Utlåtande i anledning av fidi mäktiges i riksgäldskontoret förslag till ändring i vissa delar av reglementet för riksgäldskontoret.
1941-06-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1941:67, Utlåtande i anledning av fidi mäktiges i riksgäldskontoret förslag till ändring i vissa delar av reglementet för riksgäldskontoret.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 67.
1
Nr 67.
Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1941 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av fidi mäktiges i riksgäldskontoret förslag
till ändring i vissa delar av reglementet för riksgäldskontoret.
I skrivelse till bankoutskottet den 21 maj 1941 hava fullmäktige i riksgäldskontoret
överlämnat förslag till ändrad lydelse i vissa delar av gällande
reglemente för riksgäldskontoret.
Till stöd för ändringsförslagen hava fullmäktige anfört följande:
, Vid 1941 års lagtima riksdag har slutligt godkänts ändrad lydelse av
§ 63 regeringsformen, varigenom bestämmelserna örn två summor för oförutsedda
händelser — det större och det mindre kreditivet — hava ersatts
med bestämmelser om allmän beredskapsstat och beredskapsstat för försvarsväsendet.
Härav pakallas redaktionella ändringar i reglementet, nämligen
borttagande ur § 16 av orden »de i regeringsformen omförmälda kreditivens
utbetalning» och ur § 24 »för ifrågakommande utbetalningar å de
enligt § 63 regeringsformen på riksgäldskontoret anvisade kreditiven» ävensom
uteslutande ur reglementet av §§ 47 och 48.
Enligt § 23 äger suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande
i sammankomst att, förutom resekostnadsersättning och traktamente enligt
vad som gäller för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag, åtnjuta
dagtraktamente, som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår med 20
kronor och för annan suppleant med 27 kronor. Då det dagtraktamente
på 25 kronor, som enligt förut gällande bestämmelser utgått för resa till
och från riksdagen vid dennas början och slut, borttagits genom 1941 års
stadga örn ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, erfordras
ändring i § 23 till förhindrande av att suppleant, som inkallas lill deltagande
i sammankomst, lider minskning i de förmåner, som för närvarande tillkomma
honom. Därvid bör emellertid iakttagas, att enligt praxis endast
ett resetraktamente å 25 kronor hittills uttagits för hela resan från hemorten
och åter. Följande lydelse föreslås för § 23:
Suppleant tor fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,
ager att, förutom resekostnadsersättning efter samma grunder som ledamot
av riksdagen samt traktamente för resa från hemorten och åter med 25
kronor, åtnjuta dagtraktamente, som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår
med 20 kronor och för annan suppleant med 27 kronor för varje sammankomstdag.
De till suppleanterna nu utgående dagtraktamentena å 20 respektive 27
kronor för valjo sammankomstdag överensstämma med de arvoden, som
utgå till kyrkomötesledamöter och statsrevisorer. Därest ändring beslutas
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 67__68.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 67.
i fråga örn nämnda arvoden, bör därför också motsvarande ändring vidtagas
beträffande berörda dagtraktamenten.
I § 31 första stycket föreskrives, att obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret,
skola vara försedda med fullmäktiges och riksgäldsdirektörens
namnteckningar i facsimiletryck. Andra stycket innehåller bestämmelser
angående namnteckningar i fråga om andra förbindelser än obligationer.
Paragrafen upptager sålunda ej några särskilda föreskrifter beträffande
premieobligationer liksom ej heller i fråga örn sparobligationer, vilka
sistnämnda hava försålts sedan den 12 januari 1940. Vad angår premieobligationer,
som löpa med ränta, förses de med namnteckningar på sätt i fråga
örn övriga obligationer är föreskrivet, medan premieobligationer, vilka ej
löpa med ränta, tidigare varit försedda med ordförandens och deputerades
namnteckningar i facsimiletryck samt i fråga om 1936 års premieobligationslån
allenast med ordförandens namnteckning men beträffande det senast
utgivna lånet — 1940 års premieobligationslån — upptagit ordförandens och
riksgäldsdirektörens namnteckningar i facsimiletryck.
obligationer hava dessa en annan karaktär än övriga av riksgäldskontoret
utgivna obligationer, i det att de för att vara gällande skola vid inköpet
insättas i en för obligationsägaren utfärdad bok, benämnd sparobligationsbok.
Sparobligationerna upptaga endast riksgäldskontorets namn men däremot
ej något personnamn. På grund av vad sålunda anförts synes det
lämpligt, att i § 31 första stycket efter »facsimiletryck» göres följande tilllägg
»dock att beträffande premieobligationer, som icke löpa nied ränta, och
sparobligationer antalet namnteckningar må efter tullmäktiges bestämmande
begränsas eller ock desamma helt uteslutas».
I § 36 stadgas, att fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer
av de län, som fullmäktige bestämma, kan genom obligationers inlämnande
till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran.
Enligt en år 1940 beslutad ändring i 8 kap. 8 § tredje stycket lagen om
förmynderskap den 27 juni 1924 gäller från och med den 1 januari 1941,
att omyndig tillhöriga, under förvaltning av förmyndare stående obligationer,
som utfärdats av svenska staten, skola, såframt ej obligationerna äro
nedsatta i öppet förvar hos bank eller överförmyndaren medgiver undantag,
inskrivas i statsskuldboken med förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran
eller därå utställda obligationer eller ock inskriven obligation belöpande
kapitalbelopp ej må lyftas "utan överförmyndarens tillstånd.
Då nämnda av Kungl. Majit och riksdag samfällt beslutade föreskrift
avser obligationer i allmänhet, vilka utfärdats av staten, torde fullmäktiges
befogenhet att bestämma de lån, som inskrivning i statsskuldboken må avse,
få anses upphävd. Orden »av de lån, som fullmäktige bestämma» böra
därför utgå. ...
§ 37 innehåller stadgande därom, att obligation, som forsetts med påskrift,
att den gäller endast i viss mans hand, må, på framställning av dess ägare,
göras ånyo gällande i varje innehavares hand, under de villkor i avseende
på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper,
som fullmäktige äga föreskriva.
Stadgandet har haft denna lydelse sedan 1915. Tidigare hade stadgandet
följande innehåll: .
»Till innehavaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige gores
framställning, på viss namngiven person överlåtas för att endast i dennes
hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna
Bankoutskottets utlåtande Nr 67.
3
göras gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende på
behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper,
som fullmäktige äga föreskriva.»
Då påskrifter av angivet innehåll ej verkställts efter stadgandets ändring
år 1915 och samtliga då utelöpande statslån numera förfallit till betalning,
förefinnes ej längre anledning att bibehålla stadgandet.
Enligt § 39 skola riksgäldskontorets kontanta tillgångar, såvitt och så
länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor. Då riksgäldskontoret
begagnar sig av, förutom checkräkning hos riksbanken, även av
postgirokonto, bör efter ordet »eller» tilläggas »å postgirokonto eller». I
samband härmed bör i § 43 sista stycket framför »placeras» införas »insättas
å postgirokonto eller».
Vid 1941 års lagtima riksdag slutligt godkänd ändrad lydelse av § 98
regeringsformen påkallar ändring i reglementets § 61 mom. l~b), vilket stadgande
förslagsvis bör erhålla följande lydelse:
»enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannens eller militieombudsmannens
ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet
eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest bliver
ledig samt val av ställföreträdare erfordras under det lagtima riksdag ej är
församlad, utöva riksdagens rätt härutinnan».
Enligt stadgande i § 5 i de av 1914 års senare lagtima riksdag fastställda
bestämmelser angående utdelning av de till riksgäldskontoret avlämnade
tryckta riksdagshandlingar äga fullmäktige medgiva vissa bibliotek och andra
institutioner rätt alt till nedsatt pris av 12 kronor för årgång utbekomma
riksdagstrycket i bundna exemplar. Sagda pris motsvarar det vid stadgandets
tillkomst gällande prenumerationspriset för riksdagstrycket vid lagtima
riksdag, utgörande 3 kronor för vardera kammarens protokoll och
6 kronor för bihanget. Sedermera har riksdagen år 1920 fastställt prenumerationspriset
till respektive 6 kronor och 18 kronor eller alltså sammanlagt
30 kronor. Någon ändring har emellertid ej i anledning därav vidtagits
i berörda § 5, varför bundna exemplar av riksdagstrycket i ovannämnda fall
alltjämt utlämnas till ett pris av 12 kronor för årgång. Det torde väl emellertid
få anses lämpligt, att sagda pris nu höjes till 30 kronor och även framgent
överensstämmer med prenumerationspriset. Härför erfordras för närvarande
beslut av riksdagen. Beträffande riksdagstrycket vid urtima riksdag
innehålla 1914 års bestämmelser ej någon föreskrift, och har riksdagen
ej heller fastställt prenumerationspriset för sådant tryck. Fullmäktige hava
därför ansett sig kunna besluta härom. Det synes lämpligt, att beslutanderätten
i fråga örn såväl prenumerationsavgift och försäljningspris som utdelning
av riksdagstryck i bundna exemplar helt överlämnas till fullmäktige.
För ändamålet bör i reglementet för riksgäldskontoret intagas en ny paragraf
av förslagsvis följande lydelse:
»Fullmäktige äga utfärda bestämmelser angående utdelning av de lill
riksgäldskontoret avlämnade tryckta riksdagshandlingarna ävensom fastställa
prenumerationsavgift och försäljningspris för riksdagstrycket.»
Därest fullmäktige erhålla sålunda ifrågasatt befogenhet, komma fullmäktige
att utfärda nya bestämmelser angående utdelning av de till riksgäldskontoret
avlämnade tryckta riksdagshandlingarna, därvid erforderliga
kompletteringar och mindre ändringar i nu gällande bestämmelser skola
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 67.
Utskottet.
vidtagas. Beträffande särskilt merberörda § 5 kommer däri att angivas, att
det nedsatta priset skall motsvara fastställd prenumerationsavgift.
Med åberopande av vad sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att
bankoutskottet ville föreslå riksdagen besluta,
att §§ 37, 47 och 48 i reglementet för riksgäldskontoret skola uteslutas;
att §§ 16, 23, 24, 31, 36, 39, 43 och 61 skola från och med den 1 juli 1941
erhålla sådan ändrad lydelse, varom fullmäktige här ovan gjort framställning;
att
§§ 38—46, 49—57 och 58—67 skola från och med nämnda dag betecknas
respektive §§ 37—45, 46—54 och §§ 56—65;
samt att en ny paragraf av den lydelse, fullmäktige föreslagit och betecknad
§ 55, med giltighet från och nied samma dag skall intagas i reglementet.
Vid fullmäktiges skrivelse var fogat förslag till ändrad lydelse av reglementet
i de delar, som beröras i skrivelsen.
De av fullmäktige föreslagna reglementsändringarna äro i huvudsak antingen
sammanhängande med av riksdagen fattade beslut rörande riksgäldskontorets
verksamhet, sådan densamma fastställes i reglementet, eller ock
påkallas de av numera inträdda ändrade förhållanden beträffande verksamhetens
organisation. Vid den granskning utskottet ägnat fullmäktiges förslag,
har utskottet ej funnit anledning till erinran mot detsamma. De föreslagna
reglementsändringarna torde böra tillämpas från och med den 1
juli 1941. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må, med tillämpning från
och med den 1 juli 1941, besluta
att §§ 37, 47 och 48 i reglementet för riksgäldskontoret
skola uteslutas;
att §§ 16, 23, 24, 31, 36, 39, 43 och 61 skola erhålla den
ändrade lydelse, härvid fogade Bilaga utvisar;
att §§ 38—46, 49—57 och 58—67 skola betecknas respektive
§§ 37—45, 46—54 och §§ 56—65;
samt att en ny paragraf av den lydelse, härvid fogad Bilaga
utvisar och betecknad § 55, skall intagas i reglementet.
Stockholm den 13 juni 1941.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se sid. 6.
Bankoutskottets utlåtande Nr 67.
5
Bilaga.
Förslag
till
ändring i vissa delar av reglementet för riksgäldskontoret.
§ 16.
Vid---ense. Frågor om låns upptagande eller andra ärenden av
mera allmän vikt — -— — närvarande.
Riksgäldsdirektören---beslut.
Riksgäldsdirektören — -—• — sammankomsterna.
§ 23.
Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,
äger att, förutom resekostnadsersättning efter samma grunder, som ledamot
av riksdagen samt traktamente för resa från hemorten och åter med 25
kronor, åtnjuta dagtraktamente, som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår
med 25 kronor och för annan suppleant med 33 kronor för varje sammankomstdag.
§ 24.
Riksgäldskontoret — ■—■ — ändamål.
för — -— — kapitalbudgeten;
för — — — beslutas;
för---påkallas; samt
för---statslån.
§ 31.
Obligationer---facsimiletryck; dock att beträffande premieobliga
tioner,
som icke löpa med ränta, och sparobligationer antalet namnteckningar
må efter fullmäktiges bestämmande begränsas eller ock desamma
helt uteslutas.
I fråga om---tryck.
§ 36.
Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan genom obligationernas
inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken
införd fordran. Inskrivning---begagnande.
§ 37.
Lika med nuvarande § 38.
§ 38.
Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke
behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken
eller ä postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor.
§§ 39—41.
Lika med §§ 40 —42 resp.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 67.
§ 42.
På riksgäldskontorets---lika med nuvarande § 43---riks
gäldskontoret.
Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat, må däri angivna medel
jämlikt § 38 insättas å postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor.
§§ 43—45.
Lika med nuvarande §§ 44—46 resp.
§§ 46—54.
Lika med nuvarande §§ 49—57 resp.
§ 55.
Fullmäktige äga utfärda bestämmelser angående utdelning av de till riksgäldskontoret
avlämnade tryckta riksdagshandlingarna ävensom fastställa
prenumerationsavgift och försäljningspris för riksdagstrycket.
§§ 56—58.
Lika med §§ 58—60 resp.
§ 59.
1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:
a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i avseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt
b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannens eller militieombudsmannens
ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet
eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest bliver
ledig samt val av ställföreträdare erfordras under det lagtima riksdag ej
är församlad, utöva riksdagens rätt härutinnan.
2. Gemensamt---lika med nuvarande § 61 punkt 2---full
mäktige.
3. Vid fullmäktiges---lika med nuvarande § 61 punkt 3 —- — —
per capita.
§§ 60—65.
Lika med nuvarande §§ 62—67.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Friggeråker, Nilsson
i Mölndal, Sundvik*, Andersson i Jäger och Albertsson;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K.
A. Westman, Gustavson i Västerås, Andersson i Munkaljungby, Hilding och Sundberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.