Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande taxeringsförfarandet år 1942.
1941-12-16 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1941:45, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande taxeringsförfarandet år 1942.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
1
Nr 45.
Ankom till riksdagens kansli den 13 december 1941 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning med särskilda
bestämmelser rörande taxeringsförfarandet år 1942.
I en den 28 november 1941 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 350, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade:
Förslag
till
förordning med särskilda bestämmelser rörande taxerings
förfarandet
år 1942.
Härigenom förordnas, att vid 1942 års taxering — utöver vad i taxeringsförordningen
och eljest tillämpliga författningar rörande taxeringen finnes
stadgat samt utan hinder av vad i desamma finnes stridande mot vad nedan
sägs — följande bestämmelser skola lända till efterrättelse:
1 §•
Beskattningsnämnder äro i första instans, jämte de i 3 § 2 mom. taxeringsförordningen
omförmälda taxeringsnämnderna, särskilda taxeringsnämnder,
en eller flera inom varje län.
Den eller de särskilda taxeringsnämnderna inom ett län skola handhava
taxeringen till kommunal inkomstskatt, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
särskild skatt å förmögenhet, skatt vid utskiftning av aktiebolags och
solidariska hankbolags tillgångar samt allmän omsättningsskatt av samtliga
de skattskyldiga inom länet, vilka skola upptagas i avdelningarna B och
C av inkomstlängden, nämligen skattskyldiga som icke äro fysiska personer,
oskifta dödsbon eller familjestiftelser.
Det ankommer å länsstyrelsen att bestämma antalet särskilda taxeringsnämnder
inom länet samt att, därest flera än en sådan nämnd tillsättas, fördela
arbetsuppgifterna dem emellan. För stad, som ej deltager i landsting,
skall dock alltid utses en eller flera särskilda taxeringsnämnder för taxering
av sådana nu omförmälda skattskyldiga, för vilka staden är beskattningsort.
Bihang till riksdagens protokoll 19il. 7 sami. Nr 45. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Å Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
2 §.
Vad i taxeringsförordningen och eljest tillämpliga författningar rörande
taxeringen är stadgat om taxeringsnämnd skall äga motsvarande tillämpning
å särskild taxeringsnämnd, där icke avvikande bestämmelser meddelas i denna
förordning.
3 §•
1 mom. De särskilda taxeringsnämnderna skola utses före utgången av
januari månad 1942.
2 mom. Särskild taxeringsnämnd består av ordförande och ledamöter.
3 mom. Länsstyrelsen förordnar dels ordförande i särskild taxeringsnämnd
och dels en person att i egenskap av kronoombud vara ledamot i nämnden.
4 mom. Därjämte skola ledamöter i särskild taxeringsnämnd ävensom
suppleanter, en för varje ledamot, väljas, i stad som ej deltager i landsting
eller som enligt av länsstyrelsen fastställd arbetsfördelning ensam skall utgöra
verksamhetsområde för nämnden, av stadsfullmäktige, samt eljest av
vederbörande landstings förvaltningsutskott. Antalet här avsedda ledamöter
i särskild taxeringsnämnd skall utgöra minst fem, högst åtta, därest desamma
utses av landstings förvaltningsutskott, men eljest minst tre, högst åtta. I
Kalmar län, där jämnt antal ledamöter skola utses, skall vartdera landstingets
förvaltningsutskott välja halva antalet ledamöter och suppleanter.
5 mom. Till ledamöter och suppleanter i särskild taxeringsnämnd skola
utses personer, som kunna antagas besitta särskild insikt och erfarenhet i de
taxeringsfrågor, som ankomma å dylik nämnds handläggning, varjämte såvitt
möjligt bör tillses, att kännedom örn landstingsområdets olika delar kommer
att förefinnas inom nämnd, till vilken ledamöter utses av landstings
förvaltningsutskott. Av utskottet må till ledamot eller suppleant utses allenast
den, som är mantalsskriven i kommun inom nämndens verksamhetsområde.
Bestämmelserna i 12 § 1 mom. första och andra styckena taxeringsförordningen
skola i övrigt äga motsvarande tillämpning.
4 §.
Såvitt ej annat föranledes av vad i lil § 1 mom. taxeringsförordningen
stadgas, må beslut icke fattas av särskild taxeringsnämnd, därest icke närvarande
äro ordföranden och kronoombudet samt minst tre eller, där fråga
är om nämnd, till vilken ledamöter utsetts av stadsfullmäktige, minst två av
de valda ledamöterna.
5 §.
1 mom. Deklarationsskyldig, som taxeras av särskild taxeringsnämnd, skall
avgiva allmän självdeklaration inom det län, där han är skattskyldig till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å förmögenhet.
Sådan deklarationsskyldig skall därjämte avgiva särskild självdeklaration i
varje annat län, inom vilket han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
3
men är däremot icke pliktig att avgiva särskild självdeklaration inom kommun,
där han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt. Deklarationsskyldig,
som icke är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller
särskild skatt å förmögenhet, skall avgiva särskild självdeklaration i varje
län, inom vilket han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt.
Särskild självdeklaration skall dock i fall av behov efter anmaning av ordförande
i särskild taxeringsnämnd avgivas jämväl inom det län, där allmän
självdeklaration avgives, ävensom i flera exemplar.
2 mom. Självdeklaration, som det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag
att avgiva, skall avlämnas i två exemplar, av vilka det ena är
avsett för den särskilda taxeringsnämnd, som har att taxera föreningen eller
bolaget, och det andra för vederbörande taxeringsnämnd i den kommun, som
är beskattningsort för föreningen eller bolaget.
6 §.
Den, som är skattskyldig till kommunal inkomstskatt i flera inom ett och
samma län belägna kommuner eller andra administrativa områden, inom vilka
menighet äger utöva beskattningsrätt, skall i den självdeklaration, som
han jämlikt 5 § 1 mom. har att avgiva inom länet, upptaga de uppgifter,
som erfordras för taxeringen inom varje kommun eller område.
7 §.
Av särskild taxeringsnämnd beslutade taxeringar skola införas i vederbörlig
längd, som upprättas för varje fögderi samt för stad, där magistrat finnes.
8 §.
Utan hinder av vad i 88 § taxeringsförordningen föreskrivits må länsstyrelsen
på framställning av ordföranden i särskild taxeringsnämnd medgiva
utsträckning av den tid, inom vilken nämndens arbete skall vara avslutat,
dock ej till senare tidpunkt än den 31 maj.
Har sådant medgivande lämnats, må länsstyrelsen jämväl förordna om
utsträckning av den i 91 § 1 mom. taxeringsförordningen stadgade tiden för
insändande till länsstyrelsen av de i samma moment angivna handlingarna,
dock längst till den 15 juni.
9 §.
Av stadsfullmäktige valda ledamöter i särskild taxeringsnämnd äga, därest
sådant beslutas av vederbörande stad, åtnjuta ersättning enligt i 146 § 1 mom.
taxeringsförordningen angivna grunder.
Av landstings förvaltningsutskott valda ledamöter i särskild taxeringsnämnd
äga att av landstingets medel för deltagande i nämndens sammanträden åtnjuta
dels resekostnadsersättning enligt reseklass II i allmänna resereglemente!,
dels ock arvode med belopp, som för dygn, varunder sammanträde ägt
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
TJtikottet.
ruin, utgör tolv kronor, om de äro bosatta å sammanträdesorten, och sexton
kronor, örn de ej äro bosatta å sammanträdesorten, samt för dygn, varunder
sammanträde ej ägt rum, motsvarar traktamentsersättning enligt traktamentsklass
D i allmänna resereglemente^
Denna förordning träder omedelbart i kraft.
Har vid denna förordnings ikraftträdande inom kommun redan utsetts
nämnd för taxering av allenast en eller flera grupper skattskyldiga, som skola
upptagas i avdelningarna B och C av inkomstlängden, vare länsstyrelsen icke
skyldig att på grund av vad ovan stadgats föranstalta örn annan ordning för
taxeringen av sagda skattskyldiga.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1941 har statsrådet
och chefen för finansdepartementet tillkallat särskilda sakkunniga (beskattningsorganisationssakkunniga)
för att verkställa utredning rörande beskattningsmyndigheternas
organisation. I skrivelse den 11 november 1941
hava nämnda sakkunniga framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder i
syfte att stärka det för den årliga taxeringen grundläggande arbete, som utföres
inom taxeringsnämnderna. De sakkunniga hava därvid förordat bl. a.
inrättande av särskilda taxeringsnämnder för vissa grupper av skattskyldiga.
Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna i samtliga län, statskontoret, kammarrätten,
svenska stadsförbundet, svenska landstingsförbundet, svenska landskommunernas
förbund samt taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.
I den föreliggande propositionen föreslår departementschefen i anslutning
till de sakkunnigas förslag, att särskilda taxeringsnämnder för vissa grupper
av skattskyldiga skola inrättas vid 1942 års taxering. Beträffande vad departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit anfört, får utskottet
hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Under de senaste åren hava beskattningsmyndigheternas arbetsbörda ökat
i högst avsevärd grad. I sitt av 1940 års urtima riksdag godkända utlåtande
nr 10 i anledning av Kungl. Majits förslag till förordning om allmän omsättningsskatt
framhöll första särskilda utskottet, att det vore uppenbart, att den
nya beskattningen komme att ställa stora krav på bland annat beskattningsnämnderna.
Såsom beskattningsorganisationssakkunniga anfört torde det
kunna befaras, att beskattningsnämndema under nästa år, då taxering till
omsättningsskatt första gången skall äga rum, på sina håll icke bliva i stånd
att på ett tillfredsställande sätt fullgöra de ökade arbetsuppgifter, som ålagts
dem, därest icke särskilda åtgärder redan nu vidtagas för att underlätta nämndernas
arbete och stärka det för den årliga taxeringen grundläggande arbete,
som utföres inom taxeringsnämnderna. Den i propositionen föreslagna anordningen
med särskilda taxeringsnämnder för vissa grupper av skattskyl
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
5
diga, vilken anordning, såsom departementschefen framhållit, allenast utgör
ett första steg i riktning mot en förbättrad taxeringsorganisation, anser utskottet
innefatta en lämplig provisorisk åtgärd under år 1942. Det torde nämligen
kunna antagas, att de erfarenheter om verkningarna av reformen, som
vinnas vid nästa års taxering, skola bliva till gagn vid ett slutligt ståndpunkttagande
till frågan örn taxeringsväsendets organisation i nu berörda avseende.
Utskottet finner sig därför böra i sak tillstyrka förslaget.
I 3 § 4 mom. föreslås, att de valda ledamöterna i de särskilda taxeringsnämnderna
skola utses i stad, som ej deltager i landsting eller som enligt av
länsstyrelsen fastställd arbetsfördelning ensam skall utgöra verksamhetsområde
för nämnden, av stadsfullmäktige, samt eljest av vederbörande landstings
förvaltningsutskott. Antalet valda ledamöter i särskild taxeringsnämnd skall
enligt förslaget utgöra minst fem, högst åtta, därest desamma skola utses av
landstings förvaltningsutskott, men eljest minst tre, högst åtta. Då stadsfullmäktige
utgör valkorporation, torde nämnda fullmäktige med stöd av 8 §
3 mom. taxeringsförordningen äga bestämma antalet här avsedda ledamöter.
Vad däremot angår det fall, då landstings förvaltningsutskott äger utse ledamöter
i särskild taxeringsnämnd, torde sistnämnda stadgande icke äga tilllämplighet.
Utskottet anser emellertid, att landstings förvaltningsutskott i likhet
med stadsfullmäktige bör äga bestämma det föreslagna antalet valda ledamöter
i särskild taxeringsnämnd. För Kalmar län, där två landsting finnas,
erfordras dock en särbestämmelse. Utskottet föreslår därför, att länsstyrelsen
i sistnämnda fall skall äga bestämma det antal ledamöter, varom nu är fråga.
Förslaget härutinnan föranleder vissa smärre ändringar i 3 § 4 mom. I övrigt
bär utskottet icke något att erinra mot det i propositionen framlagda författningsförslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
350 måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget till
förordning med särskilda bestämmelser rörande taxeringsförfarandet
år 1942 med den ändring, att 3 § 4 mom. erhåller
följande lydelse:
4 mom. Därjämte skola ledamöter i särskild taxeringsnämnd
ävensom suppleanter, en för varje ledamot, väljas, i
stad, som ej deltager i landsting eller som enligt av länsstyrelsen
fastställd arbetsfördelning ensam skall utgöra verksamhetsområde
för nämnden, av stadsfullmäktige samt eljest
av vederbörande landstings förvaltningsutskott. Antalet här
avsedda ledamöter i särskild taxeringsnämnd skall bestämmas
i sammanhang med valet och utgöra minst fem, högst
åtta, därest desamma utses av landstings förvaltningsutskott,
men eljest minst tre, högst åtta, dock att i Kalmar län, där
Billan!) titt riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 45. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
jämnt antal ledamöter skola utses, antalet skall bestämmas
av länsstyrelsen, och skall vartdera landstingets förvaltningsutskott
välja halva antalet ledamöter och suppleanter.
Stockholm den 16 december 1941.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson*, friherre hägerfelt,
Sköldén, Sjödahl*, Frans Ericson, Robert Berg, Sylwan*, Herman Ericsson och Sandström;
samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Olsson i Gävle, Persson i Undersvik,
* Falk, Thorell, Jonsson i Skedsbygd, Rosander, Sundström i Skövde, Nilsson i
Kristinehamn* och Svensson i Ljungskile*.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
419037. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:524 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen dem, 13 december 1940 s. 1 i texten