Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

1941-03-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:16, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående understöd

åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda

personer m. fl.

I en den 31 januari 1941 dagtecknad proposition nr 49, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, under punkterna 1—5 framlagt förslag angående understöd

åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den

mån ej redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

l:o.

Avlidne styckjunkaren å övergångsstat vid Göta artilleriregemente Carl

Ivar Nordgrens frånskilda hustru. Under punkten 1 av förevarande proposition

föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att avlidne styckjunkaren å

övergångsstat vid Göta artilleriregemente Carl Ivar Nordgrens frånskilda

hustru Judith Kerstin Maria Nordgren, född Berggren, må från och med den

1 juli 1940 under sin återstående livstid, så länge hon förblir ogift, från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

660 kronor, dock att pensionen, så länge makarnas minderårige son Otto Ivar

Vilhelm åtnjuter pension av statsmedel, skall utgå med allenast 360 kronor

för år.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nordgren var född den 12 februari 1881 och avled den 21 juni 1940;

att han inträdde i krigstjänst den 1 november 1901, befordrades till sergeant

vid Göta artilleriregemente den 3 augusti 1913 och till styckjunkare i

samma regemente den 1 juni 1925, överfördes tvångsvis på övergångsstat

den 1 november 1926, blev på grund av fullgjord tjänstgöring för löneuppflyttning

från och med den 25 september 1927 tillagd styckjunkares lön

samt avgick den 12 februari 1931 från beställningen å övergångsstat med

rätt till pension å 2,544 kronor för år jämte dyrtidstillägg;

Bihang tilt riksdagens protokoll 19il. 8 samt. Nr 16—18.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

att han från och med den 6 september 1928 intill sin död innehade förordnande

såsom tygunderofficer vid Göta artilleriregemente, i vilken egenskap

han åtnjöt arvode med 2,130 kronor för år jämte dyrtidstillägg;

att han den 7 september 1912 ingick äktenskap med Judith Kerstin Maria

Berggren, född den 22 januari 1891;

att makarna i äktenskapet hade 4 söner, födda respektive 1912, 1914, 1918

och 1930;

att rådhusrätten i Göteborg genom utslag den 7 maj 1940 dömde till äktenskapsskillnad

mellan makarna, därvid rådhusrätten dels förordnade, att

hustrun skulle hava vårdnaden örn makarnas år 1930 födde son Otto Ivar

Vilhelm, dels förpliktade mannen att till hustrun utgiva vissa närmare angivna

underhållsbidrag såväl för henne själv som för sonen (utslaget i denna

del överklagat av mannen men fastställt av Göta hovrätt enligt utslag den

4 juli 1940), dels ock i anledning av yrkande av fru Nordgren förklarade

henne berättigad till familjepension efter mannens död;

att fru Nordgren trots äktenskapsskillnadsutslagets innehåll i sistnämnda

del icke kunnat komma i åtnjutande av änkepension, enär statskontoret vid

på ämbetsverket ankommande prövning av fru Nordgrens rätt till pension

funnit de för mannen Nordgren gällande familjepensionsbestämmelserna —

kungörelsen den 18 juni 1937 (nr 583) med bestämmelser angående familjepension

i vissa fall, då allmänna familjepensionsreglementet ej är tillämpligt

inom försvarsväsendet, m. m. — icke medgiva tilldelande av pension åt

frånskild hustru;

att den minderårige sonen efter faderns död åtnjuter pension, som — omräknad

till ny familjepension enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 508) —

utgör 768 kronor för år jämte procentuellt tillägg;

samt att därest fru Nordgren varit pensionsberättigad pensionen, beräknad

för henne ensam, skulle hava utgjort 876 kronor för år jämte tillägg, som

nyss nämnts, och sammanlagda pensionen för henne och den minderårige sonen

1,296 kronor för år jämte dylikt tillägg.

Föredragande departementschefen har anfört följande.

Enligt min uppfattning föreligga i förevarande ärende sådana särskilda

omständigheter, att beviljande under riksdagens medverkan av pension åt

fru Nordgren måste anses befogat. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen

varade makarna Nordgrens äktenskap nära 28 år och upplöstes först

en längre tid efter det mannen uppnått pensionsåldern. Mannen Nordgren

fullgjorde även sedan han tjänstepensionerats och allt intill sin död, således

jämväl efter allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande, regelbunden

tjänstgöring inom försvarsväsendet. Hans tjänstgöringstid hos staten

översteg på grund härav 35 år. Hade allmänna familjepensionsreglementet

varit tillämpligt å mannen Nordgren, skulle fru Nordgren, efter rådhusrättens

förklaring, varit berättigad till pension. Örn jämväl beaktas, att skillnadsmålet

avgjorts omedelbart före och i viss del till och med efter mannens

frånfälle, samt hänsyn också tages till de ömmande förhållanden av personlig

natur, som här — på sätt handlingarna närmare belysa — föreligga, synas

några konsekvenser av ett bifall till framställningen knappast behöva

befaras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

3

Jag tillstyrker sålunda, att förslag förelägges riksdagen om pension åt

fru Nordgren, och viii såsom i förevarande fall skälig pension förorda ett

belopp av 660 kronor. Med hänsyn till att den minderårige sonen på grund

av att fru Nordgren icke kunnat författningsenligt tillerkännas pension åtnjuter

sådan förmån till väsentligt högre belopp än som för honom skulle

hava utgått, om jämväl modern varit pensionsberättigad, synes den av mig nu

ifrågasatta pensionen böra, så länge sonen åtnjuter pension, utgå med ett förslagsvis

till 360 kronor reducerat belopp.

Med hänsyn till vad föredragande departementschefen anfört till stöd för

det föreliggande förslaget finner sig utskottet böra biträda detsamma. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

2:o.

Extra befattningshavaren vid länsstyrelsen i Kopparbergs län Torkel Tomassons

änka. Kungl. Maj:t har under punkten 2 föreslagit riksdagen medgiva,

att extra befattningshavaren vid länsstyrelsen i Kopparbergs län Torkel

Tomassons änka Viktoria Fredrika Tomasson, född Andersson, må från och

och med den 1 januari 1941 under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, från anslaget til! diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 504 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Tomasson var född den 10 april 1881 och avled den 7 december 1940;

att han intill år 1906 idkade renskötsel;

att han efter därpå bedrivna studier avlade studentexamen år 1912 och

kansliexamen år 1915;

att han åren 1916—1917 på uppdrag av svenska renbetesdelegationen utförde

en omfattande utredning angående Vilhelmina- och Vapstenslapparnas

sedvanemässiga flyttning till Norge i senare tid;

att han biträdde 1919 års lappkommitté först såsom sakkunnig och

senare i egenskap av ledamot;

att han under åren 1918—1922 huvudsakligen ägnade sig åt upplysningsoch

organisationsverksamhet bland lapparna samt i samband därmed förstnämnda

år grundade Samefolkets egen tidning, vilken tidning sedan dess regelbundet

utkommit från trycket, från år 1922 med bidrag från Norrbottens

och Västerbottens lappfonder samt jämtländska lappväsendets fond;

att han sedan december månad 1922 intill sin död var anställd hos länsstyrelsen

i Kopparbergs län såsom extra befattningshavare å landskontoret;

att Tomassons avlöning hos länsstyrelsen från och med den 1 juli 1935

utgick enligt 9 lönegraden i vederbörlig löneplan för extra tjänstemän;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

att han vid sin död efterlämnade änkan Viktoria Fredrika Tomasson,

född Andersson, vilken är född den 27 juni 1882;

att brist föreligger i boet efter Tomasson och att änkefru Tomasson icke

äger nämnvärda tillgångar;

samt att änkefru Tomasson för sitt uppehälle varit helt beroende av sin

makes inkomster.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

3:o.

E. o. sysslomannen vid S:t Olofs sjukhus i Visby Johan Emil Nybergs

änka. Under punkten 3 föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att e. o.

sysslomannen vid S:t Olofs sjukhus i Visby Johan Emil Nybergs änka Edith

Maria Nyberg, född Strand, må från och med den 1 juli 1940 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 528 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nyberg var född den 16 september 1867 och avled den 26 december

1939;

att han såsom vikarie uppehöll sysslomannatjänsten vid S:t Olofs sjukhus

i Visby under tiden 19 augusti—17 september 1918, 1—3f december 1919

och 1 februari 1920—30 juni 1921 samt därefter innehade befattning såsom

extra ordinarie syssloman vid samma sjukhus från och med den 1 juli

1921 till och med den 30 juni 1935;

att Nyberg, vilken i sistnämnda egenskap åtnjöt avlöning enligt 15 lönegraden

i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, efter avgången ur tjänst

intill sin död uppbar avkortad pension enligt bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet

med 1,500 kronor för år, motsvarande 63/i2o av tjänstepensionsunderlaget,

2,844 kronor, för tjänsteman i sagda lönegrad;

att han vid sin död efterlämnade änkan Edith Maria Nyberg, född Strand,

vilken är född den 1 juni 1902;

att bouppteckningen efter Nyberg utvisade en behållning av omkring

12,000 kronor;

samt att änkefru Nyberg på grund av sjukdom (bl. a. progredierande

reumatisk polyarthrit) är oförmögen att utföra inkomstbringande arbete.

Nyberg har under sin anställning icke haft tillfälle att vinna delaktighet i

civilstatens änke- och pupillkassa och har därigenom icke kunnat bereda sin

hustru änkepension. Enligt vid tiden för Nybergs avgång gällande regie
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

5

mente för civilstatens änke- och pupillkassa uppgick änkepensionen till 27 V2

procent av det för mannens befattning fastställda pensionsunderlaget, vilket

i detta fall utgjorde 2,844 kronor. I förevarade fall skulle således änkepensionen

uppgå till 782 kronor. Då emellertid några avgifter för pensioneringen

icke erlagts, har pensionen ansetts böra fastställas till något lägre

belopp än det sålunda beräknade, förslagsvis 528 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

4:o.

Fattigvårds- och barnavårdskonsulenten Hans Julius Håkansons änka.

Kungl. Maj:t föreslår under punkten 4 riksdagen medgiva, att fattigvårdsoch

barnavårdskonsulenten Hans Julius Håkansons änka Sally Mathilda

Håkanson, född Wahlsten, må från och med den 1 januari 1941 under sin

återstående livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Håkanson var född den 11 december 1882 och avled den 21 februari

1940;

att han från och med den 1 januari 1919 intill sin död var förordnad såsom

fattigvårdskonsulent i första distriktet samt från och med ingången av

år 1926 jämväl innehade befattning såsom barnavårdskonsulent i samma

distrikt;

att hans årliga avlöningsförmåner senast uppgingo till 7,120 kronor (lön

inkl. ålderstillägg 4,000 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, ortstillägg

500 kronor, tillfällig löneförbättring 1,320 kronor; avdrag å lönen

med 200 kronor, motsvarande pensionsavgift), varjämte han åtnjöt dyrtidstillägg

enligt för befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunder;

att han vid sin död efterlämnade änkan Sally Matilda Håkanson, född

Wahlsten, vilken är född den 8 oktober 1886, samt två vuxna barn, nämligen

en son och en dotter;

att bouppteckningen efter Håkanson utvisade en behållning av omkring

9,800 kronor;

samt att barnen icke äro i sådana ekonomiska omständigheter, att de

kunna verksamt bidraga till moderns försörjning.

Fattigvårds- och barnavårdskonsulenter sakna på grund av för dem gällande

anställningsform för närvarande såväl tjänste- som familjepensionsrätt.

Frågan örn ändrad anställningsform för konsulenterna Ilar i avbidan

på slutförandet av utredningar rörande den sociala hjälpverksamhe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

tens ordnande icke upptagits till slutlig prövning (jfr prop. år 1932 nr 49;

bankoutsk. uti. nr 30, p. 46; riksd. skr. nr 227, p. 39).

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

5:o.

Förre verkställande direktören i civilstatens änke- och pupillkassa Johan

Herman Napoleon Lidströms änka. Under punkten 5 föreslår Kungl. Majit

riksdagen medgiva, att förre verkställande direktören i civilstatens änke- och

pupillkassa Johan Herman Napoleon Lidströms änka Elin Erika Lidström,

född Olsson, må från och med den 1 juli 1940 under sin återstående livstid,

så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1,200 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lidström var född den 17 juli 1865 och avled den 3 juni 1940;

att Lidström, som år 1883 inträtt i postverkets tjänst, den 8 december 1897

konstituerades till postexpeditör, från vilken befattning han avgick med utgången

av år 1905;

att han den 14 maj 1886 inträdde i civilstatens pensionsinrättnings tjänst,

den 28 februari 1905 förordnades att tills vidare vara revisor och kammarskrivare

hos nämnda pensionsinrättning, den 15 december 1905 förordnades

att tills vidare uppehålla överkommissariebefattningen vid pensionsinrättningen

samt den 21 december 1907 utnämndes att från och med den 1 januari

1908 vara verkställande direktör i civilstatens änke- och pupillkassa;

att Kungl. Majit, på därom av Lidström gjord ansökning, genom beslut

den 13 december 1918 entledigade Lidström från befattningen såsom verkställande

direktör;

att Lidström efter avgången från sistnämnda befattning med oförändrat

delaktighetsbelopp kvarstod såsom delägare i änke- och pupillkassan;

att Lidström efter fyllda 55 år tillträdde egen pension från den s. k. tjänstemannafonden;
att

han vid sin död efterlämnade — förutom fyra vuxna barn i tidigare

äktenskap — änkan Elin Erika Lidström, född Olsson, vilken är född den

13 juni 1881;

att makarna Lidströms äktenskap ingåtts den 20 juli 1930, alltså tre dagar

efter det mannen uppnått 65 års ålder, och att äktenskapet på grund av

sistnämnda förhållande jämlikt bestämmelserna i reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa icke grundlagt rätt för hustrun att efter mannens

frånfälle erhålla pension från kassan;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

7

att änkefru Lidström, därest äktenskapet ingåtts inom behörig tid, skulle

hava kommit i åtnjutande av pension till belopp av 2,032 kronor 80 öre

jämte dyrtidstillägg;

att bouppteckningen efter Lidström utvisade brist och att änkefru Lidström

saknar egna tillgångar;

att änkefru Lidström, som har två vuxna barn i tidigare äktenskap, ''av

dessa icke kan påräkna något nämnvärt bidrag till sitt uppehälle;

samt att hon på grund av sjukdom är för framtiden oförmögen till arbete.

Änkefru Lidström har hos Kungl. Maj:t anhållit att komma i åtnjutande

av pension. Till stöd för framställningen har änkefru Lidström åberopat,

att äktenskapet med Lidström redan flera år före ingåendet varit avsett att

komma till stånd men av särskilda orsaker blivit uppskjutet samt att, sedan

överenskommelse träffats örn äktenskapets ingående under sommaren 1930

före Lidströms 65-årsdag den 17 juli, sjukdom förhindrat henne från att

vidtaga för uttagande av lysning avsedd resa, på grund varav äktenskapet

kommit att ingås först några dagar efter sistnämnda tidpunkt. Vidare har

änkefru Lidström framhållit, att hon hade anledning antaga, att, om kassan

bestått, kassans fullmäktige skulle hava tillerkänt henne pension efter mannens

frånfälle.

Föredragande departementschefen har anfört, att han med hänsyn till föreliggande

förhållanden ansett billigheten bjuda, att pension i vanlig ordning

utverkades åt änkefru Lidström. Pensionen har synts departementschefen

skäligen böra fastställas till ett belopp av 1,200 kronor för år.

Med hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter vill utskottet icke motsätta

sig bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer

förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majrts förevarande framställning.

Stockholm den 11 mars 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Nordborg*, Sandén, Nilsson i Mölndal*,

Leander, Andersson i Jäger och Bodin i Visby;

från andra kammaren: herrar Holmgren, K. A. Westman, Eriksson i Sandby*, Sundberg,

Söderdahl, Ericsson i Åtvidaberg*, fm Humla och herr Hallberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:120 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om revision av lagen med vissa bestämmelser örn tryckta skrifter vid krig eller krigsfara. a1 i texten