Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering m. m.

1941-12-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1941:43, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 3 december 1941 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om uppskov

med allmän fastighetstaxering m. m.

I en den 7 november 1941 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 334, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering m. m.

Härigenom förordnas,

dels att den allmänna fastighetstaxering, som jämlikt bestämmelserna i

2 § 1 mom. taxeringsförordningen och 12 § 1 mom. kommunalskattelagen

skall verkställas år 1943, i stället skall äga rum år 1944,

dels ock att vad i 12 § 2 mom. kommunalskattelagen stadgas därom, att

nya taxeringsvärden skola åsättas därest under löpande taxeringsperiod fastighets

värde genom någon i lagrummet angiven omständighet så minskats

eller förhöjts att därav föranledes en minskning eller ökning av taxeringsvärdet

med minst en femtedel, skall såvitt angår särskild fastighetstaxering

år 1943 äga tillämpning där av dylik omständighet föranledes en minskning

eller ökning av taxeringsvärdet med minst en tiondel.

Sedan fråga uppkommit örn eventuellt uppskov med den allmänna fastighetstaxering,

som enligt gällande skattelagstiftning skall äga rum år 1943,

har inom finansdepartementet upprättats en promemoria rörande denna fråga.

Beträffande innehållet i promemorian får utskottet hänvisa till förenämnda

statsrådsprotokoll (sid. 3—4).

över promemorian hava efter remiss yttranden avgivits av Överståthållarämbetet

och samtliga länsstyrelser, kammarrätten, statskontoret, riksräkenskapsverket,

statistiska centralbyrån, domänstyrelsen, kommunalskatteberedningen,

sakkunniga för värdestegringsskatt, svenska stadsförbundet,

Bihanfi till riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 43. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

svenska landskommunernas förbund, svenska landstingsförbundet, svenska

bankföreningen och svenska sparbanksföreningen.

Vad angår yttrandena över promemorian tillåter sig utskottet hänvisa till

den redogörelse, som lämnats i statsrådsprotokollet (sid. 5—16).

I propositionen föreslås, att den allmänna fastighetstaxering, som författningsenligt

skall verkställas år 1943, i stället skall äga rum år 1944, samt att

nya taxeringsvärden skola åsättas, därest fastighets värde under löpande

taxeringsperiod till följd av någon i 12 § 2 mom. kommunalskattelagen angiven

omständighet minskats eller ökats med minst en tiondel av taxeringsvärdet

i stället för på sätt nu gäller med minst en femtedel av sagda värde.

Till stöd för ovannämnda förslag har föredragande departementschefen anfört

följande:

»Såvitt av de inkomna remissvaren framgår råder hos de myndigheter som

lia att handlägga frågor örn fastighetstaxering en nästan enhällig mening att

ett uppskov med nästa allmänna fastighetstaxering är av tidsförhållandena

påkallat. I vissa av dessa yttranden har mycket bestämt uttalats, att det särskilt

beträffande priserna å skogsprodukter råder så från det normala avvikande

förhållanden att dessa priser icke lämpligen böra läggas till grund

för en fastighetstaxering vilken är avsedd att bliva bestående under en femårsperiod.

Även kommunernas sammanslutningar ha biträtt förslaget örn

uppskov.

För egen del har jag funnit övervägande skäl tala för ett uppskov, och

jag kan såsom motiv för denna ståndpunkt väsentligen åberopa vad härutinnan

anförts i departementspromemorian. Resultatet av den av statistiska

centralbyrån verkställda utredningen rörande de värden, som tillämpats vid

försäljningar av jordbruksfastigheter under tiden 1938—3% 1941, har visserligen

av centralbyrån ansetts i och för sig icke utgöra skäl för uppskov med

genomförande av allmän fastighetstaxering. Det är emellertid att märka att

beträffande skogsbruk och växande skog ej de tillämpade priserna å försålda

fastigheter utan virkespriserna under viss period skola läggas till grund för

taxeringen. Så är förhållandet även enligt det förslag till grunder för taxering

av skogsmark och växande skog, som utarbetats av domänstyrelsen och som

nu är under remissbehandling. Såsom i flera yttranden kraftigt understrukits

ha i avseende å virkespriserna sådana förskjutningar ägt rum att dessa priser

icke lämpligen böra läggas till grund för en allmän fastighetstaxering. Centralbyråns

utredning avser icke industri- och bostadsfastigheter. Riktigheten

av de i promemorian gjorda uttalandena rörande dessas värden har icke

bestritts i några yttranden.

I vissa remissyttranden har framhållits att vid belåning av nybyggda

fastigheter de taxeringsvärden, som åsätlas enligt 1938 års prisnivå och vid

vilkas bestämmande följaktligen hänsyn icke tages till de stegrade byggnadskostnaderna,

medföra en alltför låg belåningsgräns. Härutinnan vill jag

framhålla, att de kreditinstitutioner, vilkas utlåningsrätt är bunden vid viss

del av taxeringsvärdet, äro avsedda för långfristiga, mer eller mindre bundna

fastighetskrediter, vilka med hänsyn till nuvarande höga byggnadskostnader

lämpligen böra beviljas med särskild försiktighet då fråga är örn nybyggda

fastigheter. För tillgodoseende av de kreditbehov som kunna yppas i fråga örn

önskvärda nybyggnader torde för övrigt, såsom i ett yttrande framhållits, en

allmän höjning av taxeringsvärdena icke vara det rätta medlet. Särskilt beaktande

måste uppenbarligen i detta sammanhang tillerkännas det förhållandet

att svenska bankföreningen och svenska sparbanksföreningen biträtt

förslaget om uppskov.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43-

3

Till stöd för ett fullföljande av den allmänna fastighetstaxeringen i stadgad

ordning kan anföras, att ett uppskov icke kan räcka hur länge som helst

och att taxeringens företagande ett följande år måhända kan befaras bli än

svårare än år 1943. Härvid synes emellertid böra beaktas, att det genom ett

uppskov öppnas vidgade möjligheter att anordna taxeringen på lämpligt sätt.

Skulle allmän fastighetstaxering företagas 1943, borde särskilda normer för

denna, avseende jämväl skogstaxeringen, föreläggas 1942 års riksdag. Oavsett

örn sistnämnda taxering skall företagas efter nuvarande eller ny metod,

lärer med hänsyn till det rådande läget svårligen kunna undvikas att särskilda

regler innebärande avvikelser från hittills tillämpade schabloner finge

utformas. Arbetet härmed, vilket säkerligen komme att taga avsevärd tid

i anspråk, är ännu icke påbörjat. Vidare torde det böra göras till föremål för

omsorgsfullt övervägande, i vad mån speciella bestämmelser böra meddelas

avseende taxering även av annan fastighet än skogsfastighet under sådana

förhållanden som föranledas av en avspärrning från utlandet. Uppskjutes

fastighetstaxeringen ett år, finnes rådrum att ägna dessa spörsmål den noggranna

prövning som de förtjäna. Slutligen må framhållas, att taxeringsorganisationen

för varje år som går kommer att mer och mer växa sig in i

de för närvarande synnerligen påfrestande uppgifter som kristiden medfört,

särskilt dem som sammanhänga med krigskonjunkturskatten och omsättningsskatten,

och i mån som ökad erfarenhet kan förväntas bereda lättnad i

detta arbete bär större möjlighet föreligga att också handha en sådan uppgift

som den allmänna fastighetstaxeringen.

Ett bestämt ståndpunktstagande rörande frågan, när ny allmän fastighetstaxering

skall företagas, må tillsvidare uppskjutas. Emellertid anser jag författningen

rörande uppskov böra så avfattas alt, därest ej framdeles särskilt

beslut örn ytterligare uppskov fattas, taxeringen i fråga kommer att företagas

år 1944. Den därpå följande allmänna fastighetstaxeringen kommer

enligt bestämmelsen i 2 § 1 mom. taxeringsförordningen att äga rum år

1948, därest ej beslut om ändring härutinnan fattas. Det torde vara lämpligast

att tills vidare avstå från att söka bedöma, huru länge de vid nästa

allmänna fastighetstaxering åsätta värdena skola förbli gällande.

Beträffande frågan örn eventuell uppmjukning av reglerna i 12 § 2 mom.

kommunalskattelagen för den särskilda fastighetstaxering som, örn den allmänna

omtaxeringen uteblir, enligt taxeringsförordningens bestämmelser

automatiskt kommer att företagas år 1943, lia olika åsikter yppats. De myndigheter,

som motsatt sig sådana bestämmelser, synas grunda denna sin ståndpunkt

närmast på farhågan för uppkommande ojämnhet i värdesättningen.

Följes kammarrättens förslag att det i nämnda lagrum för vissa fall stadgade

villkoret, enligt vilket för omtaxering erfordras en minskning eller ökning

av värdet med minst en femtedel av taxeringsvärdet, ändras därhän att en

minskning eller ökning med minst en tiondel av taxeringsvärdet blir tillfyllest

för omtaxering år 1943, torde emellertid anledning till sådan farhåga

icke föreligga. En sådan ändring kommer i stället att bidraga till en större

jämnhet i värdena, en rättelse i större utsträckning än gällande lagstiftning

medger av sådana avvikelser från en riktig värdesättning som man ansett

nödigt att av praktiska skäl tillåta. Där omtaxering under den nu löpande

taxeringsperioden ifrågakommer skall, såsom av det förut anförda framgar,

denna ske efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt

sorn tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen,

d. v. s. efter prisläget vid 1938 års ingång, varför den därefter inträdda ökningen

av byggnadskostnaderna icke kommer till uttryck i de nya taxeringsvärdena.

Att en sådan ändring av reglerna som jag sålunda förordar skulle

vålla taxeringsmyndigheterna särskilda svårigheter är icke att antaga.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Utskottet.

Det nuvarande osäkra ekonomiska läget på fastighetsmarknaden anser utskottet

icke vara ägnat att skapa gynnsamma förutsättningar för en allmän

fastighetstaxering år 1943, vars värden äro avsedda att gälla fem år framåt.

Utskottet finner därför starka skäl tala för ett uppskov med nästa allmänna

fastighetstaxering. Det kan visserligen befaras, att taxeringens verkställande

ett följande år kan komma att erbjuda minst lika stora svårigheter som år

1943. Genom ett uppskov öppnas emellertid, såsom departementschefen anfört,

vidgade möjligheter att anordna en blivande taxering på lämpligt sätt

och lämnas erforderligt rådrum för att ägna detta spörsmål en ingående

prövning. Under denna tidsfrist blir det jämväl möjligt att närmare undersöka

och, örn så befinnes erforderligt, utprova de nya metoder, som innefattas

1 det förslag till instruktion för värdering av skogsmark och växande skog

vid allmän fastighetstaxering, som nyligen framlagts.

Förslaget om tillfällig uppmjukning av villkoren för omtaxering enligt 12 §

2 mom. kommunalskattelagen har inom utskottet föranlett delade meningar.

Å ena sidan ha uttalats farhågor för att, då omtaxeringen skall verkställas

av de vanliga beskattningsnämnderna och icke av de med avseende å fastighetstaxering

sakkunniga nämnderna, den föreslagna åtgärden kan komma att

föranleda ojämnhet i värdesättningen av olika fastigheter, ävensom att, därest

antalet jämkningsfall blir betydande, beskattningsmyndigheternas redan nu

stora arbetsbörda kommer att ytterligare okas. Å andra sidan har framhållits,

att en vidgad möjlighet för fastighetsägare att erhålla jämkning av taxeringsvärdena

under löpande taxeringsperiod i någon mån kan komma att

motverka den olägenhet, som befinnes vara förbunden med ett uppskov med

den allmänna fastighetstaxeringen. Icke minst ur kreditsynpunkt kan det

vara av värde under en tid, då bostadsbrist råder å vissa orter, att förenämnda

regler icke äro alltför snävt avgränsade utan att desamma i större utsträckning

än för närvarande bereda möjlighet till omtaxering av sådana

fastigheter, varå större ombyggnader utförts. Undantagsvis torde även de

uppmjukade reglerna för omtaxering bliva av betydelse i fråga örn sådana

fastigheter, vilkas värde minskats till följd av att mera betydande skogsavverkningar

ägt rum å fastigheterna under den löpande taxeringsperioden.

Efter att hava tagit under övervägande vad som anförts för och emot förslaget

i nu berörda del har utskottet funnit övervägande skäl tala för den i propositionen

föreslagna åtgärden. Utskottet tillstyrker därför detta förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 334.

Stockholm den 4 december 1941.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Sköldén, Ekman*, Frans

Ericson, Axel Ivar Anderson, Heuman, Herman Ericsson, Lindblom och Sandström; samt

från andra kammaren: herrar Hammarland, Olsson i Gävle, Sandberg, Persson i Undersvik,

Falk, Kilbom*, Henriksson och Bladh.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

«

2

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 7 sami.

Nr 43.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:502 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering m. m. a1 i texten