Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m.
1941-05-29 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1941:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr Jf7.
1
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1941 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m.
I en till riksdagen avlåten, den 2 maj 1941 dagtecknad proposition nr
219, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
A) , under förutsättning att riksdagen bifaller vad efteråt under B) föreslagits,
bemyndiga Kungl. Majit att träffa överenskommelse med fullmäktige
för prästerskapets änke- och pupillkassa i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i propositionen anförts;
B) , under förutsättning att under A) avsedd överenskommelse om statens
övertagande av prästänkekassan kommer till stånd,
1) för sin del besluta, att rätt till tjänstår för efterlevande till präst,
som efter den 31 december 1941 erhåller utnämning till prästerlig befattning,
varmed dylik rätt är förenad, skall upphöra, samt att rätten till
tjänstår jämväl för efterlevande till före angivna dag utnämnd prästerlig
befattningshavare så ock rätten till nådår, där sådan rätt alltjämt består,
skall, i den ordning i propositionen angivits, upphöra;
2) godkänna vid propositionen fogat förslag till reglemente angående
familjepension för efterlevande till präster (familjepensionsreglemente för
prästerskapet) ävensom bemyndiga Kungl. Majit att dels fastställa de avvikelser
från familjepensionsreglementet för prästerskapet, som må betingas
av bestämmelserna i överenskommelsen om statens övertagande av
prästänkekassan, dels meddela de bestämmelser i övrigt, som erfordras för
genomförandet av nämnda överenskommelse;
3) antaga vid propositionen jämväl fogade förslag till
a) lag örn ändrad lydelse av 3 § lagen den 17 december 1926 (nr 526)
örn vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av nådårsrättens
upphörande m. m.,
b) lag örn ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 30
augusti 1932 (nr 400) och
Bihang till riksdagens ''protokoll 19//1. 8 sami. Nr /fl.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr J^f.
c) förordning angående ändring i förordningen den 27 november 1936
(nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande jämte nya
grunder för dispositionen av därtill avsedda medel;
4) medgiva, att, i enlighet med vad i propositionen angivits, till vissa
efterlevande till delägare i prästänkekassan må utgå s. k. ny familjepension
ävensom i vissa fall dyrtidstillägg enligt särskilda grunder samt kristillägg;
5)
besluta
a) att de bidrag till prästerskapets familjepensionering med inkomster
av prästerliga befattningar, vilka för närvarande åtnjutas av prästänkekassan
enligt § 4 mom. 1 a) och b) samt § 6 mom. 1 a) i det för kassan
gällande reglementet, skola från och med statens övertagande av kassan
och dess verksamhet upphöra,
b) att från och med samma tidpunkt sådana bidrag till den s. k. allmänna
prästänkehjälpen, vilka med stöd av prästerskapets år 1653 träffade,
av Kungl. Majit den 13 augusti 1685 stadfästade förening eller andra
särskilda, sedermera därom meddelade äldre bestämmelser alltjämt inom
stiften utgöras vare sig av församlingar med kyrkokassas medel eller av
prästerskapet, skola, vad angår bidragen från församlingarna, ej utgå och,
vad angår bidragen från präster, anses ej vara dessa rättsligen ålagda,
samt
c) att samtidigt de årliga anslag av tillhopa 10,805 kronor 13 öre, som
jämlikt för närvarande gällande bestämmelser utgå i ersättningar för kronooch
kyrkotionde m. m. till understöd åt prästänkor inom stiften, skola
upphöra;
6) besluta, att de staten jämlikt överenskommelsen om prästänkekassans
övertagande tillfallande kapitaltillgångarna jämte de av domkapitlet
i Västerås förvaltade s. k. papegojvretsmedlen skola av statskontoret mottagas
för att från och med den 1 januari 1942 tillföras kyrkofonden, samt
bemyndiga Kungl. Majit att ur kyrkofonden bestrida all kostnad för den
prästerliga familj epensioneringen i enlighet med vad i propositionen angivits,
så ock all sådan särskild kostnad, för vilken staten jämlikt överenskommelsen
iklätt sig ansvaret och beträffande vilken icke av överenskommelsen
eller den i samband därmed beslutade regleringen i övrigt framgår,
att densamma skall av staten i annan ordning gäldas; samt
7) bemyndiga Kungl. Majit att jämväl låta ur kyrkofonden slutligt bestrida
kostnaderna för verkställd sakkunnigutredning rörande statens övertagande
av familjepensioneringen för prästerna ävensom för den ytterligare
utredning, som Kungl. Majit för den definitiva regleringen därav
finner påkallad.
Berörda reglementsförslag, två lagförslag och förslag till förordning äro
såsom bilagor fogade vid detta utlåtande (Bilagor I—IV).
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
3
Inledning.
Familjepensioneringen för en betydande del av landets befattningshavare
i allmän tjänst har, alltsedan sådan pensionering i fastare former och med
obligatorisk anslutning för tjänstemännen beträffande de ifrågavarande
befattningshavargrupperna successivt kommit till stånd, varit uppbyggd
på huvudsakligen samma grundval som familjepensioneringen för prästerskapet,
eller sålunda på en rad formellt enskilda, men i realiteten såväl
ekonomiskt som på annat sätt av det allmänna mer eller mindre beroende
pensionskassor. Avsevärda olägenheter hava befunnits förbundna med detta
system. Efter ingående utredningar har ock ifrågavarande system för
organisationen av det publika familjepensionsväsendet numera definitivt
avvecklats för de formellt statsanställda tjänstemannakårernas del. Med
tillkomsten år 1936 av det allmänna familjepensionsreglementet lades nämligen
en enhetlig grundval för regleringen av familjepensioneringen för samtliga
civila och militära dylika befattningshavare. Därvid förutsattes, att ikraftträdandet
av berörda reglemente skulle ske successivt för de olika förvaltningsområdena,
allteftersom sådan överenskommelse kunde träffas med
vederbörande kassor, som då omhänderhade familjepensioneringen för de
ordinarie manliga befattningshavarna inom respektive förvaltningsområde,
att dessa kassors delägare bleve underkastade tillämpningen av det enhetliga
statliga familjepensionsreglementet.
Sådana definitiva överenskommelser hava numera kommit till stånd:
år 1936 med civilstatens änke- och pupillkassa, med telegrafverkets änkeoch
pupillkassa samt med statens järnvägars änke- och pupillkassa; år
1937 med arméns och marinens familjepensionskassor samt med tullstatens
enskilda pensionsinrättning; år 1939 med universitetens i Uppsala och Lund
pensionsinrättningar för ifrågavarande befattningshavares änkor och barn;
samt år 1940 med lotsverkets enskilda pensionskassa. Med dessa överenskommelser
har — i allt väsentligt — staten övertagit nämnda pensionskassors
verksamhet och dessa därmed avvecklats.
I huvudsaklig överensstämmelse med regleringen i allmänna familjepensionsreglementet
utfärdades därjämte år 1937 familjepensionsreglemente
för riksdagens verk, vilket — efter samma år träffade överenskommelser
med bankostatens samt riksgäldskontorets änke- och pupillkassor — äger
tillämpning å dessa kassors delägare och övriga till riksdagens verk hörande
befattningshavare.
Den allmänna normering av familjepensioneringen, som ägt rum genom
1936 års allmänna familjepensionsreglemente, har emellertid jämväl befunnits
ägnad att läggas till grund för en modernisering av familjepensionsförhållandena
för grupper av befattningshavare utanför de formellt statsanställdas
krets. I första hand gäller detta folk- och småskollärarna. I samband
med den år 1938 för berörda personal åvägabragta löneregleringen
4 Bankoutskottets utlåtande Nr J^7.
nyordnades sålunda familjepensioneringen för dessa och vissa andra befattningshavare.
På sätt i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 27 oktober
1939 under punkt 104 omnämnts, ha under de senare åren i olika sammanhang
— såväl inom som utom riksdagen — framförts önskemål om
en nyreglering av prästerskapets familjepensionsväsende och en omprövning
av i samband därmed stående frågor. I anledning härav tillkallades den
7 november 1939 inom ecklesiastikdepartementet särskilda sakkunniga för
att biträda med utredning och avgiva förslag angående prästerskapets familjepensionering.
Efter slutförd utredning överlämnade de sakkunniga den 28
december 1940 till Kungl. Majit betänkande i ämnet jämte därtill hörande
författningsförslag m. m. ävensom en mellan de sakkunniga och utsedda
representanter för prästerskapets änke- och pupillkassa — under vederbörliga
förbehåll — träffad preliminär överenskommelse örn statens övertagande
av nämnda kassas verksamhet. Ifrågavarande överenskommelse finnes fogad
såsom bilaga vid detta utlåtande (Bilaga V).
Sammanfattning av de sakkunnigas förslag.
Innebörden av de sakkunnigas förslag till reformering av det prästerliga
familjepensionsväsendet kan — i dess allmänna huvuddrag — sammanfattningsvis
angivas sålunda:
Staten övertager (från och med den 1 januari 1942) prästerskapets änkeoch
pupillkassas verksamhet, dess skulder och egna tillgångar och ikläder
sig därmed ansvaret för samtliga kassans förpliktelser och för ifrågavarande
prästerliga familjepensionering över huvud taget. Det hittillsvarande, huvudsakligast
å prästänkekassans verksamhet baserade prästerliga familjepensioneringssystemet
ersättes med ett system i enlighet med grunderna i
det för de civila och militära statstjänstemännen nu gällande allmänna familjepensionsreglementet,
men anpassat till de prästerliga avlöningsförhållandena,
sådana dessa äro för närvarande gällande. I samband med den nuvarande
pensionsinrättningens upphörande avvecklas helt de ålderdomliga
bidragsformer till familjepensioneringen, varunder nu alltjämt anslag av
prästerliga avlöningsmedel (»gamla vakansåret», »kadukmedel» och »nya
vakansåret») tillföras prästänkekassan eller särskilda medel eljest (avgifter
till »allmänna prästänkehjälpen» och tiondeanslag) uppbäras för understöd
åt prästänkor, ävensom — i stort sett — övriga äldre former för understöd
av allmänna medel åt efterlevande till de prästerliga befattningshavarna
(tjänstårsrätt och ännu bestående nådårsrätt samt avkomsträtt till prästänkesäte).
Prästänkekassans tillgångar tillföras kyrkofonden. Ränteavkastningen
av dessa tillgångar och framdeles inflytande pensionsavgifter skola
därefter i första hand, jämte den allmänna kyrkoavgiften, utgöra grundvalen
för finansieringen av familj epensionskostnaderna för såväl vid kassans
avveckling redan varande som framtida pensionstagare. Det nya familjepensionsreglementet
för prästerskapet blir tillämpligt ej blott för alla, efter
statens övertagande av prästänkekassans verksamhet, inom de territoriella
och svenska icke-territoriella församlingarna nytillträdande präster samt
5
Bankoutskottets utlåtande Nr J+7.
vissa med dessa likställda utan även — jämlikt den med prästänkekassan
träffade överenskommelsen — för flertalet av kassans vid avvecklingen i
sådan tjänst ännu kvarstående delägare. Pensionsförmånerna för de efterlevande
till övriga vid pensionsregleringens genomförande förekommande,
i tjänst varande eller ur tjänst avgångna kassadelägare liksom ock för kassans
dåvarande pensionstagare fixeras och förbättras i viss mån medels
anlitande av för ändamålet disponibla, efter gängse grunder beräknade
överskottsmedel i kassan. I förekommande fall erhålla sådana pensionärer
jämväl en ytterligare pensionsförbättring i samband med fastställande av
s. k. ny familjepension. I stället för det å familjepensionerna från prästänkekassan
nu utgående dyrtidstillägget (enligt de för efterlevande till statliga
befattningshavare med oreglerad avlöning gällande grunder) skall, efter de
nya pensionsbestämmelsernas ikraftträdande, för dåvarande pensionstagare
och för efterlevande till kassadelägare, som icke komma in på familjepensionsreglementet
för prästerskapet, dyrtidstillägg i regel utgå enligt de för
löntagare i statens tjänst med nyreglerad avlöning bestämda grunderna.
Efter samma procenttal, som i ett vart fall gäller för beräknande av sist
angivna dyrtidstillägg, utgår den rörliga delen av familjepension enligt det
nya prästerliga familjepensionsreglementet. Samtliga här ifrågavarande
prästerliga familjepensionärer erhålla därjämte kristillägg, på sätt numera
är för andra familjepensionärer bestämt. — Vissa blivande, till församlingspräster
och med dem likställda icke hänförliga prästerliga befattningshavare
avses skola beredas familjepensionsrätt i statens pensionsanstalt.
Kungl. Maj:ts förslag.
Allmänna grundlinjer.
Föredragande departementschefen har till en början uttalat, att en lösning
av frågan örn prästerskapets familjepensionering icke torde kunna sökas
på annan väg än den, som under 1930-talet successivt beträtts för andra
omfattande grupper av befattningshavare i allmän tjänst, nämligen genom
omhändertagande i statens omedelbara regi av själva pensioneringen. Efter
en sådan omläggning bör ock, framhåller departementschefen, den prästerliga
familjepensioneringen grundas på samma principer, som numera gälla
för statens befattningshavare inom den civila och militära förvaltningen.
Departementschefen har härefter anfört huvudsakligen följande:
Den enda befogade invändning, som skulle kunna resas mot ett omedelbart
genomförande av en reform av här angiven innebörd, synes gälla
själva tidpunkten för omläggningen, vilket sammanhänger därmed, att
såväl avlönings- som tjänstepensionsförhållandena för prästerskapet ännu
vänta på en, förmodligen inom en rätt nära tid nödvändig översyn. Det kan
nämligen i följd härav icke undvikas, att en för prästerna nu vidtagen
familjepensioneringsreform, i avvaktan på en dylik blivande revision,
finge en i viss mån provisorisk karaktär. Betydelsen av denna omständighet
har emellertid, såsom jag i det föregående berört, varit föremål för ingående
överväganden och särskilt lia statens pensionsanstalt och 1938 års
pensionssakkunniga i sina remissyttranden ägnat spörsmålet sin uppmärksamhet.
Enligt sistnämnda sakkunnigas mening tala så starka skäl för ett
mera tillfredsställande ordnande av det prästerliga familjepensionsväsendet
jin för närvarande och för en avveckling i samband därmed av
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 47-
hittillsvarande ålderdomliga former för det allmännas understöd åt
dessa befattningshavares efterlevande, att den föreslagna fristående regleringen
av prästernas familjepensionsförhållanden val kan försvaras. Jag
har även för egen del stannat i samma uppfattning och finner mig fördenskull
oförhindrad att i princip tillstyrka det föreliggande förslaget.
Med 1938 års pensionssakkunniga är jag även ense därom, att den sålunda
tillämnade provisoriska pensionsregleringen för prästerskapet bör, såsom
ock i förslaget skett, anknytas till nu gällande allmänna familjepensionsreglemente.
I det framlagda sakkunnigförslaget har förutsatts, att de primära ekonomiska
förpliktelserna för det prästerliga familjepensionsväsendet skola
tillgodoses genom kyrkofonden. Några delade meningar synas i det hela
icke föreligga om lämpligheten av denna anordning, och jag ansluter mig
också utan tvekan till förslaget på denna punkt.
Jag anser det av förhållandena betingat, att prästänkekassans tillgångar
vid den föreslagna pensionsregleringens genomförande uppgå i kyrkofonden.
Jag finner denna anordning, såsom ett led i den av de sakkunniga
föreslagna regleringen, såväl praktisk som från alla synpunkter betryggande.
Kammarkollegiet har i detta sammanhang gjort några uttalanden örn
räckvidden vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag av statens
juridiska ansvarighet för prästerskapets familjepensionering. Vad kollegiet
härvid berör är närmast frågan, huruvida staten genom övertagandet av
bestyret med familj epensioneringen bomme att ikläda sig någon garanti i
sista hand för konkreta pensionsutfästelser för det tänkta fall, att kyrkofondens
tillgångar i en framtid skulle visa sig icke förslå till täckande av,
jämte övriga densamma åvilande utgifter, kostnaderna för denna pensionering.
Kollegiet framhåller emellertid, att spörsmålets reella betydelse
kan synas ringa. För egen del kan jag icke finna annat än att spörsmålet
saknar praktisk innebörd. Jag får sålunda erinra om att från kyrkofonden
icke bestridas några andra utgifter, vare sig för avlönings-, pensioneringseller
annat ändamål, än sådana, som i enlighet med i därför stadgad ordning
fattade beslut skola därifrån utgå. Till säkerställande av kyrkofondens
förmåga att fortgående fullgöra de å fonden lagda ekonomiska uppgifterna
upptogos i gällande lag örn kyrkofond den 30 augusti 1932 bestämmelser
om den så kallade allmänna kyrkoavgiften, varmedels den största delen
av fondens årliga utgifter numera täckes. Kyrkofondens betalningsförmåga
är följaktligen på ett avgörande sätt beroende av de intäkter,
som i angiven ordning” blivit fonden i kyrko!''ondslagen anvisade.
Skulle mot förmodan statsmakterna vid handhavandet i fortsättningen av
här omförmält institut försumma tillse, att de kyrkofonden — av statsmakterna
själva — pålagda utbetalningarna kunna från fonden bestridas,
och bomme i följd därav rättsanspråk att göras gällande mot staten om
utfående av exempelvis vissa löne- eller pensionsförmåner, är det från
allmänt rättsliga utgångspunkter ställt utom tvivel, att staten måste, oavsett
den bristande tillgången i fonden, vara pliktig fullgöra betalningsskyldigheten.
Avveckling av äldre understödsformer.
Med avseende å frågan om en avveckling av vissa äldre understödsformer
har föredragande departementschefen anfört huvudsakligen följande:
7
Bankoutskottets utlåtande Nr J+t.
Med de sakkunniga är jag fullt ense därom, att avvecklingen av de av
ålder bestående särskilda formerna för understöd åt efterlevande till präster
och sålunda även av den s. k. tjänstårsrätten utgör såväl en allmän förutsättning
för som en given konsekvens av den föreslagna pensionsregleringen.
Denna uppfattning stödes också av en praktiskt taget samstämmig
mening hos de myndigheter och övriga vederbörande, som hörts över förslaget.
Speciella principfrågor.
I fråga om den föreslagna nya familj epensioneringens
omfattning har departementschefen anfört bland annat följande:
Vid den under senare tid företagna allmänna regleringen av familjepensionsförhållandena
för olika personalgrupper ha genomgående uppställts
kraven, att klientelet av familjepensionsberättigade skulle innefatta i lönehänseende
enhetligt reglerade befattningshavare med viss fastare anställningsform
samt att tillämpningsområdet för familjepensioneringen skulle helt
sammanfalla med tillämpningsområdet för befattningshavarnas tjänstepensionering.
Visserligen måste för prästernas del, om man över huvud taget
önskar att i närvarande läge bringa den trängande frågan örn en reformering
av dessa befattningshavares familjepensionsförhållanden till en lösning, de
här uppställda kraven i väsentlig utsträckning eftergivas. Tydligt är emellertid,
att till bevarande av en gemensam grundval för regleringen på hithörande
område vissa minimifordringar härvid måste upprätthållas. Det
torde sålunda svårligen kunna sättas i fråga att till kretsen av de prästerliga
befattningshavare, som skulle få sin familjepensionering ordnad genom det
föreslagna »allmänna» prästerliga familjepensionsreglementet, föra andra
präster än sådana, vilkas avlöningsförmåner över huvud taget äro från det
allmännas sida — av Kungl. Majit och riksdagen eller av Kungl. Majit —
reglerade. Vad angår de i sakkunnigförslaget i detta sammanhang närmare
berörda befattningshavarna (vissa domkyrkosyssloman samt funktionärer i
svenska kyrkans diakonistyrelse, missionsstyrelse och sjömansvårdsstyrelse
ävensom sjömanspräster och missionärer samt präster vid föreningskyrkor,
diakonissanstalter m. fl.) föreligger icke här angivna förutsättning.
Min här angivna ståndpunkt i avseende å avgränsningen av det nya
prästerliga familj epensionsreglementets tillämpningsområde innebär emellertid
icke, att staten nu bör undandraga sig omedelbar medverkan för
ordnandet i fullt betryggande former av en familjepensionering jämväl i
fortsättningen för de speciella kategorier av prästerliga befattningar, varom
här är fråga. Det av de sakkunniga framförda förslaget, att möjlighet därtill
borde beredas inom ramen för reglementet för statens pensionsanstalt,
finner jag förtjänt av beaktande.
Med avseende å f a m i 1 j e p e n s i o n s u n d e rl åge n har departementschefen
anfört huvudsakligen följande.
Vid konstruktionen av skalan för familjepensionsunderlagen har av de
sakkunniga eftersträvats niirmast möjliga anknytning till den underlagsskala,
som är gällande för civilstatstjänstemännen enligt gällande allmänna
familjepensionsreglemente. Den uppgift, de sakkunniga därvid ställts inför,
har tydligen varit förbunden med vissa icke oansenliga svårigheter. Särskilt
Ilar detta gällt uppskattningen av de till de ordinarie prästerna för
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 1^7.
närvarande utgående bruttolönerna och den säkerhetsmarginal vid utformningen
av skalan för familjepensionsunderlagen, som med hänsyn till en
förmodligen rätt nära förestående omgestaltning av själva systemet för
prästernas avlönande kan — för att icke föregripa utfallet av denna — vara
behövlig. I sistnämnda hänseende ha de sakkunniga efter ingående överväganden
stannat vid att föreslå, bland annat, en reduktion av de på visst
sätt uppskattade individuella bruttolönerna med 5 procent. Delade meningar
ha framförts såväl om tillräckligheten av en efter denna procentsats
företagen reduktion som om det berättigade i en sådan reduktion.
För egen del måste jag visserligen finna det kunna ifrågasättas, om icke
ytterligare säkerhetsmarginal vid bestämmande av familjepensionsunderlagen
— i form av förhöjd procentuell reduktion av bruttolönerna eller
skärpt och utvidgad maximering av underlagen — bort iakttagas till undvikande
av att en blivande revision av avlöningssystemet för prästerna
och i samband därmed skeende pensionsreglering föregripes. Då det föreliggande
reglementsförslaget får anses innebära allenast ett i viss mån provisoriskt
ordnande av pensioneringsspörsmålet och uppskattningen av det i
bruttoavlöningen ingående värdet av den prästerna tillkommande förmånen
av fri bostad i förslaget skett med viss försiktighet, har jag emellertid
funnit mig böra förorda, att förslaget godtages jämväl i nu ifrågavarande
del. På sätt av det nyss sagda framgår förutsätter jag, att ett sådant godtagande
icke får i något avseende verka prejudicerande vid en framtida
definitiv lösning av prästerskapets löne- och pensionsförhållanden.
Överenskommelsen örn statens övertagande av prästänkekassan m. m.
De sakkunniga hava i sitt förslag till villkor för statens övertagande av
prästerskapets änke- och pupillkassa och dess verksamhet sökt så nära som
möjligt anknyta till de principer, som följts vid de under de senaste åren
träffade överenskommelserna om statens övertagande av familjepensionskassor
för civilstatstjänstemännen med flera. Beträffande innebörden av
den sålunda träffade överenskommelsen må hänvisas till redogörelsen å
sid. 106—110 i den föreliggande propositionen.
De sakkunniga ha vidare upptagit till behandling förslag om särskilda
pensionsförbättringar i vissa fall samt örn kristillägg ävensom frågan angående
vissa förmåner, som skulle tillförsäkras prästänkekassans befattningshavare
(sid. 110 ff. i propositionen).
Föredragande departementschefen har i huvudsak anslutit sig till vad
de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit.
Utskottets yttrande.
Det i propositionen framlagda förslaget om en nyreglering av det prästerliga
familjepensionsväsendet innebär främst övertagande från statens sida
av prästerskapets änke- och pupillkassas rörelse samt utfärdande av nytt
familjepensionsreglemente för prästerskapet. Enligt förslaget ersättes den
hittillsvarande, å kassan baserade prästerliga familjepensioneringen med
ett pensioneringssystem enligt grunderna för allmänna familjepensions
-
9
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
reglementet. I samband härmed skulle vissa äldre bidragsformer till familjepensioneringen
helt avvecklas. Prästänkekassans tillgångar skulle tillföras
kyrkofonden och ränteavkastningen av dessa tillgångar ävensom inflytande
pensionsavgifter i första hand — jämte den allmänna kyrkoavgiften
— utgöra grundvalen för finansieringen av familjepensionskostnaderna.
Den föreliggande preliminära överenskommelsen rörande statens övertagande
av prästänkekassans rörelse har i tillämpliga delar fotats på samma
principer, som följts vid de tidigare ingångna avtalen med övriga familjepensionskassor.
Härvid hava emellertid, med hänsyn till de i vissa avseenden
säregna förhållanden, som känneteckna det nuvarande prästerliga
familjepensioneringssystemet, en del avvikelser från nämnda principer befunnits
påkallade. I likhet med departementschefen är utskottet av den
uppfattningen, att den preliminära överenskommelsen — samtidigt som
den är ägnad att väl tillgodose kassadelägarnas intressen — från det allmännas
synpunkt synes vara godtagbar. Från utskottets sida är icke
något att erinra mot att det föreliggande avtalet lägges till grund för ett
överlåtande på staten av prästänkekassans rörelse. Utskottet tillstyrker
alltså, att riksdagen lämnar Kungl. Majit bemyndigande att träffa slutlig
överenskommelse med fullmäktige för prästerskapets änke- och pupillkassa
i överensstämmelse med vad i propositionen förordats. Mot det framlagda
förslaget till familjepensionsreglemente för prästerskapet har utskottet ej
något att erinra.
Utskottet biträder vidare det förslag beträffande s. k. ny familjepension
och förbättring av dyrtidstilläggen i vissa fall ävensom i fråga örn kristillägg,
som innefattas i den förevarande propositionen. De förslag, som i
övrigt framlagts i propositionen, hava icke givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande.
På grund av det ovan anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.
Stockholm den 29 maj 1941.
På bankoutskottets vägnar:
BJ. HOLMGREN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Nordborg*, Friggeråker, Sundvik, Andersson i Jäger
oell Edin*;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg*, K. A. Westman,
Gustavson i Västerås, linding, Eriksson i Sandby och Sundberg.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Bil. 1.
Förslag
till
Reglemente
angående familjepension för efterlevande till präster
(familj epensionsreglemente för prästerskapet).
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §.
1. Detta reglemente äger med de inskränkningar, som nedan i 3 och 4
mom. angivas, tillämpning
dels å innehavare av biskopsbefattning i rikets stift,
dels å följande till svenska kyrkan hörande ordinarie präster:
a) innehavare av kyrkoherde- eller komministersbefattning, som i prästlöneregleringslagen
avses,
b) amiralitetspastorn och amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling,
kyrkoherden — tillika amiralitetspastor — i Skeppsholms
församling och kyrkoherden — tillika garnisonspastor — i Karlsborgs församling
samt
c) innehavare av pastorsbefattning i svensk församling i utlandet, för
vilken kyrkoordning blivit av Kungl. Maj:t fastställd,
dels ock å följande till svenska kyrkan hörande extra ordinarie präster:
d) innehavare av kyrkoadjunktsbefattning,
e) extra amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling och
garnisonspastorn i Boden,
f) till stifts- eller kontraktsadjunkt förordnad och såsom sådan tjänstgörande
präst samt
g) annan — såsom ämbetsbiträde eller såsom vikarie vid ordinarie befattning,
som ovan avses, eller såsom vikarie för under d) eller e) angiven
extra ordinarie befattningshavare — anställd och tjänstgörande adjunkt.
Extra ordinarie präst i anställning, som under f) eller g) avses, skall i
familj epensionshänseende anses fortfarande innehava sin ifrågavarande
anställning
såväl under tid, för vilken han med befrielse från förordnande i anställningen
i följd av sjukdom eller för fullgörande av militär tjänstgöring åtnjuter
för dylikt fall i särskild ordning bestämt arvode såsom präst,
som ock vid sådant avbrott i anställningen under längst tre månader i
följd, varunder han på grund av för honom i vederbörlig ordning meddelat
11
Bankoutskottets utlåtande Nr Ift.
förordnande såsom vikarie uppehåller prästerlig tjänst, med vilken icke är
förenad pensionsrätt enligt detta reglemente.
2. Med befattning förstås här nedan, där ej annat framgår, jämväl anställning,
som i 1 mom. sägs.
3. För i 1 morn. g) avsedd extra ordinarie präst vinner reglementet tillämpning
först sedan denne fullgjort där angiven adjunktstjänstgöring
under två år eller han dessförinnan innehaft befattning, som i samma moment
d), e) eller f) sägs.
4. Innehar präst jämte befattning, som i 1 mom. avses, annan tjänst,
med vilken för honom följer familjepensionsrätt enligt allmänna familjepensionsreglementet
eller enligt eljest för av staten anordnad familjepensionering
gällande bestämmelser, och äger han för familj epensioneringen vid
denna senare tjänst räkna sig tillgodo tjänstår för sin i detta reglemente
avsedda prästerliga tjänstgöring, skall för tid, varunder sådan förening av
tjänster äger rum, reglementet icke å befattningshavaren äga tillämpning.
5. Vad nedan sägs örn befattningshavare gäller, där ej annat framgår, i
tillämpliga delar jämväl med avseende å den, som medan reglementet varit
å honom tillämpligt avgått från befattning, som i 1 mom. avses,
dock att i fråga örn befattningshavare, som avgår från sin befattning utan
att erhålla emeritilön, reglementet för sådan förutvarande befattningshavare
får fortsatt giltighet endast under förutsättning, att denne vid tiden för
sin avgång från befattningen ägt räkna minst fem tjänstår enligt bestämmelserna
i 10 §.
2 §.
Innehar befattningshavare, å vilken reglementet äger tillämpning, mer
än en i 1 § 1 mom. avsedd befattning, skall han i familjepensionshänseende
anses vara innehavare av endast en av de särskilda befattningarna och därvid,
örn för honom i dessa befattningar jämlikt bestämmelserna i 5—7 §§
skulle gälla olika höga familjepensionsunderlag, av den, vilken för honom
medför det högsta familjepensionsunderlaget, och eljest av den, han först
tillträtt.
Erhåller förutvarande befattningshavare, för vilken reglementet jämlikt
1 § 5 mom. förblivit gällande, ånyo befattning, som i 1 § 1 mom. avses,
skall i familjepensionshänseende å honom tillämpas allenast vad enligt reglementet
gäller för innehavare av denna senare befattning.
3 §.
Befattningshavare, å vilken detta reglemente blir tillämpligt, avstår därmed
för all framtid såväl för änka och efterlevande barn från den rätt till
n å d å r, som ock för samtliga sina dödsbodelägare från den rätt till
tjänstår, som eljest jämlikt prästerskapets privilegier och senare be
-
12
Bankoutskottets utlåtande Nr Jj7.
stämmelser må hava för dessa kvarstått. Vad här sagts i fråga om rätt
till nådår och tjänstår äger motsvarande tillämpning med avseende å den
rätt till avkomst av prästänkesäte och därav härfluten fond, som
eljest — av annan grund än donation av enskild — vid befattningshavares
tjänst må kunnat tillkomma änka efter denne.
4 §.
1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:
änka, som ej ingått nytt äktenskap,
arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt
frånskild hustru, i fall som i 2 mom. sägs.
Pensionsrätt tillkommer ej änka eller frånskild hustru, örn äktenskapet
ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år,
och ej heller adoptivbarn, örn adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren
fyllt 50 år.
2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin
hustru utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans
under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande
uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna
finnes skäligt, förordna, att den frånskilda hustrun skall vara
berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu sagts
för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller
ock, där i skillnadsmålet avtal örn sådant underhållsbidrag visas föreligga.
Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, örn skyldighet
att utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört
eller den frånskilda hustrun trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej
meddelas till förmån för befattningshavarens hustru i senare äktenskap.
2 kap. Familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag
samt tjänstårsberäkning.
5 §.
1. I 1 § 1 mom. a) avsedd befattningshavare hänföres i familjepensionshänseende,
frånsett nedan i 3 mom. angivet fall, allt efter storleken av
honom tillkommande grundavlöning till viss lönegrupp, på sätt nedan
sägs; skolande därvid, där ej annat följer av stadgandena i 6 och 7 §§, för
befattningshavaren tillämpas följande för gruppen angivna familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag:
Bankoutskottets utlåtande Nr Jj.7.
13
L ö
n e g r
upp
Familje-
med grundavlöning
Familje-
n r
uppgående till
elier översti- gande
understi-
gande
pensions-
underlag
avdrag
för år
kronor
kronor
kronor
kronor
i
—
2,270
1,410
171
2
2,270
2,550
1,500
180
3
2,550
2,850
1,590
192
4
2,850
3,190
1,680
204
5
3,190
3,550
1,770
219
6
3,550
3,930
1,860
234
7
3,930
4,320
1,950
249
8
4,320
4,730
2,040
267
9
4,730
5,180
2,130
285
10
5,180
5,620
2,220
306
11
5,620
6,060
2,310
327
12
6,060
6,500
2,400
348
13
6,500
6,950
2,490
369
14
6,950
7,390
2,580
390
15
7,390
8,050
2,670
411
16
8,050
—
2,700
420
Såsom grundavlöning räknas härvid befattningshavarens kontanta årslön
(reglerad lön) tillika med ifrågakommande ålderstillägg, oavsett om
sådant intjänats.
2. För följande befattningshavare skola, frånsett i 3 mom. avsett fall och
där ej annat följer av stadgandena i 6 och 7 §§, tillämpas
a) de familj epensionsunderlag och familj epensionsavdrag, som enligt 1
mom. gälla för här nedan för vederbörande befattningshavare angivna
lönegrupp:
för amiralitetspastorn i Karlskrona amiralitetsförsamling 15 lönegruppen
för amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling
............................................ 9 »
för extra amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling
......................................... 7 »
för kyrkoherden, amiralitetspastorn, i Skeppsholms församling
............................................ 13 »
för kyrkoherden, garnisonspastorn, i Karlsborgs församling
............................................ 13 »
för garnisonspastorn i Boden....................... 2 »
för pastor i svensk församling i utlandet.............. 11 »
för kyrkoadjunkt ............... 2 »
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 4-7.
b) de familjepensionsunderlag och familj epensionsavdrag, som för vederbörande
befattningshavare här nedan särskilt angivas:
för ärkebiskopen och övriga biskopar, biskopen i Visby stift tillika såsom
kyrkoherde i Visby församling: 3,660 kronor såsom familjepensionsunderlag
och 669 kronor såsom familjepensionsavdrag för år,
för kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen, tillika pastor primanus: 3,180
kronor såsom familjepensionsunderlag och 576 kronor såsom familjepensionsavdrag
för år, samt
för extra ordinarie präst, som i 1 § 1 mom. f) eller g) avses: 1,260 kronor
såsom familjepensionsunderlag och 153 kronor såsom familj epensionsavdrag
för år.
3. I fråga örn präst, vilken i sin befattning på grund av donation av
enskild uppbär särskild förmån utöver lönen, ankommer det på Kungl.
Maj:t att bestämma, till vilken lönegrupp enligt 1 mom. befattningshavaren
skall, där ej annat följer av stadgandena i 6 och 7 §§, i familjepensionshänseende
vara att hänföra.
6 §.
1. Övergår ordinarie präst till befattning med lägre familjepensionsunderlag,
skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad för
honom i den förra befattningen bestämts.
2. Sänkes grundavlöningen för befattningshavare i den befattning han
innehar, så att han jämlikt bestämmelserna i 5 § 1 eller 3 mom. skulle erhålla
ett lägre familjepensionsunderlag, skall någon förändring i familjepensionshänseende
likväl icke i följd därav för honom inträda.
7 §.
För befattningshavare, som förordnas innehava extra ordinarie anställning
med högre familjepensionsunderlag än för honom eljest gällande, skall
under tiden för sådant förordnande tillämpas vad enligt reglementet gäller
för innehavare av ifrågavarande extra ordinarie anställning.
8 §.
För förutvarande befattningshavare, som i 1 § 5 mom. avses, skall, så
länge reglementet för honom i sådan hans egenskap äger fortsatt giltighet,
gälla det familjepensionsunderlag, som enligt reglementet för honom tilllämpades
vid hans avgång ur tjänst.
9 §.
Så länge befattningshavare innehar befattning, vari reglementet är å
honom tillämpligt, skall honom i befattningen tillkommande avlöning
minskas med för honom jämlikt bestämmelserna i 5—7 §§ gällande familjepensionsavdrag.
15
Bankoutskottets utlåtande Nr Ifl.
10 §.
1. Såsom tjänstår för bestämmande av familjepension må befattningshavare
tillgodoräknas den tid, för vilken han, före uppnående av den för
honom i hans senast innehavda befattning jämlikt 4 mom. här nedan gällande
pensionsåldern,
a) antingen i befattning, som i 1 § 1 mom. avses, varit underkastad detta
reglemente
b) eller, under det reglementet icke varit å honom tillämpligt,
varit underkastad andra bestämmelser rörande av staten anordnad familj
epensionering, i den mån sådan tid enligt samma bestämmelser fått
tillgodoräknas befattningshavaren såsom tjänstår,
eller varit obligatoriskt delaktig i prästerskapets änke- och pupillkassa,
eller på grund av obligatorisk delaktighet erlagt avgift till annan, av staten
för familjepensionering upprättad eller understödd pensionskassa.
Vid tjänstårsberäkningen må sådan tjänstgöring ej tagas i betraktande,
för vilken befattningshavares efterlevande beviljas familjepension jämlikt
ovan under b) avsedda bestämmelser.
Vid tjänstårsberäkning för fall, som under a) sägs, skall för ordinarie
präst och i 1 § 1 mom. d) och e) avsedd extra ordinarie präst göras avdrag
för tid, varunder befattningshavaren utöver 30 dagar om året åtnjutit
tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller för enskilda angelägenheter,
så ock för tid, varunder han eljest — av annan anledning än tjänstledighet
för offentligt uppdrag — fått avstå samtliga sina kontanta löneförmåner.
Vad här sist sagts skall i tillämpliga delar jämväl gälla med avseende å
en var annan i 1 § 1 mom. avsedd befattningshavare.
Vid beräkningen av tjänstår skall uppkommen slutsumma, därest denna
utvisar del av dag, avrundas till närmast högre hela dagantal.
2. Har befattningshavare, i andra fall än i 1 mom. sägs, i eller utom
svenska kyrkan utövat verksamhet, som finnes vara av beskaffenhet, att
tiden härför skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas honom såsom
tjänstår, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver, örn och
i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga rum.
3. För bestämmande av familjepension må en och samma kalendertid
tillgodoräknas befattningshavare såsom tjänstår allenast en gång, även om
denne därunder har bestritt tjänstgöring i mer än en befattning.
4. Pensionsålder, som i detta reglemente avses, skall för biskop och annan
ordinarie präst anses inträda vid utgången av den manad, varunder
han fyller 65 år, och för extra ordinarie präst vid utgången av den månad,
varunder han fyller 60 år.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr Jfl.
3 kap. Familjepensions bestämmande.
11 §.
1. Familjepension, som tillkommer efterlevande till befattningshavare,
å vilken detta reglemente vid befattningshavarens död var tillämpligt, bestämmes
på sätt i 13 | angives i förhållande till ett för den avlidne befattningshavaren
gällande grundbelopp, jamilj epensionens grundbelopp. Detta
belopp fastställes enligt nedan i denna paragraf angivna grunder med
hänsyn till antalet tjänstår jämlikt 10 § och det för den avlidne jämlikt
5—8 §§ senast gällande familjepensionsunderlaget.
2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt
emeritilön, är familjepensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget,
såframt befattningshavaren jämlikt 10 § tillgodoräknade
tjänstår, utökade med tid, som från dödsfallet eller från tidpunkten för
emeritilönens tillträdande må hava återstått till pensionsåldern, uppgå till
minst trettio. Uppgå befattningshavarens tjänstår, utökade på sätt här
sagts, icke till trettio, är familj epensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget
minskat med 1/120 för varje full fjärdedel av år, varmed
tjänståren, sålunda utökade, understiga trettio.
Förutvarande befattningshavare, å vilken lagen om emeritilöner för
präster vid hans avgång ur tjänst icke varit tillämplig, skall, därest han i
den ordning Kungl. Maj:t föreskriver prövas hava vid avgången ur tjänst
uppfyllt eljest i emeritilönelagen stadgade fordringar för erhållande av
emeritilön, vid bestämmande av familj epensionens grundbelopp anses likställd
med den, som åtnjöt emeritilön.
3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår
uppgå till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget
minskat med 1/120 för varje full fjärdedel av år, varmed tjänståren understiga
trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av tjänståren
och den från befattningshavarens avgång ur tjänst till pensionsåldern återstående
tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels år, skall dock grundbeloppet
utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget, som antalet fulla
eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda summa.
4. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas detta till närmast högre hela krontal.
12 §.
Därest extra ordinarie präst, för vilken reglementet jämlikt 1 § 5 mom.
är gällande och vilken ej åtnjuter emeritilön, avlider inom en tid av tre
månader efter upphörandet av sin sista anställning, skall, under förutsätt
-
17
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
ning att han ej på egen begäran eller eljest på grund av eget förvållande
entledigats från anställningen, vid bestämmande enligt 11 § av familj epensionens
grundbelopp så anses, som om han vid dödsfallet alltjämt innehade
denna sin anställning.
13 §.
1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.
2. Familj epensionens fasta del motsvarar, för år räknat,
a) för änka eller frånskild hustru ensam eller för änka och frånskild
hustru tillsammans, då pensionsberättigade barn ej finnas: familj epensionens
grundbelopp;
b) för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för änka och frånskild
hustru tillsammans jämte barn: familj epensionens grundbelopp ökat
med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och därutöver med tjugu
procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;
c) för ett barn, då pensionsberättigad maka ej finnes: familjepensionens
grundbelopp;
d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad maka ej finnes: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, om barnen äro två,
och därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare
barn.
3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,
som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av rörlig del
av pension enligt allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936.
4. Av familjepension för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för
änka och frånskild hustru tillsammans jämte barn äger änkan eller den
frånskilda hustrun eller båda dessa tillsammans åtnjuta så stor del, som
motsvarar åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig
pensionsdel, samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild hustru, som åtnjuter
pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av
familjepensionen åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av
grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro änka och frånskild
hustru eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,
skola de dem tillkommande pensionsbeloppen delas lika dem emellan.
5. För den, vilken jämlikt bestämmelserna i detta reglemente är berättigad
till familjepension, skall det belopp, som pensionstagaren i fråga
enligt förevarande paragraf skulle ägt åtnjuta, minskas med den i beloppet
ingående rörliga pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu
kronor, som den i beloppet ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget,
Bihang till riksdagens ''protokoll 19/fl. 8 sami. Nr 1+7.
2
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
a) då pensionstagare!! innehar statsanställning eller annan tjänst, varmed
är förenad tjänstepensionsrätt enligt bestämmelser rörande av staten
anordnad tjänstepensionering,
b) då pensionstagaren åtnjuter tjänstepension för dylik tjänst,
c) då pensionstagaren äger åtnjuta antingen mer än en familjepension
enligt detta reglemente eller jämte sådan jämväl familjepension enligt eljest
för av staten anordnad familjepensionering gällande bestämmelser,
d) då pensionstagaren genom donation, knuten till i detta reglemente
avsedd befattning, tillförsäkrats rätt att uppbära avkastning av prästänkesäte
eller fond, såframt icke befattningshavaren under sin livstid hos domkapitlet
anmält sig vilja för sina efterlevande avstå från rätten till denna
förmån eller pensionstagaren själv, senast inom ett år efter familjepensionens
tillträdande, hos domkapitlet för sin del frånsagt sig förmånen av
avkastningen samt denna avkomsträtt i följd härav för pensionstagaren
upphört.
Minskning av pensionstagare tillkommande pensionsbelopp, på sätt ovan
sägs, skall ock vidtagas för den, som undergår direkt ådömt frihetsstraff
eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant
straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.
14 §.
1. Familjepensionen utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare
avlidit, dock tidigast från och med dagen efter den, då
de befattningshavaren i befattningen tillförsäkrade kontanta löneförmånerna
eller honom tillkommande emeritilön frånträtts, och utgår till och
med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren
avlider, eller, därest pensionsrätten upphör av annan anledning, till och
med utgången av den månad, under vilken denna upphör.
Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den
månad, under vilken barnet födes, dock tidigast från och med den dag,
pension till övriga efterlevande utgår eller, örn sådana icke finnas, eljest
skulle hava utgått.
2. Utbetalning av pension verkställes av statskontoret månadsvis i efterskott;
statskontoret likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis
utbetala återstående pensionsbelopp.
3. Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit att jämlikt 15 §
göra ansökan örn pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp
än denne bort erhålla, skall därvid bero.
15 §.
1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas
på därom gjord ansökan av statskontoret.
19
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Sökande åligger att i enlighet med de föreskrifter Kungl. Majit utfärdar
styrka sådana för statskontoret icke kända omständigheter, som böra tagas
i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla
skriftligt bevis därom.
16 §.
Befattningshavare skall vid avgång ur tjänst på därom gjord framställning
erhålla skriftligt bevis över honom tillkommande rätt till familjepension
för sina efterlevande.
4 kap. Särskilda bestämmelser.
17 §.
Övergår befattningshavare, å vilken reglementet äger tillämpning, från i
1 § 1 mom. avsedd befattning till prästerlig befattning i finska eller tyska
församlingen i Stockholm eller tyska församlingen i Göteborg, må reglementet
å befattningshavaren även under sådan hans anställning äga tilllämpning,
såframt hos statskontoret inom en månad från det befattningshavaren
tillträder den nya anställningen göres anmälan dels av befattningshavaren,
att han önskar fortfarande vara underkastad bestämmelserna i
detta reglemente, dels av den församling, i vars tjänst han inträder, att
församlingen förbinder sig att för den tid, befattningshavaren kvarstår i
församlingens tjänst, till statskontoret, på sätt av Kungl. Majit föreskrives,
inbetala vad befattningshavaren för så fall skall hava att vidkännas i familjepensionsavdrag.
Skall reglementet fortfarande å sådan befattningshavare
tillämpas, anses därvid som om han alltjämt vore innehavare av den
i 1 § avsedda befattning, han senast innehaft.
18 §.
Över statskontorets beslut i fråga, som avses i detta reglemente, må
den, som med beslutet ej åtnöjes, hos Kungl. Majit anföra besvär, vilka
skola vid talans förlust hava inkommit till ecklesiastikdepartementet före
klockan 12 å trettionde dagen efter erhållen del av beslutet.
19 §.
Befattningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara
pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser rörande sin familjepensionering.
20 §.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av detta reglemente, meddelas av Kungl. Majit.
20
Bankoutskottets utlåtande Nr /+7.
Bil. 11.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 3 § lagen den 17 december 1926 (nr 626)
örn vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat
i anledning av nådårsrättens upphörande m. m.
Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 17 december 1926 örn vissa lönetillägg
åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av nådårsrättens upphörande
m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
3 §.
Där prästerlig befattning innehaves av präst, som icke är underkastad
familjepensionsreglementet för prästerskapet och ej heller vid utgången av
år 1941 var delaktig i prästerskapets änke- och pupillkassas försäkringsfond,
skall för sådan befattning enligt denna lag utgående lönetillägg erläggas
till statskontoret för att tillföras kyrkofonden såsom bidrag till kostnaderna
för prästernas familj epensionering.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1942.
Bankoutskottets utlåtande Nr Ifl.
21
Bil. lil.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning
den 30 augusti 1932 (nr 400).
Härigenom förordnas, att 18 § ecklesiastik boställsordning den 30
augusti 1932 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
18 §.
Prästgård avträdes---är förenad.
Skola löneförmånerna frånträdas på grund av tjänstinnehavarens dödsfall,
äga dock dödsbodelägarna kvarsitta å prästgården till den fardag för
tillträde och avträde av förhyrd lägenhet, som infaller näst efter tre månader
från det dödsfallet timat, med skyldighet för dem att under tiden
ej mindre ansvara för prästgårdens behöriga skötsel och vård än även upplåta
erforderligt utrymme i prästgården åt den, som i egenskap av vikarie
uppehåller tjänsten eller såsom ny innehavare tillträtt densamma.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1942; skolande dock hittills gällande
bestämmelser vinna tillämpning beträffande dödsbodelägare, som
efter 1941 års utgång äga rätt till tjänstår.
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Bil. IV.
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 27 november 1936 (nr 578)
med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande jämte
nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel.
Härigenom förordnas, att andra stycket av punkt 17:q förordningen
den 27 november 1936 med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande
jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel skall
utgå samt att punkt 19:o samma förordning skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:
19:o.
All kostnad---rikstelefonförbindelse, som under punkt 12:o sägs.
I den mån---denna punkt avses.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1942.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr Jt7.
28
Bil. V.
Överenskommelse
angående statens övertagande av prästerskapets änke- och pupillkassa.
Mellan 1939 års sakkunniga för utredning angående prästerskapets familjepensionering,
för svenska staten, samt undertecknade av fullmäktige
för prästerskapets änke- och pupillkassa, här nedan benämnd kassan, utsedda
förhandlingsdelegerade, för nämnda kassa, har denna dag under förbehåll,
å ena sidan, av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande och, i
den mån så erfordras, kyrkomötets samtycke samt, å andra sidan, av kassans
fullmäktiges godkännande träffats överenskommelse om statens övertagande
av kassans rörelse på villkor, som nedan angivas.
I överenskommelsen förstås, där ej annat uttryckligen angives,
med delägare den, som vid statens övertagande av kassan är delägare
i denna, samt
med befattning, efter vad i varje fall av sammanhanget framgår,
antingen befattning eller anställning, varmed jämlikt de närmast före övertagandet
gällande bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förnyade reglemente
den 17 december 1926 för prästerskapets änke- och pupillkassa — härefteråt
benämnt kassareglementet — är förenad delaktighet i kassan, eller
befattning eller anställning, som avses i 1 § 1 mom. i härvid såsom bilaga A1
fogade förslag till Kungl. Maj:ts reglemente angående familjepension för
efterlevande till präster (familj epensionsreglemente för prästerskapet) —
härefteråt benämnt reglementsförslaget.
1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt kassareglementet
eller på annan grund.
I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion
eller någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna
uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på
grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.
2. Bestämmelserna i reglementsförslaget skola — med de avvikelser, som
angivas i detta moment under a)—d), och utan hinder av att i 1 § 3 mom.
i reglementsförslaget föreskriven två års adjunktstjänstgöring av där avsedd
extra ordinarie präst icke må vara fullgjord — från och med statens
övertagande av kassan bliva tillämpliga å en var delägare, vilken såväl
omedelbart före som ock omedelbart efter övertagandet innehar befattning,
som i 1 § 1 mom. i reglementsförslaget avses. Vad här sagts, skall dock icke
gälla beträffande den, som tillika innehar annan tjänst, på sätt i 4 mom.
i förenämnda paragraf sägs.
a) Vid bestämmandet första gången för delägare av familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag enligt reglementsförslaget skall,
där delägaren vid övertagandet är delaktig i kassan för en tidigare innehavd,
i 1 § 1 mom. i reglementsförslaget avsedd befattning, för vilken enligt
5 § i reglementsförslaget gäller ett högre familjepensionsunderlag än för
1 Ilar utesluten.
24
Bunkoutskottets utlåtande Nr 47.
den befattning, delägaren vid övertagandet innehar, så anses, som om delägaren
alltjämt vore innehavare av den förra befattningen.
och, där det för delägaren vid övertagandet gällande delaktighetsbeloppet
i kassan är bestämt med hänsyn till av delägaren vid den av honom
innehavda befattningen tidigare åtnjuten lön, som sedermera genom lönereglering
blivit sänkt, så anses, som örn han alltjämt åtnjöte den högre
lönen.
b) Delägare, som vid övertagandet har delaktighet i kassan för mer än
en i 1 § 1 mom. i reglementsförslaget avsedd befattning eller är delaktig i
kassan för vakanssatt dylik befattning, vilken av honom uppehållits på förordnande,
äger, efter därom före den 1 mars 1942 gjord framställning, få i
den ordning Kungl. Majit föreskriver prövat, huruvida och i vad mån för
honom vid bestämmandet första gången av familjepensionsunderlag och
familjepensionsavdrag enligt reglementsförslaget skäligen bör fastställas
annat underlag och avdrag än eljest jämlikt reglementsförslaget komme att
för honom gälia.
c) För delägare, som vid sin död kvarstår i tjänst eller åtnjuter emeritilön,
må familjepensionens grundbelopp icke i något fall bestämmas till
belopp, understigande för honom jämlikt reglementsförslaget eller enligt
a) eller b) här ovan då gällande familjepensionsunderlag. Vad här sägs,
skall även gälla beträffande sådan delägare, å vilken lagen om emeritilöner
för präster icke vid hans avgång ur tjänst är tillämplig, men som jämlikt
11 § 2 mom. andra stycket i reglementsförslaget prövas böra vid bestämmandet
av familjepensionens grundbelopp likställas med emeritilöntagare.
d) Utan hinder av vad i reglementsförslaget därom stadgas, äger delägares
änka pensionsrätt, även örn delägaren vid äktenskapets ingående
uppnått en levnadsålder av 60 år, blott han då ännu icke fyllt 65 år, och
upphör rätten till familjepension för delägares egna arvsberättigade barn
först med utgången av det kalenderhalvår, varunder barnet uppnår 21 levnadsår
eller dessförinnan träder i äktenskap.
3. För sådan befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
(förutvarande konsistorienotarie eller konsistorieamanuens), vilken jämlikt
§ 1 i kassans reglemente av den 6 november 1874 blivit delägare i kassan
och — utan att hava blivit underkastad allmänna familjepensionsreglementet
— alltjämt med delaktighet i kassan kvarstår i tjänst såsom befattningshavare
hos domkapitel, skola från och med statens övertagande av
kassan bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet bliva gällande.
Härvid skola dock i tillämpliga delar iakttagas motsvarande avvikelser,
som under c) och d) här ovan i 2 mom. för där avsedda delägare föreskrivits
med avseende å reglementsförslagets bestämmelser.
4. Till varje vid statens övertagande av kassan i denna förefintlig pensionstagare
ävensom till en var pensionsberättigad efter förutvarande delägare
i kassan och efter sådan delägare, å vilken varken reglementsförslaget
i enlighet med bestämmelserna i 2 mom. eller allmänna familjepensionsreglementet
i enlighet med bestämmelserna i 3 mom. i denna överenskommelse
skall bliva tillämpligt, skall, med undantag på sätt i detta moment under
a)—c) sägs, från och med övertagandet årligen utgå
dels pension, vilken för ett vart fall — i den män sådan enligt kassareglementet
skulle ur kassans särskilda fonder utgå — för hel pensionslott skall
utgöra: för grundfonden 444 kronor, för tillskottsfonden
25
Bankoutskottets utlåtande Nr J+7.
10 % av det för vederbörande avlidne delägare närmast före övertagandet
gällande delaktighetsbeloppet eller pensionsunderlaget i denna fond samt
för försäkringsfonden? % av det för den avlidne delägaren däri
närmast före övertagandet gällande delaktighetsbeloppet eller, där rätten
till pension ur denna fond grundas å § 67 i kassareglementet, det belopp,
vartill pensionen jämlikt bestämmelserna i nämnda paragraf skulle uppgå,
dels tilläggspension med 60 kronor, för det fall att sådan jämlikt kassareglementet
skall utgå,
dels pensionstillägg, i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den
15 juni 1922 nr 361 med däri sedermera gjorda ändringar,
dels dyrtidstillägg å pension, tilläggspension och pensionstillägg enligt
de för befattningshavare i statens tjänst, vilka åtnjuta nyreglerad avlöning,
vid varje särskild tidpunkt gällande grunder,
dels och ett särskilt, fast tillägg med 30 % av det för försäkringsfonden,
enligt vad ovan sägs, bestämda pensionsbeloppet.
I övrigt skall för fall, varom i detta moment stadgas, med avseende å
såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. i överenskommelsen
övertager, kassareglementet i tillämpliga delar gälla för staten,
varvid det skall tillhöra den myndighet, Kungl. Majit bestämmer, att fullgöra
vad enligt nämnda reglemente skulle ankomma å kassans direktion
eller fullmäktige. Härvid skall dock iakttagas, att avgift för efterlevandes
pensionering icke, i annat fall än för frånträda befattning som i § 6 mom.
1 och 3 i kassans reglemente av den 6 november 1874 avses, skall utgå för
tid efter utgången av det kalenderkvartal, varunder delägare avgått ur
tjänst, samt att avgift ej heller vidare skall utgå vare sig enligt § 19 i
kassareglementet för befattning, för vilken delägare icke erhållit pensionsrätt
i kassan, eller för tid efter det delägare avlidit.
Utgör för hel pensionslott sammanlagda beloppet av enligt bestämmelserna
i detta moment uträknad pension eller beloppet av ovan angivet fast
tillägg icke helt krontal, jämkas beloppet i fråga till närmast högre hela
krontal.
a) Pension, som tillkommer sjukt barn efter fyllda 21 år eller ogift dotter
efter fyllda 55 år, skall för grundfonden utgå med 120 kronor samt
för tillskottsfonden med 3.8 % eller, om den avlidne delägaren
haft delaktighet jämväl i försäkringsfonden, med 3 % av det för denne
omedelbart före den 1 maj 1927 gällande delaktighetsbeloppet i tillskottsfonden.
Å sådan pension skall icke, förutom till den, som styrkes vara obemedlad
och av sjukdom eller lyte oförmögen att försörja sig, utgå dyrtidstillägg.
b) För pensionsberättigad änka eller minderårigt barn, som icke enligt
kassareglementet skulle ägt rätt till tilläggspension eller pension ur försäkringsfonden,
skall, i andra fall än nedan under c) avses, pensionen för hel
pensionslott utgöra: för grundfonden 240 kronor och för tillskottsfonden
7.6 % av det för den avlidne delägaren närmast före
övertagandet gällande delaktighetsbeloppet eller pensionsunderlaget i denna
fond.
c) Pension efter den, som
1 :o) enligt § 2 mom. 2 i kassareglementet upphört att vara delägare i
kassan eller
2:o) enligt § 7 i kassans reglemente av den 6 november 1874 upphört att
vara delägare i kassan eller
Bihang till riksdagens jrrotolcoll 191+1. X sami. Nr J+7.
3
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
3:o) enligt § 6 mom. 1 eller 3 i nämnda äldre reglemente för kassan kvarstått
såsom delägare i kassan för lönen vid en tidigare frånträdd befattning,
skall — för sistnämnt fall, i vad pensionen skall utgå för den frånträdda
befattningen, — för hel pensionslott utgöra:
i fall, som under l:o) avses, för t i 11 s k o 11 s f o n d e n 7.6 % och för
försäkringsfonden 7% av enligt § 24 i ka^sareglementet beräknat
underlag,
i fall, som under 2:o) avses, för t i 11 s k o 11 s f o n d e n 7.6 % av delaktighetsbeloppet
med reducering, på sätt i här åberopade paragraf i 1874
års reglemente stadgas, samt
i fall, som under 3:o) avses, utöver för försäkringsfonden
jämlikt § 67 i kassareglementet eventuellt utgående pensionsbelopp, för
grundfonden, i den mån pension ur denna fond enligt här åberopade
bestämmelser i kassans äldre reglemente skulle utgå, 240 kronor och för
tillskottsfonden 7.6 % av den lön, för vilken den avlidne delägaren
senast vid befattningen i fråga ägt delaktighet i kassan.
Å pensionen skall icke för någotdera av här angivna tre fall utgå vare sig
pensionstillägg eller dyrtidstillägg och ej heller sådant å pensionsbelopp
för försäkringsfonden beräknat fast tillägg, som ovan sägs.
5. Vill i 2 eller 3 mom. avsedd delägare, för vilken jämlikt stadgande i
§ 66 eller § 67 i kassareglementet bestämmelser i det äldre reglementet för
kassan av den 6 november 1874 alltjämt vid statens övertagande av kassan
äro gällande, att å honom i stället för föreskrifterna i nämnda moment i
överenskommelsen skall äga tillämpning vad här ovan i 4 mom. sägs, och
gör han därom före övertagandet anmälan till Kungl. Maj:t, skola bestämmelserna
i sistnämnda moment från och med övertagandet gälla jämväl för
honom.
6. a) Erhåller delägare, sedan bestämmelserna i 4 mom. för honom blivit
gällande och medan han ännu kvarstår i tjänst, befattning, som i 1 § 1 mom.
i reglementsförslaget avses, skall därmed, såvida han icke tillika innehar
annan tjänst på sätt i 4 mom. i nämnda paragraf sägs, reglementsförslaget
— i stället för bestämmelserna i 4 mom. i överenskommelsen — träda i
tillämpning för honom, med iakttagande dock i tillämpliga delar av vad
härförut under c) och d) i 2 mom. föreskrivits. Vad sålunda stadgats, skall
likväl för delägare, som ovan i 5 mom. avses, gälla allenast för det fall,
att denne vinner befordran till befattning med högre familjepensionsunderlag
enligt reglementsförslaget.
Därest delägare, som jämte i 1 § 1 mom. i reglementsförslaget avsedd
befattning innehar annan tjänst på sätt i 4 mom. i samma paragraf sägs
och för vilken bestämmelserna i 4 mom. i överenskommelsen blivit gällande,
med bibehållande av den förra befattningen frånträder den andra
tjänsten, skall därmed reglementsförslaget med i tillämpliga delar de avvikelser,
som under c) och d) härförut i 2 mom. föreskrivits, jämväl för
sådan delägare bliva gällande.
b) Vinner i 3 mom. avsedd delägare, för vilken jämlikt 5 mom. i överenskommelsen
bestämmelserna härförut i 4 mom. blivit gällande, efter
statens övertagande av kassan befordran till befattning med högre familjepensionsunderlag
enligt allmänna familjepensionsreglementet, skall därmed
nämnda reglemente — i stället för bestämmelserna i 4 mom. i över
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 1^7. 27
enskommelsen — med iakttagande av samma avvikelser, som i 3 mom.
stadgas, för sådan delägare träda i tillämpning.
Övergår annan delägare, sedan bestämmelserna i 4 mom. i överenskommelsen
blivit för honom gällande och medan han ännu kvarstår i den befattning,
för vilken han ägt delaktighet i kassan, till befattning, varmed är
förenad pensionsrätt enligt allmänna familjepensionsreglementet eller annat
reglemente för av staten anordnad familj epensionering, skall därmed sagda
reglemente — i stället för bestämmelserna i förenämnda moment i överenskommelsen
— träda i tillämpning för honom, varvid dock skall iakttagas,
att härförut i 3 mom. stadgade avvikelser skola äga motsvarande tilllämpning.
7. För den, som vid övertagandet är innehavare av ordinarie befattning
hos kassan och övergår till befattning i statens tjänst skall gälla:
a) att hans avlönings- och tjänstepensionsförmåner icke må understiga
dem, som han vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst
hos kassan, varvid ifrågakommande dyrtidstillägg utgår enligt vid varje särskild
tidpunkt gällande grunder, samt
b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i löneklass
som för beräkning av tjänstår för rätt till tjänstepension den tid, under
vilken han innehaft anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom
örn han därunder innehaft motsvarande anställning i statens tjänst.
Därest och så länge tillfälle icke beredes befattningshavaren att övergå
till sådan statstjänst i Stockholm, som finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den tidigare befattningen hos kassan, skall han bibehållas
vid de avlönings- och tjänstepensionsförmåner, som han vid tiden
för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst hos kassan, varvid ifrågakommande
dyrtidstillägg utgår enligt vid varje särskild tidpunkt gällande
grunder. Här avsedd befattningshavare skall äga att såsom tjänstår för
bestämmande av tjänstepension tillgodoräkna sig såväl tid, under vilken
han innehaft anställning hos kassan, som ock tiden från övertagandet till
dess han uppnår den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern
eller dessförinnan beredes statsanställning, som nyss sagts.
För den, som vid övertagandet val- innehavare av ordinarie befattning
hos kassan och i sådan egenskap delaktig i denna, skola i fråga örn familjepensionering
bestämmelserna här ovan under 4 mom. och i andra stycket
6 mom. b) äga tillämpning, med iakttagande av att, så länge han efter
övertagandet icke erhållit statsanställning som ovan sägs, skall så anses,
som om han alltjämt kvarstode i den befattning, för vilken han vid övertagandet
ägde delaktighet i kassan.
Vid övertagandet tjänstepensionerad förutvarande befattningshavare
hos kassan skall bibehållas vid de tjänstepensionsförmåner, som han vid
tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst hos kassan, varvid
ifrågakommande dyrtidstillägg utgår enligt vid varje särskild tidpunkt
gällande grunder.
Kassan skall vidtaga erforderliga åtgärder för uppsägning av ickeordinarie
personal hos kassan till tiden för övertagandet.
8. Övertagandet av kassans förpliktelser innefattar även skyldighet för
staten att förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna,
nämligen: Anna Torells donationsfond och Axel F. A. Qvilléns donationsfond.
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 1+7.
Härvid förutsattes, att ifrågavarande fonder ställas under förvaltning,
den förra av domkapitlet i Göteborg och den senare av domkapitlet i Linköping.
9. Kassan överlåter vid övertagandet samtliga sina tillgångar till staten.
10. Efter övertagandet skola dels de senast för kassan utsedda revisorerna
eller dessas suppleanter förrätta sedvanlig revision av kassans räkenskaper
och förvaltning för år 1941, dels kassans direktion avgiva berättelse
över kassans förvaltning under tiden efter näst föregående ordinarie
stämma och dels enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl.
Majit, de fullmäktige, som senast utsetts, eller vid förfall för dem deras
suppleanter inom sex månader sammanträda för granskning av direktionens
och revisorernas berättelse för tiden efter 1939 års utgång samt för
prövning av frågan örn ansvarsfrihet för direktionen ävensom för behandling
av de frågor i övrigt, som uppstå i samband med kassans avveckling.
För här föreskriven revision skall ersättning utgå enligt bestämmelserna
i § 60 i kassareglementet, varjämte fullmäktige för deltagandet i ovanberörda
sammanträde erhålla ersättning i enlighet med vad i samma paragraf
i sådant hänseende stadgas. Till direktionens ledamöter skall för tid
till och med nämnda fullmäktigesammanträde utgå arvode enligt bestämmelserna
i § 39 mom. 2 i kassareglementet ävensom stadgad reseersättning.
De ersättningsbelopp, som sålunda skola utgå, gäldas av staten.
11. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att godkännande
därav skett före 1941 års utgång; skolande i samband med godkännandet
fastställas tidpunkten för övertagandet.
Vid avslutandet av förestående överenskommelse har från kassans förhandlingsdelegerades
sida förutsatts, att prästerlig befattningshavare hos
svenska kyrkans missions-, diakoni- och sjömans vårdsstyrelser m. fl. allmännyttiga
kyrkliga institutioner, för vilken institutionen förvärvat delaktighet
i kassan, skall på sätt de sakkunniga föreslagit och efter den
närmare utredning, som må befinnas erforderlig, beredas familjepension
enligt reglementet för statens pensionsanstalt, ävensom att, såvitt möjligt,
bestämmelserna härom må träda i kraft samtidigt med reglementsförslaget,
samt att, jämväl i huvudsaklig överensstämmelse med av de sakkunniga
därom framlagt förslag, s. k. ny familjepension skall utgå till vissa
efterlevande till delägare i prästänkekassan.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka vardera
parten tagit ett.
Stockholm den 9 december 1940.
1939 års sakkunniga för utredning
angående prästerskapets familj epensionering:
TOM
WOHLIN
Evert Björn Algot Törnkvist
Olof Sundborg.
Av fullmäktige för prästerskapets
änke- och pupillkassa utsedda förhandlingsdelegerade:
KARL
AHLBERG
Sixten Dahlquist Åke Berger
Stockholm 1941. Ivar H*ggströms Boktryckeri A. B.
412110
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m. a1 i texten