Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1941-12-16 · 126 sidor, varav 120 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 120 av 126 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1941:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

1

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 15 december 1941 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 14 november 1941 dagtecknad proposition nr 339, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna vid propositionen fogade förslag till

1) reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens

tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet) samt

2) reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet);

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i propositionen anförts utfärda bestämmelser

örn tillämpning av allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

i vissa fall å tjänstemän avgångna med pension enligt

civila eller militära tjänstepensionsreglementet,

om pensionstillägg åt vissa tjänstemän avgångna med pension enligt civila

eller militära tjänstepensionsreglementet,

om förhöjda pensioner för vissa rikstelefonister, å vilka allmänna tjänstepensionsreglementet

erhåller tillämpning, samt

om reglering av pensionsrätten för lärare, å vilka allmänna tjänstepensionsreglementet

erhåller tillämpning och som före reglementets ikraftträdande

innehaft rektorsförordnande;

dels bemyndiga Kungl. Majit

att förordna örn utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller

militära tjänstepensionsreglementet mot förtidslivränta,

att, där tjänstepension eller familjepension enligt annan pensionsförfattning

än allmänna tjänstepensionsreglementet eller allmänna familjepensionsreglementet

sammanträffar med förman enligt något av dessa reglementen,

medgiva undantag från de bestämmelser angående sammanträffande

av förmåner, som må finnas meddelade i den andra pensionsförfattningen,

samt

att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa sig erforderliga

utöver de övergångsstadganden, som innefattas i allmänna tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet;

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 78

dels ock medgiva, att beträffande sådan förste postexpeditör och postexpeditör

samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör, vilken enligt

riksdagens beslut personligen i lönehänseende placerats i lönegrad närmast

högre än den, till vilken vederbörande befattning hör, må vid tillämpning

av allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

lända till efterrättelse det tjänstepensionsunderlag respektive familjepensionsunderlag

och det tjänstepensionsavdrag respektive familjepensionsavdrag,

som jämlikt reglementena gälla för den lönegrad, enligt vilken

vederbörandes avlöning utgår.

De vid propositionen fogade författningsförslagen komma att av utskottet

i det följande återgivas.

I samband med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling förehaft

följande i anledning av densamma väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 256, av herr Wistrand m. fl.;

nr 257, av herrar Wagnsson och Wennqvist;

nr 258, av herr Ericsson, Herman, m. fl.; samt

nr 259, av herr Ericsson. Herman;

inom andra kammaren:

nr 352, av herr Hansson i Rubbestad m. fl.;

nr 353, av herr Lindahl m. fl.;

nr 354, av herr Spångberg m. fl.;

nr 355, av herrar Nolin och Persson i Falla; samt

nr 356, av herr Lindén.

I likalydande motionerna I: 256 av herr Wistrand jämte tolv av första

kammarens övriga ledamöter samt 11:355 av herrar Nolin och Persson i

Falla har hemställts, »att riksdagen, med beaktande av ej endast den befolkningsutveckling

som med växande tyngd kräver ökade arbetsinsatser

utan även det rådande statsfinansiella läget, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa örn utredning angående en höjning av nuvarande pensionsåldrar

för statstjänstemän».

I likalydande motionerna I: 257 av herrar Wagnsson och Wennqvist och

II: 356 av herr Lindén har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att i allmänna

tjänstepensionsreglementet måtte intagas föreskrift därom, att tjänsteman,

som blir underkastad reglementets bestämmelser, icke skall vara skyldig

att få lönen minskad med tjänstepensionsavdrag under mer än högst

trettio år ;

eller därest denna hemställan icke bifalles, att övergångsbestämmelserna

till reglementet måtte i punkt 4 ändras därhän, att jämväl tjänsteman, som

skulle hava vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden 1 juli 1945—

30 juni 1947, måtte få åtnjuta nedsättning i tjänstepensionsavdragen och

att nedsättningen bestämmes till fyra resp. tre, två och en femtedelar, därest

avdragsbefrielsen skulle hava inträtt under budgetåret 1943/44 resp. 1944/45,

1945/46 och 1946/47».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

3

I likalydande motionerna I: 258 av herrar Ericsson, Herman, jämte två

av första kammarens övriga ledamöter samt II: 353 av herr Lindahl jämte

två av andra kammarens övriga ledamöter har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta, att maskinbiträde i loktjänst får som tjänstepensionsavdrag

och tjänstepensionsunderlag räkna 7 lönegraden».

I likalydande motionerna 1:259 av herr Ericsson, Herman, samt 11:354

av herr Spångberg jämte tre av andra kammarens övriga ledamöter har hemställts,

»att riksdagen vid behandling av förslag till allmänna tjänstepensionsreglementet

måtte besluta, att pensionsåldern för vagnförmän och stallförmän

vid statens järnvägar skall inträda vid en levnadsålder av 60 år».

I motionen II: 352 har herr Hansson i Rubbestad jämte elva av andra kammarens

övriga ledamöter hemställt, »att riksdagen måtte besluta

dels att § 7 andra momentet av det föreslagna reglementet angående

tjänstepension för befattningshavare i statens tjänst ändras dithän, att

pensionsavdragen komma att höjas med 50 procent utöver nu gällande avdrag;
dels

avslå förslaget i övergångsbestämmelserna att tjänstemän, som blivit

underkastade de 1939 och 1940 utfärdade nya avlöningsförfattningarna men

avgått ur tjänst före den 1 juli 1942, skola erhålla ett tillägg av 10 kronor

per månad å pensionerna;

dels att andra momentet av § 22 i det föreslagna tjänstepensionsreglementet

måtte erhålla följande ändrade lydelse: ''Rörligt tillägg beräknas å

grundbeloppet för månad. Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas

å belopp, varmed grundbeloppet överstiger 500 kr., och ej heller å

därå ingående öretal som överskjuter fullt krontal.'';

dels att de familjepensionsavdrag, som enligt § 6 moment 2—4 i det föreslagna

allmänna familjepensionsreglementet skola utgå, måtte höjas med i

genomsnitt 10 procent utöver de i propositionen föreslagna beloppen, samt

dels att pensionsåldern för civila befattningshavare i statens tjänst måtte

höjas med två år».

Beträffande motiveringen för de sålunda framställda förslagen får utskottet,

i den mån redogörelse för förslagen ej lämnas i det följande, hänvisa

till propositionen och motionerna.

Inledning.

Tjänste- och familjepensionsrätten för statliga befattningshavare med nyreglerad

avlöning regleras för närvarande av tre huvudförfattningar, nämligen

1934 års civila tjänstepensionsreglemente, 1935 års militära tjänstepensionsreglemente

och 1936 års allmänna familjepensionsreglemente. Sistnämnda

reglemente är tillämpligt för såväl den civila som den militära statsförvaltningen.

Den 1 juli 1939 genomfördes en allmän avlöningsrevision inom den civila

och den militära statsförvaltningen. De nya avlöningsbestämmelserna inne
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 78-

fattas i civila och militära avlöningsreglementena, civila och militära ickeordinariereglementena

samt till dessa författningar hörande tilläggs- och tilllämpningsföreskrifter.

Till nämnda reglementen ansluter sig det år 1940 antagna

manskapsavlöningsreglementet, vilket bland annat äger tillämpning å

vissa beställningshavare med pensionsrätt enligt militära tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition innefattar förslag till sådana ändringar

i pensionslagstiftningen för statstjänstemännen, som påkallas av den

sålunda genomförda avlöningsrevisionen. I samband härmed har en allmän

översyn av pensionsförfattningarna ägt rum i syfte att åstadkomma större

överskådlighet och reda på förevarande område. Förslaget grundar sig på ett

av de s. k. 1938 års pensionssakkunniga —- vilka utgöras av expeditionschefen

A. Westling, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören

E. Andersson i Bollnäs samt förutvarande ledamoten av riksdagens

andra kammare, möbelsnickaren C. R. Jansson i Falun — den 14 mars 1941

avgivet betänkande med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

jämte över betänkandet avgivna utlåtanden. Av utlåtandena framgår,

att vederbörande myndigheter i allmänhet ansett de sakkunnigas förslag

vara väl ägnat att läggas till grund för utfärdandet av nya pensionsbestämmelser

för statstjänstemännen. Föredragande departementschefen har biträtt

denna uppfattning.

Dyrortsgraderade eller enhetliga tjänstepensioner. Tjänstepensionsunderlag

för befattningar i allmänhet.

I den föreliggande propositionen har till en början upptagits frågan örn dyrortsgraderade

eller enhetliga tjänstepensioner. I samband härmed har även

berörts frågan örn tjänstepensionsunderlagens storlek.

Enligt nuvarande liksom enligt närmast föregående bestämmelser ha tjänstepensionsunderlagen

för tjänster upp till och med 30 lönegraden fastställts

att motsvara två tredjedelar av slutlönen på A-ort i vederbörande lönegrad.

Denna relation mellan lön och pension har i indexlägen högre än det, som

motsvarar avvägningen av pensionens grundbelopp (index 100 på 1914 års

indexskala), något förskjutits till följd av sinsemellan olika regler för dyrtidstillägg

å löner och pensionsförmåner.

Någon differentiering av pensionsförmånernas nominella belopp med hänsyn

till förekommande olikheter i levnadskostnaderna på skilda orter har

hittills icke kommit till stånd.

Följande sammanställning utvisar för vissa lönegrader och ortsgrupper

det procentuella förhållandet mellan å ena sidan hel ålderspension jämte

dyrtidstillägg motsvarande indexläget 156 och å andra sidan lön jämte dyrtidstillägg

motsvarande samma indextal i slutlöneklassen för vederbörande

lönegrad enligt de närmast före den 1 juli 1939 gällande avlöningsbestämmelserna:
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Lönegrad

Pensionen utgör i procent av lönen

för ortsgrupp

nr

A

E

I

i.............

............ 69.6

58.9

50.5

5.............

............ 68 9

58.3

50.2

10.............

............ 67.9

57.6

50.4

15.............

............ 68.0

58.4

51.8

20.............

............ 68.2

59.2

53.0

25.............

............ 67.4

60.4

55.6

30.............

............ 66.S

61.6

57.6

Genom införande i de nyaste avlöningsreglementenas löneplaner av två

nya ortsgrupper har relationen mellan lön och pension blivit ytterligare försämrad

för pensionärer med bosättning å de dyraste orterna i jämförelse med

tjänstemän stationerade å billiga orter.

De sakkunniga hava till ingående behandling upptagit spörsmålet rörande

dyrortsgraderade eller enhetliga tjänstepensioner.

Härvid hava de sakkunniga funnit en ändring av det hittills hävdvunna förhållandet

mellan lön och pension i syfte att bereda pensionärer på dyrare

orter en förmånligare ställning än för närvarande kunna ske på två alternativa

vägar. Antingen kan pensionsnivån generellt höjas genom pensionens

avvägning i förhållande till lönen å någon högre ortsgrupp är den lägsta, eller

ock kan man genom differentiering av pensionsbeloppen för olika orter söka

åstadkomma en förbättring av pensionsförmånen på de dyrare orterna utan

motsvarande höjning på lägre placerade orter. De sakkunniga hava tagit

dessa båda huvudalternativ under övervägande. I syfte att bland annat erhålla

en överblick av i vad mån förekommande flyttningar från en ort till en

annan kunna öva något mera väsentligt inflytande på frågan örn dyrortsgraderade

pensioner har härvid genom de sakkunnigas försorg verkställts en undersökning

beträffande kvarboende- respektive flyttningsfrekvensen bland

pensionstagarna. Denna undersökning har generellt sett givit till resultat, att

de rent ekonomiska faktorernas inverkan på kvarboendet och flyttningarna

knappast framträder med sådan tydlighet, att därur kunna hämtas några mera

bestämda argument för eller emot en dyrortsgradering av pensionsförmånerna.

De sakkunniga hava härefter övergått till att skissera innebörden av de båda

alternativa förslag, som utarbetats å ena sidan på grundval av en enhetlig

avvägning av pensionsförmånen (alternativ t) och å andra sidan med gradering

av pensionsbeloppen efter dyrortsförhållanden (alternativ 2).

Vid utformning av det förra alternativet ha de sakkunniga funnit enklast

och naturligast att ställa pensionsunderlagen i viss relation till slutlönen

inom de olika lönegraderna för någon högre ortsgrupp än den lägsta. Bland

annat av kostnadsskäl har det härvid ansetts ej kunna ifrågakomma att till

utgångspunkt taga någon högre ortsgrupp än C-orten. Att de sakkunniga ä

andra sidan ansett sig icke böra välja en lägre ortsgrupp än denna såsom

grundval för pensionsunderlagens bestämmande sammanhänger med att

den förbättring i relationen mellan lön och pension, som skulle vinnas örn

B-ortslönerna lades till grund för pensionsunderlagens uträknande, ansetts

bliva väl blygsam för de dyraste orternas pensionärer. 1 enlighet härmed

hava pensionsunderlagen i det nu ifrågavarande alternativet i princip beräknats

såsom två tredjedelar av slutlönen å C-ort.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskattets utlåtande Nr 78.

Vid sitt ställningstagande till alternativet med dyrortsgraderade pensioner

hava de sakkunniga främst haft att avgöra frågan, huruvida graderingen

skall ske med hänsyn till pensionärernas faktiska bosättning efter

avgången ur tjänst eller efter deras stationering under tjänstetiden eller någon

större eller mindre del av denna. Om en gradering av förmånerna skall ske,

kan syftet därmed enligt de sakkunnigas mening svårligen tänkas vara ett

annat än att bereda pensionstagare på orter med växlande dyrhet mera likvärdiga

konsumtionsmöjligheter eller med andra ord en mera likvärdig levnadsstandard.

Men anlägges denna synpunkt, kan man enligt de sakkunniga

knappast komma till annat resultat än att pensionstagarens faktiska bosättning

i princip bör vara avgörande för pensionsavvägningen. Dessa synpunkter

hava synts vara av den vikt, att tanken på en gradering av pensionsförmånen

efter stationeringsprincipen måste förkastas. Praktiskt administrativa

motiv hava även synts verka i denna riktning. Övervägande skäl hava

sålunda ansetts tala för dyrortsalternativets utformning på grundval av bosättningsprincipen.

I syfte att förebygga en lockelse till flyttning till dyrare

orter med därav följande kostnadsstegringar hava de sakkunniga härvid funnit

nödvändigt att begränsa själva dyrortstilläggen därhän, att det för pensionstagarna

måste framstå som klart, att tilläggen icke tillnärmelsevis kompensera

de ökade kostnader, vilka uppkomma vid en bosättning på dyrare

ort. Med en dylik beskärning av tilläggen har det synts naturligast att sammanföra

de nuvarande nio dyrortsgrupperna till tre huvudortsgrupper i pensionshänseende.

Jämsides med beskärningen av tilläggen har såsom garanti

mot oberäknade kostnadsstegringar befunnits påkallat att i fråga om rätten

till dyrortstillägg eller ökat sådant tillägg vid flyttning till dyrare ort införa

en viss karenstid. Regeln härom har ansetts böra utformas så, att nämnda

rätt skulle inträda först sedan pensionstagaren under två år varit mantalsskriven

å ort, som berättigar till tilläggsbelopp, medan flyttning från tilläggsberättigande

ort till billigare ort skulle medföra tilläggets bortfallande eller

nedsättning från och med året näst efter mantalsskrivningsåret. 1 syfte att

undvika anordningar, som medföra betungande administrativa bestyr, har

förutsatts, att regleringen av dyrortstilläggen skulle bygga på uppgiftsplikt

från pensionstagarna själva.

Vidkommande avvägningen av pensionsförmånernas storlek i dyrortsgraderingsalternativet

hava de sakkunniga ansett sig böra beakta önskvärdheten

av att detta alternativ ej blott i kostnadsavseende utan jämväl beträffande

pensionsnivån för medeldyr ort blir i möjligaste mån likvärdigt med

det alternativa förslaget om enhetliga pensionsunderlag. I enlighet härmed

hava de pensionsbelopp, som avses skola utgå till pensionstagare bosatta å

orter tillhörande den i förslaget avsedda mellangruppen (D-, E- och F-orter)

— dessa förmåner skulle utgöras av dels grundbelopp och dels ett dyrortstillägg

— ansetts böra överensstämma med pensionerna enligt alternativet

enhetliga pensionsunderlag och alltså, med vissa smärre avvikelser, motsvara

två tredjedelar av slutlönerna för C-ortsgruppen inom vederbörande lönegrad.

Med denna utgångspunkt har storleken av pensionerna för de båda

andra huvudgrupperna — å ena sidan A-, B- och C-orterna. där endast pensionens

grundbelopp skulle utgå. och å andra sidan G-, H- och I-orterna, å

vilka utöver grundbeloppet skulle utgå dubbelt ortstillägg — ansetts böra

bestämmas genom lämplig avvägning av dvrortstilläggens storlek. Dessa tilllägg

hava med vissa modifikationer ansetts kunna fastställas till belopp ungefär

motsvarande eller något understigande ett löneortstillägg i slutlöneklassen

för vederbörande lönegrad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

7

Genomförandet av den föreslagna pensionsregleringen har beräknats medföra

en bruttokostnadsökning för år räknat av 9.95 miljoner kronor enligt

alternativet med enhetligt avvägda pensioner samt av 10.06 miljoner kronor

enligt alternativet med dyrortsgraderade pensioner. De anförda siffrorna

hänföra sig till år 1950.

Vid de överläggningar med representanter för vederbörliga personalorganisationer,

som ägt rum inför de sakkunniga, hava skiljaktiga meningar gjort

sig gällande.

Representanterna för statstjänarkartellen samt för underofficersförbundet

hava uttalat sig till förmån för en dyrortsgradering av pensionerna på grundval

av de sakkunnigas förslag. De i överläggningarna deltagande representanterna

för folk- och småskollärarkårernas organisationer hava förordat en

enhetlig avvägning av pensionsunderlagen samt tillstyrkt det förslag i detta

hänseende, som utarbetats av de sakkunniga. Representanterna för övriga

personalorganisationer — statstjänstemannanämnden, trafiktjänstemännens

riksförbund, officersförbundet och de kvinnliga kårsammanslutningarnas

centralråd — hava förklarat sig i princip förorda en enhetlig avvägning av

pensionsunderlagen med utgångspunkt från slutlönerna för någon av mellanortsgrupperna.

Vid en jämförelse mellan de av de sakkunniga utarbetade

alternativa förslagen hava emellertid dessa representanter funnit sig böra

föredraga alternativet med dyrortsgradering.

För egen del hava de sakkunniga enats örn att i frågans nuvarande läge

förorda en lösning enligt alternativet med enhetliga pensioner. I fråga örn

motiven för detta ställningstagande hava dock inom de sakkunniga i viss

mån skiljaktiga meningar kommit till uttryck.

Av de över sakkunnigförslaget hörda myndigheterna och organisationerna

har flertalet förordat genomförandet av alternativet med enhetliga pensionsunderlag.

Myndigheterna hava emellertid i allmänhet — även i de fall då alternativet

med enhetliga pensionsunderlag förordats — delat de sakkunnigas

uppfattning, att dyrortsgraderingsförslaget skulle åstadkomma större rättvisa

och billighet i förhållande till det förra alternativet och därför principiellt

äger ett visst företräde. Vissa av de hörda myndigheterna och organisationerna

ha behandlat frågan örn vilken vikt man bör tillägga de administrativa svårigheter

och den ökning i förvaltningsarbetet, som måste uppkomma vid ett

genomförande av alternativ 2. En del myndigheter ha ansett svårigheterna

bliva så betydande, att det bör vara ett starkt skäl mot dyrortsgraderingssystemets

införande, ävensom framhållit de betänkligheter ur kontrollsynpunkt

det måste ingiva, att enligt detta system utbetalningen av dyrortstilläggen

skulle bli beroende av uppgifter, som lämnats av pensionstagarna själva.

Av de myndigheter, som förordat alternativet med enhetligt bestämda pensionsunderlag,

har en del funnit den förbättring, dyrortsgraderingsalternativet

skulle medföra för pensionstagare å dyrare orter, vara alltför obetydlig

för att kunna uppväga de påtalade nackdelarna med detta alternativ.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Föredragande departementschefen har i förevarande hänseende anfort följande:
För

egen del linner jag åtskilliga skäl tala för uppfattningen, som ganska

allmänt synes omfattas av de i ärendet hörda myndigheterna, örn skäligheten

i och för sig av en reglering med dvrortsgraderade pensioner. I viss mån

kunna de omständigheter, som föranlett en dyrortsgradering på löneområdet,

åberopas som stöd för den meningen, att pensionstagarna böra beredas likvärdiga

konsumtionsmöjligheter oavsett var de bosätta sig. Mot en dyrorlsgradering

av pensionerna kan dock med visst fog invändas, att det står en

var pensionär fritt att bosätta sig varhelst han önskar. Det förhållandet att

en viss bundenhet vid den ort, där pensionären kanske under större delen av

sitt liv haft sin verksamhet, ofta nog måste antagas föreligga, kan ej i högre

grad förringa betydelsen av denna invändning.

Även örn sålunda skäl kunna anföras för genomförande av en dyrortsgradering

av pensioner, har det emellertid vid de ingående överväganden,

som nu ägnats frågan örn dyrortsgraderade pensioner, blivit tydligt, att avsevärda

modifikationer och begränsningar, vilka i hög grad skulle förringa

värdet av dyrortsgraderingen, måste föreskrivas för att undgå icke önskvärda

följder. Därjämte bliva de administrativa olägenheterna betydande.

Om också måhända dessa olägenheter skulle kunna i viss mån reduceras

genom jämkningar i det föreliggande förslaget, måste dock under alla förhållanden

betydande svårigheter uppkomma. Detsamma blir förhållandet

oavsett om man följer sakkunnigförslaget eller örn man skulle göra graderingen

beroende av den eller de orter, där pensionärerna varit stationerade

under tjänstgöringstiden.

Ehuru inom 1938 års pensionssakkunniga utttalats principiella sympatier

för en dyrortsgradering, ha de sakkunniga likväl enhälligt ansett sig böra

förorda, att den nu ifrågavarande pensionsregleringen skall ske på grundval

av en enhetlig avvägning av pensionsförmånerna. Likaså har ett betydande

antal av remissmyndigheterna, däribland flertalet av de pensionsbeviljande

verken, motsatt sig, att dyrortsgradering införes på pensionsområdet. Icke

heller jag är beredd att tillstyrka en sådan dyrortsgradering utan finner mig

böra förorda, att pensionsunderlagen liksom hittills varit fallet bestämmas

till samma belopp oavsett var pensionstagarna äro bosatta eller under tjänstgöringstiden

varit stationerade.

I sitt alternativ med enhetliga pensionsunderlag lia de sakkunniga förordat,

att underlagen skulle bestämmas i förhållande till lönerna å C-ort. Jag

tillstyrker den förbättring av pensionsförmånerna, som detta förslag innebär.

Ej heller i övrigt har jag funnit anledning till erinran mot de grunder för

pensionsunderlagens avvägning enligt detta alternativ, som av de sakkunniga

tillämpats.

Tjänstepensionsunderlag för vissa befattningar i högre lönelägen.

Av de ordinarie befattningar, som här avses, tillsättas vissa genom fullmakt

och andra genom förordnande.

Fullmaktstjänsterna utgöra dels befattningar i 31—34 lönegraderna av löneplan

A, dels befattningar tillhörande löneplan B, dels beställningar i lönegraden

6 av löneplan Oa, lönegraderna 1—3 av löneplan Ob samt lönegraderna

1 och 3 av löneplan Cb, dels ock landshövdingbefattningarna, befattningarna

såsom justitieråd och regeringsråd samt befattningarna såsom chef

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

9

för rasbiologiska institutet och professor m. m. vid universitet eller vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Förordnandetjänsterna utgöra dels befattningar i löneplanerna C och E,

dels beställningar i lönegraden 4 av löneplan Ob eller i lönegraden 2 av löneplanen

Cb, dels ock befattningarna såsom chef för bank- och fondinspektionen

eller sparbanksinspektionen.

Beträffande fullmaktstjänsterna, tillhörande civila

och militära avlönings reglementen a, gäller nu örn man bortser

från lönegraderna A 31—34, att en viss beskärning av pensionsunderlagen

ägt ruin genom successiv minskning av procentsatsen för pensionens relation

till lönen. De sakkunniga hava ansett, att denna grundsats bör tillämpas även

för framtiden och därvid gälla även de nya lönegraderna A 31—34. För de

redan före den senaste löneregleringen befintliga fullmaktstjänsterna, av

det slag varom här är fråga, medförde löneregleringen icke någon reell

löneökning utan allenast ett uppräknande av de fasta lönebeloppen med

hänsyn till vissa tidigare utgående provisoriska tilläggsförmåner. De sakkunniga

anse därför, att pensionsregleringen bör verkställas på sådant sätt, att

pensionsökningen i stort sett begränsas till vad som motsvarar den generella

förbättringen i relationen mellan lön och pension. Med denna utgångspunkt

ha de sakkunniga för de i lönehänseende högst ställda bland här avsedda

befattningar, nämligen landshövdingbefattningarna, ansett sig böra föreslå

ett pensionsunderlag enligt alternativet med enhetliga pensioner av 10.920

kronor. Till jämförelse må nämnas, att för dessa befattningshavare nuvarande

pensionsunderlag ökat med dyrtidstillägg vid index 156 utgör ett belopp av

10,572 kronor. Mellan de gränser, som sålunda bildas av de föreslagna underlagen

för å ena sidan landshövdingbefattningarna och å andra sidan lönegraden

A 30, ha de sakkunniga inpassat pensionsunderlagen för samtliga här

avsedda fullmaktstjänster i mellanliggande lönelägen.

Beträffande justitieråds- och reger ingsrådsbefattni n ga

r n a lia de sakkunniga föreslagit, att pensionsunderlagen liksom för närvarande

bliva desamma som för landshövdingarna.

Vad angår <"> v r i g a full m aktstjänster (professorstjänster vid universiteten

m. fl.) lia de sakkunniga framhållit följande.

Då inplaceringen av dessa befattningar i civila avlöningsreglementet icke

kan bedömas utan en mera ingående prövning, skulle det måhända ligga närmast

till hands att dessa befattningar i avvaktan på lönereglering ställdes

utanför det nya reglementets tillämpningsområde. Med hänsyn till önskvärdheten

av att civila tjänstepensionsreglementet icke i fortsättningen behöver

tillämpas för nytillträdande befattningshavare lia de sakkunniga likväl, örn än

med viss tvekan, funnit sig böra förorda att befattningarna medtagas, varvid

dock deras ställning i pensionshänseende bör så avvägas, att ett föregripande

av löneplaceringen undvikes. Ur dessa synpunkter föreslås för ifrågavarande

befattningar pensionsunderlag, som överensstämma för professorernas

vidkommande med lönegraden A 31 och för prosektorer m. fl. med lönegraden

A 26. För dessa befattningar blir uppenbarligen pensionsregleringen av

provisorisk natur i avvaktan på en nyreglering av löneförhållandena.

Angående pensionsunderlagen för f ö r o r d n a n d e t j ä n s tern a lia de

sakkunniga anfört huvudsakligen följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

För de civila och militära förordnandetjänsterna, med undantag för rektorsbefattningar

vid statliga läroanstalter, gälla för närvarande ett fåtal standardiserade

pensionsunderlag, upptagande samma belopp för befattningar i

ett flertal olika lönelägen. Denna grova avvägning av pensionsunderlagen för

förordnandetjänsterna torde närmast ha sin förklaring i att löne- och pensionsförmånerna

för dessa tjänster ursprungligen bestämts isolerat för en eller

ett par befattningar i sänder vid befattningarnas tillkomst. Sedan numera ett

jämförelsevis stort antal förordnandetjänster tillskapats och lönesättningen

vid de nya avlöningsreglementenas tillkomst undergått viss systematisering

genom befattningarnas upptagande i särskilda löneplaner — av vilka den civila

löneplanen C omfattar 17 lönegrader — har det synts påkallat, att en

åtminstone i någon mån motsvarande systematisering kommer till stånd även

på pensionsområdet. Härvid torde en ökad differentiering av pensionsunderlagen

vara ofrånkomlig. Procentsatsen för relationen mellan pension och lön

bör i allmänhet sättas något lägre för förordnandetjänsterna än för fullmaktsbefattningarna,

detta med hänsyn till att lönenivån för de förstnämnda tjänsterna

satts högre enbart med tanke på den lösligare anställningsformen. Med

avseende å utgångspunkterna för avvägningen ha de sakkunniga ansett sig

böra föreslå, å ena sidan att pensionsunderlaget för lönegraden G 1 fastställes

till (5,000 kronor och å andra sidan att underlaget för de båda högsta lönegraderna

— G 16 och 17, i vilka inplacerats cheferna för statens vattenfallsverk

och domänverket samt chefen för statens järnvägar — bestämmes till

samma belopp, som föreslagits för landshövdingar och justitieråd eller 10,920

kronor. Mellan dessa båda gränser ha underlagen för mellanliggande lönegrader

avvägts med ledning i stort sett av löneställningen.

För de militära och civilmilitära förordnandetjänsterna (lönegraderna Ob 4

och Cb 2) föreslås enahanda pensionsunderlag som för de C-lönegrader, vilka

upptaga samma lönebelopp. Detsamma gäller befattningarna såsom chef för

hank- och fondinspektionen samt för sparbanksinspektionen, vilka befattningar

icke formellt äro ordinarie förordnandetjänster men enligt de sakkunnigas

förslag skulle i pensionshänseende likställas med dylika tjänster.

Beträffande den särskilda grupp av förordnandetjänstemän, som utgöres av

rektorer vid de statliga läroanstalterna (löneplan E), gäller för närvarande att

de i fråga om pensionsunderlag likställts med fullmaktstjänstemän i vissa

lönegrader, nämligen lönegraderna A 25, 26, 27 eller 30 alltefter den typ av

läroanstalt, varom fråga är. Vid vissa grupper av läroanstalter äro rektorstjänsterna

fördelade på avlöningsgrupper med hänsyn till anstalternas storlek;

härutinnan sker omprövning och eventuellt omgruppering för varje ny

lörordnandeperiod. Formellt motsvaras de olika avlöningsgrupperna av särskilda

lönegrader, men utan hinder härav äro pensionsunderlagen lika för

rektorsbefattningarna vid varje särskild typ av läroanstalt.

Enligt de sakkunnigas mening böra rektorerna i fråga örn pensionsunderlag

likställas med förordnandetjänstemän i allmänhet i motsvarande löneställning.

I enlighet härmed lia de sakkunniga upptagit pensionsunderlag för befattningar

tillhörande löneplan E med belopp, som med tillämpning av de

för löneplan C använda avvägningsgrunderna svara mot löneställningen. I

de fall, då flera avlöningsgrupper förekomma vid en grupp av läroanstalter,

ha härvid tagits till utgångspunkt lönebeloppen för den lönegrad, som gäller

för lägsta avlöningsgruppen. Pensionsunderlagen bliva härigenom liksom

nu lika för alla rektorsbefattningar vid en och samma typ av läroanstalter.

Rektorsbefattningen vid högre lärarinneseminariet (lönegrad E 14) har liksom

för närvarande likställts med rektorstjänsterna vid de högre allmänna

läroverken.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

11

De sakkunniga hava i förevarande sammanhang diskussionsvis även upptagit

frågan örn en tillämpning av dyrortsgraderingsalternativet å ifrågavarande

högre tjänster.

Föredragande departementschefen har anfört följande.

Frågan örn inplacering i civila avlöningsreglementet av de här avsedda

professorsbefattningarna är nu föremål för övervägande av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga.

Liksom 1938 års pensionssakkunniga anser jag, att

dessa befattningar det oaktat böra medtagas vid förevarande pensionsreglering

men att därvid bör iakttagas att ett föregripande av lönegradsplaceringen

undvikes. Med denna utgångspunkt ansluter jag mig till pensionssakkunnigas

förslag, vilket innebär en viss om ock mindre ökning av tjänstepensionsförmånerna

för befattningshavarna. Beträffande prosektors- lii. fl. befattningar

ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga i betänkande den 21 maj 1941

föreslagit, att dessa såsom laborators- respektive observatorsbefattningar

skulle uppföras i lönegraden A 27. I avbidan på prövningen av detta förslag

synas befattningarna såsom de sakkunniga förordat böra i pensionshänseende

jämställas med befattningar i lönegraden A 26. Jag anser mig också

böra biträda de sakkunnigas förslag i fråga om rektorernas pensionsunderlag.

I familjepensionsliänseende lia de sakkunniga genom särskilda övergångsbestämmelser

sörjt för att de nuvarande befattningshavarnas ställning icke

försämras.

Då jag ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad de sakkunniga

anfört i förevarande hänseende, förordar jag sakkunnigförslaget såvitt

angår alternativet nied enhetliga pensionsunderlag.

Beträffande reglerna för avkortning av förordnandepension

innebär departementsförslaget vissa ändringar i förhållande till

nu gällande bestämmelser. Denna fråga har i propositionen behandlats under

specialmotiveringen till 24 § allmänna tjänstepensionsreglementet. Härom

anföres, bland annat, följande:

Enligt gällande bestämmelser fastställes storleken av avkortad förordnandepension

— som utgår där förordnandet innehafts kortare tid än 12 år och

avgången icke är föranledd av olycksfall i tjänsten — såsom pensionsunderlaget

minskat med jämnt 1,000 kronor oberoende såväl av pensionsunderlagets

storlek som av längden av den tid, vilken fattas i 12-årsperioden. Enligt

de sakkunnigas förslag skall grundbeloppet av dylik pension däremot

motsvara pensionsunderlaget, minskat med Vieo-del för varje full fjärdedel av

år, varmed tjänstetiden i avgångstjänsten understiger 12 år, dock med högst

''4/i<io-delar. Till motivering av den föreslagna ändringen ha dc sakkunniga

anfört bland annat följande.

På grund av den nuvarande bestämmelsens ojämna verkningssätt bär del

synts dc sakkunniga önskvärt att ersätta densamma med en anordning, varigenom

dc åsyftade fördelarna med densamma bibehållas med undanröjande

av de påtalade olägenheterna. Detta har ansetts lämpligen kunna ske genom

att reduktion i stället föreskrives med viss kvotdel av hel pension för varje

kvartal, varmed tjänståldern i förordnandetjänslen understiger 12 år, men

att denna avkortning på sådant sätt maximeras, att pensionen aldrig kommer

att understiga vad sorn tillkommer en tjänsteman, vilken innehaft sin

tjänst i 6 år, d. v. s. en förordnandeperiod. Kvotdelen har härvid avvägts så,

att icke i något läge en mera betydande försämring uppkommer för någon

befattningshavare; från utgångspunkten att avkortad pension lägst — örn

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

förordnandetiden innehafts högst ti år — bör uppgå till 85 procent av hel

pension, har såsom reduktionstal valts l/m för varje kvartal.

Ändringsförslaget, som lämnats utan erinran i remissyttrandena, har upptagits

i departementsförslaget.

Enligt nu gällande pensionsbestämmelser må förordnandepension för den,

som vid tillträdande av förordnandet innehade tjänst, vilken tillsättes genom

fullmakt, konstitutorial eller förordnande på viss tid eller tills vidare, icke

beräknas till lägre belopp än den pension, som skulle ha tillkommit honom,

örn han intill tiden för avgången kvarstått i den förra tjänsten. Denna

regel har av de sakkunniga till en början ansetts böra utvidgas att avse varje

fall, där förordnandetjänsteman omedelbart före tjänstens tillträdande innehaft

. annan befattning, ordinarie eller icke-ordinarie, som är förenad med

pensionsrätt enligt av Kungl. Maj:! och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Därjämte ha de sakkunniga föreslagit, att grundbeloppet ej

må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna

gällande pensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan pensionsunderlagen

för de båda befattningarna.

Ej heller detta förslag har föranlett erinringar från remissmyndighetemas

sida. Förslaget har upptagits i departementsförslaget.

I anslutning till ett uttalande av vattenfallsstyrelsen har i förevarande paragraf

angivits, att förordnandepension icke tillkommer den som, där tjänsten

icke innehafts 12 år i oavbruten följd, icke önskar mottaga förnyat förordnande.

I detta sammanhang må omnämnas, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse hemställt, att försvarsgrenschefema

och chefen för försvarsstaben måtte beredas möjlighet att

erhålla hel pension, även örn vederbörande tjänst innehafts kortare tid än

12 år. Frågan härom har upptagits till övervägande och avstyrkts av de

sakkunniga. I remissyttrandena har någon erinran mot de sakkunnigas ståndpunkt

härutinnan icke förekommit. Emellertid har saken ansetts böra göras

till föremål för ytterligare utredning. I avbidan härpå har departementsförslaget

pa denna punkt ansetts böra utformas i överensstämmelse med sakkunnigförslaget.

Tjänstepensionsunderlag för befattningar förenade med avlöningsförmåner

utöver lön enligt löneplan.

För enstaka befattningar ha i civila tjänstepensionsreglementet fastställts

högre pensionsunderlag och pensionsavdrag än som motsvara befattningarnas

lönegradsplacering. Ett motsvarande förhållande gäller också i familjepensionshänseende.

Anledningen till dessa anordningar är, att med ifrågavarande

befattningar följa vissa avlöningsförmåner utöver löneplansbeloppet.

För närvarande åtnjuta sex särskilda grupper av befattningshavare sådant

förhöjt pensionsunderlag. Den första gruppen omfattar befattningarna såsom

överläkare vid statens sinnessjukhus eller vid statens anstalt för fallandesjuka

ävensom befattningen såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem.

Da med dessa befattningar är förenad bostadsförmån, ha befattningarna

i fråga om pension behandlats såsom örn de tillhörde lönegrad med närmast

högre ordningsnummer än den, efter vilken lönen utgår, nämligen lönegraderna

A 28—30 i stället för A 27—29. De andra och tredje grupperna be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

13

stå av lantbruksingenjörer respektive länsveterinärer. I lönehänseende tillhöra

de förra lönegraden A 21 och de senare lönegraden A 22. Med hänsyn

lill dem i tjänsten tillkommande särskild gottgörelse enligt taxa lia de emellertid

i pensionshänseende hänförts till lönegraderna A 26, respektive A 24.

Fjärde och femte grupperna utgöras av provinsialläkare och distriktsveterinärer,

vilka tillhöra löneplanerna D och F. Även dessa befattningshavare ha

med hänsyn till praktikinkomst i fråga om pension hänförts till högre lönegrader

än eljest vederbort, nämligen tili lönegraderna A 27 respektive A 19

i stället för till lönegraderna A 25 respektive A 15, vilka sistnämnda lönegrader

närmast motsvara utgångsläget för avlöningen. Den sjätte och sista

gruppen omfattar den ordinarie lotspersonalen. Med hänsyn till utgående förmån

av lotslott har denna personal i pensionsavseende hänförts till lönegrad

med ordningsnummer närmast högre än den lönegrad, till vilken vederbörande

befattning hör. Sålunda ha lotsarna i lönegraderna A 7 och 8 i fråga

om pensionsrätt hänförts Al lönegraderna A 8 och 9, lotsförmännen i lönegraderna

A 8, 9 och 11 ha hänförts till lönegraderna A 9, 10 och 12 samt

överlotsarna i lönegrad A 12 till lönegrad A 13.

Då det enligt gällande bestämmelser skedda hänsynstagandet i pensionsavseende

till dylika förmåner utöver lönen föregåtts av en ingående prövning

från statsmakternas sida, lia de sakkunniga icke funnit anledning föreligga

att upptaga förevarande spörsmål till någon allmän omprövning. Emellertid

ha de sakkunniga i anledning av till dem överlämnade framställningar

till övervägande upptagit vissa hithörande frågor, avseende dels ett vidsträcktare

hänsynstagande än för närvarande till distriktsveterinärernas praktikinkomst

och lotspersonalens lotslott, dels ock att viss hänsyn jämväl borde

tagas tili den rätt till loktjänstpenningar, vilken tillkommer lokförare och lokeldare

ävensom maskinbiträden i loktjänst.

Vid sin prövning av frågan örn lotslottens inverkan på pensionsunderlagens

storlek lia de sakkunniga funnit stöd för att förorda, att pensionsunderlaget

för lots personal genomgående bestämmes efter lönegrad med

ordningsnummer två enheter högre än den, efter vilken lönen utgår. För utrönande

av den normallön, med hänsyn till vilken pensionsunderlagen för

lotspersonalen sålunda synts böra avvägas, ha de sakkunniga verkställt vissa

beräkningar, av vilka framgå de stora variationer beträffande lotspersonalens

avlöningsförmåner, med vilka man har att räkna. Med hänsyn till önskvärdheten

av att icke åstadkomma större differentiering i pensionshänseende

än som gäller i fråga om den fasta lönen ha emellertid enligt de sakkunnigas

mening ansetts böra fastställas pensionsunderlag enligt lönegrader, vilka för

samtliga befattningshavargrapper ligga ett och samma antal enheter över

den lönegrad enligt vilken lönen utgår.

Stadgandet i 28 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet, att jämväl för

extra ordinarie lotspersonal, berättigad till andel i lotspenningar, skola tilllämpas

de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för lönegrad närmast

högre jin den, vederbörande befattning tillhör — vilket stadgande i

praktiken numera har avseende å extra ordinarie lotspersonal endast under

sådana vikariat å ordinarie lotsi jämt, under vilka ätn jutes s. k. vikariatslön

— har icke erhållit någon motsvarighet i de sakkunnigas förslag till allmänt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

tjänstepensionsreglemente. Detta motiveras av de sakkunniga med att del

för ifrågavarande befattningshavare lika litet som för annan personal bör

ifrågakomma att knyta någon särskild pensionsrätt till innehav av vikariatsförordnanden.

Lotsstyrelsen har uttalat sig för att pensionsunderlagen bestämmas efter

lönegrader med ordningsnummer tre enheter högre än dem, efter vilka lön

utgår. Enligt lotsstyrelsen mening är det vidare av vikt att tillse, att lotspersonal,

som kan komma att under längre tid uppehålla befattning allenast

på förordnande — vid lotsverket kunna sådana förordnanden bliva av betydande

varaktighet — i pensionshänseende tillerkännes en ställning, som

så nära som möjligt ansluter sig till den pension, som skulle tillkommit den

vid ordinarie innehav av tjänsten. %

Någon ändring i hittillsvarande princip, att vid bestämmande av pensionsförmånerna

för distriktsveterinärer hänsyn tages till deni tillkommande

praktikinkomst, bör enligt de sakkunnigas uppfattning ej ifrågakomma.

Med hänsyn till storleken av distriktsveterinärernas praktikinkomster lia

de sakkunniga emellertid kommit till den uppfattningen att en viss höjning

av pensionsunderlagen för dessa befattningshavare är påkallad. Även i betraktande

av distriktsveterinärernas jämförelsevis långvariga utbildning har

en åtgärd i sådant syfte ansetts skälig. I sådant hänseende lia de sakkunniga

tillstyrkt, att befattningshavarna i fråga i de nya pensionsreglementena likställas

med tjänstemän i lönegraden A 21.

En omreglering av tjänste- och familjepensionsförhållandena för distriktsveterinärer

i överensstämmelse med vad nu förordats har synts böra gälla

icke blott de befattningshavare, vilka lyda under de statliga pensionsreglementena.

Även de distriktsveterinärer, vilka alltjämt tillhöra statens pensionsanstalt,

lia ansetts böra erhålla en med övriga distriktsveterinärer i möjligaste

mån likvärdig ställning.

Statskontoret och statens pensionsanstalt hava förordat, alt de distriktsveterinärer,

som för närvarande åtnjuta pensionsrätt i statens pensionsanstalt,

måtte inordnas under de nya reglementena. Härvid har pensionsanstalten

emellertid utgått från att ifrågavarande personalgrupp övergångsvis bibehålies

vid densamma nu tillerkänd rätt att vid bestämmande av pension

såsom tjänstår räkna två år längre tid än den, som eljest må tillgodoräknas

enligt reglementet.

I en till de sakkunniga ingiven framställning har Sveriges lokomotivmannaförbund

anhållit, att lokförare och lokeldare i pensionshänseende

måtte placeras i lönegraden närmast högre än den respektive tjänster tillhöra

samt att undersökning måtte verkställas, huruvida motsvarande förmån

helt eller delvis kunde beredas jämväl maskinbiträde i loktjänst.

Till stöd för denna anhållan har förbundet åberopat, att ifrågavarande

personal utom sin ordinarie lön erhåller s. k. loktjänstpenningar.

Med loktjänstpenningar förstås en ersättning, som tillkommer lokpersonal

a) vid tåg- och hjälptjänst med visst belopp, beräknat efter dels antalet

tillryggalagda lokomotivkilometer för månad, dels det slag av tåg, varå tjänstgöringen

sker;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

15

b) vid växlingstjanst med visst belopp per timme, olika allteltersom tjänstgöringen

äger rum under dag eller natt; samt

c) vid reservtjänst med visst belopp per timme under natt.

De under a) upptagna ersättningarna vid tågtjänstgöring äro de viktigaste.

Vid tågtjänstgöring är ersättningen enligt nuvarande grunder differentierad

med hänsyn till tjänst å olika tåggrupper dels enligt en efter antalet tågkilometer

stigande skala och dels genom samtidig evalvering av antalet lokkilometer

med tillämpning av vissa efter tåggrupperna växlande koefficienter.

Till lokeldare utgår ersättning med hälften av vad som tillkommer lokförare.

Till lokbiträde å elektriskt lok utgår ersättning med tredjedelen av

ersättningen till lokförare. Vid tjänstgöring å lok, som betjänas av endast

en man (förare), förhöjes ersättningen med en tredjedel.

Loktjänstpenningarna äro väl att skilja från den till lokpersonal liksom

till annan åkande personal vid statens järnvägar utgående s. k. reseersättningen,

vilken närmast bär traktamentes karaktär. Reseersättningen och loktjänstpenningarna

pläga sammanfattas under den gemensamma benämningen

milpenningar.

Frågan örn hänsynstagande till loktjänstpenningarna vid bestämmande av

pensionsförmånen för lokpersonal har tidigare vid några tillfällen varit föremål

för statsmakternas behandling.

Sålunda föreslogs i propositionen nr 222 till 1934 års riksdag med förslag

till civilt tjänstepensionsreglemente, att lokförare och lokeldare skulle i pensionshänseende

tillhöra 13 respektive 8 lönegrad, d. v. s. en lönegrad högre

än den, som gäller i lönehänseende. Detta förslag avslogs emellertid efter

avstyrkan av bankoutskottet, som anföi’de, att ett beslut i sådan riktning

syntes vara ägnat att medföra konsekvenser beträffande andra befattningshavare

med särskilda inkomster i viss tjänstgöring, icke minst för befattningshavare,

vilka liksom lokomotivpersonalen på grund av sin tjänstgöring

hade regelbundna inkomster av reseersättning i en eller annan form.

De sakkunniga lia omnämnt, att frågan örn en omläggning av grunderna

för beräkning av loktjänstpenningar sedan någon tid varit aktuell. Denna

fråga har inom järnvägsstyrelsen underkastats utredning av en särskild

kommitté. Det förslag, som därvid utarbetats, går i stort sett ut på dels en

väsentlig förenkling i metoderna att uträkna loktjänstpenningarna och dels

upphävande i huvudsak såväl av den hittillsvarande evalveringen av lokkilometersiftroma

med hänsyn till olika slag av tjänstgöring som av nuvarande

stegring i ersättningen efter stigande antal lokkilometer. Den avsedda

omläggningen torde komma alt medföra en viss utjämning av hittillsvarande

ganska stora variationer i loktjänstpenningarnas belopp för olika tjänstgöringsgrupper.

Detta skulle dock icke innebära något rubbande av den

huvudprincip för loktjänstpenningarna, enligt vilken ersättningens storlek

blir beroende av fullgjord prestation. Enligt förslaget skulle nämligen loktjänstpenningarna

alltjämt, med vissa modifikationer, beräknas efter fullgjort

antal lokkilometer. En omläggning i avsedd riktning skulle sålunda i och

för sig icke vara ägnad att i nämnvärd grad rubba de skäl, som kunna tala

för att låta loktjänstpenningarna inverka på pensionen.

Vid sin prövning av förevarande fråga ha de sakkunniga kommit till den

uppfattningen, all (ivervägande skäl tala lör alt tillmäta loktjänstpenning
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

arna betydelse vid bestämmandet av lokpersonalens pensionsförmåner. De

sakkunniga hava förordat, att pensionsunderlag och pensionsavdrag för

lokförare och lokeldare vid statens järnvägar fastställas till belopp,

svarande mot lönegraden närmast högre än den. som gäller i lönehänseende.

Härvid hava de sakkunniga anfört bland annat:

När det gäller lokpersonalen, bör det beaktas, att här är fråga om en personalgrupp,

vars samtliga medlemmar åtnjuta särskild ersättning ehuru med

växlande belopp. Det torde ock vara ställt utom tvivel, att förekomsten av

denna ersättning påverkat lönegradsplaceringen, såvitt angår lokförare och

lokeldare. Förhållandena synas sålunda här i själva verket analoga med

de^ förhållanden, som föranlett förhöjd pension åt lotspersonalen. Någon

svårighet att i den fasta lönen inlägga loktjänstpenningarna till belopp, som

motsvarar vad som tillkommer det stora flertalet befattningshavare, skulle i

och för sig knappast föreligga. 1 betraktande av de angivna särskilda förhållandena

vill det också förefalla, som örn en höjning av lokpersonalens pensionsförmåner

med hänsyn till inkomst av loktjänstpenningar skulle kunna

genomföras utan större risk för icke önskvärda konsekvenser. Det är visserligen

riktigt att, såsom bankoutskottet år 1934 erinrade, loktjänstpenningarna

kunna sägas utgöra ett särskilt slag av reseersättning, men det torde ej vålla

svårigheter att tillbakavisa eventuella krav på pension med hänsyn till reseersättning

i egentlig mening.

Verkställda beräkningar ha givit vid handen, att pensionsunderlagens fastställande

till belopp motsvarande närmast högre liggande lönegrader skulle

innebära såväl nödig begränsning med hänsyn till storleken av den inkomst,

som tillkommer det övervägande flertalet befattningshavare, som ock reduktion

för att förebygga pensionsgrundande verkan av ersättningen, i den

män den kan betraktas såsom kompensation för särskilt krävande tjänstgöring.

En sådan avvägning skulle — vid tillämpning av förslaget med enhetliga

pensionsunderlag — innebära en förhöjning av pensionsbeloppen i

förhållande till de enligt avlöningsreglementet gällande lönegraderna med

228 kronor för lokförare i 12 lönegraden och med 108 kronor för lokeldare.

Beträffande maskinbiträdena ha de sakkunniga anfört:

Mot beredande av pensionsförhöjning för maskinbiträdena talar i främsta

rummet att förekomsten av loktjänstpenningar för dessa tjänstemän icke kan

sägas ha inverkat på lönesättningen. Vidare bör observeras, att maskinbiträdena

icke uteslutande fullgöra loktjänstgöring utan även användas i annan

tjänstgöring, vilken ej är förenad med rätt till loktjänstpenningar. En åtskillnad

i pensionshänseende mellan olika innehavare av en och samma befattning

allt efter befattningshavarens olika placering till tjänstgöring synes

böra undvikas. Dessa omständigheter tala för, att rätten till pensionsförhöjning

med hänsyn till inkomst av loktjänstpenningar inskränkes att avse lokförare

och lokeldare.

Föredragande departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Beträffande lotspersonalen lia de sakkunniga ifrågasatt, att i stället för att

pensionsrätt nu åtnjutes efter lönegrader ett nummer högre än dem, till vilka

befattningarna äro hänförda, pensionsunderlagen skulle bestämmas efter

lönegrader med ordningsnummer två enheter högre än dem, efter vilka

lön utgår. Lotsstyrelsen har däremot hemställt, att skillnaden skulle fastställas

till tre lönegrader. För båda förslagen kunna skäl åberopas. Det

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

17

synes mig emellertid mest överensstämmande med de allmänna förutsättningar,

som i det föregående angivits, och den försiktighet, som bör iakttagas

särskilt när det gäller hänsynstagande till en vid olika konjunkturer så varierande

förmån som lotslotten, att det av de sakkunniga framlagda förslaget

genomföres. Liksom de sakkunniga anser jag, att innehav av vikariatsförordnande

icke bör grunda pensionsrätt. Jag avstyrker därför att tillförordnad

lots beredes sådan rätt.

I fråga om distriktsveterinärerna förordar jag de sakkunnigas förslag att

befattningshavarna likställas i de nya pensionsreglementena med tjänstemän

i lönegraden A 21. I likhet med statskontoret och statens pensionsanstalt anser

jag vidare, att de distriktsveterinärer, som nu åtnjuta pensionsrätt i statens

pensionsanstalt, böra inordnas under de nya reglementena. De förutvarande

huvudmännens avgiftsskyldighet synes därvid böra upphöra. Mot de

av statens pensionsanstalt ifrågasatta övergångsbestämmelserna finner jag

icke anledning till erinran. Frågan om de ändringar i reglementet för statens

pensionsanstalt, som påkallas i anledning av vad nu föreslagits, torde få

anstå för att jämte andra frågor om ändring i samma reglemente i ett sammanhang

föreläggas nästa års riksdag.

Jag tillstyrker jämväl de sakkunnigas förslag om högre pensionsunderlag

för lokförare och lokeldare. De av de sakkunniga härför framlagda motiven

synas mig bärande och den inom järnvägsstyrelsen pågående utredningen

örn ändrade grunder för beräkning av loktjänstpenningar avser, såsom i ärendet

blivit upplyst, icke att rubba hittillsvarande huvudprincip för loktjänstpenningarna.

Däremot kan jag för närvarande icke tillstyrka de förslag örn högre pensionsunderlag

för vissa befattningshavargrupper, som framställts av några

av remissmyndigheterna samt av centralstyrelsen för statens järnvägars befälsförbund.

Löneställningen för ordförandena och vice ordförandena å hovrätternas

divisioner, för vattenrättsdomarna samt för landssekreterare och

landskamrerare torde komma att upptagas till behandling av 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga. I avbidan härpå bör prövningen av frågan

om ändring i dessa befattningshavares pensionsställning anstå. I fråga om

länsveterinärerna ha nyssnämnda sakkunniga i sitt den 21 maj 1941 avgivna

betänkande föreslagit en uppflyttning till lönegraden A 24. Därest detta förslag

genomföres torde ändring även böra vidtagas i länsveterinärernas ställning

i pensionshänseende. Innan förslaget om ändrad löneställning prövats,

torde emellertid ändring icke böra vidtagas beträffande pensionsunderlagen.

Vad slutligen angår befälhavarna och övermaskinisterna å tågfärjorna kan

jag liksom järnvägsstyrelsen och statskontoret icke tillstyrka särskild förhöjning

av de för dessa tjänstemän gällande pensionsunderlagen.

Tjänstepensionsunderlag för icke-ordinarie personal i lägre

löneställning.

De extra ordinarie tjänstemännen i lägre lönegrader än dem, vilka ingå i

civila icke-ordinariereglementets löneplan Eo, utgöras för närvarande av dels

viss ekonomipersonal vid statens sinnessjukhus, dels ock viss sjukvårds- och

ekonomipersonal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Ingendera

av dessa befattningshavargrupper har tidigare erhållit någon definitiv reglering

av sina pensionsförhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Lönen till ifrågavarande ekonomipersonal vid sinnessjukhusen samt sjukvårds-

och ekonomipersonal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

utgår enligt särskilda löneplaner — betecknade Ek, respektive U — vilka äro

konstruerade på liknande sätt som löneplan Eo. Löneplan Ek upptager 8

lönegrader, varav lönegraderna 7 och 8 till löneklassbeteckning och belopp

helt sammanfalla med lönegraderna Eo 1 och 2; löneplan U upptager 2 lönegrader,

vilka på motsvarande sätt överensstämma med lönegraderna Ek 3

och 4. För närvarande äger ej annan ekonomipersonal lön enligt löneplan Ek

än kvinnliga e. o. ekonomister av 4:e och 3:e klass, vilka hänförts till lönegraderna

Ek 1, respektive 3.

Genom beslut den 14 juli 1939 har Kungl. Majit fastställt provisoriska

pensionsbestämmelser för här avsedd ekonomipersonal vid statens sinnessjukhus.

Bestämmelserna innebära, såvitt här är fråga, att ett tjänstepensionsunderlag

av 1,104 kronor och ett tjänstepensionsavdrag för år räknat av

33 kronor skola tillämpas.

Nämnda pensionsunderlag överensstämmer med det, som enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare gäller för kvinnlig arbetare, för vilken ej

kräves särskild yrkesutbildning. Det understiger med 132 kronor det underlag,

som enligt civila tjänstepensionsreglementet i dess nuvarande lydelse gäller

för lönegraden Eo 1, och med 60 kronor det underlag, som enligt samma

reglemente i dess lydelse före den 1 juli 1939 tillämpades för kvinnlig tjänsteman

i lönegraden Eo 1. Pensionsavdraget sammanfaller däremot med det

enligt civila tjänstepensionsreglementet — såväl före som efter den 1 juli

1939 — för lönegraden Eo 1 gällande och överensstämmer därjämte nära

med det avdrag, vilket enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare tilllämpas

för icke yrkesutbildad kvinnlig arbetarpersonal. Detta är nämligen

fastställt till 2 kronor 80 öre för månad respektive 65 öre för vecka, motsvarande

för år räknat 33 kronor 60 öre respektive 33 kronor 80 öre.

Beträffande omförmälda lägre sjukvårds- och ekonomipersonal vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasrettet, vilken från och med den 1 juli 1940

inordnats under civila icke-ordinariereglementet, lia den 26 juli 1940 meddelats

bestämmelser av samma innebörd som för sinnessjukhusens ekonomipersonal.

De sakkunniga hava anfört:

Enligt de sakkunnigas mening kan det i tjänstepensionshänseende eljest

tillämpade beräkningssättet icke lämpligen komma till användning beträffande

de allra lägsta lönelägena på tjänstemannaområdet. En inkomstminskning

med en tredjedel vid övergång från lön till pension skulle uppenbarligen

där bliva vida mera kännbar än för tjänstemän i högre löneställning.

Örn man därför i likhet med de sakkunniga utgår från att för de i avlöningshänseende

allra lägst placerade befattningshavargrupperna bör skäligen

medgivas en med sjunkande löneläge förbättrad relation mellan pension

och lön, torde man emellertid komma till en lägsta gräns, under vilken

det knappast är motiverat att vidtaga en sådan noggrann differentiering av

pensionsunderlagen efter lönerna som den, vilken eljest beträffande lönegradsplacerade

tjänstemän måste anses naturlig. Dels kan det ju här ej

bliva fråga om särdeles stora skillnader mellan de olika lönegradernas avlöningsbelopp,

och dels följer av den angivna avvägningsgrunden en sammanpressning

av pensionsskalan.

De sakkunniga ha med hänsyn härtill förordat, att för de lägsta löneställningarna

fastställes ett gemensamt tjänstepensionsunderlag, vilket sålunda

erhåller betydelsen av ett minimiunderlag. Det har synts de sakkun
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

19

niga skäligt att detta minimiunderlag avväges så, att lie! tjänstepension icke

i något fall understiger det belopp, som vid beräkning enligt det hävdvunna

relationstalet framkommer för en löneställning motsvarande den för lönegraden

Ek 5 gällande slutlönen. Detta pensionsbelopp utgör enligt alternativet

med enhetliga pensionsunderlag 1,500 kronor och föreslås alltså av de

sakkunniga bliva gällande för lönegraderna Ek 1—5 samt U 1 och 2. Även

pensionsavdragen borde för nämnda lönegrader utgå med ett enhetligt- belopp.

Föredragande departementschefen bär tillstyrkt de sakkunnigas förslag

till tjänstepensionsunderlag för ifrågavarande icke-ordinarie personal i lägre

löneställning.

Tjänstepensionsavdrag.

I kommunikationsverkens pensionslag av år 1920 infördes pensionsavgifter,

som — med tillämpning av en räntefot av 4 procent — beräknats så, att

de under en 30-årig betalningstid skulle kollektivt för samtliga tjänstemän

täcka en tredjedel av de samlade pensionsutgifterna, exklusive dyrtidstillägg.

I anslutning härtill stadgades i nämnda lag en begränsning av avgiftsbetalningstiden

till 30 år. Dessa för kommunikationsverken beräknade pensionsavgifter

överfördes året därefter även till allmänna civilförvaltningens verk i

samband med den provisoriska pensionsreglering, som åtföljde 1921 års lönereglering

för allmänna civilförvaltningen. Emellertid stadgades för sistnämnda

verk ingen begränsning av betalningstiden till 30 år förrän i samband

med tillkomsten år 1934 av det nu gällande civila tjänstepensionsreglementet.

I detta reglemente infördes de år 1920 för kommunikationsverken

beräknade pensionsavgifterna såsom pensionsavdrag, vilka bestämdes till

samma belopp som nyssnämnda avgifter.

Vid antagandet år 1935 av militära tjänstepensionsreglementet, år 1938 av

tjänstepensionsreglementet för folk- och småskollärare m. fl. samt år 1939

av tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor bestämdes

pensionsavdragen till samma belopp som i civila tjänstepensionsreglementet.

Den skillnaden föreligger emellertid mellan reglementena av år

1935, å ena, samt av åren 1938 och 1939, å andra sidan, att i det militära

pensionsreglementet icke infördes någon begränsning av avdragstidens längd,

medan i de båda andra pensionsreglementena stadgades en dylik begränsning

till 30 år.

I syfte dels att klarlägga storleken av den andel i pensionskostnadena, som

enligt nuvarande bestämmelser täckes av tjänstemännens pensionsavdrag,

och dels att erhålla grundval för avvägningen av tjänstepensionsavdragen

i ett nytt pensionsreglemente hava de sakkunniga låtit verkställa en försäkringsteknisk

undersökning.

Beräkningarna, vid vilka tillämpats en räntefot av 3 procent, och vid vilka

hänsyn icke tagits till dyrtidstillägg, visa att befattningshavarnas andel i

pensionskostnaderna enligt nuvarande bestämmelser utgör genomsnittligt endast

16.9 procent för samtliga de i beräkningarna medtagna personalgrupperna.

Självfallet växlar täckningsprocenten avsevärt för olika grupper.

Vid den försäkringstekniska undersökningen lia också beräkningar gjorts

angående den höjning av de nuvarande pensionsavdragen, som är erforderlig

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

för ett återställande av den ursprungligen förutsatta täckningskvoten en tredjedel.

Resultatet av dessa beräkningar har blivit, att — under förutsättning

att ingen ändring av nuvarande pensionsförmåner vidtages, att gällande begränsning

av pensionsavdragstiden till 30 år bibehålies samt att hänsyn icke

tages till utgående dyrtidstillägg — för nämnda ändamål en ökning av pensionsavdragen

med genomsnittligt omkring 80 procent blir nödvändig. Vid

genomförande av något av de alternativa förslagen med enhetligt avvägda

eller dyrortsgraderade pensioner, byggda på de nya lönebeloppen, skulle -—- med bibehållande av gällande begränsning i avdragstiden — krävas en höjning

av nuvarande pensionsavdrag med omkring 125 procent för att ernå

täckningskvoten en tredjedel; om avdragsplikten utsträckes över hela tjänstetiden,

blir den erforderliga höjningen omkring 98 procent.

De sakkunniga hava föreslagit en viss höjning av nuvarande tjänstepensionsavdrag.

Storleken för olika lönegrader av denna höjning utgör genomsnittligt

omkring 25 procent. Vidare innebär de sakkunnigas förslag icke

blott, att den för tjänstemän vid civilförvaltningen gällande bestämmelsen

örn bidragspliktens upphörande efter 30 avdragsår borttages, utan även, att

för samtliga befattningshavare pensionsavdrag skall verkställas jämväl efter

pensionsålderns inträde i de fall nämligen då anstånd med avgång medgivits.

Vid avvägningen av pensionsavdragens höjning ha skälighetssynpunkter

varit utslagsgivande för de sakkunniga. De lia därvid utgått från att, å ena

sidan, en förbättring av pensionsförmånerna rimligtvis bör medföra en höjning

av pensionsavdragen men att, å andra sidan, storleken av denna höjning

måste, med bortseende delvis från försäkringstekniska synpunkter, begränsas så

att den ej går längre än som kan anses skäligt i förhållande till den vid 1939

års allmänna avlöningsrevision beslutade löneökningens storlek.

Beträffande förslaget att borttaga den nuvarande regeln om begränsning av

avdragstiden anföra de sakkunniga bland annat följande.

Regeln sammanhänger intimt med antagandet av en viss täckningskvot för

tjänstemännens pensionsbidrag; den har tillkommit i samband med att pensionsavgifterna

beräknats så, att de genomsnittligt för hela personalbeståndet

skulle täcka en tredjedel av pensionskostnaden, och den har avsett att

under denna förutsättning åstadkomma en begränsning av de enskilda

tjänstemännens eller de särskilda befattningshavargruppernas bidragsplikt.

Då en dylik täckningskvot nu icke längre kan upprätthållas, äger begränsningsregeln

näppeligen längre något principiellt berättigande.

Som motivering för den föreslagna ytterligare utsträckningen av avdragstiden

anföra de sakkunniga, att det måste anses mindre rationellt, därest en

befattningshavare, som vid uppnådd pensionsålder erhåller anstånd med avgång

ur tjänst, under anståndstiden icke endast skulle få tillgodonjuta samma

förmåner som före pensionsålderns inträde utan därjämte erhålla en kontant

löneökning genom pensionsavdragets bortfallande.

Beträffande den sålunda föreslagna utsträckningen av avdragstiden lia de

sakkunniga emellertid förordat vissa övergångsbestämmelser för tjänstemän,

som före de nya stadgandenas ikraftträdande redan vunnit eller inom en tid

av högst tre år därefter skulle enligt hittillsvarande regler örn 30-årig avdragstid

för civilförvaltningen och om avdrags bortfallande vid pensionsålderns

uppnående ha vunnit avdragsbefrielse. Dessa föreskrifter återfinnas under

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

21

fjärde punkten av övergångsbestämmelserna till de sakkunnigas förslag till

allmänt tjänstepensionsreglemente.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

I likhet med de sakkunniga anser jag, att spörsmålet om pensionsavdragens

storlek utgör en skälighetsfråga, vid vars bedömande hänsyn måste tagas

å ena sidan till pensionsunderlagens höjning och å andra sidan till den

löneökning, som beslöts vid 1939 års allmänna avlöningsrevision. Vid sådant

förhållande är det tydligen icke av större betydelse, vilken räntefot som

tillämpas vid de försäkringstekniska beräkningarna. I anledning av de anmärkningar,

som från några myndigheters sida och även av vissa personalrepresentanter

gjorts emot den vid beräkningarna tillämpade räntesatsen vill

jag emellertid påpeka, att vid sagda beräkningar hänsyn icke tagits till befattningshavarnas

rätt till rörligt tillägg och sjuk- och invalidpension samt

att kostnaderna för dessa förmåner vid högsta indexläge för rörligt tillägg

betyda ungefär lika mycket som skillnaden vid beräkningar efter 3 eller 4

procents räntefot.

De belopp för pensionsavdragen, som de sakkunniga förordat, ha allmänt

lämnats utan erinran såväl av personalrepresentanter som av myndigheter.

Även jag anser mig böra biträda förslaget i denna del. Då jag även funnit de

skäl bärande, som av de sakkunniga anförts för borttagande av nuvarande

begränsning i avdragstiden samt för pensionsavdrag under sådan tid efter

pensionsålderns inträde, under vilken anstånd med avsked åtnjutes, tillstyrker

jag också på dessa punkter vad de sakkunniga förordat.

Familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag.

De sakkunniga anse, att någon allmän reell reglering av familjepensionen

icke för närvarande bör komma till stånd och att i följd därav familjepensionsavdragen

i allmänhet böra lämnas orubbade. Emellertid förorda de sakkunniga

av tekniska skäl sådan höjning av familjepensionsunderlagens belopp,

att dessa jämte rörligt tillägg enligt de nya avlöningsreglementenas

grunder i stort sett giva samma totalförmån som de nuvarande underlagen

jämte rörlig pensionsdel enligt hittillsvarande grunder. Dessutom föreslå

de sakkunniga för vissa befattningar en viss jämkning av reell innebörd.

Dyrortsgradering bör enligt de sakkunnigas mening icke ifrågasättas beträffande

famil jepensionerna.

Beträffande icke-ordinarie personal i lägre löneställning förorda de sakkunniga

ett minimiunderlag av 792 kronor eller samma underlag, som enligt

sakkunnigförslaget skulle gälla för lönegraden Eo 1.

Till stöd för att någon allmän reell reglering av familjepensionen icke nu

verkställes lia de sakkunniga anfört bland annat följande:

Familjepensionskostnaderna lia av gammalt bestritts och bestridas alltjämt

till övervägande del genom befattningshavarnas egna avgifter, medan

staten endast i mindre utsträckning hidrager till kostnaderna. Enligt förarbetena

lill det nu gällande allmänna familjepensionsreglementet beräknas

staten bidraga nied dels ett fast belopp av 120 kronor flir varje befattningshavare,

dels ock kostnaderna för familjepensionens rörliga del. Med hänsyn

till den grundsats, som sålunda tillämpats för finansieringen av familjepen
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

sionskostnaderna, finge givetvis en förhöjning av familjepensionsunderlagen

förknippas med en sådan höjning av familjepensionsavdragen, att därigenom

bestredes den huvudsakligaste delen av kostnadsökningen. Vissa särskilda

olägenheter skulle emellertid för närvarande vara förenade med en

mera väsentlig rubbning av nu gällande familjepensionsavdrag. Detta sammanhänger

med att vid statens övertagande av tjänstemännens familjepensionskassor

delägarna i vissa kassor genom avtal tillförsäkrats rätt att bibehållas

vid förutvarande avgiftsbestämmelser trots att de gjorts delaktiga av

allmänna familjepensionsreglementets förmåner. Härtill kommer, att tillkomsten

av 1936 års familjepensionsreglemente i allmänhet medförde en förbättring

av pensionsförmånerna.

Den av tekniska skäl föreslagna uppräkningen av nuvarande familjepensionsunderlag

har i de sakkunnigas förslag skett med 9.75 procent, varefter

det sålunda uträknade beloppet avrundats till närmaste med 12 delbara hela

krontal eller i vissa fall till närmast högre hela med 12 delbara krontal.

Genom denna uppräkning och avrundning har erhållits en höjning av famil

jepensionsunderlaget med i allmänhet 10 procent eller samma procenttal,

efter vilket rörlig familjepensionsdel utgår vid index 156.

De befattningar, för vilka de sakkunniga föreslå jämkningar i pensionsunderlagen

av reell innebörd, utgöra dels vissa militära beställningar, för

vilka den senaste löneregleringen inneburit ändring i tidigare lönerelation

mellan civila och militära befattningar, en ändring som genom tjänstepensionsunderlagens

avvägning skulle erhålla motsvarighet på tjänstepensionsområdet,

dels beställningar i lönegraden Oa 6, dels ock sådana förordnandetjänster

(däribland vissa rektorstjänster), för vilka de sakkunnigas förslag

i tjänstepensionsavseende innebär vissa av ökad differentiering föranledda

jämkningar. Enligt de sakkunnigas förslag skulle allenast sådana jämkningar

av underlagens och därmed även av familjepensionsavdragens belopp vidtagas

att befattningarna komma att intaga samma relation till varandra i

familjepensionshänseende som i tjänstepensionsavseende.

Föredragande departementschefen har i fråga om familjepensionsunderlagens

och familjepensionsavdragens storlek tillstyrkt vad de sakkunniga

föreslagit.

Rörligt tillägg.

Enligt de sakkunnigas båda alternativa förslag skola tjänstepensionsunderlagen

avvägas med utgångspunkt från de nya lönebeloppen, vilka hänföra

sig till ett indexläge av 156 på den indexskala, som till basår har år 1914.

Enligt de sakkunnigas mening bör vid sådant förhållande utgå rörligt tilllägg

å de nya pensionerna efter i huvudsak samma grunder, som gälla

beträffande lönebeloppen. Vid genomförande av dyrortsgraderingsalternativet

bör enligt de sakkunniga dylikt tillägg beräknas jämväl å den del

av pensionsförmånen, som utgår i form av dvrortstillägg. Med avseende å

maximeringen av det rörliga tillägget lia de sakkunniga — med erinran att

för närvarande dyrtidstillägg på tjänstepension utgår å högst 400 kronor för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78-

23

månad efter ett procenttal, som vid indexläget 156 utgör 12 — ansett sig böra

förorda fastställande av ett maximibelopp å 500 kronor för månad, varå rörligt

tillägg må utgå.

Av de sakkunnigas förslag till omräkning av familjepensionsunderlagen

följer att de sakkunniga ansett att rörligt tillägg bör utgå även å familjepensionsförmånerna.

Någon maximering av det belopp, å vilket rörligt tillägg

beräknas, har dock icke här ansetts böra ifrågakomma, liksom någon maximering

icke för närvarande är föreskriven med avseende å beräkningen av

familjepensionens rörliga del.

Beträffande maximeringen av det rörliga tillägget å tjänstepensionen lia

vissa myndigheter ifrågasatt, örn ej maximibeloppet borde bestämmas till

600 i stället för 500 kronor. Uttalanden för sådan jämkning ha gjorts av

chefen för armén, armé- och marinförvaltningarna, statskontoret, statens

pensionsanstalt samt bank- och fondinspektionen. Som motivering har åberopats,

att, eftersom man vid bestämmande av pensionernas grundbelopp

utgått från 2/3 av viss slutlön, borde maximibeloppet för rörligt tillägg å pension

bestämmas till 2/3 av det maximibelopp, 900 kronor, varå rörligt tillägg

å lön finge utgå.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

Att rörligt tillägg bör utgå på de nya pensionsförmånerna synes mig uppenbart.

Vad beträffar maximibeloppet kunna givetvis olika meningar hysas

allt efter som man fäster vikt vid den nuvarande maximeringsgränsen

för tjänstepensionärernas dyrtidstillägg eller vid maximeringsgränsen för

rörligt tillägg å lönerna. För egen del finner jag i likhet med nyss nämnda

myndigheter att av de sakkunniga föreslaget maximibelopp bör höjas till

600 kronor. Liksom de sakkunniga anser jag, att något maximibelopp icke

bör fastställas, då fråga är örn familjepensionerna.

Avgångsskyldighet och anstånd med avsked ur tjänst.

Med avseende å förutsättningarna för skyldighet att avgå från tjänsten

urskiljas i avlöningsreglementena för ordinarie tjänstemän och beställningshavare

fyra olika fall: avgångsskyldighet på grund av uppnådd levnadsålder,

på grund av oförmåga till tjänstgöring, föranledd av olycksfall i tjänsten,

på grund av dylik oförmåga, föranledd av sjukdom i annat fall eller

vad därmed jämställes, samt slutligen på grund av oförmåga till tjänstgöring

i andra fall.

Skyldighet att avgå på grund av uppnådd levnadsålder föreligger för ickedomare,

då han uppnått pensionsåldern, den avskedsbeviljande myndigheten

likväl obetaget att medgiva anstånd med avskedet, därest och så länge tjänstemannen

prövas kunna på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke

i något fall längre tid än sammanlagt två år. Motsvarande bestämmelse i det

militära reglementet medför likaledes skyldighet alt avgå vid pensionsåldern,

men anståndsbestämmelsen har här formulerats på ett något avvikande sätt:

myndigheten äger, då särskilda omständigheter därtill föranleda, låta med

avskedet anstå, så länge tjänstemannen är fullt tjänstduglig, dock sammanlagt

i högst två år. Vad gäller domare, är sådan tjänsteman skyldig att avgå

vid utgången av den månad, under vilken lian fyller 67 ar. I detta sam
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

manhang bör observeras, att även för domare rätt att vid avgång erhålla

pension föreligger vid pensionsåldern, som utgör 65 år; domare äger sålunda

rätt att avgå med pension två år innan avgångsskyldighet föreligger.

Icke-domare är vidare skyldig att avgå, då han träffas av olycksfall i

tjänsten och det behörigen styrkes, att han på grund därav är för framtiden

oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt han prövas

icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan befattning, till vilken han må

vara pliktig att låta förflytta sig. Det militära reglementet har en obetydligt

avvikande formulering. Slutligen är domare skyldig att avgå, då det behörigen

styrkes, att han på grund av olycksfall i tjänsten är för framtiden oförmögen

till tjänstgöring.

För icke-domare inträder avgångsskyldighet, då det behörigen styrkes, att

han till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte, som ej föranletts av olycksfall,

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga är för framtiden oförmögen att på

tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna

tjänstgöra i annan befattning, till vilken förflyttningsskyldighet föreligger.

Motsvarande bestämmelse finnes i militära tjänstepensionsreglementet. För

domare inträder avgångsskyldighet, då han under tre på varandra följande

ay till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte — däremot icke nedsatt arbetsförmåga—

varit ur stånd att tjänstgöra och det styrkes, att han är för framtiden

oförmögen att sköta sin tjänst, eller då han, efter att ha uppnått pensionsåldern,

under sex månader av nyssnämnd anledning varit oförmögen till

tjänstgöring.

Slutligen gäller i andra fall i fråga örn icke-domare samt beställningshavare

vid försvarsväsendet — däremot ej beträffande domare — att om tjänstemannen

befinnes urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,

Kungl. Majit må förklara honom skyldig att avgå, därest han

uppnått en levnadsålder som med högst 5 år understiger pensionsåldern.

För ordinarie tjänsteman, tillsatt genom förordnande på viss tid, gällei

enligt 23 § 1 mom. civila och 23 § 2 mom. militära tjänstepensiosreglementet

skyldighet att efter beslut av Kungl. Majit frånträda förordnandet, därest

han till följd av sjukdom befinnes oförmögen att på tillfredsställande sätt

sköta sin tjänst.

I skrivelse den 23 april 1940, nr 158, i anledning av vissa motioner uttalade

sig riksdagen för en vidgad tillämpning av anståndsbestämmelserna

samt anhöll, att Kungl. Majit ville uppdraga åt 1938 års pensionssakkunniga

att utreda frågan om en förlängning av gällande anståndstid. I skrivelsen

uttalade riksdagen bland annat att gällande anståndstid i vissa fall särskilt

för personal med låg pensionsålder kunde visa sig vara väl knapp. En förlängning

av nämnda tid till förslagsvis tre år syntes riksdagen fördenskull

böra övervägas. Härför erfordrades emellertid vissa ändringar i pensionsförfattningarna.

Den 31 maj 1940 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga att verkställa utredning

av frågan örn en förlängning av anståndstiden. Samtidigt fäste

Kungl. Majit genom cirkulär vederbörande myndigheters uppmärksamhet

på vad riksdagen anfört. I cirkuläret framhölls, att det i det rådande tidsläget

vore ett önskemål, att möjligheterna till utnyttjande av äldre anställningshavares

arbetskraft tillvaratoges genom beviljande av anstånd med avsked,

i den mån vederbörandes tjänsteduglighet och arbetsförmåga vore nöjaktigt

ådagalagd samt särskilda omständigheter icke lade hinder i vägen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

25

Enligt de sakkunnigas nu föreliggande förslag skulle enhetliga huvudbestämmelser

gälla för ordinarie tjänstemäns avgångsskyldighet, avseende såväl

domare som icke-domare.

Avgångsskyldighet skulle inträda dels, för tjänsteman som tillsatts medelst

fullmakt eller konstitutorial, vid pensionsåldern (ålderspensionering),

dels då tjänsteman till följd av olycksfall i tjänsten befunnits för framtiden

oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst (invalidpensionering),

dels ock då tjänsteman till följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt

arbetsförmåga, som icke föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits för

framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst (sjukpensionering).

Emellertid skulle beträffande ålderspensioneringen gälla, att avgångsskyldigheten

vid pensionsåldern icke finge göras gällande gentemot domare,

innan antingen ett år förflutit från pensionsålderns inträde eller ock

domaren under tillhopa sex månader efter nämnda tidpunkt åtnjutit tjänstledighet

av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag. Vidare

skulle beträffande sjukpensioneringen gälla att avgångsskyldigheten icke

finge göras gällande gentemot domare med mindre han under två på varandra

följande år åtnjutit tjänstledighet till följd av sjukdom, för svag

hälsas vårdande eller för enskild angelägenhet.

Beträffande icke-domare skulle liksom nu gälla, att även örn förutsättningar

för invalid- eller sjukpensionering icke förelåge, tjänstemannen skulle

vara skyldig att efter beslut av Kungl. Maj:t avgå, därest han befunnes urståndsatt

att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden samt

han uppnått en levnadsålder som med högst fem år understege pensionsåldern.

Sistnämnda pensionsform, sorn brukar hänföras till sjukpensioneringen,

benämnes i det följande tvångspensionering. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle utöver vad nu nämnts möjlighet beredas till tvångspensionering

av tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till

förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap.

5 § strafflagen förklarats fri från ansvar.

Anstånd med avsked skulle enligt de sakkunnigas förslag såvitt angår

icke-domare kunna medgivas av vederbörande myndigheter för en tid av

högst ett år. Kungl. Maj:t skulle därutöver kunna medgiva anstånd för ytterligare

högst två år. Även domare, som uppnått 66 års ålder, skulle kunna

av Kungl. Majit medgivas anstånd med avsked för högst två år.

Vidare innehåller de sakkunnigas förslag en föreskrift örn skyldighet för

myndighet att vid fall, då förutsättningarna för invalid- eller sjukpensionering

föreligga, upptaga till prövning frågan, huruvida tjänstemannen lämpligen

bör överflyttas till sådan annan befattning, till vilken han må vara

pliktig att låta förflytta sig. Denna föreskrift, som formellt skulle gälla för

såväl domare som icke-domare, får med hänsyn till gällande bestämmelser

örn förflyttningsskyldighet betydelse endast för sistnämnda tjänstemän.

Slutligen ha i de sakkunnigas förslag upptagits vissa bestämmelser angående

de fall, då icke-ordinarie befattningshavare ej må bibehållas i sin befattning.

Beträffande domarna innebär de sakkunnigas förslag i huvudsak följande

reella lindringar i förhållande till vad nu gäller. I stället för att domare nu

är skyldig avgå vid 67 års ålder eller då han, efter att lia uppnått 65 års

ålder, under sex månader på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit

oförmögen till tjänstgöring, skulle han, sä vida ej anstånd medgives, icke

vara berättigad kvarbliva i sin tjänst efter det han uppnått 66 års ålder eller

dä han, efter att lia uppnått 65 års ålder, under sex månader åtnjutit

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag.

Rätt att avgå med pension skulle dock alltjämt föreligga vid 65 års ålder.

Vidare skulle •— i stället för att domare nu är skyldig avgå, då han under tre

på varandra följande år till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte, som icke

föranletts av olycksfall i tjänsten, varit ur stånd att tjänstgöra och det behörigen

stvrkes, att han är för framtiden oförmögen att sköta sin tjänst —

gälla, att domaren icke skulle vara berättigad kvarbliva i tjänsten, örn han

under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet till följd av sjukdom,

för svag hälsas vårdande eller för enskild angelägenhet och han befinnes

till följd av.sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga, som ej

föranletts av olycksfall i tjänsten, för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst. Slutligen skulle Kungl. Majit kunna medgiva

domare, som uppnått 66 levnadsår, anstånd med avgång för högst två år.

För närvarande kan anstånd med avsked icke medgivas domare.

I fråga om icke-domare innebär de sakkunnigas förslag väsentliga ändringar

allenast ifråga om anstånd med avsked efter uppnådd pensionsålder.

Enligt gällande bestämmelser kunna myndigheterna bevilja sådant anstånd

för högst två år. De sakkunniga föreslå, att denna tid nedsättes till ett år

men att Kungl. Majit skulle kunna bevilja anstånd för ytterligare två år.

Den sammanlagda anståndstiden skulle således utsträckas till tre år.

Beträffande de enhetliga bestämmelserna för avgångsskyldigheten

framhålla de sakkunniga, att denna skyldighet ansetts uteslutande böra

bestämmas av tjänstemannens förmåga att på tillfredsställande sätt sköta

den innehavda tjänsten. I detta hänseende borde alltså uppställas samma

krav på alla ordinarie tjänstemän.

De föreslagna särbestämmelserna för domarna grunda sig enligt

vad de sakkunniga framhålla på samma uppfattning, som legat till

grund för de nuvarande bestämmelserna, nämligen att det ansetts olämpligt

att tillägga administrativ myndighet befogenhet att pröva graden av domares

förmåga till effektiv tjänstutövning. Att härvid den tid, under vilken domare

skulle »äga bevilja sig själv anstånd», begränsats till ett år efter pensionsåldern,

ehuru domare enligt nu gällande föreskrifter icke är avgångsskyldig

förrän två år förflutit efter nämnda ålder, motiveras därmed, att det

ej kan anses rimligt att, när förhållandena på arbetsmarknaden i allmänhet

och på juristbanan särskilt äro sådana, att en avkoppling av- äldre arbetskraft

i och för sig framstår såsom önskvärd, domarna i motsats till andra

tjänstemän skulle äga befogenhet att själva — eventuellt utan beaktande av

dylika omständigheter — bevilja sig anstånd med avsked längre än som

genom myndigheternas beslut skulle kunna ifrågakomma för tjänstemän i

allmänhet.

I fråga om tvångspensioneringen framhålla de sakkunniga, att

måhända en ökad möjlighet till sådan pensionering på grund av bristande

arbetsförmåga före uppnådd pensionsålder i och för sig skulle vara önskvärd.

Stora vanskligheter förelåge emellertid att härutinnan ernå större rörelsefrihet

för staten utan att åsidosätta de ordinarie tjänstemännens av ålder

beaktade intresse av en självständig och tryggad ställning. De sakkunniga

hade därför avstått från tanken på några principiella omläggningar i

skärpande riktning av nuvarande bestämmelser örn tvångspensionering på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

27

grund av bristande arbetsförmåga. Såsom redan anmärkts innebär emellertid

de sakkunnigas förslag en utvidgning av tvångspensioneringen därigenom,

att möjlighet till sådan pensionering skulle skapas i vad angår tjänsteman,

som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till förfarande i tjänsten,

varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen

förklarats fri från ansvar.

Vad beträffar de föreslagna bestämmelserna rörande anstånd med

avsked efter uppnådd pensionsålder anföra de sakkunniga

bland annat följande.

Med utgångspunkt från att en avvägning mellan olika synpunkter kan

komma att utfalla tämligen olika alltefter de rådande förhållandena lia de

sakkunniga kommit till uppfattningen, att tidsgränsen för beviljande inom

pensionsreglementets ram av anstånd med avsked ej bör dragas alltför snävt.

De sakkunniga vilja därför i syfte att skapa tillräcklig rörelsefrihet tillstyrka,

att gällande anståndstid utsträckes till tre år.

Såväl med hänsyn till den förordade utsträckningen av anståndstiden som

för att tillmötesgå av myndigheter och personalorganisationer uttalade önskemål

lia de sakkunniga vidare ansett sig böra föreslå en viss reglering i författningen

av anståndsbefogenhetens utövning. Aven örn det svårligen låter

sig göra att finna någon allmängiltig formel, varigenom de materiella förutsättningarna

för anståndsmedgivande kunde fixeras, bör enligt de sakkunnigas

mening av pensionsförfattningen framgå, att under normala förhållanden

anstånd med avsked bör beviljas endast undantagsvis och att anståndet

i dylika fall i allmänhet bör vara starkt tidsbegränsat. Med hänsyn härtill

lia de sakkunniga föreslagit en bestämmelse örn anstånd med avsked för

icke-domare, enligt vilken vederbörande avskedsbeviljande myndighet må,

»då synnerliga skäl därtill äro», medgiva sådan tjänsteman anstånd nied avsked

efter uppnådd pensionsålder, så länge han är fullt tjänstduglig, dock

icke längre tid än ett år. Därest »särskilda omständigheter påkalla» bibehållande

i tjänst längre tid — härvid avses framför allt rekryteringssvårigheter

i allmänhet eller med avseende å den ifrågavarande tjänsten, föreliggande

förhållanden på den allmänna arbetsmarknaden med därav föranlett behov

av att i största möjliga utsträckning utnyttja även fullgod äldre arbetskraft

o. s. v. — föreslås, att Kungl. Majit skall äga medgiva kvarstående i tjänst

högst tre år efter pensionsålderns uppnående.

Angående domarna framhålla de sakkunniga, att, även med beaktande av

uppfattningen att det i allmänhet vore olämpligt att tillägga administrativ

myndighet befogenhet att pröva domares förmåga till effektiv tjänstgöring,

det dock icke syntes ingiva betänklighet, att Kungl. Majit ägde i händelse av

personalbrist medgiva domare lika väl som annan tjänsteman tillstånd alt

kvarstå i tjänst under längre tid än den, som eljest borde ifrågakomma.

De av de sakkunniga föreslagna ändrade bestämmelserna i fråga örn d om

arn as avgångsskyldighet lia föranlett erinringar från högsta

domstolens och regeringsrättens ledamöter samt från Svea hovrätt, kammarrätten

och föreningen Sveriges häradshövdingar. Jämväl statskontoret har

— ehuru från andra utgångspunkter — anmärkt på förslaget i denna del.

Från de dömande myndigheternas sida har sålunda framhållits, att avgångsåldern

för domare borde sättas till utgången av den medgivna längsta an
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

ståndstiden för förvaltningstjänstemän eller således till 68 år. För förvaltningstjänstemännens

vidkommande förhölle det sig helt naturligt så, att

handlingskraften och förmågan av egna praktiska uppslag regelmässigt

mattades vid en ålder, då för domarverksamheten, där det komme an på

en lugnt omsiktsfull prövning på grundvalen av en samlad livs- och fackerfarenhet,

samma ålder icke vore till hinders för ett fullgott utförande av

värvet. I fråga om skyldighet att av särskild anledning avgå före den ordinarie

avgångstiden syntes gällande bestämmelser vara att föredraga framför

de av de sakkunniga föreslagna. Statskontoret har icke kunnat finna skäl

för ett bibehållande av den särställning, som domare enligt gällande pensionsbestämmelser

intaga i fråga om avgångsskyldighet och rätt till anstånd vid

avgång. Ämbetsverket har fördenskull förordat, att de för befattningshavare

med fullmakt eller konstitutorial föreslagna reglerna i berörda hänseende

göras tillämpliga även å domare.

I anledning av de sakkunnigas förslag till tvångspensioneringsbcstämmelser

ha vissa myndigheter uttalat sig för ökade möjligheter till

tvångspensionering av tjänsteman på grund av bristande arbetsförmåga före

uppnådd pensionsålder. De militära myndigheterna föreslå därvid, att tidsbegränsningen

skulle helt slopas.

Beträffande bestämmelserna om anstånd med avsked efter uppnådd

pensionsålder hava vissa myndigheter avstyrkt förslaget örn

utökning av anståndstiden.

En myndighet — länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län — har uttalat,

att det funnes skäl att närmare överväga, huru borde förfaras med en tjänsteman,

som visserligen icke dömts till avsättning men som genom brottslig

handling utom tjänsten framträdde såsom olämplig att bibehållas vid befattningen

som statstjänsteman.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

Med hänsyn till de erinringar, som från de dömande myndigheternas sida

riktats mot förslaget örn viss sänkning av avgångsåldern för domare i förening

med rätt för Kungl. Majit att medgiva anstånd med avsked under viss

tid, anser jag mig icke böra ifrågasätta, att detsamma nu genomföres. Vid

sådant förhållande synes anledning icke föreligga att vidtaga ändring i nuvarande

bestämmelser, enligt vilka pensionsåldern för domare utgör 65 år,

då domaren är berättigad avgå med pension, medan avgångsskyldigheten inträder

vid 67 års ålder. Vad däremot angår de av de sakkunniga förordade

förutsättningarna för sjukpensionering m. m., synas desamma väl ägnade att

fylla sitt ändamål och bättre än de nu stadgade. Då de hänföra sig uteslutande

till objektivt konstaterbara förhållanden, synes erinran mot desamma

ur synpunkten av domarnas särställning icke kunna framställas. Att i förevarande

hänseenden uppehålla större skillnad än de sakkunniga ifrågasatt

mellan de för domare och icke-domare gällande bestämmelserna kan icke anses

sakligt motiverat.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen ha vissa myndigheter

uttalat sig för ökade möjligheter till tvångspensionering av tjänsteman på

grund av bristande arbetsförmåga före uppnådd pensionsålder. Av uttalandena

framgår, att det främst är inom militärförvaltningens område, som behov

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

29

av dylika ökade möjligheter ansetts föreligga. I anledning härav får jag erinra,

att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse den 14

februari 1941 ifrågasatt vissa åtgärder för att möjliggöra avkoppling av aktiv

personal vid försvarsväsendet. Iliand annat åsyftar denna av överbefälhavaren

gjorda framställning, att invalid- och sjukpensionering skulle kunna ske också

i fall då befattningshavaren prövas kunna tjänstgöra i annan befattning samt

att tvångspensionering skulle kunna ske oavsett levnadsåldern. På grund av

framställningen bar inom försvarsdepartementet verkställts utredning med

biträde av särskilt tillkallade utredningsmän. Beträffande den först nämnda

frågan hänvisa utredningsmännen till pensionssakkunnigas förslag, enligt

vilket prövningen vid invalid- och sjukpensionering av möjligheten att överflytta

tjänsteman till annan befattning skall avse frågan örn sådan överflyttning

bör ske. Utredningsmännen framhålla att, om detta förslag blir genomfört,

syftet med överbefälhavarens framställning i denna del torde bliva tillgodosett.

Vad däremot angår frågan örn möjlighet till tvångspensionering

oavsett levnadsåldern påpeka utredningsmännen, att gällande bestämmelser

om tvångspensionering endast förutsätta att vederbörande befinnes urståndsatt

att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden, medan intet

finnes stadgat om anledningen till oförmågan att tjänstgöra eller om oförmågans

fortvara för framtiden. Vid sådant förhållande har det, framhålla

utredningsmännen, med hänsyn till tjänstemännens rättsliga ställning ansetts

erforderligt att i fråga om Kungl. Maj:ts befogenhet att tvångsvis entlediga

en befattningshavare stadga begränsning till en tidrymd, liggande relativt

nära pensionsåldern. Att borttaga varje dylik begränsning och sålunda göra

avgångsskyldigheten enbart beroende av en diskretionär prövning beträffande

arbetsförmågan skulle enligt utredningsmännens mening innebära ett ingrepp

i befattningshavarnas ställning av den räckvidd, alt det syntes utredningsmännen

svårförenligt med grundlagsstadgandena örn tjänstemännens

oavsättlighet. För egen del är jag ej nu beredd att föreslå längre gående föreskrifter

angående tvångspensionering på grund av bristande arbetsförmåga

än 1938 års pensionssakkunniga framlagt.

I överbefälhavarens skrivelse har också ifrågasatts genomförande av bestämmelser,

som skulle möjliggöra ett avförande från aktiv stat av militära

beställningshavare av regementsofficers eller högre grad och motsvarande civilmilitära

beställningshavare genom dessa beställningshavares försättande i

disponibilitet. Utredningsmännen lia framlagt förslag till utformningen av en

sådan disponibilitetsanordning, innebärande att sådan beställningshavare

skulle göras pliktig att efter av Kungl. Majit meddelat beslut avgå från beställningen

med rätt i vissa fall att åtnjuta disponibilitetsarvode och att

bibehållas vid pensionsrält. Då remissbehandlingen av detta förslag icke avslutats,

kan ställning ännu icke tagas till detsamma. Jag anser emellertid,

att pensionsbestämmelserna böra utformas så, att de möjliggöra genomförandet

av den ifrågasatta och liknande disponibilitetsanordningar.

De sakkunnigas förslag örn tillskapande av möjlighet till tvångspensionering

av tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till

förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap.

5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, anser jag mig böra biträda. Jag

är däremot icke för närvarande beredd att taga ställning till den av länsstyrelsen

i Göteborgs oell Bohus län framställda frågan, huru bör förfaras

med en tjänsteman, som visserligen icke dömts till avsättning från sin statstjänst

men som genom brottslig handling utom tjänsten framstår såsom

olämplig att bibehållas vid statsanställning.

I frågan örn anstånd med avsked efter uppnådd pensionsålder kan jag,

såvitt angår icke-domare, i allt väsentligt instämma i vad de sakkunniga an
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 78-

lort. Beträffande vissa beställningshavare tillhörande försvarsväsendet synes

dock en avvikelse från de sakkunnigas förslag vara att förorda. Pensionsåldern

för beställningshavare i lönegraderna Oa 1—5 samt Uo 1 och 2, d. v. s.

officerare med högst överstelöjtnants tjänsteställning och underofficerare med

högst fanjunkares tjänsteställning, är relativt låg, 50 eller 55 år. I vissa fall

torde beställningshavare av nu nämnda kategorier inneha sådana befattningar,

att det med hänsyn till statsnyttan skulle vara önskvärt, att de finge

kvarstå något längre än som enligt de sakkunnigas förslag skulle vara möjligt.

Så lärer t. ex. stundom bliva fallet i fråga om de i förslaget till värnpliktslag

(proposition nr 318/1941) omnämnda inskrivningscheferna. Med

hänsyn härtill synes det lämpligt att beträffande nu nämnda personalkategorier

bereda Kungl. Majit möjlighet att bevilja något längre anstånd med avsked

efter uppnådd pensionsålder än som föreslagits beträffande andra befattningshavare.

Anståndstiden torde böra bestämmas till högst fem år efter

pensionsålderns inträde. Självklart är att dessa bestämmelser om längre anstånd

med avsked böra erhålla en restriktiv tillämpning. Då de sakkunnigas

förslag i övrigt på denna punkt synes möjliggöra en smidig anpassning av anståndsinstitutets

tillämpning allt efter skiftande lägen, förordar jag att detsamma

med angivna modifikation genomföres.

Jag ansluter mig jämväl till de sakkunnigas nyssberörda förslag, att prövningen

av frågan örn tjänstemans överflyttning till annan befattning skall

avse, huruvida befattningshavaren bär överflyttas och således ej, såsom nu,

huruvida han kan tjänstgöra i annan befattning. I likhet med några av myndigheterna

anser jag dock, att Kungl. Majits prövning bör inskränkas till

att avse allenast sådana fall, där den pensionsbeviljande myndigheten finner

anledning antaga att förflyttning kan ifrågakomma.

Beräkning av t|änstår för tjänstepension.

De sakkunniga ha icke funnit anledning göra någon ändring i huvudprincipen

för tjänstårsberäkningen, nämligen att såsom tjänstår tillgodoräknas tid

för innehav av pensionsberättigande tjänst. Denna princip har dock i de sakkunnigas

förslag erhållit en mera generell avlattning, enligt vilken som tjänstår

anses tid, under vilken tjänsteman varit underkastad antingen allmänna

tjänstepensionsreglementet eller ock andra av Kungl. Majit och riksdagen

antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Vad beträffar nu gällande inskränkningar i huvudregeln har någon ändring

av stadgandet, att allenast tid före pensionsålderns uppnående får tagas

i beräkning såsom tjänstår, ej föreslagits.

I fråga örn den andra i det föregående berörda inskränkningen i huvudregeln,

innebärande att avdrag vid tjänstårsberäkningen skall ske för viss

lid, under vilken tjänstledighet åtnjutits eller vissa tjänstgöringshinder eljest

förelegat, lia nuvarande bestämmelser härutinnan av de sakkunniga ansetts

böra omarbetas med utgångspunkt från de nya avlöningsreglementenas regler

örn löneavdrag vid ledigheter. De sakkunniga ha sålunda förordat, att

avdrag göres för tid, under vilken tjänsteman, som lyder under något av

dessa avlöningsreglementen, av annan anledning än tjänstledighet för offentligt

uppdrag underkastas C-avdrag å lönen och sålunda icke vidkännes pensionsavdrag.

Beträffande sådan anställningshavare, som icke åtnjuter avlöning

enligt något av ifrågavarande avlöningsreglementen, har i anslutning

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

31

härtill föreslagits, att avdrag skall göras för tid, varunder sådan tjänsteman

avstått samtliga kontanta avlöningsförmåner. Med det sålunda föreslagna

sättet att reglera avdragsspörsmålen har det icke synts de sakkunniga motiverat

att i det nya reglementet upptaga någon motsvarighet till gällande bestämmelse,

att avdrag ej skall verkställas, med mindre tjänstledigheten omfattat

minst 15 dagar i följd.

Den tredje av de nu gällande inskränkningarna, nämligen att anställningstid

å reservstat ej får räknas såsom tjänstår, har i de sakkunnigas förslag

upptagits allenast med jämkning i formuleringen, föranledd av att det nya

reglementet skall äga tillämpning även å beställningshavare å aktiv stat vid

försvarsväsendet, för vilka rätt till tjänstårsberäkning beträffande dylik anställningstid

i viss utsträckning föreligger och alltjämt enligt de sakkunnigas

mening bör föreligga.

1 fråga örn den fjärde av de nu gällande inskränkningarna — att såsom

tjänstår för en pension tillgodoräknad tid i allmänhet ej må tillgodoräknas

för annan pensionsförmån — innebär de sakkunnigas förslag en jämkning

såtillvida, som nämnda inskränkning enligt förslaget allenast skulle gälla

vid samtidig avgång med pension eller livränta från två eller flera befattningar.

Vad härefter gäder utvidgningar i förhållande till huvudregeln, ha de

sakkunniga icke ansett tillräcklig anledning föreligga att föreslå avvikelse

från gällande bestämmelser. I enlighet härmed har intagits en allmän bestämmelse,

enligt vilken det ankommer på prövning i den ordning Kungl. Maj:t

föreskriver, örn och i vad mån annan tid må tillgodoräknas såsom tjänstår.

Beträffande rätten till förordnandepension ha pensionssakkunniga ej funnit

tillräckliga skäl föreligga för eftergift från kravet på 12 års innehav av förordnandetjänsten,

där fråga är örn ordinarie tjänstemän, tillsatta medelst

förordnande på viss tid, med vilka enligt dc sakkunnigas förslag cheferna

för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen och sparbanksinspektionen

skola jämställas. Nu gällande regel om visst hänsynstagande till

tjänstgöring före förordnandets tillträdande har i reglementsförslaget utvidgats.

I fall, där förordnandetjänsteman omedelbart före tjänstens tillträdande

innehaft annan befallning, ordinarie eller icke-ordinarie, som är förenad med

pensionsrätt enligt av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser,

skall enligt den föreslagna bestämmelsen iakttagas, att pensionens

grundbelopp ej må understiga del belopp, vartill det skulle ha beräknats, om

tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och

tillika — örn pensionsunderlaget för denna varit lägre än för förordnandetjänsten

— pensionsunderlaget för den förra befattningen varit ökat med

halva skillnaden mellan pensionsunderlagen för de båda befaltningarna.

Vad angår ordinarie tjänstemän, förordnade för begränsad anställningstid,

lia de sakkunniga i fråga örn hänsynstagande lill före förordnandet innehavd

tjänst föreslagit vissa nyheter. I)e sakkunniga, som kommit till den uppfattningen,

alt hänsynstagande till föregående tjänstgöring bör ske på i huvudsak

samma sätt vid avgång från här avsedd tjänst som vid avgång från annan

förordnandetjänst, lia sålunda föreslagit, att för det fall, att vederbörande

omedelbart före förordnandets tillträdande innehade annan nied pensionsrätt

förenad tjänst, den uppskjutna pensionen ej ina bliva lägre lin den — avkortade

eller eventuellt hela — pension, som svarar mot sammanlagda antalet

tjänstår och pensionsunderlaget i den tjänst, som innehafts före förordnandet.

För fall, i vilka den tidigare innehavda tjänsten icke omedelbart följts av

förordnandetjänsten, lia däremot de sakkunniga icke ansett särskilda bestämmelser

böra meddelas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Vad i det föregående anförts beträffande inskränkningar och utvidgningar

i huvudregeln för tjänstårsberäkningen har närmast avseende å förhållanden

under det tjänsteman är underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet.

Beträffande spörsmålen med avseende å tjänstemans övergång från ett till

ett annat pensionsreglemente ha de sakkunniga anfört bland annat följande:

De sakkunniga ha för sin del ansett övervägande skäl tala för att ifrågavarande

spörsmål regleras med utgångspunkt från att det efter övergången

gällande reglementet icke bör äga återverkande kraft. Den viktigaste grunden

för denna ståndpunkt har varit, att en reglering, som förlänar det senare

gällande reglementet retroaktiv tillämpning, kan medföra förlust för vederbörande

tjänsteman av tjänstår vilka han redan betraktar såsom intjänta;

i extrema fall kan därav till och med följa, att exempelvis övergång från

arbetaranställning till tjänstemannaställning med minst lika högt pensionsunderlag

medför minskning i den pension, som skulle utgått i den förra anställningen.

I överensstämmelse med vad nu anförts ha föreslagits bestämmelser av

sådan innebörd, att retroaktiv tillämpning av det nya reglementet icke

skall förekomma. Ä ena sidan må tid, varunder tjänsteman varit underkastad

andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser

än de i allmänna tjänstepensionsreglementet innefattade, tillgodoräknas

i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill

hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas. Ä andra sidan må även

tillgodoräknas tid, under vilken tjänsteman icke innehaft med tjänstepensionsrätt

förenad anställning men vilken han ägt räkna såsom tjänstår enligt

de andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser

med övergångsstadganden, vilka han före pensioneringstillfället varit senast

underkastad. På grund av de här föreslagna stadgandena kommer den,

som direkt övergår till allmänna tjänstepensionsreglementet från arbetarpensionsreglementet,

att få sig tillgodoförd den tid efter 18 års ålder, vilken jämlikt

sistberörda reglemente må tillgodoräknas såsom tjänstår. Syftet med de

till de sakkunniga överlämnade framställningarna i fråga om tjänstårsberäkning

för tjänsteman, som vunnit befordran från arbetaranställning, torde därmed

vara tillgodosett.

Från den i det föregående angivna grundsatsen att retroaktiva verkningar

i princip icke skola inträda genom övergången till allmänna tjänstepensionsreglementet

ha pensionssakkunniga av rent praktiska skäl funnit önskvärt

att göra vissa undantag, såvitt angår tjänsteman, vilken omedelbart före reglementets

ikraftträdande är underkastad civila eller militära tjänstepensionsreglementet.

Beträffande rikstelefonists rätt att tillgodoräkna tjänstår ha de sakkunniga

föreslagit vissa särskilda övergångsföreskrifter.

Vad slutligen angår rätten till tjänstårsberäkning för lärare i övningsämnen

vid statliga läroanstalter innebär de sakkunnigas förslag vissa jämkningar

i nu gällande föreskrifter.

Föredragande departementschefen har anfört:

Såsom i det föregående berörts gälla för närvarande och ha också de sakkunniga

föreslagit vissa särskilda regler beträffande övningslärares rätt att

tillgodoräkna tjänstår. Jag vill med hänsyn härtill i detta sammanhang upptaga

frågan, huruvida de nya pensionsbestämmelserna omedelbart böra gö
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

33

ras tillämpliga å dessa lärare. Övningslärarna intaga i så måtto en särställning

bland statstjänstemännen, att för flertalet av dem avlöningen inom vissa

gränser växlar med tjänstgöringens omfattning i veckotimmar räknat. Man

har utgått från en för lärare med 30 veckotimmar avsedd aviöning och för

varje veckotimme, som över- eller understiger 30, föreskrivit tillägg respektive

avdrag med 3 procent, därvid emellertid vissa maximerings- och minimeringsgränser

bestämts. Dessa särskilda avlöningsföreskrifter lia föranlett

speciella bestämmelser för tjänstårsberäkningen i pensionshänseende. Huvudregeln

är härvid, att tid, under vilken lönebeloppet ökats eller minskats,

skall vid beräkningen av tjänstår ökas, respektive minskas med samma antal

procent som lönebeloppet. Också i andra hänseenden, såsom vid sammanträffande

av flera pensionsförmåner och vid bestämmande av pensionsavdrag,

gälla särbestämmelser. Även enligt de sakkunnigas förslag skulle

en serie specialbestämmelser, vilka måste erbjuda icke obetydliga svårigheter

i tillämpningen, gälla för övningslärarna. Emellertid pågår för närvarande

genom 1941 års lärarlönesakkunniga en allmän utredning rörande

anställnings- och avlöningsförhållandena för övningslärarna vid det statliga

och statsunderstödda undervisningsväsendet. Ett syfte med denna utredning

är att få klarlagt, huruvida och i vad mån lönesättningen för övningslärarna

kan göras oberoende av växlingarna i antalet veckotimmar. Om detta

kan ske, synes det troligt att en avsevärd förenkling av pensionsbestämmelserna

kan genomföras. I detta läge synas mig övervägande skäl tala för, att

ifrågavarande Övningslärare i avbidan på resultatet av 1941 års lärarlönesakkunnigas

arbete hållas utanför pensionsregleringen.

Vad härefter angår de i det föregående närmare berörda reglerna för beräkning

av tjänstår för tjänstepension ansluter jag mig till den ståndpunkt,

de sakkunniga i olika hänseenden intagit. Jag förordar således också de för

rikstelefonisterna ifrågasatta undantagsföreskrifterna. För dessas utfärdande

erfordras särskilt bemyndigande av riksdagen.

Beräkning av tjänstår för familjepension.

I anslutning till bestämmelserna i gällande familjepensionsreglemente ha

de sakkunniga i 12 § reglementsförslaget intagit föreskrift, att såsom tjänstår

vid bestämmande av familjepension åt tjänstemän i allmänhet, d. v. s.

ordinarie tjänstemän, tillsatta genom fullmakt eller konstitutorial, icke-ordinarie

befattningshavare, med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen

och sparbanksinspektionen, samt innehavare av beställning å

reservstat vid försvarsväsendet, skall räknas tid, som må tillgodoräknas såsom

tjänstår enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, ävensom anställningstid

i beställning å reservstat, jämväl där detta icke följer av allmänna

tjänstepensionsreglementet.

Bestämmelse örn tillgodoräknande av tid, som från dödsfall eller avgång

ur tjänst må hava återstått till pensionsåldern, har av de sakkunniga jämväl

intagits i 12 § förslaget till allmänt familjepensionsreglemente oell har samma

innebörd som den i gällande familjepensionsreglemente meddelade föreskriften

örn hänsynstagande till antalet förvärvade tjänstår utökade med

tid intill pensionsåldern.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Vanliga förordnandetjänstemän, d. v. s. ordinarie tjänstemän, som tillsättas

medelst förordnande för viss tid, ävensom cheferna för försäkringsinspektionen,

bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen, skulle enligt

de sakkunnigas förslag liksom hittills erhålla rätt att tillgodoräkna såväl

samtliga tjänstår i statens tjänst, jämväl före förordnandets början, som

även utökningstid. För ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande

för begränsad anställningstid, innebär sakkunnigförslaget, att såsom

tjänstår må tillgodoräknas allenast tiden för innehav av förordnandetjänsten,

vare sig denna innehafts vid dödsfallet eller tjänstemannen tidigare avgått

från densamma med rätt till uppskjuten pension. Rätt att tillgodoräkna utökningstid

har dock medgivits vid bestämmande av familjepension efter den,

som vid sin död innehade förordnandetjänst för begränsad anställningstid

eller åtnjöt invalid- eller sjukpension för sådan tjänst. Vid beräkning i nu

ifrågavarande fall av utökningstid såsom tjänstår skall pensionsåldern anses

inträda vid utgången av den månad, under vilken befattningshavaren

uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av 65 år.

Föredragande departementschefen har ej funnit anledning till erinran mot

de sakkunnigas förslag på förevarande punkt.

Livränta.

Tjänsteliv ränta. Såsom i det följande närmare kommer att beröras,

ha de sakkunniga funnit anledning föreslå en delvis ganska genomgripande

förändring beträffande den genom 1934 och 1935 års tjänstepensionsreglementen

införda förmånen uppskjuten livränta. Förslaget går i huvudsak

ut på en väsentlig förenkling i fråga örn sättet för livräntas beräkning och

innebär, att i stället för nuvarande försäkringstekniska beräkning skall ske

ett fastställande av livräntan på grundval av i huvudsak samma faktorer,

som tillämpas vid fastställande av vanlig ålderspension, således en rent aritmetisk

uträkning. Till en början torde en redogörelse få lämnas rörande de

sakkunnigas förslag, vad angår förutsättningarna för rätt till livränta.

Enligt de sakkunnigas mening är den begränsning, som enligt gällande pensionsreglementen

utesluter vanliga förordnandetjänstemän från livränterätt,

ej befogad. De sakkunniga, som ansett, att den ordinarie tjänstemän, tillsatta

medelst förordnande för begränsad anställningstid, enligt för dessa tjänstemän

nu gällande provisoriska bestämmelser tillkommande förmånen att erhålla

uppskjuten pension vid avgång ur tjänst före utgången av längsta medgivna

mandattid för framtiden bör benämnas livränta, ha föreslagit, att

jämväl övriga förordnandetjänstemän, d. v. s. ordinarie tjänstemän, tillsatta

medelst förordnande för viss tid, samt cheferna för försäkringsinspektionen,

bank- och fondinspektionen och sparbanksinspektionen, skola erhålla rätt

täll livränta. Även örn dessa tjänstemän erhållit relativt förmånlig ställning

i fråga örn pensionsrätt, ha de sakkunniga icke ansett detta utgöra tillräcklig

anledning att ställa dem sämre än andra tjänstemän i här förevarande

hänseende. Det måste enligt de sakkunnigas mening anses otillfredsställande,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

35

att en fullmaktstjänsteman, som övergår till förordnandetjänst, därigenom

förlorar sin eventuella livränterätt i fullmaktstjänsten.

I gällande t jänstepensionsreglementen finnas inga bestämmelser med krav

på viss minsta anställningstid i statstjänst såsom villkor för rätt till livränta.

Såsom förutsättning för rätt lill livränta lia de sakkunniga i förslaget

till allmänt tjänstepensionsreglemente emellertid förordat intagande av en

begränsningsregel, innebärande att vederbörande tjänsteman under sammanlagt

minst tre år skall lia innehaft befattning med pensionsrätt enligt allmänna

tjänstepensionsreglemenlet eller andra av statsmakterna antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Beträffande livränterättens innebörd avvika av de sakkunniga föreslagna

bestämmelser i flera olika hänseenden från den nu gällande. För närvarande

skall vid beräkning av intjänt pension tillämpas en pensionsålder av 63 år för

befattning i lönegraderna 1—12 och av 65 år för övriga befattningar. Den

uppskjutna livräntan utgår från samma åldrar. De sakkunniga, som kommit

till den uppfattningen att frågan om tidpunkten för livräntas utgående bör

anses vara primär i förhållande till frågan om de normer, efter vilka sådan

förmån bör beräknas, ha övervägt att låta pensionsåldern bliva i princip utslagsgivande

för livräntans utgående. Av kostnadshänsyn lia de sakkunniga

emellertid stannat för att förorda en för alla befattningshavare generellt,

giltig levnadsålder såsom tidpunkt för livräntans utgående, nämligen 65 år.

Samma levnadsålder har synts de sakkunniga böra vid livräntebeloppets beräknande

betraktas såsom pensionsålder för samtliga befattningar. Livränteförmånen

skulle sålunda enligt de sakkunnigas förslag få karaktären av en

enhetligt konstruerad ålderslivränta.

Under det att den uppskjutna livräntan för närvarande är konstruerad

allenast såsom ålderslivränta — ehuru med växlande pensionsåldrar — ha

de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att livränta jämväl må utgå, därest

den avgångne före uppnåendet av den ifrågasatta åldersgränsen blivit varaktigt

oförmögen till arbete och på grund därav tillerkänts folkpension. För

den i sådant fall utgående livräntan har föreslagits beteckningen förlidslivränta,

medan ålderslivräntan ansetts jämväl framdeles kunna lämpligen betecknas

såsom uppskjuten livränta.

1 anslutning till de sakkunnigas förslag, att pension ej må vidare utgå till

pensionstagare, som på grund av begånget brott dömts, i stället för till avsättning,

till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, ha de sakkunniga föreslagit,

att i pensionens ställe skall inträda rätt till livränta.

Enligt de sakkunnigas förslag har livränterätten konstruerats så, att vederbörande

är berättigad att på därom gjord ansökan erhålla livränta, när han

uppnått den stadgade levnadsåldern eller dessförinnan tillerkänts folkpension,

under förutsättning att tjänstemannen icke dessförinnan erhållit annan

pensionsberättigande befattning.

I nu gällande bestämmelser örn tiden för uppskjuten livräntas utgående

lia vissa modifikationer av de sakkunniga ansetts erforderliga i samband med

de föreslagna förändringarna i fråga örn livränterättens förutsättningar och

konstruktion. Sålunda har av de sakkunniga föreslagits, att uppskjuten livränta

må utgå från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande

uppnått 65 års ålder, dock ej för längre lid tillbaka än sex månader

före den månad, under vilken ansökning örn livränta gjorts. Livränta, som

träder i pensions ställe, har, där 65-årsåldern uppnåtts före pensionens upphörande,

av de sakkunniga ansetts böra utgå från och med dagen efter den,

då pensionen upphört att utgå. Beträffande förtidslivränta har föreslagits, att

dylik förmån må utgå från och med den månad, då beslut örn folkpension

meddelats, dock tidigast den månad, då ansökning örn livräntan gjorts.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Beträffande livräntans beräkning hava de sakkunniga föreslagit en omläggning

av i huvudsak följande innebörd.

De grundläggande faktorerna för livräntans beräkning skulle utgöra dels

det för befattningshavaren vid avgången gällande pensionsunderlaget, dels

antalet vid avgången uppnådda Ijänslår och dels nämnda antal tjänstår utökat

med tid, som vid avgångstidpunkten må hava återstått till 65-årsåldern.

Då livräntan enligt de sakkunnigas förslag skall i princip beräknas på

grundval av avgångstjänstens pensionsunderlag, har det ansetts påkallat att

på samma sätt som i fråga om ålderspension föreskriva medeltalsberäkning

av pensionsunderlag för sådana fall, där avgångstjänsten innehafts under

kortare tid än tre år.

I fråga örn tjänstårsberäkning för livränteförmånens bestämmande har

föreslagits, att tid för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat

icke i något fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar. Då

det vid bestämmande av pension för förordnandetjänsteman icke är tillåtet

att sammanräkna tjänstår i förordnandetjänsten med tjänstetid före förordnandet,

har det vidare ansetts påkallat att jämväl för iivränteberäkningen

stadga en motsvarande begränsning i tjänstårsberäkningen för den som avgått

från förordnandetjänst.

I anslutning till gällande bestämmelser angående beräkning av »uppskjuten

familjepension» ha de sakkunniga föreslagit, att livränteförmånen skall

bestämmas till ett belopp, motsvarande så stor del av pensionsunderlaget, som

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör

av det till 65-årsåldern utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels

tjänstår, dock minst av 120. Till stadgandet har emellertid fogats en reduktionsrege!

för det fall att antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår är mindre än 120. Enligt förslaget skall i dylikt fall

det på nyssnämnda sätt beräknade beloppet minskas med 1/i0 procent för

varje felande fullt fjärdedels år.

För vissa fall ha särbestämmelser föreslagits, såsom angående hänsynstagande

till förut innehavd tjänst eller tidigare för tjänstemannen gällande

pensionsunderlag, angående livränteförmånens bestämmande, då tjänsteman

samtidigt avgår från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie befattning,

som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie tjänstens utövande,

angående minskning av livräntans belopp för tjänsteman, som dömts till

avsättning, eller under tid, då livräntetagare!! undergår frihetsstraff, m. m.

I förslaget har bibehållits nu gällande föreskrift, att beställningshavare, som

åtnjuter reservpension, ej äger rätt att erhålla livränta.

Slutligen må nämnas, att de sakkunniga ifrågasatt, huruvida icke Kungl.

Maj:t borde utverka riksdagens bemyndigande att förordna örn utbytande av

rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet

mot förtidslivränta. I fråga örn förutsättningar för sådant utbyte och

beträffande grunderna för förtidslivräntans fastställande skulle i stort sett

samma anordningar komma till användning som de här föreslagna.

Familjeliv ränt a. Motsvarigheten till den nuvarande »uppskjutna

familjepensionen» benämnes i sakkunnigförslaget »familjelivränta». Sådan

livränta skulle tillkomma den, som, efter att ha blivit underkastad det nya

reglementet, avgått ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället

innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension, under förutsättning dels

att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft

anställning, förenad med pensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

eller andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensions
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

37

bestämmelser, dels ock att tjästemannen icke efter avgången erhållit annan

anställning, förenad med pensionsrätt som nyss sagts. Ifrågavarande bestämmelse

har av de sakkunniga föreslagits tillämplig jämväl beträffande ordinarie

tjänstemän tillsatta genom förordnande.

Familjelivräntan har av de sakkunniga förutsatts skola i fråga om beräkningssätt

m. m. nära ansluta sig till vad för närvarande gäller beträffande

»uppskjuten familjepension». I överensstämmelse med vad som gäller på

tjänstepensionsområdet beträffande uppskjuten livränta, lia de sakkunniga

emellertid ansett den avvikelsen böra ske, att å ifrågavarande förmån icke

medgives rörligt tillägg.

Föredragande departementschefen har anfört:

För egen del tillstyrker jag de av de sakkunniga föreslagna grunderna för

beräkning av tjänste- och familjelivränta.

Vad särskilt angår ett av chefen för marinen framställt förslag att personal

vid försvarsväsendet, som kommer i åtnjutande av reservpension, skulle

äga erhålla livränta på grund av tidigare statsanställning med så stort belopp

att detta jämte reservpensionen motsvarade en enligt de nya grunderna

beräknad livränta, vill jag framhålla, att det står vederbörande fritt att

välja, huruvida han önskar åtnjuta reservpension eller livränta. Jag har därför

ansett anledning icke föreligga att frångå den ståndpunkt i förevarande

hänseende, som jag intog vid frågans behandling i propositionen nr 192 till

1935 års riksdag.

Såsom i det föregående angivits ha de sakkunniga ifrågasatt, att riksdagens

bemyndigande skulle inhämtas för Kungl. Majit att förordna om utbytande

av rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet

mot förtidslivränta. Det synes mig önskvärt, att Kungl.

Maj:t erhåller en dylik befogenhet, och jag förordar därför att bemyndigande

inhämtas.

Reglering av sammanträffande pensionsförmåner m. m.

På grund av avlöningsförfattningarnas förbud mot förening av tjänster

kan ett samtidigt uppbärande av flera statstjänstemannalöner endast undantagsvis

förekomma. Där i ett dylikt undantagsfall vederbörande befattningshavare

samtidigt avgår med pension från befattningar, som innehafts jämsides

med varandra, uppkommer frågan, huruvida å varje befattning pension

skall utgå enligt de för denna gällande bestämmelserna eller om någon

modifikation skall vidtagas i en dylik enkel summeringsmetod. Motsvarande

fråga uppkommer, där befattningshavaren avlider och hans efterlevande äro

berättigade till familjepension för de olika befattningarna. Avgår befattningshavaren

ej samtidigt från de olika befattningarna, inställer sig vidare frågan,

huruvida han är berättigad att parallellt åtnjuta lön, respektive tjänstepension

enligt de för varje särskild förmån gällande bestämmelserna.

Spörsmålet om regleringen av sammanträffande förmåner är dock icke

helt begränsat till sådana undantagsfall, i vilka tjänster få förenas. Det kan

inträffa, att en pensionerad befattningshavare återinträder i statstjänst. Efter

avgång från den nya tjänsten uppkommer då, örn även denna är förenad

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 78-

med pensionsrätt, frågan örn behandlingen av de sammanträffande pensionerna.

Det kan också inträffa, att en familjepensionsberättigad person jämväl

äger rätt till familjepension såsom anhörig till annan avliden befattningshavare

eller att den familjepensionsberättigade själv uppbär lön eller tjänstepension.

För det sätt, på vilket ifrågavarande spörsmål lösts i gällande avlöningsoch

pensionsförfattningar samt av de sakkunniga föreslagits reglerat, tillåter

sig utskottet hänvisa till den i propositionen å sid. 158—171 lämnade redogörelsen.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

På sätt i skilda sammanhang och senast i det nu föreliggande förslaget uttalats

torde de tämligen schablonmässigt verkande bestämmelser, vilka enligt

gällande pensionsförfattningar tillämpas med avseende å reglering avsammanträffande

förmåner, böra för framtiden ersättas med en anordning,

som möjliggör en efter de olika fallens särart bättre lämpad behandling. 1

likhet med 1938 års pensionssakkunniga finner jag uppenbart, att denna behandling

bör åsyfta en skälig reglering av totalförmånen i anslutning till de

grunder, vilka tillämpats vid lönesättning och pensionssättning för de normala

fall, där en tjänsteman samtidigt endast kommer i åtnjutande av en lön

eller en pension. Jag delar sålunda de sakkunnigas åsikt, att en jämförelse

mellan å ena sidan den summa, varmed tjänstemannakåren i dess helhet beräknas

bidraga till finansieringen av förmåner av det slag, varom fråga är,

och å andra sidan totalkostnaderna för förmånerna icke bör vara avgörande

för det sätt, varpå sammanträffande förmåner böra regleras. Där berörda

bidrag är relativt betydande, såsom i fråga om familjepensioneringen, bör

emellertid, på sätt de sakkunniga ävenledes anfört, viss hänsyn till nämnda

omständighet tagas vid regleringsanordningens allmänna utformning.

Vad först angår de av de sakkunniga förordade grunderna för behandling

i olika fall av sammanträffande förmåner, vilka intjänats av en och samme

befattningshavare, synes en tillämpning av nämnda grunder vara ägnad att

på ett i stort sett tillfredsställande sätt reglera ifrågavarande, onekligen tämligen

svårlösta spörsmål. Dessa grunder äro emellertid av så skiftande beskaffenhet,

att det knappast låter sig göra att uttömmande angiva dem genom

materiella författningsbestämmelser. De sakkunniga lia också själva

förutsatt, att Kungl Maj:t i vissa fall skulle äga medgiva undantag från de

av dem föreslagna materiella bestämmelserna, och på sätt remissmyndigheterna

anfört torde denna befogenhet behöva utvidgas till andra fall. Då härtill

kommer, å ena sidan att det icke är uteslutet att jämkningar behöva vidtagas

i själva grunderna — avvikelser torde bland annat vara påkallade med

hänsyn till de mot antalet tjänstår icke direkt proportionellt verkande reglerna

för bestämmande av livräntebelopp — och å andra sidan att här avsett

sammanträffande, därest övningslärarna icke medräknas, endast torde

förekomma i ett fåtal fall, har det synts mig lämpligast att de föreslagna bestämmelserna

i ämnet ersättas med ett allmänt stadgande örn befogenhet för

Kungl. Majit att reglera sammanträffande tjänstepensions-, respektive familjepensionsförmåner.

Beträffande övningslärarna vill jag erinra, att jag i det

föregående förordat, att dessa tills vidare hållas utanför pensionsregleringen.

Vid införande av dessa lärare under de nya bestämmelserna få givetvis övervägas

de särskilda föreskrifter, som för dem böra gälla vid sammanträffande

av pensionsförmåner.

I enlighet med vad sålunda anförts bör i allmänna tjänstepensionsregle
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 7S.

39

mentet upptagas en bestämmelse, enligt vilken, om den, som kommer i åtnjutande

av tjänstepension för i reglementet avsedd tjänst, vid avgång från

nämnda tjänst åtnjuter eller därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension,

antingen enligt reglementet eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser,

på Kungl. Maj:ts prövning skall bero, örn och i vad mån de till

förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan anledning skola minskas

med de till den sistnämnda pensionen hörande förmånerna. I stadgandet,

vilket skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av tjänstelivräntor, bör vidare föreskrivas

att, där båda tjänstepensionerna eller tjänstelivräntorna utgå enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet, allenast en av dem må minskas. I

allmänna familjepensionsreglementet bör upptagas en bestämmelse av liknande

innehåll med avseende å fall, där avliden befattningshavare vid frånfälle!

innehade familjepensionsrätt för mer än en befattning, antingen enligt

reglementet eller enligt andra familjepensionsbestämmelser. ilärjämte böra

vissa jämkningar företagas i reglerna för tjänstårsberäkningen i främsta rummet

i syfte att garantera tjänstepensions-, respektive familjepensionstagare att

få behålla minst så stora sammanlagda förmåner, som skulle tillkommit honom

för någon av de i allmänna tjänstepensionsreglementet, respektive allmänna

familjepensionsreglementet avsedda befattningarna, om lian endast ägt

pensionsrätt för denna, men även i förenklingssyfte. Vid tillämpning av allmänna

tjänstepensionsreglementet bör i enlighet härmed all tid, som överhuvud

taget är att anse såsom tjänstår enligt reglementet med därtill hörande

övergångsbestämmelser, få tillgodoräknas för varje tjänstepension eller tjänstelivränta

enligt reglementet, och härvid skall tid, varunder innehafts mer än

en med tjänstepensionsrätt förenad befattning, alltid tillgodoräknas med sammanlagda

antalet av de för varje särskild befattning beräknade tjänståren,

dock högst med det antal, som motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna.

Vid en sådan lösning av tjänstårsberäkningsfrågan bortfaller

uppenbarligen behovet av bestämmelser för klargörande av det sätt, på vilket

tjänstår skola fördelas mellan olika pensionsförmåner. Av vad bär föreslagits

följa även vissa förenklingar vid beräkning av familjepensionsförmåner

utgående efter befattningshavare, som ägde familjepensionsrätt för mer

än en befattning.

I vissa av de yttranden, som avgivits över de sakkunnigas förslag i ämnet,

har framhållits, att de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna i vissa

fall icke beredde möjlighet att ernå den såsom principiellt riktig betecknade

regleringen av sammanträffande förmåner, där någon av dessa utginge enligt

annan pensionsförfattning än allmänna tjänstepensionsreglementet eller

allmänna familjepensionsreglementet. Då det icke synes helt uteslutet att

sådana konsekvenser kunna uppkomma även vid genomförande av den regleringsanordning,

sorn av mig föreslagits, vill jag förorda, alt Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens bemyndigande att i fall, där tjänstepensionsförmån eller

familjepensionsförmån enligt dylik pensionsförfattning sammanträffar med

förmån enligt allmänna tjänstepensionsreglementet eliel- allmänna lämiljepensionsreglementet

och förmånerna intjänats av samme befattningshavare,

medgiva undantag från de bestämmelser angående sammanträffande av förmåner

— rörande pensionsunderlag, t jänstårsberäkning eller särskild reduktion

i anledning av sammanträffande — som må finnas meddelade i sådan

annan pensionsförfattning. Ett dylikt bemyndigande torde bliva av mycket

begränsad nickvidd.

Vad slutligen angar de sakkunnigas förslag rörande reglering av sammanträffande

förmåner, som intjänats av olika befattningshavare, anser jag det
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

samma välgrundat. Även om skäl icke i och för sig saknas att införa möjlighet

till reduktion av lön eller tjänstepension, som sammanträffar med famil

jepension, finner jag liksom de sakkunniga familjepensioneringens övervägande

försäkringskaraktär tala emot en sådan anordning. Å andra sidan

anser jag det icke böra ifrågakomma att på sätt av statskontoret påyrkats

helt borttaga reduktionsmöjligheten. Då den föreslagna minskningen med en

f järdedel av familjepensionsförmånerna synes mig verka på ett rättvisare sätt

än den reduktion med 120 kronor av familjepensionsunderlaget samt familjepensionens

rörliga del, som nu är föreskriven, och då Kungl. Maj:t föreslagits

skola äga i särskilt fall medgiva undantag från minskningen, anser jag mig

kunna tillstyrka förslagets genomförande. Jag vill härvid även erinra om att

de nuvarande bestämmelserna, örn de upptagas i det nya familjepensionsreglementet,

skulle däri erhålla en förändrad saklig innebörd med hänsyn till

den ändrade relation mellan fasta och rörliga förmåner, som följer av den

nya familjepensionsförfattningen. Den föreslagna bestämmelsen, som kompletterats

med en föreskrift att minskningen ej må överstiga beloppet av den

torman sorn föranleder densamma, har synts böra erhålla sin plats i samma

paragraf, som skulle upptaga övriga bestämmelser rörande sammanträffande

famil jepensionsförmåner.

Vissa särskilda övergångsanordningar.

De nya allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena lia föreslagits

skola träda i kraft den 1 juli 1942. I följd av reglementenas föreskrifter kommer

därvid pensionsregleringen att omfatta de tjänstemän, vilka vid ikraftträdandet

inneha eller därefter erhålla i reglementena avsedda befattningar.

Örn annat ej särskilt stadgas, komma däremot sådana tjänstemän, som före

ikraftträdandet avgått ur tjänst, at! kvarstå på de pensionsbestämmelser, vilka

för deni varit gällande vid tjänstepensions beviljande.

I anslutning till vad av de sakkunniga förordats i betänkande den 3 januari

1939 nied förslag till vissa, huvudsakligen formella ändringar i de civila

och militära tjänstepensionsreglementena — varemot icke gjordes någon erinran

i propositionen nr 277/1939 L — lia de sakkunniga emellertid ifrågasatt

vissa särskilda anordningar i syfte att jämväl sådana tjänstemän, vilka

blivit underkastade de 1939 eller 1949 utfärdade nya avlöningsförfattningarna

men avgått ur tjänst före pensionsregleringens genomförande, inbegrepes

under denna.

De anordningar för en tillhakaverkande tillämpning av pensionsregleringen,

som de sakkunniga ansett sig böra ifrågasätta, avse tjänstemän, som efter de

nya avlöningsförfattningarnas ikraftträdande avgått med pension enligt civila

eller militära tjänstepensionsreglementet och vid avgångstillfället voro underkastade

någon av nämnda avlöningsförfattningar. Ifrågavarande avlöningsförfattningar

utgöras av dels civila avlöningsreglementet, civila icke-ordinariereglementet,

militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet,

vilka samtliga trätt i kraft den 1 juli 1939, dels ock manskapsavlöningsreglementet,

vilket trätt i kraft den 1 juli 1940.

Dp sakkunniga anse, att allenast pensionstagare men däremot ej de, som

avgatt ur tjänst endast med rätt till uppskjuten livränta, böra komma in un
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

41

der de nya bestämmelsernas tillämpning. Någon delaktighet i pensionsregleringen

har ej heller förordats av de sakkunniga beträffande pensionstagare,

vilken avlidit före regleringens genomförande, vare sig med avseende å den

tid han åtnjutit tjänstepension efter de nya lönebestämmelsernas ikraftträdande

eller med avseende å famijjepensionsförhållandena.

För de retroaktiva bestämmelsernas tillämplighet ha de sakkunniga förutsatt,

att pensionstagare!! ej i föreskriven ordning anmäler sin önskan att icke

bliva underkastad desamma, ävensom, såvitt angår det nya familjepensionsreglementets

tillämplighet, att 1936 års allmänna familjepensionsreglemente

varit gällande för befattningshavaren omedelbart före den 1 juli 1939, respektive

den 1 juli 1940.

Beträffande sättet för de ifrågavarande anordningarnas genomförande ha

de sakkunniga ansett en bestämd skillnad böra göras mellan å ena sidan tid,

som efter löneregleringarnas genomförande förflutit före pensionsreglementenas

ikraftträdande, och å andra sidan tiden från och med ikraftträdandet.

Såvitt angår sistnämnda lid innefattas de sakkunnigas ståndpunkt i ett förslag

till kungörelse med bestämmelser angående tillämpning av allmänna

tjänstepensionsreglementct och allmänna familjepensionsreglementet i vissa

fall å tjänstemän avgångna med pension enligt civila eller militära tjäinstepensionsreglementet.

Enligt detta författningsförslag skola allmänna tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet, såvitt angår

tid från och med reglementenas ikraftträdande, äga tillämpning å de här

förut angivna förutvarande befattningshavarna.

Enligt övergångsbestämmelserna till allmänna tjänstepensionsreglementet

skulle tid, varunder tjänsteman varit underkastad av statsmakterna antagna

tjänstepensionsbestännnelser, få tillgodoräknas såsom tjänstår i den omfattning

så fått ske enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet

med därtill hörande övergångsstadganden. I syfte att undvika förnyad beräkning

av dylika tjänstår har i kungörelseförslaget införts en bestämmelse, enligt

vilken tjänstår för tid, varunder tjänstemannen varit underkastad avstatsmakterna

antagna tjänstepensionsbestännnelser, vid pensionens omräkning

i allmänhet skola tillgodoräknas till det antal, som skett vid beviljandet

av pension enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet. Ny beräkning

av-ses skola göras endast i sådant fall, där tjänstemannen vid pensionens

ursprungliga beviljande redan åtnjöt annan pension, och föreskrifterna

i 3 § 3 mom. civila tjänstepensionsreglementet eller 10 § 7 mom. militära

tjänstepensionsreglementet föranlett inskränkning i tjänstårsberäkningen.

De sakkunniga lia därjämte i kungörelseförslaget intagit en föreskrift, enligt

vilken pensionens grundbelopp icke må understiga det, vartill pensionen

enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet fastställts, ökat

med dyrtidstillägg motsvarande indextalet 156. Höjning av grundbeloppet i

anledning härav Ilar likväl av de sakkunniga ansetts böra ske endast om och i

den män summan av de efter omräkningen utgående pensionsbeloppen understiger

summan av de pensionsbelopp, som utgått före omräkningen.

I betänkandet den 3 januari 1939 uttalade sig de sakkunniga i princip för

att ifrågavarande pensionstagare jämväl nied avseende å tid före de definitiva

pensionsbestämmelsernas ikraftträdande skulle försättas i samma läge.

som örn pensionsreglering genomförts samtidigt med löneregleringen. Enligt

vad därvid av de sakkunniga framhölls borde vid bestämmandet av det belopp,

motsvarande skillnaden mellan pensionsförmånerna enligt de nya bestämmelserna

och redan uppburna pensionsförmåner, varav pensionstagare!!

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

i följd liärav borde komma i åtnjutande, hänsyn tagas till den höjning av

pensionsavdragen, som bleve vidtagen i samband med pensionernas höjning.

Efter övervägande av på frågan inverkande förhållanden ha de sakkunniga

såsom lösning ifrågasatt, att här avsedda pensionstagare för varje månad före

det nya tjänstepensionsreglementets ikraftträdande under vilken pension

åtnjutits enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet, tillerkännes

ett visst enhetligt belopp, förslagsvis 10 å 12 kronor för månad i alla lönelägen.

Slutligen har i propositionen upptagits en av de sakkunniga berörd fråga

örn pensioneringen av vissa post- och telegraftjänsteman.

I enlighet med riksdagens bemyndigande bär Kungl. Maj:t den 21 september

1934 föreskrivit, att beträffande sådan förste postexpeditör och postexpeditör

samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör, vilken på grund

av medgivande av 1926 års riksdag personligen i lönehänseende placerats i

lönegrad närmast högre än den, till vilken vederbörande befattning hör, skola

från och med den 1 juli 1935 tillämpas det pensionsunderlag och det

pensionsavdrag, som enligt civila tjänstepensionsreglementet gälla för den

lönegrad, enligt vilken vederbörande befattningshavares lön utgår.

De sakkunniga ha i anledning härav ansett, att riksdagens bemyndigande

borde utverkas till meddelande av motsvarande föreskrift med avseende å

allmänna tjänste- och familjepensionsreglementenas tillämpning å ifrågavarande

befattningshavare.

Föredragande departementschefen har anfört:

Den här ifrågavarande pensionsregleringen bör såsom redan angivits träda

i kraft den 1 juli 1942. Från och med sagda dag böra de nya bestämmelserna

i enlighet med vad de sakkunniga förordat och såsom också tidigare utlalats

göras tillämpliga å de tjänstemän, som blivit underkastade de 1939 eller 1940

utfärdade nya avlöningsförfattningarna men avgått ur tjänst före pensionsregleringens

ikraftträdande. Att utsträcka tillämpningen av de nya reglementsbestämmelserna

jämväl till befattningshavargrupper, som icke på senare

tid lönereglerats ehuru de bliva delaktiga av pensionsregleringen, synes

mig icke böra ifrågakomma.

Vad beträffar tiden före de nya pensionsbestämmelsernas ikraftträdande

vill jag, med hänsyn till de uttalanden som tidigare gjorts, icke motsätta mig

att en viss kompensation må beredas pensionstagarna för de lägre pensionsförmåner,

som åtnjutits till följd av att pensionsregleringen träder i kraft

först någon tid efter löneregleringarnas genomförande. Jag tillstyrker härvid

den av de sakkunniga ifrågasatta anordningen, enligt vilken ett visst enhetligt

belopp för månad, lika i alla lönelägen, skulle utgå. Beloppet synes mig lämpligen

böra bestämmas till 10 kronor för månad.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser angående

de här förordade övergångsanordningarna torde böra inhämtas.

Slutligen får jag förorda, att riksdagens bemyndigande jämväl inhämtas

till meddelande av den av de sakkunniga föreslagna särskilda föreskriften

med avseende å allmänna tjänste- och familjepensionsreglementenas tillämpning

å vissa post- och telegraftjänstemän.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

43

Kostnadsberäkningar.

De sakkunniga hava låtit verkställa vissa beräkningar rörande de framlida

bruttokostnaderna för tjänstepensioneringen. En sammanfattning av

beräkningsresultaten lämnas å sid. 199—201 i propositionen, till vilken redogörelse

utskottet tillåter sig hänvisa.

Enligt förenämnda beräkningar skulle vid ett bifall lill det i propositionen

förordade förslaget med enhetligt avvägda pensioner (alternativ 1) en kostnadsökning

för pensioner inom den statliga civilförvaltningen och för försvarsväsendet,

efter avdrag för ökningen i pensionsavdrag, belöpa sig till

följande belopp:

Kostnadsökning netto i miljoner kronor.

Förvaltningsgren

År 1942

År 1945

År 1950

Civilförvaltningen.........

0.33

1.86

4.02

1 Försvarsväsendet..........

0.30

0.80

1.58

Summa

0.63

2.66

5.60

Vid genomförande av de föreslagna pensionsbestämmelserna från den 1

juli 1942 beräknas, att bruttokostnadsökningen för tjänstepensionerna under

budgetåret 1942/43 skulle belöpa sig till omkring 2,050,000 kronor för civilförvaltningen

och 600,000 kronor för försvarsväsendet eller tillsammans

2.650.000 kronor, ökningen av pensionsavdragen uppskattas till 1,430,000

kronor för civilförvaltningen och 220,000 kronor för försvarsväsendet eller

tillsammans 1,650,000 kronor. Nettobeloppet av kostnadsökningen för nämnda

budgetår skulle sålunda sammanlagt bliva omkring 1,000,000 kronor.

Den föreslagna övergångsanordningen med retroaktiv utbetalning av vissa

belopp till pensionärer, som avgått med pension efter löneregleringens genomförande

men före allmänna tjänstepensionsreglementets ikraftträdande, kan

enligt inhämtade uppgifter beräknas draga en engångskostnad av i runt tal

850.000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Utskottets yttrande.

Syftet med det föreliggande förslaget är att åstadkomma en pensionsreglering

för statstjänstemännen i anslutning till de åren 1939 och 1940 genomförda

löneregleringarna. Behovet av en revision av den nuvarande pensionslagstiftningen,

vilken i huvudsak daterar sig från åren 1934 och 1935, har

efter löneregleringarna gjort sig alltmera gällande. 1938 års pensionssakkunniga,

som haft i uppdrag att utreda frågan, ha emellertid icke haft sin

uppgift begränsad allenast till de ändringar av formell art, som sammanhänga

med de nya avlöningsreglementenas tillkomst. Även tjänstepensionsförmånernas

reella avvägning mot bakgrunden av den genomförda löneregleringen

har upptagits till omprövning. Del nu framlagda förslaget, vilket

grundats på de sakkunnigas utredning, innefattar en tämligen vittgående omläggning

av pensionslagstiftningen. Härigenom har bland annat vunnits ökad

överskådlighet och systematisering på förevarande område. I sådant hänseende

ma särskilt framhallas den fördel, som ligger i att de särskilda för den

civila och militära statsförvaltningen gällande tjänstepensionsbestämmelserna

kunnat inrymmas i en gemensam författning, det allmänna tjänstepensionsreglementet.

Samtidigt lia strävandena inriktats på att på olika punkter ernå

en rättvis avvägning av pensionsförmånerna. Såsom i det föregående omnämnts,

ha vederbörande myndigheter i allmänhet lämnat sakkunnigförslagets

huvudgrunder utan erinran, och föredragande departementschefen hatmed

vissa avvikelser upptagit förslaget i den föreliggande propositionen.

Även utskottet finner sig kunna förorda förslagets genomförande. Endast i

följande avseenden har förslaget föranlett erinringar eller uttalanden från

utskottets sida.

Det spörsmål, som i förevarande sammanhang framträder såsom det mest

centrala, är fragan örn en förbättring av relationen mellan

lön och tjänstepension för befattningshavare, bosatta å de dyraste

orterna. Enligt nuvarande bestämmelser lia tjänstepensionsunderlagen

fastställts att motsvara två tredjedelar av slutlönen på billigaste ort (A-ort).

Med hänsyn härtill uppgår pensionen för pensionär, bosatt å dyraste ort flört),

allenast till omkring hälften av slutlönen. Detta förhållande har tidigare

varit föremål för uppmärksamhet, och uttalanden lia år 1934 gjorts

såväl av chefen för finansdepartementet som av bankoutskotlet om skäligheten

av en höjning av pensionsunderlagen genom beräkning av desamma på

grundval av lönen i högre ortsgrupp än den lägsta. En prövning av denna

fråga har emellertid ansetts böra anstå i avbidan på en revision av avlöningsbestämmelserna.

De sakkunniga lia verkställt en ingående utredning rörande de möjligheter,

som inom en rimlig kostnadsram kunna stå till buds för åstadkommande av

en reell förbättring av tjänstepensionsförmånerna för pensionstagarna å de

orter, där levnadskostnaderna äro högst. I sådant avseende lia de sakkunniga

framlagt två alternativa förslag. Det ena förslaget avser ett bibehållande

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

45

av det nuvarande systemet med enhetliga tjänstepensioner, vilka emellertid

skulle beräknas i förhållande till slutlönen å C-ort. Enligt det andra alternativet

skulle pensionerna dyrortsgraderas med hänsyn till billigaste, medeldyra

och dyraste orter på det sätt, att till pensionstagare, bosatta å sistnämnda

båda grupper av orter, skulle utgå särskilda dyrortstillägg. De sakkunniga

Ira för sin del stannat vid att förorda alternativet med enhetliga pensioner,

vilket alternativ jämväl biträtts icke blott av ett flertal av de hörda

myndigheterna — däribland de flesta pensionsbeviljande verken — utan även

av departementschefen. Vid övervägande av de fördelar och nackdelar, som

äro förenade med de föreliggande två alternativa förslagen, har utskottet

med hänsyn till vad departementschefen härutinnan anfört (sid. 8) funnit

det förra alternativet äga ett visst företräde framför dyrortsalternativet, även

om det senare i princip är ägnat att giva större rättvisa åt pensionstagarna inbördes.

Det av utskottet sålunda tillstyrkta förslaget innebär, såsom närmare

framgår av den å sid. 124 intagna tabellen, vid ett indextal av 156 en

reell pensionsförbättring, varierande för befattningshavare, tillhörande lönegraderna

A 1—30, mellan 264 och 444 kronor för år. I förhållande lill slutlönen

å dyraste ort innebär pensionsförbättringen för exempelvis en ordinarie

befattningshavare i 5 lönegraden en förhöjning av pensionsförmånerna

från 50.2 till 54.3 procent.

Vad beträffar storleken av de tjänstepensionsavdrag, som de

civila befattningshavarna för närvarande ha att vidkännas, ha dessa avdrag

vid tillkomsten av 1920 års pensionslag för kommunikationsverken beräknats

så, att de under en trettioårig betalningstid skulle kollektivt för befattningshavarna

vid nämnda verk täcka en tredjedel av pensionsutgifterna, exklusive

dyrtidstillägg; samma belopp ha sedermera blivit gällande även för övriga

civila tjänstemän. Jämväl de för de militära befattningshavarna gällande

pensionsavdragen sammanfalla till beloppet med avdragen för civila tjänstemän

i motsvarande löneläge, men för försvarsväsendets vidkommande har

någon begränsning av betalningstiden till 30 år icke blivit genomförd. Av

de sakkunniga verkställda beräkningar utvisa, att befattningshavarnas andel

i pensionskostnaderna enligt nuvarande bestämmelser genomsnittligt utgör

16.9 procent för samtliga medtagna personalgrupper. Anledningen till

förändringen i täckningsprocenten är, såsom de sakkunniga framhålla, främst

att söka i de sänkningar av pensionsåldrarna, som genomfördes vid civila

tjänstepensionsreglementets tillkomst, ävensom i förskjutningar i inträdes- och

befordringsåldrar samt i befordringsgången. Vidare är att märka, att vid den

försäkringstekniska beräkningen tillämpats en räntefot av 3 procent, under

det alt man tidigare räknat med 4 procent.

Vid genomförande av den föreslagna pensionsregleringen skulle vid bibehållande

av gällande begränsning i avdragstiden krävas en höjning av nuvarande

pensionsavdrag med 125 procent för att ernå en täckningskvot av en

tredjedel; även örn avdragsplikten utsträcktes över hela tjänstetiden, skulle

erfordras en höjning av pensionsavdragen med omkring 98 procent. Med

hänsyn bland annat lill att en dylik böjning skulle gå längre än vad som kan

anses skäligt i förhållande till den vid 1939 års avlöningsrevision beslutade

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

löneökningen, ha de sakkunniga stannat vid att föreslå en höjning av nuvarande

tjänstepensionsavdrag med i genomsnitt 25 procent, vilken höjning

täcker en tredjedel av den föreslagna reella ökningen av pensionsförmånerna.

Härvid skulle samtidigt den för de civila tjänstemännen gällande bestämmelsen

örn bidragspliktens upphörande efter 30 avdragsår borttagas samt pensionsavdrag

verkställas jämväl efter pensionsålderns inträde i de fall, då anstånd

med avgång medgivits. Därigenom skulle täckningsprocenten höjas till

omkring 19 procent. I fråga örn utsträckningen av avdragstiden ha i proposi-^

tionen föreslagits vissa övergångsbestämmelser för tjänstemän, som före det

nya pensionsreglementets ikraftträdande redan vunnit eller inom en tid av

högst tre år därefter (1 juli 1942—30 juni 1945) skulle vunnit avdragsbefrielse

enligt hittillsvarande regler örn 30-årig avdragstid och örn avdrags bortfallande

vid pensionsålderns uppnående. Beträffande innebörden av dessa

föreskrifter får utskottet hänvisa till 4 punkten av övergångsbestämmelserna

till förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente (sid. 84).

Ändringar i de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna örn tjänstepensionsavdrag

lia yrkats i vissa motioner. Sålunda yrkas i motionen II: 352.

att avdragen måtte höjas med i genomsnitt 50 procent i stället för med 25

procent enligt Kungl. Maj:ts förslag. Å andra sidan yrkas i de likalydande

motionerna 1:257 och 11:356 i första hand, att nuvarande begränsning i avdragstiden

till 30 år måtte bibehållas. Såsom skäl för sistnämnda förslag

har anförts, att förslagets genomförande skulle innebära en hård belastning

på tjänstemännen och åsamka dem en löneminskning, vilken i vissa fall under

årens lopp bleve större än den löneförbättring, som erhållits vid den senaste

löneregleringen. Alternativt yrkas i nämnda motioner, att 4 punkten i

övergångsbestämmelserna måtte ändras därhän, att jämväl tjänsteman, som

skulle lia vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden 1 juli 1945—

30 juni 1947, måtte få åtnjuta viss nedsättning i pensionsavdragen.

Enligt utskottets mening torde det icke kunna bestridas, att tjänstemännens

bidrag lill täckande av tjänstepensionskostnaderna även efter den föreslagna

bidragsökningen skulle bli jämförelsevis lågt. Vid bedömandet av denna fråga

bör likväl icke förbises, att de nuvarande tjänstepensionsavdragen under

en följd av år tillämpats även för stora personalgrupper, beträffande vilka

det — med hänsyn till låg pensionsålder eller nedsättning i kravet på 30

tjänstår för hel pension — redan från början framstått såsom klart, att täckningskvoten

skulle väsentligt understiga en tredjedel. Framför allt äger emellertid

spörsmålet om en höjning av avdragsnivån nära samband med frågan

om lönernas avvägning. En ökning av bidragsplikten utöver vad i propositionen

föreslagits skulle näppeligen stå väl samman med vad som avsetts med

den nyligen genomförda löneregleringen. Med hänsyn härtill ävensom till

att tjänstemännen endast delvis kompenserats för den efter löneregleringen

inträdda levnadskostnadsstegringen, synes en dylik ökning icke skäligen böra

genomföras i nu förevarande sammanhang. Utskottet är således icke berett

att nu tillstyrka en ökning av tjänstepensionsavdragen utöver den av Kungl.

Maj:t föreslagna. Å andra sidan kan utskottet icke heller förorda en lindring

av avdragsplikten genom bibehållande av den nuvarande begränsningen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

47

av avdragstiden till 30 år eller genom utsträckning av övergångstiden för avveckling

av det nuvarande systemet. Enligt utskottets mening torde ett borttagande

av begränsningen utgöra en ur löneteknisk och andra synpunkter

rationell åtgärd, samtidigt som därigenom vinnes en förbättring av täckningskvoten

på för tjänstemännen i allmänhet minst kännbara sätt. Vid nu angivna

förhållanden finner sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förslag

i förevarande del och får alltså avstyrka de i förenämnda motioner framförda

ändringsförslagen.

I detta sammanhang må nämnas, att vid ärendets behandling inom utskottet

bragts på tal frågan örn pensionsavdragssystemets slopande och övergång

till ett nettolönesystem, innebärande att hänsyn till pensionsrätten tages

redan vid lönebeloppens bestämmande. Enligt utskottets uppfattning skulle

en sådan anordning möjliggöra en avsevärd förenkling av pensionssystemet.

Då emellertid införandet av ett nettolönesystem förutsätter en genomgripande

omläggning av löneplanerna, och frågan alltså icke kan finna

sin lösning i förevarande sammanhang, har utskottet ansett sig sakna anledning

att ingå på spörsmålet. Denna fråga skulle emellertid kunna upptagas

vid en blivande lönereglering, varvid även kunde övervägas ett inom utskottet

framställt yrkande örn en undersökning, huruvida och i vad mån förhöjda

pensionsavdrag kunde uttagas av nytillträdande tjänstemän.

I förenämnda motion II: 352 yrkas jämväl, att de av Kungl. Majit föreslagna

familjepensionsavdragen, vilka överensstämma med de nuvarande,

skulle höjas med i runt tal 10 procent. Till stöd härför anföres, att

familjepensionsunderlagen enligt förslaget vöre avsedda att höjas med samma

procenttal. Höjningen av underlagen har emellertid föreslagits av tekniska

skäl och innebär icke någon reell ökning av pensionsförmånerna. Densamma

har nämligen så avvägts, att pensionsunderlagen jämte rörligt tillägg enligt de

nya avlöningsreglementenas grunder skola i stort sett giva samma totalförmån

som de nuvarande underlagen jämte rörlig pensionsdel enligt hittillsvarande

grunder. Förslagets genomförande förutsätter sålunda, att såväl befattningshavarnas

som statens utgifter för familjepensioneringen bibehållas oförändrade.

Då någon rubbning härutinnan icke lämpligen torde böra vidtagas

i förevarande sammanhang, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall

till det i motionen väckta förslaget.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle å tjänstepension utgå rörligt tilllägg

å belopp, ej överstigande 600 kronor för månad. De sakkunniga hade

för sin del föreslagit ett maximibelopp av 500 kronor. Då utskottet icke funnit

tillräckliga skäl föreligga för den i propositionen ifrågasatta höjningen,

får utskotlet förorda, att beloppet fastställes i enlighet med de sakkunnigas

förslag. På denna punkt ansluter sig utskottet till det i motionen II: 352

framförda yrkandet i ämnet.

Med avseende å pensionsåldrarna innebär Kungl. Maj:ts lörslag

icke någon ändring i nuvarande bestämmelser, vilka i huvudsak datera sig

från år 1934, då en generell sänkning av pensionsåldrarna inom civilförvaltningen

genomfördes. Denna sänkning motiverades med kravet på ökad effektivitet

i statsförvaltningen samt önskvärdheten all ernå en tidigare avkopp
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

ling av de äldsta åldersgrupperna för alt därigenom bereda ökade försörjningsmöjligheter

för den yngre arbetskraften. Den då rådande starka ungdomsarbetslösheten

ansågs sammanhänga med den ökning av de arbetsföra

åldrarna inom befolkningen, vilken ägt rum under de senaste årtiondena och

som i samband nied en förskjutning av åldersfördelningen kunde motses

även inom de närmaste decennierna.

Under tiden efter år 1934 har frågan om en höjning av pensionsåldrarna

vid några tillfällen — senast år 1940 — genom motioner underställts riksdagen

men icke föranlett någon åtgärd. De skäl, som varit avgörande för

riksdagens ståndpunkt, lia i huvudsak varit, att befolkningsutvecklingen efter

år 1934 näppeligen avvikit från de tidigare antagandena. Under de exceptionella

förhållanden, som särskilt under de senaste åren varit rådande, tedde

sig dessutom utvecklingen på arbetsmarknaden mycket oviss. En längre tids

erfarenhet rörande verkningarna i olika hänseenden av 1934 års reform

borde vidare vinnas, så mycket mera som de sänkta pensionsåldrarna på

grund av vissa övergångsbestämmelser först år 1942 komme att tillämpas i

full utsträckning. Riksdagen har alltså hittills ansett sig böra ställa sig avvaktande

till frågan om en allmän höjning av pensionsåldrarna. Däiemot

uttalade sig riksdagen år 1940 för en vidgad tillämpning av gällande bestämmelser

om anstånd med avsked ur tjänst efter uppnådd pensionsålder samt

hemställde i skrivelse till Kungl. Majit om utredning och förslag örn en förlängning

av anståndstiden. I anledning av detta initiativ föreligger nu i

propositionen förslag om ökning av anståndstiden från två till i regel tre år.

Vad härutinnan föreslagits finner sig utskottet böra biträda.

Då förslag örn en höjning av pensionsåldrarna genom motionerna I: 256

och II: 355, likalydande, samt II: 352 nu ånyo väckts, har utskottet vid frågans

omprövning icke funnit skäl frånträda den ståndpunkt, utskottet och

riksdagen tidigare intagit. Utskottet är nämligen icke övertygat, att sådana

ändrade förhållanden verkligen inträtt, som kunna motivera ett frångående

av 1934 års beslut. Därmed vill utskottet ingalunda förneka möjligheten av

att utvecklingen framdeles i olika hänseenden kan gå därhän, att en höjning

av pensionsåldrarna blir ofrånkomlig. Vad den statsfinansiella sidan av

problemet beträffar, har i förstnämnda motioner särskilt pekats på de besparingar,

som på pensionsväsendets område stå att vinna genom att de anställda

bibehållas i tjänst intill högre ålder än för närvarande. Frågan örn

höjning av pensionsåldrarna torde dock före ställningstagandet tarva ett

mera ingående övervägande ur olika synpunkter. Något hinder att, örn statsmakterna

så skulle finna lämpligt, efter reglementets ikraftträdande genomföra

en höjning föreligger icke, enär statstjänstemännen skulle bliva reglementsenligt

pliktiga att underkasta sig ändringar med avseende å pensionsåldern.

Tillsvidare torde den föreslagna förlängningen av anståndstiden få

anses vara tillfyllest. Anledning saknas antaga, att den vidgade anståndsmöjligheten

icke skulle komma att av myndigheterna och Kungl. Majit utnyttjas,

i den mån förhållandena så påkalla. Med hänsyn till det anförda och då

utskottet förutsätter, att Kungl. Majit med uppmärksamhet följer utvecklingen

på förevarande område, avstyrker utskottet det i ovannämnda likalydande

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

49

motioner framställda yrkandet örn riksdagsskrivelse i ämnet till Kungl.

Maj:t liksom även yrkandet i motionen II: 352 örn en generell höjning av

pensionsåldrarna för civila befattningshavare med två år.

I de likalydande motionerna I: 259 och II: 354 har yrkats, att pensionsåldern

för vagnförman och stallförman måtte sänkas från 63

till 60 år. Enligt utskottets mening innefattar detta yrkande en fråga, som

det i första hand ankommer på Kungl. Maj:t att pröva. Enligt vad utskottet

inhämtat torde förslag till jämkningar i pensionsåldrarna för vissa befattningshavargrupper

komma att framläggas för nästkommande riksdag. I samband

härmed skulle, därest så befinnes lämpligt, den i motionerna väckta

frågan kunna upptagas till behandling. På grund av det anförda får utskottet

avstyrka bifall till motionerna.

I det föreliggande förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente upptagas

bestämmelser om att för vissa befattningar skola gälla högre pensionsunderlag

än som motsvara befattningarnas lönegradsplacering. Anledningen

härtill är, att med ifrågavarande befattningar följa vissa förmåner utöver löneplansbeloppet.

Vad härutinnan föreslagits har icke givit utskottet anledning

till erinran. I likalydande motionerna I: 258 och II: 353 hemställes, att en

liknande anordning skulle tillämpas beträffande maskinbiträde i

loktjänst. Dessa befattningshavare, som åtnjuta lön enligt 6 lönegraden,

föreslås skola i pensionshänseende hänföras till 7 lönegraden. Såsom framgår

av den ovan lämnade redogörelsen (sid. 14—17), har denna fråga varit

föremål för övervägande av pensionssakkunniga, vilka emellertid icke funnit

förutsättningar vara för handen för tillämpande av ett högre pensionsunderlag

än det för 6 lönegraden bestämda. Detta ståndpunktstagande har

biträtts av såväl järnvägsstyrelsen som av de personalrepresentanter, vilka

överlagt med de sakkunniga. I motionerna göres gällande, att maskinbiträdena

i realiteten äro uppdelade på två grupper, en med loktjänst och en utan

loktjänst. Detta förhållande har emellertid icke kommit till uttryck i tjänsteförteckningen

till avlöningsreglementet. Så länge en differentiering på skilda

befattningar icke genomförts för dessa tjänstemän, synes det näppeligen vara

möjligt att i pensionshänseende göra åtskillnad mellan ifrågavarande grupper.

I detta läge och med hänsyn till vad de sakkunniga anfört finner sig utskottet

böra avstyrka åtgärder i motionernas syfte.

Mot de i 24 § av förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente intagna

reglerna för förordnandepension ha såsom av redogörelsen å sid. 12 framgår,

från överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse till Kungl.

Majit framställts vissa erinringar på den grund, att dessa regler i praktiken

skulle ställa sig ofördelaktiga för innehavarna av de fyra högsta

militära chefsbefattningarna, nämligen chefen för försvarsstaben

samt cheferna för armén, marinen och flygvapnet, överbefälhavaren

har fördenskull hemställt, att ifrågavarande befattningshavare måtte beredas

möjlighet att erhålla hel pension, även örn vederbörande tjänst innehafts

kortare tid än 12 år. Frågan härom har upptagits lill övervägande och avstyrkts

av de sakkunniga. Emellertid har saken ansetts böra göras till före
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

mål för ytterligare utredning. I avbidan härpå har departementsförslaget

på denna punkt ansetts böra utformas i överensstämmelse med sakkunnigförslaget.

Vid angivna förhållande har utskottet för sin del icke funnit anledning

till annat uttalande än att, därest den sålunda gjorda framställningen

anses böra föranleda åtgärd, förslag från Kungl. Maj:t torde vara att

emotse i fråga örn erforderliga ändringar i tjänstepensionsreglementet, vilka

i sådant fall skulle kunna vinna tillämpning från och med samma tidpunkt,

då reglementsbestämmelserna i övrigt äro avsedda att tillämpas.

Enligt 19 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet skall för vissa tjänstemän

vid statliga läroanstalter pensionsåldern inträda vid utgången av det

kalenderhalvår, under vilket tjänstemannen uppnår den såsom pensionsålder

gällande levnadsåldern. I 33 § 2 punkten av Kungl. Maj:ts förslag till allmänt

tjänstepensionsreglemente förekommer ett motsvarande stadgande i fråga

om läroanstalter under åttonde huvudtiteln, varemot någon dylik bestämmelse

icke meddelats med avseende å de under tionde huvudtiteln lydande

navigationsskolorna. Då skäl torde saknas att för navigationsskolorna

åvägabringa någon ändring i förhållande till vad nu gäller, har utskottet

under 35 § 2 mom. i sitt reglementsförslag intagit en föreskrift, varigenom

nu gällande regler i fråga om tid för inträdet av pensionsålder för

vissa tjänstemän vid nämnda läroanstalter skulle bibehållas oförändrade.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall allmänna tjänstepensionsreglementet

träda i kraft den 1 juli 1942, varvid vissa särskilda övergång sanordningar

skulle tillämpas. Från och med nämnda dag skulle de

nya bestämmelserna i stort sett göras tillämpliga jämväl å de tjänstemän, som

blivit underkastade de åren 1939 eller 1940 utfärdade nya avlöningsförfattningarna

men avgått ur tjänst före pensionsregleringens ikraftträdande. Enligt

förslaget skulle vidare här avsedda pensionstagare för varje månad före

det nya tjänstepensionsreglementets ikraftträdande, under vilken pension åtnjutits

enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet, tillerkännas ett

enhetligt belopp för månad, lika i alla lönelägen, av 10 kronor. Detta belopp

är avsett att utgöra kompensation till pensionstagarna för de lägre

pensionsförmåner, som åtnjutits till följd av att pensionsregleringen träder i

kraft först någon tid efter löneregleringarnas genomförande. De sålunda föreslagna

pensionstilläggen ha ansetts skäliga med hänsyn till tidigare av de

sakkunniga gjorda och av departementschefen utan erinran lämnade uttalanden,

i vilka en dylik förmån ställts i utsikt. I motionen II: 352 yrkas avslag

å Kungl. Maj:ts förslag örn utbetalning av ifrågavarande pensionstillägg.

Med hänsyn till vad i denna fråga förekommit, har utskottet emellertid funnit

sig böra biträda det föreliggande förslaget och får därför avstyrka bifall

till det motionsvis framförda avslagsyrkandet.

I de föreslagna övergångsbestämmelserna till allmänna

familj epensionsreglementet härunder 1 punkten (sid. 117)

föreslagits ett stadgande, enligt vilket, där jämlikt reglementsbestämmelserna

hänsyn skall tagas till familjepensionslal för familjepension enligt andra av

Kungl. Majit och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser än de i

reglementet innefattade, med familjepensionstal förstås det belopp, vartill

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78-

51

summan av fasta och rörliga förmåner uppgår vid tillämpning av indextalet

156 (juli 1914 = 100). I syfte att stadgandet skall erhålla tillämpning jämväl

beträffande de av riksdagen ensam antagna familjepensionsbestämmelserna

för riksdagens verk föreslår utskottet, med beaktande av innehållet i

1 § 3 mom. andra stycket, att orden »av Kungl. Majit och riksdagen antagna»

utgå.

För tillämpningen av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente beträffande

befattningshavare, vilka ägt familjepensionsrätt före reglementets

ikraftträdande för vederbörande förvaltningsområde, gälla jämlikt särskilda

stadganden vissa avvikelser från reglementets bestämmelser. Dessa avvikelser

ha betingats av förbehåll i mellan staten och respektive familjepensionskassor

träffade överenskommelser. I 2 punkten av övergångsbestämmelserna

till det föreslagna nya familjepensionsreglementet har föreskrivits, att nämnda

stadganden i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse vid det nya

reglementets tillämpning. En sådan anordning finner utskottet lämplig. Ehuru

någon juridisk skyldighet icke lärer föreligga för staten att bibehålla ifrågavarande

undantagsbestämmelser i kraft jämväl i förhållande till den nya

familjepensionsförfattningen — då ju vederbörande befattningshavare skulle

äga kvarstå å hittills gällande familjepensionsbestämmelser — skulle det å

andra sidan framsta såsom obilligt mot befattningshavarna att av dem kräva

avstående från redan befintliga förmåner såsom villkor för rätt att övergå

till den nya författningen.

Utskottet har emellertid uppmärksammat, att bland de undantagsstadganden,

som enligt 2 punkten övergångsbestämmelserna alltjämt skulle iakttagas

beträffande den, som före ikraftträdandet av 1936 års familjepensionsreglemente

ägt familjepensionsrätt, angivits stadgandet i 2 punkten av de

till sistnämnda reglemente hörande övergångsbestämmelserna. Detta stadgande

är av följande lydelse:

»I fråga om den som vid reglementets ikraftträdande för det förvaltningsområde,

till vilket han hör, innehade icke-ordinarie befattning med en

daglig tjänstgöringstid, motsvarande minst hälften av den för ordinarie befattningshavare

bestämda, eller ock anställning av beskaffenhet och under

förutsättningar, som i 1 § tjänstepensionsreglementet för arbetare sägs, och

som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den

män detta ej följer av 4 § 4 mom. här ovan — för bestämmande av familjepension

at hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han,

innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan befattning

eller anställning.»

Såväl av stadgandets avfattning som av de uttalanden, vilka gjorts vid detsammas

tillkomst (prop. nr 201/1936, sid. 98 ff.) framgår, att stadgandet

föi sin tillämplighet icke förutsätter, att vederbörande befattningshavare

före ikraftträdandet av 1936 års familjepensionsreglemente ägt familjepensionsrätt

för sin befattning. Elt genomförande av det i propositionen framlagda

förslaget skulle därför i sadant fall, där familjepensionsrätt icke förelegat

vid ikrafttiädandet av 1936 ars reglemente men befattningshavaren

sedermera vunnit sadan rätt under nämnda reglementes giltighetstid, kunna

medföra en försämring i fråga örn rätten att räkna tjänstår för familjepen
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

sion. Då en dylik konsekvens synes utskottet mindre tilltalande, vill utskottet

föreslå, att sådan jämkning vidtages i det i propositionen framlagda förslaget,

att bestämmelsen om fortsatt tillämpning av omförmälda stadgande

i 2 punkten av övergångsbestämmelserna till 1936 års familjepensionsreglemente

överflyttas från 2 punkten till 4 punkten av övergångsbestämmelserna

till den nya familjepensionsförfattningen. I enlighet härmed har utskottet i

sitt förslag upptagit en bestämmelse i ämnet i 4 punkten c). Utformningen

av nämnda bestämmelse torde icke tarva särskild motivering. Jämkningen

har föranlett vissa ändringar av redaktionell art i 1 punkten andra stycket

samt i 2 punkten av övergångsbestämmelserna.

På grund av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må

1) för sin del godkänna härvid fogat, såsom utskottets förslag

betecknat förslag till allmänt tjänstepensionsreglemente

(Bilaga A);

2) för sin del godkänna härvid fogat, såsom utskottets förslag

betecknat förslag till allmänt familjepensionsreglemente

(Bilaga B);

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen anförts utfärda bestämmelser

örn tillämpning av allmänna tjänstepensionsreglementet och

allmänna familjepensionsreglementet i vissa fall å tjänstemän

avgångna med pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet,

örn pensionstillägg åt vissa tjänstemän avgångna med pension

enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet,

om förhöjda pensioner för vissa rikstelefonister, å vilka

allmänna tjänstepensionsreglementet erhåller tillämpning,

samt

om reglering av pensionsrätten för lärare, å vilka allmänna

tjänstepensionsreglementet erhåller tillämpning och som

före reglementets ikraftträdande innehaft rektorsförordnande;
4)

bemyndiga Kungl. Majit

att förordna örn utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt

civila eller militära tjänstepensionsreglementet mot förtidslivränta,

att, dår tjänstepension eller familjepension enligt annan

pensionsförfattning än allmänna tjänstepensionsreglementet

eller allmänna familjepensionsreglementet sammanträffar

med förmån enligt något av dessa reglementen, medgiva undantag

från de bestämmelser angående sammanträffande av

förmåner, som må finnas meddelade i den andra pensionsförfattningen,

samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

3

att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa

sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som innefattas

i allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna

familjepensionsreglementet;

5) medgiva, att beträffande sådan förste postexpeditör och

postexpeditör samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör,

vilken enligt riksdagens beslut personligen i lönehänseende

placerats i lönegrad närmast högre än den, till vilken

vederbörande befattning hör, må vid tillämpning av allmänna

tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

lända till efterrättelse det tjänstepensionsunderlag

respektive familjepensionsunderlag och det tjänstepensionsavdrag

respektive familjepensionsavdrag, som jämlikt reglementena

gälla för den lönegrad, enligt vilken vederbörandes

avlöning utgår;

B) att motionerna I: 256, 257, 258 och 259 samt II: 353, 354,

355 och 356 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

samt

C) att motionen II: 352, i den mån den icke besvarats genom

vad utskottet under punkten A) hemställt, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 december 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling*, Nordborg, Sandén, Nilsson i

Mölndal*, von Horn, Sundvik, Bodin i Visby och Albertsson*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, K. A. Westman, Gustavson i

Västerås, Hilding, Sundberg, Ericsson i Kinna och Nilsson i Landskrona*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer se sid. 120.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Bilaga A.

Kungl. Maj.ts förslag:

Utskottets förslag:

Förslag

till

reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens

tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet).

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga

tillämpning å:

a) ordinarie tjänsteman, som är underkastad civila avlöningsreglementet;

b) justitieråd och regeringsråd;

c) chefen för rasbiologiska institutet och följande vid universitet eller vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda ordinarie tjänstemän, nämligen

professor, prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator

och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska avdelning;
d)

ordinarie beställningshavare, som är underkastad militära avlöningsreglementet;
e)

beställningshavare tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet intagna

löneplanen Mb;

f) extra ordinarie tjänsteman, som är underkastad civila eller militära

icke-ordinariereglementet eller militära avlöningsreglementet; samt

g) tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning.

2 mom. Kungl. Majit äger besluta, att reglementets bestämmelser, i vad de

avse tjänstemän som omförmälas i 12 §, skola lända till efterrättelse jämväl

för annan icke-ordinarie anställningshavare än i 1 mom. f) eller g) sägs, där

anställningshavaren åtnjuter avlöning enligt civila eller militära avlöningsreglementet

eller enligt civila eller militära icke-ordinariereglementet, så ock

eljest där särskilda skäl därtill äro.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om

tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga

delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvarsväsendet.

Vad i reglementet sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat

framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Majit

och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

55

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats

av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av

förstnämnda slag anses icke bestämmelser örn pensionering av försvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt

enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §•

1 mom. Från reglementets tillämpning är undantagen

a) innehavare av annan ordinarie tjänst, som tillsättes medelst förordnande

tills vidare, än befattningen såsom chef för försäkringsinspektionen, såvitt

angår dylik tjänst;

b) innehavare av i 1 § 1 mom. c) avsedd professorstjänst, därest avlöningsbelopp

för tjänsten icke angivits i vederbörande för professorer gällande avlöningsstat

samt Kungl. Maj:t särskilt förordnat, att reglementet icke skall

äga tillämpning å tjänsten; samt

c) extra ordinarie tjänsteman, vilkens dagliga tjänstgöringstid vid ett och

samma verk understiger hälften av den för ordinarie tjänstemän vid verket

föreskrivna.

2 mom. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, är ock från reglementets

tillämpning undantagen tjänsteman, vilken vid statens övertagande helt

eller delvis av enskilt företag eller i samband med dylikt företags nedläggande

övergått till befattning, som avses i reglementet,

3 §.

1 mom. Avgår justitieråd eller regeringsråd från sin tjänst för tillträdande

av annan med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad tjänst än som

i 23 § avses, av statsrådsämbete eller av annan befattning i statens tjänst,

som icke är förenad med pensionsrätt enligt detta reglemente, eller för fullgörande

av något av Kungl. Majit meddelat uppdrag, för vilket ersättning

av statsmedel utgår, skall, så länge han i oavbruten följd innehar sådan

befattning eller sådant uppdrag, i pensionshänseende så anses, som om han

alltjämt kvarstode i justitieråds- eller regeringsrådsämbetet. I fråga örn avgång

från tjänst, som ej är att hänföra till domarämbete, skall dock härvid

gälla vad för den innehavda tjänsten är stadgat.

2 mom. Försättes ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman i disponibilitet,

skall, därest han åtnjuter exspektansarvode eller annan eljest med rätt

till pension icke förenad avlöning av statsmedel till belopp ej understigande

tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen,

i pensionshänseende så anses, som örn han alltjämt kvarstode i

nämnda befattning.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande

annan tjänsteman, som försättes i disponibilitet mot åtnjutande av

disponibilitetsarvode.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta reglemente skall avlöning,

ersättning av statsmedel, exspektansarvpde eller disponibilitetsarvode

åt tjänsteman, som avses i denna paragraf, betraktas som lön.

4 §■

Tjänsteman, a vilken detta reglemente äger tillämpning, har att vidkännas

tjänstepensionsavdrag samt är efter avgång från tjänsten berättigad att åtnjuta

tjänstepension eller tjänstelivränta, allt enligt de föreskrifter och under

de villkor, som innehallas i reglementet jämte de närmare bestämmelser,

som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Majit.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser örn ordinarie tjänstemans

skyldighet att avgå från tjänsten m. m.

5 §.

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller

tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 13 § 2 mom. och 24 § 1 mom. av Kungl. Majit; samt

b) i andra fall beträffande tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande

verks styrelse och beträffande annan tjänsteman av statskontoret.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas

av den här ovan under b) omförmälda myndigheten.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om tjänstepensionsavdrag.

6 §■

Från och med den dag, då tjänsteman blir underkastad reglementets bestämmelser,

intill dess avgång ur tjänst äger rum skall tjänstemannen tillkommande

lön minskas med tjäitstepensionsavdrag.

Innehar tjänsteman samtidigt mer än en befattning med pensionsrätt enligt

reglementet, verkställes pensionsavdrag i varje sådan befattning, dock

att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande innehar

icke-ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda

befattning.

7 §■

1 mom. Såsom tjänstepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i 2

och 3 mom. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft

under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie tjänst nedflyttats till lägre lönegrad eller tjänstepensionsavdraget

för ordinarie befattning eljest nedsatts, skall nedsättningen likväl

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

57

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade

befattningen.

Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning

beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats

till tjänst med lägre tjänstepensionsavdrag.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

skola, där ej annat följer av stadgandet i 4 morn., t jänstepensionsav dragen

för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna

angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

A

1

54

13

129

25

339

2

57

14

141

26

366

3

63

15

156

27

393

4

66

16

171

28

420

5

69

17

186

29 ''

447

6

72

18

204

30

474

7

78

19

222

31

492

8

84

20

222

32

504

%

9

90

21

243

33

516

10

99

22

267

34

525

11

108

23

291

12

117

24

315

B

1

492

2

523

3

561

C

1

360

7

483

13

606

2

372

8

498

14

612

3

384

9

510

15

612

4

420

10

528

16

654

5

468

11

546

17

654

6

468

12

591

D

—

393

E

1

384

6

420

11

468

2

402

7

420

12

468

3

402

8

420

13

468

4

402

9

420

14

468

5

402

10

468

F

—

243

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

i Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Oa

1

96

3

288

5

414

2

183

4

363

6

492

Ob

1

516

3

561

2

528

4

606

UO

1

105

2

129

3

156

Ca

1

54

11

108

21

243

2

57

12

117

22

267

3

63

13

129

23

291

4

66

14

141

24

315

5

69

15

156

25

339

G

72

16

171

26

366

7

78

17

186

27

393

8

84

18

204

28

420

9

90

19

222

29

447

10

99

20

222

30

474

Cb

1

492

2

510

3

1

561

C. Beställningar, som avses i manskapsaviöningsregiementet.

Löneplan

Tjänste-

Lönegrad

pensionsavdrag

kronor

Mb

1

72

2

78

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Eo, MEo

1

51

6

69

11

99

2

54

7

72

12

108

3

57

8

78

13

117

4

63

9

84

14

129

5

66

10

90

15

141

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

59

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

Löneplan

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Eo, MEo

16

156

21

222

26

339

17

171

22

243

27 ''

366

18

186

23

267

28

393

19

204

24

291

29

420

20

204

25

315

30

447

Oc

1

78

Ek

1

45

4

45

7

51

2

45

5

45

8

54

3

45

6

48

U

1

45

2

45

För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,

utgör tjänstepensionsavdraget för år räknat det belopp, som enligt vad ovan

sägs gäller för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen,

dock skall pensionsavdraget för andra tjänstemän med lön enligt

löneplan C civila avlöningsreglementet än cheferna för ifrågavarande inspektioner

utgöra 474 kronor.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

utgör tjänstepensionsavdraget det belopp, som gäller för motsvarande

ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie

tjänstemän utgöra tjänstepensionsavdragen för år räknat:

för justitieråd och regeringsråd 654 kronor,

för landshövding 654 kronor,

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för

arkitekturskolan, det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan det belopp, som enligt

2 mom. gäller för lönegraden A 24,

för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 492 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 366 kronor,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet det belopp, som enligt 2

mom. gäller för lönegraden A 26.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.

Maj :t antingen bestämma den lönegrad befattningen skall anses med avseende

å tjänstepensionsavdrag tillhöra eller ock fastställa särskilt tjänstepensionsavdrag.

A mom. För tjänsteman, som av annan anledning än offentligt uppdrag

erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag å

lönen, så ock för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid

skall vidtagas en mot nedsättningen eller avkortningen svarande minskning

av tjänstepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat,

som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till närmast

högre sålunda delbara tal.

3 avd. Örn ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m.

8 §•

1 mom. Ordinarie innehavare av domarämbete, med undantag av vattenrättsingenjör,

är skyldig att avgå från tjänsten, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med två år överstiger hans ålder vid

pensionsålderns inträde, eller ock under tillhopa sex månader efter pensionsålderns

inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande

av offentligt uppdrag;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) oavbrutet under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet av

annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag samt befinnes till

följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till

följd av nedsatt arbetsförmåga för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst.

2 mom. Annan ordinarie tjänsteman än i 1 mom. avses är skyldig att avgå

från tjänsten, därest han

a) i fråga om tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial,

uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, den myndighet,

som äger pröva frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av

pension, anledning antaga att tjänstemannen kan tjänstgöra i sådan annan

befattning till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,

huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Maj:ts prövning

eller, där prövningen av nämnda fråga enligt Kungl. Maj:ts beslut ankommer

på myndigheten, av denna upptagas till avgörande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

61

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

Vad sålunda stadgats skall icke föranleda

inskränkning i den vidsträcktare

avgångsskyldighet, som på grund

av beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen

må vara för viss tjänsteman gällande.

3 mom. I fråga om i 2 mom. avsedd

Vad i detta moment stadgats skall

icke föranleda inskränkning i den vidsträcktare

avgångsskyldighet, som på

grund av beslut av Kungl. Majit och

riksdagen må vara för viss tjänsteman

gällande.

tjänsteman, som tillsatts medelst full
-

makt eller konstitutorial, må den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda,

då synnerliga skäl därtill äro, medgiva tjänstemannen anstånd med

avsked efter pensionsålderns inträde, så länge han är fullt tjänstduglig, dock

icke längre tid än sammanlagt ett år.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Majit beträffande

tjänsteman, varom förmäles i nästföregående stycke, medgiva kvarstående

i tjänst längre tid efter pensionsålderns inträde än där sägs, dock icke i

något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

A mom. Befinnes i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina

tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 2 mom. första

stycket sägs, må Kungl. Majit, därest för tjänstemannen högst fem ar återstå

till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från tjänsten

och entlediga honom.

Tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande

i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap.

5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Majit, jämväl i annat

fall än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

5 mom. Icke-ordinarie befattningshavare må ej bibehållas i sin befattning,

därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns

inträde, Kungl. Maj :t dock obetaget att, da särskilda omständigheter

därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare

sammanlagt högst två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs,

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i

2 mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.

9 §■ •

1 mom. För ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst fullmakt eller

konstitutorial, så ock för icke-ordinarie befattningar med undantag av befattningarna

såsom chef för bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspeklionen,

inträder pensionsåldern vid den tid, som nedan i denna paragraf angives.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Har ordinarie tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttats till tjänst,

för vilken gäller annan pensionsålder, skall dock den nya pensionsåldern icke

tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd

tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.

2 mom. För sådana i 1 mom. avsedda befattningar, som äro hänförda till

viss löneplan, inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter

det befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila

avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

A (

1-12

60

l

13-34

65

B

1-3

65

D

—

63

F

—

63

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära

avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

1

1—3

50

Oa {

4, 5

55

1

6

•

60

Ob |

1, 2

3

60

65

UO |

1, 2

3

50

60

Ca |

1—12

13-30

60

63

Cb

1, 3

65

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Löneplan

•

Lönegrad

Levnadsår

Mb

1

55

2

50

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

63

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

Eo, MEo |

1-13

60

13-30

65

Oc

1

50

Ek

co

1

»—t

60

U

1, 2

60

För här avsedd tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,

inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter det

tjänstemannen uppnått den levnadsålder, som här ovan upptages för den

lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller, vad angår

tjänsteman med lön enligt löneplan C civila avlöningsreglementet, en

levnadsålder av 65 år.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

tillämpas den pensionsålder, som gäller för motsvarande ordinarie

tjänstemän.

För innehavare av vissa i civila och militära avlöningsreglementena avsedda

befattningar skall utan hinder av vad under A och B här ovan sägs

gälla den pensionsålder, som angives i den såsom bilaga A till reglementet

fogade pensionsåldersförteckningen.

För extra ordinarie befattningar äger Kungl. Maj :t, med avvikelse från vad

i detta moment i övrigt stadgats, fastställa särskild pensionsålder.

3 mom. För i 1 mom. avsedda befattningar, vilka ej äro hänförliga till

viss löneplan, inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter

det befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:

för ordinarie tjänsteman......................................65 år,

» icke-ordinarie anställningshavare: den levnadsålder, som av Kungl.

Majit fastställts.

4 mom. För beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet och

manskapsavlöningsreglementet, inträder pensionsåldern, där den i 2 mom.

avsedda levnadsåldern uppnås under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången

av mars månad, men eljest vid utgången av september månad.

För övriga befattningar inträder pensionsåldern, där ej annat följer av i

reglementet meddelade särskilda bestämmelser, vid utgången av den kalendermånad,

under vilken stadgad levnadsålder uppnås.

10 §.

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande

av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befattning, som

är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän

lag är att hänföra till olycksfall i arbete.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning

jämväl där tjänsteman på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående

stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller

i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmärs

i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

11 §•

1 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande,

samt innehavare av befattning såsom chef för bank- och fondinspektionen

eller sparbanksinspektionen skall frågan örn tjänstemannens rätt att

komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, avgöras

i sammanhang med beslut om förordnandes upphörande, så ock då

meddelat förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande.

2 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, samt annan icke-ordinarie befattningshavare än i 1 mom.

sägs må beslut om avsked eller entledigande icke meddelas utan att frågan

örn tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan

fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet

avgöres. Vad nu sagts har dock icke avseende å innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen.

Underlåter tjänsteman, som i nästföregående stycke avses, att söka avsked

eller entledigande, ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande

förhållande föreligger, som enligt 8 § 1, 2 eller 5 mom. bör föranleda hans

avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan

örn tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att,

därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga tjänstemannen eller göra

hemställan om hans entledigande.

3 mom. I fall, varom förmäles i 8 § 4 morn., må beslut om entledigande

icke meddelas utan att tjänstemannen erhållit tillfälle att inkomma med yttrande

i ärendet.

4 avd. Om tjänstepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

12 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å dels ordinarie tjänstemän,

som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial, dels ock icke-ordinarie

befattningshavare med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen

samt sparbanksinspektionen.

13 §.

1 mom. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av tjänstepension

tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första

stycket, i detta kapitel avsedd tjänsteman,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,

och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

65

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

b) i fall som avses i 8 § 1 mom. b), 8 § 2 mom. första stycket b) eller

8 § 5 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 8 § 1 mom. c), 8 § 2 mom. första stycket c) eller 8 §

5 mom. första stycket c), så ock där tjänsteman med tillämpning av bestämmelserna

i 8 § 4 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att tjänsteman icke må komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension,

därest han i den ordning, varom i 8 § 2 mom. andra stycket förmäles,

prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande

innehar icke-ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade

med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande

av tjänstepension vid avgång allenast från den icke-ordinarie befattningen

och ej heller vid samtidig avgång från båda tjänsterna bekomma mer än en

pension.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde

frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Majit medgivas rätt att

därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången

finnes icke vara stridande mot statens intressen och under förutsättning

tillika

a) beträffande innehavare av beställning vid försvarsväsendet, för vilken

pensionsåldern vid den i 9 § 4 mom. angivna tid inträder efter det beställningshavaren

uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, att han innehar

minst 20 respektive 25 tjänstår; samt

b) beträffande annan tjänsteman, att han innehar minst det antal tjänstår,

som erfordras för erhållande av hel pension.

Genom fullmakt tillsatt tjänsteman, som är innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen, må ock av Kungl. Majit kunna medgivas rätt

att komma i åtnjutande av förtidspension, därest tjänstemannen entledigas

utan att han själv därom uttryckt önskan och utan att på grund av i detta

reglemente meddelade bestämmelser skyldighet att avgå från tjänsten föreligger.

3 mom. Ilar tjänsteman genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd

lill avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning i statens tjänst

eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har

han genom laga kraft ägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd

tjänst av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap

17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande tjänsteman beslut, som i nästföregående stycke avses,

meddelats men ej vunnit laga kraft, eller tjänsteman hålles häklad för brott

vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsätt

ning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller tjänsteman av polismyndighet

kvarliålles såsom misstänkt för sådant brott, må frågan örn tjänstemannens

rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning,

så länge sådant förhållande föreligger.

Bihang lill riksdagens protokoll IDA]. 8 saini. Nr 78.

I)

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

14 §.

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp saint, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång

från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens

frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till

mistning på viss tid av innehavd tjänst, icke må åtnjuta pension för tjänsten

före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare sådant

beslut föreligger, som i 13 § 3 mom. första stycket avses, pensionen skall

upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken beslutet

vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 600

kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel

av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan anhörig

rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

A mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de

närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit; vederbörande myndighet

likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

15 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,

där ej annat föranledes av stadgandena i 2—4 mom. här nedan, dels

av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 16 § skall för

tjänstemannen tillämpas, dels ock av den tid tjänstemannen enligt 17 § äger

tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

i 18—21 §§.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,

tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstår, varom

förmäles i 18 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension för den

som omedelbart före ändringen innehade tjänsten likväl icke understiga del

belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum och,

i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas den tid.

varmed sänkningen skett.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande or

dinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan

tjänst.

3 mom. Har tjänsteman tidigare innehaft med tjänstepensionsrätt för
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

67

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

enad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid, eller befattning

av det slag, som i 23 § c) detta reglemente avses, och åtnjuter han icke

tjänstepension för nämnda befattning, skall — så framt tjänstemannen innehaft

befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande av

tjänstepension för densamma, om avgången från befattningen skett på hans

egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens tjänst

— vid bestämmande av tjänstepensionens grundbelopp iakttagas, att detsamma

icke må understiga grundbeloppet av tjänstepension för den tidigare

innehavda tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde

vid förordnandets upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där tjänsteman tidigare

innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i 23 § b), under

tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas, eller annan

med tjänstepensionsrätt förenad befattning vid inträdet av för densamma

stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjuter tjänstepension för

den tidigare innehavda befattningen.

4 morn. Där tjänsteman, som samtidigt avgår från ordinarie tjänst och

sådan icke-ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande

av den ordinarie tjänstens utövande, på grund av bestämmelsen i 13 §

1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension,

skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna

beräknade grundbeloppen.

Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från icke-ordinarie med

tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenade befattningar, vilka innehavas

med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas grundbelopp

sammanlagt icke överstiga det högsta av tjänstepensionsunderlagen för tjänsterna.

Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.

5 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 eller,

i fråga örn grundbelopp understigande 1,680 kronor, med 6 jämnt delbart

krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

16 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2 eller 3 mom. gäller för den befattning, från vilken avgången sker.

Ilar den tjänst, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare

tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga örn tjänsteman som

avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive

förtidspension icke tillämpas högre tjänstepensionsunderlag än som motsvarar

en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta tjänstepensionsunderlag,

vilka må hava varit för tjänstemannen gällande under varl och ett

av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med tjänstepensionsrätt

förenad anställning.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

utgöra tjänstepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda

lönegraderna angivas:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

A

1

1,776

13

3,300

25

6,360

2

1,884

14

3,528

26

6,696

3

1,980

15

3,768

27

7,020

4

2,076

16

3,996

28

7,356

5

2,184

17

4,236

29

7,680

G

2,280

18

4,500

30

8,016

7

2,376

19

4,800

31

8,268

8

2,484

20

4,800

32

8,436

9

2,616

21

5,124

33

8,580

10

2,760

22

5,436

34

8,736

11

2,916

23

5,736

12

3,072

24

6,036

B

1

8,268

2

8,820

3

9,372

D

—

7,020

F

—

5,124

B. Ordinarie beställningar, som avses i

militära avlöningsreglementet.

1

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Oa

1

2,724

3

5,712

5

7,296

2

4,200

4

6,648

6

8,268

Ob

1

8,580

2

8,820

3

9,372

UO

1

2,844

2

3,312

H-

3

3,780

t

Ca

1

1,776

11

2,916

21

5,124

2

1,884

12

3,072

22

5,436

3

1,980

13

3,300

23

5,736

4

2,076

14

3,528

24

6,036

5

2,184

15

3,768

25 ‘

6,360

6

2,280

16

3,996

26 59

6,696

7

2,376

17

4,236

:i27

7,020

8

2,484

18

4,500

28

7,356

9

2,616

19

4,800

29

7,680

10

2,760

20

4,800

30

8,016

Cb

1

8,268

3

9,372

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

69

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Tjänstepensions- j

Löneplan

Lönegrad

underlag

kronor

Mb

1

2,256

2

2,400

D. Extra ordinarie befattningar.

Löne-

plan

Löne-

grad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Eo, MEo

1

1,680

11

2,760

21

4,800

2

1,776

12

2,916

22

5,124

3

1,884

13

3,072

23

5,436

4

1,980

14

3,300

24

5,736

5

2,076

15

3,528

25

6,036

6

2,181

16

3,768

26

6,360

7

2,280

17

3,996

27

6,696

8

2,376

18

4,236

28

7,020

9

2,484

19

4,500

29

7,356

10

2,616

20

4,500

30

7,680

Oc

1

2,400

Ek

1

1,500

4

1,500

7

1,680

2

1,500

5

1,500

8

1,776

3

1,500

6

1,590

U

1

1,500

2

1,500

1

För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning, utgör

tjänstepensionsunderlaget det belopp, som enligt vad ovan sägs gäller

för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller,

vad angår tjänsteman med lön enligt löneplan C civila avlöningsreglementet,

8,016 kronor.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

tillämpas de tjänstepensionsunderlag, som gälla för motsvarande

ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie tjänstemän

skola gälla följande tjänstepensionsunderlag:

för justitieråd och regeringsråd 10,920 kronor,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets utlåtande Nr 78

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

för landshövding 10,920 kronor,

för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 8,268 kronor, samt

för innehavare av befattning vid universitet eller karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 6,696 kronor.

I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.

Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende å tjänstepensionsunderlag

skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt tjänstepensionsunderlag.

17 §.

1 morn. Såsom tjcinstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,

under vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken

tjänsteman av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag vidkänts

C-avdrag å lönen eller, i fråga om tjänsteman som icke åtnjuter avlöning

enligt något av de i 1 § 1 mom. angivna avlöningsreglementena, eljest

avstått samtliga kontanta avlöningsförmåner.

Tid, under vilken icke-ordinarie tjänsteman haft avkortad tjänstgöring,

skall vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom i

nästföregående stycke förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot

avkortningen i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels tid, varunder

tjänsteman varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i

detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser

med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels

ock tid i övrigt, vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de

andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda

varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats

enligt föreskrifterna i 1 mom.

Såsom inskränkning i vad nu stadgats gäller, att tid varunder tjänsteman

innehaft beställning å reservstat vid försvarsväsendet må tillgodoräknas endast

i den mån i delta reglemente meddelade särskilda bestämmelser därtill

föranleda.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, om och

i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder tjänsteman, i andra

fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom

statens tjänst.

i mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att

tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad'' befattning innehafts

skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning

beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar tiden

för samtidigt innehav av befattningarna. Sker avgång samtidigt från mer än

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

71

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

en med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenad befattning, skall

vad sålunda stadgats lända till efterrättelse med avseende å tjänstårsberäkning

för varje särskild avgångstjänst.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

18 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan

tjänsteman räkna minst 30 eller — i fråga om ordinarie befattning, upptagen

i den såsom bilaga B till detta reglemente fogade tjänståldersförteckningen,

eller icke-ordinarie befattning, som av Kungl. Majit förklarats vara i pensionshänseende

likställd med dylik ordinarie befattning — minst 25 tjänstår,

utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med tjänstepensionsunderlaget.

Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad pension, vars grundbelopp

motsvarar tjänstepensionsunderlaget minskat med V120 eller, där för

hel pension erfordras allenast 25 tjänstår, med V100 för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår understiger 30 respektive 25.

19 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för tjänstemannen gällande

tjänstepensionsunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad

tjänstgöringstid, nämnda underlag reducerat i samma omfattning,

som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande tjänsteman, som avgår

efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt

de i 18 § angivna grunderna.

20 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 18 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av tjänstepensionsunderlaget

eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid,

av nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som vid avgången

gällt i fråga örn lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom överstiger

grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen,

därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning

till pensionsålderns inträde.

21 §.

1 mom. Grundbeloppet av förtidspension, varom förmäles i 13 § 2 mom.

första stycket, bestämmes enligt de i 18 § angivna grunderna men skall för

tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara

minskat med Vibo eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, Viso för

varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått

till nämnda tidpunkt.

2 morn. Grundbeloppet av förtidspension, som avses i 13 § 2 mom. andra

stycket, bestämmes enligt de grunder, som i 24 § 3 mom. första och andra

styckena stadgas beträffande förordnandepension.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag:

Rörligt tillägg.

Utskottets förslag:

22 §.

1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där iner än en pension

enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt

vederbörliga avlöningsreglementen gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie

och extra ordinarie tjänstemän vid den civila och militära statsför
-

valtningen.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å

grundbeloppet för månad.

Härvid skall dock iakttagas, att

tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 600 kronor,

och ej heller å däri ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal.

3 mom.

de tabeller och

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å

grundbeloppet för månad.

Härvid skall dock iakttagas, att

tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 500 kronor,

celi ej heller å däri ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal.

Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit

anvisningar, som må finnas erforderliga.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

23 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad

anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt

sparbanksinspektionen.

24 §.

1 mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för viss

tid, äger rätt att vid avgång från befattningen, som tillika innefattar avgång

ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension (förordnandepension),

a) därest tjänsten av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd;

b) i fall som avses i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c) eller i 8 § 4

mom. andra stycket;

c) därest — utan att sådant fall är för handen som avses under a) eller

b) här ovan — förordnandet utlöper och av annan anledning än av tjänstemannen

därom uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande;

samt

d) därest, i fråga om tjänsteman som är innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen, tjänstemannen entledigas på grund av stadgandet

i sistnämnda lagrum.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

73

Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:

Innehavare av befattning såsom chef för försäkringsinspektionen, bankoch

fondinspektionen eller sparbanksinspektionen äger rätt att vid avgång

från befattningen, som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i

åtnjutande av förordnandepension, därest sådant fall föreligger, som avses

under a) här ovan eller i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c) respektive

8 § 5 mom. första stycket b) eller c), så ock eljest därest förordnandet upphäves

utan att tjänstemannen därom uttryckt önskan.

Vad i 13 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga örn

pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av förordnandepension gäller vad nedan

i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 14 och 22 §§

äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år eller avgången är föranledd av

olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget

(grundbelopp av hel pension);

b) eljest tjänstepensionsunderlaget, minskat med Vieo-del för varje full

fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 24/ieodelar

(grundbelopp av avkortad pension).

I fråga örn den som vid tjänstens tillträdande innehade annan med

tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej

må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, örn tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna

gällande tjänstepensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan

underlagen för de båda befattningarna. Dylik ökning må dock äga rum endast

om tjänstepensionsunderlaget för den tjänst, från vilken avgång sker, är större

än underlaget för den tidigare innehavda tjänsten.

Vad i 15 § 2 mom. första stycket samt 15 § 3 och 5 mom. stadgas skall

i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt

bestämmelserna i denna paragraf.

4 morn. Tjänstepensionsunderlagen för de i denna paragraf avsedda befattningarna

utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, tillhörande iöneplan C civila avlöningsreglementet.

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

1

6,000

7

8,040

13

10,080

2

6.180

8

8,280

14

10,200

3

6,4 20

9

8,520

15

10,200

4

7,020

10

8,820

16

10,920

5

7,800

11

9,120

17

10,920

6

7,800

12

9,840

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

B. Ordinarie befattningar, tillhörande lönepian E civila avlöningsreglementet.

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

1

6,420

6

7,020

11

7,800

2

6,720

7

7,020

12

7,800

3

6,720

8

7,020

13

7,800

4

6,720

9

7,020

14

7,800

5

6,720

10

7,800

C. Ordinarie beställningar, tillhörande någon av löneplanerna Ob eller Cb

militära avlöningsreglementet:

beställning tillhörande lönegraden Ob 4: 10,080 kronor,

beställning tillhörande lönegraden Cb 2: 8,520 kronor.

D. Övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 10,200 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 8,280 kronor.

25 §.

1 mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för begränsad

anställningstid, är vid avgång från tjänsten, som tillika innefattar

avgång ur statens tjänst,

a) därest han innehaft tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma

längst må meddelas, så ock i fall, som avses i 8 § 4 mom. andra

stycket, försäkrad till erhållande av tjänstepension från och med månaden

näst efter den, under vilken han fyller 65 år (uppskjuten pension); samt

b) i fall, som avses i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c), berättigad att

komma i åtnjutande av tjänstepension (invalidpension, sjukpension).

Vad i 13 § 3 moni. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga örn

pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga örn grundbeloppet av pension, som avses i 1 morn., gäller

vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 14 och

22 §§ äga motsvarande tillämpning, dock med den inskränkning i fråga

om uppskjuten pensions utgående, som följer av stadgandet i 1 mom. första

stycket a) här ovan.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av här avsedd pension bestämmes av

det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget ävensom, såvitt gäller

uppskjuten pension, av den tid varunder tjänsten innehafts. Härvid iakttages
a)

beträffande uppskjuten pension, att grundbeloppet av sådan pension

bestämmes med tillämpning av de i 18 § meddelade stadgandena angående

avkortad pension;

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

75

Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:

b) beträffande invalidpension, att grundbeloppet av dylik pension fastställes

enligt den i 19 § meddelade föreskriften angående tjänstepension av

sådant slag; samt

c) beträffande sjukpension, att grundbeloppet av sådan pension skall motsvara

75 procent av tjänstepensionsunderlaget.

I fråga örn den som vid förordnandets tillträdande innehade annan med

tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej

må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning.

Vad i 15 § 2 mom. första stycket samt 15 § 3 och 5 mom. stadgas skall

i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt

bestämmelserna i denna paragraf.

4 mom. Tjänstepensionsunderlagen för de i denna paragraf avsedda befattningarna

utgöra de belopp, vilka enligt 16 § 2 mom. gälla för befattningar

i nedan angivna lönegrader, nämligen

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan lönegraden A 24,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet lönegraden A 26.

Vid beräkning av uppskjuten pension skall tillämpas en tjänstålder för

hel pension av 30 eller, i fråga om befattning som är upptagen i bilaga B

till reglementet, 25 år.

5 morn. Tillträder den som är försäkrad till erhållande av uppskjuten

pension ånyo med tjänstepensionsrätt förenad anställning, upphör hans rätt

till uppskjuten pension.

6 mom. Har den som äger rätt till uppskjuten pension, innan denna börjat

utgå, blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit

folkpension enligt gällande lag örn folkpensionering, skall på därom gjord

ansökning rätten till uppskjuten pension utbytas mot en genast börjande

pension.

Grundbeloppet för år räknat av sådan tjänstepension bestämmes enligt

grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp att, då hänsyn

icke tages till rörligt tillägg, pensionens värde vid den tidpunkt, från och

med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den

uppskjutna pensionen. Grundbeloppet skall likväl lägst motsvara 50 procent

av den uppskjutna pensionens grundbelopp.

I övrigt skola föreskrifterna i 14 och 22 §§ äga motsvarande tillämpning

nied den avvikelsen från vad i 14 § 2 mom. första stycket stadgas, att pensionen

utgår från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat

löi>a, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen örn genast

börjande pension gjorts.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

5 avd. Om tjänstelivränta.

26 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, av

gått ur statens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension för

den av honom vid avgångstillfället innehavda befattningen, är berättigad att

på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen

till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag örn

folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft

anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt

enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser; samt

b) att tjänstemannen icke efter avgången men före den i första stycket a)

eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt

som nyss sagts.

Där tjänsteman samtidigt avgått från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie

befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie

tjänstens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade med

tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast komma i åtnjutande av

en tjänstelivränta.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i

14 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna

i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts

och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen

näst efter den, då tjänstepensionen upphört att utgå; dock att livränta i först

nämnda fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,

under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen

börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om

tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.

27 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat

föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för befatt
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

77

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

ningshavaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet

vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med

tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder

befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas

i 28 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den tjänst från vilken avgången ägt rum innehafts under

kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande

sätt som i 16 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;
b)

att tid, för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat, vid

tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två

tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den som avgått från tjänst, vilken avses i 23 §,

må tagas i betraktande allenast tid, under vilken tjänstemannen i oavbruten

följd före avgången innehaft nämnda tjänst.

2 mom. Föreligger beträffande den som äger rätt till tjänstelivränta sådant

fall som avses i 15 § 3 morn., skall vad i nämnda författningsrum föreskrives

om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp iakttagas vid fastställande

av livräntans belopp.

I övrigt skall vad i 14 § 3 morn., 15 § 2 och 4 morn., 24 § 3 mom. andra

stycket och 25 § 3 mom. andra stycket stadgas örn tjänstepension eller tjänstepensions

grundbelopp äga motsvarande tillämpning i fråga örn tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast

högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

28 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande

fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del

av tjänstepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller

påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 27 § 1 mom. sägs utökade

antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock minst av 120. Om

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är

mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt beräknade

beloppet skall minskas med x/10 procent för varje felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av

Kungl. Majit, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från

och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av

den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara

10 procent av den uppskjutna livräntans årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 13 § 3 mom. första .stycket

närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild

från tjänsten eller för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst dömd, i stället

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel

av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl

för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än

två tredjedelar.

6 avd. Om sammanträffande av förmåner.

29 §.

Örn den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente

avsedd tjänst vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller därvid eller sedermera

erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente eller

enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Marits prövning,

om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan

anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande

förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må allenast

en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

7 avd. Särskilda bestämmelser.

30 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad i 2—5 avd. stadgas skola för

vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan under 31—

36 §§ meddelas.

31 §.

Fjärde huvudtiteln.

Armén, marinen och flygvapnet.

1. I fråga örn beställningshavare, som tillhör någon av lönegraderna Oa

1—5 eller Uo 1 eller 2 samt för vilken pensionsåldern vid den i 9 § 4 mom.

angivna tid inträder efter det beställningshavaren uppnått en levnadsålder

av 50 eller 55 år, skall gälla, i stället för vad i 8 § 3 mom. andra stycket stadgas,

att Kungl. Majit må, då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva

kvarstående i tjänst sammanlagt högst fem år efter pensionsålderns

inträde.

2. Beställningshavare som avses i militära avlöningsreglementet eller

manskapsavlöningsreglementet må, oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår

tillgodoräknas följande tid, nämligen

a) officer (musikdirektör), underofficer (musikunderofficer), högbåtsman

och flaggkorpral tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år inne
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

79

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

haft med tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap

vid försvarsväsendet, samt annan beställningshavare två tredjedelar av sådan

tid;

b) beställningshavare, som från reservstat övergått till beställning på aktiv

stat, den tid, varunder lian i beställning å reservstat fullgjort tjänstgöring,

ävensom av tid i övrigt, varunder beställningshavaren tillhört reservstaten,

den del Kungl. Maj:t bestämmer;

c) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvarsväsendet

eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av andra

graden eller marinläkarstipendiat, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i

sådan anställning; samt

d) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid

såsom lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid

försvarsväsendet.

Annan icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet än extra ordinarie

fänrik må, oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår tillgodoräknas

två tredjedelar av den tid, under vilken han efter fyllda 21 år innehaft med

tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet.

Vid tjänstårsberäkning enligt bestämmelserna i denna punkt skall i fråga

örn avdrag bestämmelsen i 17 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

3. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär

personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension

pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill fyllda

70 år, örn han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder av

65 år, eller beställning tillhörande lönegraden Ob 4 eller Cb 2, och i annat fall

intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga

eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet ävensom vid sådan

övning eller större rustning, som till utrönande av arméns, marinens eller

flygvapnets krigsberedskap eller för utbildning av beväringens äldre årsklasser

eller landstormen eller eljest kan bliva särskilt anbefalld.

Erhåller pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,

då skyldigheten att kvarstå i reserven upphört, avsked från anställningen

i reserven, skall pensionen upphöra att utgå från och med månaden

näst efter den, varunder anställningen upphör.

Har pensionstagare, varom här är fråga, under tid då han är skyldig kvarstå

i reserven upphört att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt

tillstånd ingått i främmande makts krigstjänst, skall, ändå att avsked från

anställningen i reserven ej erhållits, pensionen upphöra att utgå från och

med månaden näst efter den, varunder pensionstagare!! förlorat svenskt medborgarskap

eller gått i främmande tjänst.

Där tjänstepension enligt vad här ovan sägs upphör all utgå, inträder i stället

rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 26—28 §§. I här avsett fall

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

utgör tjänstelivräntan, där ej sådant förhållande föreligger, varom i 28 §

3 mom. förmäles, en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall

skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande

större del, dock ej mera än två tredjedelar.

4. Har den som avgått från ordinarie beställning kommit i åtnjutande av

pension enligt gällande bestämmelser i fråga örn pensionering av försvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal, är han icke berättigad

att erhålla tjänstelivränta.

32 §.

Femte huvudtiteln.

1 morn. Statens skyddshem.

För befattning såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem skola

tillämpas det tjänstepensionsavdrag och det tjänstepensionsunderlag, som enligt

7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tilllämpas

de tjänstepensionsavdrag och tjänstepensionsunderlag, som enligt

7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:

för överläkare av 3:e klass...................... A 28

» » » 2:a » A 29

» » » lia » A 30,

dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet,

tjänstepensionsavdraget skall utgöra 492 kronor och tjänstepensionsunderlaget

8,268 kronor.

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka

skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag och det tjänstepensionsunderlag,

som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

4 mom. Länsstyrelserna.

1. För landshövding tillämpas en tjänstålder för hel pension av 20 år.

I fråga om avkortad pension för sådan tjänsteman skall gälla, i stället för

vad i 18 § sägs, att grundbeloppet skall motsvara tjänstepensionsunderlaget

minskat med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

20.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

81

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Grundbeloppet av förtidspension enligt 13 § 2 mom. första stycket skall

för landshövding motsvara grundbeloppet av hel ålderspension men för tiden

intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara

minskat med V120 för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället

återstått till nämnda tidpunkt.

33 §.

Åttonde huvudtiteln.

Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna

för blinda, vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma

samt de tekniska läroverken.

1. För lärare, som innehar rektorsbefattning, skall, oavsett bestämmelsen

i 6 § andra stycket, tjänstepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.

Angående tjänstepensionsavdrag i vissa fall för lärare, som tidigare innehaft

rektorsbefattning, stadgas i 4 punkten andra stycket här nedan.

2. För medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatta ordinarie tjänstemän

ävensom extra ordinarie befattningshavare vid här avsedda läroanstalter,

dock med undantag av maskinister, husmödrar, sjuksköterskor, översköterskor,

vaktmästare och eldare, inträder pensionsåldern vid utgången av det

kalenderhalvår, varunder den i 9 § avsedda levnadsåldern uppnås.

3. Beträffande innehavare av rektorsbefattning skall bestämmelsen i 24 §

1 mom. första stycket a) icke äga tillämpning.

I fråga om rektor, som innehar lärarbefattning, skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 24 § 1 mom. första

stycket b) och c) samt 24 § 1 mom. tredje stycket stadgas, att tjänstemannen

jämväl är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt

b) att, där avgång samtidigt sker från båda befattningarna, allenast en

tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom att grundbeloppet av

pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det högsta av de för de särskilda

tjänsterna beräknade beloppen.

4. Övergår rektor, som innehar lärarbefattning, till sistnämnda befattning,

skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för denna finnes stadgat och skall

härvid bestämmelsen i 15 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under

minst 12 år i oavbruten följd, skola dock, där tjänstemannen inom viss av

Kungl. Majit fastställd tidpunkt anmäler sin önskan därom, med avseende

å tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag allt fortfarande tillämpas

de stadganden, som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

34 §.

Nionde huvudtiteln.

1 moni. Statens lantbruksingenjörer.

För befattning såsom lantbruksingenjör skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag

och det tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 §

2 mom. gälla för lönegraden A 26.

2 mom. Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag

och det tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom.

gälla för lönegraden A 24.

35 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de tjänstepensionsavdrag och

tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för

nedan angivna lönegrader, nämligen

... , . ( tillhörande lönegraden A 7............. A 9

for lots 1 > * A 8............. A 10

I tillhörande lönegraden A 8..... A 10

» » A 9..... A 11

> » A 11..... A 13

» Överlots..................................... A 14.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola

de i 33 § meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Navigationsskolorna.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder

för vissa tjänstemän samt

i fråga örn rektorsbefattning skola de

i 33 § meddelade bestämmelserna äga

motsvarande tillämpning.

36 §.

Affärsdrivande verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de tjänstepensionsavdrag

och tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 §

2 morn. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

för lokeldare

lokförare

tillhörande lönegrad A 10

» » A 12

A 8

A 11

A 13.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

83

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

8 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

37 §.

1 mom. Beträffande tjänsteman, vilken vid detta reglementes ikraftträdande

innehar ordinarie befattning, som i reglementet avses, skall såsom förutsättning

för reglementets tillämpning gälla, att tjänstemannen ej före viss av

Kungl. Majit fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han icke vill underkasta

sig reglementets villkor och bestämmelser.

2 mom. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka

i reglementet förmäles. Ordinarie tjänsteman är likväl icke skyldig underkasta

sig ändring av föreskrifterna i 7 § 2 och 3 mom. om beloppet av

tjänstepensionsavdrag, i 16 § 2 och 3 morn., 24 § 4 mom. och 25 § 4 mom.

örn beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 18—20 §§, 24 § 3 mom. första

stycket och 25 § 3 mom. första stycket om bestämmande av tjänstepensions

grundbelopp eller i 22 § örn rörligt tillägg, dock att sådan tjänsteman skall

vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent

eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader,

efter prövning av Kungl. Majit och riksdagen vidkännas minskning med

högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942. Reglementet skall dock, intill

dess annorlunda förordnas, icke tillämpas å innehavare av sådan ordinarie

eller extra ordinarie befattning såsom lärare i övningsämne, för vilken

årslönen i förekommande fall bestämmes genom ökning eller minskning av

det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet i enlighet

med föreskrifterna i 55 § 9 mom. 5 punkten b) civila avlöningsreglementet

eller motsvarande stadgande i civila icke-ordinariereglementet.

Vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra

att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Reglementet skall icke äga tillämpning å tjänsteman vid statens järnvägar,

vilken övergått i statens järnvägars tjänst vid statens övertagande av

enskild järnväg eller bandel men vilken på grund av stadgandet i 2 § 1 mom.

d) civila tjänstepensionsreglementet varit undantagen från sistnämnda reglementes

tillämpning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Vid beräkning av tjänstår för distriktsveterinär, vilken till följd av statens

övertagande av distriktsveterinärväsendet övergått i statens tjänst, skall

iakttagas, att de jämlikt 17 § beräknade tjänståren ökas med två år.

3. Reglementet skall äga tillämpning å den som före dess ikraftträdande

avgått från justitieråds- eller regeringsrådsämbete för tillträdande av befattning

eller fullgörande av uppdrag varom i 3 § 1 mom. förmäles, under förutsättning

att dylik befattning eller sådant uppdrag efter avgången innehafts

i oavbruten följd och alltjämt innehaves.

Reglementet äger ock tillämpning å ordinarie diplomatisk eller konsulär

tjänsteman, som före ikraftträdandet försatts i disponibilitet, under förutsättning

att tjänstemannen vid ikraftträdandet åtnjutit och sedermera alltjämt

åtnjuter exspektansarvode till belopp ej understigande det i reglementet

fastställda tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda

ordinarie befattningen.

Beträffande i denna punkt avsedd tjänsteman skall likväl gälla vad i 37 §

1 mom. reglementet stadgas med avseende å innehavare av ordinarie befattning.

4. Utan hinder av vad i 6 § stadgas skall tjänsteman, som omedelbart

före reglementets ikraftträdande varit underkastad bestämmelserna i civila

tjänstepensionsreglementet, vara befriad från skyldighet att vidkännas

tjänstepensionsavdrag eller åtnjuta nedsättning i sådant avdrag på sätt och

under villkor, som här nedan sägs.

Tjänsteman, som före ikraftträdandet av detta reglemente på grund av

stadgandena i 4 § civila tjänstepensionsreglementet eller i 5 punkten av de

till nämnda reglemente hörande övergångsbestämmelserna vunnit befrielse

från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag eller som enligt nämnda stadganden

skulle hava under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 vunnit befrielse

från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag, vare befriad från skyldighet

att vidkännas tjänstepensionsavdrag enligt detta reglemente från och med

dess ikraftträdande respektive från den tidpunkt, då berörda befrielse enligt

civila tjänstepensionsreglementet skulle hava inträtt.

Tjänsteman, som enligt omförmälda stadganden i civila tjänstepensionsreglementet

skulle hava vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden

1 juli 1943—30 juni 1945, skall, räknat från den tidpunkt då nämnda befrielse

skulle hava inträtt, åtnjuta nedsättning i honom enligt detta reglemente

åliggande tjänstepensionsavdrag med två tredjedelar, om befrielsen

skulle hava inträtt under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944, och eljest med en

tredjedel.

Vad i denna punkt stadgats skall icke äga tillämpning å den, som efter

reglementets ikraftträdande erhåller tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd

pensionsålder och som ej före pensionsålderns inträde vunnit befrielse

från avdragsskyldighet.

5. Utan hinder av bestämmelserna i 8 och 9 §§ skola stadgandena i 2

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

85

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

punkten övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet, i 3

punkten övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 15 juni 1939 (nr

371) om ändring i vissa delar av nämnda reglemente ävensom i 2 punkten

övergångsbestämmelserna till militära tjänstepensionsreglementet i tillämpliga

delar lända till efterrättelse jämväl i fråga om tjänsteman, som blir underkastad

detta reglemente.

6. Är den som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta enligt reglementet

tillika berättigad till särskild förmån av följande slag, nämligen pension

från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen

jämlikt stadgande i tidigare gällande författning rörande pensionering

av i statens tjänst anställd personal eller därmed jämförlig uppskjuten

pension från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa,

skall grundbeloppet av tjänstepensionen respektive tjänstelivräntans

belopp minskas med beloppet av nämnda förmån. Vid bestämmande av

det oreducerade grundbeloppet respektive livräntebeloppet skall i sådant fall,

ändå att annat följer av eljest tillämpliga bestämmelser, såsom tjänstår tillgodoräknas

all den tid, som lagts till grund för beräkning av sagda förmån.

Därest pensionsåldern för den i nästföregående stycke omförmälda förmånen

icke sammanfaller med den tidpunkt, från vilken tjänstepensionen eller

tjänstelivräntan enligt detta reglemente börjar utgå, eller ock är valfri, skall

i nästföregående stycke omförmäld minskning ske med det belopp, som enligt

de för beräkningen av förmånen gällande grunderna skolat utgå från och

med angivna tidpunkt.

7. Där hänsyn skall tagas till grundbelopp av tjänstepension eller, i andra

fall än i 9 punkten här nedan sägs, till tjänstepensionsunderlag enligt andra

tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, förstås med

grundbelopp respektive tjänstepensionsunderlag sammanlagda beloppet vid

indextalet 156 (juli 1914 = 100) av dels tjänstepensionen respektive tjänstepensionsunderlaget,

dels ock, i förekommande fall, pensionstillägg och pensionsförhöjning

samt procentuellt dyrtidstillägg.

8. Vid reglementets tillämpning å tjänsteman, som före civila tjänstepensionsreglementets

ikraftträdande övergått till tjänst med lägre pensionsunderlag

och för vilken jämlikt 7 punkten övergångsbestämmelserna till sistnämnda

reglemente skall gälla ett pensionsunderlag lika med det för den

lägre tjänsten fastställda underlaget, förhöjt med en tredjedel av skillnaden

mellan pensionsunderlagen för de båda tjänsterna, skall iakttagas, att tjänstepensionsunderlaget

icke må understiga sammanlagda beloppet av det enligt

civila tjänstepensionsreglementet gällande pensionsunderlaget och procentuellt

dyrtidstillägg därå motsvarande indexlalet 156 (juli 1914=100).

9. Därest vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 mom. andra stycket detta

reglemente hänsyn skall tagas till tjänstemans tjänstepensionsunderlag för

tid innan reglementet blev gällande för honom, skall därvid så anses, som

om för tjänstemannen gällt det tjänstepensionsunderlag, som enligt reglemen
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

tet är fastställt för den tjänst, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed

närmast jämförlig tjänst.

10. För den som omedelbart före reglementets ikraftträdande var underkastad

civila eller militära tjänstepensionsreglementet skall — i stället för

vad i 17 § 2 mom. och 31 § 2 punkten detta reglemente stadgas samt oavsett

vad 27 § 1 mom. andra stycket b) reglementet innehåller — med avseende

å beräkning av tjänstår för tid före ikraftträdandet gälla, att såsom

tjänstår må tillgodoräknas dels tid, varunder tjänstemannen varit underkastad

i 1 § 3 mom. andra stycket detta reglemente omförmälda tjänstepensionsbestämmelser,

i den omfattning sådan tid fått tillgodoräknas enligt

civila respektive militära tjänstepensionsreglementet med därtill hörande

övergångsstadganden, dels ock tid i övrigt, vilken han ägt räkna såsom

tjänstår tor pension respektive uppskjuten livränta antingen enligt civila

respektive militära tjänstepensionsreglementet med övergångsstadganden

eller ock enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser av nyssnämnt slag,

vilka han varit underkastad närmast före det angivna tjänstepensionsreglemente

blivit för honom gällande.

11. Beträffande ordinarie, medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatt

tjänsteman, för vilken före detta reglementes ikraftträdande civila tjänstepensionsreglementet

var gällande och vilken genom sistnämnda reglemente

blev underkastad strängare föreskrifter i fråga om för hel pension erforderligt

antal tjänstår än de å honom omedelbart dessförinnan tillämpliga stadgandena

härutinnan, skola vid bestämmandet av tjänstepensions grundbelopp

de tidigare gällande stadgandena i berörda hänseende lända till efterrättelse

under förutsättning att tjänstemannen alltjämt är innehavare av den tjänst,

som han vid civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande innehade.

12. Därest den, som vid reglementets ikraftträdande innehar ordinarie,

medelst förordnande för viss tid tillsatt befattning eller befattning såsom

chef för försäkringsinspektionen, avgår med tjänstepension enligt reglementet

utan att hava innehaft nämnda tjänst minst 12 år i oavbruten följd, skall

iakttagas, att tjänstepensionens grundbelopp icke må understiga det belopp,

vartill det skulle hava uppgått, om de bestämmelser alltjämt ägt tillämpning,

vilka varit gällande för tjänstemannen omedelbart före reglementets ikraftträdande.

Beträffande vad med pensions grundbelopp skall förstås länder

bestämmelsen i 7 punkten här ovan till efterrättelse.

13. Å lärare, som på grund av bestämmelserna i kungörelsen den 12 april

1935 (nr 145) med föreskrifter i fråga om pensionsrätten för vissa förutvarande

rektorer vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter efter rektorsförordnandes

upphörande kvarstår vid rektors pensionsrätt, så ock å förutvarande rektor,

för vilken jämlikt 24 § 4 mom. andra punkten civila tjänstepensionsreglementet

fortfarande tillämpas de stadganden med avseende å pensionsunderlag

och pensionsavdrag, som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet,

skola tillämpas det tjänstepensionsunderlag och det tjänstepensionsavdrag,

som i detta reglemente äro stadgade för vederbörande rektorstjänst.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

87

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

14. Därest för lärare, som vid ikraftträdandet för vederbörande läroanstalt

av avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr 873) för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende innehade ordinarie befattning såsom

lärare i övningsämne, det enligt detta reglemente fastställda grundbeloppet av

pension skulle understiga den pension jämte dels, i förekommande fall, pensionstillägg

och pensionsförhöjning, dels ock procentuellt dyrtidstillägg motsvarande

indextalet 156 (juli 1914 = 100), som vid avgång från den av honom

vid avlöningsreglementets ikraftträdande innehavda tjänsten skulle hava utgått

enligt de för honom före övergången till civila tjänstepensionsreglementet

gällande pensionsbestämmelserna, skall det enligt detta reglemente fastställda

grundbeloppet ökas med belopp motsvarande skillnaden.

15. Lärare, som under tiden närmast före ikraftträdandet för vederbörande

läroanstalt av förenämnda avlöningsreglemente den 30 september 1937,

nr 873, innehade sådan med pensionsrätt enligt då gällande tjänstepensionsbestämmelser

ej förenad icke-ordinarie läraranställning, som till art och omfattning

kan anses hava motsvarat extra ordinarie befattning enligt de i anslutning

till avlöningsreglementet utfärdade avlöningsbestämmelserna för

icke-ordinarie lärare, äger, oavsett vad i 17 § detta reglemente samt 10 punkten

här ovan stadgas, såsom tjänstår tillgodoräkna före avlöningsreglementets

ikraftträdande förfluten tjänstetid, i den mån densamma fått tillgodoräknas

enligt de äldre tjänstepensionsbestämmelserna för ordinarie lärare.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Bilaga A.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

Pensionsåldersförteckning tillhörande allmänna tjänstepensionsreglementet.

För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern

vid den i 9 § 4 mom. respektive 33 § 2 punkten angivna tid efter det befattningshavaren

uppnått nedan angivna levnadsålder.

Verk och befattningar

A. Civilförvaltningen.

lev
nads
ålder,

år

Verk och befattningar

Lev
nads
ålder,

år

Statens uppfostringsanstalt d Bona.

1. Civila verk i allmänhet.

Expeditionsvakt (expeditionsvakt, tilllika

gårdskarl; expeditionsvakt, tilllika

maskinist och eldare; vaktmästare;

vaktmästare, tillika portvakt)

............................

Förste expeditionsvakt (förste expeditionsvakt,

tillika portvakt; förste

vaktmästare; vaktmästare; vaktmästare

och maskinist; vaktmästare,

tillika automobilförare; vaktmästare,

tillika maskinist och eldare; vaktmästare,

tillika portvakt, maskinist

och planteringsvakt; vaktmästare,

tillika preparator; vaktmästare, tilllika

trädgårdsskötare; akademivaktmästare;

laboratorievaktmästare;

ränteri- och kontorsvaktmästare;

universitetsvaktmästare)..........

Kameralbiträde....................

Kontorist.........................

Förste kontorist...................

Kansliskrivare.....................

63

63

63

63

63

63

Eldare ........

Förste förman .

Maskinist.....

Uppsyningsman

63

63

63

63

Tredje huvudtiteln.

U trikesdepartemenlet.

Kanslist...................

63

Fjärde huvudtiteln.

Marinförvaltningen.

Andre kemist på övergångsstat

Kemist......................

Sjökarteverket.

Gravör.................

Ritare..................

63

63

63

63

Femte huvudtiteln.

Yrkesinspektionen.

2. Allmänna civilförvaltningen.

Andra huvudtiteln.

F ångvårdsstaten.

Yrkesmästare av 2:a klass

Överkonstapel...........

Uppsyningsman..........

Yrkesmästare av l:a klass

Assistent av 4:e klass ....

63

63

63

63

63

Yrkesunderinspektör.......

Yrkesinspektrisassistent.....

Assistent..................

Distriktsingenjör...........

Förste distriktsingenjör.....

Yrkesinspektris............

Skogs- och flottledsinspelctör

Yrkesinspektör............

63

63

63

63

63

63

63

63

Pensionsstyrelsen.

Värmeledningsskötare, tillika reparatör

63

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

89

Kungl. Maj.ts förslag:

Utskottets förslag:

Lev-

Lev-

Verk och befattningar

nada-

ålder,

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

år

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö

och statens alkoholistanstalt därstädes.

Förste förman.....................

Yrkesmästare av 2:a klass..........

Uppsyningsman....................

Trädgårdsmästare..................

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona

och statens alkoholistanstall därstädes.

Sjuksköterska på övergångsstat ....

Assistent av 4:e klass på övergångsstat

Statens alkoholistanslalt å Venngarn.

Förste förman.....................

Maskinist.........................

Statens alkoholistanstalt ä Haknäs.

Assistent av 4:e klass.............

Statens skyddshem.

Avdelningssköterska................

Lärarinna i hushållsgöromål........

Lärarinna i kvinnlig slöjd..........

Avdelningsföreståndarinna..........

Folkskollärarinna..................

Assistent..........................

Folkskollärare.....................

Föreståndarinna...................

Avdelningsföreståndare, tillika lärare

Avdelningsföreståndare, tillika redogörare

..........................

Medicinalstyrelsen.

Inspektris över sjuksköterskeväsendet

Statens bakteriologiska laboratorium.

Laboratoriebiträde.................

Maskinist.........................

Stallförman.......................

Preparator........................

Förste laboratoriebiträde...........

Statens sinnessjukhus.

Kontorspersonal:

Kassör.....................

Sjukvårdspersonal:

Sköterska..................

Översköterska..............

Förestånderska av 2:a klass .

Förestånderska av lia klass .

Uppsyningsman av lia klass

63

63

63

63

55

63

63

63

63

55

60

60

60

60

60

60

60

60

60

63

63

63

63

63

63

63

55

55

55

55

60

Ekonomipersonal:

Maskinmästare av 2:a klass

Maskinmästare av l:a klass ,

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar.

Lärarinna.........................

Lärare............................

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor.

Lärarinna i kvinnlig slöjd..........

Föreståndarinna...................

Statens anstalt för fallandesjuka.

Kontorspersonal:

Kassör........................

Sj ukvårdspersonal:

Sköterska.....................

Översköterska.................

Förestånderska av 2:a klass

Förestånderska av Isa klass

Landsfiskalerna.

Landsfiskal

Sjätte huvudtiteln.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Järnvägsinspektor..................

Luftfartsinspektör..................

Väginspektör......................

Byråchef och broinspektor..........

Byråchef och vägtrafikinspektör.....

Vägorganisationen i länen.

Vägingenjör.......................

Byggnadsstyrelsen.

Värmeledningsskötare, tillika reparatör

.............................

Maskinist.........................

Sjunde huvudtiteln.

Statistiska centralbyrån.

Biblioteksassistent...........

Tullstalen.

Lokaltullförvaltningen:

Tullvakt..............

Tillsyningsman........

Tulluppsyningsman.....

Tullkontorist..........

Tullöveruppsyningsman

63

63

60

60

60

60

63

55

55

55

55

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

Lev-

Lev-

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

Åttonde huvudtiteln.

Riksarkivet.

Eldare............................

Livrustkammaren.

Livrustmästare....................

Åldfru............................

Naturhistoriska riksmuseet.

Maskinist.........................

Preparator........................

Uppsyningsman....................

Domkapitlen och stiftsnåmnderna.

Skoglig personal hos stiftsnämnderna:

Stifts jägmästare.................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Riksantikvarieämbetet m. m.:

Värmeledningsskötare, tillika reparatör

...........................

Statens historiska museum m. m.:

Preparator......................

Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan.

Portvakt..........................

Eldare............................

Musikaliska akademien med musikhögskolan.

Portvakt..........................

Uppsala universitet.

Biblioteket:

Maskinist.......................

Vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna:

Eldare, tillika biträdande vaktmästare

.......................

Trädgårdsmedhjälpare............

Underträdgårdsmästare...........

Maskinist.......................

Instrumentmakare...............

Preparator......................

Kansliet:

Portvakt........................

Drätselverket:

Maskinist.......................

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

Lunds universitet:

Biblioteket:

Eldare..........................

Vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna:

Trädgårdsmedhjälpare............

Underträdgårdsmästare...........

Preparator......................

Räntekammaren:

Eldare..........................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar:
Preparator.

.....................

Kansliet:

Maskinist.......................

Karolinska sjukhuset.

Garnisonsavdelningarna:

Sjuksköterska...................

Sjukhuset i övrigt:

Sjukvårdspersonal:

Barnmorska...................

Sjuksköterska.................

Ekonomipersonal:

Reparatör.....................

Andre maskinist ...............

Trädgårdsmästare..............

Förste maskinist...............

Maskinmästare.................

Administrations- och kontorspersonal:
Kassör.

.......................

Serafimerlasarettet.

S j ukvårdspersonal:

Sjuksköterska...................

Ekonomipersonal:

Reparatör.......................

Snickare........................

Trädgårdsmästare................

Maskinist.......................

Maskinmästare...................

Administrations- och kontorspersonal:

Kassör..........................

63

63

63

63

63

63

63

55

55

55

63

63

63

63

63

63

55

63

63

63

63

63

63

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

91

Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:

Lev-

Lev-

Verk och befattningar

nads-

ålder,

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

år

Tekniska högskolan.

Statens biografbyrå.

Reparatör.........................

63

Maskinist, tillika vaktmästare.......

63

63

63

Maskinist.........................

63

Verkmästare......................

Kassör............................

63

Chalmers tekniska högskola.

Gymnastiska centralinstitutet.

Eldare, tillika gårdskarl............

63

Lärarinna i fysisk fostran..........

60

Maskinist.........................

63

Lärare i fysisk fostran..............

60

Högre lärarinneseminariet.

Nionde huvudtiteln.

Lärarinneseminariet:

Lärare i gymnastik med lek och

Lantbruksstyrelsen.

63

idrott .........................

63

Kassör............................

Lärare i musik..................

övningsskollärare................

63

63

Statens växtskyddsanstalt.

Maskinist och vaktmästare.........

63

De allmänna läroverken.

Lärare i gymnastik med lek och idrott

63

Lanlbrukshögskolan.

Lärare i musik.....................

63

Snickare..........................

63

Maskinist.........................

63

Folkskoleseminarierna.

Trädgårdsmästare..................

63

övningsskollärare..................

Lärare i gymnastik med lek och idrott

Lärare i musik.....................

63

63

63

Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårds institut.

Eldare ............................

63

Smäskoleseminarierna.

Ämneslärare på övergångsstat......

60

Flyinge hingstdepå och stuteri.

60

övningsskollärare..................

63

Beridare..........................

Lärare i gymnastik med lek och idrott

Lärare i musik.....................

63

63

Strömsholms hingstdepå.

Beridare..........................

60

Läroanstalterna för blinda.

Sjuksköterska.....................

55

Veterinärhögskolan.

63

Maskinist.........................

63

Port- och telefonvakt..............

Kvinnlig lärare i kunskapsämne.....

60

Sjukvårdare.......................

63

övriga lärare......................

63

Fodermarsk.......................

63

Ladugårdsförman..................

63

Vårdanstalten för blinda med

Maskinist.........................

63

komplicerat lyte.

Verkmästare.......................

63

Översköterska.....................

55

Maskinist.........................

63

Statens veterinärbakleriologiska anstalt.

Lärarinna i slöjd..................

60

Stallförman.......................

63

Lärarinna i kunskapsämne..........

60

Statens centrala frökontrollanstalt.

Läroanstalterna för dövstumma.

Laboratoriebiträde.................

63

Sjuksköterska.....................

55

Skogshögskolan.

Maskinist.........................

63

60

63

övriga lärare......................

63

Trädgårdsmästare och preparator ....

63

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bankoutskottets utlåtande Nr 78,

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Lev-

Lev-

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

Statens skogsförsöksanstalt.

Tryckeriförman....................

63

63

Laboratoriebiträde.................

63

Postexpeditör......................

Förrådsmästare....................

63

Lantmäteristyrelsen.

Förste postexpeditör...............

63

Arkivbiträde......................

Rikets allmänna kartverk.

63

Stationsmästare av klass 6.........

Transportmästare..................

63

63

Flygfotograf.......................

Gravör............................

63

63

Telegraf v erket.

Lokaltelefonist.....................

55

Lappfogdarna.

Landstelefonist....................

55

Lappfogde........................

60

Stationsbiträde....................

63

Förste stationsbiträde..............

63

Tionde huvudtiteln.

Rikstelefonist......................

55

Förrådsförman.....................

63

Sveriges geologiska undersökning.

Inkasserare........................

63

Preparator........................

63

Kassör............................

63

Statens provningsanstalt.

Instrumentmakare.................

Stationsförman....................

63

63

63

63

Telegrafexpeditör..................

Förrådsmästare....................

Förste kassör......................

63

63

63

Förste laboratoriebiträde...........

Verkmästare......................

Förste telegrafexpeditör............

63

Lotsstyrelsen.

Förste vaktföreståndare............

63

Registrator........................

63

Ritare............................

63

Byggmästare......................

63

Verkstadsmästare..................

63

Verkmästare......................

63

Linjemästare......................

63

Fyringenjör.......................

63

Verkmästare......................

63

Lots- och fyrstaten.

Statens järnvägar.

Distriktsbefäl och personal å distrikts-

Portvakt..........................

63

expeditionerna:

Förrådsförman.....................

63

Expeditionsbiträde...............

63

Förste portvakt...................

63

Distriktsfyrmästare...............

63

Trädgårdsförman...................

63

Lotspersonal:

Stallförman.......................

63

Överlots........................

63

Stationsmästare av klass 7.........

63

Fyrpersonal:

Vagnförman.......................

63

Fyrmästare å 2:a klass fyr.......

63

Verkstadsförman...................

63

Fyrmästare å l:a klass fyr.......

63

Förrådsmästare....................

63

Personal å tjänstefartyg:

Förste kansliskrivare...............

63

Befälhavare.....................

63

Stationsmästare av klass 6.........

63

Patent- och registreringsverket.

Trädgårdsmästare..................

63

63

Vagngårdsmästare..................

63

Eldare och maskinist...............

Ledningsmästare...................

63

Ritare............................

63

3. Statens affärsdrivande verk.

Stationsmästare av klass 5.........

63

Överbanmästare...................

63

Postverket.

Stationsmästare av klass 8.........

63

Statens vattenfallsverk.

Stationsmästare av klass 7.........

63

Förrådsförman.....................

63

Bokbinderiförman..................

63

Muddermästare....................

63.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

93

Kungl. Majlis förslag:

Utskottets förslag:

Verk och befattningar

Slussmästare..................

Befälhavare å bogserbåt........

Förrådsmästare................

Förste kansliskrivare...........

Kassör........................

Trädgårdsmästare..............

Byggmästare..................

Förste maskinist...............

Reparationsmästare............

Verkstadsmästare..............

Maskinmästare................

Mätaretekniker................

Ritare........................

Stationsmästare................

Övermontör...................

Driftverkmästare..............

Domänverket.

Assistent......................

Skogsingenjör.................

Skogstaxator..................

Jägmästare....................

Skogsskoleföreståndare..........

Byrådirektör..................

Överjägmästare................

B. Försvarsväsendet,

1. Armén.

Löjtnant vid intendenturkåren .

Musikdirektör................

Kapten vid fälttygkåren......

Kapten vid fortifikationskåren .

Kapten vid intendenturkåren ..

Poliskonstapel................

Polisöverkonstapel............

Poliskommissarie..............

Bataljonsveterinär............

Bataljonsläkare...............

Regementsveterinär...........

Regementsläkare..............

Fältveterinär.................

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

63

60

63

Överfältläkaren....................

60

63

Överfältveterinären................

60

63

63

2. Marinen.

63

63

Musikdirektör.....................

55

63

Officer vid marinintendenturkåren,

63

annan än kommendör............

60

63

Kommendör vid marinintendentur-

65

uo

63

Underofficer av 2. graden..........

55

63

Flaggunderofficer..................

55

63

Polisöverkonstapel, tillika poliskorn-

60

63

Mariningenjör av 2. graden.........

60

Marinläkare av 1. graden, annan än

sjukhusläkare....................

60

60

Mariningenjör av 1. graden.........

60

63

Specialingenjör av 3. graden........

60

63

Förste mariningenjör...............

60

163

Specialingenjör av 2. graden........

60

63

Marindirektör av 2. graden.........

60

63

Specialingenjör av 1. graden........

60

63

Marindirektör av 1. graden.........

60

3. Flygvapnet.

Kapten i intendenturbefattning.....

55

Major i intendenturbefattning.......

60

55

Överstelöjtnant i intendenturbefatt-

55

60

55

Chefen för flygkrigsskolan..........

55

55

Chef för flygflottilj................

55

55

Verkmästare av 2. klassen..........

60

55

Verkmästare av 1. klassen..........

60

55

Flygläkare av 1. graden............

60

60

Flygingenjör av 3. graden..........

60

60

Flygingenjör av 2. graden..........

60

60

Flygingenjör av 1. graden..........

60

60

Flygdirektör av 2. graden..........

60

60

Flygöverläkaren...................

60

60

Flygdirektör av 1. graden..........

60

För jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen: 65 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Bilaga B.

Kungl. Majlis förslag:

Utskottets förslag:

Tjänståldersförteckning tillhörande allmänna tjänstepensionsreglementet.

För följande ordinarie befattningar skall det i 18 och 25 §§ avsedda, för

hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25.

Verk och befattningar

A. Civilförvaltningen.

1. Allmänna civilförvaltningen.

Andra huvudtiteln.

Statens uppfostringsanstalt d Bona.

Lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare
Fjärde

huvudtiteln.

Försvarsstaben.

Föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet
Försvarsväsendets

kemiska anstalt.

Professor

Femte huvudtiteln.

Yrkesinspektionen.

Yrkesunderinspektör

Statens tvångsarbetsanstalt d Svartsjö och

statens alkoholistanstalt därstädes.

Lantbruksinspektor

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och

statens alkoholistanstalt därstädes.

Sjuksköterska på övergångsstat

Statens alkoholislanstalt d Venngarn.

Lantbruksinspektor

Statens skyddshem.

Avdelningssköterska

Verk och befattningar

Provinsialläkarstalen.

Provinsialläkare

Förste provinsialläkare

Statens sinnessjukhus.

Sjukvårdspersonal:

Sköterska

Översköterska

Förestånderska av 2:a klass

Förestånderska av l:a klass

Statens anstalt för fallandesjuka.

Sj ukvårdspersonal:

Sköterska

Översköterska

Förestånderska av 2:a klass

Förestånderska av lia klass

Barnmorskelåroanstalterna.

Överlärare

Åttonde huvudtiteln.

Naturhistoriska riksmuseet.

Professor och avdelningsföreståndare

Statens etnografiska museum.

Professor och föreståndare

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.

Föreståndare för skolan för grafisk konst,

tillika lärare i grafisk konst

Föreståndare för institutet för materialkunskap,

tillika lärare i materialkunskap

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

95

Kungl. Maj.ts förslag:

Utskottets förslag:

Verk och befattningar

Verk och befattningar

Professor, tillsatt medelst fullmakt

Professor, tillsatt medelst förordnande för

begränsad anställningstid

Läroanstalterna för blinda.

Sjuksköterska

Musikaliska akademien med musikhögskolan.

Lärare

Vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte.

Översköterska

Sekreterare

Uppsala universitet.

Läroanstalterna för dövstumma.

Sjuksköterska

Fogde

Observator

Lärare i medicinsk radiologi

Laborator

Prosektor

Professor

Gymnastiska centralinstitutet.

Lärarinna i fysisk fostran

Lärare i fysisk fostran

Professor i kroppsövningarnas fysiologi och

hygien

Lunds universitet.

Nionde huvudtiteln.

Föreståndare för den zoologiska institutio- nens entomologiska avdelning

Observator

Lärare i medicinsk radiologi

Professor

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Statskonsulenterna.

Statskonsulent i boskapsskötsel

Statskonsulent i får- och getskötsel

Statskonsulent i svinskötsel

Statskonsulent i mejerihushållning på över- gångsstat

Laborator

Prosektor

Professor

Statens växtskyddsanstalt.

Avdelningsföreståndare

Tandläkarinstitutel.

Lärare

Lantbrukshögskolan.

Professor

Karolinska sjukhuset.

Garnisonsavdelningarna:

Sjuksköterska

Sjukhuset i övrigt:

Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut.

Professor

Sjukvårdspersonal:

Barnmorska

Sjuksköterska

Veterinärhögskolan.

Professor

Serafimerlasarettet.

S j ukvårdspersonal:

Statens centrala frökontrollanstalt.

Föreståndare

Sjuksköterska

Farmacevliska institutet.

Professor

Skogshögskolan.

Lektor på övergångsstat

Professor

Tekniska högskolan.

Professor

Statens skogsförsöksanstall.

Avdelningsföreståndare

Chalmers tekniska högskola.

Professor

Lappfogdarna.

Lappfogde

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bankoutskottets utlåtande Nr 78,

Kungl. Maj.ts förslag:

Verk och befattningar

Tionde huvudtiteln.

Bergsstaten.

Gruvingenjör

Bergmästare

Sprängämnesinspektionen.

Sprängämnesinspektör

Statens elektriska inspektion.

Assistent

Statsinspektör över elektriska starkströmsanläggningar
KSåffiffP

Fartygsinspektionen.

Andre fartygsinspektör

Förste fartygsinspektör

2. Statens affärsdrivande verk.

Telegrafverket.

Lokaltelefonist

Landstelefonist

Rikstelefonist

B. Försvarsväsendet.

1. Armén.

Fänrik

Löjtnant, annan än vid intendenturkåren

Kapten, annan än vid fälttygkåren, fortifikationskåren

och intendenturkåren

Ryttmästare

Sergeant

Musiksergeant

Fanjunkare

Styckjunkare

Musikfanj unkare

Utskottets förslag:

Verk och befattningar

Musikstyckjunkare

Poliskonstapel

Polisöverkonstapel

Bataljonsläkare

Regementsläkare

Fältläkare

Överfältläkaren

2. Marinen.

Fänrik, annan än vid marinintendenturkåren

Löjtnant, annan än vid marinintendenturkåren
Kapten,

annan än vid marinintendenturkåren
Flaggkorpral
Mariningenjör

av 2. graden

Marinläkare av 1. graden

Mariningenjör av 1. graden

Specialingenjör av 3. graden

Förste mariningenjör

Specialingenjör av 2. graden

Marindirektör av 2. graden

Specialingenjör av 1. graden

Förste marinläkare

Marindirektör av 1. graden

3. Flygvapnet.

Fänrik

Löjtnant

Kapten, annan än i intendenturbefattning

Sergeant

Fanjunkare

Flygläkare av 1. graden

Flygingenjör av 3. graden

Flygingenjör av 2. graden

Flygingenjör av 1. graden

Flygdirektör av 2. graden

Flygöverläkaren

Flygdirektör av 1. graden

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

97

Bilaga B.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet).

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §■

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad allmänna

tjänstepensionsreglementet, så ock innehavare av beställning å reservstat vid

försvarsväsendet;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension; samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit

underkastad detta reglemente, avgått ur statens tjänst utan rätt att för den

vid avgångstillfället innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension

varom under b) förmäles, under förutsättning att tjänstemannen under

sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda

tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket

här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då tjänstemannen

efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt

som nyss sagts.

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall i fråga om tillämpningen av

detta reglemente gälla,

a) att där beträffande förutvarande justitieråd eller regeringsråd eller beträffande

tjänsteman, som försatts i disponibilitet, på grund av bestämmelserna

i 3 § 1 eller 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skall i tjänstepensionshänseende

så anses, som örn tjänstemannen alltjämt kvarstode i

tjänsten, jämväl detta reglemente skall å honom tillämpas så som om han

alltjämt vore innehavare av befattningen, med iakttagande härvid av att

stadgandet i 3 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skall äga motsvarande

tillämpning;

b) att där befattnings- eller beställningshavare övergår till anställning,

vilken är förenad med tjänstepensionsrätt som i 3 mom. tredje stycket här

nedan sägs men ej med sådan familjepensionsrätt varom i nämnda författningsrum

förmäles, och sådant fall ej är för handen som under a) sågs,

delta reglemente skall å tjänstemannen äga tillämpning så som örn han alltjämt

innehade den förra befattningen, safrand han icke inom en manad flan

det han tillträder den nya anställningen i den ordning, Kungl. Maj:t bestäm
H

i hang lill riksdagens protokoll 19il. 8 sami. Nr 78. 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

mer, anmäler att han i stället vill underkasta sig föreskrifter, som gälla rörande

familjepension för sistnämnda anställning;

c) att pension enligt § 103 regeringsformen vid tillämpning av detta reglemente

likställes med pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet;

samt

d) att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under 1

mom. c) förmäles, likställes dels den som efter erhållet avsked från beställning

vid försvarsväsendet kvarstår såsom lönlös över stat, dels ock den som

erhållit pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet men på grund av

vad i 14 § 2 mom. andra stycket eller i 31 § 3 punkten nämnda reglemente

stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs örn tjänst eller befattning samt om

tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga

delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvarsväsendet

samt sådan förutvarande befattnings- eller beställningshavare, som

i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs örn tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

skall, där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Majit och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen

eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens

verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser

örn pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär

personal.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås

pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2 §•

1 mom. I 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman har att vidkännas familjepensionsavdrag

enligt bestämmelserna i detta reglemente.

Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken

reglemente! äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller

familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i

reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av

Kungl. Majit.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,

nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

arvsberättigat barn, vilket ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga örn make, att äktenskapet

icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av

60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren

fyllt 50 år.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

99

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att

till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga

avtal örn sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans

under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens

hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med

hänsyn till omständigheterna finnes skäligt, förordna, att maken skall vara

berättigad till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, örn skyldighet att utgiva

underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller

den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med

laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

3 §•

Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt enligt

bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall

familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma

meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 18 § 1 mom.

meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande av förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie

tjänst som för icke-ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande

av den ordinarie tjänstens utövande, må dock endast en familjepension

eller en familjelivränta utgå.

4 §.

1 mom. Prövning av fråga örn rätt alt komma i åtnjutande av familjepension

eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till

beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterlevande

till tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och

beträffande efterlevande till annan tjänsteman av statskontoret.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepensionsavdrag.

5 §•

Från och med den dag, då i 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman blir

underkastad reglementets bestämmelser, intill dess avgång ur tjänst äger

runi skall tjänstemannen tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag.

Innehar tjänsteman samtidigt mer än en befattning med pensionsrätt enligt

reglementet, verkställes pensionsavdrag i varje sådan befattning, dock

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande innehar

icke-ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda

befattning.

6 §•

1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i

2—4 mom. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft

under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie tjänst nedflyttats till lägre lönegrad eller familjepensionsavdraget

för ordinarie befattning eljest nedsatts, skall nedsättningen likväl

icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade

befattningen.

Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning

beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats

till tjänst med lägre familjepensionsavdrag.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

skola, där ej annat följer av stadgandet i 5 morn., familjepensionsavdragen

för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna

angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsregiementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

A

1.

72

13

153

25

306

2

75

14

162

26

327

3

78

15

171

27

348

4

81

16

180

28

369

5

87

17

192

29

390

6

93

18

204

30

411

7

99

19

219

31

435

8

108

20

219

32

456

9

117

21

234

33

474

10

126

22

249

34

495

11

135

23

267

12

144

04

“i*

285

B

1

435

2

504

3

576

C

1

282

7

414

13

618

2

294

8

435

14

627

3

309

9

465

15

627

4

348

10

504

16

669

5

399

11

543

17

669

6

399

12

606

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

101

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Löneplan

Lönegrad

Familj e- pensions- avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

D

—

348

E

i

309

6

348

11

399

2

330

7

348

12

399

3

330

8

348

13

399

4

330

9

348

14

399

5

330

10

399

.

F

—

234

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familj e- pensions- avdrag

kronor

Oa

1

123

3

267

5

366

2

192

4

324

6

435

Ob

1

474

3

576

2

504

4

618

UO

1

132

2

153

3

171

Ca

1

72

11

135

21

234

2

75

12

144

22

249 |

3

78

13

153

23

267

4

81

14

162

24

285

5

87

15

171

25

306

6

93

16

180

26

327

7

99

17

192

27

348

8

108

18

204

28

369

9

117

19

219

29

390

1

10

126

20

219

30

411

Cb

1

435

2

465

3

576

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Familj e-

Löneplan

Lönegrad

pensions-

avdrag

kronor

Mb

1

90

2

102

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Majlis förslag: Utskottets förslag:

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

penslons-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Eo, MEo

1

69

11

126

21

219

2

72

12

135

22

234

3

75

13

144

23

249

4

78

14

153

24

267

5

81

15

162

25

285

6

87

16

171

26

306

7

93

17

180

27

327

8

99

18

192

28

348

I

9

108

19

204

29

369

10

117

20

204

30

390

Oc

1

102

Ek

1

69

4

69

7

69

2

69

5

69

8

72

3

69

6

69

u

1

69

2

69

För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd a av Kungl. Maj :t fastställd personalförteckning,

utgör familjepensionsavdraget för år räknat det belopp, som enligt vad ovan

sägs gäller för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen,

dock skall pensionsavdraget för andra tjänstemän med lön enligt

löneplan C civila avlöningsreglementet än cheferna för ifrågavarande inspektioner

utgöra 411 kronor.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

utgör familjepensionsavdraget det belopp, som gäller för

motsvarande ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie

tjänstemän utgöra familjepensionsavdragen för år räknat:

för justitieråd och regeringsråd 669 kronor,

för landshövding 669 kronor,

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan det belopp, som enligt

2 mom. gäller för lönegraden A 24,

för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 435 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78-

103

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 327 kronor,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,

samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet det belopp, som enligt 2

mom. gäller för lönegraden A 26.

I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.

Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen skall anses med avseende

å familjepensionsavdrag tillhöra eller ock fastställa särskilt familjepensionsavdrag.

A mom. För nedan angivna beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet

skola tillämpas följande familjepensionsavdrag för år:

för generalmajor 576 kronor,

för överste, till vilken icke omedelbart före överflyttningen till reservstat

utgått lön enligt löneplan Ob, 435 kronor,

för major 324 kronor,

för fältläkare 369 kronor, samt

för regementsläkare 327 kronor.

För underofficer, som övergått till reservstat från beställning såsom furir

å aktiv stat, tillämpas ett familjepensionsavdrag för år av 69 kronor.

I fråga om annan beställningshavare å reservstat tillämpas det familjepensionsavdrag,

som vid tiden för överflyttningen till reservstat varit för honom

gällande.

5 mom. För tjänsteman, som av annan anledning än offentligt uppdrag

erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag å

lönen, så ock för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid

skall vidtagas en mot nedsättningen eller avkortningen svarande minskning

av familjepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat,

som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till närmast

högre sålunda delbara tal.

3 avd. Om familjepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

7 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer

efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial;
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch

fondinspektionen samt sparbanksinspektionen; ävensom

c) innehavare av beställning å reservstat vid försvarsväsendet;

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera

familjepensionsberättigade stadgas i 9 § 3 mom. och 13 § 4 mom.

8 §.

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen

näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till barn

som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet

fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren

avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning,

till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan

anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet likväl

obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående

pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

9 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes

enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett

vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom

stadgas i 10 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,

att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade

utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;
b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

105

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och

eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med

20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familj epensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade,

skall med tillämpning av de i nästföregående stycke

angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen att

tillämpas från och med den i 8 § 2 morn. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt

inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på

varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt

barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent

av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som

motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen

återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande

make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive

barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning örn pension,

till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han enligt

här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

10 §.

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgande^

i 2—4 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som

enligt föreskrifterna i 11 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår,

varom förmäles i 12 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår

till minst 30 eller, i fråga örn tjänst beträffande vilken för hel tjänstepension

erfordras 25 tjänstår, till minst 25, skall familjepensionstalet motsvara

familjepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, skall

familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/120

respektive ''/ioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

30 refhektive 25.

Vad i nästföregående stycke stadgas i fråga om tjänst, beträffande vilken

för hel tjänstepension erfordras 25 tjänstår, skall äga tillämpning vid bestämmande

av familjepensionstalet för innehavare av beställning å reservstat såsom

fältläkare, regementsläkare, kompaniofficer annorstädes än vid fälttygkåren,

fortifikationskåren eller intendenturkåren eller såsom underofficer vid

armén eller flygvapnet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,

familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår,

må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före ändringen

innehade tjänsten likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava

beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie

tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst.

3 mom. Har den avlidne tjänstemannen tidigare innehaft med familjepensionsrätt

förenad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid,

eller befattning av det slag, som i 14 § c) detta reglemente avses, och åtnjöt

han icke tjänstepension för nämnda befattning, skall — såframt tjänstemannen

innehaft befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande

av tjänstepension för densamma, örn avgången från befattningen skett på

hans egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens

tjänst — vid bestämmande av familjepensionstalet iakttagas, att detsamma

icke må understiga familjepensionstalet för den tidigare innehavda tjänsten,

beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde vid förordnandets

upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där den avlidne tjänstemannen

tidigare innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i

14 § b), under tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas,

eller annan med familjepensionsrätt förenad befattning vid inträdet

av för densamma stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjöt

tjänstepension för den tidigare innehavda befattningen.

4 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en

familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta

av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

Ägde den avlidne tjänstemannen familjepensionsrätt enligt detta reglemente

för särskilda icke-ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning

i tjänstgöringstiden, må familjepensionstalen sammanlagt icke överstiga det

högsta av famiijepensionsunderlagen för tjänsterna. Härav föranledd minskning

fördelas lika å de särskilda familjepensionstalen.

5 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas

till närmast högre sådant tal.

11 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt

2—4 mom. gäller för den famiijepensionsberättigande befattning tjänstemannen

innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått

med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan, utgöra

famiijepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda

lönegraderna angivas:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78-

107

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

•

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familj e- pensions- underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

A

1

828

13

1,392

25

2,436

2

864

14

1,452

26

2,532

3

888

15

1,548

27

2,640

4

924

16

1,644

28

2,736

5

960

17

1,752

29

2,832

6

996

18

1,848

30

2,928

7

1,020

19

1,944

31

3,036

8

1,056

20

1,944

32

3,096

9

1,128

21

2,040

33

3,156

10

1,188

22

2,148

34

3,? 28

11

1,260

23

2,244

12

1,320

24

2,340

B

1

3,036

2

3,264

3

3,492

D

—

2,640

F

—

2,040

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Oa

i

1,176

3

2,232

5

2,724

2

1,752

4

2,520

6

3,036

Ob

1

3,156

2

3,264

3

3,492

UO

1

1,224

2

1,392

3

1,548

Ca

1

828

11

1,260

21

2,040

2

864

12

1,320

22

2,148

3

888

13

1,392

23

2,244

4

924

14

1,452

24

2,340

5

960

15

1,548

25

2,436

6

996

16

1,644

26

2,532

1

7

1,020

17

1,752

27

2,640 i

8

1,056

18

1,848

28

2,736

9

1,128

19

1,944

29

2,832

10

1,188

20

1,944

30

2,928

Cb

1

3,036

3

3,492

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Familje-

Löneplan

Lönegrad

pensions-

underlag

kronor

Mb

1

2

984

1,032

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Eo, MEo

i

792

11

1,188

21

1,944

2

828

12

1,260

22

2,040

3

864

13

1,320

23

2,148

4

888

14

1,392

24

2,244

5

924

15

1,452

25

2,340

6

960

16

1,548

26

2,436

7

996

17

1,644

27

2,532

8

1,020

18

1,752

28

2,640

9

1,056

19

1,848

29

2,736

10

1,128

20

1,848

30

2,832

Oc

1

1,032

Ek

1

792

4

792

7

792

2

792

5

792

8

828

3

792

6

792

u

1

792

2

792

1

För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,

utgör familjepensionsunderlaget det belopp, som enligt vad ovan sägs gäller

för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller,

vad angår tjänsteman med lön enligt löneplan G civila avlöningsreglementet,

2,928 kronor.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

tillämpas de familjepensionsunderlag, som gälla för motsvarande

ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie

tjänstemän skola gälla följande familjepensionsunderlag:

för justitieråd och regeringsråd 4,020 kronor,

för landshövding 4,020 kronor,

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

109

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 3,036 kronor, samt

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 2,532 kronor.

I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.

Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende å familjepensionsunderlag

skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt familjepensionsunderlag.

A mom. För nedan angivna beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet

skola tillämpas följande familjepensionsunderlag:

för generalmajor 3,492 kronor,

för överste, till vilken icke omedelbart före överflyttningen till reservstat

utgått lön enligt löneplan Ob, 3,036 kronor,

för major 2,520 kronor,

för fältläkare 2,736 leonor, samt

för regementsläkare 2,532 kronor.

För underofficer, som övergått till reservstat från beställning såsom furir

å aktiv stat, tillämpas ett familjepensionsunderlag av 792 kronor.

I fråga örn annan beställningshavare å reservstat tillämpas det familjepensionsunderlag,

som vid tiden för överflyttningen till reservstat varit för

honom gällande.

12 §.

Såsom tjånstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

b) lid, under vilken beställning å reservstat vid försvarsväsendet innehafts,

ävensom tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av

stadgandet under a), samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången ur tjänst må hava återstått till

pensionsålderns inträde, dock att sådan tid ej må räknas såsom tjänstår

för befattningshavare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.

Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistförflutna

åren före dödsfallet eller avgången ur tjänst överstiger eller understiger

motsvarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet

under c) iakttagas, att där omförmäld tid ökas respektive minskas med så

stor del, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan överskottet respektive

underskottet i tjänstår och å andra sidan anställningstiden. Vid beräkning

av tjänstår skall härvid allenast tagas i betraktande tid, varunder

innehafts med tjänstepensionsrätt förenad anställning; motsvarande anställningstid

beräknas i förekommande fall med avdrag, som i 17 § 1 mom. andra

stycket allmänna tjänstepensionsreglementet avses.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag:

Utskottets förslag:

Rörligt tillägg.

13 §.

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt

reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tilllägg

under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt vederbörliga

avlöningsreglementen gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie

och extra ordinarie tjänstemän vid den civila och militära statsförvaltningen.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å

däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

A mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade

skall vad i 9 § 3 mom. stadgas örn fördelning av

grundbelopp äga motsvarande tillämpning. %

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

14 §.

Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande

till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad

anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt

sparbanksinspektionen,

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet.

15 §.

1 mom. Beträffande familjepension åt efterlevande till befattningshavare,

som avses i detta kapitel, skola bestämmelserna i 8—10 samt 12 och 13 §§

äga motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas,

a) att familjepensionstalet i fråga örn tjänsteman, som avses i 14 § a) eller

c), skall motsvara, där antalet tjänstår uppgår till minst 20, familjepensionsunderlaget

samt, där tjänstårens antal är mindre, underlaget minskat med

7.o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20;

b) att vid tillämpning av bestämmelserna i 10 g 1 mom. beträffande tjänsteman,

varom i 14 § b) förmäles, det för hel tjänstepension erforderliga an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

lil

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

talet tjänstår skall anses motsvara den för beräkning av uppskjuten pension

stadgade tjänståldern;

c) att i stället för vad i 12 § första stycket a) sägs skall gälla, att såsom

tjänstår må tillgodoräknas tid, som vid tillämpning av de i allmänna tjänstepensionsreglementet

för tjänstemän i allmänhet meddelade bestämmelserna

rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas såsom tjänstår, dock såvitt

angår i 14 § b) omförmäld tjänsteman allenast tid för innehav av där avsedd

tjänst;

d) att tjänstår enligt 12 § första stycket c) må, där fråga är om tjänsteman,

som avses i 14 § b), tillgodoräknas endast om tjänstemannen vid sin

död innehade den i sistnämnda författningsrum avsedda tjänsten eller åtnjöt

invalidpension eller sjukpension för densamma;

e) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av den månad, under

vilken befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av

65 år; samt

f) att, där den avlidne vid tjänstens tillträdande innehade annan med familjepensionsrätt

förenad befattning, familjepensionstalet ej må understiga

det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen intill dödsfallet

eller avgången ur statens tjänst kvarstått i den förra befattningen.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för befattningar, som avses i 14 §

a) och c), utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, tillhörande löneplan C civila avlöningsreglementet.

Lönegrad

Familj epensions- underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

1

2,328

7

2,940

13

3,732

2

2,388

8

3,036

14

3,780

3

2,448

9

3,132

15

3,780

4

2,640

10

3,264

16

4,020

5

2,868

11

3,384

17

4,020

6

2,868

12

3,660

B. Ordinarie befattningar, tillhörande löneplan E civila avlöningsreglementet.

Lönegrad

Familjepensions-

underiag

kronor

Familjepensions- Lönegrad underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

1

2,448

6

2,640

11

2,868

2

2,544

7

2,640

12

2,868

3

2,544

8

2,640

13

2,868

4

2,544

9

2,640

14

2,868

5

2,544

10

2,868

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

C. Ordinarie beställningar, tillhörande någon av iöneplanerna Ob eller Cb militära

avlöningsreglementet:

beställning tillhörande lönegraden Ob 4: 3,732 kronor,

beställning tillhörande lönegraden Cb 2: 3,132 kronor.

D.Slövriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 3,780 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 3,036 kronor.

3 mom. För befattningar, som avses i 14 § b), skola familjepensionsunderlagen

utgöra de belopp, vilka enligt 11 § 2 mom. gälla för befattningar i

nedan angivna lönegrader, nämligen:

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan lönegraden A 24,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet lönegraden A 26.

4 avd. Om familjelivränta.

16 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande

befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

17 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock

att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på

sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 8 § 2—4 mom. och 9 § 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes

av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av

det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av

det slag, varom i 12 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120 eller

— där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från avgången

må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla

eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer

genom berörda utökning.

I fråga örn beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för

befattningshavare, som avses i 14 §, skola härvid stadgandena i 15 § 1 mom.

andra stycket c) och e) lända till efterrättelse.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

113

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

Vid7 beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, för vilken bidragsplikt

för familjepensionering ej förelegat, i intet fall må tagas i betraktande till

större del än två tredjedelar.

Föreligger beträffande den avlidne sådant fall, som avses i 10 § 3 morn.,

skall vad i nämnda författningsrum föreskrives örn bestämmande av familjepensionstal

iakttagas vid fastställande av familjepensionstal för livränta.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna

i 10 § 2, 4 och 5 mom. samt 15 § 1 mom. andra stycket f) äga motsvarande

tillämpning.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

18 §.

1 mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt

för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt

såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på

Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera

respektive den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller

familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra

familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken delta reglemente äger tilllämpning,

med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han

antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller

familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser

såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,

som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Majit i särskilt

fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med

beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.

6 avd. Särskilda bestämmelser.

19 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2—4 avd. stadgas skola

i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan

under 20—24 §§ meddelas.

20 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skyddshem.

För befattning såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem skola tilllämpas

det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag, som enligt

0 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

Bihang till riksdanens protokoll 19M. 8 sami. Nr 78. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

*

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2 moni. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas

de familjepensionsavdrag och familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom.

och 11 § 2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

för överläkare av 3:e klass...................... A 28

» » » 2:a » ...................... A 29

» » » l:a » ...................... A 30,

dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet,

familjepensionsavdraget skall utgöra 435 kronor och familjepensionsunderlaget

3,036 kronor.

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka

skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,

som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för lönegraden

A 29.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 10 § 1 mom. första stycket

stadgas, familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet

tjänstår uppgår till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget minskat med Vso för

varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

21 §.

Åttonde huvudtiteln.

Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna

för blinda, vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma

samt de tekniska läroverken.

1. För lärare, som innehar rektorsbefattning, skall, oavsett bestämmelsen

i 5 § andra stycket, familjepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.

Angående familjepensionsavdrag i vissa fall för lärare, som tidigare innehaft

rektorsbefattning, stadgas i 3 punkten andra stycket här nedan.

2. Vid bestämmande av familjepension eller familjelivränta för efterlevande

till den, som ägde familjepensionsrätt för rektorsbefattning, skall iakttagas,

att det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår anses utgöra

30.

Där avliden befattningshavare vid frånfället innehade familjepensionsrätt

enligt detta reglemente såväl för rektorstjänst som för lärarbefattning, må,

oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension eller en

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

115

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda förmån skall motsvara

det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

3. Beträffande avliden lärare vid här avsedd läroanstalt, som tidigare innehaft

rektorstjänst, för vilken han vid frånfälle! icke ägde familjepensionsrätt,

skall bestämmelsen i 10 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Där för den som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning

under minst 12 år i oavbruten följd i fråga örn tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsavdrag enligt allmänna tjänstepensionsreglementet tillämpas

de stadganden, som gällde vid förordnandets frånträdande, skola dock

jämväl med avseende å familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag

dylika stadganden lända till efterrättelse.

22 §.

Nionde huvudtiteln.

1 mom. Statens lantbruksingenjörer.

För befattning såsom lantbruksingenjör skola tillämpas det familjepensionsavdrag

och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och

11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 26.

2 mom. Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det familjepensionsavdrag

och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 §

2 mom. gälla för lönegraden A 24.

23 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de familjepensionsavdrag och

familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för

nedan angivna lönegrader, nämligen

.... . . (tillhörande lönegraden A 7.............. A 9

fOF l0tS f . o . in

» » A 8.............. A 10

(tillhörande lönegraden A 8 ...... A 10

» lotsförman * » » A 9...... A 11

| » » A 11...... A 13

» Överlots .................................... A 14.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

24 §.

Affärsdrivande verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de famil jepensionsavdrag

och familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 §

2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

1 mom. Beträffande i 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman, vilken vid

detta reglementes ikraftträdande innehar med tjänstepensionsrätt enligt civila

eller militära tjänstepensionsreglementet förenad befattning eller beställning

å reservstat vid försvarsväsendet, skall såsom förutsättning för reglementets

tillämpning gälla,

a) att omedelbart före ikraftträdandet allmänna familjepensionsreglementet

den 16 oktober 1936 (nr 542) varit å tjänstemannen tillämpligt; samt

b) såvitt angår beställningshavare å reservstat, att beställningshavaren icke

före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han ej vill

underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.

Ändå att den under a) här ovan angivna förutsättningen ej föreligger, skall

tjänsteman, för vilken vid reglementets ikraftträdande eller senare inträder

sådant förhållande, som enligt därom meddelade bestämmelser skolat medföra

att 1936 års allmänna familjepensionsreglemente å honom erhållit tilllämpning,

därmed bliva underkastad detta reglemente, och skall i dylikt fall

1936 års reglemente ej bliva för honom gällande.

Erhåller beställningshavare å reservstat, som anmält sin önskan att ej bliva

underkastad reglementet, befattning eller beställning, för vilken enligt reglementet

gäller högre familjepensionsunderlag än för den tidigare reservstatsbeställningen,

skall detta reglemente därmed träda i tillämpning för honom.

2 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning beträffande förutvarande

befattnings- eller beställningshavare, som i 1 § 1 mom. b) och c)

avses, skall i varje fall gälla, att han före avgång från befattningen eller beställningen

varit underkastad reglementet.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å

vilken reglementet erhåller tillämpning.

för lokeldare

A 8

A 11

A 13.

tillhörande lönegraden A 10

» » A 12

lokförare

7 avd. Reglementets tillämplighet.

25 §.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

117

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

Övergångsbestämmelser.

Övergångsbestämmelser.

1. Där jämlikt bestämmelserna i

detta reglemente hänsyn skall tagas

till familjepensionstal för familjepension

enligt! andra av Kungl. Maj:t

och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser

än de i detta reglemente

innefattade, förstås med familjepensionstal

det belopp, vartill

summan av fasta och rörliga förmåner

uppgår vid tillämpning av indextalet

156 (juli 1914 = 100).

Med familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen,

likställas vid reglementets tilllämpning,

utom i fall som i 1 § 2

mom. b) avses, här nedan i 2 punkten

första stycket f) eller 2 punkten

andra stycket omförmälda familjepensionsbestämmelser.

2. Vid reglementets tillämpning

1. Där jämlikt bestämmelserna i

detta reglemente hänsyn skall tagas

till familjepensionstal för familjepension

enligt andra familjepensionsbestämmelser

än de i detta reglemente

innefattade, förstås med familjepensionstal

det belopp, vartill summan

av fasta och rörliga förmåner uppgår

vid tillämpning av indextalet 156 (juli

1914= 100).

Med familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen,

likställas vid reglementets tilllämpning,

utom i fall som i 1 § 2

mom. b) avses, här nedan i 2 punkten

första stycket e) eller 2 punkten

andra stycket omförmälda familjepensionsbestämmelser.

beträffande tjänsteman, vilken före

ikraftträdandet för vederbörande förvaltningsområde av allmänna familje

pensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542) ägt familjepensionsrätt på

grund av sin statstjänst eller på grund av befattning hos civilstatens änkeoch

pupillkassa, skola de särskilda bestämmelser i tillämpliga delar lända

till efterrättelse, vilka med avseende å tillämpningen å dylika tjänstemän av

sistberörda reglemente meddelats i

a) 2 punkten av de till reglementet

hörande övergångsbestämmelserna;

b) kungörelserna den 4 juni 1937,

nr 354, den 18 juni 1937, nr 582, den

29 oktober 1937, nr 845, den 30 juni

1939, nr 509, och den 31 maj 1940,

nr 487, angående reglementets ikraftträdande

för vissa förvaltningsområden;
c)

de lill kungörelsen den 17 juni

1938 (nr 516) angående reglementets

ikraftträdande för lärare vid statens

undervisningsväsende m. fl. hörande

övergångsstadgandena A samt D—F;

d) kungörelsen den 4 januari 1938

a) kungörelserna den 4 juni 1937,

nr 354, den 18 juni 1937, nr 582, den

29 oktober 1937, nr 845, den 30 juni

1939, nr 509, och don 31 maj 1940,

iir 487, angående reglementets ikraftträdande

för vissa förvaltningsområden;
b)

de till kungörelsen den 17 juni

1938 (nr 516) angående reglementets

ikraftträdande för lärare vid statens

undervisningsväsende m. fl. hörande

övergångsstadgandena A samt D—F;

c) kungörelsen den 4 januari 1938

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

(nr 4) angående reglementets tillämp-> (nr 4) angående reglementets tillämp
-

ning å folkskolinspektörer;

e) kungörelsen den 17 juni 1938

(nr 517) angående familjepensionsrätt

för lärare vid läroanstalterna för

blinda, i vad kungörelsen innefattar

hänvisning till övergångsstadgandet

F i kungörelsen samma dag, nr 516;

samt

f) kungörelserna den 4 juni 1937,

nr 355 och 356, den 18 juni 1937, nr

583, den 29 oktober 1937, nr 846, den

30 juni 1939, nr 510, och den 31 maj

1940, nr 488, innefattande vissa bestämmelser

angående familjepension.

ning å folkskolinspektörer;

d) kungörelsen den 17 juni 1938

(nr 517) angående familjepensionsrätt

för lärare vid läroanstalterna för

blinda, i vad kungörelsen innefattar

hänvisning till övergångsstadgandet

F i kungörelsen samma dag, nr 516;

samt

e) kungörelserna den 4 juni 1937,

nr 355 och 356, den 18 juni 1937, nr

583, den 29 oktober 1937, nr 846, den

30 juni 1939, nr 510, och den 31 maj

1940, nr 488, innefattande vissa bestämmelser

angående familjepension.

Beträffande den, som omedelbart innan detta reglemente för honom vinner

tillämpning varit underkastad kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 357) med

bestämmelser angående familjepension i vissa fall för efterlevande till befattningshavare,

som innehaft befattning, å vilken lagen den 11 oktober 1907

(nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt lill pension äger tillämpning,

så ock beträffande den, som vid reglementets ikraftträdande är underkastad

1936 års allmänna familjepensionsreglemente och för vilken berörda kungörelse

varit gällande omedelbart innan han blev underkastad sistnämnda

reglemente, skola vid tillämpningen av detta reglemente stadgandena i 9 §

2 mom. kungörelsen lända till efterrättelse.

Erforderliga föreskrifter angående Erforderliga föreskrifter angående

tillämpningen i här avsedda fall av tillämpning i här avsedda fall av de

de i första stycket a)—/) samt andra

stycket omförmälda bestämmelserna

meddelas av Kungl. Maj:t.

i första stycket a)—e) samt andra

stycket omförmälda bestämmelserna

meddelas av Kungl. Maj:t.

3. I fråga örn distriktsveterinär, vilken till följd av statens övertagande

av distriktsveterinärväsendet övergått i statens tjänst, skall gälla, att änka

skall äga rätt till familjepension eller familjelivränta även örn äktenskapet

ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 men ej

65 år samt att pensions- eller livränterätt för arvsberättigat barn skall upphöra

först vid 21 års ålder. Vad nu sagts skall gälla även för det fall, att

befattningshavaren vinner förhöjning i familjepensionsunderlaget.

4. Vid reglementets tillämpning å den som omedelbart före ikraftträdandet

varit underkastad 1936 års allmänna familjepensionsreglemente skola,

där ej annat följer av vad i 2 punkten här ovan föreskrives, följande särskilda

bestämmelser lända till efterrättelse:

a) För ordinarie befattningshavare, som under berörda familjepensionsreglementes

giltighetstid övergått till befattning med lägre familjepensions
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

119

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

underlag och för vilken jämlikt 12 § 1 mom. reglementet skolat i familjepensionshänseende

gälla de i fråga om den förra befattningen meddelade

bestämmelserna, skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,

som i detta reglemente finnas stadgade för den tidigare

innehavda tjänsten.

b) För den, som omedelbart före detta reglementes ikraftträdande innehade

tjänst tillhörande antingen lönegrad Mb 1 manskapsavlöningsreglementet

eller ock någon av lönegraderna C 1—3, 5, 6 och 10 eller E 10—14

civila avlöningsreglementet, så ock för den. som omedelbart före ikraftträdandet

innehade i 1 § 1 mom. c) allmänna tjänstepensionsreglementet avsedd

tjänst vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, skall

såsom familjepensionsavdrag för sådan tjänst alltjämt tillämpas det enligt

1936 års allmänna familjepensionsreglemente stadgade beloppet. Familjepensionstalet

för tjänsten må i här avsett fall ej understiga det enligt sistnämnda

reglemente fastställda grundbeloppet, ökat med 10 procent.

c) Där jämlikt 2 punkten av de till

1936 års familjepensionsreglemente

hörande övergångsbestämmelserna såsom

tjänstår för bestämmande av familjepension

för efterlevande till tjänsteman,

vilken vid reglementets ikraftträdande

för vederbörande förvaltningsområde

innehade icke-ordinarie

befattning eller arbet ar anställning i

statens tjänst, fått tillgodoräknas anställningstid,

som icke kunnat tillgodoräknas

enligt 4 § 4 mom. samma

reglemente, må sådan anställningstid

jämväl vid tillämpning av detta reglemente

— även i den mån detta ej följer

av 12 § — tillgodoräknas såsom

tjänstär för bestämmande av familjepension.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Reservationer:

1) av herrar Holmgren, Nordborg och von Horn, vilka anfört och hemställt

följande:

»Med hänsyn till den sena tidpunkt under riksdagssessionen, vid vilken

denna proposition blivit framlagd — den överlämnades till kamrarna den 22

november 1941 — har det enligt vår uppfattning icke varit för utskottets

ledamöter möjligt att mera ingående granska den föreslagna revisionen av

pensionslagstiftningen och de olika avvägningar och detaljspörsmål, som förslaget

innefattar. Den tid, som härför stått utskottet till buds, har till följd

av ärendets vidlyftighet varit otillräcklig. Här må erinras,, att det sakkunnigbetänkande,

på vilket propositionen bygger, omfattar inklusive bilagor icke

mindre än 435 sidor och att propositionen, däri valda delar av betänkandet

återgivas, omfattar ett så högt sidantal som 272. Då sålunda tillräckligt rådrum

för ett mera ingående bedömande av hithörande spörsmål icke förefunnits,

ha vi ansett att utskottet icke bort taga på sitt ansvar att tillstyrka riksdagen

att nu sakligt taga ståndpunkt till Kungl. Maj :ts förslag. I enlighet med

denna vår uppfattning ha vi funnit oss böra yrka avslag å Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 339.

Ett anstånd med reformen skulle möjliggöra för Kungl. Majit att i samband

med framläggandet för riksdagen av nytt förslag i ämnet jämväl till närmare

prövning upptaga de spörsmål, som chefen för finansdepartementet i sitt anförande

till statsrådsprotokollet i ärendet förklarat sig framdeles skola förelägga

riksdagen, sedan erforderlig utredning blivit verkställd. Bland dessa

spörsmål må här nämnas revision av gällande bestämmelser om tjänste- och

familjepension för arbetare i statens tjänst (prop. sid. 69). Vid ett dylikt anstånd

kunde vidare ståndpunkt få tagas till frågan om vissa professors- m. fl.

befattningars inplacering i civila avlöningsreglementet (prop. sid. 93—94) och

till frågan om en disponibilitetsanordning beträffande beställningshavare vid

försvarsväsendet (prop. sid. 136), innan nya pensionsbestämmelser genomföras.

Den av chefen för finansdepartementet i utsikt ställda lösningen av

frågan örn ändring i pensionsbestämmelserna för reservstatspersonalen vid

försvarsväsendet (jfr statsutskottets utlåtande nr 4/1939, sid. 18) kunde ock

i sådant fall komma under bedömande samtidigt med pensionslagstiftningen

för försvarsväsendet i övrigt.

I avvaktan på den blivande reformen böra tjänstemännen liksom hittills

tillgodoses genom provisoriska anordningar.

I de likalydande motionerna I: 256 av herr Wistrand m. fl. och II: 355 av

herrar Nolin och Persson i Falla har yrkats, »att riksdagen med beaktande av

ej endast den befolkningsutveckling, som med växande tyngd kräver ökade

arbetsinsatser, utan även det rådande statsfinansiella läget, måtte i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa om utredning angående en höjning av nuvarande

pensionsålder för statstjänstemän». I motiveringen härför ha motionärerna

s. 121 Kontrollera mot PDF

liankoutskottets utlåtande Nr 78.

121

bland annat framhållit, att genomförandet av en höjd pensionsålder visserligen

under själva övergångstiden försvårar anställnings- och befordringsmöjligheterna

för de yngre, men att en höjning av pensionsåldern är ägnad

ej att försvåra utan i stället lätta den försörjningsbörda gentemot den äldre

generationen, som eljest hotar att bli de arbetsföra åldrarna övermäktig. För

egen del anse vi denna fråga böra snarast underkastas en närmare utredning

i syfte att få klarlagt vad som under beaktande av olika berättigade intressen

må kunna åtgöras. De åtgärder, som härvid kunna ifrågakomma, böra i god

tid förberedas. Denna utredning bör komma till stånd oavsett den ståndpunkt

riksdagen må intaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

I anslutning till vad sålunda anföids ha vi ansett, att utskottet bort hemställa,

a) att riksdagen måtte avslå såväl Kungl. Maj:ts proposition

nr 339 som motionerna I: 257, 258 och 259 samt II: 352,

353, 354 och 356; samt

b) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 256 och II: 355, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning angående en höjning av nuvarande pensionsåldrar

för statstjänstemän.»;

2) av herrar Albertsson och Hilding, vilka, med instämmande i vad utskottet

i övrigt anfört, ansett, att yttrandet i anledning av motionerna 1: 256

och II: 355 bort vara följande:

»När 1934 års riksdag beslöt sänkning av pensionsåldern med 2—3 år för

såväl allmänna civilförvaltningens som de affärsdrivande verkens tjänstemän

och anställda, anfördes som motivering dels kravet på största möjliga

effektivitet i statsförvaltningen, dels sociala skäl. I förstnämnda avseende

ansåg man naturligt att det ur prestationssynpunkt vore önskvärt att så tidigt

som möjligt kunna befria åldriga befattningshavare från sådant arbete, som

måste kräva ett maximum av energi och krafter. Men säkerligen förestavades

riksdagens beslut likväl först och främst av den just då synnerligen aktuella

frågan örn ungdomsarbetslösheten. Det är lärorikt och intressant att ga tillbaka

till den allmänna samhällsdebatten vid den tiden och konstatera, hui

grundligt utvecklingen sedan dess jävat i viktiga stycken den da radande

pessimistiska uppfattningen angående möjligheterna att på ett naturligt sätt

bereda de yngre medborgarna nyttig sysselsättning i produktionen. Otvivelaktigt

fick den då förhärskande ekonomiska pessimismen i hög grad inflytande

också på ståndpunktstagandet till frågan örn sänkning av pensionsåldern

för de statsanställda — man menade att denna alderssänkning skulle

i icke ringa grad bidraga till att minska ungdomsarbetslösheten.

Numera och med de erfarenheter, vi alla gjort örn det faktiska händelseförloppet

härutinnan, är det ofrånkomligt att man frågar sig, örn icke beslutet

1934 gick alldeles för långt, grundat som det för visso var, åtminstone delvis,

i en felbedömning av den faktiska situationen på en smula längre sikt. Alla

Bihang till riksdagens protokoll 1941. S sami. Nr 78.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

prognoser beträffande befolkningsutvecklingen peka i den riktningen att

ingenting är angelägnare och samhällsekonomiskt nödvändigare än detta att

kunna på ett socialt rimligt sätt göra all tillgänglig arbetskraft nyttig. Åtgärder

för en genomgripande omprövning också av hela frågan örn pensionsåldern

böra fördenskull snarligast vidtagas. Klart är nämligen att särskilt

nied avseende å många kvalificerade befattningar i det allmännas tjänst

komma i detta sammanhang olika intressen och synpunkter att anmäla sig.

Exempelvis önska de anställda i yngre åldrar givetvis att så fort som möjligt

komma till det ansvar och därmed följande ekonomiska förmåner, som en

låg pensionsålder ställer i utsikt åt dem befordringsvägen. Generell höjning

av pensionsåldern skulle därför självfallet mottagas med blandade känslor.

Mot detta ställer sig dock det genom befolkningsutvecklingen i vårt land

allt starkare kravet på bättre tillvaratagande av allas arbetsförmåga. Endast

en grundlig penetrering av alla på frågans bedömande inverkande faktorer

ger säker grundval för ett ståndpunktstagande.

Med erkännande av att vissa ansatser blivit gjorda att justera 1934 års

beslut måste dock sägas, att synnerligen starka skäl sålunda tala för att

frågan örn pensionsåldern i hela dess vidd blir föremål för klarläggande. Därvid

böra de synpunkter med avseende å befolkningsutvecklingen, vilka i det

föregående blivit antydda, och samhällets behov att få utnyttja på rimligt

och försvarbart sätt de anställdas krafter och erfarenheter komma till skäligt

beaktande, liksom givetvis de sakliga invändningarna mot och svårigheterna

i samband med en generell höjning av pensionsåldern. Med all säkerhet blir

det omöjligt att undkomma ett nytt ställningstagande till denna viktiga fråga,

grundat på de erfarenheter, som gjorts sedan 1934 års beslut börjat visa sina

verkningar och dessa konsekvenser blivit sammanställda med prognoserna

för befolkningsutvecklingen, vilkas ansvarsspråk icke kan missförstås. Då

det synes vara en angelägenhet av mycket stor vikt att snarast möjligt få till

stånd en sådan omprövning av denna fråga, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte med anledning av motionerna 1:256

och II: 355 i skrivelse till Kungl. Majit begära, att skyndsam

utredning måtte verkställas angående lämpligheten och möjligheten

att höja pensionsåldern för befattningshavare i statens

tjänst och för sådana, vilka visserligen icke äro statsanställda

men till vilkas avlöning statsbidrag utgår och vilkas löneoch

pensionsförhållanden regleras på likartat sätt, samt att

för riksdagen framlägges det förslag, vartill utredningen kan

föranleda.»;

3) av herr Sundberg, som under hänvisning till innehållet i motionerna

I: 258 och II: 353 yrkat,

dels att 36 § allmänna tjänstepensionsreglementet måtte

erhålla följande lydelse:

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

123

»36 §.

För befattningar såsom lokförare, lokeldare och maskinbiträde

i loktjänst skola tillämpas de tjänstepensionsavdrag

och tjänstepensionsunderlag---

för »maskinbiträde i loktjänst ................ A 7.»;

dels ock att 24 § allmänna familjepensionsreglementet

måtte erhålla följande lydelse:

»24 §.

För befattningar såsom lokförare, lokeldare och maskinbiträde

i loktjänst skola tillämpas de familjepensionsavdrag

och familjepensionsunderlag —--

för »maskinbiträde i loktjänst ............ A 7.»; samt

*

4) av herrar Bodin och Westman.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Tabell, utvisande nuvarande och föreslagna tjänstepensionsavdrag och

löneplanerna A, Eo,

Löne-

grad

Pensionsavdrag

Pensionsunderlag

Pensionsförbättring

Nu-

varan-

de

Före-

slaget

ök-

ning

Nu-

varande

inkl.

dyrtids-

tillägg

Alt. 1

A 1 t.

2

Alt. 1

A

1 t. 2

Ortsgrupperna

Ortsgrupperna

A—C

D—F

G—I

A—C

D—F

G—I

Eo 1

33

51

18

1,416

1,680

1,584

1,680

1,776

264

168

264

360

A 1

36

54

18

1,512

1,776

1.680

1,776

1,872

264

168

264

360

A 2

39

57

18

1,608

1,884

1,776

1,884

1,992

276

168

276

384

A 3

42

63

21

1,692

1,980

1,872

1,980

2,088

288

IM)

288

396

A 4

45

66

21

1,776

2.076

1,956

2,076

2,196

300

180

300

420

A 5

48

69

21

1,860

2,184

2,064

2,184

2,304

324

204

324

444

A 6

51

72

21

1,932

2,280

2,160

2,280

2,400

348

228

348

468

A 7

57

78

21

2,040

2,376

2,244

2,376

2,508

336

204

336

468

A 8

63

84

21

2,148

2,484

2,352

2,484

2,616

336

204

336

468

A 9

69

90

21

2,280

2,616

2,472

2,616

2,760

336

192

336

480

A 10

75

99

24

2,412

2,760

2,616

2,760

2,904

348

204

348

492

All

84

108

24

2,580

2,916

2,760

2,916

3,072

336

180

336

492

A 12

90

117

27

2,724

3,072

2,916

3,072

3,228

348

192

348

504

A 13

102

129

27

2,952

3,300

3,132

3,300

3,468

348

180

348

516

A 14

114

141

27

3,180

3,528

3,648

3,528

3,708

348

168

348

528

A 15

129

156

27

3,396

3,768

3,588

3,768

3,948

372

192

372

552

A 16

141

171

30

3,624

3,996

3,804

3,996

4,188

372

180

372

564

A 17

156

186

30

3,852

4,236

4,044

4,236

4,428

384

192

384

576

A 18

174

204

30

4,116

4,500

4,608

4,500

4,692

384

192

384

576

A 19, 20

192

222

30

4,392

4,800

4,596

4,800

5,004

408

204

408

612

A 21

213

243

30

4,704

5,124

4,920

5,124

5,328

420

216

420

624

A 22

234

267

33

5,004

5,436

5,232

5,436

5,640

432

228

432

636

A 23

255

291

36

5.328

5,736

5,532

5,736

5,940

408

204

408

612

A 24

279

315

36

5,652

6,036

5,832

6,036

6,240

384

180

384

588

A 25

303

339

36

5,976

6,360

6,156

6,360

6,564

384

180

384

588

A 26

330

366

36

6,300

6,696

6,492

6,696

6,900

396

192

396

600

A 27

354

393

39

6,612

7,020

6,816

7,020

7,224

408

204

408

612

A 28

378

420

42

6,936

7,356

7,152

7,356

7,560

420

216

420

624

A 29

399

447

48

7,260

7,680

7,476

7,680

7,884

420

216

420

624

A 30

420

474

54

7,572

8,016

7,812

8,016

8,220

444

240

444

648

Mb 1

54

72

18

1,980

2,256

2,136

2,256

2,376

276

156

276

396

Mb 2

54

78

24

1,992

2,400

2,268

2,400

2,532

408

276

408

540

UO 1

78

105

27

2,448

2,844

2,700

2,844

2,988

372

252

372

540

UO 2

99

129

30

2,916

3,312

3,144

3,312

3,480

396

228

396

564

UO 3

126

156

30

3,360

3,780

3,600

3,780

3,960

420

240

420

600

Oc 1

57

78

21

2,016

2,400

2,268

2,400

2,532

384

252

384

516

Oa 1

72

96

24

2,316

2,724

2,580

2,724

2,868

384

264

384

552

Oa 2

156

183

27

3,852

4,200

4,008

4,200

4,392

352

156

352

540

Oa 3

246

288

42

5,196

5,712

5,508

5,712

5,916

516

312

516

720

Oa 4

324

363

39

6,216

6.648

6,444

6,648

6,852

432

228

432

636

Oa 5

375

414

39

6,876

7,296

7,092

7,296

7,500

420

216

420

624

Oa 6

429

492

63

7,704

8,268

8,064

8,268

8,472

564

360

564

768

Alt. 1: enhetliga pensionsunderlag. Alt. 2: dyrortsgraderade pensioner.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

125

tjänstepensioner vid index 156 och 188 lör befattningar, tillhörande

Mb, UO, Oc och Oa.

Pensionsunderlag + högsta dyrtidstillägg

resp. rörligt tillägg

Pensionsförbättring

Löne-

grad

Nuvarande

bestämmel-

ser

|

Alt. 1

Alt. 2

Alt. 1

Alt. 2

Ortsgruppema

Ortsgruppema

A—C

D—F |

G—I

A-C

D—F

G—I

1,680

1,932

1,822

I

1,932

2,042

252

142

252

362

Eo 1

1,788

2,042

1,932

2,042

2,153

254

144

254

365

A 1

l’896

2467

2,042

2,167

2,291

271

146

271

395

A 2

1,980

2,277

2,153

2,277

2,401

297

173

297

421

A 3

2j064

2^387

2,249

2,387

2,525

323

185

323

461

A 4

2^48

2,512

2,374

2,512

2,650

364

226

364

502

A 5

2,220

2,622

2,484

2,622

2,760

402

264

402

540

A 6

2j328

2432

2,581

2,732

2,884

404

253

404

556

A 7

2,448

2457

2,705

2,857

3,008

409

257

409

560

A 8

2,604

3,008

2,843

3,008

3,174

404

239

404

570

A 9

2460

3,174

3,008

3,174

3,340

414

248

414

580

A 10

2,940

3,353

3,174

3,353

3,533

413

234

413

593

All

3408

3,533

3,353

3,533

3,712

425

245

425

604

A 12

3^372

3,795

3,602

3,795

3,988

423

230

423

616

A 13

3,636

4,057

3,850

4,057

4,264

421

214

421

628

A 14

3,876

4,333

4,126

4,333

4,540

457

250

457

664

A15

4,140

4,595

4,375

4,595

4,816

455

235

455

676

A 16

4404

4,871

4,651

4,871

5,092

467

247

467

688

A 17

4,704

5475

4,954

5,175

5,396

471

250

471

692

A 18

5^016

5,520

5,285

5,520

5,755

504

269

504

739

A 19,20

5,376

5,893

5,658

5,893

6,127

517

282

517

751

A 21

5424

6,251

6,017

6,251

6,486

527

293

527

762

A 22

6’096

6,596

6,362

6,596

6,831

500

266

500

735

A 23

6,420

6,936

6,707

6,936

7,140

516

287

516

720

A 24

6444

7,260

7,056

7,260

7,464

516

312

516

720

A 25

7,068

7,596

7,392

7,596

7,800

528

324

528

732

A 26

7,380

7,920

7,716

7,920

8,124

540

336

540

744

A 27

7,704

8,256

8,052

8,256

8,460

552

348

552

756

A 28

8'',028

8,580

8,376

8,580

8,784

552

348

552

756

A 29

8,340

8,916

8,712

8,916

9,120

576

372

576

780

A 30

2,268

2,594

2,456

2,594

2,732

326

188

326

464

Mb 1

2,280

2,760

2,608

2,760

2,912

480

328

480

632

Mb 2

2,808

3,271

3,105

3,271

3,436

463

297

463

628

UO 1

3,324

3,809

3,616

3,809

4,002

485

292

485

678

UO 2

3,840

| 4,347

4,140

4,347

4,554

507

300

507

714

UO 3

2,304

2,760

2,608

2,760

2,912

456

304

456

608

Oc 1

2,652

3,133

2,967

3,133

3,298

481

315

481

646

Oa 1

4,404

4,830

4,609

4,830

5,051

426

205

426

647

Oa 2

5,940

6469

6,334

6,569

6,803

629

394

629

863

Oa 3

6484

7,548

7,344

7,548

7,752

564

360

564

768

Oa 4

7''644

8,196

7,992

8,196

8,400

552

348

552

756

Oa 5

8472

1 9,168

8,964

9,168

9,372

696

492

696

I 900

Oa 6

Det rörliga tillägget har avrundats till närmaste hela krontal.

Bihang lill riksdagens protokoll 1981. 8 sami. Nr 78.

10

HU1CO

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Innehållsförteckning.

Sid.

Hemställan i propositionen och motionerna................................ ]_

Redogörelse för förslagen i propositionen.

Inledning .......................................... o

Dyrortsgraderade eller enhetliga tjänstepensioner. Tjänstepensionsunderlag för befattningar

i allmänhet.............................................. 4

Tjänstepensionsunderlag för vissa befattningar i högre lönelägen...................... 8

Tjänstepensionsunderlag för befattningar förenade med avlöningsförmåner utöver lön

enligt löneplan...................... ^2

Tjänstepensionsunderlag för icke-ordinarie personal i lägre Iöneställning.............. 17

Tjänstepensionsavdrag ....................................... jg

Familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag.................................. 21

Rörligt tillägg ................................................................ ’ ’ gg

Avgångsskyldighet och anstånd med avsked ur tjänst .............................. 23

Beräkning av tjänstår för tjänstepension............................................ 30

Beräkning av tjänstår för familjepension............................................ 33

Livränta..............................................

Reglering av sammanträffande pensionsförmåner m. m............................... 37

Vissa särskilda övergångsanordningar ............................................. 40

Kostnadsberäkningar ....................................... 43

Bankoutskottets yttrande ......................................... 44

Utskottets hemställan.............................................................. gg

Utskottets förslag till reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens

tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet) .................................... 54

Utskottets förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet)................ 97

Reservationer .......................................................... IgO

Tabell, utvisande nuvarande och föreslagna tjänstepensionsavdrag och tjänstepensioner vid

index 156 och 188 för befattningar, tillhörande löneplanerna A, Eo, Mb, UO, Oc

och Oa .......................................................... jg4

418979. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:528 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmänna t junst eoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta mo s. 4 i texten