelseinkomst. Motsvarande skall gälla beträffande

delägare i s. k. gruvbolag.

till 5 §.

1. För en specificerad beräkning av den uppskattade merinkomsten av

jordbruk erfordras, att nettointäkten av jordbruksfastighet dels för beskattningsåret

dels för vart och ett av förkrigsinkomståren uppdelas på det sätt,

att till nettointäkt av skogsbruk hänföras intäkter av skogsbruk enligt 21 §

c) kommunalskattclagen med avdrag för därpå belöpande omkostnader, medan

till nettointäkt av jordbruk hänföras övriga enligt nämnda paragraf till

intäkter av jordbruksfastighet hänförliga intäkter med avdrag för därpå belöpande

omkostnader.

Förutsättningar för tillämpning av nettometoden föreligga, där nöjaktig

utredning av skattskyldig eller beskattningsmyndighet förebringas örn uppdelning

av nettointäkten av jordbruksfastighet på sätt nu sagts för såväl förkrigsinkomståren

som beskattningsåret. Enligt denna metod skall för fastställande

av den uppskattade merinkomsten av jordbruk beräknas det belopp,

varmed intäkterna av jordbruk med avdrag för därpå belöpande omkostnader

under beskattningsåret överstiga jämförelseinkomsten, i regel be
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

räknad till medeltalet av motsvarande intäkter med avdrag för därpå belöpande

omkostnader under förkrigsinkomståren.

2. Då, såsom kan antagas ofta

vara fallet, förutsättningar för tilllämpning

av nettometoden ej föreligga,

skall för fastställande av den uppskattade

merinkomsten av jordbruk

den s. k. bruttometoden tillämpas.

Härvid förfares på följande sätt. De

kontanta bruttointäkterna för ett vart

av förkrigsinkomståren och beskattningsåret

minskas med respektive års

utgifter för inköp av spannmål, frövaror,

kraftfoder, betmassa, potatis,

rotfrukter, hö, halm och andra fodermedel,

gödselmedel och torvströ.

Till de efter avdrag för dessa utgifter

återstående bruttointäkterna för beskattningsåret

lägges ett belopp som

beräknas motsvara ökningen av

bruttointäkterna av naturaförmåner

sedan förkrigsinkomståren, varefter

avdrages dels medeltalet av motsvarande

återstående bruttointäkter för

förkrigsinkomståren, dels ett belopp

av femton procent å medeltalet av de

efter avdrag för nämnda utgifter återstående

kontanta bruttointäkterna

under dessa år, avsett att kompensera

ökningen sedan förkrigsinkomståren

av andra omkostnader för jordbruket

än de nyss nämnda. Ökningen av

bruttointäkterna av naturaförmåner

sedan förkrigsinkomståren skall, där

ej särskilda omständigheter till annat

föranleda, antagas hava utgjort tvåhundra

kronor. Med kontanta bruttointäkter

likställas vid tillämpning av

nu meddelade bestämmelser intäkter

vid uttag av produkter från jordbruket

till egen rörelse.

Därest bruttometoden tillämpas,

skall anteckning därom ske i krigskonjunkturskattelängden.

2. Då, såsom kan antagas ofta

vara fallet, förutsättningar för tillläinpning

av nettometoden ej föreligga,

skall för fastställande av den uppskattade

merinkomsten av jordbruk

den s. k. bruttometoden tillämpas.

Härvid förfares på följande sätt.

De kontanta bruttointäkterna

för ett vart av förkrigsinkomståren och

beskattningsåret minskas med respektive

års utgifter för inköp av spannmål,

frövaror, kraftfoder, betmassa,

potatis, rotfrukter, hö, halm och andra

fodermedel, gödselmedel och torvströ.

Från de härefter återstående kontanta

bruttointäkterna för beskattningsåret

avdrages dels medeltalet av motsvarande

återstående bruttointäkter för

förkrigsinkomståren, dels ett belopp

av femton procent d detta medeltal,

vilket belopp är avsett att kompensera

ökningen sedan förkrigsinkomståren

av andra omkostnader för jordbruket

än de enligt vad nyss sagts särskilt

avdragna. Med kontanta bruttointäkter

likställas vid tillämpning av nu

meddelade bestämmelser intäkter vid

uttag av produkter från jordbruk till

egen rörelse.

Ökning av bruttointäkterna av n atur

a för ina ner sedan förkrigsinkomståren

skall, där ej särskilda

omständigheter till annat föranleda,

antagas hava utgjort tvåhundra kronor.

Belopp för sådan ökning tillägges

vid inkomstuppskattningen för

beskattningsåret. Ökningen av de på

naturaförmånerna belöpande utgifterna

inbegripes däremot i den enligt

förra stycket beräknade omkostnadsökningen,

varför särskilt avdrag i

sådant avseende ej ifrågakommer.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

53

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Därest bruttometoden tillämpas,

skall anteckning därom ske i krigskonjunkturskattelängden.

3. Vare sig brutto- eller nettometoden

tillämpas skall vid bestämmande

av den uppskattade merinkomsten

sådan avvikelse ske från uppskattningen

enligt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt som

erfordras för att åstadkomma likformighet

i inkomstuppskattningen tolde

olika åren. Örn exempelvis under

beskattningsåret minskning skett av

kreatursbesättningen genom nedslagning

i större omfattning än som brukat

förekomma vid ifrågavarande

jordbruk och i större omfattning än

som där förekommit under förkrigsinkomståren,

bör enligt såväl bruttosom

nettometoden ett med hänsyn

därtill avvägt belopp avräknas. Har

inneliggande lager av spannmål eller

annat under år 1940 mera avsevärt

minskats, må, vare sig brutto- eller

nettometoden tillämpas, avdrag ske

med verkliga värdet vid 1940 års ingång

av det lager som avyttrats eller

förbrukats utan att ersättas före årets

utgång. Tillämpas neltometoden, bör

beaktas örn i mera avsevärd omfattning

sådana onormala omkostnader

under något av åren förekommit för

reparationer, inköp av levande djur

m. m., som ej uppvägts av motsvarande

ökning av intäkterna under

året.

3. Vare sig brutto- eller nettometoden

tillämpas skall vid bestämmande

av den uppskattade merinkomsten

sådan avvikelse ske från

uppskattningen enligt förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

som erfordras för att åstadkomma

likformighet i inkomstuppskattningen

för de olika åren. Örn exempelvis

under beskattningsåret minskning

skett av kreatursbesättningen

genom nedslagning i större omfattning

än som brukat förekomma vid

ifrågavarande jordbruk och i större

omfattning än som där förekommit

under förkrigsinkomståren, bör enligt

såväl brutto- som nettometoden ett

med hänsyn därtill avvägt belopp avräknas.

Har inneliggande lager av

spannmål eller annat under beskattningsåret

mera avsevärt minskats, må,

vare sig brutto- eller nettometoden

tillämpas, avdrag ske med värdet vid

beskattningsårets ingång av det lager

som avyttrats eller förbrukats utan

att ersättas. Tillämpas nettometoden,

bör beaktas örn i mera avsevärd omfattning

sådana onormala omkostnader

under något av åren förekommit

för reparationer, inköp av levande

djur m. m., som ej uppvägts av motsvarande

ökning av intäkterna under

året.

Inkomst för förkrigsinkomståren beräknas allenast för den eller de fastigheter,

som den skattskyldige ägt eller brukat under beskattningsåret.

Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget jordbruk och ulvisar på grund av den i räkenskaperna tillämpade

prissättningen jordbruket inkomstökning men rörelsen inkomstminskning,

äger den skatlskyldige att för utjämning härutinnan vid inkomstuppskattning

enligt denna förordning beträffande nämnda produkter tillämpa

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lägre prissättning med sammanlagt högst så stort belopp att inkomstminskningen

å rörelsen bortfaller.

Sammanfaller för viss skattskyldig

beskattningsåret ej med kalenderåret,

iakttages att av den beräknade inkomstökningen

för beskattningsåret

såsom uppskattad merinkomst upptages

endast inkomstökning som kan

antagas hava uppkommit efter 1939

års utgång.

4. Har den skattskyldige ej under

förkrigsinkomståren bedrivit samma

jordbruk som under beskattningsåret

under förhållanden jämförbara med

förhållandena under detta år, må i

stället för medeltalet av inkomsterna

eller bruttointäkterna för förkrigsinkomståren

till grund för beräkning

av den uppskattade merinkomsten

läggas annat belopp, som finnes skäligt.

Har den skattskyldige ej under

förhållanden jämförbara med förhållandena

under beskattningsåret bedrivit

samma jordbruk under båda

förkrigsinkomståren men under ett

av dessa år, och kan det anses att avkastningen

av jordbruket under detta

år ungefärligen motsvarat den genomsnittliga

avkastningen av ett

liknande jordbruk i trakten för

båda förkrigsinkomståren, må hän
-

Sammanfaller för viss skattskyldig

beskattningsåret ej med kalenderåret,

iakttages att av den beräknade inkomstökningen

för beskattningsåret

såsom uppskattad merinkomst upptages

endast inkomstökning som kan

antagas hava uppkommit efter 1939

års utgång. Om annat förhållande ej

visas, förutsattes därvid att av inkomstökningen

för beskattningsåret så

stor del belöper å tiden efter 1939 års

utgång, som det å denna tid belöpande

antalet månader utgör i förhållande

till beskattningsårets samtliga månader.

Därest i nu angivet fall med

hänsyn till bestämmelsen i punkt 4 av

anvisningarna till 6 § eller eljest uppskattning

av inkomstminskning ifrågakommer,

fastställes denna genom

proportionell fördelning som nyss

sagts. %

4. Har den skattskyldige ej under

förkrigsinkomståren bedrivit samma

jordbruk som under beskattningsåret

under förhållanden jämförbara med

förhållandena under detta år eller

hava förkrigsinkomståren visat underskott

eller eljest uppenbart onormala

resultat, må i stället för medeltalet

av inkomsterna eller bruttointäkterna

för förkrigsinkomståren till

grund för beräkning av den uppskattade

mprinkomsten läggas annat belopp,

som finnes skäligt. Har den

skattskyldige ej under förhållanden

jämförbara med förhållandena under

beskattningsåret bedrivit samma jordbruk

under båda förkrigsinkomståren

men under ett av dessa år, och kan

det anses att avkastningen av jordbruket

under detta år ungefärligen

motsvarat den genomsnittliga avkast
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

55

(Kungl. Maj.ts förslag.)

syn tagas till inkomsterna eller bruttointäkterna

under detta år, som

örn dessa vore medeltal för båda

åren. I förekommande fall må eljest

beaktas resultat, som under förkrigsinkomståren

eller något av dessa utvunnits

av annan, vilken då bedrivit

jordbruk å samma faslighet.

(Utskottets förslag.)

ningen av ett liknande jordbruk i

trakten för båda förkrigsinkomståren,

må hänsyn tagas till inkomsterna eller

bruttointäkterna under detta år,

som om dessa vore medeltal för båda

åren. I förekommande fall må eljest

beaktas resultat, som under förkrigsinkomståren

eller något av dessa utvunnits

av annan, vilken då bedrivit

jordbruk å samma fastighet.

Det belopp som vid tillämpning av nettometoden erhålles på sätt nu sagts

skall utgöra jämförelseinkomst. Vid tillämpning av bruttometoden fastställes

icke någon jämförelseinkomst.

5. Ränta å minskning av eget kapital i jordbruket beräknas efter en räntefot

av fem procent, ränta å ökning av sådant kapital efter en räntefot av

sex procent. Ökning av eget kapital i jordbruket anses i regel hava ägt rum

vid avbetalning av skuld, som hänfört sig till jordbruket, samt vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed

jämförlig förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av inventarier

för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej om avbetalning

skett av annan skuld än nu sagts även om denna varit intecknad i fastigheten.

Hänsyn till ökning av eget kapital tages endast då den skattskyldige

förebringar tillfredsställande utredning rörande ökningen och i regel endast

om nettometoden tillämpas.

6. Skattskyldig som vill framställa yrkande att uppskattad merinkomst

av jordbruk belt eller delvis ej bör upptagas såsom taxerad merinkomst, håralt

till stöd för yrkandet förete erforderlig utredning.

Därvid gäller såsom huvudregel, Därvid gäller såsom huvudregel,

att i taxerad merinkomst inräknas en- att i taxerad merinkomst inräknas en
-

dast i bruttointäkten ingående prisstegring

vid avyttring eller uttag till

egen rörelse av produkter från jordbruket

utöver vad som erfordrats för

att täcka omkostnadernas ökning i

förhållande till prisläget före krigsutbrottet.

Hänsyn tages därvid ej till

ökning av värdet å fri bostad å fastigheten

eller av andra naturaförmåner

från denna. Ingår i den uppskattade

merinkomsten inkomstökning på

grund av tillfällig uthyrning eller av

körslor eller dylikt i större omfattning

lin normalt, och kan denna inkomstökning

antagas i sin helhet lia
-

dast i bruttointäkten ingående prisstegring

vid avyttring eller uttag till

egen rörelse av produkter från jordbruket

utöver vad som erfordrats för

att täcka omkostnadernas ökning i

förhållande till prisläget före krigsutbrottet.

Hänsyn tages därvid ej till

ökning av värdet å fri bostad å fastigheten

eller av andra naturaförmåner

från denna. Ingår i den uppskattade

merinkomsten inkomstökning på

grund av tillfällig uthyrning eller av

körslor eller dylikt i större omfattning

än normalt, skall den upptagas

i den taxerade merinkomsten i den

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

va berott på förhållanden som avses

i 1 §, skall den upptagas i den taxerade

merinkomsten även om den ej

uppkommit på grund av prisstegring.

Inkomstökning å arrende eller dylikt

upptages i den taxerade merinkomsten

endast i den mån den kan med

sannolikhet anses hava berott på förhållanden

som avses i 1 §.

(Utskottets förslag.)

män den kan med sannolikhet anses

hava berott på förhållanden som avses

i 1 §, även om den ej uppkommit

på grund av prisstegring. Inkomstökning

å arrende eller dylikt upptages

i den taxerade merinkomsten endast i

den mån den kan med sannolikhet

anses hava berott på förhållanden som

avses i 1 §.

Prisstegring utöver vad som erfordrats för att täcka omkostnadernas ökning

beräknas normalt å bruttointäkterna för beskattningsåret efter procentsatser

som av Kungl. Majit fastställas efter förslag av den centrala krigskonjunkturskattenämnden

eller, där sådan procentsats ej fastställts, efter procentsats

som finnes skälig. Om det av skattskyldig eller beskattningsmyndighet

visas att å gjorda försäljningar under beskattningsåret tillämpats priser vilka

för den skattskyldige genomsnittligt innefattat en mindre eller större prisstegring

än som beräknats med tillämpning av fastställda procentsatser,

skall dock hänsyn därtill tagas vid den taxerade merinkomstens fastställande.

till 6 §.

1. Eftersom inkomsterna av skogsbruk för såväl förkrigsinkomståren som

beskattningsåret äro beroende av virkesuttagens storlek och således ej utgöra

lämplig grund för att jämföra den skattskyldiges verkliga ekonomiska förmåner

under de olika åren, skall någon uppskattad merinkomst ej fastställas.

2. Den taxerade merinkomsten skall, där ej fall som i nästa stycke sägs är

för handen, upptagas till det belopp som motsvarar prisstegringen i förhållande

till det genomsnittliga prisläget under förkrigsinkomståren å de under

beskattningsåret avyttrade eller för förädling eller förbrukning i egen rörelse

uttagna skogsprodukterna i den mån prisstegringen ej erfordrats för att

täcka omkostnadernas ökning. Prisstegringen torde vanligen kunna beräknas

procentuellt å bruttointäkterna beträffande olika produkter. Grunder för

beräkning i normala fall av dylik prisstegring fastställas av Kungl. Majit efter

förslag av den centrala krigskonjunkturskattenämnden.

3. Visar den skattskyldige, att hans nettointäkt av skogsbruk under beskattningsåret

varit mindre än det belopp som antages motsvara den enligt punkt

2 fastställda prisstegringen å skogsprodukterna, må den taxerade merinkomsten

icke bestämmas till högre belopp än nettointäkten utgjort. Örn den

skattskyldige eller beskattningsmyndighet kan visa att å de försäljningar

eller uttag till egen rörelse, som av den skattskyldige gjorts under beskattningsåret,

tillämpats priser vilka sammanlagt innefattat en mindre eller större

prisstegring än som beräknats med tillämpning av i punkt 2 angivna beräkningsgrund,

skall även hänsyn därtill tagas vid den taxerade merinkomstens

fastställande.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

57

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vid beräkning av nettointäkten av skogsbruk skall från bruttointäkterna

av skogsbruk under beskattningsåret avdrag göras för därpå belöpande omkostnader.

För beräkningen erfordras alltså i regel att nettointäkten av

jordbruksfastighet såvitt angår beskattningsåret uppdelas mellan skogsbruk

och jordbruk på det sätt som angives i punkt 1 av anvisningarna till 5 §.

Såsom omkostnad må upptagas jämväl beräknad skälig kostnad för utav avverkning

föranledda efterföljande röjnings- och liknande arbeten så ock

kostnad för utav avverkningen direkt förorsakad återplantering, ändå att

kostnaderna ej hänföra sig till beskattningsåret. Såsom omkostnad må i fall,

då skog avverkats eller ock avyttrats utan samband med avyttring av marken,

belopp motsvarande avdrag enligt 22 § 1 mom. andra stycket kommunalskattelagen

upptagas endast om fastigheten förvärvats efter utgången av

augusti 1939. I fall, då växande skog avyttrats i samband med avyttring av

marken, skall i stället för avdrag som avses i tredje stycket av nämnda

mom. avdrag göras med ett belopp svarande mot den växande skogens uppskattade

värde vid utgången av augusti 1939, dock att, om skogens för ägaren

gällande ingångsvärde var större, avdrag må ske med detta värde. Vid

uppskattning av värdet å den växande skogen vid utgången av augusti 1939

iakttages, att bevisning rörande dess storlek i regel ej kan åläggas den skattskyldige.

Värdeökningen å den växande skogen må följaktligen ej beräknas

till högre belopp än som finnes med sannolikhet svara mot utvecklingen av

den allmänna fastighetsmarknaden beträffande skogsegendomar å orten.

4. Har vid motsvarande tillämpning av de för beräkning av uppskattad

merinkomst av jordbruk gällande reglerna inkomstminskning å jordbruket

uppkommit, förutsättes att den skattskyldige bort utan att krigskonjunkturbeskattning

ifrågakomme kunna uttaga skogsprodukter i så stor utsträckning

att kompensation för inkomstminskningen därigenom erhölles.

I dylikt fall skall följaktligen såsom taxerad merinkomst av skogsbruk ej

upptagas större del av den enligt punkt 2 uppskattade prisstegringen än den

som återstår efter avdrag av så stor procentuell andel av densamma som

inkomstminskningen å jordbruket utgjort av den beräknade nettointäkten

av skogsbruk under beskattningsåret. Vid uppskattning av nettointäkten av

skogsbruk i fall varom nu är fråga må en summarisk beräkning ske av de

omkostnader som hänföra sig till skogsbruket.

5. Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget skogsbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna

tillämpade prissättningen rörelsen inkomstminskning, medan taxerad merinkomst

framkommer för skogsbruket, äger den skaltskyldige att för utjämning

härutinnan beträffande nämnda produkter tillämpa lägre prissättning

med sammanlagt högst så stort belopp alt inkomstminskningen å rörelsen

bortfaller.

Vad sålunda stadgats skall gälla

även i fidi då skattskyldig i rörelse

tillgodogjort sig produkter från skogs
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bruk, bedrivet av moder- eller dotterföretag,

och skall i dgliktfall inkomstuppskattningen

för båda företagen

jämkas med hänsyn till den tillämpade

prissättningen.

6. Sammanfaller för viss skattskyldig beskattningsåret ej med kalenderåret,

iakttages att taxeringen skall avse endast inkomst av skogsbruk som

hänför sig till tiden efter 1939 års utgång.

till 7 §.

1. Beträffande inkomst av annan fastighet kan det i regel antagas, att

taxerad merinkomst bör upptagas allenast i fall där bruttointäkterna under

beskattningsåret i jämförelse med förkrigsinkomståren ökats på grund av

uthyrningsmöjligheter, som under normala förhållanden ej plägat vara för

handen men under beskattningsåret kunnat utnyttjas, och som kunna med

sannolikhet antagas hava haft sitt upphov i det av krigstillståndet framkallade

läget. Taxering företages därför i regel allenast därest nu angivna förutsättningar

synas vaxa för handen.

2. Vid bestämmande av uppskattad merinkomst skall inkomst för förkrigsinkomståren

beräknas allenast för fastigheter som den skattskyldige innehaft

även under beskattningsåret.

Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

beräkningen av inkomst av annan fastighet skall vid uppskattning av inkomst

enligt denna förordning frångås i den mån följande särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

Har fastighet eller del därav, som

plägat vara uthyrd, under något av

förkrigsinkomståren ej varit uthyrd

men varit uthyrd under beskattningsåret,

skall vid uppskattning av inkomsterna

för förkrigsinkomståren

tilläggas skäligt hyresbelopp. Avdrag

för kostnad för reparation och underhåll

av byggnader beräknas ej för förkrigsinkomståren

samt ej heller för

beskattningsåret i vidare mån än kostnaden

förorsakats av eller eljest ägt

direkt samband med de förhållanden

som föranlett inkomstökningen eller

med anordning som nödvändiggjorts

av krigstillståndet. Värdeminskningsavdrag

beräknas ej för föx‘krigsinkomståren.

För beskattningsåret medgives

sådant avdrag endast i den mån

värdeminskningen under detta år på

Har fastighet eller del därav, som

plägat vara uthyrd, under något av

förkrigsinkomståren ej varit uthyrd

men varit uthyrd under beskattningsåret,

skall vid uppskattning av inkomsterna

för förkrigsinkomståren

tilläggas skäligt hyresbelopp. Avdrag

för kostnad för reparation och underhåll

av byggnader beräknas ej för förkrigsinkomståren

samt ej heller för

beskattningsåret i vidare mån än kostnaden

föi-orsakats av eller eljest ägt

direkt samband med de förhållanden

som föranlett inkomstökningen eller

med anordning som nödvändiggjorts

av krigstillståndet. Värdeminskningsavdrag

beräknas ej för förkrigsinkomståren.

För beskattningsåret medgives

sådant avdrag endast i den mån

värdeminskningen under detta år på

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

59

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

grund av verkställd ny-, till- eller ombyggnad

eller annan omständighet

kan antagas hava varit större än under

förkrigsinkomståren. Det må

emellertid framhållas, att uthyrningar

varom här är fråga ofta åstadkomma

onormal skadegörelse och slitning. Sådant

förhållande må, där ej hänsyn

till detsamma tagits genom avdrag

för reparation eller dylikt under beskattningsåret,

beaktas vid beräkning

av avdrag för värdeminskning.

grund av verkställd ny-, till- eller ombyggnad

eller annan omständighet

kan antagas hava varit större än under

förkrigsinkomståren. Det må

emellertid framhållas, att uthyrning

varom här är fråga ofta föranleder

skadegörelse eller slitning, som ej

skulle uppkommit, örn ej uthyrningen

ägt rum. Sådant förhållande må,

där ej hänsyn till detsamma tagits genom

avdrag för reparation eller dylikt

under beskattningsåret, beaktas

vid beräkning av avdrag för värdeminskning.

Sammanfaller för viss skattskyldig beskattningsåret ej med kalenderåret,

iakttages alt av den beräknade inkomstökningen för beskattningsåret såsom

uppskattad merinkomst upptages endast inkomstökning som kan antagas

hava uppkommit efter 1939 års utgång.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren. Har den skattskyldige ej under båda förkrigsinkomståren

innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret,

må såsom jämförelseinkomst i stället för medeltalet av inkomsterna

för dessa år antagas annat belopp, som finnes skäligt. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under hela det förra men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall

i regel inkomsten för det senare året vara jämförelseinkomst. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under något av förkrigsinkomståren i dess helhet, må beaktas resultat,

som under förkrigsinkomståren eller något av dessa utvunnits av annan, vilken

då innehaft fastigheten. Vid denna jämförelse bör dock iakttagas den

skillnad som må föreligga bland annat med hänsyn till det av de olika ägarna

i fastigheten nedlagda egna kapitalet.

4. Ränta å minskning av eget kapital i fastigheten beräknas efter en räntefot

av fem procent, ränta å ökning av sådant kapital efter en räntefot av sex

procent, ökning av eget kapital i fastigheten anses i regel hava ägt rum vid

avbetalning av skuld, som hänfört sig till fastigheten, samt vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig

förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av inventarier

för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej örn avbetalning

skett av annan skuld än nu sagts även örn denna varit intecknad i fastigheten.

till 8 §.

t. Såsom likartad med inkomst i form av tantiem m. m. anses exempelvis

sådan inkomst av tjänst som utgår i form av lön eller annan förmån från

rörelse, om och i den mån lönens eller förmånens belopp uppenbarligen på
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

verkats av rörelsens resultat. I den mån ökning av sådan lön eller förmån

får anses motiverad av ett större eller värdefullare arbete betraktas den

följaktligen ej såsom likställd med inkomst av tantiem m. m.

2. I fråga om inkomst av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare skall vad

i punkt 7 av anvisningarna till 4 § stadgats beträffande yrkesmässig uppfinnarverksamhet

äga motsvarande tillämpning.

3. Såsom jämförelseinkomst upptages i regel medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet som avses

i 8 § sista stycket. Är det uppenbart att detta medeltal ej utgör ett godtagbart

uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst av sådant slag vid

tiden närmast före krigsutbrottet, skall dock jämförelseinkomsten fastställas

till annat belopp som med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt.

till 9 §.

1. Uppskattning av realisationsvinst vid avyttring av fast eller lös egendom

sker, om realisationsvinsten uppkommit på grund av avyttring efter

utgången av augusti 1939, enligt de regler som gälla för beräkning av sådan

vinst enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Dock

må, örn den avyttrade egendomen förvärvats före utgången av augusti 1939,

i stället för priset vid förvärvet avdragas egendomens uppskattade värde vid

nämnda tidpunkt, om detta värde var högre. Vid uppskattning av dylikt värde

å fast egendom iakttages, att bevisning rörande dess storlek i regel ej kan

åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å egendomen efter nämnda tid*

punkt bör följaktligen ej beräknas till högre belopp än som finnes med

sannolikhet svara mot utvecklingen av den allmänna fastighetsmarknaden å

orten. Från realisationsvinsten får avdragas realisationsförlust vid avyttring

efter utgången av augusti 1939 av fast eller lös egendom, därvid beaktas,

att, örn värdet vid nämnda tidpunkt lagts till grund för beräkningen av

realisationsvinsten, värdet vid samma tidpunkt också skall läggas till grund

för beräkning av realisationsförlusten, försåvitt värdet å den egendom förlusten

avser då var lägre än kostnaden för förvärvet.

Inkomst av realisationsvinst beräknas ej för förkrigsinkomståren. Om

skattskyldig mera regelbundet gör försäljningar, exempelvis av aktier, utan

att dock yrkesmässig sådan verksamhet anses föreligga, kan beskattning av

hela den realisationsvinst, som belöper på tiden efter krigsutbrottet, stundom

te sig oskälig. Jämkning av den taxerade merinkomsten bör i sådant fall

ske genom avdrag med skäligt belopp, därvid emellertid märkes, att till utgångspunkt

för avdraget bör tagas realisationsvinsten i sin helhet och ej

blott den del av denna vinst som hänför sig till värdeökning efter krigsutbrottet,

samt att även storleken av försäljningsvinster under de olika

åren, som ej äro skattepliktiga, bör beaktas.

2. Till realisationsvinst enligt 9 § skall icke hänföras sådan intäkt, som

enligt 2 § 1 mom. andra stycket skall inräknas i inkomst av rörelse.

3. Ilar uppkommen realisationsvinst vid avyttring av tillgång för stadig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

G1

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

varande bruk under beskattningsåret använts för inköp av tillgång liknande

den avyttrade under sådana förhållanden att avyttringen och inköpet

helt eller delvis skäligen böra betraktas som ett utbyte av en befintlig

tillgång mot en annan, skall i motsvarande mån realisationsvinsten ej medräknas

vid taxeringen till krigskonjunkturskatt.

till 10 §.

Av 4 § 3 mom. framgår att, om en förvärvskälla inom rörelse utvisar inkomstökning

och en annan inkomstminskning, inkomstminskningen får i viss

ordning avräknas från inkomstökningen. Av punkt 4 g) av anvisningarna

till 4 § och tredje stycket av punkt 3 av anvisningarna till 5 § framgår

att i förhållande mellan jordbruk och rörelse utjämning i vissa fall kan enligt

särskilda regler äga rum i händelse den ena förvärvskällan utvisar inkomstökning

och den andra inkomstminskning. Utjämning enligt särskilda regler

kan enligt punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 6 § jämväl i vissa fall

ifrågakomma i förhållande mellan å ena sidan skogsbruk, å andra sidan

jordbruk eller rörelse, därest jordbruket eller rörelsen utvisar inkomstminskning.

Beräkning av inkomstminskning beträffande skogsbruk förutsättes däremot

ej enligt denna förordning kunna ifrågakomma. Avdrag för realisationsförlust

vid avyttring av fast eller lös egendom medgives enligt 9 § från

realisationsvinst å sådan egendom men antages enligt denna förordning ej

kunna ske i andra fall. I de fall, som ej sålunda särskilt reglerats, kan avdrag

för inkomstminskning å krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla

enligt 10 § medgivas från taxerad merinkomst å annan förvärvskälla.

Med hänsyn till de olika reglerna för fastställande av taxerad merinkomst

å olika förvärvskällor och det förhållandet att skattskyldig dessutom kan

hava andra, krigskonjunkturskatt icke underkastade förvärvskällor vilka

kunna utvisa såväl inkomstökning som inkomstminskning, hava ej bestämda

regler kunnat fastställas för sådant avdrag. Såsom vägledande synpunkter

må dock anföras följande. Därest mellan de krigskonjunkturskatt underkastade

förvärvskällorna finnes sådant samband att avräkning dem emellan

framstår såsom särskilt naturlig, bör sådan avräkning ske oavsett förhållandena

med förvärvskällorna i övrigt. Eljest bör, om skattskyldig under beskattningsåret

även haft andra, krigskonjunkturskatt icke underkastade förvärvskällor,

som sammanlagt kunna anses utvisa inkomstökning, avdrag i

första hand göras från sådan inkomstökning. Vid bedömande i vad mån inkomstökning

som nu sagts skall anses föreligga bör jämförelse göras mellan

den vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för beskattningsåret

beräknade inkomsten av förvärvskällorna och medeltalet av motsvarande

inkomster under förkrigsinkomståren.

till 14—19 samt 21 §§.

1. Har värdet av lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse, enligt uppskattning jämlikt punkt 4 b) av anvisningarna

till 4 §, sedan sista förkrigsinkomstårets utgång nedgått och har den skall
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj :ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skyldige i sin balansräkning för beskattningsåret till en särskild varuförnyelsefond,

avsedd för nedskrivning av lager som han haft för avsikt att anskaffa

i det avyttrade eller eljest avgångna lagrets ställe, gjort avsättning

för vilken avdrag ej skett vid beräkning av nettointäkten, skall efter därom

framställt yrkande prövningsnämnd jämlikt 14 § besluta provisorisk påföring

av krigskonjunkturskatt under förutsättningar, som framgå av det följande.

Har fonden av den skattskyldige betecknats såsom avsedd för användning ej

allenast till nedskrivning av lagertillgångar ulan till inköp av sådana för

lagrets ersättande, skall fonden likväl anses uppfylla de i 14 § angivna villkoren.

Har den skattskyldige redan för föregående beskattningsår fått provisorisk

skattepåföring för dylik fondavsättning, kan ny avsättning givetvis

avse endast den nedskrivning, som ej täckes av den mot den tidigare medgivna

provisoriska skattepåföringen svarande fondavsättningen. Var lagret

vid krigsutbrottet större än vid sista lörkrigsinkomstårets utgång, må fondavsättningen

avse lagerminskningen sedan krigsutbrottet, såsom örn lagret

vid denna tidpunkt varit lager vid sista förkrigsinkomstårets utgång.

Det antages i det följande, att lagret vid utgången av augusti 1939 ej visats

hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets utgång, samt att avsättning

lill varulörnyelsefond ej skett för föregående beskattningsår.

Vid bestämmande av den proviso- Vid bestämmande av den provisoriska

skattepåföringen verkställes en riska skattepåföringen verkställes en

summarisk uppskattning av vad det

skulle hava kostat att vid beskattningsårets

utgång anskaffa mot lagerminskningen

svarande tillgång,

s. k. ersättningslager. Skillnaden mellan

denna kostnad och värdet av ersättningslagret,

beräknat enligt de

principer och den prisnivå, som tilllämpats

vid uppskattningen enligt räkenskaperna

av värdet å lagertillgångar

vid sista förkrigsinkomstårets utgång,

utgör det belopp varå den provisoriska

skattepåföringen enligt 14 §

beräknas. Denna skattepåföring kommer

alltså att avse det belopp, varmed

ersättningslagret, om det anskaffats

vid beskattningsårets utgång,

skulle fått nedskrivas enligt denna

förordning.

Har vid fastställande av beskattningsbar merinkomst för beskattningsåret

eller det föregående beskattningsåret avdrag åtnjutits för minskning av dold

förkrigsreserv i de avyttrade eller eljest avgångna lagertillgångarna, skall

dock detta belopp avdragas från ovannämnda skillnadsbelopp. Det belopp,

summarisk uppskattning av vad det

skulle hava kostat att vid beskattningsårets

utgång anskaffa mot lagerminskningen

svarande tillgång, s. k.

ersättningslager. Skillnaden mellan

denna kostnad och värdet av ersättningslagret,

uppskattat till det belopp

till vilket ersättningslagret enligt

punkt 4 b) lägst må nedskrivas, utgör

det belopp varå den provisoriska

skattepåföringen enligt 14 § beräknas.

Denna skattepåföring kommer alltså

att avse det belopp, varmed ersättningslagret,

om det anskaffats vid beskattningsårets

utgång, skulle fått

nedskrivas enligt denna förordning.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

63

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

å vilket sålunda provisorisk skattepåföring må ske, begränsas givetvis även

av fondavsättningens storlek. Att ytterligare begränsning kan ifrågakomma,

då fondavsättning tillika skett enligt 15 §, framgår av punkt 2 här nedan.

Den provisoriskt påförda skatten skall utgöra det belopp, varmed krigskonjunkturskatten

skulle hava minskats, om det belopp, varå den provisoriska

skattepåföringen sålunda beräknas, avdragits från den beskattningsbara merinkomsten.

Örn ett senare år ersättningslager anskaffas och med anlitande av varuförnyelsefonden

i bokslutet för året nedskrives enligt grunder, som jämlikt

punkt 4 b) av anvisningarna till 4 § skulle kunnat godkännas vid inkomstuppskattning

för det året, skall enligt 21 § den på nedskrivningen belöpande

skatten på framställning av den skattskyldige efter beslut av prövningsnämnd

restitueras. Disponeras fonden för annat ändamål än anskaffning

eller nedskrivning av ersättningslager, upphör i motsvarande mån rätten till

restitution. Befinnes det att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, förutsättningar

för restitution av det provisoriskt påförda skattebeloppet eller del

därav ännu ej föreligga, skall rätten till sådan restitution hava förfallit.

2. Rätten att enligt 15 § erhålla provisorisk skattepåföring genom avsättning

av redovisad årsvinst eller besparade vinstmedel till prisfluktuationsfond

för att trygga sig mot förlust genom prisfall å inköpta men ej levererade

varor avser endast det fall att varorna definitivt inköpts att senare levereras

för visst till beloppet bestämt pris. Skulle, därest de varor avtalet

avser hade levererats vid beskattningsårets utgång, varulagret hava bragts

upp till större storlek än vid beskattningsårets ingång, bör iakttagas, att jämlikt

punkt 4 b) av anvisningarna till 4 § rätten till nedskrivning är mera begränsad

beträffande det överskjutande lagret än beträffande ersätlningsIagret.

Sker provisorisk skattepåföring för avsättning till prisfluktuationsfond,

medgives provisorisk skattepåföring för avsättning till varuförnyelsefond enligt

14 § ej i större utsträckning än sådan skattepåföring skulle hava medgivits,

därest de under beskattningsåret inköpta varor, som avsättningen till

prisfluktuationsfond avser, varit levererade vid beskattningsårets utgång.

3. Avsättning av kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § kan ske av

redovisad årsvinst eller besparade vinstmedel. Därest sådan fond ett följande

år tages i anspråk för omkostnader, kommer för det året avdrag vid taxering

lill krigskonjunkturskatt för de ur fonden disponerade medlen ej att

medgivas. Restitution av provisoriskt påförd skatt medgives dock endast

därest fondmedlen disponerats för sådana omkostnader som skulle hava

varit avdragsgilla, örn i stället andra medel använts för omkostnaderna. I

förekommande fall skall likväl så anses, som örn avdrag skett vid taxering

enligt denna förordning för det år då omkostnaderna ägt rum.

4. Enligt vad som framgår av punkt 4 d) av anvisningarna till 4 § kan

skattskyldig vid uppskattning av inkomst av rörelse jämlikt denna förordning

enligt vissa grunder erhålla avdrag för s. k. överpris eller merkostnad

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

å tillgång för stadigvarande bruk. Har ej hela det i räkenskaperna gjorda avdraget

kunnat sålunda godkännas vid inkomstuppskattningen, kail den återstående

delen av avdraget likväl tillgodoräknas den skattskyldige för ifrågavarande

år genom provisorisk skattepåföring enligt 17 § efter yrkande av den

skattskyidige. Den provisoriska skattepåföringen skall i dylikt fall avse det

belopp, varmed krigskonjunkturskatten skulle hava minskats, om det i räkenskaperna

gjorda avdraget i sin helhet medgivits vid inkomstens uppskattning.

När tillgången visas hava nedgått i värde under det, till vilket det i beskattningsavseende

enligt denna förordning nedskrivits, må enligt 21 § restitution

ske av så stor del av den provisoriskt påförda skatten som svarar mot

den påvisade ytterligare värdeminskningen. Befinnes det att vid tidpunkt,

som sedermera fastställes, tillgången alltjämt har ett högre värde än det, till

vilket den i räkenskaperna för beskattningsåret nedskrivits, skall rätten till

ytterligare restitution hava förfallit.

5. Har fartyg sålts för högre pris än det i beskattningsavseende gällande

värdet utan att under beskattningsåret ersättas med annat fartyg, kommer

vinsten att vid taxeringen inräknas i inkomsten av rörelse, medan, om annat

fartyg under samma år anskaffats, vinsten oftast kunnat till stor del uppvägas

av avdrag för värdeminskning. Avser säljaren att för köpeskillingen

eller del av denna anskaffa nytt eller nya fartyg, kan han emellertid genom

att på särskilt konto hos riksbanken insätta det belopp, han sålunda ämnar

disponera, enligt 18 § erhålla rätt till provisorisk påföring av så stor krigskonjunkturskatt

som belöper på den i den beskattningsbara merinkomsten

ingående del av det insatta beloppet, som överstiger fartygets i beskattningsavseende

enligt denna förordning gällande värde vid avyttringen, d. v. s. med

det belopp, varmed skatten skulle hava minskats, om det överstigande beloppet

avdragits vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning.

Rätt till skatterestitution erhålles sedermera enligt 21 § i den mån det insatta

beloppet användes för anskaffning av annat fartyg och i räkenskaperna

avskrivning å detta sker av beskaffenhet att kunna föranleda avdrag

vid ifrågavarande beskattning. Örn sålunda för ett senare beskattningsår, då

annat fartyg anskaffats för de insatta medlen, avdrag för överpris sker i räkenskaperna

och det befinnes att förutsättningarna för motsvarande avdrag

vid taxering till krigskonjunkturskatt då föreligga, skall prövningsnämnden,

i stället för att medgiva avdrag för detta beskattningsår, efter framställning

från den skattskyldige besluta att restitution skall ske av den provisoriskt

påförda krigskonjunkturskatt, som belöper på avdragets belopp. Därest fartyget

sedermera nedgått till lägre värde än det, som återstår oavskrivet i beskattningsavseende

enligt denna förordning, kan, i den mån motsvarande avskrivning

skett i räkenskaperna, ytterligare restitution ifrågakomma, därvid

reglerna i punkt 4 ovan erhålla motsvarande tillämpning.

Var fartyget vid avyttringen belastat med intecknad gäld och har i följd

härav köpeskillingen ej i sin helhet insatts i riksbanken, må provisorisk på
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

65

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

töring medgivas av så stor krigskonjunkturskatt som belöper på den i den

beskattningsbara merinkomsten ingående del av det insatta beloppet, som

överstiger fartygets i beskattningsavseende enligt denna förordning gällande

värde minskat med ett mot gälden svarande belopp. Den provisoriska påföringen

kommer följaktligen att beräknas på samma sätt som örn fartyget

icke varit intecknat och således hela köpeskillingen kunnat insättas i riksbanken.

Vid restitution i dylikt fall skall iakttagas, att, örn jämväl andra medel

än i riksbanken insatta använts för inköp av nytt fartyg, dessa visserligen

må inom ramen för nämnda gäldbelopp medräknas som köpeskilling för

detta fartyg, som om medlen uttagits från riksbanken, men att restitution

dock ej må beräknas för skatt å högre belopp än det i riksbanken insatta.

Har vid beräkning av beskattningsbar merinkomst enligt denna förordning

avräknats belopp, som anses hava innefattat framtagande av dold förkrigsreserv

i fartyg, får givetvis sådant belopp ej ingå i det å vilket provisorisk

skattepåföring beräknas och bör följaktligen så anses, som örn fartygets i

beskattningsavseende gällande värde varit i motsvarande mån högre.

Vad nu sagts om belopp, som influtit vid avyttring av fartyg, skall också

tillämpas å ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller annan

tillgång för stadigvarande bruk i rörelsen.

Att i fall som avses i denna punkt särskilt förfarande kan ifrågakomma

beträffande erläggande av provisoriskt påförd skatt framgår av 22 §.

6. Beträffande det i 19 § avsedda fallet kommer vad i punkt 5 här ovan

anförts att i tillämpliga delar äga motsvarande tillämpning.

7. Exempel på tillämpning av 18, 19 och 21 §§.

a) Ett rederi har den 1 november 1940 för 900,000 kronor sålt ett ointecknat

fartyg, då bokfört till 500,000 kronor men i beskattningsavseende

nedskrivet till 400,000 kronor (som tillika var fartygets saluvärde vid utgången

av augusti 1939). Köpeskillingen, 900,000 kronor, insättes i sin helhet

å vederbörligt konto i riksbanken.

I inkomsten för beskattningsåret ingår vinsten 900,000 — 400,000 =

500,000 kronor. Förhållandena i övrigt antagas vara sådana, att rederiets

beskattningsbara merinkomst överstiger 500,000 kronor. Rederiet kan då

efter yrkande erhålla provisorisk påföring av så stor skatt, som belöper å

skillnaden mellan 900,000 och 400,000 kronor, d. v. s. å 500,000 kronor.

Ett senare beskattningsår inköper rederiet ett nytt fartyg för 900,000 kronor

och uttager då mot ställande av säkerhet för skatten hela det i riksbanken

insatta beloppet. Det antages, att å detta fartyg avskrivning sker med

500,000 kronor samt att överprisavdrag skulle kunnat medgivas med 200,000

kronor. Det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava

minskats, örn den beskattningsbara merinkomsten för år 1940 varit 200,000

kronor mindre, restitueras.

Det antages vidare, att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, fartygets

värde nedgått med ytterligare 150,000 kronor, för vilka värdeminskningsavdrag

vid taxering till krigskonjunkturskatt ännu ej medgivits. Restitution

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 20. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

medgives då med det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle

hava minskats, om den beskattningsbara merinkomsten för beskattningsåret

1940 varit ytterligare 150,000 kronor mindre.

Sammanlagt har alltså skatterestitution i två repriser beviljats för skatt

belöpande på 350,000 kronor. Återstående skatt blir definitiv.

b) Förhållandena äro desamma som i exempel a) med den skillnad att

rederiets beskattningsbara merinkomst antages uppgå till allenast 300,000

kronor. Rederiet insätter dock i riksbanken hela köpeskillingen 900,000

kronor.

Provisorisk skattepåföring kan då ske allenast å ett belopp av 300,000

kronor.

Restitution kan emellertid vid första restitutionstillfället ske på samma sätt

som i exempel a), d. v. s. med skatt å ett belopp av 200,000 kronor.

Vid andra restitutionstillfället får däremot restitution ske allenast å ett belopp

av 100,000 kronor, enär provisorisk skatt påförts allenast för 300,000

kronor. I detta fall blir emellertid sålunda hela skatten för beskattningsåret

1940 restituerad.

g) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

rederiet antages av köpeskillingen i riksbanken insätta endast 600,000 kronor

och att för inköp av det nya fartyget disponeras, jämte det i riksbanken

insatta beloppet, 300,000 kronor andra medel.

Provisorisk skatt påföres då endast för ett belopp av 600,000 — 400,000 =

200.000 kronor.

Restitution sker vid första restitutionstillfället som i exempel a), d. v. s.

beräknad å ett belopp av 200,000 kronor, men ytterligare restitution kan ej

ifrågakomma.

d) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

fartyget vid avyttringen var belastat med intecknad gäld å 300,000 kronor.

Rederiet insätter därför i riksbanken endast 900,000 — 300,000 = 600,000

kronor.

Provisorisk skatt påföres emellertid som i exempel a) för ett belopp av

500.000 kronor.

När det nya fartyget inköpes, disponeras för ändamålet de 600,000 kronor,

som innestå i riksbanken, samt 300,000 kronor andra medel.

Restitution medgives som i exempel a).

e) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

fartygets värde vid utgången av augusti 1939 visas hava utgjort 550,000 kronor.

Eftersom beloppet 150,000 kronor innefattar framtagande av en dold

förkrigsreserv, skall det ej ingå i den beskattningsbara merinkomsten

(se 4 § 4 mom. första stycket). Det antages dock, att hela det vid försäljningen

erhållna beloppet 900,000 kronor insättes i riksbanken.

I den beskattningsbara merinkomsten ingår vinsten i detta fall med endast

350.000 kronor.

Provisorisk skatt påföres för ett belopp av 350,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

67

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Restitution sker emellertid såsom i exempel a). Olikheten med nämnda

exempel beträffande restitutionen inträder först om fartyget nedgår i värde

under 550,000 kronor. Enligt exempel a) skulle nämligen, om fartyget i motsvarande

mån nedgått i värde, restitution kunnat ske å ett sammanlagt belopp

av 500,000 kronor, medan i nu föreliggande exempel restitution kan ske

endast å ett belopp av 350,000 kronor.

f) Förhållandena äro desamma som i exempel a) i avseende å försäljning

av fartyg och provisorisk skattepåföring.

Emellertid antages, att rederiet av det i riksbanken insatta beloppet,

900.000 kronor, ett senare beskattningsår disponerar endast 400,000 kronor

lill inköp av nytt fartyg, å vilket överprisavdrag skulle kunnat medgivas med

100.000 kronor. Det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle

hava minskats, om den beskattningsbara merinkomsten varit 100,000 kronor

mindre, restitueras.

Det antages vidare, att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, fartygets

värde nedgått med ytterligare 150,000 kronor. Restitution medgives då med

det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava minskats,

om den beskattningsbara merinkomsten för år 1940 varit ytterligare 150,000

kronor mindre.

Återstående skatt blir definitiv.

g) Förhållandena äro desamma som i exempel a) i avseende å försäljning

av fartyg och provisorisk skattepåföring.

Det antages emellertid att det nyförvärvade fartyget betingar ett pris av

1.800.000 kronor, varav 900,000 kronor uttagas från riksbanken och lika

stort belopp disponeras av andra medel. Det antages vidare, att överprisavdrag

för beskattningsåret 1942 kunnat medgivas med 400,000 kronor, och att

vid tidpunkt, som sedermera fastställes, fartygets värde nedgått med 300,000

kronor under det belopp, som återstod efter överprisavdraget. Eftersom i

detta fall köpeskillingen är dubbelt så stor som försäljningssumman för det

gamla fartyget och blott hälften av köpeskillingen uttagits från riksbanken,

medan hälften av fartyget förvärvats för andra medel, beräknas restitution

som i exempel a), d. v. s. vid vartdera tillfället med hälften av det belopp,

som belöper å fartyget i dess helhet.

För den hälft av värdeminskningsbeloppen, för vilken restitution ej på nu

angiven grund medgivits, kan, när det nya fartyget inköpts, om inkomsten

för det då ifrågavarande beskattningsåret därtill förslår, erhållas omedelbart

överprisavdrag med 200,000 kronor och provisorisk skattepåföring intill

150.000 kronor, varå restitution vid den senare tidpunkten kan beviljas.

h) Rederiet insätter av andra medel än sådana, som erhållas vid avyttring

eller förlust av fartyg, i riksbanken 900,000 kronor, vilket belopp förutsättes

ej överstiga den vid inkomstuppskattningen enligt denna förordning beräknade

inkomsten för beskattningsåret. Provisorisk skattepåföring kan jämlikt

19 § ske för hälften av detta belopp eller 450,000 kronor.

Nytt fartyg anskaffas enligt samma antagande som i exempel a) och vär
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

deminskningen försiggår även såsom där antagits. Restitution medgives då

såsom i exempel a).

8. Beträffande de fall, som avses i punkterna 2 samt 4—7 här ovan, märkes,

att förmån som där sagts ej må medgivas, där tillgång överförts mellan

fysiska eller juridiska personer, mellan vilka intressegemenskap råder, under

sådana förhållanden att det kan antagas, att transaktionen skett för att

komma i åtnjutande av särskild förmån i beskattningshänseende.

2) avslå följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om rätt att på grund

av påförd krigskonjunkturskatt

för år 1941 erhålla nedsättning i

den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

m. m. för

samma år.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Fysisk eller juridisk person, som

fått sig påförd krigskonjunkturskatt

för år 1941, skall i den statliga inkomst-

och förmögenhetsskatten för

samma år erhålla nedsättning med

det belopp, varmed sistnämnda skatt

skulle hava minskats, örn avdrag från

det till sådan skatt taxerade beloppet

skett med den påförda krigskonjunkturskatten.

Beslut om sådan nedsättning

skall utan särskild ansökan meddelas

av prövningsnämnden i anslutning

till taxeringen till krigskonjunkturskatt.

Vid den omräkning av det till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet, som prövningsnämnden

för bestämmande av

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

69

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nedsättningen har att verkställa, skall

i förekommande fall vid beräkning av

ortsavdrag samt vid tillämpning i övrigt

av bestämmelserna i förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

så anses, som om det efter

avdrag för krigskonjunkturskatt återstående

beloppet vore taxerat belopp.

Det återstående beloppet utföres i tiotal

kronor, därvid överskjutande belopp,

som ej uppgår till fullt tiotal

kronoi’, bortfaller.

Vad nu stadgats skall äga motsvarande

tillämpning beträffande värnskatt

och särskild skatt å förmögenhet.

Vid tillämpning i fall varom nu är

fråga av föreskrifterna i 19 § 1 mom.

förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt skall nedsättning

som ovan sägs, i den mån den ej kunnat

utnyttjas av den därtill närmast

berättigade maken, tillgodokomma

den andre maken.

Det åligger vederbörande protokollförare

hos prövningsnämnd att senast

den 23 december 1941 i rekommenderat

brev tillsända den skattskyldige

underrättelse om prövningsnämndens

beslut.

2 §•

Därest genom beslut av särskild

prövningsnämnd eller av kammarrätten

eller Kungl. Majit taxering till

krigskonjunkturskatt för år 1941 påföres

skattskyldig eller påförd sådan

taxering ändras, skall samtidigt vidtagas

den ändring beträffande statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt

och särskild skatt å förmögenhet,

vartill bestämmelserna i 1 § föranleda.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §•

1 mom. Har prövningsnämnd beträffande

viss skattskyldig underlåtit

att meddela beslut som i 1 § första

stycket sägs, må sådant beslut av den

skattskyldige påkallas genom särskild

till prövningsnämnden ställd, till vederbörande

länsstyrelse före utgången

av år 1942 ingiven ansökan.

2 mom. Beträffande besvär över

åtgärd enligt denna förordning skola

taxeringsförordningens föreskrifter

örn taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt äga motsvarande

tillämpning med iakttagande

dels att besvärsrätt tillkommer den

skattskyldige och vederbörande landskamrerare,

dels att besvär över beslut av 1941

års ordinarie prövningsnämnd skola

ingivas till vederbörande länsstyrelse

eller kammarrätten före klockan tolv

den 31 januari 1942.

Vid motsvarande tillämpning av

taxeringsförordningens bestämmelser

örn besvär skall vad angår åtgärd enligt

denna förordning underrättelse

som avses i 1 § sista stycket likställas

med underrättelse om avvikelse från

självdeklaration. Vid motsvarande

tillämpning av 123 § 2 mom. taxeringsförordningen

skall besvärsrätt,

som tillkommer skattskyldig vilken

icke erhållit föreskriven underrättelse

före viss tid, avse det fall att den

skattskyldige ej erhållit underrättelsen

före den 15 januari 1942 och skola

besvären ingivas till vederbörande

länsstyrelse före utgången av år 1942.

4 §•

Vid tillämpning av 2 § förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall iakttagas, att såsom intäkt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

71

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

av tillfällig förvärvsverksamhet upptages

vad som tillflutit den skattskyldige

på grund av restitution enligt 21 §

förordningen om krigskon junkturskatt

för år 1941 av provisoriskt påförd

sådan skatt, i den mån avdrag

för detta belopp av den skattskyldige

åtnjutits vid tillämpning av 1 § här

ovan, men ej belopp som på grund

av restitution av krigskonjunkturskatt

i andra fall tillflutit den skattskyldige.

5 §•

Kungl. Majit äger utfärda för tilllämpning

av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen

efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från

trycket i Svensk författningssamling.

3) antaga följande

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser

beträffande taxering för

inkomst åren 1941 och 1942

av ersättning på grund av försäkring

för förlust av fartyg

eller köpeskilling vid avyttring

av fartyg.

Härigenom förordnas,

dels att den i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen

stadgade rätten att på

flera beskattningsår fördela ersätt
-

såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser

beträffande taxering för

inkomst under vissa år av

ersättning på grund av försäkring

för förlust av fartyg eller köpeskilling

vid avyttring av

fartyg.

Härigenom förordnas,

dels att den i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen

stadgade rätten att på

flera beskattningsår fördela ersätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ning på grund av försäkring för förlust

av fartyg må, såvitt angår fartyg

som förlorats under beskattningsår,

för vilket taxering skall äga rum

något av åren 1941 eller 1942, avse

en fördelning på fem år i stället för

i nämnda mom. angivna tre år,

dels att vad sålunda stadgats beträffande

ersättning på grund av försäkring

skall vid taxering enligt såväl

kommunalskattelagen som förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

äga motsvarande tilllämpning

å köpeskilling för fartyg,

som avyttrats under något av ovannämnda

beskattningsår, dock ej där

avyttringen skett till någon med vilken

säljaren varit i intressegemenskap

och det kan antagas, att avyttringen

ägt rum i syfte att ernå särskild förmån

i beskattningsavseende antingen

för säljaren eller för köparen.

(Utskottets förslag.)

ning på grund av försäkring för förlust

av fartyg må, såvitt angår fartyg

som förlorats under beskattningsår,

för vilket taxering ägt rum är

1940 eller skall äga rum något av

åren 1941 eller 1942, avse en fördelning

på fem år i stället för i nämnda

mom. angivna tre år eller ersättningens

upptagande såsom intäkt under

ett eller flera år inom femårsperioden,

dels att vad sålunda stadgats beträffande

ersättning på grund av försäkring

skall vid taxering enligt såväl

kommunalskattelagen som förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

äga motsvarande tilllämpning

å köpeskilling för fartyg,

som avyttrats under något av de beskattningsår,

för vilka taxering skall

äga rum år 1941 eller år 1942, dock

ej där avyttringen skett till någon

med vilken säljaren varit i intressegemenskap

och det kan antagas, att

avyttringen ägt rum i syfte att ernå

särskild förmån i beskattningsavseende

antingen för säljaren eller för

köparen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

B) att följande motioner, nämligen:

väckta inom första kammaren:

nr 208 av friherre Beck-Friis m. fl.,

» 209 » herr Wistrand,

» 210 » » Holmström,

» 211 » herrar Ekströmer och Mannerskantz,

» 212 » herr Axel Ivar Anderson,

» 213 » » Axel Ivar Anderson,

» 214 » » Bernhard Nilsson m. fl.,

» 215 » » Sandström m. fl.,

» 216 » herrar Nordenson och Sylwan,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

73

väckta inom andra kammaren:

nr

270

av

herr

Falk m. fl.,

»

279

»

Henriksson,

»

280

»

»

Hansson i Skediga,

»

281

»

Karlsson i Granebo m. fl.,

»

282

»

»

Lundell,

»

283

»

»

Wiberg m. fl.,

»

284

»

»

Lundberg i Hälsingborg m. fl.,

»

285

»

»

Liedberg m. fl., samt

»

286

»

»

Olson i Göteborg m. fl.,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1941.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sköldén*, Sjödahl,

Ekman*, Velander, Axel Ivar Anderson, Herman Ericsson och Sandström; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren*, Hagberg i Malmö, Björklund, Olsson i Gävle,

Sandberg, Persson i Undersvik, Lundell, Falk*, Kilbom och Jonsson i Skedsbygd.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

beträffande förslaget i dess helhet:

1) av herr Lundell, som under åberopande av motiveringen i de likalydande

motionerna I: 211 och II: 282 hemställer,

»att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 173

örn krigskonjunkturskatt för år 1941 m. m.»

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

beträffande A) 1) förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt för år

19 Al:

2) av herrar Velander, Axel Ivar Anderson, Sandström och Hagberg i Malmö,

som ansett dels, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening---- (= utskottet sid. 5 rad 16 ned
ifrån—sid.

9 rad 14 nedifrån) — — — fylla rimliga anspråk. Ett mera

betydelsefullt fall, som icke regleras genom propositionen, utgör det, då inkomstminskning

uppkommit under ett år och merinkomst under ett annat.

Endast genom en avräkning efter krigets slut, såsom i motionerna 1:212 och

11:283 ifrågasatts, skulle i dylikt fall en tillfredsställande reglering vinnas.

Såsom i olika sammanhang antytts, har departementschefen utgått ifrån att

vid sidan av det avräkningsförfarande, som den provisoriska skattepåföringen

realiter innebär, ett ytterligare avräkningsförfarande efter krigets slut

skulle komma till stånd. Denna departementschefens utgångspunkt måste

anses innebära ett accepterande av uppfattningen att krigskonjunkturperioden

i förevarande hänseende är att betrakta såsom en enhet. Konsekvensen

härav kan icke gärna bliva någon annan än att även enligt departementschefens

uppfattning en utjämning mellan en av krigsförhållandena föranledd

inkomstökning under ett år samt en sådan inkomstminskning under ett

annat år måste anses påkallad. Huruvida utjämningen länder till den skattskyldiges

nackdel eller fördel får uppenbarligen icke förutsättas inverka vid

ett ställningstagande till frågan örn dess berättigande. Det av departementschefen

gjorda uttalandet rörande hans principiella inställning till detta spörsmål

synes emellertid icke i tillräcklig utsträckning tillgodose de skattskyldigas

berättigade anspråk om visshet i rättsläget härutinnan. Utskottet förutsätter

därför att riktlinjerna för det avsedda avräkningsförfarandet utan onödigt

dröjsmål klarläggas, detta jämväl med hänsyn till att utformningen därav

icke saknar betydelse för ett ställningstagande till frågan om krigskonjunkturbeskattningens

bibehållande i fortsättningen.

Den anmärkning mot en alltför---(= utskottet sid. 9 rad 3 nedifrån—sid.

13 rad 24 uppifrån) — ---stundom torde vara för handen.

Såsom förutsättning för skattepliktens inträdande gäller, principiellt sett,

att den skattskyldige enligt objektiva beräkningsgrunder haft verklig ekonomisk

vinning på grund av kriget eller dessförinnan rådande krigskonjunktur.

Hans skatteförmåga bör med andra ord hava ökats. Om nu detta är riktigt,

synes därav böra följa, att vid taxering till krigskonjunkturskatt hänsyn

måste tagas till den efter förkrigsinkomståren inträdda avsevärda skärpningen

av den direkta beskattningen. I den mån stegringen av skattebelastningen

har sin grund icke i ökad beskattningsbar inkomst utan i ökat skattetryck

måste nämligen skatten anses innebära ett försämrat nettoresultat av

den skattskyldiges verksamhet. Därest vid krigskonjunkturbeskattningens utformning

detta förhållande icke beaktas, blir konsekvensen exempelvis den

att vid oförändrad behållen inkomst den skattskyldige ändock får utgöra

krigskonjunkturskatt på ett belopp, motsvarande den sedan förkrigsinkomståren

inträdda skattestegringen.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

75

I motionerna I: 209 och II: 286 har nu hemställts om sådan ändring i den

föreslagna förordningen till krigskonjunkturskatt, att skattskyldig vid beräkning

av inkomsterna för förkrigsinkomståren och beskattningsåret skall

erhålla avdrag för såväl statlig inkomst- och fömögenhetsskatt och värnskatt

som kommunalskatt.

I anslutning till vad ovan anförts får utskottet i princip tillstyrka bifall

till motionärernas ifrågavarande hemställan.

Det sätt, varpå nu angivna avdragsrätt lämpligen bör genomföras, kan

måhända vara föremål för olika meningar. I varje fall måste därvid, med

utskottets tankegång, en sådan ordning eftersträvas, att icke den som

grund för taxeringen erforderliga utredningen försvåras eller själva taxeringsförfarandet

kompliceras. Det avdrag, som den skattskyldige vid merinkomstens

fastställande bör få räkna sig till godo, torde kunna angivas så,

att det skall motsvara den efter förkrigsinkomståren inträdda skattestegringen

på ett inkomstbelopp, motsvarande jämförelseinkomsten. För vinnande

av största möjliga enkelhet synes dock i förevarande sammanhang

den kommunala inkomstskatten utan större olägenhet kunna lämnas ur

räkningen. Visserligen har denna på sina håll undergått en viss skärpning.

I jämförelse med den direkta statliga beskattningen har likväl denna skärpning

varit mindre framträdande. Utskottet förordar sålunda att i punkt 4

av anvisningarna till 4 § av författningsförslaget under i) införes ett stadgande

av nu angiven innebörd. Utskottet förutsätter emellertid att, i händelse

av krigskonjunkturbeskattningens fortbestånd, Kungl. Maj:t i samband med

utarbetande av förslag därom skall till övervägande upptaga spörsmålet

om utsträckande av här ifrågavarande avdragsrätt till att omfatta jämväl

den kommunala inkomstskatten.

I punkt 11 av anvisningarna till 4 §---(= utskottet sid. 13 rad. 12

nedifrån—sid. 14 rad 15 uppifrån)---—-att tekniskt genomföra.

Utskottet har förut anfört, att de av centralkonsulenten för krigskonjunkturbeskattningen

angivna grunderna för beräknande av jämförelseinkomsten

tili 5 procent å en rörelses eget verkliga kapital i stort sett utgjorde ett riktigt

uttryck för den tankegång som ligger bakom bestämmelserna örn jämförelseinkomst.

Principen att jämförelseinkomsten i allmänhet ej bör sättas

lägre än det belopp som motsvarar en normal förräntning av det egna verkliga

kapitalet synes utskottet riktig och bör omfatta även förvärvskällan jordbruk.

Enligt utskottets mening bör sålunda inkomsten under vartdera förkrigsinkomståret

vid inkomstberäkningen ej sättas lägre än till ett belopp motsvarande

5 procent å det egna verkliga kapitalet i jordbruket. Såsom det

egna verkliga kapitalet kan godtagas ett belopp motsvarande 130 procent å

det enligt senaste fastighetstaxering fastställda jordbruksvärdet med avdrag

för skogsmarkens värde och jämväl för lånat, i jordbruket nedlagt eller för

dess drift använt kapital.

Ett ytterligare skäl för en sådan minimigräns vid beräkning av inkomsten

för förkrigsinkomståren synes vära, att jordbruket enligt gällande skatte
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

lagstiftning saknar varje möjlighet att genom avskrivningar utjämna sina

skatteutgifter mellan olika år. En ur denna synpunkt motiverad ändring av

gällande skattelagstiftning kan givetvis icke i detta sammanhang upptagas

till prövning, men förevarande spörsmål aktualiserar behovet av en revision

av jordbrukets avskrivningsregler.

Vad i motionerna--— (= utskottet sid. 14 rad 20 uppifrån—sid. 15

rad 10 uppifrån) ■— — -— vara obligatorisk.

Det i nämnda motioner framförda yrkandet, att 25 procent av jordbruk

debiterad krigskonjunkturskatt endast skall påföras provisoriskt synes enligt

utskottets mening vara värt att tagas under omprövning. Detta torde

emellertid icke kunna ske i detta sammanhang. Utskottet förutsätter dock,

att vid utformandet av reglerna för det slutliga avräkningsförfarandet jordbruket

i detta avseende tillförsäkras full likställighet med övriga förvärvskällor.

För att anvisningarna skola bringas i överensstämmelse med ovan anförda

synpunkter i fråga om jämförelseinkomstens beräkning förordar utskottet

vissa tillägg till anvisningarna till 5 § punkt 4.

Slutligen har utskottet —--— (= utskottet sid. 15 råd 20 nedifrån—sid.

17 rad 8 uppifrån)---bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

I motionerna I: 216 och II: 284 hava motionärerna hemställt bl. a. om

viss sänkning av de enligt propositionen föreslagna skattesatserna, vilka i

tillämpliga delar sammanfalla med de för krigskonjunkturbeskattningen för

år 1940 gällande. Såsom redan vid behandlingen av nämnda krigskonjunkturbeskattning

framhölls, kommer, vid oförändrad direkt beskattning i övrigt,

den totala skattebelastningen å merinkomsterna att utgöra för juridiska

personer redan för det lägsta skiktet över 70 procent och för det högsta

skiktet cirka 90 procent samt för fysiska personer upp till 95 procent. Skattesatsernas

avvägning torde med hänsyn härtill knappast kunna betecknas såsom

skälig ens för det fall att tillfredsställande garantier förelåge för att

den beskattningsbara merinkomsten komme att motsvaras av verklig krigsvinst.

Sådana garantier kunna emellertid uppenbarligen icke åvägabringas.

Oaktat gjorda bemödanden att söka avgränsa och precisera skattepliktens

omfattning kan icke undvikas, att krigskonjunkturbeskattningen på grund

av sin karaktär såsom en allmän av krigsförhållandena föranledd merinkomstskatt

lämnar betydande utrymme för skiftande tillämpning och därmed

ojämnhet och orättvisa i skattebelastningen. Verklig jämförelseinkomst kommer

att i stor utsträckning saknas. Detta gäller bl. a. i fråga örn rörelseinkomst

vid nystartade företag resp. företag, som av olika anledningar icke

varit i stånd att under förkrigsinkomståren utnyttja sin produktions- eller

distributionsapparat i tillfredsställande omfattning, i fråga om realisationsvinst

och i fråga om skogsbruk. Merinkomsten kommer ock att inrymma

olika fiktiva vinstmoment. I sådant hänseende kan hänvisas till att icke heller

vid den nu föreslagna krigskonjunkturbeskattningen hänsyn tagits till

penningvärdets försämring. Slutligen får icke förbises att en alltför hård beskattning

måste verka hämmande på produktions- och investeringsverksam
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

77

heten och därmed på sysselsättningsmöjligheternas bevarande och utvidgande.

Denna synpunkt bör särskilt i nuvarande läge framstå såsom utomordentligt

betydelsefull.

Av anförda skäl och under hänvisning till av motionärerna själva framförda

synpunkter finner sig utskottet böra förorda bifall till motionerna I: 216

och II: 284, såvitt angår sänkning av de enligt propositionen föreslagna

skattesatserna.

Utskottet föreslår vidare införande i 11 § av-—■ — — (= utskottet sid.

17 rad 20 uppifrån—sid. 19 rad 27 uppifrån)---ett formellt förtyd
ligande.

»

dels ock att nedannämnda bestämmelser i det såsom utskottets förslag betecknade

författningsförslaget skola hava följande lydelse:

11 §•

1 mom. För krigskonjunkturskatten fastställes ett grundbelopp. Detta

skall utgöra,

a) beträffande rörelse:

å den del av den beskattningsbara merinkomsten, som

ej överstiger 20% av motsvarande jämförelseinkomst: ................ 30%,

överstiger 20 men ej 50 % av motsvarande jämförelseinkomst: ........ 40 %,

» 50 % » » » : ........ 50 %;

b) beträffande jord- och skogsbruk:

40 procent av den beskattningsbara merinkomsten;

c) beträffande övriga förvärvskällor:

50 procent av den beskattningsbara merinkomsten.

Avser beskattningsåret---— (= utskottets förslag sid. 26 rad 20 nerifrån—rad

16 nerifrån)--— hundratal kronor bortfaller.

2 mom. Krigskonjunkturskatten skall —---(= utskottets förslag sid.

26 rad 15 nerifrån—råd 4 nerifrån) — —- — taxerat belopp.

Anvisningar

till 4 §.

1. Enligt punkt 1---(= utskottets förslag sid. 40—sid. 47 rad 15

uppifrån)--—- här nedan.

i) Vid beräkning av inkomst för beskattningsåret medgives avdrag för det

belopp, varmed statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt för

år 1941 — belöpande å den inkomst, för vilken taxering sker år 1941 — å

ett belopp, svarande mot jämförelseinkomsten, överstiger det belopp, varmed

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt å motsvarande inkomst utgått för år

1939 —- belöpande å den inkomst, för vilken taxering skett år 1939.

5. I rörelseinkomsten---- (= utskottets förslag sid. 47 rad 16 uppifrån—sid.

51 rad 27 uppifrån)---s. k. gravbolag.

till 5 §.

1. För en specificerad---(— utskottets förslag sid. 51—sid. 54 råd

22 uppifrån)---nyss sagts.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

4. Har den---(= utskottets förslag sid. 54 rad 21 nerifrån—sid.

55 rad 10 uppifrån) — — — samma fastighet.

Det belopp som vid tillämpning av nettometoden erhålles på sätt nu sagts

skall utgöra jämförelseinkomst.

Vid beräkningen av förkrigsinkomstårens inkomster må dessa dock ej sättas

lägre än till ett belopp motsvarande 5 procent å det egna verkliga kapitalet

i jordbruket. Detta kapital skall anses motsvara 130 procent å det vid

senaste fastighetstaxering fastställda jordbruksvärdet med avdrag för skogsmarkens

värde ävensom för lånat, i jordbruket nedlagt eller för dess drift

använt kapital.

Vid tillämpning av bruttometoden fastställes icke någon jämförelseinkomst.

5. Ränta å---(= utskottets förslag sid. 55 rad 14 uppifrån—sid. 56

rad 18 uppifrån)---merinkomstens fastställande.

i fråga om 10 §:

3) av herrar Elon Andersson, Sandström samt Sandberg, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande beträffande 10 § i författningsförslaget bort

hava följande lydelse:

»Beträffande 10 §--— (= utskottet sid. 16 rad 18 uppifrån till och

med rad 30 uppifrån) —--för dyrtiden.

Utskottet har för sin del icke kunnat undgå att finna, att ett till 3,000

kronor nedsatt avdragsbelopp måste för taxeringsmyndigheterna medföra

betydande svårigheter. Redan vid ett avdragsbelopp om 4,000 kronor göra

sådana svårigheter sig gällande genom den utökning av antalet taxeringsfall,

som innevarande år uppenbarligen kommer att inträda. Den ytterligare

utökning av taxeringsfallens antal, vilken bleve följden av att nedsätta

avdragsbeloppet till 3,000 kronor, skulle säkerligen i synnerlig grad

försvåra för taxeringsmyndigheterna att på tillfredsställande sätt förrätta

ifrågavarande taxering.

För att icke ställa taxeringsmyndigheterna inför arbetsuppgifter, för vilkas

tillfredsställande lösning erforderlig kvalificerad personal icke står till

förfogande, finner utskottet följaktligen nödvändigt att det skattefria bottenavdraget

höjes till 4,000 kronor. Utskottet vill således tillstyrka det i

motionerna I: 215 och II: 279 och 280 framställda yrkandet men avstyrker

motionen II: 270.»

dels ock att utskottet bort med nu anförda motivering hemställa,

att riksdagen ville besluta att 10 § i förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt

för år 1941 skall hava följande som reservanternas förslag

betecknade lydelse:

(Utskottets förslag =

Kungl. Maj.ts förslag.)

(Reservanternas förslag.)

10 §.

Till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst fastställes särskilt

för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor tillsammans.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

79

(Utskottets förslag —

Kungl. Maj.ts förslag.)

(Reservanternas förslag.)

Vid fastställande av beskattningsbar merinkomst skall från de taxerade

merinkorasterna sammanlagt avdragas

dels belopp som den skattskyldige visar sig hava efter utgången av augusti

1939 utgivit såsom gåva för luftvärnet eller luftskyddet och som fått avdragas

vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt år 1941 men

för vilket avdrag enligt denna förordning ej skett vid beräkning av uppskattad

merinkomst av rörelse,

dels ock ett belopp av 3,000 kronor. dels ock ett belopp av A,000 kronor.

Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under beskattningsåret

haft annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som

vid tillämpning av denna förordnings föreskrifter utvisar inkomstminskning,

skall beskattningsnämnd vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande

medgiva skäligt avdrag utöver vad ovan sagts med högst inkomstminskningens

belopp. Har den skattskyldige under beskattningsåret

även haft annan, krigskonjunkturskatt icke underkastad förvärvskälla, som

kan anses utvisa inkomstökning i förhållande till förkrigsinkomståren, bör

skälig hänsyn därtill tagas vid avdragets bestämmande.

Avdragen tillgodonjutas i första hand från taxerad merinkomst av rörelse.

Återstående avdrag göres från summan av övriga taxerade merinkomster.

Beskattningsbar merinkomst utföres dels för rörelse, dels för övriga förvärvskällor

gemensamt i fulla hundratal kronor, så att överskjutande belopp,

som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

4) av herr Falk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunk!urskatt för år 1941, m. m. a1 i texten