Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ändring i avlöningsbeståmmelserna för personal hos riksdagens kamrar, utskott och kansli m. m.

1941-06-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:70, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ändring i avlöningsbeståmmelserna för personal hos riksdagens kamrar, utskott och kansli m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1941 kl. 12 ni.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ändring i avlöningsbeståmmelserna

för personal hos riksdagens kamrar,

utskott och kansli m. m.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 230 av herr förste

vice talmannen Gränebo och den andra inom andra kammaren under nr 313

av herr förste vice talmannen Magnusson, har anförts och hemställts följande:

Efter den i år genomförda ändringen av § 23 riksdagsordningen och utfärdandet

av stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande

har möjlighet uppkommit att efter avslutat arbete »förpuppa» riksdagen

och därefter eventuellt ånyo kalla densamma till sammanträde.

De av 1939 års riksdag antagna avlöningsbestämmelserna för personal hos

riksdagens kamrar, utskott och kansli m. m. äro emellertid icke avfattade

så att de passa för en dylik eventualitet. Då så bör vara förhållandet, synas

av behovet påkallade ändringar i desamma böra vidtagas.

På grund härav hemställes, att riksdagen ville besluta av ovannämnda

omständighet föranledd ändring i avlöningsbestämmelserna för personal hos

riksdagens kamrar, utskott och kansli m. m.

I 3 § i gällande avlöningsbestämmelser för personal hos riksdagens kamrar,

utskott och kansli m. m. (jfr bankoutskottets uti. nr 10/1939) stadgas

följande:

Arvodena upphöra:

för kamrarnas sekreterare, notarien och förste stenograferna samt två

kanslister hos vardera kammaren, första vaktmästarna hos kamrarna och

de vaktmästare, som ombesörja utdelningen av postförsändelser till kamrarnas

ledamöter, ävensom för en vaktmästare bos vardera kammaren, sedan

14 dagar efter riksdagens avslutande tilländagått;

för en å tryckeriavdelningen anställd vaktmästare, sedan 30 dagar, samt

för övriga å riksdagens kanslis tryckeriavdelning anställda tjänstemän och

vaktmästare, sedan en tid av 25 dagar efter riksdagens slut förflutit; och

för övrig personal med den dag, då tjänstgöringen för en var av dem

slutar.

Med hänsyn till att 1940 års lagtima riksdag var avsedd att avslutas avsevärd

tid efter det egentliga riksdagsarbetets upphörande, uppkom under

Bihang till riksdagens protokoll lt)\t. 8 sand. Nr 70. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

nämnda riksdag fråga örn modifikation av de i ovan intagna paragraf meddelade

bestämmelserna. I skrivelse till bankoutskottet den 13 juni 1940 anförde

kamrarnas herrar talmän — med förmälan att ärendet behandlats vid

talmanssammanträde i närvaro av de ständiga utskottens ordförande och

riksdagens kanslideputerade — i huvudsak följande.

Man finge utgå från att för den del av pågående riksmöte, som återstode,

sedan det egentliga riksdagsarbetet undangjorts, en högst väsentlig

reduktion kunde utan olägenhet företagas i avseende på såväl antalet av

den hos riksdagen anställda personalen som dess avlöning. Av denna personal

skulle icke komma att behövas hos vardera kammaren mer än, utom

sekreteraren, en förste stenograf ävensom en förste kanslist och en registrator

eller två kanslister, vilka senare tjänstemän också skulle ombesörja vakthållning

i kansliet och andra där förefallande sysslor, samt under tiden till

och med den 10 juli förste vaktmästaren jämte postvaktmästaren ävensom

en vaktmästare och därefter blott två vaktmästare. I tryckeriavdelningen

skulle behöva kvarbliva, utom expeditionens föreståndare, vilken vore anställd

å riksgäldskontorets stat, endast en vaktmästare. Hos riksdagens kansli

i övrigt och hos de ständiga utskotten borde bibehållas blott så stor del av

personalen, som behovet krävde. Vederbörande skulle emellertid vara obelaget

att, örn och när förhållandena det påkallade, anställa erforderliga

biträden.

I enlighet med den mening, som vid talmanssammanträdet gjorde sig gällande,

föreslogo talmännen, att beträffande avlöningen för de vid innevarande

riksdag hos kamrarna och de ständiga utskotten samt i riksdagens

kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte måtte vidtagas följande modifikationer

i avlöningsbestämmelserna att gälla, till dess annorlunda av

riksdagen beslutades:

1. För dem som i kamrarna eller riksdagens kansli tjänstgöra efter den

26 juni, utgå fulla arvoden endast sålunda:

åt varje vaktmästare till och med den dag, då hans tjänstgöring slutar;

åt kamrarnas sekreterare, stomnotarierna och förste stenograferna ävensom

förste kanslisten och registratorn eller två kanslister hos vardera kammaren

till och med den 10 juli;

åt korrekturläsarna å tryckeriavdelningen till och med den 21 juli.

2. För tjänstemän i kamrarna eller riksdagens kansli, som äro i tjänst

efter den tid, för vilken de efter nyss givna bestämmelser äga uppbära full

avlöning, utgår till och med den dag, då deras tjänstgöring slutar, avlöning

med hälften av vad de eljest skulle hava uppburit.

3. Vederbörande ständiga utskott äga vart för sig bestämma skälig ersättning

åt den personal, som efter de egentliga utskottsarbetenas avslutande

anses böra bibehållas i tjänst hos utskotten.

Sedan herrar talmäns förslag tillstyrkts av bankoutskottet (uti. nr 50),

bifölls detsamma av riksdagens kamrar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

3

1940 års lagtima riksdag avslutades den 31 juli 1940. Då det egentliga

riksdagsarbetet antogs vara slutfört den 26 juni, var riksdagen »förpuppad»

under tiden 27 juni—31 juli. Såsom av det föregående framgår, utgick dels i

nära överensstämmelse med 3 § i avlöningsbestämmelserna för riksdagens

personal belt arvode till vissa tjänstemän hos kamrarna och riksdagens kansli

till och med den 10 resp. den 21 juli, dels ock för tiden därefter halvt arvode

till ett mindre antal befattningshavare. De provisoriska regler, som sålunda

tillämpades vid 1940 års lagtima riksdag för utbetalning av hel avlöning efter

den 26 juni, avveko från avlöningsbestämmelserna därutinnan, att helt arvode

utgick till samtliga vaktmästare till och med den dag, då arbetet för

envar av dem slutade. Enligt avlöningsbestämmelserna skulle arvodena

upphört för tre vaktmästare i vardera kammaren sedan 14 dagar och för en

vaktmästare å tryckeriavdelningen sedan 30 dagar förflutit efter riksdagens

slut, medan för övriga vaktmästare arvodet skulle upphört med den dag, då

tjänstgöringen för en var av dem slutat. Reglerna inneburo vidare den avvikelsen

från avlöningsbestämmelserna, att helt arvode kunde i stället för åt

två kanslister hos vardera kammaren valfritt utgå antingen till förste kanslisten

och registratorn eller till två kanslister hos vardera kammaren.

Den nyligen utfärdade stadgan örn ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande bygger på förutsättningen, att en lagtima riksdag under

utomordentliga förhållanden icke skall behöva upplösas efter det ordinarie

riksdagsarbetets slut utan skall kunna hållas formellt samlad för att när så

påfordras ånyo kallas att sammanträda för behandling av sådana förslag,

som Kungl. Majit på grund av tidsläget finner sig böra framlägga för riksdagen.

Arvode till riksdagsmännen utgår därför enligt stadgan för tider, då

frågor som Konungen förelagt riksdagen äro beroende på dennas prövning.

Då innevarande lagtima riksdag kan komma att förpuppas omkring den

1 juli, har frågan örn personalens avlöningsförhållanden vid en sådan eventualitet

blivit aktuell. De i 3 § gällande avlöningsbestämmelser för riksdagens

personal meddelade föreskrifterna örn tidpunkten för arvodenas upphörande

äro, såvitt angår kamrarna och tryckeriavdelningen, icke så avfattade,

att de kunna tillämpas för deli händelse riksdagen förpuppas och

riksdagsarbetet således reellt men ej formellt avslutas vid sedvanlig tidpunkt.

Enligt nämnda paragraf skola arvodena för viss personal hos kamrarna och

tryckeriavdelningen upphöra viss tid efter riksdagens avslutande. Självfallet

kan denna regel icke tillämpas vid en förpuppad riksdag, då riksdagens avslutande

uppskjutes på obestämd tid. Detta var anledningen till att riksdagen

i fjol måste provisoriskt reglera avlöningen till personalen under den tid, då

riksdagen var förpuppad. Ett dylikt provisorium kan emellertid näppeligen

anses innebära en tillfredsställande lösning av avlöningsfrågan. 1 likhet med

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

motionärerna finner utskottet därför lämpligt, att hithörande förhållanden

för framtiden ordnas genom definitiva föreskrifter, som intagas i avlöningsbestämmelserna

för riksdagens personal.

I enlighet med vad som tillämpades vid 1940 års riksdag torde i sådana

fall, då riksdagen förpuppas, det i 3 § avlöningsbestämmelserna angivna

antalet dagar, varunder arvode utgår, böra räknas från den dag, då riksdagsarbetet

i verkligheten slutar. Denna dag torde lämpligen böra bestämmas

till samma dag, då arvodena till riksdagsmännen upphöra. Fråga uppkommer

då, huruvida för den händelse riksdagen inkallas till sammanträde

efter en tids förpuppning, arvode bör utgå under samma antal dagar även

efter slutet av den senare riksdagsperioden. Då någon tillfredsställande beräkningsgrund

för samtliga härvid tänkbara fall svårligen kan ernås, synes

det böra stadgas, att avlöningen under dylika perioder skall för samtliga

tjänstemän upphöra att utgå med don dag, då tjänstgöringen för en var

av dem slutar. — Beträffande frågan, vilka tjänstemän hos kamrarna och å

tryckeriavdelningen, som skola äga uppbära arvode viss tid efter riksdagsarbetets

slut, vill utskottet icke föreslå någon ändring i förhållande till vad

som nu gäller.

I anslutning till det anförda framlägger utskottet här nedan förslag till

ändring av 3 § avlöningsbestämmelserna.

Vad härefter angår frågan, huruvida och i vad mån särskild ersättning

efter den tid, då arvodena enligt ovanberörda 3 § skola upphöra, bör utgå

till personal hos riksdagen under förpuppningstiden, framgår av den ovan

lämnade redogörelsen, att under förpuppningen av 1940 års lagtima riksdag

dylik ersättning utgick till belopp motsvarande halvt arvode hos vardera

kammaren till sekreteraren, en förste stenograf, en förste kanslist, en registrator

eller i stället för de två sistnämnda två kanslister ävensom till två vaktmästare

samt hos tryckeriexpeditionen till en vaktmästare. Enligt utskottets

mening böra beredskapsarvoden av ifrågavarande slag principiellt sett icke

förekomma såsom avlöningsform för den hos riksdagen tillfälligt anställda

personalen. I den mån befattningshavare under förpuppningstiden tages i

anspråk för arbete åt riksdagen, bör arvode härför utgå enligt vanliga

grunder. Givetvis bör vid en förnyad riksdagssession efter förpuppning såväl

i kamrar som i utskott och i riksdagens kansli personal anlitas endast

till det antal, som under rådande förhållanden erfordras för det beräknade

riksdagsarbetets behöriga gång.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande Nr 70.

5

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta, att 3 § i avlöningsbestämmelserna

för personal hos riksdagens kamrar, utskott och kansli

lii. m. skall hava följande ändrade lydelse:

3 §,

1. Arvodena upphöra: ;

för kamrarnas--(se sid. 1)--dem slutar.

Skulle riksdagen ej avslutas efter det egentliga riksdagsarbetets

slut utan därefter formellt hållas samlad (förpuppas),

skall vid arvodenas beräknande såsom dag för riksdagens

avslutande anses den dag, då riksdagsmännens arvoden

upphöra.

2. Arvodena upphöra för personal hos riksdag, som sammanträder

efter förpuppning, med den dag, då tjänstgöringen

för en var av dem slutar.

Stockholm den 13 juni 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Sandén, Friggeråker,

Nilsson i Mölndal och tion Horn;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Falkenberg, Gustavson i

Västerås, Andersson i Munkaljnngby, Sundberg, Mattsson, Ericsson i Åtvidaberg

och Wiberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 70.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.