Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om utredning och förslag beträffande koncentrerad bränneriverksamhet.

1941-06-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1941:31, Betänkande, i anledning av väckt motion om utredning och förslag beträffande koncentrerad bränneriverksamhet.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

5

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1941 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

utredning och förslag beträffande koncentrerad bränneriverksamhet.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 153, har herr Johan Nilsson i Malmö hemställt »att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en utredning i avsikt att erhålla en

koncentrerad bränneriverksamhet med därav följande prisbillig råsprit och

ökad potatisodling och framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda».

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen.

Den av motionären upptagna frågan om en centralisering av tillverkningen

vid potatisbrännerierna har varit föremål för närmare omprövning senast vid

1934 års riksdag. Det betänkande med förslag angående ordnandet av avsättningsförhållandena

för inom riket tillverkad sprit m. m., som avgavs av 1933

års motorbränslesakkunniga och som låg till grund för Kungl. Maj:ts proposition

nr 232 till 1934 års riksdag, innefattade även en ingående utredning rörande

centraliseringsfrågan. Av utredningen framgår, att en enhetligt företagen

koncentration av potatisbrännerierna komme att medföra så betydande

ekonomiska konsekvenser, att de sakkunniga redan av denna anledning icke

funnit det tillrådligt, att initiativ från statsmakternas sida toges till vidtagande

på det ena eller andra sättet av en dylik åtgärd. Härtill komme de

vägande betänkligheter, som uttalats av sakkunskapen inom jordbruksnäringen

med hänsyn till det försvårande av avsättningen av potatis för bränneriändamål

och de minskade möjligheter till drankens utnyttjande, som en

centralisering av brännerihanteringen måste medföra. De sakkunniga ifrågasatte

dock, huruvida icke spritcentralen skulle äga inrätta ett eller ett par

stora brännerier, dock utan att intrång därigenom skulle äga rum i de befintliga

bränneriernas dåvarande kvoter. Vad'' de sakkunniga sålunda anfört

föranledde ej annat uttalande från departementschefens sida i förenämnda

proposition än att han funne sistnämnda anordning förtjäna allt beaktande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran Ilar utskottet

emottagit av kontrollstyrelsen i ärendet avgivet utlåtande. Styrelsen har avstyrkt

bifall till motionen samt till stöd härför anfört bland annat följande:
»Enligt

kontrollstyrelsens förmenande lärer det icke vara möjligt att enbart

genom en centralisering av potatisbränneriindustrien kunna bereda potatisspriten

en konkurrenskraftig ställning gent emot bensin, särskilt om detta

skulle, som motionären synes avse, gälla normala marknadsförhållanden. I

detta hänseende må erinras, att bensinpriset i svensk hamn före kriget utgjorde

8 å 10 öre per liter. En centralisering av bränneridriften medför enligt

vad de verkställda undersökningarna givit vid handen icke den avsevärda

minskning i produktionspriset, som motionären synes föreställa sig. Det må

nämnas, att i samband med den ovanberörda sakkunnigeutredningen ingående

undersökningar även utfördes rörande produktionskostnadspriset vid

centraliserad bränneridrift. Vid ett potatispris av 14 öre per hektoliter och

stärkelseprocent beräknades tillverkningskostnaden å potatisbrännvin i ett

bränneri med en årlig tillverkning av 5 miljoner normalliter av en tillkallad

expert till 22 öre per normalliter. Till jämförelse må nämnas, att spritcentralens

inköpspris av potatisbrännvin ungefär samtidigt vid samma potatispris

var 29 öre per normalliter. Även om det vore tänkbart att nedbringa förstnämnda

pris till så lågt belopp som exempelvis 15 öre per liter, skulle av sådan

sprit framställd motoralkohol sannolikt betinga en tillverkningskostnad

av cirka 32 öre per liter, vilket belopp vid bedömande av frågan om konkurrensmöjligheterna

i förhållande till bensinen bör jämföras med ovannämnda

importpris å bensin å 8 å 10 öre per liter. Det måste därför te sig uteslutet att

genom en centralisering av driften kunna göra tillverkningen av potatissprit

konkurrenskraftig gent emot en fri bensinimport. Icke ens med sulfitspriten

lärer någonsin potatisspriten även om den tillverkas i stordrift kunna konkurrera

i prishänseende, så snart sulfitmassaexporten upptages i normal omfattning.

En annan fråga är, att tillverkning av potatissprit under nuvarande krisförhållanden

kan tänkas böra ifrågakomma för tillhandahållande såsom

drivmedel för motorer. Att för detta ändamål tillspillogiva de nuvarande brännerierna

med däri investerat kapital för att i stället koncentrera tillverkningen

till ett fåtal brännerier synes dock rimligen icke böra äga rum, särskilt som

genomförandet av ett sådant vidlyftigt projekt skulle ta avsevärt lång tid i anspråk

och kräva betydande kostnader.

För den del av jordbruksnäringen, som nu drager fördel av brännerihanteringen,

skulle stora nackdelar uppstå, därest den i motionen avsedda koncentreringen

av bränneridriften bleve förverkligad. Med de jämförelsevis

korta väglängder, som jordbrukarna i potatisodlingsdistrikten i allmänhet

nu ha till närmaste bränneri, vilket i regel även äges av jordbrukarna själva,

bliva transportkostnaderna för såväl potatis som drank relativt måttliga, vilket

däremot icke skulle bliva fallet efter den tilltänkta koncentreringen. Det

må framhållas, att drankens värde — priset utgör för närvarande allenast

cirka 30 öre per hektoliter •— icke tillåter pålägg av några större fraktkostnader,

om dess användning till kreatursföda skall ske med ekonomisk fördel;

i varje fall synes den i motionen dragna jämförelsen med distributionen av

mjölk icke vara hållbar, då denna vara är för samma volym mångdubbelt

dyrare och därför tål belastning av transportkostnader på ett annat sätt. Vidare

skulle det efter en koncentrering av driften icke bliva möjligt att i tillnärmelsevis

samma omfattning som hittills kunna utnyttja dranken i varmt

tillstånd för kreaturen, vilket ansetts vara av stort värde.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

7

Vad angår möjligheterna att i så avsevärd grad, som i motionen avses,

med anlitande av en starkt utvidgad potatisodling i relativt stor omfattning

sörja för tillgodoseendet av landets behov av motorbränsle, lärer detta påkalla

en ganska genomgripande omläggning av jordbruksnäringen i de trakter,

som därav skulle beröras. Utan att kunna närmare ingå på de konsekvenser,

som skulle följa av en dylik omläggning, må dock här nämnas, att potatisodlingen

skulle komma att undantränga vissa hittills förekommande^ grödor,

som för närvarande äro av stor betydelse för folkhushållet,^ samt, då potatisodlingen

är mera arbetskrävande än exempelvis spannmålsodling, påkalla

ett avsevärt ökat behov av arbetskraft för jordbruket därstädes.»

Den lämnade redogörelsen utvisar, att 1933 års motorbränslesakkunniga

verkställt en ingående utredning rörande frågan om centralisering av bränneriverksamheten.

Av utredningen framgår, att vägande betänkligheter mot

en dylik centralisering uttalats av sakkunniga på jordbruksnäringens område

med hänsyn till det försvårande av avsättningen av potatis för bränneriändamål

och de minskade möjligheterna till drankens utnyttjande, som en sådan

anordning måste medföra. Såsom framgår av kontrollstyrelsens utlåtande

i ämnet torde de skäl, som tidigare anförts mot en centralisering av

sagda verksamhet, i huvudsak alltjämt gälla. Beträffande möjligheterna att

genom utvidgning av den nuvarande bränneriverksamheten tillgodose landets

behov av motorbränsle må framhållas, att detta jämväl skulle nödvändiggöra

en ökning av potatisodlingen, som skulle kunna medföra, att annan odling

bleve eftersatt. I nuvarande ömtåliga försörjningsläge kan emellertid en

dylik omläggning vara till skada för folkhushållet. Med hänsyn till det

anförda anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet får sålunda hemställa,

att motionen I: 153 av herr Johan Nilsson i Malmö, om utredning

och förslag beträffande en koncentrerad bränneriverksamhet,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 juni 1941.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt, Sjödahl,

Bengtsson, Ekman, Velander, Frans Ericson, Egnell och lierman Ericsson; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarland, Olsson i Gävle,

Eklund, Lundell, Falk, Henriksson, Bladh och Svensson i Ljungskile.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Reservation

av herrar Lundell och Hammarlund, som ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort lia följande lydelse:

»Den lämnade---(=utskottet sid. 7 rad 11 uppifrån — rad 19

uppifrån)--— alltjämt gälla.

Vad däremot beträffar möjligheterna att genom utvidgning av den nuvarande

bränneriverksamheten — vid redan befintliga brännerier — tillgodose

en del av landets behov av motorbränsle, synas därmed sammanhängande

frågor väl förtjäna en närmare utredning. Oavsett utsikterna till att efter

ett framtida fredsslut åter kunna importera utländskt bränsle till lägre priser

synes det önskvärt att inom landet alltid må äga rum en produktion av

inhemskt flytande motorbränsle motsvarande en viss icke allt för liten andel

av det totala fredsbehovet. Sålunda framställt inhemskt bränsle finge i

fredstid vid prisskillnad mot det utländska bränslet tvångsinblandas i detta.

Mängden som finge tvångsinblandas utöver en viss bestämd minimikvantitet

torde böra göras beroende av prisskillnaden mellan det inhemska bränslet

och importbränslet.

Denna minimikvantitet för alla inhemska flytande bränslen tillsammantagna

borde ej sättas lägre än till c:a 30 % av fredsbehovet. Det är möjligt

att i nuvarande läge av dessa 30 %> ungefär 10 å 15 % borde utgöras av

etylalkohol. Även om denna etylalkohol producerad såsom huvudprodukt

billigast torde kunna framställas genom försockring av trä, förefaller det

icke olämpligt att tillsvidare t. ex. 4 % av de 30 %, d. v. s. 4 % av fredsbehovet,

framställdes av potatis. Räkna vi fredsbehovet av flytande bränsle

till f. n. avrundat 1.000 milj. liter, så skulle man alltså inrikta sig på att

av potatis framställa c:a 40 milj. liter motorsprit (99.5 %>).

Beträffande farhågorna för att genom ökad odling av potatis för bränneriändamål

annan odling skulle bliva eftersatt och att landets försörjningsläge

i avseende på livsmedel därigenom skulle försämras, må erinras därom,

att 40 milj. liter flytande motorbränsle är vida mindre än som erfordras

för enbart lantbrukets traktorer och lastbilar, och att om det drag- och transportarbete

som kunde utföras med dessa 40 milj. liter i stället skulle utföras

av ett utökat antal hästar, så åtginge för produktion av foder åt dessa

hästar betydligt större åkerarealer än för framställning av den ifrågavarande

potatisen.

Med sådan utökad odling och sprittillverkning sammanhängande frågor

örn arealer, råvarutransporter, bränslebehov och bränsleekonomi, utnyttjande

av dranken m. m. böra före igångsättandet skyndsamt utredas. Även

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 9

frågan om odling av sockerbetor för bränneriändamål bör därvid övervägas.

Ekonomisk jämförelse med drift av motorer med gengas bör ingå i utredningen.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen med anledning av motionen I: 153 ville i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning

om utnyttjande av förefintliga potatisbrännerier för framställning

av motorsprit.»

Bihang till riksdagens protokoll 1941. T sami. Nr 30—31.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.