Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om varuskatt m. m.
1941-05-24 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1941:22, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om varuskatt m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
1
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1941 kl. 6.30 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om varuskatt
m. m.
I en den 25 april 1941 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 237, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om varuskatt;
2) förordning angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten
beträffande vissa varor;
3) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22 december
1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker;
4) förordning om ändrad lydelse av 2 § 2 mom. förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;
5) förordning angående upphävande av förordningen den 22 december
1939 (nr 905) örn industrisockerskatt;
6) förordning angående upphävande av förordningen den 22 december
1939 (nr 906) om accis å druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap;
dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316)
fogade tulltaxan skall från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, i
nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:
144
Mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läsk-
drycker............................ 100 Uter
12: —
dels ock besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg
till gällande tulltaxa skall från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes,
i nedan angivna del erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande
framgår:
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 22. 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Tull-
taxe-
nr
Statis-
tiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
för lin) kg
kronor
257
587
Flyktiga vegetabiliska oljor, —----—
andra slag, i kärl eller förpackning vägande
brutto:
E
200: -
258
588
E
200: —
Anm. lill nr 257—258 (stat. nr 587—588).
För flyktiga vegetabiliska oljor, som äro av- sedda uteslutande för tillverkning av puts- medel för läderarbeten eller för skodon,
skall tilläggstull icke utgå.
Beträffande lydelsen av de vid propositionen fogade författningsförslagen
hänvisas till utskottets hemställan.
Av statsrådsprotokollet framgår, att jämsides med förarbetena till den vid
1940 års urtima riksdag beslutade allmänna omsättningsskatten inom finansdepartementet
upptagits frågan om en skärpt skatt å omsättningen av mera
umbärliga eller lyxbetonade varor. Sålunda uppdrogs i mars 1940 åt sekreteraren
Ragnar Sundén och advokaten Åke Wiberg att verkställa en utredning
i ämnet. Till fullgörande av uppdraget överlämnade utredningsmännen
den 30 juni 1940 en V. P. M. med synpunkter och förslag i fråga om en utvidgad
varubeskattning, vid vilken fogats dels förslag till förordning örn särskild
skatt för vissa inom riket tillverkade varor dels ock förslag till förordning
om särskild omsättningsskatt å vissa varor. Promemorian har såsom
bilaga fogats vid statsrådsprotokollet. Beträffande varuurvalet för den ifrågasatta
beskattningen ävensom utformningen av förstnämnda författningsförslag
ha utredningsmännen samrått med byråchefen i generaltullstyrelsen C.
E. L. Sandquist. Det av utredningsmännen framlagda förslaget till förordning
om särskild omsättningsskatt å vissa varor har utarbetats av landsltamreraren
A. Wigert i nära anslutning till det av honom och professorn
E. Lindahl upprättade, i Kungl. Maj:ts proposition nr 3 till 1940 års urtima
riksdag omförmälda förslaget till förordning örn allmän omsättningsskatt.
Slutligen har aktuarien i generaltullstyrelsen A. Törnell biträtt utredningsmännen
med statistiska beräkningar i fråga om skatteintäkter m. m.
Sagda förslag ha under hand granskats av cheferna för ett antal verk och
myndigheter samt av andra sakkunniga. Yttranden över promemorian föreligga
från överståthållaren, som åberopat en av t. f. underståthållaren K. G.
A. Sandström i anledning av nyssnämnda förslag till allmän omsättningsskatt
avgiven promemoria, landshövdingarna i Stockholms, Uppsala, örebro
och Västerbottens län, t. f. landshövdingen i Malmöhus län E. Sveme, som
åberopat en av t. f. landskamreraren S. Dahlrup upprättad promemoria, ge
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
3
neraldirektören och chefen för statskontoret, kammarrättens president, vilken
beträffande förslaget till förordning om särskild omsättningsskatt å vissa
varor hänvisat till vad som anförts i ett av honom efter samråd med kammarrättsråden
Norrman, Ekenberg och Wikström avgivet underliandsyttrande
angående berörda förslag till förordning om allmän omsättningskatt, generaltulldirektören,
t. f. generaldirektören och chefen för riksräkenskapsverket
P. S. Runemark, överdirektören och chefen för kontrollstyrelsen samt byråchefen
i styrelsen S. G. Almgren ävensom t. f. generaldirektören och chefen
för kommerskollegium A. Gjöres. Den sistnämndes yttrande har avgivits efter
överläggningar med representanter för Stockholms handelskammare, Kooperativa
förbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges
industriförbund och Sveriges liantverksorganisation. Jämte yttrandet ha
överlämnats dels protokollsanteckningar från överläggningarna dels ock en
av nämnda näringsorganisationer med undantag av Kooperativa förbundet
till kollegium ingiven skrivelse med därvid fogad promemoria jämte bilagor.
Nu berörda yttranden avgåvos under juli och augusti 1940.
Ärendet har därefter varit föremål för fortsatt beredning inom finansdepartementet.
Under beaktande av de anmärkningar, som i yttrandena framställts
mot utredningsmännens förslag, ha därvid upprättats utkast till dels
förordning om varuskatt, dels ock förordning med särskilt stadgande beträffande
vissa varor i fråga om skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten.
Då de nya författningsutkasten i vissa avseenden innefattade tämligen
väsentliga förändringar i de ursprungliga förslagen, ha yttranden jämväl
över utkasten under hand inhämtats från generaltulldirektören, överdirektören
och chefen för kontrollstyrelsen samt t. f. generaldirektören och chefen
för kommerskollegium. Dessutom har ordföranden i centrala omsättningsskattenämnden
avgivit yttrande över det senare av nu berörda två författningsutkast.
Efter en redogörelse för de principiella synpunkter, utredningsmännen anlagt
på frågan örn en utvidgad varubeskattning, samt härav föranledda uttalanden
i de avgivna yttrandena (propositionen s. 14—18) har departementschefen
anfört följande:
Möjligheten av en fullständigare utbyggnad av varubeskattningen i syfte
att såvitt möjligt nyansera denna med hänsyn till konsumenternas skattekraft
har inom finansdepartementet varit föremål för omfattande utredningar.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för de yttranden, som avgivits
över framlagda förslag till en sådan utbyggnad, har tanken på en komplettering
av den allmänna omsättningsskatten med en skärpt beskattning av
umbärliga varor vunnit stark anslutning. Trots de vanskligheter, som obestridligen
äro förknippade nied en dylik beskattning, framstår det även enligt
milt bedömande såsom en befogad åtgärd, att den avsevärt utvidgade
indirekta beskattning, som statsmakterna under trycket av krisläget nödgats
införa, erhåller ett komplement av ifrågasatt art.
De verkställda utredningarna lia givit vid handen, att betydande svårigheter
på åtskilliga punkter möta vid en utbyggnad av den indirekta beskattningen
i angiven riktning. Inhämtade upplysningar rörande läget inom de
olika produktionsgrenar, som i detta sammanhang kunde tänkas ifråga
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
komma såsom skatteobjekt, lia också visat nödvändigheten av en stark
begränsning av det antal varor, för vilka en skärpt beskattning skulle gälla.
Under sådana förhållanden kan det ekonomiska resultatet av beskattningen
icke bli av större statsfinansiell betydelse.
Den utvidgning av beskattningen, som synes möjlig att genomföra, medför
likväl en icke oväsentlig ökning av inkomsten från den indirekta beskattningen.
I allt fall blir det ekonomiska resultatet otvivelaktigt av sådan storleksordning,
att i vissa yttranden uttalade farhågor för att skatteresultatet
icke skulle stå i rimlig proportion till de med beskattningen förenade olägenheterna
och kontrollkostnaderna, kunna betecknas såsom ogrundade. Då
härtill kommer, att genom den ifrågasatta utvidgningen vinnes en viss anpassning
av skattebördan efter konsumenternas bärkraft, finner jag mig
böra tillstyrka, att förslag i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med de
resultat, till vilka de verkställda utredningarna lett fram, föreläggas riksdagen.
I samband med den nu ifrågasatta utvidgningen av den indirekta beskattningen
erbjuda sig möjligheter att lägga om sockerbeskattningen, sa
att den direkt kommer att drabba den mera lyxbetonade konsumtionen
av konfityrer och dylikt, medan däremot vissa nödvändighetsvaror, såsom
bröd, befrias från den skattebelastning, som vid nuvarande utformning av
sockerbeskattningen föreligger. Såsom av det följande framgår tillstyrker
jag en sådan omläggning, vilken synes mig innebära en genom de nya skatteförslagen
vunnen fördel av icke oväsentlig betydelse.
I propositionen behandlas härefter fragan örn valet av skattetyp. I enlighet
med utredningsmännens förslag har departementschefen förordat, att den
utvidgade varubeskattningen gives formen av en skatt på den färdiga varan
att beträffande vissa varuslag uttagas hos tillverkaren och beträffande andra
varuslag, som företrädesvis försäljas i specialaffärer, i detaljhandeln. I anslutning
härtill har departementschefen uttalat:
Vilken metod som än väljes för den utvidgade varubeskattningen, kommer
densamma otvivelaktigt att medföra vissa olägenheter. De pa fragan anförda
synpunkter, som i det föregående återgivits, synas mig giva vid handen,
att utredningsmännens förslag är bäst ägnat att minska dessa. På sätt i
det följande skall utvecklas, anser jag emellertid, att de vid utredningsmännens
författningsförslag fogade förteckningarna över varor, som skulle drabbas
av den utvidgade beskattningen, böra i vissa hänseenden omarbetas. Denna
omarbetning torde vara ägnad att icke oväsentligt minska de med beskattningen
förenade olägenheterna. I fråga örn den hos tillverkaren utgående
skatten torde i själva verket den åsyftade förenklingen av varuförteckningen
medföra, att den nya tillverkningsskatten i huvudsak kommer att sammanfalla
med den typ av konsumtionsskatt, som redan utgår för malt- och läskedrycker
och som på dessa beskattningsområden fungerat tillfredsställande.
Vad åter angår den del av beskattningen, som skulle uttagas i detaljhandeln,
torde en sådan påbyggnad på den allmänna omsättningsskatten komma att
vålla mindre olägenheter än man tidigare befarat, da den nu införes efter
det att detaljhandlarna hunnit bliva förtrogna med beskattningsformen i
fråga.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
5
Varuskatten.
Härefter redogöres i propositionen för det utredningsarbete, som lett fram
till förslaget om beskattning av vissa varor hos fabrikanten (varuskatten).
Beträffande härvid uppkommande frågor om beskattningsområdets avgränsning,
beskattningens utformning och skattesatsernas storlek hänvisar utskottet
till propositionen s. 22—41 ävensom till det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om varuskatt med därvid fogad varuförteckning.
Här torde emellertid böra anmärkas följande.
Då varugruppen choklad och konfityrer upptagits i varuförteckningen har
förutsatts, att förordningen den 22 december 1939 (nr 905) örn industrisockerskatt
samt förordningen samma dag (nr 906) om accis å druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap skola upphävas samtidigt med varuskattens
ikraftträdande.
Skattesatsen för essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga
drycker, har avvägts så, att den år 1939 införda särskilda grundavgiften
å spritdrycker, avsedda för tillverkning av nämnda essenser, kan borttagas.
Avgiften utgår jämlikt stadgande i 2 § 2 mom. förordningen den 8
juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
i den lydelse, stadgandet erhållit genom förordning den 31 oktober 1939,
nr 779. Det vid propositionen fogade, under punkt 4) angivna författningsförslaget
innefattar, att föreskriften örn upptagande av berörda grundavgift
uteslutes. Ovan omförmälda hemställan i propositionen, att riksdagen måtte
besluta ändrad lydelse i viss del av förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)
med tillägg till gällande tulltaxa, innebär, att den mot grundavgiften i fråga
svarande tilläggstullen å spritdrycksessenser skall upphävas.
I stället för att i varuförteckningen upptaga läskedrycksessenser föreslås,
att den enligt förordning den 22 december 1939 (nr 919) utgående skatten å
läskedrycker höjes från tio till tolv öre för liter. Motsvarande höjning föreslås
beträffande tullen å läskedrycker.
Den skärpta omsättningsskatten.
Jämlikt 3 § förordningen örn allmän omsättningsskatt utgår denna skatt
med feni procent av den skattepliktiga omsättningen »där ej beträffande
vissa varor eller varugrupper annan skattesats finnes särskilt stadgad». Beträffande
den skärpta omsättningsskatten innefattar propositionen, att —
under hänvisning till cn särskild varuförteckning — en procentsats av 20
procent skall fastställas för de i förteckningen upptagna varorna, medan i
övrigt föreskrifterna i förordningen örn allmän omsättningsskatt skola bliva
direkt tillämpliga. Vad angår den närmare utformningen av skatteförslaget
i nu förevarande del, hänvisar utskottet till propositionen s. 41—47.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Inkomstberäkning.
Vad angår frågan om den inkomst, som skulle tillföras statsverket genom
varuskatten och den skärpta omsättningsskatten, uttalas följande i propositionen.
Särskilt i nu rådande läge är det uppenbarligen förenat med betydande
svårigheter att verkställa någon mera tillförlitlig beräkning av den inkomst,
som skulle tillföras statsverket genom de nu föreslagna beskattningsåtgärderna.
Enligt en överslagsvis gjord uppskattning torde emellertid kunna antagas,
att varuskatten skulle lämna en årlig inkomst av omkring 25 miljoner
kronor. I nämnda belopp ingår varuskatten för choklad och konfityrer med
det ojämförligt största beloppet. Härtill kommer den merinkomst av läskedrycksskatten,
som hänför sig till den föreslagna höjningen av nämnda skatt
från 10 öre till 12 öre för liter, utgörande omkring 1.2 miljon kronor. Den
inkomst, som skulle uppstå genom höjningen av skattesatsen för den allmänna
omsättningsskatten beträffande vissa varor, har uppskattats till omkring
19 miljoner kronor. Sammanlagt skulle alltså genom de nu föreslagna
beskattningsåtgärderna erhållas en inkomst för statsverket av (25.0 + 1.2 +
19.0 =) 45.2 miljoner kronor för år. Från detta belopp bör emellertid avdragas
inkomsten av industrisockerskatten och glykosaccisen, för närvarande
beräknad till sammanlagt 20 miljoner kronor.
I propositionen behandlas slutligen vissa detaljfrågor rörande varuskatten.
Beträffande dessa spörsmål hänvisar utskottet till propositionen s. 47—52.
Utskottets yttrande.
Redan då den allmänna omsättningsskatten beslutades vid 1940 års urtima
riksdag förutsattes, att en utbyggnad av denna skatt med en strängare
beskattning av mera umbärliga eller lyxbetonade varor skulle tagas i övervägande.
I överensstämmelse med den uppfattning, som kommit till uttryck
såväl i åtskilliga remissyttranden som från departementschefens sida, anser
utskottet det starkaste motivet för bifall till det nu framlagda förslaget vara,
att man genom de ifrågasatta beskattningsåtgärderna erhåller ett ur social
synpunkt önskvärt komplement till den allmänna omsättningsskatten, vilken
av rent statsfinansiella skäl beslutats trots att denna skatt även drabbar konsumtionen
av oumbärliga förnödenheter. Självfallet är det i rådande läge
även av betydelse, att ett tillskott erhålles till inkomsten av den indirekta
beskattningen, örn också detta tillskott icke kan beräknas bli av sådan storleksordning,
att de fiskaliska synpunkterna på frågan kunna tillerkännas
avgörande betydelse.
Mot förslaget att den utvidgade varubeskattningen uppdelas på två olika
skatteformer, nämligen dels en hos tillverkaren utgående skatt beträffande
vissa varor och dels en skärpt omsättningsskatt beträffande vissa andra varor,
som företrädesvis försäljas i specialaffärer, har utskottet intet att erinra.
Icke heller föranleder beskattningens tekniska utformning eller de
föreslagna skattesatserna någon anmärkning från utskottets sida.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
7
Beträffande beskattningsområdets avgränsning finner utskottet allenast på
en punkt anledning att förorda avvikelse från det i propositionen framlagda
förslaget, nämligen i fråga örn radiomottagningsapparatcr, som föreslagits
bliva upptagna i förteckningen över de varor, för vilka skärpt omsättningsskatt
skulle utgå. Såsom i ett av de avgivna yttrandena uttalats, synes
vikten av att radiomeddelanden må kunna nå största möjliga antal medborgare
i nuvarande tidsläge så stor, att en konsumtionsbegränsning av radioapparater
knappast lärer kunna anses önskvärd. Därtill kommer, att en
skärpt beskattning av radioapparaterna skulle drabba dem, som av ekonomiska
eller andra skäl icke förrän efter skattens ikraftträdande kunnat anskaffa
någon apparat. Då en gränsdragning mellan skattefria och skattebelagda
apparater efter värdet icke synes vara praktiskt genomförbar, har utskottet
stannat vid att förorda, att detta varuslag — med undantag för radiogrammofoner
— får utgå ur förteckningen över skattebelagda varor, oaktat
denna åtgärd medför en icke oväsentlig minskning av den sammanlagda skatteinkomsten.
Utöver vad nu omnämnts har utskottet ansett sig böra förorda vissa jämkningar,
delvis av redaktionell natur, i de vid propositionen fogade författningsförslagen.
Beträffande dessa ändringar torde här böra nämnas följande.
I anmärkningen till den varugrupp ur stat. nr 593, som upptagits i
den vid förslaget till förordning om varuskatt fogade förteckningen, har
bland annat stadgats, att skatt icke skall utgå för vara, som å apotek beredes
för försäljning enligt recept av läkare, veterinär eller tandläkare. Enligt vad
utskottet inhämtat, torde behov förefinnas av en sådan anmärkning jämväl
beträffande andra rubriker i varuförteckningen, företrädesvis i fråga om
rubriken, innefattande konfityrer. Berörda undantag synes därför böra
upptagas såsom ett generellt stadgande i själva förordningen, lämpligen såsom
ett andra stycke i 1 §.
Utskottet har vidare inhämtat, att å apotek förekommer framställning av
citronsyretabletter, vilken vara tillhör i bilaga III till apoteksvarustadgan
upptagna s. k. frigivna läkemedel. Utskottet finner jämväl detta varuslag
böra undantagas från varuskatten.
Enligt utskottets uppfattning synes den utvidgade beskattningen kunna
vinna tillämpning från och med den 26 maj 1941.
I propositionen (s. 50—-52) har berörts frågan, huruvida särskilt övergångsstadgande
vore påkallat till undvikande av dubbelbeskattning av de
vid varuskattens ikraftträdande hos fabrikanterna befintliga lagren av
choklad och konfityrer, vari redan beskattad råvara (socker och glykos)
ingår. Något sådant stadgande har emellertid icke upptagits i Kungl. Maj:ts
förslag till förordning örn varuskatt. Utskottet finner för sin del skäl tala
för, att viss gottgörelse beredes tillverkarna av nyssnämnda varuslag för den
av dem erlagda industrisockerskal ten, och förordar en övergångsbestämmelse
av innehåll, att skatten å choklad och konfityrer under tiden till den 1
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
juli 1941 skall utgå med allenast trettio procent av beskattningsvärdet. Utskottet
förutsätter härvid, att tillverkarna från tiden för varuskattens ikraftträdande
skola äga fastställa utförsäljningspriset som örn oavkortad skattesats,
fyrtio procent, vore gällande.
I detta sammanhang vill utskottet uttala sin förväntan, att den prissänkning
å bröd och andra bagerivaror, som industrisockerskattens bortfallande
bör föranleda, kommer att genomföras.
Utskottet har funnit skäl tillfoga en övergångsbestämmelse till förordningen
om varuskatt av innehåll, att den i 3 § 1 mom. stadgade minimiskatten
icke skall utgå för den del av maj månad, varunder varuskatten enligt utskottets
förslag skulle utgå.
Utskottet har slutligen funnit anledning uppmärksamma frågan om uppbörden
av omsättningsskatten efter den nu förordade differentieringen av
skattesatsen beträffande vissa varor. Bland annat med hänsyn till att endast
en mindre del av detaljhandeln kommer att beröras av skattedifferentieringen
utgår utskottet från, att det jämlikt Kungl. Maj:ts cirkulär den 31
januari 1941 (nr 51) fastställda formuläret till uppgift, som avses i 7 § förordningen
örn allmän omsättningsskatt, bibehålies oförändrat. I de fall, då
1 omsättningen jämväl ingå varor, för vilka skärpt omsättningsskatt skall
utgå, torde uppgift om hela omsättningen böra lämnas å blankett enligt
det nu gällande formuläret samt uppgift rörande omsättningen av hårdare
beskattade varor lämnas å särskild blankett, enligt vilken senare uppgift en
ytterligare skatt av femton procent påföres den skattskyldige. Det i 4 §
2 mom. förordningen örn allmän omsättningsskatt givna stadgandet om avdragsrätt
bör därvid uppenbarligen tillämpas på så sätt, att avdragsrätten
beträffande hårdare beskattade varor hänför sig till inköp av varor, för
vilka skärpt omsättningsskatt inberäknats i det utgivna vederlaget.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
proposition nr 237 icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas,
A) antaga följande, såsom utskottets förslag betecknade:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
1) Förslag
till
förordning om varuskatt.
Härigenom förordnas som följer:
Skattskyldighetens omfattning.
1 §■
För vara, som är upptagen i en vid denna förordning fogad förteckning,
skall, där den tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare
bearbetning eller ock införes till riket, enligt vad nedan sägs till staten erläggas
särskild skatt (varuskatt).
Skatt utgår icke för vara, som å
apotek beredes för försäljning enligt
recept av läkare, veterinär eller tandläkare.
2 §.
Skatten skall för vara, som tillverkas inom riket, erläggas av tillverkaren
och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln äger rum. 3
3 §•
1. Skatten utgår med det procenttal av varans beskattningsvärde, som
angives i förteckningen; dock skall den, som inom riket tillverkar skattepliktig
vara, erlägga varuskatt med lägst femtio kronor för varje månad, varunder
han enligt vad nedan sägs ägt bedriva rörelsen.
2. Beskattningsvärdet för vara, som tillverkats inom riket, är lika med
det pris, tillverkaren i allmänhet betingar sig för varan vid försäljning till
detaljhandlare eller, i fall där försäljning till detaljhandlare icke bedrives,
det pris, tillverkaren kan antagas hava betingat sig, därest sådan försäljning
skett. I intetdera fallet skall varuskatten inberäknas i priset.
Det ankommer på kontrollstyrelsen att meddela närmare anvisningar rörande
tillämpningen av det i första stycket givna stadgandet.
3. Beskattningsvärdet för vara, som införes till riket, är lika med varans
värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen, med tillägg av den å varan
belöpande tullen.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Bestämmelser avseende tillverkning inom riket.
4 §• 4 §.
1. Tillverkning, som i 1 § avses, 1. Tillverkning, som i 1 § första
skall stå under statens kontroll. stycket avses, skall stå under statens
kontroll.
Kontrollen utövas av kontrollstyrelsen med biträde av särskilda kontrolltjänstemän.
2. Kontrolltjänsteman äger påfordra att när som helst erhålla tillträde
till samtliga för tillverkarens rörelse använda lokaler.
3. Tillverkare skall för kontrollen utan ersättning tillhandahålla erforderliga
prov a varan samt i förekommande fall beskrivning över densamma
ävensom ställa för kontrollen hos tillverkaren nödiga hjälpmedel till förfogande
och lämna behövlig handräckning.
4. Tillverkare är pliktig att ordna sin bokföring på sådant sätt, att den
möjliggör kontroll över värdet av försåld eller för vidare bearbetning uttagen
vara, samt att vid anfordran tillhandahålla kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman
sina handelsböcker med tillhörande handlingar.
5. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,
som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över skattens
behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman
i enlighet med kontrollstyrelsens föreskrifter kan komma att lämna.
o 5 6- Återförsäljare av skattepliktig vara är skyldig att på anfordran lämna
sådana upplysningar om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman
finner erforderliga för skattekontrollen. Sådan uppgiftsskyldighet
åligger ock den, som idkar handel med vara, vilken användes för framställning
av skattepliktig vara.
5 §.
1. Den som ämnar bedriva tillverkning,
som i 1 § avses, skall därom
göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen
minst fjorton dagar före tillverkningens
påbörjande med angivande
av företagets namn och belägenhet,
tillverkarens fullständiga namn
och postadress, det eller de varuslag,
tillverkningen är avsedd att omfatta,
samt dagen för dess påbörjande.
5 §•
1. Den som ämnar bedriva tillverkning,
som i 1 § första stycket avses,
skall därom göra skriftlig anmälan
till kontrollstyrelsen minst fjorton
dagar före tillverkningens påbörjande
med angivande av företagets namn
och belägenhet, tillverkarens fullständiga
namn och postadress, det eller
de varuslag, tillverkningen är avsedd
att omfatta, samt dagen för dess påbörjande.
Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan, skall
tillverkaren inom åtta dagar underrätta kontrollstyrelsen därom.
2. önskar tillverkare göra avbrott i rörelsen, skall han i förväg göra
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
11
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
skriftlig anmälan därom till kontrollstyrelsen med uppgift om den tid, avbrottet
avser. Under sagda tid må rörelsen icke bedrivas.
Ämnar tillverkare helt nedlägga rörelsen, skall han minst åtta dagar dessförinnan
till kontrollstyrelsen göra anmälan därom med uppgift örn dagen,
då nedläggandet kommer att ske.
6 §•
Den som bedriver tillverkning, som
i 1 § avses, skall inom en månad efter
varje kalenderkvartals utgång eller,
där kontrollstyrelsen finner skäl
meddela sådan föreskrift, inom fjorton
dagar efter varje kalendermånads
utgång till kontrollstyrelsen insända
en på tro och heder avgiven deklaration
angående beskattningsvärdet av
de varor, som under den tid deklarationen
avser av honom eller för hans
räkning levererats till köpare eller tagits
i anspråk för vidare bearbetning.
Härvid må avdrag göras för värdet
av varor, som
a) använts vid den tillverkning deklarationen avser och som visas hava
tidigare blivit påförda varuskatt;
b) återtagits av tillverkaren;
c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn.
På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad
mån avdrag jämväl må göras för beskattningsvärdet av varor, vilkas försäljning
förorsakat tillverkaren förlust på grund av bristande betalning från
köparen.
Deklaration skall vara till riktigheten styrkt av två trovärdiga personer. 7
6 §•
Den som bedriver tillverkning, som
i 1 § första stycket avses, skall inom
en månad efter varje kalenderkvartals
utgång eller, där kontrollstyrelsen
finner skäl meddela sådan föreskrift,
inom fjorton dagar efter varje kalendermånads
utgång till kontrollstyrelsen
insända en på tro och heder avgiven
deklaration angående beskattningsvärdet
av de varor, som under
den tid deklarationen avser av honom
eller för hans räkning levererats till
köpare eller tagits i anspråk för vidare
bearbetning. Härvid må avdrag
göras för värdet av varor, som
7 §•
1. Tillverkare skall samtidigt med deklarationens avlämnande erlägga enligt
deklarationen upplupen skatt genom insättning å kontrollstyrelsens postgirokonto.
2. Erlägges icke skatten inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela
tillverkaren förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att förfoga över
skattepliktig vara.
För uttagande av förfallet skattebelopp må på framställning av kontrollstyrelsen
utmätning omedelbart verkställas.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
3. Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen det påfordrar, hos styrelsen
ställa säkerhet för skattens behöriga erläggande till belopp, som styrelsen
finner erforderligt.
Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 2 mom. första stycket
sägs äga motsvarande tillämpning.
Bestämmelser avseende införsel till riket.
8 §•
För skattepliktig vara, som införes till riket, skall skatten erläggas till tullverket
samtidigt med tullen. Vad i fråga om tull finnes stadgat rörande betalningsanstånd,
ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd eller utebliven
betalning skall äga motsvarande tillämpning beträffande skatten.
För vara, som införts till riket men sedermera utförts ur riket eller till
svensk frihamn, må åtnjutas restitution av skatt i den ordning och omfattning,
Kungl. Maj:t bestämmer.
Skatt utgår icke för vara, som införes under sådana omständigheter, att
tullfrihet för densamma åtnjutes. Dock föreligger skattskyldighet vid återinförsel
av vara, för vilken skatt icke erlagts eller för vilken erlagd skatt
restituerats.
Ansvarsbestämmelser m. m.
9§.
Den som utan föreskriven anmälan
bedriver tillverkning, som i 1 §
avses, eller efter sådan anmälan, som
1 5 § 2 mom. sägs, fortsätter rörelsen
eller i strid mot förbud, varom i 7 §
2 mom. sägs, förfogar över vara,
straffes med dagsböter, ej under tjugu,
och skall, därest å varan belöpande
skatt icke erlagts, tillika förpliktas
utgiva skatten.
9 §•
Den som utan föreskriven anmälan
bedriver tillverkning, som i 1 § första
stycket avses, eller efter sådan anmälan,
som i 5 § 2 mom. sägs, fortsätter
rörelsen eller i strid mot förbud,
varom i 7 § 2 mom. sägs, förfogar
över vara, straffes med dagsböter, ej
under tjugu, och skall, därest å varan
belöpande skatt icke erlagts, tilllika
förpliktas utgiva skatten.
Underlåter någon i andra fall än nu sagts att fullgöra vad honom åligger
enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter,
straffes med böter, högst trehundra kronor.
10 §.
Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga tillverkare att fullgöra vad honom
åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter.
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
11 §•
Har tillverkare uppsåtligen i deklaration lämnat oriktig uppgift och har
därav föranletts, att skatt icke utgått eller att skatt utgått med mindre belopp
än som bort utgå, bote högst fem gånger det belopp, som undandragits statsverket.
Vid synnerligen försvårande omständigheter må till fängelse i högst
sex månader dömas.
Har tillverkare genom grov vårdslöshet gjort sig skyldig till förfarande,
som i första stycket avses, vare straffet böter, högst två gånger det belopp,
som undandragits statsverket.
Den som dömes till straff enligt denna paragraf skall jämväl förpliktas
utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.
12 §.
Den som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning
må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa affärsförhållande,
varom han därvid erhållit kännedom. Tjänsteman, som häremot
bryter, vare underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman
sig skyldig till förseelse, som nu sagts, straffes med dagsböter.
13 §.
Polismyndighet åligger att tillhandagå kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman
med begärd upplysning om person eller företag, som kan antagas
bedriva i denna förordning avsedd tillverkning.
14 §•
Av tillverkare begången förseelse mot denna förordning åtalas vid allmän
underrätt i den ort, där tillverkarens rörelse bedrives.
15 §.
Förseelse, som avses i 9 § andra stycket, må av allmän åklagare åtalas
allenast efter angivelse av kontrollstyrelsen.
Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
16 §.
Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpningen av denna förordning erforderliga
föreskrifter.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Övergångsbestämmelser.
Denna förordning träder i kraft d Denna förordning träder i kraft
dag, som av Kungl. Maj.t bestämmes, den 26 maj 1941.
Härvid skall iakttagas:
1. Där i förordningen avsedd tillverkning bedrives vid tiden för förordningens
ikraftträdande, skall i 5 § 1 mom. föreskriven anmälningsskyldighet
fullgöras inom åtta dagar efter ikraftträdandet.
2. Visar skattskyldig, att vara, för vilken varuskatt skall utgå, försålts till
pris, som avtalats före förordningens ikraftträdande, och är den skattskyldige
icke på grund av särskilt förbehåll eller eljest berättigad att hos köparen uttaga
den för varan utgående skatten, äger Kungl. Maj:t bestämma, att skatten
skall erläggas av köparen, eller, då skäl därtill äro, utan sådant åläggande för
köparen medgiva befrielse från eller återbäring av skatten; dock att ansökan
härom skall till Kungl. Maj:t ingivas inom en månad efter förordningens
ikraftträdande.
3. För de varor, som i den vid förordningen
fogade förteckningen upptagits
ur statistiska numren 298—302,
skall skatten under tiden till den 1
juli 1941 utgå med allenast trettio
procent av beskattningsvärdet.
4. Vad i 3 § 1 mom. stadgas angående
skyldighet att erlägga varuskatt
med lägst femtio kronor, skall
icke äga tillämpning med avseende å
tiden före den 1 juni 1941.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
Förteckning
över
varor, för vilka varuskatt skall erläggas,
i gällande tulltaxa nied statistisk varuförteckning hänförliga
till nedanstående statistiska nummer
Statistiskt
nr
Varuslag
Skattesats,
procent av
beskattnings- värdet
ur 298—302
Choklad med tillsats av socker; konfityrer, såsom
karameller, konfekt, dragéer, kola, marsipan,
marmelad i bitar, glacerade eller kanderade
frukter och bär, tuggummi, glass, käx med över- drag eller mellanlägg av socker, choklad, frukt- gelé e. dyl., lakrits med tillsats av socker eller i
form av båtar, remmar e. dyl., pastiljer och
tabletter samt med socker försatta gelé- och le-
monadpulver ..............................
Anm. 1. Vid tillämpning av förordningen om varuskatt
skola följande varor icke anses såsom konfityrer,
nämligen tårtor, bakelser, maränger, tebröd och andra
liknande bakverk samt färdigställda efterrätter, vali
glass ingär.
Anm. 2. För sådan marsipan, mandelmassa eller lik- nande massa, som av tillverkaren användes för fram- ställning av icke skattepliktig vara, skall skatt ej
utgå.
40
ur 582: 2,
Putsmedel för läderarbeten eller för skodon, oav-
604
sett materialet..............................
20
ur 587—588
Essenser och extrakter, avsedda för beredning av
alkoholhaltiga drycker ......................
75
591
Tandpulver och tandpasta ....................
20
ur 592
Puder, med undantag av ströpuder, samt smink,
läppstift härunder inbegripna ................
75
ur 593
Lukt- eller toalettvatten, munvatten, parfymer samt
badsalt och andra dylika preparat ävensom po- mada, hårvatten, hårolja, ögonhårskräm, ögon- brynsstift, nagellack samt andra liknande prepa-
rat för hårets eller naglarnas vård ............
Anm. För vara, som d apotek beredes för försäljning
enligt recept av läkare, veterinär eller tandläkare, ut- går icke skatt. Ej heller utgår skatt för preparatet
sprit, glycerin och rosenvatten.
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22. 17
(Utskottets förslag.)
Förteckning
över
varor, för vilka varuskatt skall erläggas,
i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga
till nedanstående statistiska nummer
Statistiskt
nr
V a ruslag
Skattesats,
procent av
beskattnings- värdet
ur 298—302
Choklad med tillsats av socker; konfityrer, såsom
karameller, konfekt, dragéer, kola, marsipan,
marmelad i bitar, glacerade eller kanderade
frukter och bär, tuggummi, glass, käx med över- drag eller mellanlägg av socker, choklad, frukt- gelé e. dyl., lakrits med tillsats av socker eller i
form av båtar, figurer, remmar e. dyl., pastiljer
och tabletter, med undantag av citronsyretablet- ter, samt med socker försatta gelé- och lemonad- pulver ....................................
40
ur 582: 2,
604
Anni. 1. Vid tillämpning av förordningen om varuskatt
skola följande varor icke anses såsom konfityrer,
nämligen tårtor, bakelser, maränger, tebröd och
andra liknande bakverk samt färdigställda, för hus- håll, restauranger eller matserveringar avsedda efter- rätter, helt eller delvis bestående av glass.
Anni. 2. För sådan marsipan, mandelmassa eller lik- nande massa, som av tillverkaren användes för fram- ställning av icke skattepliktig vara, skall skatt ej
utgå.
Putsmedel för läderarbeten eller för skodon, oav- sett ma terin let..........................
20
ur 587—588
Essenser och extrakter, avsedda för beredning av
alkoholhaltiga drycker ......................
.
591
ur 592
ur 593
Tandpulver och tandpasta ....................
Puder, med undantag av ströpuder, samt smink,
läppstift härunder inbegripna ................
Lukt- eller toalettvatten, med undantag av prepara- tet sprit, glycerin och rosenvatten, samt munvat- ten, parfymer, badsalt och andra dylika prepa- rat ävensom pomada, bärvallen, hårolja, ögon- hårskräm, ögonbrynsstift, nagellack samt andra
liknande preparat för hårets eller naglarnas
vård ......................................
20
75
20
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 22.
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
2) Förslag
till
förordning angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten
beträffande vissa varor.
Härigenom förordnas, att allmän omsättningsskatt enligt förordningen den
13 december 1940, nr 1000, såvitt angår vara, som är upptagen i en vid denna
förordning fogad förteckning, skall utgå med det procenttal av den skattepliktiga
omsättningen, som angives i förteckningen.
Denna förordning träder i kraft d dag, som av Kungl. Maj.t bestämmes.
Förordningen äger icke tillämpning i fråga om försäljning, arbetsprestation
eller uthyrning, varom före förordningens ikraftträdande slutits avtal,
vari vederlaget blivit till beloppet fastställt.
Förteckning
över
varor, för vilka allmän omsättningsskatt skall utgå med högre
skattesats än fem procent,
i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna under
nedanstående statistiska nummer
Statistiskt
nr
Varuslag
Skattesats,
procent av
den skatte- pliktiga om- sättningen
678—681
Pälsverk, beredda, lösa........................
20
682—684
|
1
Arbeten av pälsverk:
beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade
persedlar, foder, tillskurna besättningar, bräm
och mattor med eller utan sömnadsarbete här- under inbegripna ........................
20
685: 1—691
fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med
pälsverk till övertyg eller foder ............
20
999, 1000
Mattor, ej särskilt nämnda, även försedda med söm- nadsarbete eller fransar:
innehållande silke ........................
20
1001—
1002:2 1
helt eller delvis av ull eller andra djur hår, utan
inblandning av silke, knutna ............
20
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Utskottets förslag.)
2) Förslag
till
förordning angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten
beträffande vissa varor.
Härigenom förordnas, att allmän omsättningsskatt enligt förordningen den
13 december 1940, nr 1000, såvitt angår vara, som är upptagen i en vid denna
förordning fogad förteckning, skall utgå med det procenttal av den skattepliktiga
omsättningen, som angives i förteckningen.
Denna förordning träder i kraft den 26 maj 1941.
Förordningen äger icke tillämpning i fråga om försäljning, arbetsprestation
eller uthyrning, varom före förordningens ikraftträdande slutits avtal,
vari vederlaget blivit till beloppet fastställt.
Förteckning
över
varor, för vilka allmän omsättningsskatt skall utgå med högre
skattesats än fem procent,
i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna under
nedanstående statistiska nummer
Statistiskt
nr
Af
V a r u s 1 a g
Skattesats,
procent av
den skatte- pliktiga om- sättningen
678—681
Pälsverk, beredda, lösa........................
20
682—684
Arbeten av pälsverk:
beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade
persedlar, foder, tillskurna besättningar, bräm
och mattor med eller utan sömnadsarbete här- under inbegripna ........................
20
685: 1—691
fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med
pälsverk till övertyg eller foder ............
20
999, 1000
Mattor, ej särskilt nämnda, även försedda med söm- nadsarbete eller fransar:
innehållande silke ........................
20
lool—
1002: 2
belt eller delvis av ull eller andra djur hår, utan
inblandning av silke, knutna ............
20
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Majlis förslag.)
Statistiskt
nr
Varuslag
Skattesats,
procent av
den skatte- pliktiga om- sättningen
Skodon:
ur 1185: 1 i
av lackerade eller bronserade skinn samt av guld-,
O. 2
silver-, mocka-, ödle-, orm- eller fiskskinn . .
20
1186
av spånadsvara, innehållande silke eller finare
20
metalltråd ..............................
1323—1325
Arbeten av guld, silver eller platina, även med in- fattade pärlor eller stenar, ej utgörande artiklar,
avsedda för tekniskt bruk, eller plåt, rör och
20
1326: 2
Pärlor och koraller, äkta, oinfattade samt ädelste- nar, oinfattade, även konstgjorda, andra än
20
industridiamanter ..........................
ur 1885: 2
Radiomottagningsapparater ....................
Anm. 1 värdet av radiomottagningsapparat inräknas
värdet d en uppsättning av för apparaten erforder- liga elektronrör.
20
1
1951
20
ur 1954
Fotografikameror, vägande högst 3 kg per stycke. .
20
1971
Fickur med boett av guld eller platina..........
20
1977
Urboetter av guld eller platina ................
20
ur 1992:1,
1992: 2
Grammofoner och färdiga grammofonskivor......
20
ur 2049—
Väskor och necessärer, med eller utan inredning
2051,
eller tillbehör, samt portföljer, plånböcker och
ur 2053
portmonnäer, av läder eller skinn eller av spå- nadsvara, innehållande silke eller finare metall-
20
ur 2054
Koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika resef- fekter, med eller utan inredning, av läder eller
20
skinn ..................................... •
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Utskottets förslag.)
21
Statistiskt
nr
Varuslag
Skattesats,
procent av
den skatte- pliktiga om- sättningen
i
ur 1185:1 i
Skodon:
av lackerade eller bronserade skinn samt av guld-,
20
O. 2
silver-, mocka-, ödle-, orm- eller fiskskinn
1186
av spånadsvara, innehållande silke eller finare
20
metalltråd ..............................
j 1323-1325
Arbeten av guld, silver eller platina, även med in-
fattade pärlor eller stenar, ej utgörande artiklar,
avsedda för tekniskt bruk, eller plåt, rör och
20
1326: 2
Pärlor och koraller, äkta, oinfattade samt ädelste-
nar, oinfattade, även konstgjorda, andra än
industridiamanter ..........................
20
ur 1885: 2
Radiogrammofoner............................
20
1
1951
ur 1954
20
Fotografikameror, vägande högst 3 kg per stycke. .
20
1971
Fickur med boett av guld eller platina..........
20
1977
Urboetter av guld eller platina ................
20
ur 1992:1,
Grammofoner och färdiga grammofonskivor......
20
1992: 2
ur 2049—
Väskor och necessärer, med eller utan inredning
•
2051,
eller tillbehör, samt portföljer, plånböcker och
ur 2053
portmonnäer, av läder eller skinn eller av spå-
nadsvara, innehållande silke eller finare metall-
20
ur 2054
Koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika resef-
fekter, med eller utan inredning, av läder eller
skinn......................................
20
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
3) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22
december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.
Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 22 december 1939 om skatt
å läskedrycker skall erhålla följande ändrade lydelse:
5 §•
Skatten utgår med tolv öre för liter; dock skall ellvar tillverkare erlägga
skatt med lägst femtio kronor för varje månad, varunder han ägt bedriva
rörelsen.
Denna förordning träder i kraft å Denna förordning träder i kraft
dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, den 26 maj 1941.
4) Förslag
till
förordning örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. förordningen den 8
juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker1.
Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. förordningen den 8 juni 1923 angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker skall erhålla följande
ändrade lydelse:
2 §■
2 mom. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl. Maj:t med stöd av 1 kap.
4 § 3 mom. eller 2 kap. 10 § 5 mom. förordningen den 18 juni 1937 angående
försäljning av rusdrycker meddelade bestämmelser hos partihandelsbolaget
inköpas eller till riket införas, skall omsättningsskatt upptagas med
en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter räknat.
Denna förordning träder i kraft d Denna förordning träder i kraft
dag, som av Kungl. Maid bestämmes, den 26 maj 1941.
1 Senaste lydelse se SFS 1939:779.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
23
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
5) Förslag
till
förordning angående upphävande av förordningen den 22 december
1939 (nr 905) om industrisockerskatt.
Härigenom förordnas, att förordningen
den 22 december 1939 örn industrisockerskatt
från och med dag,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, skall
upphöra att gälla; dock skall förordningen
alltjämt äga tillämpning beträffande
förhållanden, som hänföra
sig till tiden före sistnämnda dag.
Härigenom förordnas, att förordningen
den 22 december 1939 om industrisockerskatt
skall upphöra att
gälla från och med den 26 maj 1941;
dock skall förordningen även efter
nämnda tidpunkt äga tillämpning beträffande
förhållanden, som hänföra
sig till tiden dessförinnan.
6) Förslag
till
förordning angående upphävande av förordningen den 22 december
1939 (nr 906) örn accis å druv- och stärkelsesocker samt
stärkelsesirap.
Härigenom förordnas, att förordningen
den 22 december 1939 om
accis å druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap från och med dag,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, skall
upphöra att gälla; dock skall förordningen
alltjämt äga tillämpning beträffande
förhållanden, som hänföra
sig till tiden före sistnämnda dag.
Härigenom förordnas, att förordningen
den 22 december 1939 örn
accis å druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap skall upphöra att
gälla från och med den 26 maj 1941;
dock skall förordningen även efter
nämnda tidpunkt äga tillämpning
beträffande förhållanden, som hänföra
sig till tiden dessförinnan.
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
B) besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med dag, som
av Kungl. Majit bestämmes, i nedan angivna del erhålla följande
ändrade lydelse:
144
Mineralvatten
och kolsyrade, alkoholfria
läskdrycker
12: -
C) besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)
med tillägg till gällande tulltaxa skall från och med dag, som
av Kungl. Majit bestämmes, i nedan angivna del erhålla ändrad
lydelse på sätt av det följande framgår:
Tull-
taxe-
nr
Statis-
tiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
för 100 kg
kronor
257
587
Flyktiga vegetabiliska oljor,---
andra slag, i kärl eller för- packning vägande brutto:
-------E
200: —
258
588
E
200: —
"A* .
Anm. till nr 257—258 {stat. nr
587—588).
För flyktiga vegetabiliska oljor,
som äro avsedda uteslutande
för tillverkning av putsmedel
för läderarbeten eller för sko- don, skall tilläggstull icke utgå.
Stockholm den 24 maj 1941.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander,
Axel Ivar Anderson, Robert Berg, Egnell, Herman Ericsson och Sandström; samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Olsson i Gävle, Eklund,
Sandberg, Persson i Undersvik, Lundell, Kilbom, Olofsson i Höganäs och Andersson
i Vigelsbo.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
25
Reservationer:
1) av herrar Ekman, Velander, Axel Ivar Anderson och Hagberg i Malmö,
som inom utskottet yrkat, att utskottet måtte tillstyrka bifall till Kungl.
Maj:ts proposition nr 237 oförändrad.
2) av herrar Sandström och Lundell, som ansett, att i den vid utskottets
förslag fogade förteckning över varor, för vilka varuskatt skall erläggas,
icke bort medtagas följande varuslag:
Skattesats,
Statistiskt
V a r u s 1 a g
procent av
nr
beskattnings-
värdet
591
Tandpulver och tandpasta........................
20
3) av herr Björklund.
Bihang lill riksdagens protokoll 19A1. 7 sami. Nr 22.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:257 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. förordningen den 15 december 1914 s. 1 i texten