Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fidi mäktiges i riksgäldskontoret förslag till ändring i vissa delar av reglementet för riksgäldskontoret.

1941-06-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:67, Utlåtande i anledning av fidi mäktiges i riksgäldskontoret förslag till ändring i vissa delar av reglementet för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

1

Nr 67.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av fidi mäktiges i riksgäldskontoret förslag

till ändring i vissa delar av reglementet för riksgäldskontoret.

I skrivelse till bankoutskottet den 21 maj 1941 hava fullmäktige i riksgäldskontoret

överlämnat förslag till ändrad lydelse i vissa delar av gällande

reglemente för riksgäldskontoret.

Till stöd för ändringsförslagen hava fullmäktige anfört följande:

, Vid 1941 års lagtima riksdag har slutligt godkänts ändrad lydelse av

§ 63 regeringsformen, varigenom bestämmelserna örn två summor för oförutsedda

händelser — det större och det mindre kreditivet — hava ersatts

med bestämmelser om allmän beredskapsstat och beredskapsstat för försvarsväsendet.

Härav pakallas redaktionella ändringar i reglementet, nämligen

borttagande ur § 16 av orden »de i regeringsformen omförmälda kreditivens

utbetalning» och ur § 24 »för ifrågakommande utbetalningar å de

enligt § 63 regeringsformen på riksgäldskontoret anvisade kreditiven» ävensom

uteslutande ur reglementet av §§ 47 och 48.

Enligt § 23 äger suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande

i sammankomst att, förutom resekostnadsersättning och traktamente enligt

vad som gäller för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag, åtnjuta

dagtraktamente, som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår med 20

kronor och för annan suppleant med 27 kronor. Då det dagtraktamente

på 25 kronor, som enligt förut gällande bestämmelser utgått för resa till

och från riksdagen vid dennas början och slut, borttagits genom 1941 års

stadga örn ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, erfordras

ändring i § 23 till förhindrande av att suppleant, som inkallas lill deltagande

i sammankomst, lider minskning i de förmåner, som för närvarande tillkomma

honom. Därvid bör emellertid iakttagas, att enligt praxis endast

ett resetraktamente å 25 kronor hittills uttagits för hela resan från hemorten

och åter. Följande lydelse föreslås för § 23:

Suppleant tor fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,

ager att, förutom resekostnadsersättning efter samma grunder som ledamot

av riksdagen samt traktamente för resa från hemorten och åter med 25

kronor, åtnjuta dagtraktamente, som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår

med 20 kronor och för annan suppleant med 27 kronor för varje sammankomstdag.

De till suppleanterna nu utgående dagtraktamentena å 20 respektive 27

kronor för valjo sammankomstdag överensstämma med de arvoden, som

utgå till kyrkomötesledamöter och statsrevisorer. Därest ändring beslutas

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 67__68.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

i fråga örn nämnda arvoden, bör därför också motsvarande ändring vidtagas

beträffande berörda dagtraktamenten.

I § 31 första stycket föreskrives, att obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret,

skola vara försedda med fullmäktiges och riksgäldsdirektörens

namnteckningar i facsimiletryck. Andra stycket innehåller bestämmelser

angående namnteckningar i fråga om andra förbindelser än obligationer.

Paragrafen upptager sålunda ej några särskilda föreskrifter beträffande

premieobligationer liksom ej heller i fråga örn sparobligationer, vilka

sistnämnda hava försålts sedan den 12 januari 1940. Vad angår premieobligationer,

som löpa med ränta, förses de med namnteckningar på sätt i fråga

örn övriga obligationer är föreskrivet, medan premieobligationer, vilka ej

löpa med ränta, tidigare varit försedda med ordförandens och deputerades

namnteckningar i facsimiletryck samt i fråga om 1936 års premieobligationslån

allenast med ordförandens namnteckning men beträffande det senast

utgivna lånet — 1940 års premieobligationslån — upptagit ordförandens och

riksgäldsdirektörens namnteckningar i facsimiletryck.

obligationer hava dessa en annan karaktär än övriga av riksgäldskontoret

utgivna obligationer, i det att de för att vara gällande skola vid inköpet

insättas i en för obligationsägaren utfärdad bok, benämnd sparobligationsbok.

Sparobligationerna upptaga endast riksgäldskontorets namn men däremot

ej något personnamn. På grund av vad sålunda anförts synes det

lämpligt, att i § 31 första stycket efter »facsimiletryck» göres följande tilllägg

»dock att beträffande premieobligationer, som icke löpa nied ränta, och

sparobligationer antalet namnteckningar må efter tullmäktiges bestämmande

begränsas eller ock desamma helt uteslutas».

I § 36 stadgas, att fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer

av de län, som fullmäktige bestämma, kan genom obligationers inlämnande

till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran.

Enligt en år 1940 beslutad ändring i 8 kap. 8 § tredje stycket lagen om

förmynderskap den 27 juni 1924 gäller från och med den 1 januari 1941,

att omyndig tillhöriga, under förvaltning av förmyndare stående obligationer,

som utfärdats av svenska staten, skola, såframt ej obligationerna äro

nedsatta i öppet förvar hos bank eller överförmyndaren medgiver undantag,

inskrivas i statsskuldboken med förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran

eller därå utställda obligationer eller ock inskriven obligation belöpande

kapitalbelopp ej må lyftas "utan överförmyndarens tillstånd.

Då nämnda av Kungl. Majit och riksdag samfällt beslutade föreskrift

avser obligationer i allmänhet, vilka utfärdats av staten, torde fullmäktiges

befogenhet att bestämma de lån, som inskrivning i statsskuldboken må avse,

få anses upphävd. Orden »av de lån, som fullmäktige bestämma» böra

därför utgå. ...

§ 37 innehåller stadgande därom, att obligation, som forsetts med påskrift,

att den gäller endast i viss mans hand, må, på framställning av dess ägare,

göras ånyo gällande i varje innehavares hand, under de villkor i avseende

på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper,

som fullmäktige äga föreskriva.

Stadgandet har haft denna lydelse sedan 1915. Tidigare hade stadgandet

följande innehåll: .

»Till innehavaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige gores

framställning, på viss namngiven person överlåtas för att endast i dennes

hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

3

göras gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende på

behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper,

som fullmäktige äga föreskriva.»

Då påskrifter av angivet innehåll ej verkställts efter stadgandets ändring

år 1915 och samtliga då utelöpande statslån numera förfallit till betalning,

förefinnes ej längre anledning att bibehålla stadgandet.

Enligt § 39 skola riksgäldskontorets kontanta tillgångar, såvitt och så

länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar,

insättas i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor. Då riksgäldskontoret

begagnar sig av, förutom checkräkning hos riksbanken, även av

postgirokonto, bör efter ordet »eller» tilläggas »å postgirokonto eller». I

samband härmed bör i § 43 sista stycket framför »placeras» införas »insättas

å postgirokonto eller».

Vid 1941 års lagtima riksdag slutligt godkänd ändrad lydelse av § 98

regeringsformen påkallar ändring i reglementets § 61 mom. l~b), vilket stadgande

förslagsvis bör erhålla följande lydelse:

»enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannens eller militieombudsmannens

ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet

eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest bliver

ledig samt val av ställföreträdare erfordras under det lagtima riksdag ej är

församlad, utöva riksdagens rätt härutinnan».

Enligt stadgande i § 5 i de av 1914 års senare lagtima riksdag fastställda

bestämmelser angående utdelning av de till riksgäldskontoret avlämnade

tryckta riksdagshandlingar äga fullmäktige medgiva vissa bibliotek och andra

institutioner rätt alt till nedsatt pris av 12 kronor för årgång utbekomma

riksdagstrycket i bundna exemplar. Sagda pris motsvarar det vid stadgandets

tillkomst gällande prenumerationspriset för riksdagstrycket vid lagtima

riksdag, utgörande 3 kronor för vardera kammarens protokoll och

6 kronor för bihanget. Sedermera har riksdagen år 1920 fastställt prenumerationspriset

till respektive 6 kronor och 18 kronor eller alltså sammanlagt

30 kronor. Någon ändring har emellertid ej i anledning därav vidtagits

i berörda § 5, varför bundna exemplar av riksdagstrycket i ovannämnda fall

alltjämt utlämnas till ett pris av 12 kronor för årgång. Det torde väl emellertid

få anses lämpligt, att sagda pris nu höjes till 30 kronor och även framgent

överensstämmer med prenumerationspriset. Härför erfordras för närvarande

beslut av riksdagen. Beträffande riksdagstrycket vid urtima riksdag

innehålla 1914 års bestämmelser ej någon föreskrift, och har riksdagen

ej heller fastställt prenumerationspriset för sådant tryck. Fullmäktige hava

därför ansett sig kunna besluta härom. Det synes lämpligt, att beslutanderätten

i fråga örn såväl prenumerationsavgift och försäljningspris som utdelning

av riksdagstryck i bundna exemplar helt överlämnas till fullmäktige.

För ändamålet bör i reglementet för riksgäldskontoret intagas en ny paragraf

av förslagsvis följande lydelse:

»Fullmäktige äga utfärda bestämmelser angående utdelning av de lill

riksgäldskontoret avlämnade tryckta riksdagshandlingarna ävensom fastställa

prenumerationsavgift och försäljningspris för riksdagstrycket.»

Därest fullmäktige erhålla sålunda ifrågasatt befogenhet, komma fullmäktige

att utfärda nya bestämmelser angående utdelning av de till riksgäldskontoret

avlämnade tryckta riksdagshandlingarna, därvid erforderliga

kompletteringar och mindre ändringar i nu gällande bestämmelser skola

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

Utskottet.

vidtagas. Beträffande särskilt merberörda § 5 kommer däri att angivas, att

det nedsatta priset skall motsvara fastställd prenumerationsavgift.

Med åberopande av vad sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att

bankoutskottet ville föreslå riksdagen besluta,

att §§ 37, 47 och 48 i reglementet för riksgäldskontoret skola uteslutas;

att §§ 16, 23, 24, 31, 36, 39, 43 och 61 skola från och med den 1 juli 1941

erhålla sådan ändrad lydelse, varom fullmäktige här ovan gjort framställning;
att

§§ 38—46, 49—57 och 58—67 skola från och med nämnda dag betecknas

respektive §§ 37—45, 46—54 och §§ 56—65;

samt att en ny paragraf av den lydelse, fullmäktige föreslagit och betecknad

§ 55, med giltighet från och nied samma dag skall intagas i reglementet.

Vid fullmäktiges skrivelse var fogat förslag till ändrad lydelse av reglementet

i de delar, som beröras i skrivelsen.

De av fullmäktige föreslagna reglementsändringarna äro i huvudsak antingen

sammanhängande med av riksdagen fattade beslut rörande riksgäldskontorets

verksamhet, sådan densamma fastställes i reglementet, eller ock

påkallas de av numera inträdda ändrade förhållanden beträffande verksamhetens

organisation. Vid den granskning utskottet ägnat fullmäktiges förslag,

har utskottet ej funnit anledning till erinran mot detsamma. De föreslagna

reglementsändringarna torde böra tillämpas från och med den 1

juli 1941. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må, med tillämpning från

och med den 1 juli 1941, besluta

att §§ 37, 47 och 48 i reglementet för riksgäldskontoret

skola uteslutas;

att §§ 16, 23, 24, 31, 36, 39, 43 och 61 skola erhålla den

ändrade lydelse, härvid fogade Bilaga utvisar;

att §§ 38—46, 49—57 och 58—67 skola betecknas respektive

§§ 37—45, 46—54 och §§ 56—65;

samt att en ny paragraf av den lydelse, härvid fogad Bilaga

utvisar och betecknad § 55, skall intagas i reglementet.

Stockholm den 13 juni 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se sid. 6.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

5

Bilaga.

Förslag

till

ändring i vissa delar av reglementet för riksgäldskontoret.

§ 16.

Vid---ense. Frågor om låns upptagande eller andra ärenden av

mera allmän vikt — -— — närvarande.

Riksgäldsdirektören---beslut.

Riksgäldsdirektören — -—• — sammankomsterna.

§ 23.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,

äger att, förutom resekostnadsersättning efter samma grunder, som ledamot

av riksdagen samt traktamente för resa från hemorten och åter med 25

kronor, åtnjuta dagtraktamente, som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår

med 25 kronor och för annan suppleant med 33 kronor för varje sammankomstdag.

§ 24.

Riksgäldskontoret — ■—■ — ändamål.

för — -— — kapitalbudgeten;

för — — — beslutas;

för---påkallas; samt

för---statslån.

§ 31.

Obligationer---facsimiletryck; dock att beträffande premieobliga
tioner,

som icke löpa med ränta, och sparobligationer antalet namnteckningar

må efter fullmäktiges bestämmande begränsas eller ock desamma

helt uteslutas.

I fråga om---tryck.

§ 36.

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan genom obligationernas

inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken

införd fordran. Inskrivning---begagnande.

§ 37.

Lika med nuvarande § 38.

§ 38.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke

behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken

eller ä postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor.

§§ 39—41.

Lika med §§ 40 —42 resp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 67.

§ 42.

På riksgäldskontorets---lika med nuvarande § 43---riks
gäldskontoret.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat, må däri angivna medel

jämlikt § 38 insättas å postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor.

§§ 43—45.

Lika med nuvarande §§ 44—46 resp.

§§ 46—54.

Lika med nuvarande §§ 49—57 resp.

§ 55.

Fullmäktige äga utfärda bestämmelser angående utdelning av de till riksgäldskontoret

avlämnade tryckta riksdagshandlingarna ävensom fastställa

prenumerationsavgift och försäljningspris för riksdagstrycket.

§§ 56—58.

Lika med §§ 58—60 resp.

§ 59.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande

av riksdagsort, då, i avseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,

riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannens eller militieombudsmannens

ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet

eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest bliver

ledig samt val av ställföreträdare erfordras under det lagtima riksdag ej

är församlad, utöva riksdagens rätt härutinnan.

2. Gemensamt---lika med nuvarande § 61 punkt 2---full
mäktige.

3. Vid fullmäktiges---lika med nuvarande § 61 punkt 3 —- — —

per capita.

§§ 60—65.

Lika med nuvarande §§ 62—67.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Friggeråker, Nilsson

i Mölndal, Sundvik*, Andersson i Jäger och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K.

A. Westman, Gustavson i Västerås, Andersson i Munkaljungby, Hilding och Sundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.