Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om dyrtidstillägg till den hos riksdagens kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda personalen.

1941-02-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om dyrtidstillägg till den hos riksdagens kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda personalen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om dyrtidstillägg till den

hos riksdagens kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda

personalen.

I motion II: 203 har herr Eriksson i Stockholm hemställt, att riksdagen

måtte besluta, att dyrtidstillägg med skäligt belopp tillsvidare under innevarande

riksdag skall utgå till den hos riksdagens kamrar, utskott och kansli

tillfälligt anställda personalen.

Till stöd för det väckta förslaget har motionären anfört följande.

Nuvarande arvoden för den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen

fastställdes vid början av 1939 års lagtima riksdag. På hemställan av bankoutskottet

genomfördes då en förhöjning av arvodena — vilka dessförinnan

reglerats år 1934 — med ungefär samma belopp, med vilka befattningshavare

i statens tjänst i motsvarande löneställning fått sina avlöningsförmåner förhöjda

sedan år 1934. I 1939 års arvodeshöjning ingick bl. a. ett belopp, motsvarande

rörligt tillägg efter 3 procent. Sedan dess har emellertid det rörliga

tillägget för statstjänstemännen ökats i samband med stegringen av de

allmänna levnadskostnaderna sedan år 1939. Det rörliga tillägget skall sålunda

under år 1941 utgå efter 15 procent å lönen, vartill kommer ett särskilt

kristillägg av 4 procent. Ifrågavarande två tillägg utgå emellertid ej å belopp,

varmed avlöningen överstiger 900 kronor i månaden. Riksdagens personal

har icke kommit i åtnjutande av någon motsvarande förhöjning i sina

arvoden och har alltså icke i vidare mån än genom det i de nuvarande arvodena

inarbetade rörliga tillägget av 3 procent erhållit kompensation för den

successivt inträdda ökningen i levnadskostnaderna. För att återställa den

tidigare rådande relationen mellan lönerna i statstjänst och arvodena till

riksdagens personal erfordras fördenskull, att arvodena förhöjas med 16 procent.

Det torde vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att nämnda

personal under innevarande lagtima riksdag tillerkännes en dylik arvodesförhöjning

och alltså kommer i åtnjutande av dyrtidstillägg å utgående arvoden.

Sådant tillägg bör emellertid icke utgå å belopp, varmed arvode hos

riksdagen överstiger 900 kronor i månaden. Vidare bör i de fall då vederbörande

jämte arvode hos riksdagen åtnjuter lön i statstjänst, varå rörligt

tillägg och kristillägg uppbäres, dyrtidstillägg icke utgå å större sammanlagda

lönebelopp vid riksdagsmans! och statstjänst än å 900 kronor i månaden.

Med avlöning i statstjänst torde böra jämställas ersättning för mistad

avlöning i statstjänst, som enligt övergångsbestämmelse till avlöningsreglementet

för riksdagens personal utbetalas från riksdagen till vissa av dess

tjänstemän, i den mån denna ersättning utgöres av lön, varå rörligt tillägg

och kristillägg uppbäres.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

I likhet med motionären finner utskottet det motiverat, att den hos riksdagens

kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda personalen beredes

viss kompensation för den inträdda ökningen av levnadskostnaderna genom

beviljande av dyrtidstillägg å arvodena. Vad angår de i motionen ifrågasatta

reglerna för ett dylikt tilläggs utgående, ansluta sig desamma till det

system, som tidigare tillämpades för dyrtidstillägg å arvoden till riksdagens

personal. Detta system medförde emellertid ojämnheter i tillämpningen såtillvida,

att tillägget i allmänhet kom att utgå med olika belopp till olika

befattningshavare i en och samma löneställning. Detta förhållande sammanhängde

i sin tur därmed, att dyrtidstillägget för hos riksdagen anställda

statstjänstemän beräknades å sammanlagda avlöningen i riksdagstjänst och

statstjänst samt högst å ett visst fastställt belopp i månaden, medan dyrtidstillägget

för övriga befattningshavare hos riksdagen utgick å hela arvodet,

oavsett inkomst vid sidan av riksdagstjänsten. Då detta dyrtidstillägg år

1934 avvecklades, uttalade bankoutskottet (utlåtande nr 26), att arvodet i en

viss befattning borde utgå med ett och samma belopp, vare sig befattningshavaren

innehade statstjänst eller ej. Med hänsyn till de sålunda vunna erfarenheterna

av det tidigare tillämpade systemet har utskottet funnit sig

böra förorda, att dyrtidstillägget nu fastställes att utgå efter enklare och

mera enhetliga grunder än tidigare. Härvid har utskottet stannat vid en

sådan lösning, att för samtliga befattningshavare tillägget må efter ett procenttal

av 15 utgå å ett arvodesbelopp av högst 400 kronor i månaden. Tilllägget

skulle således för den personal, vars arvoden uppgå till minst 400

kronor i månaden, utgöra 60 kronor för månad och för övrig personal

det lägre belopp, som motsvarar 15 procent av arvodet. Den av utskottet

sålunda föreslagna lösningen torde innebära en skälig avvägning mellan å

ena sidan kostnadssynpunkten — kostnaderna beräknas för riksdag av

5 månaders varaktighet utgöra i runt tal 40 000 kronor — och å andra sidan

önskemålet att såvitt möjligt tillgodose befattningshavarnas intressen. Med

avseende å den föreslagna maximigränsen 400 kronor vill utskottet framhålla,

att flertalet av de befattningar, i vilka arvode utgår med högre belopp

än 400 kronor, mer eller mindre torde hava karaktären av bisysslor

och att det med hänsyn härtill knappast kan vara motiverat att för dem

tillämpa en högre maximigräns än den föreslagna. I fråga örn de mest

kvalificerade befattningarna hos riksdagen, vilka merendels taga innehavarnas

hela eller huvudsakliga tid i anspråk, nämligen befattningarna såsom

sekreterare hos kammare och i ständigt utskott samt notarie med sekreterargöromål

i dylikt utskott, har det dock synts utskottet skäligt att tillämpa

en högre maximigräns för dyrtidstilläggets utgående, nämligen 900 kronor,

såvitt angår statstjänsteman dock endast för tid, varunder han med avslående

av samtliga med hans statstjänst förenade löneförmåner åtnjuter

hel ledighet från densamma på grund av tjänstgöring hos riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

3

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion 11:203,

må besluta, att dyrtidstillägg efter ett procenttal av 15 skall

under innevarande riksdag tillsvidare, intill dess annorlunda

kan varda av riksdagen bestämt, utgå dels å arvodesbelopp

av högst 400 kronor i månaden till envar av den hos riksdagens

kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda personalen,

dels ock å arvodesbelopp, överstigande 400 men ej,

900 kronor i månaden, till sekreterare hos kammare och i

ständigt utskott samt notarie med sekreterargöromål i dylikt

utskott, under förbehåll likväl beträffande sist omförmälda

dyrtidstillägg, att detsamma såvitt angår statstjänsteman

må utgå endast för tid, varunder vederbörande med avstående

av samtliga med statstjänsten förenade löneförmåner

åtnjuter hel ledighet från denna på grund av tjänstgöring

hos riksdagen.

Stockholm den 18 februari 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Nordborg, Sandén, Ohlin*, Sundvik,

Leander, Andersson i Jäger och Elofsson i Vä*;

från andra kammaren: herrar Paulsen, K. A. Westman, Gustavson i Västerås*,

Andersson i Munkaljungby, Hilding, Sundberg, Svedman och Ericsson i Kinna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.