Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensioner för vissa f. d. lärare vid folkoch småskolor.
1941-04-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1941:35, Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensioner för vissa f. d. lärare vid folkoch småskolor.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 35.
1
Nr 35.
Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1941 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensioner
för vissa f. d. lärare vid folk- och småskolor.
I en inom andra kammaren under nr 201 av herrar Mosesson och Hallén
väckt motion har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit begära
skyndsam utredning angående förbättrade pensioner för f. d. lärare vid folkoch
småskolor, som på grund av okunnighet örn pensionsbestämmelserna
erhållit oskäligt låga pensioner.
Till stöd för detta yrkande åberopas i motionen omständigheterna i två
fall, då småskollärarinnor, vilka haft en jämförelsevis lång tjänstetid men
avgått före pensionsålderns inträde, erhållit mycket små pensioner.
Det ena fallet rör förra småskollärarinnan Augusta Vilhelmina
Gustafsson, född Johansson.
Av handlingar, som utskottet införskaffat från statens pensionsanstalt,
framgår,
att Gustafsson är född den 7 juli 1877 och således 63 år gammal;
att hon avlade småskollärarinneexamen den 7 juni 1894;
att hon tjänstgjorde såsom småskollärarinna i Gestads skoldistrikt under
tiden 15 februari 1895—15 september 1896 och i Vassända-Naglums skoldistrikt
under tiden därefter intill den 1 januari 1916;
att hon tjänstgjorde såsom ordinarie småskollärarinna i Trollhättans skoldistrikt
under tiden 1 januari 1916—30 augusti 1926, vilken sistnämnda dag
hon vid en ålder av 49 år avgick från sin befattning med rätt till s. k. uppskjuten
tjänstepension;
att avgången enligt Gustafssons egen uppgift i skrivelse till statens pensionsanstalt
den 10 november 1926 berodde på avflyttning från orten i anledning
av ingånget äktenskap;
samt att statens pensionsanstalt genom beslut den 13 augusti 1937 tillförsäkrade
henne en årlig tjänstepension av 84 kronor att utgå från och med
den 7 juli 1937, vilken pension beräknats försäkringstekniskt med hänsyn
tagen till av Gustafsson under 29 år erlagda pensionsavgifter.
I motion II: 22 hemställdes vid 1939 års riksdag, att Gustafsson måtte
erhålla uppskjuten livränta i enlighet med grunderna i tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl.
I utlåtande nr 28, punkt 1, anförde bankoutskottet följande:
Det i motionen väckta förslaget avser, att Gustafsson, som den 30 augusti
1926 vid en ålder av 49 år avgått från sin befattning som småskollärarinna,
skulle erhålla uppskjuten livränta av statsmedel, beräknad som örn tjänste
Bihting
till riksdagens protokoll 19tl. 8 sami. Nr 35. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 35.
pensionsreglementet för folkskollärare m. fl. av den 17 juni 1938 (nr 423)
samt kungörelserna nr 492/1938 med föreskrifter rörande tillämpning av
samma reglemente och nr 581/1935 med föreskrifter angående uppskjuten
livränta varit gällande vid hennes avgång från tjänsten. Detta förslag innebär
sålunda, att ifrågavarande bestämmelser skulle retroaktivt tillämpas å
Gustafsson. Utskottet har icke kunnat undgå att finna ett dylikt förfarande
ur principiella synpunkter betänkligt. Med hänsyn härtill och då ett bifall
till motionen med all sannolikhet skulle medföra icke önskvärda konsekvenser,
har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till densamma.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan, att motionen icke
skulle föranleda någon åtgärd.
Det i den nu föreliggande motionen åberopade andra fallet rör förra
småskollärarinnan Hilma Elise Katarina Söderström,
född Vestling.
Av handlingar, som utskottet införskaffat från statens pensionsanstalt,
framgår,
att Söderström är född den 17 maj 1873;
att hon tjänstgjorde såsom ordinarie småskollärarinna vid olika småskolor
under tiden 1 februari 1891—20 juni 1916, vilken sistnämnda dag hon
vid en ålder av 43 år avgick från sin ordinarie befattning utan rätt till pension;
att
avgången enligt Söderströms egen uppgift i skrivelse till statens pensionsanstalt
den 18 juni 1927 berodde på att hon ingick äktenskap;
att hon under åren 1919—1923 tjänstgjorde såsom vikarierande småskollärarinna
under sammanlagt 18 veckor;
att statens pensionsanstalt genom beslut den 21 juli 1933 tillförsäkrade
henne en årlig s. k. uppskjuten tjänstepension av 36 kronor att utgå från
och med den 17 maj 1933, vilken pension beräknats försäkringstekniskt med
hänsyn tagen till av Söderström under 23 år erlagda pensionsavgifter.
Enligt § 20 mom. 2 i reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december
1919 åligger det befattningshavare, som avgår med rätt till uppskjuten
pension, att inom 90 dagar därefter för anstalten anmäla sin avgång, vid
äventyr att pensionen minskas med 10%, därest icke anstalten på grund av
särskilda omständigheter finner skäligt medgiva, att denna påföljd icke skall
äga rum.
Varken Gustafsson eller Söderström hava emellertid drabbats av här avsedda
påföljd, vilket bör framhållas till beriktigande av en härom i motionen
lämnad uppgift.
Utskottet. Av utredningen framgår, att såväl Gustafsson som Söderström på egen begäran
före uppnådd pensionsålder avgått från sina småskollärarinnetjänster
för att ingå äktenskap samt att de blivit författningsenligt tillerkända s. k.
uppskjuten tjänstepension.
I motionen göres gällande, att Gustafsson och Söderström på grund av
okunnighet om pensionsreglementets bestämmelser kommit i en synnerligen
ogynnsam ställning i pensionshänseende. I anledning härav må framhållas,
Bankoutskottets utlåtande Nr 35.
3
att ifrågavarande lärarinnor visserligen skulle, därest de vid tiden för pensionsålderns
inträdande tjänstgjort såsom vikarierande lärarinnor, kunnat
vid pensionsålderns inträde komma i åtnjutande av tjänstepensioner till högre
belopp än de nuvarande pensionerna. Utskottet vill emellertid erinra, att
riksdagens revisorer i sin år 1933 avgivna berättelse (§ 59) påtalat det oegentliga
i att lärare, som av en eller annan anledning redan lämnat undervisningsväsendet,
genom dylika korta vikariat förskaffade sig ökade pensionsförmåner,
samt att pensionsrätten för vikarier borttagits år 1938. Såvitt utskottet
kunnat finna, lärer någon bärande motivering icke kunna anföras
för att riksdagen skulle genom skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning
angående förbättrade pensioner för f. d. lärare vid folk- och småskolor,
som på grund av okunnighet örn pensionsbestämmelserna erhållit oskäligt
låga pensioner. En dylik framställning måste därför motiveras av billighetsskäl.
Vid bedömandet av detta spörsmål torde emellertid följande förhållanden
böra beaktas.
Lärare vid folk- och småskolor hava numera enligt tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl., vilket trädde i tillämpning den 1 januari
1938, vid avgång från tjänsten före uppnådd pensionsålder erhållit rätt till
uppskjuten livränta, vilken i regel avsevärt överstiger den s. k. uppskjutna
pensionen enligt reglementet för statens pensionsanstalt. Att för lärare, som
avgått före det nya reglementets tillkomst, retroaktivt tillämpa bestämmelserna
om uppskjuten livränta synes, såsom utskottet i sitt ovan återgivna
utlåtande år 1939 framhöll, med hänsyn till konsekvenserna icke kunna
ifrågakomma. Det må i detta sammanhang erinras, att innan rätten till uppskjuten
livränta åren 1934 och 1935 infördes för de civila och militära statstjänstemännen,
dessa vid frivillig avgång från tjänsten förlorade icke blott
sin pensionsrätt utan även — med undantag dock för tjänstemännen vid
kommunikationsverken — sina inbetalda tjänstepensionsavgifter. De skäl, som
kunna anföras för en förbättring av pensionerna för förtidsavgångna lärare,
kunna därför i minst lika hög grad åberopas såsom stöd för att de utan
pension avgångna statstjänstemännen skulle beredas någon pensionsförmån.
Yrkanden i sådan rikting hava emellertid hittills icke vunnit beaktande, och
utskottet är icke berett att förorda någon åtgärd härutinnan.
Med hänsyn till det ovan anförda har utskottet, med allt behjärtande av
de ömmande omständigheter, som onekligen föreligga i de i motionen berörda
fallen, icke funnit sig kunna tillstyrka någon åtgärd i motionens syfte.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion II: 201 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 1 april 1941,
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 35.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Sandén, Leander*, Andersson
Jäger*, Bodin i Visby, Nordenson* och Albertsson;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, K. A. Westman, Andersson
Munkaljungby, Hilding, Sundberg, Ericsson i Kinna och Hallberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
417523. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.