Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidshjälp åt vissa pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvägar jämte en i ämnet väckt motion.

1941-06-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidshjälp åt vissa pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvägar jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

Kr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

dyrtidshjälp åt vissa pensionärer vid av staten övertagna

enskilda järnvägar jämte en i ämnet väckt motion.

I en till riksdagen avlåten, den 9 maj 1941 dagtecknad proposition nr

242, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, bar

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att dyrtidshjälp enligt i propositionen förordade grunder må under

budgetåret 1941/42 av trafikmedel utbetalas till vissa i propositionen

angivna pensionärsgrupper vid av staten övertagna enskilda järnvägar.

I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en i andra kammaren under nr 312 av herrar Bergström

och Björklund väckt motion, i vilken hemställes, att dyrtidstillägg måtte av

trafikmedel utgå till de i propositionen avsedda pensionärsgrupperna och

enligt de i propositionen föreslagna grunderna även för tiden 1 januari—30

juni 1941.

Beträffande motiveringen för Kungl. Majits förslag och motionärernas yrkande

får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

hänvisa till propositionen och motionen.

F. d. befattningshavare vid av staten övertagna enskilda järnvägar, vilka

pensionerats före statens övertagande av vederbörande järnväg, ävensom

änkor och barn efter sådana f. d. befattningshavare och efter befattningshavare,

som avlidit före statens övertagande av järnvägen, ha tidigare i viss

utsträckning enligt olika under 1920-talet utfärdade författningar (1922:360

och 361; 1923: 267; 1925: 275 och 280; 1927: 252 och 253) av statsmedel

erhållit dyrtidstillägg och andra förbättringar av pensionerna. Ifrågavarande

förmåner ha enligt författningarnas ordalydelse varit begränsade till pensionstagare

»vid numera av staten övertagen järnväg» (»hos enskilt företag

som numera övertagits av staten»).

Pensionstagare från sådana enskilda järnvägar, som övertagits av staten

efter berörda stadgandens tillkomst, lia däremot icke ägt rätt att komma i

åtnjutande av nämnda förmåner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

3

Järnvägsstyrelsen Ilar den 28 februari 1941 avgivit utlåtande över av järnvägsmannaförbundet

oell vissa pensionärsföreningar gjorda framställningar

om dyrtidskompensation. Styrelsen har i princip icke velat motsätta sig,

att ifrågavarande pensionärer erhålla dyrtidstillägg, svarande mot den

kompensation, som statstjänstemännen fått för den sedan krigsutbrottet inträdda

prisstegringen. Då här vore fråga örn en rent social åtgärd -—■ staten

bade vid köpeavtalens avslutande icke iklätt sig några dylika förpliktelser

— ville styrelsen dock samtidigt framhålla, att tillägget egentligen borde

utgå av andra medel än trafikmedel.

Den av järnvägsstyrelsen avsedda dyrtidskompensationen för nämnda

pensionärer skulle för närvarande, då rörligt tillägg utgår med 15 procent

och kristillägg med 4 procent, utgå efter (19—6 =) 13 procent, motsvarande

den procentsats, varmed statstjänstemännens löner stigit på grund av kostnadsökningen

sedan krigsutbrottet. Enligt styrelsens mening borde ifrågavarande

procentuella dyrtidstillägg beräknas, icke i förhållande till de verkliga

pensionsbeloppen, utan liksom dyrtidstilläggen åt f. d. statliga befattningshavare

lii. fl. i förhållande till tilläggsunderlag, bestämda enligt föreskrifterna

i kungörelserna den 18 juni 1925 (nr 275) och den 15 juni 1923

(nr 267). I sådana fall, då de sammanlagda förmånerna genom det sålunda

beräknade dyrtidstillägget skulle överstiga de förmåner, som samtidigt tillkomma

pensionärer från statens järnvägar, borde järnvägsstyrelsen äga rätt

att i motsvarande mån sänka tilläggen.

Kostnaderna för de föreslagna dyrtidstilläggen har järnvägsstyrelsen med

utgångspunkt från nuvarande nivå för rörligt tillägg och kristillägg beräknat

till ett belopp av 350,000 kronor för år, därvid styrelsen dock betonat, att

beviljandet av dessa tillägg sannolikt får konsekvenser i fråga örn pensionärerna

vid vissa av staten ännu icke definitivt övertagna järnvägar.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

Tjänste- och familjepensionärer från sådana enskilda järnvägar, som övertagits

av staten under 1930-talet och senare hälften av 1920-talet, ha, i den

mån befattningshavarna avgått ur tjänsten eller avlidit före statens övertagande

av vederbörande järnväg eller vid statens järnvägar varit uppförda på

övergångsstat, endast kommit i åtnjutande av de pensionsförmåner, som

varit dem tillförsäkrade genom de enskilda järnvägsföretagen. Enligt gällande

författningar och statsmakternas i det föregående berörda ståndpunktstaganden

lia de däremot icke erhållit några dyrtidstillägg eller andra tillläggsförmåner

av statsmedel.

Det ogynnsamma ekonomiska läge, vari dessa pensionärer råkat genom

den starka levnadskostnadsstegringen efter krigsutbrottet, synes mig motivera

alt frågan om viss dyrtidskompensation genom pensionstillägg upptages lill

förnyad prövning. I olika framställningar har anförts, att ett flertal enskilda

järnvägsförvaltningar både under dyrtiden i samband med förra världskriget

och under nuvarande prisstegringsperiod beviljat sina pensionärer dyrtidstillägg

av trafikmedel. Örn staten nu icke i den tidigare arbetsgivarens

ställe bereder pensionärerna vid de av staten övertagna banorna någon dyrtidskompensation,

kunna de antagas lia kommit i elt sämre läge genom förstatligandet.

Efter vad jag inhämtat kunna för närvarande ungefär halva

antalet pensionärer vid icke förstatligade, lill enskilda järnvägarnas pen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

sionskassa anslutna banor påräkna tillägg av storleksordningen ett månadsbelopp

per år. Vid åtskilliga järnvägsföretag är frågan om dyrtidstillägg

under övervägande.

Det synes mig skäligt att ifrågavarande pensionärsgrupper av staten erhålla

en sådan lindring i dyrtidens tryck, att de i vart fall icke få anses lia kommit

i ett försämrat läge genom förstatligandet av vederbörande järnväg. Omfattningen

av den dyrtidskompensation, som staten med en sådan utgångspunkt

skall giva, är därmed icke bestämd. Dyrtidshjälpen kan utmätas efter

olika normer. Järnvägsstyrelsen har föreslagit ett dyrtidstillägg, som skulle

utgå med en procentsats motsvarande den varmed statstjänstemännens löner

stigit genom rörligt tillägg och kristillägg på grund av levnadskostnadsstegringen

sedan krigsutbrottet. En formell anslutning till statens åtaganden mot

sina löntagare synes mig för de understöd, som här äro i fråga, icke motiverad.

Jag vill i stället förorda, att dessa pensionärer under nästa budgetår av

statsmedel erhålla en fast dyrtidshjälp på 15 procent. Ett sådant understöd

är högre än de tillägg, som de enskilda järnvägarna hittills i allmänhet beviljat

sina pensionärer. Det understiger dock något det understöd, som enligt

de av järnvägsstyrelsen förordade grunderna skulle utgå från den 1 juli, och

synes vid den efter krigsutbrottet inträdda, på senare tid ytterligare accentuerade

prisstegringen skäligt med hänsyn till att kompensationen nu skulle

bindas för ett helt år.

I likhet med järnvägsstyrelsen finner jag lämpligt, att dyrtidshjälpen i förhållande

till pensions- och understödsbeloppen beräknas efter i huvudsak

samma grunder som dyrtidstilläggen för motsvarande statliga pensionärer.

Dyrtidshjälpen bör sålunda utgå med 15 procent av särskilt beräknade tillläggsunderlag

i enlighet med föreskrifterna i kungörelserna den 18 juni 1925

(nr 275) och den 15 juni 1923 (nr 267). Detta innebär, att de sämst ställda

erhålla en relativt större förbättring — ända till 24 procent av pensions- eller

understödsbeloppet — och att tillägg må beräknas å ett pensionsbelopp av

högst 400 kronor för månad. Dyrtidshjälpen svnes däremot icke böra utgå

med förhöjningar för minderåriga barn. På sätt järnvägsstyrelsen föreslagit

hör dessutom dyrtidshjälpen reduceras, därest den tillsammans med övriga

pensionsförmåner skulle överstiga de förmåner, som samtidigt tillkomma

motsvarande pensionärer hos statens järnvägar.

Närmare föreskrifter angående den föreslagna dyrtidshjälpen torde få

meddelas av Kungl. Majit.

Antalet av förslaget berörda pensionärer vid hittills av staten övertagna

enskilda järnvägar har av järnvägsstyrelsen beräknats till 1,843 och den

nuvarande summan av deras pensioner och understöd till omkring 2,180,000

kronor för år, varemot beräknats svara en tilläggsunderlagsumma av i runt

tal 2,700,000 kronor. I enlighet med vad styrelsen anfört, torde emellertid

även pensionärerna vid de järnvägar, om vilkas övertagande villkorligt avtal

redan träffats, böra komma i åtnjutande av dyrtidshjälp sedan dessa järnvägar

övertagits av staten i enlighet med beslut av årets riksdag (skrivelserna

nr 172—174). Enligt under hand erhållen uppgift skulle dessas antal uppgå

till 477 och årssumman av deras pensioner och understöd utgöra 580,000

kronor. Motsvarande tilläggsunderlagsumma har uppskattats till inemot

700.000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för den av mig föreslagna dyrtidshjälpen

torde sålunda kunna beräknas till 15 procent av 3,400,000 kronor,

eller något över 500,000 kronor.

Beträffande pensionärer från enskilda järnvägar, örn vilkas övertagande

staten framdeles kommer att träffa avtal, synes frågan i vad mån någon dyr
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

5

tidshjälp skall tillkomma dem böra hållas helt öppen och upptagas till prövning

i samband med utredningen av pensionsfrågan för den från dessa enskilda

järnvägar övertagna personalen.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet det vara

skäligt, att tjänste- och familjepensionärer från sådana enskilda järnvägar,

som övertagits av staten under 1930-talet och senare hälften av 1920-talet,

komma i åtnjutande av en viss kompensation för den efter krigsutbrottet inträdda

levnadskostnadsstegringen. Det i propositionen framlagda förslaget

innebär härutinnan, att ifrågavarande pensionärsgrupper under nästa

budgetår av statsmedel skulle erhålla en fast dyrtidshjälp å 15 procent.

Mot detta förslag har utskottet ej funnit anledning till erinran. I motionen

II: 312 har yrkats, att den ifrågasatta dyrtidshjälpen skulle utgå jämväl

för tiden 1 januari—30 juni 1941. Med hänsyn till föreliggande särskilda

förhållanden finner utskottet sig kunna förorda, att en viss kompensation

beredes pensionärerna jämväl för den under nyssnämnda tid rådande levnadskostnadsstegringen.

Dyrtidshjälpen synes utskottet härvid skäligen böra bestämmas

att utgå efter ett något lägre procenttal än det för budgetåret 1941/42

föreslagna. I sådant hänseende vill utskottet tillstyrka, att för nämnda halvårsperiod

procenttalet fastställes till 10. Ifrågavarande dyrtidshjälp bör liksom

den av Kungl. Maj:t föreslagna utgå å särskilt beräknade tilläggsunderlag

enligt kungörelserna den 18 juni 1925 (275) och den 15 juni 1923 (267).

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och i anledning av motionen II: 312, må medgiva,

att dyrtidshjälp enligt av utskottet förordade grunder må under

tiden 1 januari 1941—30 juni 1942 utbetalas till de i propositionen

angivna pensionärsgrupperna vid av staten övertagna

enskilda järnvägar.

Stockholm den 10 juni 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Friggeråker*, Nilsson i

Mölndal, Sundvik*, Andersson i Jäger* och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Gustavson i Västerås, Andersson i Munkaljungby, Hilding och Sundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:358 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt vissa pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvägar jämte e a1 i texten