Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 1

1941-01-16 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:1, Bankoutskottets memorial Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1941 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1940, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen

överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Sandén, Nilsson i Mölndal,

von Horn, Ohlin och Bodin i Visby;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A.

Westman, Andersson i Munkaljungby, Hilding, Eriksson i Sandby och Ericsson i Kinna.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banlcoutskottets memorial Nr 1.

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1940.

Utvidgningen av det europeiska kriget till allt flera länder och skärpningen

av krigföringen medförde under år 1940 å ena sidan ett mer eller

mindre fullständigt avbrott i handelsutbytet och de finansiella relationerna

mellan ett stort antal stater, å andra sidan ett ökat ekonomiskt beroende

och livligare ekonomiska förbindelser mellan de länder, som kunde upprätthålla

normala eller nära nog normala kommunikationer med varandra. Dessa

förhållanden såväl som de omfattande statsingripanden även på det ekonomiska

området, vilka kriget eller försvarsberedskapen nödvändiggjorde, framkallade

djupgående omställningsprocesser inom såväl de krigförande som de

neutrala staternas näringsliv.

Även på den internationella valutamarknaden har den statliga kontrollen

utvidgats under året. Sålunda infördes officiell valutareglering i Sverige i

februari, medan kriget mellan Finland och Sovjetunionen pågick, i Norge

i april och i Belgien och Holland i maj. Det enda land av betydelse i

Europa, där officiell reglering ej förekommer, är Schweiz; dock tillämpas

sedan länge i detta land en på frivilliga överenskommelser grundad övervakning

av valutamarknaden.

Det nära samarbetet bland annat på valutaområdet, som genom en överenskommelse

i december 1939 inleddes mellan England och Frankrike, avbröts

fullständigt sedan det senare landet i juni 1940 accepterat de tyska stilleståndsvillkoren.

Däremot har kontakten mellan å ena sidan de valutavårdande

myndigheterna i England, å andra sidan motsvarande myndigheter

och banker i Förenta staterna ökats under året. Den officiella Londonnoteringen

på dollars har hållits oförändrad vid den i mitten av september 1939

fastställda noteringen 4.02—4.04 dollar per pund. I New York föll kursen

på pund från det i början av året rådande läget 3.95—4.oo till lägst 3.19,

som noterades vid ett tillfälle under juni. Därefter förbättrades kursläget

snabbt, huvudsakligen som en följd av att den fria pundmarknaden i New

York genom samarbete mellan de brittiska valutamyndigheterna och vissa

amerikanska banker ställdes under kontroll. Från och med mitten av augusti

har den i New York noterade kursen därigenom i stort sett visat överensstämmelse

med den officiella Londonkursen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

3

Den under närmast föregående år pågående inströmningen av guld till

Förenta staterna, framkallad huvudsakligen av europeisk kapitalflykt och

av en starkt positiv, amerikansk handelsbalans, har fortgått även under år

1940. Då den rena kapitalflykten emellertid genom valutaregleringarnas utbyggnad

i huvudsak upphört, har bakgrunden till guldströmmen under året

i främsta rummet varit det brittiska behovet av dollars för att finansiera de

till följd av kriget starkt ökade inköpen av råvaror och krigsmateriel. För

detta ändamål hava även de engelska myndigheterna sedan februari månad

i flera etapper rekvirerat ett stort antal i brittisk ägo befintliga, amerikanska

värdepapper, vilka försålts eller komma att försäljas i Förenta staterna.

Flera centralbanker i andra europeiska länder hava under året ökat sina

dollarbehållningar och sänt guld till Förenta staterna.

I de länder, som under året utsatts för militär ockupation, har i allmänhet

ett fast kursförhållande mellan den inhemska valutan och riksmarken införts.

Sålunda fastställdes i april den danska kronan till O.50 riksmark och

den norska kronan till 0.60 riksmark. Belgans och florinens kurs i förhållande

till riksmarken bestämdes i maj till O.so, respektive l.so, men

ändrades därefter i juli till O.40, respektive 1.33. Riksmarkskursen på franska

francs fastställdes i maj till O.os.

Den utvidgning av Tysklands ekonomiska inflytande, som till följd av de

militära och politiska händelserna ägt rum under året, tillsammans med

avbrottet eller försämringen i förbindelserna västerut har medfört att den

tyska valutan även för flera länder, som icke ockuperats, kommit att intaga

en mera dominerande plats än tidigare. Detta är särskilt fallet beträffande

vissa av Balkan-staterna. Det förhållandet att betalningarna för varuutbytet

mellan många länder i Europa ske genom av de tyska myndigheterna

planerat och reglerat clearingförfarande har även medfört en ökad betydelse

för riksmarken och för clearinginstitutionen i Berlin.

I de baltiska Sovjetrepublikerna infördes i november rubeln som lagligt

betalningsmedel jämsides med de egna valutorna. Omräkningskurserna hava

fastställts till för den estniska kronan 1.25, för lats l.co och för litas 0.90

rubel.

På den svenska valutamarknaden har någon förändring av betydelse i de

viktigare utländska valutornas notering icke ägt rum under år 1940. Säljkursen

på dollars bär legat oförändrad i 4.20. Den från valutaregleringens

införande noterade köpkursen på dollars har vid telegrafisk transfer utgjort

4.18. För brevliga dollars var köpkursen till att börja med 4.17, men på

grund av den försämrade postgången och de ökade försäkringskostnaderna

till Förenta staterna sänktes denna kurs i mitten av april till 4.15. Pundet

har i anslutning till överenskommelsen örn specialpund under hela året

noterats i 16.85—16.95. Clearingkursen för riksmark såväl som den fria

riksmarkskursen har endast undergått obotydliga förändringar. Sedan clearingavtal

under andra halvåret ingåtts med Norge, Danmark och Sovjet
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 1.

unionen hava clearingkurser för dessa länders valutor noterats, vilka vad de

norska och danska kronorna beträffar legat mellan köp- och säljkurserna

för respektive fria valutor.

Avista växelkurser i Stockholm.

(Medeltal.)

100 francs

(Paris)

1 dollar

1 pund

100 riksmark

100 riksmark

clearingkurs

1939 (hela året).......

10.57

4.1691

18.539

167.64

167.17

1940 mars...........

9.12

4.2000

16.950

169.00

168.49

iuni............

8.94

4.2000

16.950

168.50

168.01

september.......

9.80

4.2000

16.950

168.50

I68.01

december........

9.oo

4.2000

16.950

168.50

I68.01

Det omfattande valutabehov, som huvudsakligen på grund av den forcerade

importen framkom under senare delen av år 1939, fortsatte att göra

sig gällande även under de första månaderna av år 1940. Bland annat för

att vara beredd att möta de krav, som på grund härav kunde komma att

ställas på riksbanken, omvandlades en väsentlig del av riksbankens guldbehållning

i fria valutor, huvudsakligen dollars. Delvis till följd av valutaregleringens

verkningar, men huvudsakligen på grund av den sedan april

rådande avspärrningen från huvuddelen av den import, som kommer från

länder till vilka betalningarna erläggas i fria valutor, undergick den svenska

marknadens efterfrågan på valutor en väsentlig minskning från och med

maj månad. På grund av dels den export, som trots avspärrningen kunnat

fortgå till länder, med vilka Sverige ej har clearingavtal, dels de inkomster

från utlandet, som den utrikes sjöfarten även efter avspärrningen kunnat

erhålla, dels vissa finansiella transaktioner med utlandet har landets samlade

valutareserv undergått en viss ökning under årets senare del. Under årets

sista månader har en begränsad del av denna ökning tagit sig uttryck i en

stegring av riksbankens guldbehållning, beroende på att riksbanken med

hänsyn till rådande förhållanden ansett sig böra utbyta en del av de inflytande

valutorna mot guld.

I nedanstående tabell redovisas riksbankens guldbehållning samt riksbankens

och affärsbankernas ställning till utlandet vid slutet av år 1939

och vid varje kvartals slut under år 1940. Till komplettering av denna tabell

kan anföras resultatet av inom riksbanken utförda, löpande beräkningar

över motvärdet i svenska kronor av nettoinströmningen till, respektive nettoutströmningen

från riksbanken och affärsbankerna av valutor. För perioden

januari till april 1940 visa dessa beräkningar, att riksbanken tillhandahållit

valutor till ett belopp av omkring 375 milj. kr., medan affärsbankerna sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

5

tidigt ökat sina valutabehållningar med omkring 56 milj. kr. Utvecklingen

under den andra perioden, omfattande återstoden av året, gick i motsatt riktning,

i det att valutor till ett belopp av 255 milj. kr. tillfördes riksbanken, samtidigt

som affärsbankernas nettotillgodohavanden gentemot utlandet minskades

med 133 milj. kr. Sistnämnda förhållande sammanhänger framför allt med att

affärsbankerna under årets sista månader genomförde en avsevärd reducering

av sina dollarbehållningar, sannolikt på grund av farhågor för dels beslag på

svenska tillgångar i Förenta staterna, dels sänkning av dollarkursen i Sverige.

Betydelsen av det reglerande inflytande på valutamarknaden, som riksbanken

sedan ett flertal år tillbaka tack vare sina stora valutareserver kunnat utöva,

har särskilt tydligt framträtt under tiden efter krigsutbrottet. Som av de

ovan anförda siffrorna framgår, köpte nämligen affärsbankerna under den

första av de båda perioderna, då valutareserven totalt sett försvagades,

valutor av riksbanken i en sådan utsträckning, att icke blott affärsbankernas

nettoförsäljning till kunderna täcktes, utan även deras nettotillgodohavanden

gentemot utlandet ökades. Under den sista perioden däremot, då landets

valutaställning förbättrades, övertog riksbanken en väsentlig del av affärsbankernas

valutabehållningar, varigenom de med hållandet av en valutareserv

sammanhängande riskerna i ökad utsträckning överflyttades från

affärsbankerna till riksbanken.

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.

(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

Riks-

bankens

guld-

innehav

(dags-

värde)

Riksbankens ställning till

utlandet

Affärsbankers ställning till

utlandet

tillgångar

skulder

netto

tillgångar

skulder

netto

1939 december

1,293.1

324.5

23.i

+ 301.4

373.1

326.5

+ 46.6

1940 mars . . .

727.4

544.8

39.9

+ 505.o

322.2

235.4

+ 86.7

juni ....

834.2

453.1

16.5

+ 436.6

289.3

195.2

+ 94.i

.september

638.o

763.8

10.9

+ 752.9

225.8

177.5

+ 48.3

december

671.9

783.8

33.9

+ 749.8

192.2

222.7

— 30.5

Läget på den svenska kreditmarknaden har under år 1940 undergått betydande

förskjutningar. Under årets första månader fortsatte den åtstramning,

som börjat göra sig gällande i samband med det politiska lägets tillspetsning

och krigsutbrottet hösten 1939. Do främsta orsakerna härtill voro valutautflödet,

ökade kreditbehov för staten och för näringslivet samt en allmän

strävan att, bland annat av beredskapshänsyn och för tesaureringsändamå ,

öka kassabehållningen. Utvecklingen mot ökad stramhet bröts emellertid

under våren, och från oell med maj månad har det allmänna ränteläget

varit sjunkande. Detta torde framför allt hava berott på den ovan helland
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

]kinlund skottets memorial Nr 1.

lade förändringen i landets valutasituation samt på de lagerminskningar och

den råvaruknapphet för stora delar av den svenska produktionen, som avbrottet

i förbindelserna västerut framkallade. Av betydelse i detta avseende

synes även hava varit de extraordinära statliga utgifterna, vilkas verkningar

på penningmarknaden sannolikt gjort sig gällande med någon eftersläpning,

och byggnadsverksamhetens stagnation.

Riksbankens och affärsbankernas räntesatser hava i viss utsträckning återspeglat

kreditmarknadens utveckling. I mitten av december 1939 beslöts

sålunda att verkställa en höjning av såväl utlånings- som inlåningsräntorna,

varvid höjningen av riksbankens diskonto och affärsbankernas lägsta

diskonto från 2 Vs % till 3 % samt av riksbankens övriga räntesatser med i

allmänhet Vs % erhöll verkan från och med den 15 december, medan affärsbankernas

övriga räntehöjningar trädde i kraft vid årsskiftet. I mars beslöt

fullmäktiges majoritet att höja diskontot vid rediskontering med ytterligare Vs %,

varigenom det kom att överensstämma med det officiella diskontot. I det läge,

i vilket kreditmarknaden under våren befann sig, väntade marknaden en

ny räntehöjning, och upprepade förslag härom framlades i fullmäktige,

men först i mitten av maj, sedan affärsbankerna den 7 maj genomfört en

höjning av sina in- och utlåningsräntor med Vs %, erhölls majoritet inom

fullmäktige för en justering uppåt av riksbankens räntesatser. Diskontot

vid såväl direkt diskontering som vid rediskontering höjdes härvid från och

med den 17 maj till 3 V2 % och övriga räntesatser med 1/s %. Den 9 augusti

började åter vid rediskontering tillämpas ett diskonto, som med Va % understiger

det officiella diskontot. Samtidigt sänktes även vissa andra räntesatser

vid utlåning till banker och därmed jämnställda institutioner med V2''—1 %.

I syfte att erhålla möjlighet att vidtaga de omflyttningar av riksbankens

guldbehållning, som omständigheterna kunde påkalla, utan att vara bundna

av stadgandet i riksbankslagen, att högst femton procent av den metalliska

kassan finge befinna sig utom landet, hemställde fullmäktige i januari 1940

hos Kungl. Majit örn sådan tillfällig ändring av riksbankslagen, att allt

riksbanken tillhörigt, såväl inom som utom riket befintligt guld skulle få

inräknas i den metalliska kassan. Med stöd av lagen den 22 december

1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser

örn riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m. förordnade

Kungl. Majit genom kungörelse den 31 januari 1940 (nr 54), att i stället

för vad i 11 § första stycket riksbankslagen finnes stadgat skall gälla, att

såsom riksbankens metalliska kassa skall röknas allt riksbanken tillhörigt

guldmynt och omyntat guld. Vidare lämnade Kungl. Majit utan erinran

ett uttalande av fullmäktige, enligt vilket guldet vid sedelutgivningsrättens

beräknande borde upptagas till dagsvärde. De angivna förändringarna i

sättet att beräkna metalliska kassan och sedelutgivningsrätten genomfördes

från och med den 31 januari 1940. Samtidigt gjordes de av riksbanken

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets memorial Nr 1.

7

jämlikt 27 § riksbankslagen utgivna översikterna mindre detaljerade. Någon

ändring av principerna för guldets bokföring i riksbankens räkenskaper

företogs däremot icke.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1940 till 23,089,037: 13 kronor

mot 168,839:32 kronor år 1939. Härvid har den vinst, som under år 1940

uppstått på handeln med guld, icke medräknats. A andra sidan hava kostnaderna

för guldtransporter under året icke belastats vinst- och förlustkontot,

utan i stället avförts på vinsten av guldhandeln.

Guldbehållningen har vid bokslutets uppgörande upptagits till ett värde

av 2,480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna

har vid inköp av guld debiterats ett särskilt guldregleringskonto.

Vid försäljning av guld har detta konto krediterats med skillnaden mellan

försäljningspriset och bokföringsvärdet.

De utländska valutorna hava upptagits till lägre kurser än de vid årets

slut gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan

tillämpade kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats kursdifferenskontot.

Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen den

31 december 1940 upptagits såsom tillgång med sammanlagt 111,211,113:35

kronor. Motsvarande saldo vid slutet av år 1939 utgjorde 334,510,268: 95

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1939

1 9

4 0

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelsen.

Räntor på checkräkning...............

18

99

37

14

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda ford-

ringar ........................

9,834

08

1,652

76

1,689

90

Avskrivningar å statspapper och

obligationer...........

3,095,400

23

1,184,000

—

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,637

33

7,637

33

Förvaltningskostnader.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-

mäktige samt inspektören för sedeltryckeriet

och pappersbruket:

Arvode till fullmäktiges ordförande........

8,500

—

8,217

74

Arvoden till fullmäktiges övriga ledamöter . . .

42,000

—

41,654

40

» > > suppleanter......

2,958

49

4,200

33

Arvode till inspektören för pappersbruket . . .

1,500

—

1,500

—

Avlöningar till direktionsledamöterna samt vi-

kanér för deputerade:

Avlöningar.......................

93,381

51

103,667

98

Ersättningar till vikarier för deputerade.....

4,523

61

1,832

01

Läkararvode jämte läkemedel m. m........

—

—

36

88

Tjänstemän m. fl.:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

Nettolöner.......................

2,592,597

54

2,693,557

82

Kallortstillägg.....................

2,088

53

2,093

86

Läkararvode jämte läkemedel m. m........

4,723

53

14,691

45

Felräkningspenningar................

41,928

31

41,970

47

Begravningshjälp...................

2,118

05

938

20

Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .

173,281

45

151,285

85

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m. m.

13,207

28

9,343

80

Arvoden till viss icke-ordinarie personal:

Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

97,800

—

97,800

—

> » suppleanter för styrelseledamöter .

6,662

27

6,511

46

> » ombudsmannen i Malmö1).....

3,847

31

2,438

75

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

Nettolöner.......................

290,825

51

503,475

56

Kallortstillägg.....................

316

15

514

50

Läkarvård jämte läkemedel m. m.........

511

71

2,103

05

Begravningshjälp...................

—

-1

—

—

Transport

6,495,661

881 3,687,834

n|

1,193,327

23

l) 1939 även för Göteborg och Luleå första halvåret

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1. 9

räkning år 1940.

1939

19 4 0

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Kantor på diskonterade växlar...........

979,618

40

4,290,231

09

» » hypoteks- och kommunlån.......

986,902

50

6,277,794

85

» » avbetalningslån.............

1,581,750

85

1,888,549

59

» » kredit i checkräkning..........

256,518

58

3,120,028

17

Avgifter för > » » ..........

7,260

50

20,387

70

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

598

31

891

74

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar......................

15,106

01

6,297

74

15,604,180

88

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

1,867,324

87

4,214,043

65

Kemboursprovisioner.................

112,576

55

1,070,630

50

Utdelning å aktier..................

203,720

—

181,744

—

5,466,418

15

Från änkekassorna övertagna

värdepapper.4)

Räntor.........................

100,573

26

—

—

Vinst vid försäljning av guld1) . . .

5,778,006

97

—

—

Svenska statspapper och obligationer.

Räntor .........................

2,432,495

98

10,265,983

92

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna.........................

182,515

49

193,899

48

slutna.........................

120

50

518

50

Ersättning för utländska clearingar:

från clearingnämnden...............

75,000

—

75,000

—

> clearingkontoret...............

24,741

69

17,350

23

Provisioner.......................

15,607

76

210,754

17

Inbetalda familjepensionsavgifter.........

2) 39,414

60

1,006

45

Arvoden för skyddsrumslån............

—

—

8,980

—

Ersättning för bestyr med statens bosättnings-

lån..........................

60,970

—

49,515

—

Inkomster av fastigheter:

vid huvudkontoret.................

1,600

—

1,648

—

» avdelningskontoren:

hyror......................

250,391

82

260,637

45

i övrigt.....................

27,054

46

32,451

09

Diverse inkomster:

vid huvudkontoret.................

3,039

01

224

03

> avdelningskontoren..............

9,304

—

9,791

52

Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner

s) 48,150

—

—

—

Postgiroräntor.....................

—

—

13,288

99

Provisioner å premieobligationer.........

—

—

47,744

15

Räntor å kassaförskott...............

—

—

571

02

923,380

08

Transport 1

15,060,362|ll|

32,259,96303

x) Se sid. 7. 8) Därav för första halvåret kr. 88,914: 69. *) För första halvåret. 4) Ingå 1940 1 Svenska

statspapper och obligationer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1939

1

9 4 0

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

6,495,661

88

3,687,834

11

1,193,327

23

Arvoden och särskilda ersättningar till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

Arvoden för postbefordran och inkassering m. m.

6,335

73

6,754

58

» till tjänstemän å utrikesavdelningen

m. fl......................

8,061

20

10,380

32

Gratifikationer eller belöningar..........

2,350

—

3,782

—

Ersättning för mistade avlöningsförmåner....

841

80

2,957

—

Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa särskild

undersökning av avdelningskontoren......

5,800

—

5,800

—

Uniformsbeklädnad ..................

21,323

—

14,278

15

Representationsbidrag till förvaltaren, Tumba . .

—

—

1,200

—

Rörligt tillägg.....................

■)98,519

30

408,321

01

Provisoriskt dyrortstillägg, provisoriskt lönetill-

lägg, dyrtidstillägg (för Ira halvåret 1939) . .

265,472

17

—

—''

Provisorisk avlöningsförstärkning (l:a halvåret

1939)........................

36,768

51

—

—

Barntillägg (redovisas l:a halvåret 1939 som

dyrtidstillägg)....................

13,791

32

24,949

01

4,166,256

18

Pensioner m. m :

Pensioner till f. d. befattningshavare.......

276,438

70

312,723

67

» » efterlevande till f. d. befattnings-

havare.................

■) 106,308

09

228,164

98

Diverse pensioner och understöd.........

9,396

80

8,195

—

Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....

41,088

—

68,339

—

» » efterlevande till f. d. befatt-

ningshavare............

1,572

—

1,785

—

» å diverse pensioner och understöd

2,109

—

2,624

—

621,831

65

Förvaltningsutgifter:

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

78,487

42

86,678

64

Fastighetsunderhåll .................

105,079

61

113,485

22

Kontorshyror i Umeå och Västerås .......

14,700

—

13,416

67

Värme och belysning................

140,284

25

187,264

25

Inventarier och deras underhåll..........

97,138

48

76,417

29

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

67,711

63

93,168

52

Kostnader för blanketter och tidningar m. m.. .

77,607

05

78,388

76

Annonser och kungörelser..............

23,938

03

21,893

06

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

318,199

24

340,029

52

Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till

riksbanken ersatta.................

3,326

36

2,629

47

Flyttningskostnader.................

3,699

06

13,291

07

Bidrag till utländska studieresor.........

3,300

—

—

—

Rese- och tjänstgöringstraktamenten.......

14,362

85

9,538

55

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

30,900

81

23,314

56

Transportkostnader..................

10,789

14

9,073

09

Bevakning vid huvudkontoret...........

29,715

—

34,395

30

Inspektion av avdelningskontoren.......

1,519

75

3,401

60

Inventeringar > » .......

7,653

80

7,888

20

Diverse reseersättningar ...............

8,479

92

20,199

91

Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .

13,732

15

13,989

30

Lönenämnden för riksdagens verk........

5,469

26

1,917

22

Diverse . ........................

125,856

49

217,404

01

1,367,784

21

Transport

8,573,787|80

1

7,349,19927

*) För andra halv&ret 1939.

s. 11 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1. 11

räkning (forts.).

1939

1

9

4 0

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

15,060,362

11

32,259,963

03

Transport

15,060,362

11

32,259,963

03

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1939

1

9

4 0

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

8,573,787

80

7,349,199

27

övriga utgifter:

Avgifter till tjänstepensionsfonden ’)

.

33,500

—

—

—

> > familj e pensions fonden '') .

41,000

—

—

—

Göteborgskontorets ombyggnadskonto

—

—

2,500

—

Uppsala- »

1,300

—

16,247

50

Vänersborgs- »

25,187

40

23,339

80

Linköpings- *

9,990

55

—

—

Nytt kassavalv vid huvudkontoret

33,975

12

—

—

Diverse skyddsrum......

202,088

02

104,996

34

Valvsutrymmen i berg . . .

239,017

97

126,154

88

Kostnader för probering av guldplantsar . .

4,554

45

1,404

—

» » guldtransporter m. m

2)

3,920,141

57

—

—

Diverse .............

—

—

2,441

22

För sedeltryckeriet:

Förlag för löpande utgifter vid sedeltryckeriet

utöver av tryckeriet gottgjorda belopp . .

495,536

38

663,933

45

Nya maskiner för sedeltryckeriet .

94,558

19

53,433

67

1939

1940

Övriga utgifter för tryckeriet

i avlöningshänseende, be-

stridda av huvudkontoret.

77,769

05

91,894

14

För pappersbruket:

Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-

bruk utöver av bruket gottgjorda belopp . .

783,161

70

791,146

37

Tumba bruks nyanskaffningar . . .

350,118

15

16,696

47

> » ombyggnadskonto. .

77,001

24

2,139

18

1939

1940

Övriga utgifter för bruket i

avlöningshänseende, bestrid-

da av huvudkontoret....

40,462

67

44,536

14

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen . . .

6,604

25

17,293

75

1,821,726

63

14,891,522

79

9,170,925

90

Saldo, vinst..........

168,839

32

23,089,037

13

Summa

15,060,362

11

32,259,963

03

*) Första halv&ret 1939.

«) Se sid. 7.

s. 13 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

BankoutsJcottets memorial Nr 1. 13

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

Summa

32,259,963

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

Utländskt guldmynt..............

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska

kassan......................

Annan kassalillgång:

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

Äldre svenskt silvermynt..........

Brons-, järn- och kopparmynt........

Andra bankers postväxlar, checkar m. m.

Utländska bankers sedlar..........

Svenska statspapper och obligationer.

Riksgäldskontorets växelkrediter......

Andra svenska statspapper.........

Andra svenska obligationer.........

Beräknade räntor...............

Från änkekassorna övertagna

värdepapper •).......

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar.............I

Rediskonterade växlar...........j

Hypoteks- och kommunlån.........

Avbetalningslån................

Kredit i checkräkning............

På indrivning beroende medel.......

Utrikesrörelsen.

Utländska statspapper............

Beräknade räntor...............

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer............

Kursdifferenskonto . . . 223,091,753:36

Guldregleringskonto . 111,418,515:59

Kursdifferenskonto......

Avgår Guldregleringskonto.....

Hos riksgäldskontoret innestående

medel...........

Diverse räkningar......

Summa

1939

9

4 0

Kronor

Kronor

Kronor

45,628,075

45,928,280

491,744,190

56

256,502,136

08

x)

52,650,864

05

50,155,543

32

352,585,959

40

88,491,071

22

_

_

678,514,200

83

252,939

25

466,852

70

1,113

—

237

—

10,412

52

8,999

02

42,833,583

68

45,919.999

68

128,341

80

138,100

75

46,534,189

15

721,740,591

08

399,120,148

55

231,000,000

_

")456,000,000

_

1,933,575

—

5,568,565

03

3,535,150

—

20,950,427

50

158,722

37

—

—

482,518,992

53

2,201,127

91

197,301,487

70

15,820,078

20

11,959,646

25

140,801,277

—

128,254,997

—

48,063,682

—

46,847,861

—

70,736,539

64

100,235,080

19

34,146

02

37,766

85

303,155,429

49

62,440,097

50

120,522,660

404,957

03

—

—

14,200,514

75

3,765,086

38

277,647,503

62

770,140,847

85

894,428,594

23

334,510,268

95

—

—

280,230,589

61

—

—

169,019,476

26

111,211,113

35

6,767,843

18

_

_

6,767,843

18

20,673,284

48

—

—

33,690,433

42

2,134,150,768

23

2,230,892,554)75

*) Häri ingår numera allt guld i utlandet.

*) För reservförrådsnämnden och militära inköp i utländsk valuta och mot guld.

8) Ingå 1940 i svenska statspapper och obligationer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1. 15

b alansräkning.

1939

19 4 0

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

1,422,175,889

29

1,481,790,867

91

Postväxelräkning.......

1,714,763

97

3,982,906

52

Depositionsräkning......

162,000

—

11,822,625

39

Kapitalräkning........

—

—

10,000,000

—

Uppsägningsräkning......

—

—

15,000,000

—

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter . ......

266,944,515

13

0106,948,066

08

Skuld till bankaktiebolag..........

152,895,367

61

323,605,238

53

Övriga medel .................

4,643,502

48

5,173,362

32

435,726,666

93

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

21,984

03

1,445

74

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker och bankirer

23,084,138

89

33,940,419

20

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 4''/%% ränta . .

120,666

88

120,666

88

» i 4 > » . .

55,012

49

55,012

49

» » 3 > » . .

227

19

227

19

Ej uttagna räntor på förestående obliga-

tioner.....................

4,065

20

4,327

70

180 284

26

Diverse räkningar.......

134,580,674

13

87,610,390

73

Kapital.

Grundfond...................

50,000,000

—

50,000,000

—

Avbetalningslånefond.............

50,000,000

—

50,000,000

—

Reservfond...................

20,000,000

—

20,000,000

—

Tjänstepensionsfond.............

2,863,441

32

2,863,441

32

Familjepensionsfond.............

3,904,401

86

3,904,401

86

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

811,278

44

980,117

76

vinst för året ................

168,839

32

23,089,037

13

150,836,998

07

Summa

2,134,150,768

23

2,230,892,554| 75

*) Denna siffra har erhållits genom att från den totala skulden till statliga myndigheter, 880,484,981:04

kronor, draga det belopp, som enligt överenskommelse med riksgäldskontoret ställts till dess förfogande

såsom ksssaförstärkning, 278,686,914: 96 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

JBanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1939 och

1940 års slut.

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

Aktier i Internationella Banken*)..............

1939

1940

Kronor

Kronor

33,226

14,980,300

1,800,000

22

33,226

14,965,400

1,800,000

22

Summa

*) Anni.: Riksbankens innehav av aktier i Interna- tionella Banken utgör nominellt Schw. Frcs. 10,000,000:—.

(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frcs.) varav inbetalts 25

procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

sedeltryckeriet................

Göteborg...........................

16,813,526

22

16,798,626

22

4.250.000

1.200.000

800,000

425.000

200.000

280,000

380.000

175.000

150.000

380.000

550.000

160.000

230.000

240.000

325.000

130.000

328,200

428,600

250.000

535.000

175.000

250.000

315.000

275.000

115.000

2,433,500

1 1 1 1 1 1 1 II 1 1 II I! 1 1 1 II II 1 II 1

4.250.000

1.200.000

800,000

425.000

200.000

280,000

380.000

175.000

150.000

380.000

550.000

160.000

230.000

240.000

325.000

130.000

313,300

428,600

250.000

535.000

175.000

250.000

315.000

275.000

115.000

2,433,500

1 1 1 1 1 1 1 II 1 1 II 1 1 1 1 1 1 II 1 1 1 1 II

Halmstad...........................

Härnösand..........................

Jönköping...........................

Kalmar............................

Karlskrona..........................

Karlstad............................

Kristianstad.........................

Linköping...........................

Mariestad...........................

Norrköping..........................

Nyköping...........................

Sundsvall...........................

Uppsala............................

Vänersborg..........................

Östersund...........................

Tumba ............................

Summa

14,980,300

—

14,965,400

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

12,278

39

12,278

39

» transportsedlar å 3 och 2 rdr specie på

ofärgat papper..................

338,534

90

338,524

40

» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

> » 4} It % » ..........

5,527

07

5,527

07

» » 3 % » ..........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1,674,147

31

1,674,136

81

s. 17 Kontrollera mot PDF

Banleoutslcottets memorial Nr 1.

17

Beträffande avbetalning slånen redovisas i nedanstående översikt de belopp,

som de olika kontoren den 31 december 1940 hade fått sig tilldelade, samt

antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lån.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

12,695,000

11,227

12,007,841

82

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

3,800,000

3,781

3,465,614

—

Malmö........

3,250,000

2,736

3,137,277

—

Falun.........

1,260,000

853

1,147,565

—

Gävle ........

1,850,000

1,652

1,718,430

-

Halmstad......

1,050,000

526

1,019,527

—

Härnösand .....

1,050,000

760

999,962

—

Jönköping......

2,500,000

1,909

2,398,526

-

Kalmar .......

875,000

578

773,404

—

, Karlskrona.....

1,100,000

891

1,003,707

—

Karlstad.......

730,000

498

699,134

—

Kristianstad.....

575,000

398

563,624

—

Linköping......

1,350,000

790

1,246,066

—

Luleå.........

2,150,000

2,592

1,943,443

-

Mariestad......

700,000

321

659,039

—

Norrköping.....

1,600,000

1,423

1,492,074

—

Nyköping......

910,000

519

895,508

—

Sundsvall......

1,075,000

1,120

1,047,458

—

Umeå........

2,175,000

1,828

1,980,747

—

Uppsala.......

3,570,000

2,682

3,386,657

—

Visby.........

1,150,000

719

1,056,366

—

Vänersborg.....

775,000

451

719,677

-

Västerås.......

1,000,000

736

963,360

—

Växjö .........

500,000

292

457,061

—

Örebro........

1,150,000

929

1,054,804

—

Östersund......

1,160,000

855

1,048,595

—

Summa

50,000,000

41,066

46,885,466

82

Den 31 december 1940 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:

A-lån..................Kr. 31,669,960: 60

B-lån.................. » 13,892,615:77

O-lån............. » 1,322,890:45

Kr. 46,885,466: 82

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 1.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro

ställda spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.

Från spannmålskreditfonden voro den 31 december 1940 två krediter beviljade,

nämligen en vid huvudkontoret på 250,000 kronor, varav utestod

ett belopp av 15,544: 55 kronor, och en vid avdelningskontoret i Kristianstad

på 200,000 kronor, varav utestod ett belopp av 151,055: 56 kronor.

Bosättning slånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och

belopp av utestående lån den 31 december 1940 framgå av följande sammanställning.

1

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

3,490,000

5,180

3,150,583

87

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

1,700,000

2,734

1,679,343

88

Malmö.........

1,750,000

2,593

1,636,424

19

Falun........

450,000

697

417,091

—

Gävle........

725,000

1,089

667,583

67

Halmstad......

340,000

484

322,688

—

Härnösand.....

250,000

496

239,642

71

Jönköping.....

700,000

993

662,712

—

Kalmar.......

225,000

408

202,318

88

Karlskrona.....

200,000

337

168,637

25

Karlstad......

650,000

980

614,171

—

Kristianstad ....

325,000

551

282,383

—

Linköping.....

300,000

672

290,199

—

Luleå........

325,000

566

289,395

—

Mariestad......

325,000

513

323,957

16

Norrköping.....

350,000

560

317,335

—

Nyköping......

375,000

632

371,795

—

Sundsvall......

275,000

432

228,798

—

Umeå........

225,000

351

178,871

—

Uppsala.......

250,000

382

233,421

-

Visby........

120,000

152

96,636

—

Vänersborg......

275,000

513

251,251

—

Västerås......

425,000

694

410,565

—

Växjö........

225,000

324

193,034

—

Örebro.......

525,000

721

452,614

12

Östersund.....

200,000

377

179,768

—

Summa

15,000,000

23,431

13,861,218

73

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

19

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ I
Vid

det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1940,

har för valperioden 1940—1943 undertecknad Gränebo fått sitt uppdrag

förnyat. Till fullmäktig efter grosshandlaren Sten Stendahl har för nämnda

valperiod utsetts undertecknad Anderson.

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val innevarande år försiggått

hava utsetts bankrådet Harald Magnusson samt ledamöterna av riksdagens

första kammare Fritjof Ekman och Elof Andersson i Fältenborg.

Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad

Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive

huvudkontoret och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.

Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt bankdirektören

Ferdinand Wallberg.

Den av Konungen förordnade suppleanten, generaldirektören Anders Orne

har tjänstgjort såsom fullmäktig 60 dagar. Förste suppleanten Harald Magnusson

har tjänstgjort såsom fullmäktig och andre deputerad 142 dagar.

Andre suppleanten Fritjof Ekman har tjänstgjort såsom fullmäktig 15 dagar.

Tredje suppleanten Elof Andersson i Fältenborg, som den 10 oktober 1940

avlidit, hade tjänstgjort såsom fullmäktig 2 dagar.

Till följd av den starka ökningen i riksbankens arbetsuppgifter hava fullmäktige

förordnat Harald Magnusson att från och med den 1 juli 1940

tillsvidare till dess nytt val av suppleanter för fullmäktige försiggått handlägga

göromål, som ankomma på ledamot av direktionen.

Efter framställning av fullmäktige hava delegerade för riksdagens verk

beslutat, att till Magnusson skall under ifrågavarande förordnande utgå lön

enligt lönegraden RC 4.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1941 hava fullmäktige för sin

del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett

fil. dr K. Hildebrand och f. d. bankokommissarien A. Bertil att under år

1941 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand

såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud

vid revisionen av samma verk.

§ 3.

Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt runi:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Kontoret i Halmstad: Till styrelseledamot efter överlantmätaren Olof Nilsson,

vilken avlidit, har utsetts suppleanten, byggmästaren Per Zepht samt

till suppleant handlanden Einar Säwström.

Kontoret i Härnösand: Suppleanten länsassessorn Sven Arne Swedberg,

vilken avflyttat från orten, har entledigats.

Kontoret i Jönköping: Till styrelseledamot efter lantbrukaren Elof Andersson,

vilken uppnått 70 års ålder, har utsetts suppleanten, landskamreraren

Richard Lundberg.

Till suppleanter efter Lundberg och disponenten Charles Hamrin, vilken

avsagt sig uppdraget, hava utsetts redaktören Erik Schillner och direktören

Anders Graah.

Kontoret i Luleå: Till styrelseledamot efter vice konsuln Harald Björnlund,

vilken avlidit, har utsetts suppleanten, landssekreteraren Ragnar Sundberg.

Till suppleanter hava utsetts fattigvårdskonsulenten Carl Lindbäck och

direktören Oskar Nylander.

Kontoret i Umeå: Till suppleant efter landssekreteraren Elis Almgren,

vilken avflyttat från orten, har utsetts landskamreraren David Wilén.

Fortsatta förordnanden under år 1941 för direktörerna Ernst Falk, Göteborg,

Albert Löwenberg, Karlskrona, Carl Dahl, Norrköping, Gösta Roth,

Uppsala och Carl Fries, Vänersborg, vilka uppnått eller under året komma

att uppnå 65 års ålder, hava begränsats till september månads utgång.

§ 4.

Riksbankens officiella diskonto och räntesatser under året framgå av

följande uppställning:

På högst tre

månader:

På längre tid

än tre, högst

sex månader:

På högst en

månads upp- sägning :

16/i>

1939- 16A 1940

fr. o. m.

11 li 1940

l6/u

1939- 10A 1940

fr. 0. m.

17A 1940

1&/l2

1939—

''% 1940

fr. 0. m.

"/* 1940

För växlar...............

För lån:

3 %

37a %

372 %

4 %

—

—

mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av

svenska staten, allmänna

hypoteksbanken och Ko- nungariket Sveriges stads-

hypotekskassa.........

obligationer, utfärdade av

svenska bostadskreditkas-

3 %

372 %

372 %

4 %

3 %

31/2 %

san, svenska skeppshypo- tekskassan, kommuner,

landsting, inteckningsbo- lag och Göteborgs hypo- tekskassa............

31/* %

4 %

4 %

472 %

37a %

4 %

aktier................

472 %

5 %

5 %

572 %

—

—

mot annan säkerhet .....

4 %

472 %

472 %

5 %

—

—

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

21

Den 18 mars 1940 beslöto fullmäktige att från och med påföljande dag

avskaffa den sedan den 1 juni 1933 tillämpade nedsättningen å V2 % i

gällande diskonto vid rediskontering åt affärsbanker och centralkassor för

jordbrukskredit av växlar med högst 90 dagars återstående löptid.

Den 8 augusti 1940 beslöto fullmäktige att från och med nästföljande

dag återinföra sagda nedsättning i diskontot (s. k. returdiskonto) å V* %.

Fullmäktige beslöto samtidigt att från och med 9 augusti 1940 sänka

räntan för lån, som beviljas affärsbanker, sparbanker, Svenska Jordbrukskreditkassan

och centralkassor för jordbrukskredit mot säkerhet av kommunala

och därmed likställda obligationer, industriobligationer eller inteckningar

till 3Va %. Vid rebelåning av inteckning skall dock sistnämnda

räntesats tillämpas endast i den mån inteckningen ligger inom 60 % av

taxeringsvärdet och belåningen icke överstiger tre femtedelar av den inom

60 % liggande delen av inteckningen.

§ 5.

För finansiering av reservförrådsnämndens verksamhet hade före 1940

års utgång mot förbindelse att vid anfordran tillhandahålla skattkammarväxlar

till riksgäldskontorete förfogande ställts sammanlagt 256 miljoner

kronor.

För likvid i utländska valutor eller guld av inköp i utlandet för andra

statliga myndigheter än reservförrådsnämnden har till riksgäldskontorets

förfogande ställts ytterligare sammanlagt 225 millioner kronor. Härav hade

vid årsskiftet 200 millioner kronor tagits i anspråk.

§ 6.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50 miljoner kronor, utgjorde

utlåningen per den 31 december 1940 sammanlagt 46.885.466 kronor

82 öre.

Räntan å lån från fonden, som intill den 17 maj 1940 utgjort 4%, är

från och med sistnämnda dag fastställd till 41/* %.

För låntagare, som till följd av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller

mobilisering fått svårighet att kunna i vederbörlig ordning erlägga ränta

och amortering, hava medgivits ökade möjligheter till anstånd. Detsamma

gäller även andra låntagare, vilkas möjlighet att utöva sin rörelse eller sitt

yrke i väsentlig grad försvårats och vilka därigenom blivit ur stånd att fullgöra

sin betalningsskyldighet.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 17 intagna

uppgifterna.

§ 7.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom kapital

anvisat sammanlagt 17 miljoner kronor, utgjorde vid utgången av december

1940 utlåningen 13,861,218 kronor 73 öre.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen

å sid. 18.

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Majit för nu löpande budgetår

fastställts till 4 1/s %.

§ 8.

Från spannmålskreditfonden, vilken fond enligt beslut av 1940 års urtima

riksdag höjts med 2 miljoner och sålunda för närvarande utgör 2,500,000

kronor, utgjorde utlåningen vid årsskiftet 166,600 kronor 11 öre.

Räntan, som från och med den 21 september 1939 utgjorde 3 ‘/s %, höjdes

enligt beslut av fullmäktige den 16 maj 1940 till 4 %, vilken sistnämnda

räntesats för närvarande tillämpas.

§ 9.

Enligt beslut av 1940 års lagtima riksdag utlämnas lån av statsmedel

för anordnande av skyddsrum. Ifrågavarande lånerörelse omhänderhaves

av riksbanken.

Utlåningen vid riksbankens samtliga kontor per den 31 december 1940

utgjorde 1,772,584 kronor. Beviljade, men ännu ej utbetalade lån uppgick

vid nämnda tidpunkt till 390,490 kronor.

Räntan har av Kungl. Majit fastställts till 5 %.

§ 10.

Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för

clearingarna med Tyskland och Italien ävensom för de under året nytillkomna

clearingarna med Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge och Sovjetunionen.

Riksbanken har vidare fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse

för betalningsspärren gentemot Frankrike och Spanien samt såsom clearingkontorets

bankförbindelse beträffande clearingen med Turkiet och betalningsöverenskommelsén

med Bulgarien.

§ 11-

Efter framställning av fullmäktige har Kungl. Majit genom kungörelse

den 31 januari 1940 (S. F. S. nr 54) förordnat, att i stället för vad i 11 §

första stycket lagen den 30 juni 1934 för Sveriges Riksbank finnes stadgat

skall gälla, att såsom riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken

tillhörigt guldmynt och omyntat guld.

Vidare har Kungl. Majit i brev till fullmäktige samma dag förklarat sig

icke hava något att erinra mot att riksbanken vid sedelutgivningsrättens

beräknande upptager guldet till dagsvärde.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

§ 12.

Efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund hava fullmäktige

fastställt nya anställnings- och avlöningsbestämmelser för riksbankens

städuingspersonal. Bestämmelserna överensstämma i huvudsak med det förslag

till kollektivavtal, som Kungl. Majit i cirkulär den 9 december 1938

(S. F. S. nr 760/1938) anbefallt statliga myndigheter och institutioner att tilllämpa,

då kollektivavtal träffas om städningsarbete.

De nya bestämmelserna hava sedermera trätt i tillämpning vid huvudkontoret,

vissa avdelningskontor samt sedeltryckeriet.

§ 13.

Efter framställning från civilförvaltningens personalförbund hava fullmäktige

beslutat att tillerkänna arbetarna vid Tumba bruk rörligt tillägg å

deras kontanta avlöningsförmåner och, i förekommande fall, å utgående

hyresersättning enligt samma grunder, som redan tidigare gällde beträffande

arbetarna vid sedeltryckeriet.

Vidare hava fullmäktige beslutat, att arbetarna vid såväl Tumba bruk som

sedeltryckeriet skola erhålla kristillägg å lönen efter samma grunder, som enligt

beslut av 1940 års urtima riksdag skola tillämpas beträffande befattningshavare

vid riksdagens verk.

§ 14.

Fullmäktige hava tillerkänt de arbetare vid sedeltryckeriet, vilka icke varit

berättigade till s. k. »skattekompensation», ersättning för vad de fått vidkännas

i familjepensionsavdrag före ikraftträdandet den 1 augusti 1939 av

nu gällande avlöningsbestämmelser för tryckeriets arbetare. Kostnaderna

härför hava utgjort 4,316 kronor 50 öre.

§ 15.

Den nya pappersmaskinen vid Tumba bruk är numera i regelbunden

drift för tillverkning av papper till sedlar å 5 och 10 kronor ävensom till

visst annat värdetryck.

Sedlar å 10,000 kronor hava numera utsläppts i rörelsen.

Vid tryckning av 5-kronesedlar av nuvarande typ användas de nya rolationspressarna

för anbringande av koppartrycket.

Förslag till ny 10-kronesedel har av fullmäktige godkänts och sedlar av

denna typ hålla för närvarande på att tryckas. Förslag till nya 5- och 100- kronesedlar äro under utarbetande.

Förslag till 5- och 10-kronesedlar, avsedda att i fall av behov ersätta de

ordinarie sedlarna under krig, hava fastställts, och plåtar för dylik sedeltillverkning

hava färdigställts.

Förordnande! för doktor loire Strasser att såsom sakkunnig biträda å

sedeltryckeriet har förlängts till och med utgången av juni månad 1941.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

§ 16.

Fullmäktige hava beslutat, att hyrestillägg motsvarande ökade bränslekostnader

skola erläggas av tjänstemän, till vilka äro upplåtna tjänstebostäder

ävensom av övriga hyresgäster inom riksbankens fastigheter.

§ 17.

Av bankostatens enskilda änke- och pupillkassa antaget reglemente har

av fullmäktige fastställts.

§ 18.

Arbetet med iordningställande av de valvsutrymmen, vartill medel beviljades

av 1939 års lagtima riksdag (förslagsvis 200,000 kronor; se BU:s utlåtande

nr 48), har under senare delen av året av vissa skäl nedlagts och det

slutliga iordningställandet uppskjutits. Utrymmena hava i befintligt skick

tillsvidare uthyrts till annan statlig myndighet. Hittills uppkomna kostnader

uppgå till cirka 193,000 kronor.

Behov av ytterligare valvsutrymmen förelåg emellertid alltjämt, och lämpligt

tillfälle bereddes riksbanken mot slutet av förra året att anskaffa utrymmen i

samband med anordnande av likartade lokaler för annan statlig institution. Ett

omedelbart avgörande borde träffas härom. Ett uppskov skulle nämligen föranleda

avbrott i pågående inredningsarbeten och därjämte vålla ökade kostnader.

Då det syntes för riksbanken förmånligt, att valvsutrymmena komme till

utförande på sätt sålunda angivits och det dessutom vore av vikt, att desamma

snarast bleve disponibla, hava fullmäktige utan att avvakta riksdagens

beslut i frågan träffat avgörande örn anordnande av dessa valvsutrymmen.

På framställning av riksgäldsfullmäktige har utrymme beräknats

även för riksgäldskontoret.

Arbetena utföras i byggnadsstyrelsens regi. Kostnaderna hava preliminärt

beräknats komma att uppgå till 204,000 kronor, däri ej inräknat viss

inredning, som dock till största delen redan anskaffats. Kostnaderna för den

redan anskaffade inredningen inkluderas i förenämnda belopp 193,000 kronor.

§ 19.

Sedan 1939 års lagtima riksdag anvisat sammanlagt 240,000 kronor för

anordnande av skyddsrum m. m. inom riksbankens fastigheter (se BU:s

utlåtande nr 3), hava skyddsrum numera färdigställts inom riksbankens

samtliga fastigheter.

Inom de riksbanken tillhöriga fastigheter, som inrymma lokaler jämväl

för post- och telegrafverken, har vid skyddsrummens anordnande beräknats

utrymme jämväl för personalen vid ifrågavarande verk.

Vid riksbankens kontor i Umeå och Västerås, varest riksbanken disponerar

lokaler inom telegrafverkets fastigheter, hava skyddsrum anordnats

genom telegrafverkets försorg.

s. 25 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

25

Riksbankens totala kostnad för skyddsrummen kan icke exakt angivas,

förrän slutlig uppgörelse med post- och telegrafverken träffats om kostnadernas

fördelning.

§ 20.

I den av en f. d. arbetare vid Tumba bruk anhängiggjorda rättegången mot

riksbanken angående utbekommande av viss övertidsersättning har Svea

Hovrätt fastställt Stockholms Rådhusrätts dom, varigenom kravet ogillades.

Målet är numera beroende på Högsta domstolens prövning.

§ 21.

Arbetet inom riksbanken har under det senaste året undergått en väsentlig

ökning. Härtill har bidragit dels det stegrade sedelomloppet och den

utvidgade kreditgivningen till banker och andra kreditinstitutioner och dels

den starka utvidgningen av de arbetsuppgifter, som åvila riksbanken i egenskap

av valutavårdande myndighet. Vidare har riksbankens arbete i samband

med betalningarna till utlandet ökats högst avsevärt. Därjämte må

nämnas, att riksbanken medverkat under förberedelserna till de underhandlingar

örn handels- och betalningsavtal, som förts med olika länder, samt

att representanter för riksbanken i viss utsträckning ha deltagit i dessa underhandlingar.

Riksbankens personal har i anledning härav ökats.

Personalens storlek vid utgången av åren 1938, 1939 och 1940 framgår

av följande uppställning:

Tjänstemän Vaktpersonal

Huvud- Avd.- o Huvud- Avd.- ,,

dell stln 1938: kontoret kontoren b * kontoret kontoren kumma

Ordinarie............. 157 161 318 31 30 61

Extra-ordinarie......... 29 13 42 14 1 15

Extra................ 21 8 29 3 — 3

Tillfälligt anställda...... 4 11 15 3 — 3

Summa 211 193 404 51 31 82

den 3ihg 1939: ~

Ordinarie............. 156 159 315 37 30 67

Extraordinarie......... 36 11 47 10 1 11

Extra . . ............ 11 18 29 1 — 1

Tillfälligt anställda...... 12 23 35 12 4 16

Summa 215 211 426_60 35 95

den 31 In 1940:

Ordinarie............. 150 162 312 36 29 65

Extra-ordinarie......... 41 13 54 9 1 10

Extra................ 17 14 31 5 1 6

Tillfälligt anställda...... 22 37 59 13 5 18

Summa 230 226 456 63 36 99

Bihan() till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr /.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vid jämförelse beträffande personalens storlek är emellertid att märka,

att till följd av förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering vid 1939 års

utgång 8 tjänstemän vid huvudkontoret och 16 tjänstemän vid avdelningskontoren

samt vid 1940 års utgång 14 tjänstemän vid huvudkontoret och

18 tjänstemän vid avdelningskontoren voro inkallade till militärtjänstgöring.

I dessa siffror ingår även vaktpersonal. Av vaktpersonalen tjänstgjorde vid

1940 års utgång 4 personer å platser, där vid 1938 års slut motsvarande

bevakning icke förekom.

§ 22.

Utredningen angående huvudkontorets omorganisation, vilken såsom anmälts

i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet föregående år då icke kunnat

slutföras, har under första delen av år 1940 måst vila till följd av andra

trängande arbetsuppgifter men har numera återupptagits. Under vice riksbankschefen

Wallbergs ledning fullföljes nu arbetet härmed av för ändamålet

särskilt anlitade sakkunniga.

§ 23.

Arrendatorsbostaden vid riksbankens egendom Lill-Tumba har mot en

mindre höjning av arrendet underkastats viss reparation och modernisering.

Kostnaderna härför hava uppgått till 16,715 kronor.

§ 24.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor

och förvaringsrum hava under året ägt ruin.

Därjämte hava inventeringar företagits av behållningarna i huvudkontorets

samtliga förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets sedelpapper.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts:

av undertecknad Booth vid kontoren i Malmö och Uppsala,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Luleå, Nyköping, Sundsvall, Umeå,

Visby och Västerås,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Gävle, Halmstad, Härnösand,

Jönköping, Linköping, Växjö och Östersund,

av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Falun, Kristianstad,

Mariestad och Vänersborg,

och av förste suppleanten Magnusson vid kontoren i Göteborg, Kalmar,

Karlskrona, Karlstad, Norrköping och Örebro.

Vid inspektionen av kontoret i Östersund deltog även undertecknad Jonsson.

Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits

vid samtliga kontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året

ägt rum.

s. 27 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

27

§ 25.

För riktigheten av de å sid. 8—16 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren

för räkenskapsavdelningen K. C4. Simonsson och tjänstemannen

R. Eckerström, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat

ifrågavarande räkningar.

§ 26.

Fullmäktige överlämna härjämte i behörig tid inkomna berättelser från

styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor, ävensom de berättelser

för år 1939, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor.

Stockholm den 16 januari 1941.

ADOLF ap JOCHNICK.

Ivak Rooth. A. Amnér. Edy. Björnsson.

C. P. V. Gränebo. Conrad Jonsson. Ivar Anderson.

Jacob Hagströmer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.