Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 124- angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

1941-03-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 124- angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 124- angående

pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

m. fl.

I en den 21 februari 1941 dagtecknad proposition, nr 124, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, under punkterna 1—8 framlagt förslag angående

pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den

mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

l:o.

Förra kanslibiträdena å Södra Åsbo och Bjäre domsagas kansli Göta

Holmgren och Olga Holmgren. Under punkten 1 av förevarande proposition

föreslår Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att förra kanslibiträdena å Södra

Åsbo och Bjäre domsagas kansli Göta Holmgren och Olga Holmgren må från

och med den 1 juli 1940 under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära årlig pension, varå dyrtidstillägg icke

må åtnjutas, till belopp av respektive 276 kronor och 300 kronor, skolande

härvid iakttagas den Göta Holmgren och Olga Holmgren genom Kungl. Maj :ts

beslut den 26 juli 1940 ålagda återbetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat,

beträffande Göta Holmgren,

att hon är född den 1 maj 1874 och således 66 år gammal;

att hon varit anställd såsom icke rättsbildat biträde (kanslibiträde) å Södra

Åsbo och Bjäre domsagas kansli i Ängelholm under tiden 1 januari 1917—

30 juni 1940 eller alltså under 23 V2 år;

att hennes månadslön, som vid början av anställningen å domsagokansliet

utgjort 125 kronor, sedermera successivt höjts till 200 kronor, dock att densamma

från och med den 1 januari 1936 utgjort 175 kronor;

att till pensionsförsäkring för henne jämlikt kungörelsen den 20 maj 1927

(nr 179) med vissa föreskrifter angående de vid domsagornas kanslier anställda

icke rättsbildade biträden under tiden 1 januari 1928—30 juni 1940

av vederbörande häradshövding till pensionsstyrelsen inbetalats 100 kronor

för år räknat;

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 29—31.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

samt att på grund av omförmälda pensionsförsäkring från och med den

1 juli 1940 till Göta Holmgren utgår en årlig pension av 177 kronor 60 öre;

och

beträffande Olga Holmgren,

att hon, som är syster till Göta Holmgren, är född den 20 mars 1877 och

sålunda 64 år gammal;

att hon under tiden 1 maj 1904—30 juni 1940 eller under något mer än

36 år varit anställd såsom icke rättsbildat biträde (kanslibiträde) å Södra

Åsbo och Bjäre domsagas kansli;

att hennes avlöning, som under första tiden av anställningen utgått i form

av timpenning, därefter utgått såsom månadslön, vilken efter att till en början

hava utgjort 80 kronor successivt höjts till 200 kronor, dock att densamma

från och med 1936 års ingång fastställts till 175 kronor;

att till pensionsförsäkring för henne jämlikt förenämnda kungörelse den

20 maj 1927 (nr 179) under tiden 1 januari 1928—30 juni 1940 till pensionsstyrelsen

inbetalats 100 kronor för år räknat;

samt att hon på grund av nämnda pensionsförsäkring från och med den

1 juli 1940 uppbär en årlig pension av 159 kronor 60 öre.

Systrarna Holmgren lia hos Kungl. Maj:t anhållit att — utöver dem från

pensionsstyrelsen tillkommande pension på grund av inbetalningar enligt kungörelsen

den 20 maj 1927 — komma i åtnjutande av pension av statsmedel

med belopp, som kunde anses skäliga.

Statskontoret har tillstyrkt beredande av tilläggspension åt systrarna Holmgren

med sådant belopp, att sammanlagda pensionsförmånen för var och en

av dem komme att uppgå till 450 kronor. Ämbetsverket har härvid anfört

bland annat följande:

Statsmakterna hava hittills icke genom direkta ekonomiska åtgärder bidragit

till de icke rättsbildade domsagobiträdenas pensionering utan tvärtom

vid upprepade tillfällen — därvid dock i intet fall synes hava varit fråga örn

pension åt dylikt biträde, som avgått efter ikraftträdandet av förenämnda

kungörelse den 20 maj 1927 — intagit den ståndpunkten, att, med hänsyn till

biträdenas privatanställning hos häradshövdingarna, pension av statsmedel

av principiella skäl icke bör ifrågakomma.

I fall som de nu föreliggande, där den jämlikt 1927 års bestämmelser grundade

frivilliga pensionsförsäkringen Då grund av befattningshavarnas höga

ålder endast kommit att gälla under viss kortare del av tjänstetiden, måste

statskontoret finna starka billighetsskäl tala för en statlig medverkan till

åstadkommande av förbättring av den enligt denna försäkring utgående pensionen.

Det torde emellertid icke böra bortses från att det i första hand varit en på

vederbörande häradshövding ankommande angelägenhet att sörja för att

ifrågavarande biträden komma i åtnjutande av skälig pension. Enligt statskontorets

mening bör därför den statliga pensionsförbättringen begränsas till

att ungefärligen motsvara det ytterligare pensionsbelopp, som skulle hava

tillkommit befattningshavaren, därest en anslutning till den frivilliga pensionsförsäkringen

gällt under befattningshavarens hela tjänstetid, dock förslagsvis

längst under 30 år. Någon pensionsförbättring bör emellertid icke ifrågakomma

för det fall, att befattningshavaren innehaft en kortare anställningstid

vid domsaga än 15 år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

3

Enligt de tabeller, som bilagts »1938 års meddelande angående kungl, pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring», skulle vid en försäkring utan avgiftsåterbetalning

vid dödsfall — vilken försäkringsform ifrågakommit i nu föreliggande

fall — under förutsättning att dåvarande försäkringsvillkor och tariffsatser

förbliva oförändrade under hela inbetalningstiden, årspensionen för

100 kronors årlig avgift, erlagd under 30 år intill 65-årsåldern, uppgå till 437

kronor 55 öre. Denna pension, som torde hava beräknats med tillämpning

av en så låg förräntningssiffra som 2.75 procent, torde närmast vara att betrakta

som en under normala förhållanden förekommande minimipension.

Statskontoret vill föreslå, att nämnda pensionsbelopp, lämpligen avrundat

uppåt till 450 kronor, lägges till grund för bestämmande av den statliga pensionsförbättringen

i fall som de nu föreliggande.

I enlighet med de av statskontoret sålunda angivna riktlinjerna för en

statlig medverkan till de icke rättsbildade domsagobiträdenas pensionering i

vissa fall har ämbetsverket förordat, att åt systrarna Holmgren — vilka enligt

av statskontoret från pensionsstyrelsen erhållna uppgifter vid ansökning

om pension under juli månad 1940 skulle på grundval av intill utgången

av år 1939 erlagda avgifter komma i åtnjutande av en årlig pension å

respektive 174 kronor och 156 kronor — utverkas en tilläggspension av

statsmedel med respektive (450 — 174 =) 276 kronor och (450 — 156 =)

294 kronor, att utgå från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Genom beslut den 26 juli 1940 har Kungl. Maj:t medgivit, att räknat från

och med den 1 juli 1940 från andra huvudtitelns reservationsanslag till extra

utgifter understöd må utbetalas, till Göta Holmgren med ett belopp av 23

kronor och till Olga Holmgren med ett belopp av 24 kronor 50 öre, vid varje

månads utgång intill dess frågan om beredande av pension åt dem blivit

slutligt prövad, med skyldighet för envar av dem att, i den mån pension kan

bliva dem tillerkänd jämväl för tid, varunder de uppburit det sålunda medgivna

understödet, till nämnda anslag återbetala för samma tid uppburna

understödsmedel.

Föredragande departementschefen har anfört:

Intill dess ändring kan komma att vidtagas i gällande avlöningssystem

för häradshövdingarna och nuvarande därpå grundade anställningsförhållanden

för de icke rättsbildade domsagobiträdena synes pensioneringen av

dessa biträden regelmässigt böra ske utan ekonomiskt stöd från det allmännas

sida. Denna principiella ståndpunkt synes mig dock icke böra utesluta,

att staten under de speciella betingelser, som avses i statskontorets föreliggande

förslag, lämnar bidrag till dylik pensionering.

På sätt av det föregående framgår innebär statskontorets förslag, att pensionstillskott

av statsmedel skulle kunna beviljas domsagobiträden, vilkas

pensionsförhållanden blivit reglerade under statens medverkan enligt de i

kungörelsen den 20 maj 1927 — närmast såsom ett provisorium i avbidan på

omorganisation av domsagoförvaltningen — meddelade bestämmelserna men

som på grund av sin ålder vid dessa bestämmelsers ikraftträdande blevo berättigade

tilt allenast avsevärt reducerad pension. För egen del anser jag tilllika,

att dylikt pensionstillskott bör beviljas först efter prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall, därvid även skälig hänsyn synes böra tagas till

behovet av pensionsförbättring. Avvägningen av pensionstillskotten synes kunna

ske i huvudsak enligt den av statskontoret föreslagna beräkningsgrunden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

I enlighet nied intin sålunda angivna ståndpunkt vill jag förorda, att förslag

förelägges riksdagen om beredande åt systrarna Holmgren av någon

pension av statsmedel. Mot de av statskontoret i sådant hänseende föreslagna

beloppen, 276 kronor för Göta Holmgren och 294 kronor för Olga Holmgren,

har jag icke funnit anledning till annan erinran än att sistnämnda belopp

synes böra jämkas uppåt till 300 kronor för vinnande av delbarhet med tolv.

Å pensionerna* vilka synas böra bestridas från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m., bör dyrtidstillägg icke få åtnjutas.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

2:o.

F. d. löjtnanten vid Västernorrlands regemente, majoren i armén Carl

Gustaf Engblom. Under punkten 2 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,

att f. d. löjtnanten vid Västernorrlands regemente, majoren i armén Carl

Gustaf Engblom må från och med månaden näst efter den, varunder honom

meddelat förordnande såsom rullföringsbefälhavare upphör, under sin återstående

livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — tilläggspension från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. till belopp av 1,008 kronor för år.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Engblom är född den 27 augusti 1876 och således 64 år gammal;

att han inträtt i krigstjänst den 8 juni 1896, befordrats till löjtnant av 2:a

klassen vid Västernorrlands regemente den 21 december 1900 och transporterats

till löjtnant av l:a klassen vid samma regemente den 8 mars 1907;

att Engblom, som på grund av sjukdom (lungtuberkulos) icke kunnat befordras

till högre beställning på aktiv stat, efter uppnådd pensionsålder erhållit

avsked från löjtnantsbeställningen den 27 augusti 1926 med rätt till en

årlig pension av 2,916 kronor jämte dyrtidstillägg;

att han utnämnts till kapten i armén år 1915 och till major i armén år

1933; ■''*?

att han till följd av sin sjukdom icke kunnat fullgöra trupptjänst under

senare delen av sin anställning å aktiv stat utan alltsedan den 4 oktober 1914

tjänstgjort såsom rullföringsbefälhavare, i vilken sistnämnda egenskap han

kvarstått jämväl efter avgången från aktiv stat den 27 augusti 1926;

att han efter sistnämnda tidpunkt såsom rullföringsbefälhavare åtnjutit ett

arvode av 3,180 kronor för år jämte dyrtidstillägg;

samt att för Engblom för närvarande gällande förordnande såsom befälhavare

för Sundsvalls västra rullföringsområde nr 65 upphör med utgången

av september månad 1941.

Engblom har hos Kungl. Maj:t anhållit att efter frånträdande! av förord
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

5

nandet såsom rullföringsbefälhavare komma i åtnjutande av kaptens pensionsförmåner.

Till stöd för framställningen har Engblom bland annat framhållit,

att han ådragit sig den sjukdom, som utgjort hinder för honom att

vinna befordran till kapten på stat, under tjänstgöring å Sollefteå läger år

1899, vilken tjänstgöring varit synnerligen ansträngande och strapatsrik och

under vilken inkvarteringen varit i hög grad ohygienisk.

I proposition till 1927 års riksdag (nr 71) föreslog Kungl. Maj.t i enlighet

med föredragande departementschefens hemställan, att riksdagen måtte medgiva

Engblom rätt att från och med dagen näst efter den, då hans förordnande

såsom rullföringsbefälhavare upphörde, uppbära tilläggspension till

sådant belopp, 1,188 kronor för år, att sammanlagda pensionsförmånerna

komme att uppgå till 4,104 kronor för år.

I utlåtande nr 36, punkt 30, avstyrkte bankoutskottet bifall till propositionen

och anförde därvid i huvudsak följande:

I likhet med statskontoret finner utskottet det innebära betänkligheter att

bereda en befattningshavare högre ålderspension än som svarar mot den lönegrad,

efter vilken hans avlöning utgått. På grund härav har utskottet ur

principiell synpunkt måst ställa sig synnerligen tveksamt mot det föreliggande

förslaget. Ett bifall till detsamma skulle enligt utskottets mening kunna

medföra konsekvenser av icke önskvärd art. Härtill kommer, att någon närmare

utredning icke förebragts angående Engbloms nuvarande hälsotillstånd

och möjligheterna för honom att förfarande tills vidare tjänstgöra såsom

rullföringsbefälhavare. Utskottet vill framhålla att, därest det skulle visa

sig att Engblom skulle ännu någon tid kunna uppehålla nämnda befattning

och alltså efter avskedstagandet kunna, utöver sin tjänstetid på stat,

räkna tjänstår såsom rullföringsbefälhavare, frågan örn tilläggspension åt

honom givetvis skulle, med hänsyn jämväl till vad som anförts angående

sannolika anledningen till utbrottet av hans sjukdom, komma i ett i viss

mån annat läge. I sakens nuvarande läge har utskottet ansett sig icke kunna

tillstyrka bifall till Kungl. Majlis förslag.

Riksdagen (skr. nr 214, p. 24) beslöt i enlighet med bankoutskottets hemställan.

Statskontoret har i utlåtande den 26 september 1940 anfört, bland annat,

följande:

Ämbetsverket måste alltjämt finna det ur principiell synpunkt och med

hänsyn till konsekvenserna betänkligt, att Engblom skulle erhålla större pension

än som svarar mot den avlöning, han under anställningen på stat uppburit.

Den av Engblom åberopade tjänstgöringen såsom rullföringsbefälhavare

torde icke heller kunna motivera en höjning av den Engblom tillkommande

pensionen.

I betraktande emellertid av samtliga i delta ärende förekommande omständigheter

av säregen art — icke minst de uttalanden, som från statsmakternas

sida gjordes, då frågan örn höjning av Engbloms pensionsförmåner

tidigare var föremål för behandling — synes del vara med billighet överensstämmande

alt Engblom, såsom han haft anledning att förvänta, vid frånträdande

av befattningen som rullföringsbefälhavare erhåller något tillägg

till den honom beviljade pensionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

I anslutning härtill har statskontoret anfört, att ämbetsverket icke ville

motsätta sig, att åtgärder vidtagas för att Engblom må erhålla en viss pensionsförhöjning

vid avgången från arvodesbefattningen, förslagsvis med ett

årligt belopp av 1,008 kronor.

Föredragande departementschefen har anfört:

I likhet med statskontoret finner jag ur principiell synpunkt betänkligheter

kunna anföras mot beviljande åt Engblom av tillägg till den författningsenligt

utgående pensionen. Jag vill dock med hänsyn till vad i ärendet förekommit

förorda, att förslag förelägges riksdagen örn beredande åt Engblom

av tilläggspension med av statskontoret ifrågasatt belopp.

Med hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter har utskottet ej velat

motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

3:o.

Förra rullföringsbiträdet, fanjunkaren i Kronobergs regementes reserv

Carl Peter Sandberg. Kungl. Majit föreslår under punkten 3 riksdagen

medgiva, att förra rullföringsbiträdet, fanjunkaren i Kronobergs regementes

reserv Carl Peter Sandberg må, räknat från och med den 1 oktober 1940,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1,200 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Sandberg är född den 26 februari 1875 och således 66 år gammal;

att han, som inträtt i krigstjänst vid Kronobergs regemente den 22 april

1893, förordnats till volontärvicekorpral den 10 september 1897 och till

volontärkorpral den 1 maj 1898;

att han efter avgång från korpralsbeställningen förordnats till sergeant

i förenämnda regementes reserv den 4 april 1902 och till fanjunkare i samma

reserv den 14 maj 1918;

att han under tiden 7 april 1902—30 september 1940 eller under omkring

3872 år i oavbruten följd innehaft befattning såsom rullföringsbiträde vid

Ljungby rullföringsområde nr 14;

att Sandberg såsom rullföringsbiträde uppburit ett årligt arvode å 2,130

kronor för år jämte arvodestillägg å 1,080 kronor för år förutom dyrtidstillägg;
samt

att Sandberg icke är berättigad till pension på grund av militäranställning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj.ts förevarande framställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

7

4:o.

Extra lantmätaren Emil Kristian Karl Aspgren. Under punkten 4 föreslår

Kungl. Majit riksdagen medgiva, alt extra lantmätaren Emil Kristian Karl

Aspgren må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar

sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 3,096 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Aspgren är född den 25 mars 1873 och således 68 år gammal;

att han den 18 juli 1892 antagits till lantmäterielev och den 13 maj 1897

konstituerats till lantmäteriauskultant (från och med ingången av år 1921

extra lantmätare);

att han alltsedan konstituerandet till lantmäteriauskultant — frånsett tiden

29 december 1916—10 september 1918, varunder han ej tjänstgjort vid

lantmäteristaten — fullgjort tjänstgöring huvudsakligen såsom tjänstemedhjälpare

hos distriktslantmätare och därunder jämväl självständigt handlagt

förrättningar på grund av särskilda förordnanden, varjämte han under

vissa tider uppehållit distriktslantmätartjänst ävensom innehaft förordnande

såsom extra assistent å lantmäterikontor;

att han senast tjänstgjort inom Uppsala län;

samt att han sedan år 1927 uppburit arvode av statsmedel å 2,000 kronor

för år, varå utgått dyrtidstillägg enligt för befattningshavare vid oreglerade

verk gällande grunder, samt härjämte i egenskap av tjänstemedhjälpare hos

distriktslantmätare för utförda förrättningar ägt uppbära viss del av arvode

enligt gällande lantmäteritaxa, å vilken sistnämnda inkomst — för Aspgren

beräknad till 3,200 kronor för år — utgått dyrtidstillägg av statsmedel jämlikt

kungörelsen den 15 maj 1925 (nr 192) angående tillskott till dyrtidstillägg

för vissa lantmätare.

Med biträdande av Kungl. Majits under förevarande punkt framställda

förslag hemställer utskottet,

att Kungl. Majits förevarande framställning må av riksdagen

bifallas.

5:o.

Arbetarna vid statens försöksgård Flahult Clas Wilhelm Karlsson och

Carl Evald Johansson. Kungl. Majit föreslår under punkten 5 riksdagen

medgiva, att envar av arbetarna vid statens försöksgård Flahult Clas Wilhelm

Karlsson och Carl Evald Johansson må från och med månaden näst

efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 360 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Karlsson och Johansson äro födda respektive den 10 september 1866 och

den 9 januari 1872;

att Karlsson under tiden 1 november 1919—31 december 1938 och Johansson

under tiden 1 april 1925—31 december 1938 innehaft anställning såsom

jordbruksarbetare vid svenska mosskulturföreningens försöksgård Flahult;

att de därefter — sedan försöksgården enligt riksdagens beslut från och

med den 1 januari 1939 övertagits av statsverket och införlivats med den statliga

försöksorganisationen vid lantbrukshögskolan — varit anställda vid den

av staten sålunda övertagna försöksgården;

samt att Karlssons och Johanssons avlöningsförmåner utgjorts av kontant

lön, vilken i medeltal för år räknat uppgått till, för Karlsson omkring 1,100

kronor och för Johansson omkring 1,200 kronor, ävensom förmån av fri

bostad jämte bränsle och potatisland.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 22 januari 1941

framhållit, att svenska mosskulturföreningen varit en statsunderstödd institution,

vars verksamhet under den tid ifrågavarande arbetare varit anställda

i föreningens tjänst till omkring 90 procent torde hava bekostats

av statsmedel. Visserligen hade nämnda arbetare formellt icke mer än 2 års

statstjänst, men med hänsyn till storleken av föreningens statsanslag syntes

det styrelsen rimligt, att anställningen hos föreningen räknades dem tillgodo.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

6:o.

Reservpostexpeditören Hilma Kihlberg, född Backelin. Kungl. Maj:t har

under punkten 6 föreslagit riksdagen medgiva, att reservpostexpeditören

Hilma Kihlberg, född Backelin, må från och med månaden näst efter den,

varunder hennes tjänstgöring vid postverket upphör, under sin återstående

livstid uppbära en årlig tjänstepension av 1,404 kronor, att utgå av

postmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kihlberg är född den 24 maj 1875 och således 65 år gammal;

att hon antagits till e. o. postexpeditör den 2 maj 1900 och befordrats till

extra biträde från och med den 1 september 1901;

att hon — som den 8 maj 1902 ingått äktenskap med dåvarande postmästaren

G. Kihlberg, född år 1850 — från och med den 15 oktober 1902

övergått till reservanställning och därefter intill den 1 juli 1920 endast i

mindre omfattning anlitats för tjänstgöringsuppdrag i postverket;

att hon från den 1 juli 1920 i en följd tjänstgjort såsom t. f. postexpeditör

i Bengtsfors;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

9

att hennes sammanlagda effektiva tjänstetid i postverket vid utgången av

år 1940 utgjorde 24 år 6 månader;

att hon under sin tjänstgöring i postverket efter den 30 juni 1920 åtnjutit

dagavlöning och att avlöningen under åren 1938—1940 uppgått till

förutom dyrtidstillägg respektive 3,198, 3,435 och 3,658 kronor för år eller

i medeltal omkring 3,430 kronor för år;

samt att hon efter sin år 1932 avlidne man åtnjuter familjepension, vilken

från och med den 1 juli 1939, beräknad jämlikt kungörelsen den 22

juni 1939 (nr 508) angående ny familjepension i vissa fall, utgår med 1,104

kronor för år jämte procentuellt tillägg (f. n. 26 procent).

Statskontoret har tillstyrkt pension åt Kihlberg med 1,560 kronor för år

och därvid beträffande beräkningen av pensionsbeloppet anfört, bland annat,

följande:

Kihlbergs genomsnittliga lön under åren 1938—1940, 3,430 kronor för

år, motsvarar närmast lön i 14 löneklassen å B-ort — den för hennes stationeringsort,

Bengtsfors, gällande ortsgruppen — i de före den 1 juli 1939

för civilförvaltningen gällande allmänna löneplanerna, till vilka de i civila

tjänstepensionsreglementet fastställda pensionsunderlagen äro anknutna.

Med utgångspunkt från lönen å A-ort i samma löneklass, 3,240 kronor,

skulle, med en beräknad anställningstid av 24 hela år, pensionen för Kihlberg

kunna bestämmas till (2/s X 3,240 = 2,160; 2i/so X 2,160 = 1,728;

1,728 — 10 procent därav == 1,555: 20 =) i avrundat tal 1,560 kronor för år.

Föredragande departementschefen har med hänsyn till den Kihlberg tillkommande

familjepensionen, till vilken staten till väsentlig del bidragit, ansett

att tjänstepensionen bör bestämmas till något lägre belopp än statskontoret

ifrågasatt, förslagsvis 1,404 kronor för år.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

7 :o.

Förra postbitriidet Oskar William Leonard Jacobson. Under punkten 7

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förra postbiträdet Oskar

William Leonard Jacobson må, räknat från och med den 1 juni 1940, under

sin återstående livstid uppbära en årlig pension av 1,332 kronor, att utgå av

postmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Jacobson är född den 20 november 1876 och således 64 år gammal;

att han under tiden 1 oktober 1901—31 maj 1940 under sammanlagt 23 år

8 månader inom postverket innehaft tjänstgöringsuppdrag med postexpeditörsgöromål,

därav sedan år 1927 i en följd å posterestanteavdelningen å

postkontoret Stockholm 1;

att han under nyssnämnda tid 1 oktober 1901—31 maj 1940 icke haft annan

sysselsättning utan stått till postverkets fulla förfogande;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

samt att hans avlöning vid postverket alltsedan år 1926 uppgått till i medeltal

3,600 kronor för år utan rätt till dyrtidstillägg.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

8:o.

Förra städerskorna vid postverket Teresia Wilhelmina Hansson, född

Jönsson, Agda Josefina Bratt, född Petersson, Anna Sofia Persson, född

Karlsson, Hedvig Maria Johansson, född Heringslake, Vendela AnderssonLindström

och Gerda Amalia Meischner, född Stolt. Kungl. Majit föreslår

under punkten 8 riksdagen medgiva, att var och en av förra städerskorna

vid postverket Teresia Wilhelmina Hansson, född Jönsson, Agda Josefina

Bratt, född Petersson, Anna Sofia Persson, född Karlsson, Hedvig Maria

Johansson, född Heringslake, Vendela Andersson-Lindström och Gerda

Amalia Meischner, född Stolt, må, Hansson, Bratt och Persson från och

med den 1 augusti 1940, Johansson från och med den 1 oktober 1940, Andersson-Lindström

från och med den 1 juli 1940 och Meischner från och

med den 1 januari 1940, under sin återstående livstid av postmedel uppbära

en årlig pension, Hansson å 360 kronor samt Bratt, Persson, Johansson,

Andersson-Lindström och Meischner å 408 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Hansson,

att hon är född den 8 mars 1873 och således 68 år gammal;

att hon under tiden 1 maj 1921—3 juli 1940 eller omkring 19 år 2 månader

varit anställd såsom städerska vid postkontoret i Hälsingborg med en daglig

arbetstid av i medeltal 4 V2 timmar;

samt att ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren uppgått

till i medeltal omkring 780 kronor för år;

beträffande Bratt och Persson,

att de äro födda respektive den 22 juli 1872 och den 15 maj 1876 samt

således 68 respektive 64 år gamla;

att de under tiden 16 juni 1922—31 juli 1940 eller under omkring 18 år

1 månad varit anställda såsom städerskor vid postdirektionen i Västra distriktet

(Göteborg) med en daglig arbetstid av i medeltal 4 V2 timmar;

samt att ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren för

var och en av dem uppgått till i medeltal 1,415 kronor för år;

beträffande Johansson,

att hon är född den 2 september 1865 och således 75 år gammal;

att hon under tiden 1 februari 1914—30 september 1940 eller under 26 år

8 månader varit anställd såsom städerska vid postkontoret i Södertälje med

en daglig arbetstid av 4 V2 timmar;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

11

samt att ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren uppgått

till i medeltal omkring 980 kronor för år;

beträffande Andersson-Lindström,

att hon är född den 23 februari 1865 och således 76 år gammal;

att hon under tiden 1 oktober 1920—30 juni 1940 eller under 19 år 9 månader

varit anställd såsom postkupéstäderska i Göteborg med en daglig arbetstid

av 6 V2 timmar å söckendagar och 5 V2 timmar å helgdagar;

samt att ersättningen för städningsarbetet under de senaste fem åren uppgått

till i medeltal omkring 2,750 kronor för år; och

beträffande Meischner,

att hon är född den 25 december 1866 och således 74 år gammal;

att hon under åren 1920—1939 varit anställd såsom städerska i postverkets

tjänst, senast vid postkontoret Göteborg 1;

att städningsarbetet krävt en daglig arbetstid av 6 timmar;

samt att ersättningen för städningsbestyret under de senaste fem åren

uppgått till i medeltal 1,560 kronor för år.

Förenämnda anställningshavare, som icke blivit underkastade bestämmelserna

i tjänstepensionsreglementet för arbetare, kunna ej heller komma i

åtnjutande av pension enligt kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med

föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst,

enär de vid den tidpunkt, då de uppnådde 60 års ålder, icke under sammanlagt

15 år innehaft anställning i statens tjänst.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Stockholm den 27 mars 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Sandén*, von Horn*,

Sundvik och Bodin i Visby;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Gustavson i Västerås, Hilding, Svedman,

Söderdahl, Nilsson i Landskrona, Molander i Stockholm och Persson i Norrby.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 124 angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. a1 i texten