Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om höjning av det belopp, varmed begravningshjälp må utgå vid dödsfall i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

1941-06-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:72, Utlåtande i anledning av väckt motion om höjning av det belopp, varmed begravningshjälp må utgå vid dödsfall i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om höjning av det belopp,

varmed begravningshjälp må utgå vid dödsfall i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

I en inom första kammaren under nr 1 väckt motion, vilken hänskjutits

till bankoutskottets förberedande handläggning, har herr Andersson, Alfred,

hemställt, »att riksdagen ville besluta sådan ändring att begravningshjälpen

vid alla dödsfall i militär tjänstgöring i fredstid utbetalas med 600 kronor».

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag må hänvisas till motionen.

över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från riksförsäkringsanstalten, som anfört följande:

Enligt bestämmelserna i 7 § i förordningen den 18 juni 1927 örn ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, skall i förekommande

fall begravningshjälp utgivas med en tiondel av den avlidnes

årliga arbetsförtjänst, dock ej med mindre än 100 kronor.

I 8 § i samma förordning stadgas, att den årliga arbetsförtjänsten för vissa

äldre värnpliktiga skall antagas utgöra 2 160 kronor samt för övriga värnpliktiga

1 764 kronor. Härav följer, att begravningshjälp i anledning av värnpliktigs

död enligt förordningen utgår med 216 kronor respektive 176 kronor

40 öre. För fast anställt manskap beräknas ifrågavarande arbetsförtjänst

efter de grunder, som stadgas i 9 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete,

och beräknas den årliga arbetsförtjänsten enligt praxis lägst till 1 800

kronor, varav följer, att begravningshjälp till följd av fast anställt manskaps

död enligt förordningen utgår med lägst 180 kronor och högst 300 kronor.

Beträffande fast anställt manskap är dock att märka, att enligt 29 § i manskapsavlöningsreglementet

utgående begravningshjälp —- lägst 300 kronor -—

skall anses inbegripa den vid dödsfall enligt militärersättningsförordningen

utgående begravningshjälpen.

I det av motionären berörda fallet har begravningshjälp enligt militärersättningsförordningen

utbetalats med 176 kronor 40 öre.

Riksförsäkringsanstalten har den 27 februari 1941 avgivit underdånigt utlåtande

i anledning av sociala försvarsberedskapskommitténs betänkande del

III med förslag till krigspensionsförordning m. m. Därest försvarsberedskapskommitténs

förslag, som, bland annat, innebär, att begravningshjälp skall

utgå med 250 kronor, vinner bifall, är det att förvänta, att bestämmelserna

i 1927 års militärersättningsförordning i här berörda avseende bliva föremål

för revision.

Bihang till riksdagens protokoll thil. 8 sami. Nr 72—74.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

Utskottet.

Det synes på grund härav riksförsälcringsanstalten lämpligt att det i motionen

upptagna spörsmålet blir föremål för behandling i samband med en

eventuell omarbetning av militärersättningsförordningen.

Det i motionen väckta förslaget örn förhöjd begravningshjälp vid dödsfall

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, finner utskottet

vara synnerligen behjärtansvärt. För närvarande utgår begravningshjälp

i anledning av värnpliktigs död enligt bestämmelserna i 1927 års militärersättningsförordning

med 216 respektive 176 kronor 40 öre. Att dessa

ersättningsbelopp måste anses otillräckliga finner utskottet uppenbart.

Utskottet förutsätter fördenskull, att vid en blivande revision av 1927 års

militärersättningsförordning det i motionen väckta yrkandet såvitt möjligt

vinner beaktande. En dylik revision lärer emellertid icke kunna komma till

stånd förrän i samband med en överarbetning av gällande olycksfallsförsäkringslag.

Vid. sådant förhållande kunde enligt utskottets mening ifrågasättas,

huruvida icke beloppet av nu utgående begravningshjälp borde provisoriskt

förhöjas. Då emellertid någon förhöjning av begravningshjälpen enligt

det i propositionen nr 290 till innevarande riksdag framlagda förslaget örn

provisorisk förbättring av ersättningen till värnpliktiga, vilka drabbats av

skada under krigstjänstgöring, icke ifrågasatts, finner sig utskottet ej kunna

tillstyrka, att åtgärder nu vidtagas i motionens sjrfte. Utskottet vill emellertid

erinra, att enligt sociala försvarsberedskapskommitténs förslag till definitiv

krigspensionsförordning en viss höjning av den nuvarande begravningshjälpen

är avsedd att komma till stånd. Enligt utskottets mening tala starka skäl

för att den förbättring, som i anledning av sistnämnda förslag kan komma att

genomföras, må tillerkännas efterlevande till samtliga värnpliktiga m. fl.,

vilka vid militärtjänstgöring förolyckats under den tid, då förstärkt försvarsberedskap

eller partiell mobilisering varit anbefalld.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion 1:1 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 juni 1941.

På bankoutskottets vägnar:

BJ. HOLMGREN.

Närvarande: se anteckning å utlåtandet nr 71.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.