Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 77

1941-06-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:77, Bankoutskottets utlåtande Nr 77

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

1

Nr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning au fullmäktiges i riksbanken framställning

angående ombyggnad au riksbankens fastighet i Göteborg.

I skrivelse till bankoutskottet den 13 maj 1941 hava fullmäktige i riksbanken

hemställt, att bankoutskottet ville utverka riksdagens bemyndigande

för riksbanken att för en kostnad av förslagsvis 750 000 kronor utföra ombyggnad

av riksbankens fastighet vid Södra Hamngatan i Göteborg i huvudsaklig

överensstämmelse med i skrivelsen omförmälda, av arkitekten

Nils Einar Eriksson uppgjorda förslag.

Å nämnda fastighet, som sträcker sig genom kvarteret Frimuraren mellan

Södra Hamngatan i norr och Drottninggatan i söder, äro uppförda två

huvudbyggnader, båda stenhus i tre våningar, belägna den ena vid förstnämnda

gata och den andra vid Drottninggatan, samt mellan dessa huvudbyggnader

två gårdsflyglar, likaledes i tre våningar, längs brandmurarna

mot angränsande fastigheter. Vardera gårdsflygeln omfattar två skilda

byggnader, varav den ena är att anse såsom flygel till Hamngatshuset och

den andra till Drottninggatshuset. Samtliga ifrågavarande byggnader tillkommo

åren 1888—1889.

Huset vid Hamngatan och den därtill hörande västra gårdsflygeln innehålla

i bottenvåningen och våningen en trappa upp lokaler för den egentliga

bankrörelsen. Motsvarande våningar i den östra gårdsflygeln inrymma

lunchlokaler för kontorets personal samt en vaktmästarbostad. I våningen

två trappor upp finnas bostadsvåning för direktören och en dubblett, som

uthyres till advokatkontor, samt i östra flygeln en vaktmästarbostad.

Byggnaden vid Drottninggatan med tillhörande flyglar inrymmer i bottenvåningen

och våningen en trappa upp butiker med lagerlokaler och kontor

samt i våningen två trappor upp kontorslokaler och två vaktmästarbostäder.

Jämlikt medgivanden av 1937 och 1938 års riksdagar har byggnaden

vid Drottninggatan med därtill hörande flyglar undergått ombyggnad, vilken

slutfördes under hösten sistnämnda år. Kostnaderna för denna ombyggnad

belöpte sig till cirka 185 000 kronor. Byggnaden befinner sig för

närvarande i gott skick.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 77.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

Däremot har huset vid Hamngatan sedan det uppfördes icke undergått

annan mera väsentlig förändring än att år 1914 banksalen utvidgades genom

en viss mindre utbyggnad åt gården. Det ansågs därvid, att utrymmesbehovet

genom denna utvidgning skulle bliva tillgodosett för en lång

tid framåt.

I sin skrivelse till bankoutskottet den 24 februari 1937, vari förslag

framlades angående ovan omförmälda ombyggnadsarbeten å huset vid

Drottninggatan, upptogo fullmäktige jämväl till behandling frågan angående

behovet av ändrings- och moderniseringsarbeten beträffande huset vid

Hamngatan. Fullmäktige anförde i denna fråga följande:

»Med bankrörelsens alltjämt ökade omfattning vid kontoret hava vissa

av de för expeditionen tillgängliga utrymmen visat sig vara för trånga.

Även i övrigt kunna de ifrågavarande banklokalerna icke anses motsvara

de anspråk, som man efter nutida förhållanden mäste ställa pa sådana

lokaler. Det har icke heller varit möjligt att i önskvärd omfattning tillfredsställa

allmänhetens krav i fråga om expediering m. m. och arbetet

har blivit tyngande för personalen vid kontoret. Verkställande styrelseledamotens

arbetsrum liksom lokalerna för korrespondensgöromål och registrering

äro förlagda i mellanvåningen, skilda genom trappor från banksalen

och de egentliga expeditionslokalerna. Kamrern har icke något mottagningsrum

för kunder. Ej heller finnas lämpliga arbetsplatser för sedelräkning

och andra kassagöromål. Valvsutrymmena äro fördelade på tre våningar

samt för trånga.

På grund av dessa förhållanden har det under senare tid tagits under

övervägande, huruvida icke en örn- eller nybyggnad vore att tillråda eller

andra åtgärder borde vidtagas för att avhjälpa de angivna olägenheterna.

Det må erinras, att med hänsyn till eventuella, mera genomgripande reparationsarbeten

m. m. det årliga underhållet av fastigheten blivit eftersatt.

Från verkställande styrelseledamotens våning hava år 1929 i samband med

vissa reparationsarbeten två rum avskilts och därefter uthyrts. Vidare hava

år 1934 vid nuvarande verkställande styrelseledamotens tillträde vissa

reparationer ägt rum i samma våning. I övrigt hava några mera väsentliga

reparationer av fastigheten icke vidtagits sedan 1915. Samtliga lokaler

nied undantag av nyssnämnda våning äro därför illa medfarna. Bland annat

är ommålning av väggar och tak i vissa rum synnerligen välbehövIi°\

— — —

Enligt fullmäktiges uppfattning måste för Göteborgskontorets rörelse snarast

möjligt anskaffas mera ändamålsenliga lokaler än kontoret nu har.

Det är möjligt, att sådana kunna erhållas genom en mer eller mindre genomgripande

ombyggnad i det nuvarande bankhuset, men sannolikt torde

den bästa lösningen av kontorets lokalfråga kunna vinnas genom nybyggnad

på lämpligt belägen tomt. Innan slutgiltigt ståndpunktstagande i denna

fråga kan äga rum, fordras uppenbarligen en tidskrävande undersökning

med beaktande av bada nu berörda möjligheter. I avvaktan pa undersökningens

resultat lär man beträffande bankhuset böra inskränka sig

lill att utföra endast de mest oundgängliga reparationerna. Dylika reparationer

böra utföras i den ordning, som beträffande årligt underhåll av riksbankens

fastigheter tillämpas.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 77. 3

I sitt utlåtande över fullmäktiges förenämnda framställning uttalade

bankoutskottet — som genom en delegation besiktigat såväl Hamngatssom

Drottninggatshuset — att båda byggnaderna tarvade betydande reparationer

och ändringsarbeten samt att banklokalerna i åtskilliga avseenden

vöre föga ändamålsenliga. Delegationen hade tagit del av de olika förslag

till mer tillfredsställande lokaler åt avdelningskontoret i Göteborg, som

varit föremål för förberedande behandling inom riksbanken. I frågans dåvarande

läge ansåg sig emellertid utskottet sakna anledning att göra något

uttalande i detta ärende, därvid utskottet hänvisade till att ärendet möjligen

redan påföljande år skulle komma alt underställas utskottet (se BU:s

utlåtande 1937: 41).

Beträffande ärendets fortsatta beredning anföra fullmäktige i sin nu

förevarande skrivelse följande:

Såsom av fullmäktiges förenämnda skrivelse framgår, förelågo redan år

1937 vissa förslag beträffande ordnande av kontorets lokalfråga. Sålunda

hade byggnadsingenjören C. Ritzén i Göteborg upprättat förslag till ombyggnad

av den nuvarande Hamngatsfastighefen för en då beräknad kostnad

av 360 000 kronor. Genom detta förslag skulle ökat utrymme kunna

erhållas, och lokalbehovet beräknades bliva tillgodosett för en lång tid

framåt. Förslaget — vilket angavs vara av preliminär karaktär -— ansågs

dock vara förenat med olägenheter i skilda avseenden, varför Ritzén, med

instämmande av kontorsstyrelsen, förordade en nybyggnad å riksbankens

nuvarande tomt samt å en del av den intilliggande tomten vid Södra Hamngatan,

vilken sistnämnda tomt då erbjudits riksbanken till inköp. Byggnadskostnaden

uppskattades av Ritzén till 1 330 000 kronor vid uppförande

av femvåningsbyggnad samt till 1 050 000 kronor vid uppförande av trevåningsbyggnad.

Därtill skulle komma nettokostnaden för utvidgningen av

tomten, vilken beräknades till 194 000 kronor. Sistnämnda kostnadsberäkning

vilade dock på mycket ovissa förutsättningar beträffande försäljningspris

å icke behövliga fastighetsdelar. — Sedan ägaren lill den för inköp avsedda

tomten förklarat sig icke vidbliva sitt tidigare avgivna försäljningsanbud,

fick emellertid frågan om nybyggnad vid Södra Hamngatan förfalla.

—- Samtidigt förelågo förslag om inköp av vissa andra fastigheter,

avsedda för uppförande av lokaler för kontoret.

Sedan Ritzén erhållit i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till ombyggnad

av Hamngatsfastigheten i syfte att erhålla rymligare och bättre lokaler

för kontoret än som skulle utvinnas vid utförande av 1937 års förslag, avgav

denne ett den 12 september 1938 dagtecknat förslag till frågans lösning.

Förslaget gick i huvudsak ut på uppförande av en ny och utvidgad gårdsöverbyggnad,

vilken delvis skulle entresoleras. Dessutom förutsattes vissa

mindre väsentliga omändringsarbeten i andra våningen, medan däremot

tredje våningen bibehölls i nära nog oförändrat skick. Vidare föreslogs anordnande

av nya värme-, vatten- och avloppsledningar, hissar m. m. Den

sammanlagda kostnaden för de ifrågasatta arbetena beräknades till 600 000

kronor, örn ett valv anordnades under den överbyggda gården, men eljest

lill 520 000 kronor. Kostnadsökningen i förhållande till det tidigare förslaget

angavs delvis bero på inträffade prisstegringar.

I yttrande över förslaget den 18 oktober 1938 anförde kontorsstyrelsen, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

förslaget enligt styrelsens bedömande finge anses lösa kontorets lokalfråga

för någon, måhända rätt lång tid framåt, men ej på det tillfredsställande

sätt, som vore önskvärt vid ett så stort och kostsamt byggnadsarbete. Bland

annat ansåg styrelsen utrymmet i banksalen bliva för knappt. Enligt styrelsens

mening kunde endast en nybyggnad å tomt med större gatufasad medföra

en fullt lämplig lösning.

Ritzén fick därefter i uppdrag att undersöka möjligheterna att i en och

samma fastighet anordna lokaler för riksbanken, hovrätten för Västra Sverige

och Västerbygdens vattendomstol. Med anledning härav uppgjorde

Ritzén vissa förslag, vilka emellertid sedermera fått förfalla, eftersom Göteborgs

stad ställt tomt till förfogande för hovrätten och vattendomstolen jämlikt

beslut av 1939 års riksdag skulle kvarbliva i Vänersborg (se prop. nr

168/1939; riksdagens skr. nr 372/1939).

Med hänsyn härtill upptogs Ritzéns förenämnda förslag av den 12 september

1938 till förnyad granskning, därvid det visade sig, att det för avdelningskontoret

nyttiga utrymme, som enligt förslaget skulle komma att stå till

förfogande, skulle kunna utökas, örn hela gården till Hamngatshuset foges

i anspråk och om en av flyglarna till nämnda hus (den västra) nedreves.

Denna flygel innehåller i våningen en trappa upp utrymmen för arkiv, vilka

äro svåra att helt utnyttja, och i våningen två trappor upp, kök och tre

mindre rum i direktörsbostaden, vilken även utan utnyttjande av dessa utrymmen

skulle bliva fullt tillräcklig. Genom flygelns borttagande skulle

man — förutom ökade nyttiga utrymmen — vinna den fördelen att få god

belysning i en större del av banksalen än som eljest vore möjligt, varjämte

man skulle undanröja de hinder för ombyggnadens genomförande, som

eljest kunde komma att resas av de lokala myndigheterna. Det ansågs från

dessa utgångspunkter böra undersökas, örn icke ett nytt ombyggnadsförslag

kunde utarbetas, som bättre kunde tillgodose kraven på tillräckligt stora

och från arbetssynpunkt goda lokaler.

Sedan direktionen härefter uppdragit åt arkitekten Nils Einar Eriksson i

Göteborg att upprätta ett nytt förslag till ombyggnad av kontorsfastigheten

vid Hamngatan, har Eriksson med skrivelse den 8 april 1941 avgivit dylikt

förslag. Detta är enligt vad Eriksson uppger utfört med hänsyn tagen till

den framtida saneringen av kvarteret i dess helhet och i överensstämmelse

med anvisningar av stadsplanechefen i Göteborg Uno Åhrén. Förslaget innebär

i huvudsak följande.

Den nuvarande överbyggnaden över gården utvidgas att omfatta liela den

till Hamngatshuset hörande gården samt den del av tomten, som upptages

av den rivna flygeln. I bottenplanet inrymmes banksal med erforderliga

expeditionslokaler för bankrörelsen, utrymmen för sedel- och mynträkning,

rum för kamreraren, register m. m. ävensom vissa valvsutrymmen i den del

av lokalen, som icke skulle få tillfredsställande dagsljus. I Drottninggatshusets

västra flygel har ett mindre utrymme tagits i anspråk för kapprum

Hl. lil.

De mot Hamngatan liggande lokalerna i bottenvåningen entresoleras. I

entresolvåningen inredes rum för direktören (samtidigt sammanträdesrum

för kontorsstyrelsen), ett samtalsrum, ett runi för korrespondensavdelningen

samt arkiv. Belysning i entresolvåningen erliålles från fönster i fasaden mot

Hamngatan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

5

I källare under överbyggnaden samt under östra flygeln skulle anordnas

valvsutrymmen och arkiv.

Genom att alltså bankens samtliga lokaler samlas i bottenvåningen med

entresol och i källarvåningen har våningen en trappa upp i Hamngatshuset

kunnat frigöras för inredning av kontorsutrymmen avsedda för uthyrning.

I våningen två trappor upp är plats avsedd för direktörsbostad, som skulle

omfatta 5 rum, kök och jungfrukammare.

I den kvarblivande östra gårdsflygeln skulle lunchrummet och köket (i

entresolvåningen) något ändras. Även vaktmästarebostäderna i nuvarande

första och andra våningarna skulle undergå vissa smärre ändringsarbeten,

föranledda närmast därav att en trapputbyggnad måste borttagas.

Ny entré upptages i fasadens västra del, varigenom den nuvarande entrén

blir avsedd endast för de till uthyrning avsedda lokalerna i andra våningen

och för direktörsbostaden i tredje våningen.

För närvarande har fastigheten skyddsrum i gårdsflyglarnas källarlokaler.

Dessa kunna få välbehövlig komplettering genom utrustning av arkivlokalen

linder banksalen för skyddsändamål.

De sanitära anordningarna i fastigheten skulle moderniseras och en ny

värmepanna inmonteras.

Genom den föreslagna ombyggnaden skulle kontoret för tjänstelokaler

(expeditionslokaler och valvsutrymmen) kunna disponera ett sammanlagt

utrymme i bottenvåningen av omkring 596 kvm. Till jämförelse må nämnas,

att motsvarande ytinnehåll i den nuvarande bottenvåningen utgör cirka 290

kvm. I entresolvåningen skulle enligt förslaget erhållas en golvyta av 160

kvm nyttigt utrymme. För närvarande disponerar kontoret i våningen en

trappa upp ett utrymme av cirka 300 kvm, vilket emellertid på grund av

sitt läge icke kunnat effektivt utnyttjas. Därjämte får kontoret i källarvåningen

värdefulla arkiv och valvsutrymmen, vilka för närvarande sakna motsvarighet.

Om förslaget genomföres, kommer kontorets lokalfråga att, såvitt nu kan

bedömas, ha vunnit sin lösning för en lång tid framåt på ett sätt, som får

anses fullt tillfredsställande ur arbetssynpunkt. Visserligen hade det varit

ännu bättre, örn även direktörens tjänsterum oell korrespondensavdelningen

kunnat förläggas till bottenvåningen, men detta låter sig icke göra med

hänsyn till det begränsade tomtområde, som är tillgängligt.

Beträffande kostnaderna för den ifrågasatta ombyggnaden framhålla fullmäktige

följande.

Enligt av byggnadsingenjören G. H. Hansson, Göteborg, med utgångspunkt

från de priser, som gällde vid krigsutbrottet 1939, verkställd kostnadsberäkning

skulle byggnads- och målningsarbetena, värmeanläggningarna

samt de sanitära och elektriska installationerna draga en sammanlagd

kostnad av 445 000 kronor. Härtill skulle komma för inredningsarbeten

i expeditionslokalerna och valven m. m. 35 000 kronor, för valvsdörrar

m. m. cirka 17 000 kronor, för diverse anordningar för alarm och telefon

m. m. omkring 20 000 kronor samt för arvoden till arkitekt, konstruktörer

och kontrollanter cirka 54 000 kronor. För kostnader för provisoriska anordningar

under ombyggnadstiden har upptagits ett belopp av 15 000 kronor.

Som enligt arkitekten Erikssons mening för diverse kostnader och oförutsedda

utgifter bör beräknas eli belopp av 30 000 kronor, skulle totalkostnaden

för ombyggnadsarbetena följaktligen elter 1939 års prisnivå kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

uppskattas till omkring 616 OOO kronor. Enligt uppgift av byggnadsingenjören

Hansson böra byggnadskostnaderna vid nuvarande prisläge beräknas

20 procent högre än de här angivna, vilket skulle innebära en kostnadsökning

av cirka 100 000 kronor. Då enligt erfarenhet kostnaden för ändringsarbeten

ofta blir högre än som från början beräknats, bjuder försiktigheten

att marginalen för oförutsedda utgifter något vidgas. Fullmäktige föreslå

därför, att ombyggnadskostnaden beräknas till förslagsvis 750 000 kronor.

Vid kostnadsberäkningen har man emellertid att taga hänsyn till, att de

kontorslokaler, som enligt vad ovan nämnts skulle bliva tillgängliga för uthyrning,

torde komma att inbringa en årlig hyra av cirka 7 000 kronor, vilket

torde kunna beräknas förränta ett byggnadsvärde av omkring 80 000

kronor. För de ändrade tjänstebostäderna för direktör och två vaktmästare

torde kunna beräknas inflyta ungefär samma hyra som för närvarande utgår.

I detta sammanhang vilja fullmäktige framhålla, att direktörsskifte skall

äga rum vid kontoret den 1 oktober innevarande år och att i samband

därmed viss mindre reparationskostnad skulle bliva oundgänglig, om fastigheten

skulle utnyttjas i oförändrat skick. Denna kostnad kommer att bortfalla

vid bifall till förslaget.

Då det emellertid beräknas finnas ej mindre än fyra vaktmästare bosatta

inom de båda fastigheterna, är det icke nödvändigt att bibehålla

tjänstebostad för direktören. Skulle det visa sig, att lämplig hyresgäst anmäler

sig, som önskar erhålla, förutom våningen en trappa upp, jämväl

den enligt förslaget för direktören avsedda våningen, bör förslaget jämkas

så att kontorslokaler anordnas även i sistnämnda våning. Härigenom torde

ombyggnadskostnaden kunna något reduceras och hyresinkomsten icke

oväsentligt ökas.

Enligt vad verkställda undersökningar giva vid handen ställa sig kostnaderna

för de föreslagna ombyggnadsarbetena väsentligt lägre än om riksbanken

skulle förvärva annan lämpligt belägen tomt och där uppföra en

nybyggnad, avsedd att inrymma lokaler för kontoret.

Slutligen anföra fullmäktige i fråga örn möjligheterna att ordna kontorets

arbetsförhållanden under byggnadstiden:

Byggnadsingenjören Hansson har beräknat byggnadstiden till omkring

ett och ett halvt år, örn kontoret skall kvarbliva i lokalerna under ombyggnaden,

men eljest till något över ett år. Den förlängning av byggnadstiden,

som förstnämnda alternativ medför, kan icke i och för sig tillmätas

någon väsentlig betydelse för bedömande av frågan, huruvida man bör

räkna med att kontoret skall utrymma lokalerna under ombyggnaden eller

icke. Vissa skäl tala för kontorets avflyttning, innan arbetena igångsättas.

Sålunda torde det bliva svårt att på ett tillfredsställande sätt kunna ordna

kontorets arbete med de minskade utrymmen, som komma att stå till förfogande.

Vidare torde det bli nödvändigt att i viss mån disponera utrymmen

i Drottninggatshuset. Slutligen torde det, örn kontoret kvarstannar,

icke bliva möjligt att upplåta arbetet å entreprenad, något som möjligen

skulle ställa sig billigare än örn arbetet utföres å löpande räkning. Å andra

sidan kan det anföras, att en förflyttning av kontoret till tillfälliga lokaler

under byggnadstiden även skulle bereda svårigheter för att ordna kontorsarbetet

tillfredsställande samt för vården av kontorets värden. Verkställda

undersökningar angående möjligheterna att erhålla lämpliga lokaler hava

hittills icke lett till något resultat. Frågan huruvida förflyttning bör ske

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 77. 7

eller icke torde emellertid böra hållas öppen, tills byggnadsarbetet skall

igångsättas.

Kontorsstyrelsen har i sitt yttrande framhållit, bland annat, att en jämförelse

mellan kontorets nuvarande lokaler och de lokaler förslaget upptager

ger vid handen, att en ombyggnad i enlighet nied förslaget bör tillfredsställa

kontorets lokalbehov för avsevärd tid framåt. Örn emellertid

ytterligare utrymmesbehov skulle uppstå, fäster styrelsen uppmärksamheten

på, att förslaget lämnar hela andra våningen fri och att sålunda här utvecklingsmöjligheter

finnas. Sammanfattningsvis har kontorsstyrelsen förklarat,

att enär ett fullgott ombyggnadsförslag föreligger och kostnaderna

för detta komma att ställa sig betydligt lägre än kostnaderna för en nybyggnad,

styrelsen anser, att ombyggnadsförslaget är att föredraga.

Riksbanken har hos statens arbetsmarknadskommission anhållit om yttrande,

huruvida den föreslagna ombyggnaden med hänsyn till marknadsläget

och materialtillgången i landet vore alt tillråda. Arbetsmarknadskommissionen,

som i sin tur hänskjutit frågan i vad avser materialtillgången

till statens industrikommission, har i skrivelse den 12 maj 1941 meddelat,

att industrikommissionens byggnadsavdelning förklarat sig icke hava något

att ur materialsynpunkt erinra mot utförande av byggnadsförslaget.

För egen del har arbetsmarknadskommissionen anfört följande:

»Vid utgången av april detta år voro såsom hjälpsökande hos Göteborgs

stads arbetslöshetskommitté anmälda 1 950 husbyggnadsarbetare, varav

flertalet åtnjöto arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd. Även örn

minskning av antalet arbetslösa och förhållandevis större möjligheter^ till

hjälp i annan form än kontantunderstöd kan väntas under sommarmånaderna,

har man att utgå från att arbetslösheten i staden fortfarande kommer

att vara svårartad. Med hänsyn till de arbetstillfällen, som utförande

av det av riksbanken planerade företaget skulle kunna innebära för arbetslösa

byggnadsarbetare i staden och till industrikommissionens ovan nämnda

yttrande i ärendet, måste ur de synpunkter arbetsmarknadskommissionen

bär alt företräda företagets igångsättande livligt tillstyrkas.»

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till fullmäktige den 11 juni 1941 meddelat,

att styrelsen under hand försäkrat sig örn alt det föreslagna byggnadsföretaget

icke komme att hindra genomförandet av en lämplig ändring av

stadsplanen för kvarteret Frimuraren samt att styrelsen icke för sin del

linde något att erinra i fråga örn det föreliggande förslaget. Vad beträffar de

till 750 000 kronor angivna kostnaderna för byggnadsföretaget syntes detta

belopp vara väl högt beräknat och kunde begränsas till 075 000 kronor.

Av utredningen framgår, att de lokaler, riksbankens avdelningskontor Utskott

i Göteborg disponerar i bankens fastighet vid Södra Hamngatan, äro alltför

små och i åtskilliga avseenden föga ändamålsenliga. Efter att ingående

lia prövat olika möjligheter alt ernå förbättrade lokalförhållanden lör

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

kontoret ha fullmäktige stannat för att föreslå en ombyggnad av bankens

fastighet. Förslaget härutinnan innebär, att sedan en av flyglarna på gården

lill bankhuset nedrivits, den nuvarande överbyggnaden över gården skulle

utvidgas att omfatta bela den till banktastigheten hörande gården, inberäknad

den del av tomten som nu upptages av nyssnämnda flygel. Härigenom skulle

rymligare och bättre lokaler ernås och en tillfredsställande lösning av kontorets

lokalfråga vinnas för en lång tid framåt.

Den av fullmäktige förebragta utredningen bar övertygat utskottet om

behovet och lämpligheten av de föreslagna åtgärderna. Utskottet får därför

tillstyrka att de för ändamålet erforderliga medlen, av fullmäktige beräknade

till 750 000 kronor, ställas till fullmäktiges förfogande. Såsom fullmäktige

framhållit, är detta belopp väsentligt lägre än det, för vilket riksbanken

skulle kunna förvärva annan lämpligt belägen tomt och där uppföra en

nybyggnad för kontoret.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört rörande fullmäktiges kostnadsberäkning

vill utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att fullmäktige

vid arbetenas planläggning och utförande i görligaste mån tillvarataga

de möjligheter till kostnadernas begränsning, som byggnadsstyrelsen

ansett sig kunna räkna med.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

ali riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige att

för en kostnad av förslagsvis 750 000 kronor låta utföra omby§Sna<l

av riksbankens fastighet vid Södra Hamngatan i

Göteborg i huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda,

av arkitekten Nils Einar Eriksson uppgjorda

förslag.

Stockholm den 17 juni 1941.

På bankoutskottets vägnar:

BJ. HOLMGREN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Berling*, Nordborg*, Sandén, Nilsson

i Mölndal*, von Horn*, Albertsson och Elofsson i Vä;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K.

A. Westman, Gustavson i Västerås*, Andersson i Munkaljungby, Hilding och Eriksson

i Sandby*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1941

142578

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.