Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39

1941-06-17 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1941:39, Bevillningsutskottets betänkande Nr 39

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 14 juni 1941 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1941/42 m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1941/42 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1941 (bilaga till

1941 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1941/42

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

bland annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1940 med

inkomstberäkning för nämnda budgetår.

I en den 23 maj 1941 dagtecknad proposition, nr 293, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1941 m. m.

Utskottet har funnit lämpligt att i förevarande betänkande till behandling

jämväl upptaga den under motionstiden vid riksdagens början väckta motionen

nr 200 i andra kammaren av herr Mosesson, vari hemställts »alt portoavgiften

för inrikes brev måtte höjas till 20 öre».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för delta förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1941/42 äro bevillningarna, i

överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade till följande

belopp:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt: ............ 450,000,000

Värnskatt ................................ 275,000,000

Krigskonjunkturskatt ...................... 50,000,000

Särskild skatt å förmögenhet................ 27,000,000

Hillring lill riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Kronor Kronor

Utskiftnings- och ersättningsskatt............ 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................. 100,000

Stämpelmedel ....... 55,000,000 858,100,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............................. 20,000,000

Bensinskatt .............................. 5,000,000 25,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel ................................ 130,000,000

Allmän omsättningsskatt.................... 200,000,000

Tilläggsskatter å bensin .................... 10,000,000

Accis å silke .............................. 2,800,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .... 35,000,000

Industrisockerskatt ........................ 20,000,000

Skatt å kaffe .............................. 10,000,000

Tobaksskatt ....................''.......... 160,000,000

Brännvinstillverkningsskatt.................. 10,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ........................ 4,000,000

Detaljhandelsbolag ...................... 18,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskalt å spritdrycker

................................ 180,000,000

Omsättningsskatt å vin .................... 8,000,000

Maltdrycksskatt........................... 40,000,000

Skatt å läskedrycker........................ 7,000,000

Statlig nöjesskatt .......................... 10,000,000 844,800,000

Postverket (överskott) .................................. 10,000,000.

Beträffande de allmänna förutsättnigarna för beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat följande

redogörelse.

»Riksräkenskaps verket betonar i sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning

för budgetåret 1941/42 det avgörande inflytande på inkomstutfallet

som tillkommer ett flertal nu svårbedömbara faktorer. Beräkningen

måste därför anses mycket approximativ och varje förändring i de antagna

förutsättningarna kommer att medföra avsevärda förskjutningar i inkomsttillflödet.

Den ekonomiska utvecklingen kan för närvarande icke bedömas med ledning

av i vanlig mening konjunkturella faktorer utan är väsentligen betingad

av politiska avgöranden. Ämbetsverkets inkomstberäkning bygger på

förutsättningen att det nuvarande handelspolitiska läget kommer att bestå

även under nästkommande budgetår. Någon hänsyn har icke tagits till de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

3

förändringar i den ekonomiska utvecklingen, som skulle inträffa, om kriget

upphörde före utgången av den period beräkningen avser. Det vöre för övrigt,

framhåller riksräkenskapsverket, icke möjligt att nu bedöma omfattningen

och verkningarna av de omläggningar i produktion och handel, som

ett blivande fredsslut torde medföra.

Med denna utgångspunkt har ämbetsverkets inkomstberäkning kommit

att nära anslutas till utvecklingstendenserna under det förflutna året. Verket

erinrar örn att allt fler statsingripanden på näringslivets område under detta

år framtvungits på skilda områden. Den militära och ekonomiska beredskapen

har nödvändiggjort betydande omläggningar av håde produktion och konsumtion.

Sedan genom de krigförande makternas åtgärder våra handelsvägar

över haven blivit spärrade, ha under ett allt intimare samarbete mellan stalén

och det enskilda näringslivet genomgripande omläggningar av utrikeshandeln

och folkförsörjningen försiggått.

Efter en erinran örn att någon mera betydande arbetslöshet till följd av exportens

nedgång icke blivit märkbar under år 1940, huvudsakligen beroende

på ökade statsbeställningar samt inkallelser till militärtjänst, framhåller riksräkenskapsverket,

att risk för minskad sysselsättning föreligger, i den mån

krigsindustrien minskar och stagnationen inom byggnadsverksamheten kvarstår.

Utvecklingen blir därvid beroende av den omfattning, i vilken produktionskapaciteten

utnyttjas för tillgodoseende av varubehovet inom landet och

för intensifiering av handelsutbytet med de marknader, som ännu äro öppna

för svensk handel. Den fortsatta handelsavspärrningen västerut befarar ämbetsverket

skola medföra ökad knapphet på vissa varor med därav följande

prisstegring, som dock i sin mån kan motverkas genom produktion och import

av ersättningsvaror.

Från dessa utgångspunkter räknar riksräkenskapsverket med att statsinkomsterna

skola för budgetåret 1941/42 utvisa stora avvikelser från de linjer,

vilka hittills betraktats som normala, och nämner därvid särskilt följande

punkter.

Till följd av bensinbristen skedde förflutet år en överflyttning inom transportväsendet

från landsvägs- lill järnvägstrafik med åtföljande stegring av

järnvägsinkomsterna och samtidig nedgång i inkomsterna av automobilskattemedlen.

Efter den särskilt under senare delen av år 1940 alltmer forcerade

övergången till användning av inhemskt bränsle kan landsvägstrafiken

antagas börja återvinna en del av sina tidigare transporter. Därvid

kommer den dock alt hära en mindre skattebelastning än tidigare genom att

bensinskatten bortfaller. De löpande automobilskattemedelsinkomsterna förväntas

på grund härav sjunka. För statens järnvägars del räknar riksräkenskapsverket

likväl fortsättningsvis med en relativt hög avkastning. Detsamma

gäller intäkterna av sådana inkomsttitlar som lotspenningar och riksbanksfonden.

Beträffande tullmcdlen, som efter avspärrningen visa en mycket låg

avkastning, anser ämbetsverket, att man, så snart verkningarna av den pågående

omläggningen av utrikeshandeln och produktionen inom landet blivit

märkbara, får räkna med någon återhämtning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Riksräkenskapsverket utgår ifrån att de nya skatter, sorn av riksdagen

beslutats i anledning av krisläget under åren 1939 och 1940, skola äga bestånd

jämväl under budgetåret 1941/42. För inkomst- och förmögenhetsskatten räknar

verket med oförändrade uttagningsgrunder. Med avseende å den antagna

utvecklingen av den taxerade inkomsten för år 1940, som utgör underlaget

för sistnämnda skatt under nästa budgetår, må hänvisas till verkets framställning.

Det är uppenbart att inkomstberäkningen för nästföljande statsreglering i

nuvarande läge erbjudit riksräkenskapsverket särskilda vanskligheter. I avgörande

hänseenden begränsas möjligheterna till en tillförlitlig uppskattning

av den godtycklighet som ligger i valet av grundläggande antaganden rörande

framtiden. Beräkningarna för de särskilda inkomsttitlarna — med undantag

för inkomst- och förmögenhetsskatterna — förete även merendels en

bred osäkerhetsmarginal. I nuvarande läge har det lett sig naturligt att nära

anknyta till myndigheternas framtidsbedömning och förslag, även örn skäl

kunnat anföras för justeringar i en eller annan riktning.

De allmänna förutsättningarna för riksräkenskapsverkets beräkningar finner

jag mig kunna godtaga. De resultat till vilka verket kommit lia med

denna utgångspunkt underkastats sedvanlig granskning, för vilken det

emellertid under rådande förhållanden saknas anledning att redogöra i detalj.

---.»

I det vid propositionen nr 293 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar och

därvid anfört bland annat följande:

»I nuvarande läge har det synts tillfyllest att för omprövning av inkomstberäkningen

i riksstatsförslaget inhämta uppgifter rörande den sannolika avkastningen

för nästa budgetår av tullmedlen och de affärsdrivande verken.

Därjämte har beräkning verkställts rörande utvecklingen av skatteunderlaget

för inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten.

Inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och krigskon

jun k turskatt. Riksräkenskapsverket har i sin för statsverkspropositionen

avsedda inkomstberäkning med stöd av en undersökning av det

sannolika taxeringsutfallet för år 1940 uppskattat den behållna inkomsten

under nästa budgetår av inkomst- och förmögenhetsskatt till 450 miljoner

kronor. Därvid har verket utgått från oförändrad uttagningsprocent för bottenskatten

för olika grupper av skattskyldiga. På samma sätt har verket vid

beräkningen av värnskattens avkastning, vilken upptagits till 275 miljoner

kronor, förutsatt, att skatten skulle fortsättningsvis uttagas enligt de grunder

som fastställts vid 1940 års lagtima riksdag.

Särskilda uppgifter ha nu införskaffats för kontroll å den av riksräkenskapsverket

verkställda beräkningen rörande underlaget för inkomst- och

förmögenhetsskatten samt värnskatten. En bearbetning av det hittills in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

5

komna materialet ger preliminärt vid handen att, vad angår fysiska personer,

det beskattningsbara beloppet vid 1941 års taxering kan antagas ungefär

överensstämma med det av riksräkenskapsverket uppskattade beloppet, men

att det beskattningsbara beloppet beträffande svenska aktiebolag torde bliva

icke oväsentligt lägre än vad verkets uppskattning angiver. När material

föreligger i tillräcklig omfattning, torde resultatet av en bearbetning därav

få delgivas riksdagens vederbörande utskott.

Till beräkningen av ifrågavarande inkomsttitlar i riksstaten återkommer

jag i det följande i samband nied behandlingen av frågan örn grunderna

för uttagande av direkt skatt under nästa budgetår.

Generaltulldirektören har i en till mig överlämnad promemoria angivit det

nettobelopp, varmed tullmedlen kunna beräknas inflyta under budgetåret

1941/42, till 140 miljoner kronor. Beräkningen stödjes därpå, att varutillförseln

från de främmande länder, med vilka handelsförbindelser kunnat

under nuvarande kristid helt eller delvis vidmakthållas, nått en viss stadga

och att denna jämnhet i varutillförseln kan vara upptakten till en stegring

i importen från dylika länder under det budgetår som stundar. Då emellertid

utvecklingen av handelsförbindelserna alltjämt måste anses vara mycket

oviss, syntes det tillrådligt att icke räkna med någon snabbare återväxt

i tullmedelsuppbörden. Den av generaltulldirektören nu förordade inkomslsiffran

torde böra godtagas.

I proposition nr 237 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen alt antaga förordning

om varuskatt. Enligt en överslagsvis gjord uppskattning antages,

att denna skatt skall lämna en årlig inkomst av omkring 25 miljoner

kronor. I samma proposition föreslås en höjning av läskedryck sskatten,

vilken beräknas medföra en merinkomst av omkring 1.2 miljoner kronor.

Vidare föreslås höjning av skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten

beträffande vissa varor, medförande en inkomst av

omkring 19 miljoner kronor. Däremot föreslås, att den nuvarande industrisockerskatten

(samt glykosaccisen) skall upphöra att utgå; den sålunda

bortfallande inkomsten är för närvarande beräknad till 20 miljoner

kronor. Vinna de i nämnda proposition framlagda förslagen bifall, bör inkomstberäkningen

i statsverkspropositionen jämkas sålunda, att såsom en ny

titel av bevillningskaraktär upptages varuskatt med 25 miljoner kronor, att

den allmänna omsättningsskatten beräknas lill 220 miljoner kronor i stället

för 200 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen, att skatt å läskedrycker

beräknas till 8 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen,

samt att industrisockerskatten uteslutes ur inkomstspecifikationen.

Industrisockerskatt och glykosaccis, som inflyta efter utgången av

innevarande budgetår, torde böra redovisas å inkomsttiteln övriga diverse

inkomster.

Då kaffe skatten icke beröres av det nya skatteförslaget, ger detta

icke anledning till ändring i den i statsverkspropositionen framlagda beräkningen,

som dock på grund av den försämring kaffeförsörjningen numera

undergått kan ifrågasättas jämkad ned lill ett lägre belopp än det tidigare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

föreslagna. Då alla hållpunkter saknas för en bedömning av det sannolika

lil fallet, vill jag dock icke ifrågasätta någon ändring.»

Beträffande den direkta beskattningen har departementschefen i propositionen

nr 293 i huvudsak anfört följande:

»Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition framhöll

jag, att det kunde komma att visa sig nödvändigt att fastställa nya grunder

för värnskatten och att i samband därmed ändra även uttagningen av inkomst-

och förmögenhetsskatten. Uttagningsprocenten hade vid 1940 års

lagtima riksdag kunnat fastställas, först sedan beslut redan fattats angående

grunderna för utgörande av värnskatt. Vid fastställande av dessa grunder

utgick man preliminärt från en lägre uttagningsprocent för inkomst- och förmögenhetsskatten

än som senare, på grund av den under april och maj inträffade

försämringen i det statsfinansiella läget, beslöts av riksdagen.

Till grund för en bedömning av frågan om den direkta beskattningens höjd

föreligger nu en uppskattning av budgetutfallet för innevarande budgetår (jfr

proposition nr 292). Dessutom låta sig inkomstbehoven under nästa budgetår

samt resultaten av årets taxeringar nu något bättre överblicka än vid tidpunkten

för framläggandet av statsverkspropositionen. Huruvida en skärpt

beskattning är motiverad av penningpolitiska skäl kan med hänsyn till det

hittills gynnsamma resultatet av den statliga upplåningen anses tveksamt,

trots att denna upplåning blott i relativt ringa utsträckning torde ha representerat

en indragning av medel som eljest skulle disponerats för konsumtionsändamål.

Såsom utvecklingen i övrigt gestaltat sig, kunna däremot

statsfinansiella skäl föreligga att överväga en skärpt inkomstbeskattning.

Löpande statsreglering torde utmynna i ett underskott på cirka 1,700 miljoner

kronor. Även för nästa budgetår är ett ansenligt underskott att motse.

.lag erinrar örn att redan beslutade anvisningar och bemyndigande!! avseende

engångsutgifter för försvarsväsendet beräknas medföra en belastning

av nästa budgetår med 535 miljoner kronor, vartill komma löpande försvarsutgifter

som vid bibehållen försvarsberedskap kunna uppskattas till

700 miljoner kronor. När jag likväl icke nu vill förorda en höjning av den

direkta beskattningen är detta på följande grunder.

För de fysiska personernas del stå, såsom ofta framhållits, väsentligt ökade

skatteintäkter att vinna blott genom en skärpt beskattning, som går ganska

långt ner i inkomstklasserna. För de svagast ställda av dessa skattebetalare

torde emellertid redan de nuvarande skatterna vid gällande uppbördsformer

bereda avsevärda svårigheter. En skärpning av beskattningen kan befaras

motvägd av ett försämrat uppbördsresultat. Tveksamheten om en skattehöjning

gör sig särskilt gällande i fråga om familjeförsörjare och andra personer

med större försörjningsbörda. Innan en ytterligare skärpning av den

direkta beskattningen upptages till övervägande, synes det under dessa omständigheter

lämpligt att avvakta resultaten av pågående utredningar angående

en uppbördsreform med övergång till källbeslcattning. Anledning finnes

också att undersöka möjligheten av en mera ändamålsenlig differentie
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

7

ring av beskattningen efter försörjningsbördan än som vinnes genom nu gällande

avdragssystem eller kan nås blott genom en vidare utveckling av detta.

Under sådana förhållanden synes det vara försvarligt att för närvarande

lämna hela inkomstbeskattningen oförändrad och att sålunda skjuta över

även frågan örn en höjning av företagsbeskattningen till ett senare övervägande.

Jag tillstyrker alltså, att den direkta beskattningen icke skärpes, och saknar

under angivna förhållanden också anledning alt föreslå en ändrad avvägning

av skatterna. I enlighet härmed hemställer jag i det följande om

förslag till riksdagen, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter

oförändrade grunder. Jag torde senare få anmäla förslag örn uttagande av

en särskild värnskatt efter samma grunder som för innevarande budgetår.

I annat sammanhang denna dag framlägges förslag örn viss skattelindring

i anledning av fullgjord beredskapstjänst under år 1940. Den skatteförlust,

som inträder vid bifall till förslaget, är icke av sådan storlek, att den

ansetts påkalla särskild hänsyn vid avvägningen av beskattningen.

Med stöd av de nya beräkningar som verkställts rörande skatteunderlaget

vid 1941 års taxering förordar jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten

samt värnskatten i riksstaten för budgetåret 1941/42 nu beräknas lill 415

miljoner kronor resp. 260 miljoner kronor. Härvid har förutsatts, alt skatterna

utgå efter oförändrade grunder, att riksdagen bifaller förslaget om

skattelindring för fullgjord beredskapstjänst, samt att nedsättning i skatterna

i enlighet med propositionen i ämnet skall ske på grund av påförd krigskonjunkturskatt

och bli av en omfattning som motsvarar det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet av krigskonjunkturskatt för budgetåret

1941/42 eller 50 miljoner kronor. Vid bifall till ett förslag om att sistnämnda

avdrag skall ske från krigskonjunkturskatten bör den beräknade intäkten

av inkomst- och förmögenhetsskatt upptagas med 425 miljoner kronor och

intäkten av värnskatt med 265 miljoner kronor samt intäkten av krigskonjunkturskatten

sänkas till 35 miljoner kronor.

En tabellarisk översikt över statsregleringen för budgetåret 1941/42 vid

bifall till här framlagda förslag torde få bifogas statsrådsprotokollet (bilaga).1

översikten ger vid handen, alt driftbudgeten kan förutses utmynna i ett underskott

på cirka 85 miljoner kronor. Lägges härtill det belopp som föreslås

uppfört å beredskapsstat för försvarsväsendet erhålles ett sammanlagt minussaldo

på något över 1,600 miljoner kronor, eller obetydligt mindre än del

slutliga underskott som motses på löpande statsreglering. Nämnda minussaldo

överstiger avsevärt det underskott varmed räknades för nästa budgetår

i de i statsverkspropositionen framlagda uppskattningarna. Såsom en väsentligt

bidragande orsak härtill framstår en betydande ökning av vissa av krisläget

framtvungna civila utgifter för försörjningsändamål.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda

proposition nr 293 föreslagit riksdagen all besluta, alt bottenskatt en
-

1 Se proposition nr 293, siel. 15 o. f.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

ligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år

1941 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i

18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

Vidare har Kungl. Majit i nyssnämnda proposition — med ändring av i

statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten

för budgetåret 1941/42 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit riksdagen
dels

att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 415,000,000

Värnskatt ........................................ » 260,000,000

Tullmedel ........................................ » 140,000,000

Allmän omsättningsskatt .......................... » 220,000,000

Skatt å läskedrycker .............................. » 8,000,000

dels att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga en ny inkomsttitel

sålunda:

Varuskatt ........................................ kronor 25,000,000

dels ock att ur riksstaten utesluta inkomsttiteln industrisockerskatt.

På förslag av utskottet (betänkande nr 22) har riksdagen godkänt de i

proposition nr 237 framlagda förslagen örn varuskatt, om höjning av läskedrycksskatten

samt om höjning av skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten

beträffande vissa varor ävensom om upphävande av industrisockerskalten

(samt glykosaccisen).

Utskottet. På sätt framgår av det vid proposition nr 293 fogade statsrådsprotokollet

torde löpande statsreglering komma att utmynna i ett underskott på cirka

1,700 miljoner kronor i stället för — såsom föregående år beräknades — i

runt tal 1 miljard kronor. Även för nästa budgetår är ett ansenligt underskott

att motse. Det statsfinansiella läget är sålunda synnerligen ansträngt.

Departementschefen har trots detta förhållande icke ansett sig böra förorda

en höjning av den direkta beskattningen. Då såväl den direkta som den indirekta

beskattningen redan måst avsevärt skärpas, finner utskottet i anslutning

till vad departementschefen anfört inkomstbeskattningen för närvarande

böra lämnas oförändrad.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen innebär Kungl. Maj:ts

nu framlagda förslag till beräkning av bevillningarna den ändringen i förhållande

till förslaget i statsverkspropositionen, att i riksstaten för budgetåret

1941/42 bör upptagas inkomst- och förmögenhetsskatt med 415 miljoner

kronor, värnskatt med 260 miljoner kronor, tullmedel med 140 miljoner kronor,

allmän omsättningsskatt med 220 miljoner kronor samt skatt å läskedrycker

med 8 miljoner kronor, ävensom att under rubriken skatter bör upptagas

en ny inkomsttitel varuskatt med 25 miljoner kronor, varjämte ur riks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

9

staten bör uteslutas inkomsttiteln industrisockerskatt. Mot departementschefens

nya beräkning av bevillningarna har utskottet icke något att erinra

annat än beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten och

krigskonjunkturskatten. I proposition nr 173 med förslag till förordning örn

krigskonjunkturskatt för år 1941 m. m. hade Kungl. Majit föreslagit, att debiterad

krigskonjunkturskatt skulle få avdragas från det till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade beloppet. På förslag av utskottet (betänkande

nr 20) har emellertid riksdagen beslutat den ändringen i nämnda förslag,

att skattskyldig påförd inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt samt

särskild skatt å förmögenhet skall avräknas från krigskonjunkturskatten.

På grund av detta beslut föreslår utskottet, att den beräknade intäkten av

inkomst- och förmögenhetsskatten upptages med 425 miljoner kronor samt

intäkten av värnskatten med 265 miljoner kronor, ävensom att intäkten av

krigskonjunkturskatten upptages med endast 35 miljoner kronor.

Vad angår det i motionen 11:200 väckta förslaget om höjning av portoavgiften

för inrikes brev till 20 öre anser utskottet — i likhet med vad departementschefen

anfört i statsverkspropositionen — med hänsyn till postens

stora betydelse för handeln och den allmänna samfärdseln det icke vara

lämpligt att utnyttja statens monopolställning på området i beskattningssyfte.

Utskottet får därför avstyrka bifall till motionärens förslag.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition

nr 293 framlagda förslag angående skatteprocenten,

besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1941 utgå med

150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i

18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200

procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma

moment b);

2) att bevillningarna för budgetåret 1941/42 måtte beräk
-

nas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ...... kronor 425,000,000

Värnskatt .......................... » 265,000,000

Krigskonjunkturskatt ................ » 35,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ........ » 27,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . » 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ................ » 100,000

Stämpelmedel ...................... » 55,000,000

Au tomobilskat temedel:

a) Fordonsskatt . . kronor 20,000,000

b) Bensinskatt . . » 5,000,000 » 25,000,000

Tullmedel ..................77777777 » 140,000,000

2

Bihang till riksdagens protokoll 10H. 7 sand. Nr 30.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Allmän omsättningsskatt ............

Varuskatt ..........................

Tilläggsskatter å bensin ............

Accis å silke ......................

Accis å margarin och vissa andra fett
varor

............................

Skatt å kaffe ......................

Tobaksskatt ........................

Brännvinstillverkningsskatt ........

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................

Detaljhandelsbolag ................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ......................

Omsättningsskatt å vin ..............

Maltdrycksskatt ....................

Skatt å läskedrycker ................

Statlig nöjesskatt ....................

Postverket (överskott) ..............

samt

kronor 220,000,000

»

25,000,000

10,000,000

»

2,800,000

»

35,000,000

10,000,000

»

160,000,000

10,000,000

4,000,000

»

18,000,000

»

180,000,000

8,000,000

40,000,000

»

8,000,000

»

10,000,000

»

10,000,000;

3) att motionen II: 200 av herr Mosesson, om höjning av

portoavgiften, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 juni 1941.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt,

Wahlmark, Sjödahl*, Ekman, Velander*, Franz Ericson*, Axel Ivar Anderson och Egnell;

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund*, Olsson i Gävle,

Persson i Undersvik, Lundell, Falk, Kilbom, Jonsson i Skedsbygd* och Svensson i

Ljungskile*.

* Icke närvarit vid justeringen av Betänkandet.

418071. Slockholm, Isaac Marens Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:415 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1941/42 m. m. s. 7 i texten