Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr lii angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

1941-03-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr lii angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr lii angående

pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

m. fl.

I en den 7 mars 1941 dagtecknad proposition, nr 144, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, under punkterna 1—7 framlagt förslag angående

pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den

mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

l:o.

F. d. kaptenen vid Norrlands artilleriregemente Nils Uno Gustaf Holmgren.

Under punkten 1 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit

riksdagen medgiva, att f. d. kaptenen vid Norrlands artilleriregemente Nils

Uno Gustaf Holmgren må från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar nu innehavd anställning hos statens livsmedelskommission, åtnjuta

två tredjedelar av det honom för kaptensbeställningen närmast före

den 1 januari 1931 tillkommande pensionsbeloppet.

I ärendet har inhämtats följande:

Holmgren, som är född den 22 november 1872, erhöll från och med den

23 maj 1924 avsked med pension från beställningen såsom kapten vid Norrlands

artilleriregemente och inträdde samtidigt såsom kapten i Bodens artilleriregementes

reserv.

Holmgrens pensionsförmåner utgjorde intill den 1 juli 1925 dels 600 kronor

pension i femte klassen av arméns pensionskassa, dels ock 2,120 kronor

fyllnadspension jämte 1,270 kronor pensionsförbättring. Från och med den

1 juli 1925 tillkommo 522 kronor pensionsförhöjning från därtill anvisade

statsmedel, varefter pensionsförmånen, förutom dyrtidstillägg, uppgick till

sammanlagt 4,512 kronor för år.

Genom Kungl. Maj:ts utslag den 8 december 1930 dömdes Holmgren för

konkursbedrägeri genom falsk bokföring till straffarbete i två år jämte ett

års påföljd enligt 2 kap. 19 § allmänna strafflagen. Detta straff nedsatte

sedermera Kungl. Majit av nåd till ett år nio månaders straffarbete med oförändrad

påföljd.

Enligt för armén vid tiden för Holmgrens avgång ur tjänst gällande pensionsbestämmelser

gick den, som efter erhållet avsked från tjänstebefattning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

13

blivit genom i vederbörlig ordning meddelat beslut dömd till straffpåföljd

enligt 2 kap. 19 § allmänna strafflagen, förlustig rätten till pension i dess

helhet. I enlighet härmed förklarade direktionen över arméns pensionskassa

genom utslag den 17 december 1930 Holmgren från och med den 1 januari

1931 förlustig såväl den s. k. kassapensionen som de till väsentlig del av

statsmedel utgående förmånerna av fyllnadspension, pensionsförbättring och

pensionsförhöjning. På därom av Holmgren gjord ansökning medgav emellertid

Kungl. Majit genom beslut den 13 mars 1931, att Holmgren finge

från och med den 1 januari 1931 åtnjuta pension från arméns pensionskassa

med 600 kronor för år — motsvarande kassapensionen — dock utan

rätt till tilläggsförmåner.

I en till Kungl. Majit ställd, den 20 december 1937 dagtecknad skrift har

Holmgren hemställt om vidtagande av åtgärd för beredande åt honom av

full tjänstepension från och med den 1 januari 1931. Till stöd för framställningen

har Holmgren framhållit, att enligt numera gällande bestämmelser i

militära tjänstepensionsreglementet pensionstagare, som efter avskedet ådömts

ansvar för brott, begånget efter avgången från statstjänsten, äger bibehålla

sin pension oavkortad, varför Holmgren, om dessa bestämmelser blivit å

honom tillämpliga, icke skulle hava gått förlustig någon del av pensionsrätten.

Av ansökningen och handlingarna i övrigt i ärendet inhämtas, att Holmgren

efter att under åren 1932—1934 hava innehaft vissa anställningar av

tillfällig natur, under augusti 1934 vann anställning som kontorsbiträde hos

statens spannmålsnämnd, vilken anställning han innehade till och med augusti

1935. Efter sistnämnda tidpunkt har han intill utgången av år 1940

innehaft förordnande såsom reseombud för utövande av kontroll över uppbörden

från kvarnarna av veteavgift m. m., därav till utgången av november

1939 hos statens jordbruksnämnd och under tiden december 1939—december

1940 hos statens livsmedelskommission. I sistberörda egenskap har Holmgren

åtnjutit ersättning i form av dagarvode, senast utgörande 20 kronor. På grund

av iråkad långvarig sjukdom (kronisk ledgångsreumatism) har han efter

utgången av december månad 1940 icke kunnat erhålla förlängt förordnande

såsom reseombud och kan numera — enligt vad livsmedelskommissionen

upplyst — icke, i den mån han överhuvud taget visar sig arbetsför, hos kommissionen

påräkna annan befattning än anställning tills vidare till den 1 juli

1941 såsom extra tjänsteman med betydligt lägre arvode än han under senare

år åtnjutit.

Föredragande departementschefen har anfört bl. a. följande:

För egen del finner jag mig med hänsyn till de förhållanden, som i nu

föreliggande fall äro för handen, och med hänsyn jämväl tagen till Holmgrens

väl vitsordade tjänstgöring lius livsmedelskommissionen och vissa andra

civila statliga institutioner böra ifrågasätta, att Holmgren, då han nu på

grund av ålder och sjukdom lämnar sin anställning hos livsmedelskommissionen,

herodes förbättrad ställning i pensionshänseende. Jag anser mig

dock ej kunna tillstyrka, att Holmgren, vilken jämlikt statsmakternas tidigare

beslut för närvarande äger uppbära en tredjedel av kaptenspensionen, berättigas

åtnjuta denna pension i sin helhet — varigenom han skulle försättas

i samma läge som örn de först efter hans avgång ur militärtjänst tillkomna

bestämmelserna i militära tjänstepensionsreglementet iigt å honom

tillämpning —- utan finner skäligt förorda, alt han erhåller rätt alt åtnjuta

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

ytterligare en tredjedel av pensionen eller 1,504 kronor. Sammanlagda pensionsförmånen

för Holmgren bleve vid bifall härtill 3,008 kronor för år

jämte dyrtidstillägg. Den nu föreslagna pensionsförbättringen synes böra

få av Holmgren åtnjutas från och med månaden näst efter den, varunder

han avgått från anställningen hos livsmedelskommissionen.

Med biträdande av Kungl Maj:ts ifrågavarande förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

2:o.

Extra tvättbiträdet vid serafimerlasarettet Signe Johanna Johnsson*

Kungl. Majit föreslår under punkten 2 riksdagen medgiva, att extra tvättbiträdet

vid serafimerlasarettet Signe Johanna Johnsson må från och med

månaden näst efter den, varunder hon lämnat sin anställning, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 756 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Johnsson är född den 3 maj 1884 och således 56 år gammal;

att hon från och med den 15 oktober 1915 varit anställd såsom tvättbiträde

vid serafimerlasarettet, från vilken anställning hon från och med den

10 april 1940 åtnjutit ledighet på grund av sjukdom;

att — sedan staten från och med den 1 juli 1937 övertagit driften vid

serafimerlasarettet, varvid lasarettet ställts under direktionens för karolinska

sjukhuset förvaltning — Johnsson erhållit ställning såsom extra tjänsteman

med avlöning enligt av nämnda direktion fastställd löneplan;

att Johnssons avlöningsförmåner, inberäknat dyrtidstillägg, under åren

1935—1939 uppgått till i medeltal omkring 2,050 kronor för år;

samt att Johnsson, som under tiden maj—augusti 1940 vårdats å sjukhus

för skallskada, bröstkräfta samt blodpropp i höger lunga, icke förväntas

kunna återinträda i tjänstgöring.

Statskontoret har tillstyrkt beredande av pension åt Johnsson till belopp

av 756 kronor och därvid beträffande pensionsbeloppets beräkning

anfört, bland annat, följande:

De av Johnsson åtnjutna löneförmånerna motsvara närmast — efter frånräknande

av vad som kan anses motsvara dyrtidstillägg — lön i 1 löneklassen

å G-ort i de före den 1 juli 1939 för civilförvaltningen gällande allmänna

löneplanerna, till vilka de i civila tjänstepensionsreglementet fastställda

pensionsunderlagen äro anknutna. Med utgångspunkt från lönen

å A-ort i samma löneklass, 1,500 kronor, skulle — med en beräknad anställningstid

av 25 år — pensionen för Johnsson kunna bestämmas till

(“As X 1,500 = 1,000; 1,000 — 10 procent därav = 900; 27so X 900 =) i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

15

avrundat tal 756 kronor för år. Detta belopp synes tämligen väl anpassa sig

till de pensioner, som genom statsmakternas beslut vid 1939 års lagtima riksdag

beviljats sömmerskorna vid serafimerlasarettet Hilma Augusta Nilsson

och Engla Helena Nordin samt badbiträdet därstädes Hilda Sofia Johansson

tprop. nr 194, p. 8; bankoutsk. uti. nr 39, p. 8; riksd. skr. nr 222).

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att Kungl. Maj :ts förevarande framställning må vinna riksdagens

bifall.

3:o.

Förra städerskan vid centraltullkammaren i Stockholm Anna Sofia Högström.

Kungl. Majit föreslår under punkten 3 riksdagen medgiva, att förra

städerskan vid centraltullkammaren i Stockholm -Anna Sofia Högström må,

räknat från och med den 1 oktober 1940, under sin återstående livstid från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 408 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Högström är född den 19 augusti 1873 och således 67 år gammal;

att hon utfört städningsarbete vid tullverket åtminstone under tiden 1 januari

1918—30 september 1940 eller under 22 år 9 månader;

att hon därvid under åren 1918 och 1919 biträtt sin moder med städningsarbete

i tullverket men sedan år 1920 självständigt omhänderhaft städningsarbetet;
att

Högströms dagliga arbetstid, såvitt kunnat utrönas, utgjort under tiden

januari 1920—september 1924 lägst 2 timmar och högst något över 4

timmar, under tiden oktober 1924—februari 1935 8 å 9 timmar och under

tiden därefter i medeltal omkring 3 V2 timmar;

att hennes ersättning för städningsarbetet — förutom viss gottgörelse för

s. k. storrengöring — utgått med omkring 2,700 kronor under ett vart av

åren 1925—1934 och med i medeltal omkring 1,100 kronor för år under åren

1935—1939;

samt att hon mot erläggande av en engångssumma av omkring 7,000 kronor,

utgörande hennes samtliga besparingar, blivit inskriven såsom pensionär

å Danviks hem för sin återstående livstid.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits ifrågavarande framställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

4:o.

Vaktmästaren vid tekniska skolan i Stockholm Carl Lorentz Ferdinand

Granfelt. Under punkten 4 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

att vaktmästaren vid tekniska skolan i Stockholm Carl Lorentz Ferdinand

Granfelt må från och med månaden näst efter den, varunder hans anställning

vid skolan upphör, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Granfelt är född den 27 mars 1877 och således nära 64 år gammal;

att han från och med den 1 oktober 1915 eller under mer än 25 år varit

anställd såsom vaktmästare vid tekniska skolan i Stockholm;

att den av Granfelt innehavda befattningen enligt föreliggande förslag till

viss omorganisation av tekniska skolan (jfr årets statsverksproposition, åttonde

huvudtiteln, punkt 184) kommer att indragas med utgången av innevarande

läsår;

att Granfelts tjänstgöring, vilken väsentligen varit förlagd till kvällarna,

omfattar 261/2 timmar i veckan, varjämte han är skyldig att utom tjänstgöringstiden

utföra förekommande reparationer å skolans möbler och inventarier,

vilket arbete beräknas taga i anspråk omkring 6 timmar i veckan;

att han förutom sin tjänstgöring vid skolan i förhyrd lokal utom skolan

bedrivit snickeriverksamhet, vilken emellertid varit av ringa omfattning och

lämnat honom endast en mindre årlig inkomst, varför hans inkomst av vaktmästarsysslan

varit hans huvudsakliga förvärvskälla;

samt alt Granfelts avlöningsförmåner uppgå till 1,670 kronor för år jämte

dyrtidstillägg enligt för befattningshavare vid statens oreglerade verk gällande

grunder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande framställning.

5:o.

Förre förmannen och ordningsvakten vid karolinska sjukhusets nybyggnad

Erik Axel Pettersson Törnblom. Kungl. Majit har under punkten 5

föreslagit riksdagen medgiva, att förre förmannen och ordningsvakten vid

karolinska sjukhusets nybyggnad Erik Axel Pettersson Törnblom må, räknat

från och med den 1 december 1940, under sin återstående livstid från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

540 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Törnblom är född den 17 maj 1877 och således 63 år gammal;

att han under tiden 1 november 1895—31 oktober 1898 innehaft fast anställning

vid Svea ingenjörsbataljon;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

17

att han under tiden februari 1912—februari 1918 under sammanlagt omkring

1 år 2 månader varit anställd såsom arbetare vid statens järnvägsbyggnader;
att

han under åren 1918 och 1919 sammanlagt 1 år 6 månader tjänstgjort

såsom arbetsförman vid arméns intendenturförråd i Boden eller vid arbeten

inom Bodens fästning;

att han under tiden 1 januari 1921—15 mars 1923 arbetat såsom förman

vid Södra Sveriges statsarbeten;

att han under tiden 1 november 1931—30 april 1940 innehaft anställning

såsom förman och ordningsvakt vid karolinska sjukhusets nybyggnad och

under tiden 1 maj—30 november 1940 varit extra arbetare vid sjukhuset;

att Törnblom — utöver förenämnda anställning i statens tjänst om tillhopa

omkring 17 år — enligt egna uppgifter, vilka dock ej kunnat bestyrkas, fullgjort

arbete för statens räkning under sammanlagt 8 år 7 månader;

att Törnbloms inkomster av anställningen vid karolinska sjukhuset under

åren 1935—1937 utgjort 4,200 kronor för år jämte förmån av fri bostad samt

under åren 1938, 1939 och 1940 uppgått till respektive 4,700, 4,830 och

3,912 kronor.

Statens pensionsanstalt har ansett pensionen till Törnblom skäligen böra

bestämmas till 540 kronor för år eller det i kungörelsen 1934: 585 för manlig

arbetare angivna beloppet för en anställningstid understigande 20 år.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

6:o.

Förste postiljonen Erik Albin Salander. Under punkten 6 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen medgiva, att förste postiljonen Erik Albin Salander

må från och med dagen näst efter den, då han avgår ur tjänst, under sin

återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

tjänstepension — tilläggspension med 240 kronor för år, att utgå av postmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Salander är född den 17 maj 1877 och således 63 år gammal;

att han antogs till extra vaktbetjänt vid postverket den 18 november 1898,

utnämndes till ordinarie vaktbetjänt den 27 december 1902 samt befordrades

till sin nuvarande befattning som förste postiljon (lönegrad A 8) den 23

december 1911;

samt att han vid utgången av maj månad 1941 uppnår för honom gällande

pensionsålder.

Under tjänstgöring i postkupé å järnvägssträckan Kiruna—Luleå blev

Eilvinp lill riksdagens protokoll 19\1. 8 sami. Nr 29—31.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Salander den 14 mars 1918 utsatt för olycksfall. Därvid synes hava tillgått

så, att Salander, efter det att postvagnen urspårat till följd av axelbrott,

under försök att stoppa tåget slungats av vagnen och vid fallet ådragit sig

åtskilliga skador av svårartad beskaffenhet. I anledning av olycksfallet åtnjöt

Salander sammanhängande sjukledighet under tiden 15 mars 1918

—31 januari 1921, under vilken tid han på grund av gällande avlöningsbestämmelser

uppbar oavkortad lön och i mån av behov åtnjöt läkarvård

å postverkets bekostnad. Därutöver tilldelade generalpoststyrelsen

vid tre olika tillfällen Salander gratifikationer till ett sammanlagt belopp

av 600 kronor såsom ersättning för utgifter, vilka förorsakats honom

genom olycksfallet. Från och med den 1 februari 1921 bereddes Salander,

enär hans arbetsförmåga genom olycksfallet blivit nedsatt och han till följd

därav blivit urståndsatt att utföra mera ansträngande arbete eller utföra full

dagstjänst, särskild lättare tjänstgöring vid postkontoret i Luleå med en daglig

arbetstid av allenast fem timmar. Denna tjänstgöring har Salander sedan

uppehållit med vissa avbrott i anledning av sjukdom m. m.

I skrivelse den 7 februari 1941 har generalpoststyrelsen, med anledning av

en av Salander hos styrelsen gjord framställning, hemställt, att Salander

efter avgång ur tjänst med utgången av maj månad 1941 måtte få åtnjuta

tjänstepension till samma belopp, som jämlikt civila tjänstepensionsreglementet

utgår till överpostiljon (lönegrad A 10). Styrelsen har härvid erinrat, att

ett i viss mån likartat ärende varit föremål för beslut av 1928 års riksdag

(prop. nr 140, p. 4; bankoutsk. uti. nr 31, p. 4; riksd. skr. nr 353, p. 4), då

förste postiljonen Johannes Andersson Almén beviljades tilläggspension, motsvarande

skillnaden i pension för en förste postiljon och en överpostiljon.

Statskontoret har i utlåtande den 21 februari 1941 anfört, att ämbetsverket

med hänsyn till riksdagens tidigare i föreliggande fråga gjorda uttalande

ville tillstyrka tilläggspension åt Salander, vilken reglementsenligt torde vara

berättigad till hel pension såsom förste postiljon med 1,920 kronor för år.

Tilläggspensionen torde därvid böra bestämmas till ett årligt belopp av 240

kronor, motsvarande skillnaden mellan för överpostiljon och förste postiljon

fastställt pensionsunderlag.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må vinna

riksdagens bifall.

7 :o.

Förra översköterskan vid garnisonssjukhuset å Karlsborg Anna Tjernberg.

Kungl. Maj:t har under punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva,

att den uppskjutna tjänstepension, som enligt reglementet för statens pensionsanstalt

må tillkomma förra översköterskan vid garnisonssjukhuset å Karlsborg

Anna Tjernberg, må förhöjas med 380 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

19

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Tjernberg är född den 1 juli 1886 och alltså den 1 juli 1941 uppnår

55 års ålder;

att hon efter genomgången sjuksköterskeutbildning innehaft bland annat

följande anställningar vid civila sjukvårdsanstalter, nämligen

såsom Översköterska och operationssköterska vid länslasarettet i Norberg

under tiden 1 februari 1909—20 september 1911 (2 år 7 månader

20 dagar),

såsom avdelningssköterska vid lasarettet i Eskilstuna under tiden 21

september 1911—1 juni 1912 (8 månader 11 dagar),

såsom Översköterska och operationssköterska vid länslasarettet i Piteå

under tiden 15 juli 1913—15 juli 1920 (7 år) och

såsom husmoder och instruktionssköterska vid länslasarettet i Hudiksvall

under tiden 15 januari 1921—1 oktober 1928 (7 år 8 månader

17 dagar);

att den av Tjernberg vid länslasarettet i Hudiksvall innehavda sjuksköterskebefattningen

förenats med pensionsrätt i statens pensionsanstalt från

och med den 1 januari 1922, därvid rätt till tjänstårsberäkning medgavs

Tjernberg för tiden från och med den 1 juli 1916, d. v. s. i den utsträckning,

som erfordrades för att Tjernberg under förutsättning av oavbruten tjänstårsberäkning

efter inträdet i anstalten till pensionsåldern skulle kunna uppnå

för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår;

att hon den 1 januari 1930 tillträtt icke-ordinarie anställning såsom Översköterska

vid medicinska avdelningen vid garnisonssjukhuset å Karlsborg,

vilken anställning jämväl varit förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt;
att

Tjernberg, sedan hon från och med den 3 maj 1932 erhållit ledighet

från sistnämnda befattning på grund av nervsjukdom, icke medgivits återinträda

i tjänst och uppsagts från anställningen med utgången av november

månad samma år;

att hon därefter icke lyckats vinna förnyad anställning vid försvarsväsendet

eller annan med pensionsrätt förenad anställning men under åtskilliga

tidsperioder under åren 1934—1941 fullgjort vikariatstjänstgöring vid Gävle

och Söderhamns lasarett ävensom vid centrallasarettet i Kalmar, för vilken

tjänstgöring hon erhållit de bästa vitsord.

Därest Tjernberg icke före uppnåendet den 1 juli 1941 av för sjuksköterskor

gällande pensionsålder, 55 år, erhållit förnyad med pensionsrätt i

statens pensionsanstalt förenad befattning, äger hon vid sistnämnda tidpunkt

tillträda allenast s. k. uppskjuten tjänstepension från pensionsanstalten.

Denna pension kommer enligt verkställda beräkningar att årligen

uppgå till 70 kronor, vartill kommer pensionstillägg å 70 kronor och pensionsförhöjning

å 16 kronor ävensom dyrtidstillägg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Föredragande departementschefen har anfört följande.

Då Tjernberg, som snart uppnår den för sjuksköterskor stadgade pensionsåldern,

ännu icke vunnit någon ny, med pensionsrätt förenad anställning,

synes kunna förutsättas, att hon författningsenligt icke kan bliva berättigad

till annan pensionsförmån än den förut omförmälda, från statens

pensionsanstalt utgående uppskjutna tjänstepensionen å 156 kronor för år

jämte dyrtidstillägg. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som här föreligga

och som närmare belysas av handlingarna i ärendet, anser jag mig emellertid

böra förorda, att — på sätt de hörda myndigheterna även tillstyrkt —

förbättrade pensionsförmåner beredas Tjernberg. Beträffande avvägningen

av pensionsförhöjningen ansluter jag mig till statens pensionsanstalts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Stockholm den 27 mars 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 29.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 124 angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. a1 i texten