Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensioner för vissa f. d. lärare vid folkoch småskolor.

1941-04-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:35, Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensioner för vissa f. d. lärare vid folkoch småskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade pensioner

för vissa f. d. lärare vid folk- och småskolor.

I en inom andra kammaren under nr 201 av herrar Mosesson och Hallén

väckt motion har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit begära

skyndsam utredning angående förbättrade pensioner för f. d. lärare vid folkoch

småskolor, som på grund av okunnighet örn pensionsbestämmelserna

erhållit oskäligt låga pensioner.

Till stöd för detta yrkande åberopas i motionen omständigheterna i två

fall, då småskollärarinnor, vilka haft en jämförelsevis lång tjänstetid men

avgått före pensionsålderns inträde, erhållit mycket små pensioner.

Det ena fallet rör förra småskollärarinnan Augusta Vilhelmina

Gustafsson, född Johansson.

Av handlingar, som utskottet införskaffat från statens pensionsanstalt,

framgår,

att Gustafsson är född den 7 juli 1877 och således 63 år gammal;

att hon avlade småskollärarinneexamen den 7 juni 1894;

att hon tjänstgjorde såsom småskollärarinna i Gestads skoldistrikt under

tiden 15 februari 1895—15 september 1896 och i Vassända-Naglums skoldistrikt

under tiden därefter intill den 1 januari 1916;

att hon tjänstgjorde såsom ordinarie småskollärarinna i Trollhättans skoldistrikt

under tiden 1 januari 1916—30 augusti 1926, vilken sistnämnda dag

hon vid en ålder av 49 år avgick från sin befattning med rätt till s. k. uppskjuten

tjänstepension;

att avgången enligt Gustafssons egen uppgift i skrivelse till statens pensionsanstalt

den 10 november 1926 berodde på avflyttning från orten i anledning

av ingånget äktenskap;

samt att statens pensionsanstalt genom beslut den 13 augusti 1937 tillförsäkrade

henne en årlig tjänstepension av 84 kronor att utgå från och med

den 7 juli 1937, vilken pension beräknats försäkringstekniskt med hänsyn

tagen till av Gustafsson under 29 år erlagda pensionsavgifter.

I motion II: 22 hemställdes vid 1939 års riksdag, att Gustafsson måtte

erhålla uppskjuten livränta i enlighet med grunderna i tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl.

I utlåtande nr 28, punkt 1, anförde bankoutskottet följande:

Det i motionen väckta förslaget avser, att Gustafsson, som den 30 augusti

1926 vid en ålder av 49 år avgått från sin befattning som småskollärarinna,

skulle erhålla uppskjuten livränta av statsmedel, beräknad som örn tjänste
Bihting

till riksdagens protokoll 19tl. 8 sami. Nr 35. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 35.

pensionsreglementet för folkskollärare m. fl. av den 17 juni 1938 (nr 423)

samt kungörelserna nr 492/1938 med föreskrifter rörande tillämpning av

samma reglemente och nr 581/1935 med föreskrifter angående uppskjuten

livränta varit gällande vid hennes avgång från tjänsten. Detta förslag innebär

sålunda, att ifrågavarande bestämmelser skulle retroaktivt tillämpas å

Gustafsson. Utskottet har icke kunnat undgå att finna ett dylikt förfarande

ur principiella synpunkter betänkligt. Med hänsyn härtill och då ett bifall

till motionen med all sannolikhet skulle medföra icke önskvärda konsekvenser,

har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till densamma.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan, att motionen icke

skulle föranleda någon åtgärd.

Det i den nu föreliggande motionen åberopade andra fallet rör förra

småskollärarinnan Hilma Elise Katarina Söderström,

född Vestling.

Av handlingar, som utskottet införskaffat från statens pensionsanstalt,

framgår,

att Söderström är född den 17 maj 1873;

att hon tjänstgjorde såsom ordinarie småskollärarinna vid olika småskolor

under tiden 1 februari 1891—20 juni 1916, vilken sistnämnda dag hon

vid en ålder av 43 år avgick från sin ordinarie befattning utan rätt till pension;
att

avgången enligt Söderströms egen uppgift i skrivelse till statens pensionsanstalt

den 18 juni 1927 berodde på att hon ingick äktenskap;

att hon under åren 1919—1923 tjänstgjorde såsom vikarierande småskollärarinna

under sammanlagt 18 veckor;

att statens pensionsanstalt genom beslut den 21 juli 1933 tillförsäkrade

henne en årlig s. k. uppskjuten tjänstepension av 36 kronor att utgå från

och med den 17 maj 1933, vilken pension beräknats försäkringstekniskt med

hänsyn tagen till av Söderström under 23 år erlagda pensionsavgifter.

Enligt § 20 mom. 2 i reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december

1919 åligger det befattningshavare, som avgår med rätt till uppskjuten

pension, att inom 90 dagar därefter för anstalten anmäla sin avgång, vid

äventyr att pensionen minskas med 10%, därest icke anstalten på grund av

särskilda omständigheter finner skäligt medgiva, att denna påföljd icke skall

äga rum.

Varken Gustafsson eller Söderström hava emellertid drabbats av här avsedda

påföljd, vilket bör framhållas till beriktigande av en härom i motionen

lämnad uppgift.

Utskottet. Av utredningen framgår, att såväl Gustafsson som Söderström på egen begäran

före uppnådd pensionsålder avgått från sina småskollärarinnetjänster

för att ingå äktenskap samt att de blivit författningsenligt tillerkända s. k.

uppskjuten tjänstepension.

I motionen göres gällande, att Gustafsson och Söderström på grund av

okunnighet om pensionsreglementets bestämmelser kommit i en synnerligen

ogynnsam ställning i pensionshänseende. I anledning härav må framhållas,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 35.

3

att ifrågavarande lärarinnor visserligen skulle, därest de vid tiden för pensionsålderns

inträdande tjänstgjort såsom vikarierande lärarinnor, kunnat

vid pensionsålderns inträde komma i åtnjutande av tjänstepensioner till högre

belopp än de nuvarande pensionerna. Utskottet vill emellertid erinra, att

riksdagens revisorer i sin år 1933 avgivna berättelse (§ 59) påtalat det oegentliga

i att lärare, som av en eller annan anledning redan lämnat undervisningsväsendet,

genom dylika korta vikariat förskaffade sig ökade pensionsförmåner,

samt att pensionsrätten för vikarier borttagits år 1938. Såvitt utskottet

kunnat finna, lärer någon bärande motivering icke kunna anföras

för att riksdagen skulle genom skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning

angående förbättrade pensioner för f. d. lärare vid folk- och småskolor,

som på grund av okunnighet örn pensionsbestämmelserna erhållit oskäligt

låga pensioner. En dylik framställning måste därför motiveras av billighetsskäl.

Vid bedömandet av detta spörsmål torde emellertid följande förhållanden

böra beaktas.

Lärare vid folk- och småskolor hava numera enligt tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl., vilket trädde i tillämpning den 1 januari

1938, vid avgång från tjänsten före uppnådd pensionsålder erhållit rätt till

uppskjuten livränta, vilken i regel avsevärt överstiger den s. k. uppskjutna

pensionen enligt reglementet för statens pensionsanstalt. Att för lärare, som

avgått före det nya reglementets tillkomst, retroaktivt tillämpa bestämmelserna

om uppskjuten livränta synes, såsom utskottet i sitt ovan återgivna

utlåtande år 1939 framhöll, med hänsyn till konsekvenserna icke kunna

ifrågakomma. Det må i detta sammanhang erinras, att innan rätten till uppskjuten

livränta åren 1934 och 1935 infördes för de civila och militära statstjänstemännen,

dessa vid frivillig avgång från tjänsten förlorade icke blott

sin pensionsrätt utan även — med undantag dock för tjänstemännen vid

kommunikationsverken — sina inbetalda tjänstepensionsavgifter. De skäl, som

kunna anföras för en förbättring av pensionerna för förtidsavgångna lärare,

kunna därför i minst lika hög grad åberopas såsom stöd för att de utan

pension avgångna statstjänstemännen skulle beredas någon pensionsförmån.

Yrkanden i sådan rikting hava emellertid hittills icke vunnit beaktande, och

utskottet är icke berett att förorda någon åtgärd härutinnan.

Med hänsyn till det ovan anförda har utskottet, med allt behjärtande av

de ömmande omständigheter, som onekligen föreligga i de i motionen berörda

fallen, icke funnit sig kunna tillstyrka någon åtgärd i motionens syfte.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 201 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 april 1941,

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 35.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Sandén, Leander*, Andersson

Jäger*, Bodin i Visby, Nordenson* och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, K. A. Westman, Andersson

Munkaljungby, Hilding, Sundberg, Ericsson i Kinna och Hallberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

417523. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.