Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m.

1941-05-29 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr Jf7.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1941 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m.

I en till riksdagen avlåten, den 2 maj 1941 dagtecknad proposition nr

219, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

A) , under förutsättning att riksdagen bifaller vad efteråt under B) föreslagits,

bemyndiga Kungl. Majit att träffa överenskommelse med fullmäktige

för prästerskapets änke- och pupillkassa i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen anförts;

B) , under förutsättning att under A) avsedd överenskommelse om statens

övertagande av prästänkekassan kommer till stånd,

1) för sin del besluta, att rätt till tjänstår för efterlevande till präst,

som efter den 31 december 1941 erhåller utnämning till prästerlig befattning,

varmed dylik rätt är förenad, skall upphöra, samt att rätten till

tjänstår jämväl för efterlevande till före angivna dag utnämnd prästerlig

befattningshavare så ock rätten till nådår, där sådan rätt alltjämt består,

skall, i den ordning i propositionen angivits, upphöra;

2) godkänna vid propositionen fogat förslag till reglemente angående

familjepension för efterlevande till präster (familjepensionsreglemente för

prästerskapet) ävensom bemyndiga Kungl. Majit att dels fastställa de avvikelser

från familjepensionsreglementet för prästerskapet, som må betingas

av bestämmelserna i överenskommelsen om statens övertagande av

prästänkekassan, dels meddela de bestämmelser i övrigt, som erfordras för

genomförandet av nämnda överenskommelse;

3) antaga vid propositionen jämväl fogade förslag till

a) lag örn ändrad lydelse av 3 § lagen den 17 december 1926 (nr 526)

örn vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av nådårsrättens

upphörande m. m.,

b) lag örn ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning den 30

augusti 1932 (nr 400) och

Bihang till riksdagens ''protokoll 19//1. 8 sami. Nr /fl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr J^f.

c) förordning angående ändring i förordningen den 27 november 1936

(nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande jämte nya

grunder för dispositionen av därtill avsedda medel;

4) medgiva, att, i enlighet med vad i propositionen angivits, till vissa

efterlevande till delägare i prästänkekassan må utgå s. k. ny familjepension

ävensom i vissa fall dyrtidstillägg enligt särskilda grunder samt kristillägg;
5)

besluta

a) att de bidrag till prästerskapets familjepensionering med inkomster

av prästerliga befattningar, vilka för närvarande åtnjutas av prästänkekassan

enligt § 4 mom. 1 a) och b) samt § 6 mom. 1 a) i det för kassan

gällande reglementet, skola från och med statens övertagande av kassan

och dess verksamhet upphöra,

b) att från och med samma tidpunkt sådana bidrag till den s. k. allmänna

prästänkehjälpen, vilka med stöd av prästerskapets år 1653 träffade,

av Kungl. Majit den 13 augusti 1685 stadfästade förening eller andra

särskilda, sedermera därom meddelade äldre bestämmelser alltjämt inom

stiften utgöras vare sig av församlingar med kyrkokassas medel eller av

prästerskapet, skola, vad angår bidragen från församlingarna, ej utgå och,

vad angår bidragen från präster, anses ej vara dessa rättsligen ålagda,

samt

c) att samtidigt de årliga anslag av tillhopa 10,805 kronor 13 öre, som

jämlikt för närvarande gällande bestämmelser utgå i ersättningar för kronooch

kyrkotionde m. m. till understöd åt prästänkor inom stiften, skola

upphöra;

6) besluta, att de staten jämlikt överenskommelsen om prästänkekassans

övertagande tillfallande kapitaltillgångarna jämte de av domkapitlet

i Västerås förvaltade s. k. papegojvretsmedlen skola av statskontoret mottagas

för att från och med den 1 januari 1942 tillföras kyrkofonden, samt

bemyndiga Kungl. Majit att ur kyrkofonden bestrida all kostnad för den

prästerliga familj epensioneringen i enlighet med vad i propositionen angivits,

så ock all sådan särskild kostnad, för vilken staten jämlikt överenskommelsen

iklätt sig ansvaret och beträffande vilken icke av överenskommelsen

eller den i samband därmed beslutade regleringen i övrigt framgår,

att densamma skall av staten i annan ordning gäldas; samt

7) bemyndiga Kungl. Majit att jämväl låta ur kyrkofonden slutligt bestrida

kostnaderna för verkställd sakkunnigutredning rörande statens övertagande

av familjepensioneringen för prästerna ävensom för den ytterligare

utredning, som Kungl. Majit för den definitiva regleringen därav

finner påkallad.

Berörda reglementsförslag, två lagförslag och förslag till förordning äro

såsom bilagor fogade vid detta utlåtande (Bilagor I—IV).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

3

Inledning.

Familjepensioneringen för en betydande del av landets befattningshavare

i allmän tjänst har, alltsedan sådan pensionering i fastare former och med

obligatorisk anslutning för tjänstemännen beträffande de ifrågavarande

befattningshavargrupperna successivt kommit till stånd, varit uppbyggd

på huvudsakligen samma grundval som familjepensioneringen för prästerskapet,

eller sålunda på en rad formellt enskilda, men i realiteten såväl

ekonomiskt som på annat sätt av det allmänna mer eller mindre beroende

pensionskassor. Avsevärda olägenheter hava befunnits förbundna med detta

system. Efter ingående utredningar har ock ifrågavarande system för

organisationen av det publika familjepensionsväsendet numera definitivt

avvecklats för de formellt statsanställda tjänstemannakårernas del. Med

tillkomsten år 1936 av det allmänna familjepensionsreglementet lades nämligen

en enhetlig grundval för regleringen av familjepensioneringen för samtliga

civila och militära dylika befattningshavare. Därvid förutsattes, att ikraftträdandet

av berörda reglemente skulle ske successivt för de olika förvaltningsområdena,

allteftersom sådan överenskommelse kunde träffas med

vederbörande kassor, som då omhänderhade familjepensioneringen för de

ordinarie manliga befattningshavarna inom respektive förvaltningsområde,

att dessa kassors delägare bleve underkastade tillämpningen av det enhetliga

statliga familjepensionsreglementet.

Sådana definitiva överenskommelser hava numera kommit till stånd:

år 1936 med civilstatens änke- och pupillkassa, med telegrafverkets änkeoch

pupillkassa samt med statens järnvägars änke- och pupillkassa; år

1937 med arméns och marinens familjepensionskassor samt med tullstatens

enskilda pensionsinrättning; år 1939 med universitetens i Uppsala och Lund

pensionsinrättningar för ifrågavarande befattningshavares änkor och barn;

samt år 1940 med lotsverkets enskilda pensionskassa. Med dessa överenskommelser

har — i allt väsentligt — staten övertagit nämnda pensionskassors

verksamhet och dessa därmed avvecklats.

I huvudsaklig överensstämmelse med regleringen i allmänna familjepensionsreglementet

utfärdades därjämte år 1937 familjepensionsreglemente

för riksdagens verk, vilket — efter samma år träffade överenskommelser

med bankostatens samt riksgäldskontorets änke- och pupillkassor — äger

tillämpning å dessa kassors delägare och övriga till riksdagens verk hörande

befattningshavare.

Den allmänna normering av familjepensioneringen, som ägt rum genom

1936 års allmänna familjepensionsreglemente, har emellertid jämväl befunnits

ägnad att läggas till grund för en modernisering av familjepensionsförhållandena

för grupper av befattningshavare utanför de formellt statsanställdas

krets. I första hand gäller detta folk- och småskollärarna. I samband

med den år 1938 för berörda personal åvägabragta löneregleringen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande Nr J^7.

nyordnades sålunda familjepensioneringen för dessa och vissa andra befattningshavare.

På sätt i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 27 oktober

1939 under punkt 104 omnämnts, ha under de senare åren i olika sammanhang

— såväl inom som utom riksdagen — framförts önskemål om

en nyreglering av prästerskapets familjepensionsväsende och en omprövning

av i samband därmed stående frågor. I anledning härav tillkallades den

7 november 1939 inom ecklesiastikdepartementet särskilda sakkunniga för

att biträda med utredning och avgiva förslag angående prästerskapets familjepensionering.

Efter slutförd utredning överlämnade de sakkunniga den 28

december 1940 till Kungl. Majit betänkande i ämnet jämte därtill hörande

författningsförslag m. m. ävensom en mellan de sakkunniga och utsedda

representanter för prästerskapets änke- och pupillkassa — under vederbörliga

förbehåll — träffad preliminär överenskommelse örn statens övertagande

av nämnda kassas verksamhet. Ifrågavarande överenskommelse finnes fogad

såsom bilaga vid detta utlåtande (Bilaga V).

Sammanfattning av de sakkunnigas förslag.

Innebörden av de sakkunnigas förslag till reformering av det prästerliga

familjepensionsväsendet kan — i dess allmänna huvuddrag — sammanfattningsvis

angivas sålunda:

Staten övertager (från och med den 1 januari 1942) prästerskapets änkeoch

pupillkassas verksamhet, dess skulder och egna tillgångar och ikläder

sig därmed ansvaret för samtliga kassans förpliktelser och för ifrågavarande

prästerliga familjepensionering över huvud taget. Det hittillsvarande, huvudsakligast

å prästänkekassans verksamhet baserade prästerliga familjepensioneringssystemet

ersättes med ett system i enlighet med grunderna i

det för de civila och militära statstjänstemännen nu gällande allmänna familjepensionsreglementet,

men anpassat till de prästerliga avlöningsförhållandena,

sådana dessa äro för närvarande gällande. I samband med den nuvarande

pensionsinrättningens upphörande avvecklas helt de ålderdomliga

bidragsformer till familjepensioneringen, varunder nu alltjämt anslag av

prästerliga avlöningsmedel (»gamla vakansåret», »kadukmedel» och »nya

vakansåret») tillföras prästänkekassan eller särskilda medel eljest (avgifter

till »allmänna prästänkehjälpen» och tiondeanslag) uppbäras för understöd

åt prästänkor, ävensom — i stort sett — övriga äldre former för understöd

av allmänna medel åt efterlevande till de prästerliga befattningshavarna

(tjänstårsrätt och ännu bestående nådårsrätt samt avkomsträtt till prästänkesäte).

Prästänkekassans tillgångar tillföras kyrkofonden. Ränteavkastningen

av dessa tillgångar och framdeles inflytande pensionsavgifter skola

därefter i första hand, jämte den allmänna kyrkoavgiften, utgöra grundvalen

för finansieringen av familj epensionskostnaderna för såväl vid kassans

avveckling redan varande som framtida pensionstagare. Det nya familjepensionsreglementet

för prästerskapet blir tillämpligt ej blott för alla, efter

statens övertagande av prästänkekassans verksamhet, inom de territoriella

och svenska icke-territoriella församlingarna nytillträdande präster samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets utlåtande Nr J+7.

vissa med dessa likställda utan även — jämlikt den med prästänkekassan

träffade överenskommelsen — för flertalet av kassans vid avvecklingen i

sådan tjänst ännu kvarstående delägare. Pensionsförmånerna för de efterlevande

till övriga vid pensionsregleringens genomförande förekommande,

i tjänst varande eller ur tjänst avgångna kassadelägare liksom ock för kassans

dåvarande pensionstagare fixeras och förbättras i viss mån medels

anlitande av för ändamålet disponibla, efter gängse grunder beräknade

överskottsmedel i kassan. I förekommande fall erhålla sådana pensionärer

jämväl en ytterligare pensionsförbättring i samband med fastställande av

s. k. ny familjepension. I stället för det å familjepensionerna från prästänkekassan

nu utgående dyrtidstillägget (enligt de för efterlevande till statliga

befattningshavare med oreglerad avlöning gällande grunder) skall, efter de

nya pensionsbestämmelsernas ikraftträdande, för dåvarande pensionstagare

och för efterlevande till kassadelägare, som icke komma in på familjepensionsreglementet

för prästerskapet, dyrtidstillägg i regel utgå enligt de för

löntagare i statens tjänst med nyreglerad avlöning bestämda grunderna.

Efter samma procenttal, som i ett vart fall gäller för beräknande av sist

angivna dyrtidstillägg, utgår den rörliga delen av familjepension enligt det

nya prästerliga familjepensionsreglementet. Samtliga här ifrågavarande

prästerliga familjepensionärer erhålla därjämte kristillägg, på sätt numera

är för andra familjepensionärer bestämt. — Vissa blivande, till församlingspräster

och med dem likställda icke hänförliga prästerliga befattningshavare

avses skola beredas familjepensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Kungl. Maj:ts förslag.

Allmänna grundlinjer.

Föredragande departementschefen har till en början uttalat, att en lösning

av frågan örn prästerskapets familjepensionering icke torde kunna sökas

på annan väg än den, som under 1930-talet successivt beträtts för andra

omfattande grupper av befattningshavare i allmän tjänst, nämligen genom

omhändertagande i statens omedelbara regi av själva pensioneringen. Efter

en sådan omläggning bör ock, framhåller departementschefen, den prästerliga

familjepensioneringen grundas på samma principer, som numera gälla

för statens befattningshavare inom den civila och militära förvaltningen.

Departementschefen har härefter anfört huvudsakligen följande:

Den enda befogade invändning, som skulle kunna resas mot ett omedelbart

genomförande av en reform av här angiven innebörd, synes gälla

själva tidpunkten för omläggningen, vilket sammanhänger därmed, att

såväl avlönings- som tjänstepensionsförhållandena för prästerskapet ännu

vänta på en, förmodligen inom en rätt nära tid nödvändig översyn. Det kan

nämligen i följd härav icke undvikas, att en för prästerna nu vidtagen

familjepensioneringsreform, i avvaktan på en dylik blivande revision,

finge en i viss mån provisorisk karaktär. Betydelsen av denna omständighet

har emellertid, såsom jag i det föregående berört, varit föremål för ingående

överväganden och särskilt lia statens pensionsanstalt och 1938 års

pensionssakkunniga i sina remissyttranden ägnat spörsmålet sin uppmärksamhet.

Enligt sistnämnda sakkunnigas mening tala så starka skäl för ett

mera tillfredsställande ordnande av det prästerliga familjepensionsväsendet

jin för närvarande och för en avveckling i samband därmed av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 47-

hittillsvarande ålderdomliga former för det allmännas understöd åt

dessa befattningshavares efterlevande, att den föreslagna fristående regleringen

av prästernas familjepensionsförhållanden val kan försvaras. Jag

har även för egen del stannat i samma uppfattning och finner mig fördenskull

oförhindrad att i princip tillstyrka det föreliggande förslaget.

Med 1938 års pensionssakkunniga är jag även ense därom, att den sålunda

tillämnade provisoriska pensionsregleringen för prästerskapet bör, såsom

ock i förslaget skett, anknytas till nu gällande allmänna familjepensionsreglemente.

I det framlagda sakkunnigförslaget har förutsatts, att de primära ekonomiska

förpliktelserna för det prästerliga familjepensionsväsendet skola

tillgodoses genom kyrkofonden. Några delade meningar synas i det hela

icke föreligga om lämpligheten av denna anordning, och jag ansluter mig

också utan tvekan till förslaget på denna punkt.

Jag anser det av förhållandena betingat, att prästänkekassans tillgångar

vid den föreslagna pensionsregleringens genomförande uppgå i kyrkofonden.

Jag finner denna anordning, såsom ett led i den av de sakkunniga

föreslagna regleringen, såväl praktisk som från alla synpunkter betryggande.

Kammarkollegiet har i detta sammanhang gjort några uttalanden örn

räckvidden vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag av statens

juridiska ansvarighet för prästerskapets familjepensionering. Vad kollegiet

härvid berör är närmast frågan, huruvida staten genom övertagandet av

bestyret med familj epensioneringen bomme att ikläda sig någon garanti i

sista hand för konkreta pensionsutfästelser för det tänkta fall, att kyrkofondens

tillgångar i en framtid skulle visa sig icke förslå till täckande av,

jämte övriga densamma åvilande utgifter, kostnaderna för denna pensionering.

Kollegiet framhåller emellertid, att spörsmålets reella betydelse

kan synas ringa. För egen del kan jag icke finna annat än att spörsmålet

saknar praktisk innebörd. Jag får sålunda erinra om att från kyrkofonden

icke bestridas några andra utgifter, vare sig för avlönings-, pensioneringseller

annat ändamål, än sådana, som i enlighet med i därför stadgad ordning

fattade beslut skola därifrån utgå. Till säkerställande av kyrkofondens

förmåga att fortgående fullgöra de å fonden lagda ekonomiska uppgifterna

upptogos i gällande lag örn kyrkofond den 30 augusti 1932 bestämmelser

om den så kallade allmänna kyrkoavgiften, varmedels den största delen

av fondens årliga utgifter numera täckes. Kyrkofondens betalningsförmåga

är följaktligen på ett avgörande sätt beroende av de intäkter,

som i angiven ordning” blivit fonden i kyrko!''ondslagen anvisade.

Skulle mot förmodan statsmakterna vid handhavandet i fortsättningen av

här omförmält institut försumma tillse, att de kyrkofonden — av statsmakterna

själva — pålagda utbetalningarna kunna från fonden bestridas,

och bomme i följd därav rättsanspråk att göras gällande mot staten om

utfående av exempelvis vissa löne- eller pensionsförmåner, är det från

allmänt rättsliga utgångspunkter ställt utom tvivel, att staten måste, oavsett

den bristande tillgången i fonden, vara pliktig fullgöra betalningsskyldigheten.

Avveckling av äldre understödsformer.

Med avseende å frågan om en avveckling av vissa äldre understödsformer

har föredragande departementschefen anfört huvudsakligen följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets utlåtande Nr J+t.

Med de sakkunniga är jag fullt ense därom, att avvecklingen av de av

ålder bestående särskilda formerna för understöd åt efterlevande till präster

och sålunda även av den s. k. tjänstårsrätten utgör såväl en allmän förutsättning

för som en given konsekvens av den föreslagna pensionsregleringen.

Denna uppfattning stödes också av en praktiskt taget samstämmig

mening hos de myndigheter och övriga vederbörande, som hörts över förslaget.

Speciella principfrågor.

I fråga om den föreslagna nya familj epensioneringens

omfattning har departementschefen anfört bland annat följande:

Vid den under senare tid företagna allmänna regleringen av familjepensionsförhållandena

för olika personalgrupper ha genomgående uppställts

kraven, att klientelet av familjepensionsberättigade skulle innefatta i lönehänseende

enhetligt reglerade befattningshavare med viss fastare anställningsform

samt att tillämpningsområdet för familjepensioneringen skulle helt

sammanfalla med tillämpningsområdet för befattningshavarnas tjänstepensionering.

Visserligen måste för prästernas del, om man över huvud taget

önskar att i närvarande läge bringa den trängande frågan örn en reformering

av dessa befattningshavares familjepensionsförhållanden till en lösning, de

här uppställda kraven i väsentlig utsträckning eftergivas. Tydligt är emellertid,

att till bevarande av en gemensam grundval för regleringen på hithörande

område vissa minimifordringar härvid måste upprätthållas. Det

torde sålunda svårligen kunna sättas i fråga att till kretsen av de prästerliga

befattningshavare, som skulle få sin familjepensionering ordnad genom det

föreslagna »allmänna» prästerliga familjepensionsreglementet, föra andra

präster än sådana, vilkas avlöningsförmåner över huvud taget äro från det

allmännas sida — av Kungl. Majit och riksdagen eller av Kungl. Majit —

reglerade. Vad angår de i sakkunnigförslaget i detta sammanhang närmare

berörda befattningshavarna (vissa domkyrkosyssloman samt funktionärer i

svenska kyrkans diakonistyrelse, missionsstyrelse och sjömansvårdsstyrelse

ävensom sjömanspräster och missionärer samt präster vid föreningskyrkor,

diakonissanstalter m. fl.) föreligger icke här angivna förutsättning.

Min här angivna ståndpunkt i avseende å avgränsningen av det nya

prästerliga familj epensionsreglementets tillämpningsområde innebär emellertid

icke, att staten nu bör undandraga sig omedelbar medverkan för

ordnandet i fullt betryggande former av en familjepensionering jämväl i

fortsättningen för de speciella kategorier av prästerliga befattningar, varom

här är fråga. Det av de sakkunniga framförda förslaget, att möjlighet därtill

borde beredas inom ramen för reglementet för statens pensionsanstalt,

finner jag förtjänt av beaktande.

Med avseende å f a m i 1 j e p e n s i o n s u n d e rl åge n har departementschefen

anfört huvudsakligen följande.

Vid konstruktionen av skalan för familjepensionsunderlagen har av de

sakkunniga eftersträvats niirmast möjliga anknytning till den underlagsskala,

som är gällande för civilstatstjänstemännen enligt gällande allmänna

familjepensionsreglemente. Den uppgift, de sakkunniga därvid ställts inför,

har tydligen varit förbunden med vissa icke oansenliga svårigheter. Särskilt

Ilar detta gällt uppskattningen av de till de ordinarie prästerna för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 1^7.

närvarande utgående bruttolönerna och den säkerhetsmarginal vid utformningen

av skalan för familjepensionsunderlagen, som med hänsyn till en

förmodligen rätt nära förestående omgestaltning av själva systemet för

prästernas avlönande kan — för att icke föregripa utfallet av denna — vara

behövlig. I sistnämnda hänseende ha de sakkunniga efter ingående överväganden

stannat vid att föreslå, bland annat, en reduktion av de på visst

sätt uppskattade individuella bruttolönerna med 5 procent. Delade meningar

ha framförts såväl om tillräckligheten av en efter denna procentsats

företagen reduktion som om det berättigade i en sådan reduktion.

För egen del måste jag visserligen finna det kunna ifrågasättas, om icke

ytterligare säkerhetsmarginal vid bestämmande av familjepensionsunderlagen

— i form av förhöjd procentuell reduktion av bruttolönerna eller

skärpt och utvidgad maximering av underlagen — bort iakttagas till undvikande

av att en blivande revision av avlöningssystemet för prästerna

och i samband därmed skeende pensionsreglering föregripes. Då det föreliggande

reglementsförslaget får anses innebära allenast ett i viss mån provisoriskt

ordnande av pensioneringsspörsmålet och uppskattningen av det i

bruttoavlöningen ingående värdet av den prästerna tillkommande förmånen

av fri bostad i förslaget skett med viss försiktighet, har jag emellertid

funnit mig böra förorda, att förslaget godtages jämväl i nu ifrågavarande

del. På sätt av det nyss sagda framgår förutsätter jag, att ett sådant godtagande

icke får i något avseende verka prejudicerande vid en framtida

definitiv lösning av prästerskapets löne- och pensionsförhållanden.

Överenskommelsen örn statens övertagande av prästänkekassan m. m.

De sakkunniga hava i sitt förslag till villkor för statens övertagande av

prästerskapets änke- och pupillkassa och dess verksamhet sökt så nära som

möjligt anknyta till de principer, som följts vid de under de senaste åren

träffade överenskommelserna om statens övertagande av familjepensionskassor

för civilstatstjänstemännen med flera. Beträffande innebörden av

den sålunda träffade överenskommelsen må hänvisas till redogörelsen å

sid. 106—110 i den föreliggande propositionen.

De sakkunniga ha vidare upptagit till behandling förslag om särskilda

pensionsförbättringar i vissa fall samt örn kristillägg ävensom frågan angående

vissa förmåner, som skulle tillförsäkras prästänkekassans befattningshavare

(sid. 110 ff. i propositionen).

Föredragande departementschefen har i huvudsak anslutit sig till vad

de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit.

Utskottets yttrande.

Det i propositionen framlagda förslaget om en nyreglering av det prästerliga

familjepensionsväsendet innebär främst övertagande från statens sida

av prästerskapets änke- och pupillkassas rörelse samt utfärdande av nytt

familjepensionsreglemente för prästerskapet. Enligt förslaget ersättes den

hittillsvarande, å kassan baserade prästerliga familjepensioneringen med

ett pensioneringssystem enligt grunderna för allmänna familjepensions
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

reglementet. I samband härmed skulle vissa äldre bidragsformer till familjepensioneringen

helt avvecklas. Prästänkekassans tillgångar skulle tillföras

kyrkofonden och ränteavkastningen av dessa tillgångar ävensom inflytande

pensionsavgifter i första hand — jämte den allmänna kyrkoavgiften

— utgöra grundvalen för finansieringen av familjepensionskostnaderna.

Den föreliggande preliminära överenskommelsen rörande statens övertagande

av prästänkekassans rörelse har i tillämpliga delar fotats på samma

principer, som följts vid de tidigare ingångna avtalen med övriga familjepensionskassor.

Härvid hava emellertid, med hänsyn till de i vissa avseenden

säregna förhållanden, som känneteckna det nuvarande prästerliga

familjepensioneringssystemet, en del avvikelser från nämnda principer befunnits

påkallade. I likhet med departementschefen är utskottet av den

uppfattningen, att den preliminära överenskommelsen — samtidigt som

den är ägnad att väl tillgodose kassadelägarnas intressen — från det allmännas

synpunkt synes vara godtagbar. Från utskottets sida är icke

något att erinra mot att det föreliggande avtalet lägges till grund för ett

överlåtande på staten av prästänkekassans rörelse. Utskottet tillstyrker

alltså, att riksdagen lämnar Kungl. Majit bemyndigande att träffa slutlig

överenskommelse med fullmäktige för prästerskapets änke- och pupillkassa

i överensstämmelse med vad i propositionen förordats. Mot det framlagda

förslaget till familjepensionsreglemente för prästerskapet har utskottet ej

något att erinra.

Utskottet biträder vidare det förslag beträffande s. k. ny familjepension

och förbättring av dyrtidstilläggen i vissa fall ävensom i fråga örn kristillägg,

som innefattas i den förevarande propositionen. De förslag, som i

övrigt framlagts i propositionen, hava icke givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande.

På grund av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Stockholm den 29 maj 1941.

På bankoutskottets vägnar:

BJ. HOLMGREN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Nordborg*, Friggeråker, Sundvik, Andersson i Jäger

oell Edin*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg*, K. A. Westman,

Gustavson i Västerås, linding, Eriksson i Sandby och Sundberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Bil. 1.

Förslag

till

Reglemente

angående familjepension för efterlevande till präster

(familj epensionsreglemente för prästerskapet).

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §.

1. Detta reglemente äger med de inskränkningar, som nedan i 3 och 4

mom. angivas, tillämpning

dels å innehavare av biskopsbefattning i rikets stift,

dels å följande till svenska kyrkan hörande ordinarie präster:

a) innehavare av kyrkoherde- eller komministersbefattning, som i prästlöneregleringslagen

avses,

b) amiralitetspastorn och amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling,

kyrkoherden — tillika amiralitetspastor — i Skeppsholms

församling och kyrkoherden — tillika garnisonspastor — i Karlsborgs församling

samt

c) innehavare av pastorsbefattning i svensk församling i utlandet, för

vilken kyrkoordning blivit av Kungl. Maj:t fastställd,

dels ock å följande till svenska kyrkan hörande extra ordinarie präster:

d) innehavare av kyrkoadjunktsbefattning,

e) extra amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling och

garnisonspastorn i Boden,

f) till stifts- eller kontraktsadjunkt förordnad och såsom sådan tjänstgörande

präst samt

g) annan — såsom ämbetsbiträde eller såsom vikarie vid ordinarie befattning,

som ovan avses, eller såsom vikarie för under d) eller e) angiven

extra ordinarie befattningshavare — anställd och tjänstgörande adjunkt.

Extra ordinarie präst i anställning, som under f) eller g) avses, skall i

familj epensionshänseende anses fortfarande innehava sin ifrågavarande

anställning

såväl under tid, för vilken han med befrielse från förordnande i anställningen

i följd av sjukdom eller för fullgörande av militär tjänstgöring åtnjuter

för dylikt fall i särskild ordning bestämt arvode såsom präst,

som ock vid sådant avbrott i anställningen under längst tre månader i

följd, varunder han på grund av för honom i vederbörlig ordning meddelat

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets utlåtande Nr Ift.

förordnande såsom vikarie uppehåller prästerlig tjänst, med vilken icke är

förenad pensionsrätt enligt detta reglemente.

2. Med befattning förstås här nedan, där ej annat framgår, jämväl anställning,

som i 1 mom. sägs.

3. För i 1 morn. g) avsedd extra ordinarie präst vinner reglementet tillämpning

först sedan denne fullgjort där angiven adjunktstjänstgöring

under två år eller han dessförinnan innehaft befattning, som i samma moment

d), e) eller f) sägs.

4. Innehar präst jämte befattning, som i 1 mom. avses, annan tjänst,

med vilken för honom följer familjepensionsrätt enligt allmänna familjepensionsreglementet

eller enligt eljest för av staten anordnad familjepensionering

gällande bestämmelser, och äger han för familj epensioneringen vid

denna senare tjänst räkna sig tillgodo tjänstår för sin i detta reglemente

avsedda prästerliga tjänstgöring, skall för tid, varunder sådan förening av

tjänster äger rum, reglementet icke å befattningshavaren äga tillämpning.

5. Vad nedan sägs örn befattningshavare gäller, där ej annat framgår, i

tillämpliga delar jämväl med avseende å den, som medan reglementet varit

å honom tillämpligt avgått från befattning, som i 1 mom. avses,

dock att i fråga örn befattningshavare, som avgår från sin befattning utan

att erhålla emeritilön, reglementet för sådan förutvarande befattningshavare

får fortsatt giltighet endast under förutsättning, att denne vid tiden för

sin avgång från befattningen ägt räkna minst fem tjänstår enligt bestämmelserna

i 10 §.

2 §.

Innehar befattningshavare, å vilken reglementet äger tillämpning, mer

än en i 1 § 1 mom. avsedd befattning, skall han i familjepensionshänseende

anses vara innehavare av endast en av de särskilda befattningarna och därvid,

örn för honom i dessa befattningar jämlikt bestämmelserna i 5—7 §§

skulle gälla olika höga familjepensionsunderlag, av den, vilken för honom

medför det högsta familjepensionsunderlaget, och eljest av den, han först

tillträtt.

Erhåller förutvarande befattningshavare, för vilken reglementet jämlikt

1 § 5 mom. förblivit gällande, ånyo befattning, som i 1 § 1 mom. avses,

skall i familjepensionshänseende å honom tillämpas allenast vad enligt reglementet

gäller för innehavare av denna senare befattning.

3 §.

Befattningshavare, å vilken detta reglemente blir tillämpligt, avstår därmed

för all framtid såväl för änka och efterlevande barn från den rätt till

n å d å r, som ock för samtliga sina dödsbodelägare från den rätt till

tjänstår, som eljest jämlikt prästerskapets privilegier och senare be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr Jj7.

stämmelser må hava för dessa kvarstått. Vad här sagts i fråga om rätt

till nådår och tjänstår äger motsvarande tillämpning med avseende å den

rätt till avkomst av prästänkesäte och därav härfluten fond, som

eljest — av annan grund än donation av enskild — vid befattningshavares

tjänst må kunnat tillkomma änka efter denne.

4 §.

1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:

änka, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild hustru, i fall som i 2 mom. sägs.

Pensionsrätt tillkommer ej änka eller frånskild hustru, örn äktenskapet

ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år,

och ej heller adoptivbarn, örn adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren

fyllt 50 år.

2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin

hustru utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans

under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande

uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna

finnes skäligt, förordna, att den frånskilda hustrun skall vara

berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu sagts

för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller

ock, där i skillnadsmålet avtal örn sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, örn skyldighet

att utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört

eller den frånskilda hustrun trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej

meddelas till förmån för befattningshavarens hustru i senare äktenskap.

2 kap. Familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag

samt tjänstårsberäkning.

5 §.

1. I 1 § 1 mom. a) avsedd befattningshavare hänföres i familjepensionshänseende,

frånsett nedan i 3 mom. angivet fall, allt efter storleken av

honom tillkommande grundavlöning till viss lönegrupp, på sätt nedan

sägs; skolande därvid, där ej annat följer av stadgandena i 6 och 7 §§, för

befattningshavaren tillämpas följande för gruppen angivna familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr Jj.7.

13

L ö

n e g r

upp

Familje-

med grundavlöning

Familje-

n r

uppgående till

elier översti- gande

understi-

gande

pensions-

underlag

avdrag

för år

kronor

kronor

kronor

kronor

i

—

2,270

1,410

171

2

2,270

2,550

1,500

180

3

2,550

2,850

1,590

192

4

2,850

3,190

1,680

204

5

3,190

3,550

1,770

219

6

3,550

3,930

1,860

234

7

3,930

4,320

1,950

249

8

4,320

4,730

2,040

267

9

4,730

5,180

2,130

285

10

5,180

5,620

2,220

306

11

5,620

6,060

2,310

327

12

6,060

6,500

2,400

348

13

6,500

6,950

2,490

369

14

6,950

7,390

2,580

390

15

7,390

8,050

2,670

411

16

8,050

—

2,700

420

Såsom grundavlöning räknas härvid befattningshavarens kontanta årslön

(reglerad lön) tillika med ifrågakommande ålderstillägg, oavsett om

sådant intjänats.

2. För följande befattningshavare skola, frånsett i 3 mom. avsett fall och

där ej annat följer av stadgandena i 6 och 7 §§, tillämpas

a) de familj epensionsunderlag och familj epensionsavdrag, som enligt 1

mom. gälla för här nedan för vederbörande befattningshavare angivna

lönegrupp:

för amiralitetspastorn i Karlskrona amiralitetsförsamling 15 lönegruppen

för amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling

............................................ 9 »

för extra amiralitetspredikanten i Karlskrona amiralitetsförsamling

......................................... 7 »

för kyrkoherden, amiralitetspastorn, i Skeppsholms församling

............................................ 13 »

för kyrkoherden, garnisonspastorn, i Karlsborgs församling

............................................ 13 »

för garnisonspastorn i Boden....................... 2 »

för pastor i svensk församling i utlandet.............. 11 »

för kyrkoadjunkt ............... 2 »

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 4-7.

b) de familjepensionsunderlag och familj epensionsavdrag, som för vederbörande

befattningshavare här nedan särskilt angivas:

för ärkebiskopen och övriga biskopar, biskopen i Visby stift tillika såsom

kyrkoherde i Visby församling: 3,660 kronor såsom familjepensionsunderlag

och 669 kronor såsom familjepensionsavdrag för år,

för kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen, tillika pastor primanus: 3,180

kronor såsom familjepensionsunderlag och 576 kronor såsom familjepensionsavdrag

för år, samt

för extra ordinarie präst, som i 1 § 1 mom. f) eller g) avses: 1,260 kronor

såsom familjepensionsunderlag och 153 kronor såsom familj epensionsavdrag

för år.

3. I fråga örn präst, vilken i sin befattning på grund av donation av

enskild uppbär särskild förmån utöver lönen, ankommer det på Kungl.

Maj:t att bestämma, till vilken lönegrupp enligt 1 mom. befattningshavaren

skall, där ej annat följer av stadgandena i 6 och 7 §§, i familjepensionshänseende

vara att hänföra.

6 §.

1. Övergår ordinarie präst till befattning med lägre familjepensionsunderlag,

skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad för

honom i den förra befattningen bestämts.

2. Sänkes grundavlöningen för befattningshavare i den befattning han

innehar, så att han jämlikt bestämmelserna i 5 § 1 eller 3 mom. skulle erhålla

ett lägre familjepensionsunderlag, skall någon förändring i familjepensionshänseende

likväl icke i följd därav för honom inträda.

7 §.

För befattningshavare, som förordnas innehava extra ordinarie anställning

med högre familjepensionsunderlag än för honom eljest gällande, skall

under tiden för sådant förordnande tillämpas vad enligt reglementet gäller

för innehavare av ifrågavarande extra ordinarie anställning.

8 §.

För förutvarande befattningshavare, som i 1 § 5 mom. avses, skall, så

länge reglementet för honom i sådan hans egenskap äger fortsatt giltighet,

gälla det familjepensionsunderlag, som enligt reglementet för honom tilllämpades

vid hans avgång ur tjänst.

9 §.

Så länge befattningshavare innehar befattning, vari reglementet är å

honom tillämpligt, skall honom i befattningen tillkommande avlöning

minskas med för honom jämlikt bestämmelserna i 5—7 §§ gällande familjepensionsavdrag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bankoutskottets utlåtande Nr Ifl.

10 §.

1. Såsom tjänstår för bestämmande av familjepension må befattningshavare

tillgodoräknas den tid, för vilken han, före uppnående av den för

honom i hans senast innehavda befattning jämlikt 4 mom. här nedan gällande

pensionsåldern,

a) antingen i befattning, som i 1 § 1 mom. avses, varit underkastad detta

reglemente

b) eller, under det reglementet icke varit å honom tillämpligt,

varit underkastad andra bestämmelser rörande av staten anordnad familj

epensionering, i den mån sådan tid enligt samma bestämmelser fått

tillgodoräknas befattningshavaren såsom tjänstår,

eller varit obligatoriskt delaktig i prästerskapets änke- och pupillkassa,

eller på grund av obligatorisk delaktighet erlagt avgift till annan, av staten

för familjepensionering upprättad eller understödd pensionskassa.

Vid tjänstårsberäkningen må sådan tjänstgöring ej tagas i betraktande,

för vilken befattningshavares efterlevande beviljas familjepension jämlikt

ovan under b) avsedda bestämmelser.

Vid tjänstårsberäkning för fall, som under a) sägs, skall för ordinarie

präst och i 1 § 1 mom. d) och e) avsedd extra ordinarie präst göras avdrag

för tid, varunder befattningshavaren utöver 30 dagar om året åtnjutit

tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller för enskilda angelägenheter,

så ock för tid, varunder han eljest — av annan anledning än tjänstledighet

för offentligt uppdrag — fått avstå samtliga sina kontanta löneförmåner.

Vad här sist sagts skall i tillämpliga delar jämväl gälla med avseende å

en var annan i 1 § 1 mom. avsedd befattningshavare.

Vid beräkningen av tjänstår skall uppkommen slutsumma, därest denna

utvisar del av dag, avrundas till närmast högre hela dagantal.

2. Har befattningshavare, i andra fall än i 1 mom. sägs, i eller utom

svenska kyrkan utövat verksamhet, som finnes vara av beskaffenhet, att

tiden härför skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas honom såsom

tjänstår, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver, örn och

i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga rum.

3. För bestämmande av familjepension må en och samma kalendertid

tillgodoräknas befattningshavare såsom tjänstår allenast en gång, även om

denne därunder har bestritt tjänstgöring i mer än en befattning.

4. Pensionsålder, som i detta reglemente avses, skall för biskop och annan

ordinarie präst anses inträda vid utgången av den manad, varunder

han fyller 65 år, och för extra ordinarie präst vid utgången av den månad,

varunder han fyller 60 år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr Jfl.

3 kap. Familjepensions bestämmande.

11 §.

1. Familjepension, som tillkommer efterlevande till befattningshavare,

å vilken detta reglemente vid befattningshavarens död var tillämpligt, bestämmes

på sätt i 13 | angives i förhållande till ett för den avlidne befattningshavaren

gällande grundbelopp, jamilj epensionens grundbelopp. Detta

belopp fastställes enligt nedan i denna paragraf angivna grunder med

hänsyn till antalet tjänstår jämlikt 10 § och det för den avlidne jämlikt

5—8 §§ senast gällande familjepensionsunderlaget.

2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt

emeritilön, är familjepensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget,

såframt befattningshavaren jämlikt 10 § tillgodoräknade

tjänstår, utökade med tid, som från dödsfallet eller från tidpunkten för

emeritilönens tillträdande må hava återstått till pensionsåldern, uppgå till

minst trettio. Uppgå befattningshavarens tjänstår, utökade på sätt här

sagts, icke till trettio, är familj epensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget

minskat med 1/120 för varje full fjärdedel av år, varmed

tjänståren, sålunda utökade, understiga trettio.

Förutvarande befattningshavare, å vilken lagen om emeritilöner för

präster vid hans avgång ur tjänst icke varit tillämplig, skall, därest han i

den ordning Kungl. Maj:t föreskriver prövas hava vid avgången ur tjänst

uppfyllt eljest i emeritilönelagen stadgade fordringar för erhållande av

emeritilön, vid bestämmande av familj epensionens grundbelopp anses likställd

med den, som åtnjöt emeritilön.

3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens

grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår

uppgå till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget

minskat med 1/120 för varje full fjärdedel av år, varmed tjänståren understiga

trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av tjänståren

och den från befattningshavarens avgång ur tjänst till pensionsåldern återstående

tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels år, skall dock grundbeloppet

utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget, som antalet fulla

eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda summa.

4. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt

krontal, jämkas detta till närmast högre hela krontal.

12 §.

Därest extra ordinarie präst, för vilken reglementet jämlikt 1 § 5 mom.

är gällande och vilken ej åtnjuter emeritilön, avlider inom en tid av tre

månader efter upphörandet av sin sista anställning, skall, under förutsätt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

ning att han ej på egen begäran eller eljest på grund av eget förvållande

entledigats från anställningen, vid bestämmande enligt 11 § av familj epensionens

grundbelopp så anses, som om han vid dödsfallet alltjämt innehade

denna sin anställning.

13 §.

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familj epensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för änka eller frånskild hustru ensam eller för änka och frånskild

hustru tillsammans, då pensionsberättigade barn ej finnas: familj epensionens

grundbelopp;

b) för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för änka och frånskild

hustru tillsammans jämte barn: familj epensionens grundbelopp ökat

med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och därutöver med tjugu

procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad maka ej finnes: familjepensionens

grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad maka ej finnes: familjepensionens

grundbelopp ökat med femtio procent, om barnen äro två,

och därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare

barn.

3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,

som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av rörlig del

av pension enligt allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936.

4. Av familjepension för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för

änka och frånskild hustru tillsammans jämte barn äger änkan eller den

frånskilda hustrun eller båda dessa tillsammans åtnjuta så stor del, som

motsvarar åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig

pensionsdel, samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild hustru, som åtnjuter

pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av

familjepensionen åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av

grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro änka och frånskild

hustru eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,

skola de dem tillkommande pensionsbeloppen delas lika dem emellan.

5. För den, vilken jämlikt bestämmelserna i detta reglemente är berättigad

till familjepension, skall det belopp, som pensionstagaren i fråga

enligt förevarande paragraf skulle ägt åtnjuta, minskas med den i beloppet

ingående rörliga pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu

kronor, som den i beloppet ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget,

Bihang till riksdagens ''protokoll 19/fl. 8 sami. Nr 1+7.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

a) då pensionstagare!! innehar statsanställning eller annan tjänst, varmed

är förenad tjänstepensionsrätt enligt bestämmelser rörande av staten

anordnad tjänstepensionering,

b) då pensionstagaren åtnjuter tjänstepension för dylik tjänst,

c) då pensionstagaren äger åtnjuta antingen mer än en familjepension

enligt detta reglemente eller jämte sådan jämväl familjepension enligt eljest

för av staten anordnad familjepensionering gällande bestämmelser,

d) då pensionstagaren genom donation, knuten till i detta reglemente

avsedd befattning, tillförsäkrats rätt att uppbära avkastning av prästänkesäte

eller fond, såframt icke befattningshavaren under sin livstid hos domkapitlet

anmält sig vilja för sina efterlevande avstå från rätten till denna

förmån eller pensionstagaren själv, senast inom ett år efter familjepensionens

tillträdande, hos domkapitlet för sin del frånsagt sig förmånen av

avkastningen samt denna avkomsträtt i följd härav för pensionstagaren

upphört.

Minskning av pensionstagare tillkommande pensionsbelopp, på sätt ovan

sägs, skall ock vidtagas för den, som undergår direkt ådömt frihetsstraff

eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant

straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

14 §.

1. Familjepensionen utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare

avlidit, dock tidigast från och med dagen efter den, då

de befattningshavaren i befattningen tillförsäkrade kontanta löneförmånerna

eller honom tillkommande emeritilön frånträtts, och utgår till och

med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren

avlider, eller, därest pensionsrätten upphör av annan anledning, till och

med utgången av den månad, under vilken denna upphör.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den

månad, under vilken barnet födes, dock tidigast från och med den dag,

pension till övriga efterlevande utgår eller, örn sådana icke finnas, eljest

skulle hava utgått.

2. Utbetalning av pension verkställes av statskontoret månadsvis i efterskott;

statskontoret likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis

utbetala återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit att jämlikt 15 §

göra ansökan örn pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp

än denne bort erhålla, skall därvid bero.

15 §.

1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas

på därom gjord ansökan av statskontoret.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Sökande åligger att i enlighet med de föreskrifter Kungl. Majit utfärdar

styrka sådana för statskontoret icke kända omständigheter, som böra tagas

i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla

skriftligt bevis därom.

16 §.

Befattningshavare skall vid avgång ur tjänst på därom gjord framställning

erhålla skriftligt bevis över honom tillkommande rätt till familjepension

för sina efterlevande.

4 kap. Särskilda bestämmelser.

17 §.

Övergår befattningshavare, å vilken reglementet äger tillämpning, från i

1 § 1 mom. avsedd befattning till prästerlig befattning i finska eller tyska

församlingen i Stockholm eller tyska församlingen i Göteborg, må reglementet

å befattningshavaren även under sådan hans anställning äga tilllämpning,

såframt hos statskontoret inom en månad från det befattningshavaren

tillträder den nya anställningen göres anmälan dels av befattningshavaren,

att han önskar fortfarande vara underkastad bestämmelserna i

detta reglemente, dels av den församling, i vars tjänst han inträder, att

församlingen förbinder sig att för den tid, befattningshavaren kvarstår i

församlingens tjänst, till statskontoret, på sätt av Kungl. Majit föreskrives,

inbetala vad befattningshavaren för så fall skall hava att vidkännas i familjepensionsavdrag.

Skall reglementet fortfarande å sådan befattningshavare

tillämpas, anses därvid som om han alltjämt vore innehavare av den

i 1 § avsedda befattning, han senast innehaft.

18 §.

Över statskontorets beslut i fråga, som avses i detta reglemente, må

den, som med beslutet ej åtnöjes, hos Kungl. Majit anföra besvär, vilka

skola vid talans förlust hava inkommit till ecklesiastikdepartementet före

klockan 12 å trettionde dagen efter erhållen del av beslutet.

19 §.

Befattningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser rörande sin familjepensionering.

20 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av detta reglemente, meddelas av Kungl. Majit.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr /+7.

Bil. 11.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § lagen den 17 december 1926 (nr 626)

örn vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat

i anledning av nådårsrättens upphörande m. m.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 17 december 1926 örn vissa lönetillägg

åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av nådårsrättens upphörande

m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

3 §.

Där prästerlig befattning innehaves av präst, som icke är underkastad

familjepensionsreglementet för prästerskapet och ej heller vid utgången av

år 1941 var delaktig i prästerskapets änke- och pupillkassas försäkringsfond,

skall för sådan befattning enligt denna lag utgående lönetillägg erläggas

till statskontoret för att tillföras kyrkofonden såsom bidrag till kostnaderna

för prästernas familj epensionering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1942.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr Ifl.

21

Bil. lil.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 18 § ecklesiastik boställsordning

den 30 augusti 1932 (nr 400).

Härigenom förordnas, att 18 § ecklesiastik boställsordning den 30

augusti 1932 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

18 §.

Prästgård avträdes---är förenad.

Skola löneförmånerna frånträdas på grund av tjänstinnehavarens dödsfall,

äga dock dödsbodelägarna kvarsitta å prästgården till den fardag för

tillträde och avträde av förhyrd lägenhet, som infaller näst efter tre månader

från det dödsfallet timat, med skyldighet för dem att under tiden

ej mindre ansvara för prästgårdens behöriga skötsel och vård än även upplåta

erforderligt utrymme i prästgården åt den, som i egenskap av vikarie

uppehåller tjänsten eller såsom ny innehavare tillträtt densamma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1942; skolande dock hittills gällande

bestämmelser vinna tillämpning beträffande dödsbodelägare, som

efter 1941 års utgång äga rätt till tjänstår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Bil. IV.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 27 november 1936 (nr 578)

med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande jämte

nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel.

Härigenom förordnas, att andra stycket av punkt 17:q förordningen

den 27 november 1936 med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande

jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel skall

utgå samt att punkt 19:o samma förordning skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

19:o.

All kostnad---rikstelefonförbindelse, som under punkt 12:o sägs.

I den mån---denna punkt avses.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1942.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr Jt7.

28

Bil. V.

Överenskommelse

angående statens övertagande av prästerskapets änke- och pupillkassa.

Mellan 1939 års sakkunniga för utredning angående prästerskapets familjepensionering,

för svenska staten, samt undertecknade av fullmäktige

för prästerskapets änke- och pupillkassa, här nedan benämnd kassan, utsedda

förhandlingsdelegerade, för nämnda kassa, har denna dag under förbehåll,

å ena sidan, av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande och, i

den mån så erfordras, kyrkomötets samtycke samt, å andra sidan, av kassans

fullmäktiges godkännande träffats överenskommelse om statens övertagande

av kassans rörelse på villkor, som nedan angivas.

I överenskommelsen förstås, där ej annat uttryckligen angives,

med delägare den, som vid statens övertagande av kassan är delägare

i denna, samt

med befattning, efter vad i varje fall av sammanhanget framgår,

antingen befattning eller anställning, varmed jämlikt de närmast före övertagandet

gällande bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förnyade reglemente

den 17 december 1926 för prästerskapets änke- och pupillkassa — härefteråt

benämnt kassareglementet — är förenad delaktighet i kassan, eller

befattning eller anställning, som avses i 1 § 1 mom. i härvid såsom bilaga A1

fogade förslag till Kungl. Maj:ts reglemente angående familjepension för

efterlevande till präster (familj epensionsreglemente för prästerskapet) —

härefteråt benämnt reglementsförslaget.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt kassareglementet

eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion

eller någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna

uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på

grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2. Bestämmelserna i reglementsförslaget skola — med de avvikelser, som

angivas i detta moment under a)—d), och utan hinder av att i 1 § 3 mom.

i reglementsförslaget föreskriven två års adjunktstjänstgöring av där avsedd

extra ordinarie präst icke må vara fullgjord — från och med statens

övertagande av kassan bliva tillämpliga å en var delägare, vilken såväl

omedelbart före som ock omedelbart efter övertagandet innehar befattning,

som i 1 § 1 mom. i reglementsförslaget avses. Vad här sagts, skall dock icke

gälla beträffande den, som tillika innehar annan tjänst, på sätt i 4 mom.

i förenämnda paragraf sägs.

a) Vid bestämmandet första gången för delägare av familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag enligt reglementsförslaget skall,

där delägaren vid övertagandet är delaktig i kassan för en tidigare innehavd,

i 1 § 1 mom. i reglementsförslaget avsedd befattning, för vilken enligt

5 § i reglementsförslaget gäller ett högre familjepensionsunderlag än för

1 Ilar utesluten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bunkoutskottets utlåtande Nr 47.

den befattning, delägaren vid övertagandet innehar, så anses, som om delägaren

alltjämt vore innehavare av den förra befattningen.

och, där det för delägaren vid övertagandet gällande delaktighetsbeloppet

i kassan är bestämt med hänsyn till av delägaren vid den av honom

innehavda befattningen tidigare åtnjuten lön, som sedermera genom lönereglering

blivit sänkt, så anses, som örn han alltjämt åtnjöte den högre

lönen.

b) Delägare, som vid övertagandet har delaktighet i kassan för mer än

en i 1 § 1 mom. i reglementsförslaget avsedd befattning eller är delaktig i

kassan för vakanssatt dylik befattning, vilken av honom uppehållits på förordnande,

äger, efter därom före den 1 mars 1942 gjord framställning, få i

den ordning Kungl. Majit föreskriver prövat, huruvida och i vad mån för

honom vid bestämmandet första gången av familjepensionsunderlag och

familjepensionsavdrag enligt reglementsförslaget skäligen bör fastställas

annat underlag och avdrag än eljest jämlikt reglementsförslaget komme att

för honom gälia.

c) För delägare, som vid sin död kvarstår i tjänst eller åtnjuter emeritilön,

må familjepensionens grundbelopp icke i något fall bestämmas till

belopp, understigande för honom jämlikt reglementsförslaget eller enligt

a) eller b) här ovan då gällande familjepensionsunderlag. Vad här sägs,

skall även gälla beträffande sådan delägare, å vilken lagen om emeritilöner

för präster icke vid hans avgång ur tjänst är tillämplig, men som jämlikt

11 § 2 mom. andra stycket i reglementsförslaget prövas böra vid bestämmandet

av familjepensionens grundbelopp likställas med emeritilöntagare.

d) Utan hinder av vad i reglementsförslaget därom stadgas, äger delägares

änka pensionsrätt, även örn delägaren vid äktenskapets ingående

uppnått en levnadsålder av 60 år, blott han då ännu icke fyllt 65 år, och

upphör rätten till familjepension för delägares egna arvsberättigade barn

först med utgången av det kalenderhalvår, varunder barnet uppnår 21 levnadsår

eller dessförinnan träder i äktenskap.

3. För sådan befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

(förutvarande konsistorienotarie eller konsistorieamanuens), vilken jämlikt

§ 1 i kassans reglemente av den 6 november 1874 blivit delägare i kassan

och — utan att hava blivit underkastad allmänna familjepensionsreglementet

— alltjämt med delaktighet i kassan kvarstår i tjänst såsom befattningshavare

hos domkapitel, skola från och med statens övertagande av

kassan bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet bliva gällande.

Härvid skola dock i tillämpliga delar iakttagas motsvarande avvikelser,

som under c) och d) här ovan i 2 mom. för där avsedda delägare föreskrivits

med avseende å reglementsförslagets bestämmelser.

4. Till varje vid statens övertagande av kassan i denna förefintlig pensionstagare

ävensom till en var pensionsberättigad efter förutvarande delägare

i kassan och efter sådan delägare, å vilken varken reglementsförslaget

i enlighet med bestämmelserna i 2 mom. eller allmänna familjepensionsreglementet

i enlighet med bestämmelserna i 3 mom. i denna överenskommelse

skall bliva tillämpligt, skall, med undantag på sätt i detta moment under

a)—c) sägs, från och med övertagandet årligen utgå

dels pension, vilken för ett vart fall — i den män sådan enligt kassareglementet

skulle ur kassans särskilda fonder utgå — för hel pensionslott skall

utgöra: för grundfonden 444 kronor, för tillskottsfonden

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bankoutskottets utlåtande Nr J+7.

10 % av det för vederbörande avlidne delägare närmast före övertagandet

gällande delaktighetsbeloppet eller pensionsunderlaget i denna fond samt

för försäkringsfonden? % av det för den avlidne delägaren däri

närmast före övertagandet gällande delaktighetsbeloppet eller, där rätten

till pension ur denna fond grundas å § 67 i kassareglementet, det belopp,

vartill pensionen jämlikt bestämmelserna i nämnda paragraf skulle uppgå,

dels tilläggspension med 60 kronor, för det fall att sådan jämlikt kassareglementet

skall utgå,

dels pensionstillägg, i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den

15 juni 1922 nr 361 med däri sedermera gjorda ändringar,

dels dyrtidstillägg å pension, tilläggspension och pensionstillägg enligt

de för befattningshavare i statens tjänst, vilka åtnjuta nyreglerad avlöning,

vid varje särskild tidpunkt gällande grunder,

dels och ett särskilt, fast tillägg med 30 % av det för försäkringsfonden,

enligt vad ovan sägs, bestämda pensionsbeloppet.

I övrigt skall för fall, varom i detta moment stadgas, med avseende å

såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. i överenskommelsen

övertager, kassareglementet i tillämpliga delar gälla för staten,

varvid det skall tillhöra den myndighet, Kungl. Majit bestämmer, att fullgöra

vad enligt nämnda reglemente skulle ankomma å kassans direktion

eller fullmäktige. Härvid skall dock iakttagas, att avgift för efterlevandes

pensionering icke, i annat fall än för frånträda befattning som i § 6 mom.

1 och 3 i kassans reglemente av den 6 november 1874 avses, skall utgå för

tid efter utgången av det kalenderkvartal, varunder delägare avgått ur

tjänst, samt att avgift ej heller vidare skall utgå vare sig enligt § 19 i

kassareglementet för befattning, för vilken delägare icke erhållit pensionsrätt

i kassan, eller för tid efter det delägare avlidit.

Utgör för hel pensionslott sammanlagda beloppet av enligt bestämmelserna

i detta moment uträknad pension eller beloppet av ovan angivet fast

tillägg icke helt krontal, jämkas beloppet i fråga till närmast högre hela

krontal.

a) Pension, som tillkommer sjukt barn efter fyllda 21 år eller ogift dotter

efter fyllda 55 år, skall för grundfonden utgå med 120 kronor samt

för tillskottsfonden med 3.8 % eller, om den avlidne delägaren

haft delaktighet jämväl i försäkringsfonden, med 3 % av det för denne

omedelbart före den 1 maj 1927 gällande delaktighetsbeloppet i tillskottsfonden.

Å sådan pension skall icke, förutom till den, som styrkes vara obemedlad

och av sjukdom eller lyte oförmögen att försörja sig, utgå dyrtidstillägg.

b) För pensionsberättigad änka eller minderårigt barn, som icke enligt

kassareglementet skulle ägt rätt till tilläggspension eller pension ur försäkringsfonden,

skall, i andra fall än nedan under c) avses, pensionen för hel

pensionslott utgöra: för grundfonden 240 kronor och för tillskottsfonden

7.6 % av det för den avlidne delägaren närmast före

övertagandet gällande delaktighetsbeloppet eller pensionsunderlaget i denna

fond.

c) Pension efter den, som

1 :o) enligt § 2 mom. 2 i kassareglementet upphört att vara delägare i

kassan eller

2:o) enligt § 7 i kassans reglemente av den 6 november 1874 upphört att

vara delägare i kassan eller

Bihang till riksdagens jrrotolcoll 191+1. X sami. Nr J+7.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

3:o) enligt § 6 mom. 1 eller 3 i nämnda äldre reglemente för kassan kvarstått

såsom delägare i kassan för lönen vid en tidigare frånträdd befattning,

skall — för sistnämnt fall, i vad pensionen skall utgå för den frånträdda

befattningen, — för hel pensionslott utgöra:

i fall, som under l:o) avses, för t i 11 s k o 11 s f o n d e n 7.6 % och för

försäkringsfonden 7% av enligt § 24 i ka^sareglementet beräknat

underlag,

i fall, som under 2:o) avses, för t i 11 s k o 11 s f o n d e n 7.6 % av delaktighetsbeloppet

med reducering, på sätt i här åberopade paragraf i 1874

års reglemente stadgas, samt

i fall, som under 3:o) avses, utöver för försäkringsfonden

jämlikt § 67 i kassareglementet eventuellt utgående pensionsbelopp, för

grundfonden, i den mån pension ur denna fond enligt här åberopade

bestämmelser i kassans äldre reglemente skulle utgå, 240 kronor och för

tillskottsfonden 7.6 % av den lön, för vilken den avlidne delägaren

senast vid befattningen i fråga ägt delaktighet i kassan.

Å pensionen skall icke för någotdera av här angivna tre fall utgå vare sig

pensionstillägg eller dyrtidstillägg och ej heller sådant å pensionsbelopp

för försäkringsfonden beräknat fast tillägg, som ovan sägs.

5. Vill i 2 eller 3 mom. avsedd delägare, för vilken jämlikt stadgande i

§ 66 eller § 67 i kassareglementet bestämmelser i det äldre reglementet för

kassan av den 6 november 1874 alltjämt vid statens övertagande av kassan

äro gällande, att å honom i stället för föreskrifterna i nämnda moment i

överenskommelsen skall äga tillämpning vad här ovan i 4 mom. sägs, och

gör han därom före övertagandet anmälan till Kungl. Maj:t, skola bestämmelserna

i sistnämnda moment från och med övertagandet gälla jämväl för

honom.

6. a) Erhåller delägare, sedan bestämmelserna i 4 mom. för honom blivit

gällande och medan han ännu kvarstår i tjänst, befattning, som i 1 § 1 mom.

i reglementsförslaget avses, skall därmed, såvida han icke tillika innehar

annan tjänst på sätt i 4 mom. i nämnda paragraf sägs, reglementsförslaget

— i stället för bestämmelserna i 4 mom. i överenskommelsen — träda i

tillämpning för honom, med iakttagande dock i tillämpliga delar av vad

härförut under c) och d) i 2 mom. föreskrivits. Vad sålunda stadgats, skall

likväl för delägare, som ovan i 5 mom. avses, gälla allenast för det fall,

att denne vinner befordran till befattning med högre familjepensionsunderlag

enligt reglementsförslaget.

Därest delägare, som jämte i 1 § 1 mom. i reglementsförslaget avsedd

befattning innehar annan tjänst på sätt i 4 mom. i samma paragraf sägs

och för vilken bestämmelserna i 4 mom. i överenskommelsen blivit gällande,

med bibehållande av den förra befattningen frånträder den andra

tjänsten, skall därmed reglementsförslaget med i tillämpliga delar de avvikelser,

som under c) och d) härförut i 2 mom. föreskrivits, jämväl för

sådan delägare bliva gällande.

b) Vinner i 3 mom. avsedd delägare, för vilken jämlikt 5 mom. i överenskommelsen

bestämmelserna härförut i 4 mom. blivit gällande, efter

statens övertagande av kassan befordran till befattning med högre familjepensionsunderlag

enligt allmänna familjepensionsreglementet, skall därmed

nämnda reglemente — i stället för bestämmelserna i 4 mom. i över
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 1^7. 27

enskommelsen — med iakttagande av samma avvikelser, som i 3 mom.

stadgas, för sådan delägare träda i tillämpning.

Övergår annan delägare, sedan bestämmelserna i 4 mom. i överenskommelsen

blivit för honom gällande och medan han ännu kvarstår i den befattning,

för vilken han ägt delaktighet i kassan, till befattning, varmed är

förenad pensionsrätt enligt allmänna familjepensionsreglementet eller annat

reglemente för av staten anordnad familj epensionering, skall därmed sagda

reglemente — i stället för bestämmelserna i förenämnda moment i överenskommelsen

— träda i tillämpning för honom, varvid dock skall iakttagas,

att härförut i 3 mom. stadgade avvikelser skola äga motsvarande tilllämpning.

7. För den, som vid övertagandet är innehavare av ordinarie befattning

hos kassan och övergår till befattning i statens tjänst skall gälla:

a) att hans avlönings- och tjänstepensionsförmåner icke må understiga

dem, som han vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst

hos kassan, varvid ifrågakommande dyrtidstillägg utgår enligt vid varje särskild

tidpunkt gällande grunder, samt

b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i löneklass

som för beräkning av tjänstår för rätt till tjänstepension den tid, under

vilken han innehaft anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom

örn han därunder innehaft motsvarande anställning i statens tjänst.

Därest och så länge tillfälle icke beredes befattningshavaren att övergå

till sådan statstjänst i Stockholm, som finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den tidigare befattningen hos kassan, skall han bibehållas

vid de avlönings- och tjänstepensionsförmåner, som han vid tiden

för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst hos kassan, varvid ifrågakommande

dyrtidstillägg utgår enligt vid varje särskild tidpunkt gällande

grunder. Här avsedd befattningshavare skall äga att såsom tjänstår för

bestämmande av tjänstepension tillgodoräkna sig såväl tid, under vilken

han innehaft anställning hos kassan, som ock tiden från övertagandet till

dess han uppnår den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern

eller dessförinnan beredes statsanställning, som nyss sagts.

För den, som vid övertagandet val- innehavare av ordinarie befattning

hos kassan och i sådan egenskap delaktig i denna, skola i fråga örn familjepensionering

bestämmelserna här ovan under 4 mom. och i andra stycket

6 mom. b) äga tillämpning, med iakttagande av att, så länge han efter

övertagandet icke erhållit statsanställning som ovan sägs, skall så anses,

som om han alltjämt kvarstode i den befattning, för vilken han vid övertagandet

ägde delaktighet i kassan.

Vid övertagandet tjänstepensionerad förutvarande befattningshavare

hos kassan skall bibehållas vid de tjänstepensionsförmåner, som han vid

tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst hos kassan, varvid

ifrågakommande dyrtidstillägg utgår enligt vid varje särskild tidpunkt

gällande grunder.

Kassan skall vidtaga erforderliga åtgärder för uppsägning av ickeordinarie

personal hos kassan till tiden för övertagandet.

8. Övertagandet av kassans förpliktelser innefattar även skyldighet för

staten att förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna,

nämligen: Anna Torells donationsfond och Axel F. A. Qvilléns donationsfond.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 1+7.

Härvid förutsattes, att ifrågavarande fonder ställas under förvaltning,

den förra av domkapitlet i Göteborg och den senare av domkapitlet i Linköping.

9. Kassan överlåter vid övertagandet samtliga sina tillgångar till staten.

10. Efter övertagandet skola dels de senast för kassan utsedda revisorerna

eller dessas suppleanter förrätta sedvanlig revision av kassans räkenskaper

och förvaltning för år 1941, dels kassans direktion avgiva berättelse

över kassans förvaltning under tiden efter näst föregående ordinarie

stämma och dels enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl.

Majit, de fullmäktige, som senast utsetts, eller vid förfall för dem deras

suppleanter inom sex månader sammanträda för granskning av direktionens

och revisorernas berättelse för tiden efter 1939 års utgång samt för

prövning av frågan örn ansvarsfrihet för direktionen ävensom för behandling

av de frågor i övrigt, som uppstå i samband med kassans avveckling.

För här föreskriven revision skall ersättning utgå enligt bestämmelserna

i § 60 i kassareglementet, varjämte fullmäktige för deltagandet i ovanberörda

sammanträde erhålla ersättning i enlighet med vad i samma paragraf

i sådant hänseende stadgas. Till direktionens ledamöter skall för tid

till och med nämnda fullmäktigesammanträde utgå arvode enligt bestämmelserna

i § 39 mom. 2 i kassareglementet ävensom stadgad reseersättning.

De ersättningsbelopp, som sålunda skola utgå, gäldas av staten.

11. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att godkännande

därav skett före 1941 års utgång; skolande i samband med godkännandet

fastställas tidpunkten för övertagandet.

Vid avslutandet av förestående överenskommelse har från kassans förhandlingsdelegerades

sida förutsatts, att prästerlig befattningshavare hos

svenska kyrkans missions-, diakoni- och sjömans vårdsstyrelser m. fl. allmännyttiga

kyrkliga institutioner, för vilken institutionen förvärvat delaktighet

i kassan, skall på sätt de sakkunniga föreslagit och efter den

närmare utredning, som må befinnas erforderlig, beredas familjepension

enligt reglementet för statens pensionsanstalt, ävensom att, såvitt möjligt,

bestämmelserna härom må träda i kraft samtidigt med reglementsförslaget,

samt att, jämväl i huvudsaklig överensstämmelse med av de sakkunniga

därom framlagt förslag, s. k. ny familjepension skall utgå till vissa

efterlevande till delägare i prästänkekassan.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka vardera

parten tagit ett.

Stockholm den 9 december 1940.

1939 års sakkunniga för utredning

angående prästerskapets familj epensionering:
TOM

WOHLIN

Evert Björn Algot Törnkvist

Olof Sundborg.

Av fullmäktige för prästerskapets

änke- och pupillkassa utsedda förhandlingsdelegerade:
KARL

AHLBERG

Sixten Dahlquist Åke Berger

Stockholm 1941. Ivar H*ggströms Boktryckeri A. B.

412110

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande av familjepensionsväsendet för präster m. m. a1 i texten