Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1941-12-16 · 126 sidor, varav 120 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 120 av 126 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1941:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
1
Nr 78.
Ankom till riksdagens kansli den 15 december 1941 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 14 november 1941 dagtecknad proposition nr 339, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna vid propositionen fogade förslag till
1) reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens
tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet) samt
2) reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet);
dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i propositionen anförts utfärda bestämmelser
örn tillämpning av allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet
i vissa fall å tjänstemän avgångna med pension enligt
civila eller militära tjänstepensionsreglementet,
om pensionstillägg åt vissa tjänstemän avgångna med pension enligt civila
eller militära tjänstepensionsreglementet,
om förhöjda pensioner för vissa rikstelefonister, å vilka allmänna tjänstepensionsreglementet
erhåller tillämpning, samt
om reglering av pensionsrätten för lärare, å vilka allmänna tjänstepensionsreglementet
erhåller tillämpning och som före reglementets ikraftträdande
innehaft rektorsförordnande;
dels bemyndiga Kungl. Majit
att förordna örn utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller
militära tjänstepensionsreglementet mot förtidslivränta,
att, där tjänstepension eller familjepension enligt annan pensionsförfattning
än allmänna tjänstepensionsreglementet eller allmänna familjepensionsreglementet
sammanträffar med förman enligt något av dessa reglementen,
medgiva undantag från de bestämmelser angående sammanträffande
av förmåner, som må finnas meddelade i den andra pensionsförfattningen,
samt
att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa sig erforderliga
utöver de övergångsstadganden, som innefattas i allmänna tjänstepensionsreglementet
och allmänna familjepensionsreglementet;
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 78
dels ock medgiva, att beträffande sådan förste postexpeditör och postexpeditör
samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör, vilken enligt
riksdagens beslut personligen i lönehänseende placerats i lönegrad närmast
högre än den, till vilken vederbörande befattning hör, må vid tillämpning
av allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet
lända till efterrättelse det tjänstepensionsunderlag respektive familjepensionsunderlag
och det tjänstepensionsavdrag respektive familjepensionsavdrag,
som jämlikt reglementena gälla för den lönegrad, enligt vilken
vederbörandes avlöning utgår.
De vid propositionen fogade författningsförslagen komma att av utskottet
i det följande återgivas.
I samband med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling förehaft
följande i anledning av densamma väckta motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 256, av herr Wistrand m. fl.;
nr 257, av herrar Wagnsson och Wennqvist;
nr 258, av herr Ericsson, Herman, m. fl.; samt
nr 259, av herr Ericsson. Herman;
inom andra kammaren:
nr 352, av herr Hansson i Rubbestad m. fl.;
nr 353, av herr Lindahl m. fl.;
nr 354, av herr Spångberg m. fl.;
nr 355, av herrar Nolin och Persson i Falla; samt
nr 356, av herr Lindén.
I likalydande motionerna I: 256 av herr Wistrand jämte tolv av första
kammarens övriga ledamöter samt 11:355 av herrar Nolin och Persson i
Falla har hemställts, »att riksdagen, med beaktande av ej endast den befolkningsutveckling
som med växande tyngd kräver ökade arbetsinsatser
utan även det rådande statsfinansiella läget, måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa örn utredning angående en höjning av nuvarande pensionsåldrar
för statstjänstemän».
I likalydande motionerna I: 257 av herrar Wagnsson och Wennqvist och
II: 356 av herr Lindén har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att i allmänna
tjänstepensionsreglementet måtte intagas föreskrift därom, att tjänsteman,
som blir underkastad reglementets bestämmelser, icke skall vara skyldig
att få lönen minskad med tjänstepensionsavdrag under mer än högst
trettio år ;
eller därest denna hemställan icke bifalles, att övergångsbestämmelserna
till reglementet måtte i punkt 4 ändras därhän, att jämväl tjänsteman, som
skulle hava vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden 1 juli 1945—
30 juni 1947, måtte få åtnjuta nedsättning i tjänstepensionsavdragen och
att nedsättningen bestämmes till fyra resp. tre, två och en femtedelar, därest
avdragsbefrielsen skulle hava inträtt under budgetåret 1943/44 resp. 1944/45,
1945/46 och 1946/47».
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
3
I likalydande motionerna I: 258 av herrar Ericsson, Herman, jämte två
av första kammarens övriga ledamöter samt II: 353 av herr Lindahl jämte
två av andra kammarens övriga ledamöter har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta, att maskinbiträde i loktjänst får som tjänstepensionsavdrag
och tjänstepensionsunderlag räkna 7 lönegraden».
I likalydande motionerna 1:259 av herr Ericsson, Herman, samt 11:354
av herr Spångberg jämte tre av andra kammarens övriga ledamöter har hemställts,
»att riksdagen vid behandling av förslag till allmänna tjänstepensionsreglementet
måtte besluta, att pensionsåldern för vagnförmän och stallförmän
vid statens järnvägar skall inträda vid en levnadsålder av 60 år».
I motionen II: 352 har herr Hansson i Rubbestad jämte elva av andra kammarens
övriga ledamöter hemställt, »att riksdagen måtte besluta
dels att § 7 andra momentet av det föreslagna reglementet angående
tjänstepension för befattningshavare i statens tjänst ändras dithän, att
pensionsavdragen komma att höjas med 50 procent utöver nu gällande avdrag;
dels
avslå förslaget i övergångsbestämmelserna att tjänstemän, som blivit
underkastade de 1939 och 1940 utfärdade nya avlöningsförfattningarna men
avgått ur tjänst före den 1 juli 1942, skola erhålla ett tillägg av 10 kronor
per månad å pensionerna;
dels att andra momentet av § 22 i det föreslagna tjänstepensionsreglementet
måtte erhålla följande ändrade lydelse: ''Rörligt tillägg beräknas å
grundbeloppet för månad. Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas
å belopp, varmed grundbeloppet överstiger 500 kr., och ej heller å
därå ingående öretal som överskjuter fullt krontal.'';
dels att de familjepensionsavdrag, som enligt § 6 moment 2—4 i det föreslagna
allmänna familjepensionsreglementet skola utgå, måtte höjas med i
genomsnitt 10 procent utöver de i propositionen föreslagna beloppen, samt
dels att pensionsåldern för civila befattningshavare i statens tjänst måtte
höjas med två år».
Beträffande motiveringen för de sålunda framställda förslagen får utskottet,
i den mån redogörelse för förslagen ej lämnas i det följande, hänvisa
till propositionen och motionerna.
Inledning.
Tjänste- och familjepensionsrätten för statliga befattningshavare med nyreglerad
avlöning regleras för närvarande av tre huvudförfattningar, nämligen
1934 års civila tjänstepensionsreglemente, 1935 års militära tjänstepensionsreglemente
och 1936 års allmänna familjepensionsreglemente. Sistnämnda
reglemente är tillämpligt för såväl den civila som den militära statsförvaltningen.
Den 1 juli 1939 genomfördes en allmän avlöningsrevision inom den civila
och den militära statsförvaltningen. De nya avlöningsbestämmelserna inne
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 78-
fattas i civila och militära avlöningsreglementena, civila och militära ickeordinariereglementena
samt till dessa författningar hörande tilläggs- och tilllämpningsföreskrifter.
Till nämnda reglementen ansluter sig det år 1940 antagna
manskapsavlöningsreglementet, vilket bland annat äger tillämpning å
vissa beställningshavare med pensionsrätt enligt militära tjänstepensionsreglementet
och allmänna familjepensionsreglementet.
Kungl. Maj:ts förevarande proposition innefattar förslag till sådana ändringar
i pensionslagstiftningen för statstjänstemännen, som påkallas av den
sålunda genomförda avlöningsrevisionen. I samband härmed har en allmän
översyn av pensionsförfattningarna ägt rum i syfte att åstadkomma större
överskådlighet och reda på förevarande område. Förslaget grundar sig på ett
av de s. k. 1938 års pensionssakkunniga —- vilka utgöras av expeditionschefen
A. Westling, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören
E. Andersson i Bollnäs samt förutvarande ledamoten av riksdagens
andra kammare, möbelsnickaren C. R. Jansson i Falun — den 14 mars 1941
avgivet betänkande med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
jämte över betänkandet avgivna utlåtanden. Av utlåtandena framgår,
att vederbörande myndigheter i allmänhet ansett de sakkunnigas förslag
vara väl ägnat att läggas till grund för utfärdandet av nya pensionsbestämmelser
för statstjänstemännen. Föredragande departementschefen har biträtt
denna uppfattning.
Dyrortsgraderade eller enhetliga tjänstepensioner. Tjänstepensionsunderlag
för befattningar i allmänhet.
I den föreliggande propositionen har till en början upptagits frågan örn dyrortsgraderade
eller enhetliga tjänstepensioner. I samband härmed har även
berörts frågan örn tjänstepensionsunderlagens storlek.
Enligt nuvarande liksom enligt närmast föregående bestämmelser ha tjänstepensionsunderlagen
för tjänster upp till och med 30 lönegraden fastställts
att motsvara två tredjedelar av slutlönen på A-ort i vederbörande lönegrad.
Denna relation mellan lön och pension har i indexlägen högre än det, som
motsvarar avvägningen av pensionens grundbelopp (index 100 på 1914 års
indexskala), något förskjutits till följd av sinsemellan olika regler för dyrtidstillägg
å löner och pensionsförmåner.
Någon differentiering av pensionsförmånernas nominella belopp med hänsyn
till förekommande olikheter i levnadskostnaderna på skilda orter har
hittills icke kommit till stånd.
Följande sammanställning utvisar för vissa lönegrader och ortsgrupper
det procentuella förhållandet mellan å ena sidan hel ålderspension jämte
dyrtidstillägg motsvarande indexläget 156 och å andra sidan lön jämte dyrtidstillägg
motsvarande samma indextal i slutlöneklassen för vederbörande
lönegrad enligt de närmast före den 1 juli 1939 gällande avlöningsbestämmelserna:
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Lönegrad
Pensionen utgör i procent av lönen
för ortsgrupp
nr
A
E
I
i.............
............ 69.6
58.9
50.5
5.............
............ 68 9
58.3
50.2
10.............
............ 67.9
57.6
50.4
15.............
............ 68.0
58.4
51.8
20.............
............ 68.2
59.2
53.0
25.............
............ 67.4
60.4
55.6
30.............
............ 66.S
61.6
57.6
Genom införande i de nyaste avlöningsreglementenas löneplaner av två
nya ortsgrupper har relationen mellan lön och pension blivit ytterligare försämrad
för pensionärer med bosättning å de dyraste orterna i jämförelse med
tjänstemän stationerade å billiga orter.
De sakkunniga hava till ingående behandling upptagit spörsmålet rörande
dyrortsgraderade eller enhetliga tjänstepensioner.
Härvid hava de sakkunniga funnit en ändring av det hittills hävdvunna förhållandet
mellan lön och pension i syfte att bereda pensionärer på dyrare
orter en förmånligare ställning än för närvarande kunna ske på två alternativa
vägar. Antingen kan pensionsnivån generellt höjas genom pensionens
avvägning i förhållande till lönen å någon högre ortsgrupp är den lägsta, eller
ock kan man genom differentiering av pensionsbeloppen för olika orter söka
åstadkomma en förbättring av pensionsförmånen på de dyrare orterna utan
motsvarande höjning på lägre placerade orter. De sakkunniga hava tagit
dessa båda huvudalternativ under övervägande. I syfte att bland annat erhålla
en överblick av i vad mån förekommande flyttningar från en ort till en
annan kunna öva något mera väsentligt inflytande på frågan örn dyrortsgraderade
pensioner har härvid genom de sakkunnigas försorg verkställts en undersökning
beträffande kvarboende- respektive flyttningsfrekvensen bland
pensionstagarna. Denna undersökning har generellt sett givit till resultat, att
de rent ekonomiska faktorernas inverkan på kvarboendet och flyttningarna
knappast framträder med sådan tydlighet, att därur kunna hämtas några mera
bestämda argument för eller emot en dyrortsgradering av pensionsförmånerna.
De sakkunniga hava härefter övergått till att skissera innebörden av de båda
alternativa förslag, som utarbetats å ena sidan på grundval av en enhetlig
avvägning av pensionsförmånen (alternativ t) och å andra sidan med gradering
av pensionsbeloppen efter dyrortsförhållanden (alternativ 2).
Vid utformning av det förra alternativet ha de sakkunniga funnit enklast
och naturligast att ställa pensionsunderlagen i viss relation till slutlönen
inom de olika lönegraderna för någon högre ortsgrupp än den lägsta. Bland
annat av kostnadsskäl har det härvid ansetts ej kunna ifrågakomma att till
utgångspunkt taga någon högre ortsgrupp än C-orten. Att de sakkunniga ä
andra sidan ansett sig icke böra välja en lägre ortsgrupp än denna såsom
grundval för pensionsunderlagens bestämmande sammanhänger med att
den förbättring i relationen mellan lön och pension, som skulle vinnas örn
B-ortslönerna lades till grund för pensionsunderlagens uträknande, ansetts
bliva väl blygsam för de dyraste orternas pensionärer. 1 enlighet härmed
hava pensionsunderlagen i det nu ifrågavarande alternativet i princip beräknats
såsom två tredjedelar av slutlönen å C-ort.
6
Bankoutskattets utlåtande Nr 78.
Vid sitt ställningstagande till alternativet med dyrortsgraderade pensioner
hava de sakkunniga främst haft att avgöra frågan, huruvida graderingen
skall ske med hänsyn till pensionärernas faktiska bosättning efter
avgången ur tjänst eller efter deras stationering under tjänstetiden eller någon
större eller mindre del av denna. Om en gradering av förmånerna skall ske,
kan syftet därmed enligt de sakkunnigas mening svårligen tänkas vara ett
annat än att bereda pensionstagare på orter med växlande dyrhet mera likvärdiga
konsumtionsmöjligheter eller med andra ord en mera likvärdig levnadsstandard.
Men anlägges denna synpunkt, kan man enligt de sakkunniga
knappast komma till annat resultat än att pensionstagarens faktiska bosättning
i princip bör vara avgörande för pensionsavvägningen. Dessa synpunkter
hava synts vara av den vikt, att tanken på en gradering av pensionsförmånen
efter stationeringsprincipen måste förkastas. Praktiskt administrativa
motiv hava även synts verka i denna riktning. Övervägande skäl hava
sålunda ansetts tala för dyrortsalternativets utformning på grundval av bosättningsprincipen.
I syfte att förebygga en lockelse till flyttning till dyrare
orter med därav följande kostnadsstegringar hava de sakkunniga härvid funnit
nödvändigt att begränsa själva dyrortstilläggen därhän, att det för pensionstagarna
måste framstå som klart, att tilläggen icke tillnärmelsevis kompensera
de ökade kostnader, vilka uppkomma vid en bosättning på dyrare
ort. Med en dylik beskärning av tilläggen har det synts naturligast att sammanföra
de nuvarande nio dyrortsgrupperna till tre huvudortsgrupper i pensionshänseende.
Jämsides med beskärningen av tilläggen har såsom garanti
mot oberäknade kostnadsstegringar befunnits påkallat att i fråga om rätten
till dyrortstillägg eller ökat sådant tillägg vid flyttning till dyrare ort införa
en viss karenstid. Regeln härom har ansetts böra utformas så, att nämnda
rätt skulle inträda först sedan pensionstagaren under två år varit mantalsskriven
å ort, som berättigar till tilläggsbelopp, medan flyttning från tilläggsberättigande
ort till billigare ort skulle medföra tilläggets bortfallande eller
nedsättning från och med året näst efter mantalsskrivningsåret. 1 syfte att
undvika anordningar, som medföra betungande administrativa bestyr, har
förutsatts, att regleringen av dyrortstilläggen skulle bygga på uppgiftsplikt
från pensionstagarna själva.
Vidkommande avvägningen av pensionsförmånernas storlek i dyrortsgraderingsalternativet
hava de sakkunniga ansett sig böra beakta önskvärdheten
av att detta alternativ ej blott i kostnadsavseende utan jämväl beträffande
pensionsnivån för medeldyr ort blir i möjligaste mån likvärdigt med
det alternativa förslaget om enhetliga pensionsunderlag. I enlighet härmed
hava de pensionsbelopp, som avses skola utgå till pensionstagare bosatta å
orter tillhörande den i förslaget avsedda mellangruppen (D-, E- och F-orter)
— dessa förmåner skulle utgöras av dels grundbelopp och dels ett dyrortstillägg
— ansetts böra överensstämma med pensionerna enligt alternativet
enhetliga pensionsunderlag och alltså, med vissa smärre avvikelser, motsvara
två tredjedelar av slutlönerna för C-ortsgruppen inom vederbörande lönegrad.
Med denna utgångspunkt har storleken av pensionerna för de båda
andra huvudgrupperna — å ena sidan A-, B- och C-orterna. där endast pensionens
grundbelopp skulle utgå. och å andra sidan G-, H- och I-orterna, å
vilka utöver grundbeloppet skulle utgå dubbelt ortstillägg — ansetts böra
bestämmas genom lämplig avvägning av dvrortstilläggens storlek. Dessa tilllägg
hava med vissa modifikationer ansetts kunna fastställas till belopp ungefär
motsvarande eller något understigande ett löneortstillägg i slutlöneklassen
för vederbörande lönegrad.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
7
Genomförandet av den föreslagna pensionsregleringen har beräknats medföra
en bruttokostnadsökning för år räknat av 9.95 miljoner kronor enligt
alternativet med enhetligt avvägda pensioner samt av 10.06 miljoner kronor
enligt alternativet med dyrortsgraderade pensioner. De anförda siffrorna
hänföra sig till år 1950.
Vid de överläggningar med representanter för vederbörliga personalorganisationer,
som ägt rum inför de sakkunniga, hava skiljaktiga meningar gjort
sig gällande.
Representanterna för statstjänarkartellen samt för underofficersförbundet
hava uttalat sig till förmån för en dyrortsgradering av pensionerna på grundval
av de sakkunnigas förslag. De i överläggningarna deltagande representanterna
för folk- och småskollärarkårernas organisationer hava förordat en
enhetlig avvägning av pensionsunderlagen samt tillstyrkt det förslag i detta
hänseende, som utarbetats av de sakkunniga. Representanterna för övriga
personalorganisationer — statstjänstemannanämnden, trafiktjänstemännens
riksförbund, officersförbundet och de kvinnliga kårsammanslutningarnas
centralråd — hava förklarat sig i princip förorda en enhetlig avvägning av
pensionsunderlagen med utgångspunkt från slutlönerna för någon av mellanortsgrupperna.
Vid en jämförelse mellan de av de sakkunniga utarbetade
alternativa förslagen hava emellertid dessa representanter funnit sig böra
föredraga alternativet med dyrortsgradering.
För egen del hava de sakkunniga enats örn att i frågans nuvarande läge
förorda en lösning enligt alternativet med enhetliga pensioner. I fråga örn
motiven för detta ställningstagande hava dock inom de sakkunniga i viss
mån skiljaktiga meningar kommit till uttryck.
Av de över sakkunnigförslaget hörda myndigheterna och organisationerna
har flertalet förordat genomförandet av alternativet med enhetliga pensionsunderlag.
Myndigheterna hava emellertid i allmänhet — även i de fall då alternativet
med enhetliga pensionsunderlag förordats — delat de sakkunnigas
uppfattning, att dyrortsgraderingsförslaget skulle åstadkomma större rättvisa
och billighet i förhållande till det förra alternativet och därför principiellt
äger ett visst företräde. Vissa av de hörda myndigheterna och organisationerna
ha behandlat frågan örn vilken vikt man bör tillägga de administrativa svårigheter
och den ökning i förvaltningsarbetet, som måste uppkomma vid ett
genomförande av alternativ 2. En del myndigheter ha ansett svårigheterna
bliva så betydande, att det bör vara ett starkt skäl mot dyrortsgraderingssystemets
införande, ävensom framhållit de betänkligheter ur kontrollsynpunkt
det måste ingiva, att enligt detta system utbetalningen av dyrortstilläggen
skulle bli beroende av uppgifter, som lämnats av pensionstagarna själva.
Av de myndigheter, som förordat alternativet med enhetligt bestämda pensionsunderlag,
har en del funnit den förbättring, dyrortsgraderingsalternativet
skulle medföra för pensionstagare å dyrare orter, vara alltför obetydlig
för att kunna uppväga de påtalade nackdelarna med detta alternativ.
opaginerad Kontrollera mot PDF
° Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Föredragande departementschefen har i förevarande hänseende anfort följande:
För
egen del linner jag åtskilliga skäl tala för uppfattningen, som ganska
allmänt synes omfattas av de i ärendet hörda myndigheterna, örn skäligheten
i och för sig av en reglering med dvrortsgraderade pensioner. I viss mån
kunna de omständigheter, som föranlett en dyrortsgradering på löneområdet,
åberopas som stöd för den meningen, att pensionstagarna böra beredas likvärdiga
konsumtionsmöjligheter oavsett var de bosätta sig. Mot en dyrorlsgradering
av pensionerna kan dock med visst fog invändas, att det står en
var pensionär fritt att bosätta sig varhelst han önskar. Det förhållandet att
en viss bundenhet vid den ort, där pensionären kanske under större delen av
sitt liv haft sin verksamhet, ofta nog måste antagas föreligga, kan ej i högre
grad förringa betydelsen av denna invändning.
Även örn sålunda skäl kunna anföras för genomförande av en dyrortsgradering
av pensioner, har det emellertid vid de ingående överväganden,
som nu ägnats frågan örn dyrortsgraderade pensioner, blivit tydligt, att avsevärda
modifikationer och begränsningar, vilka i hög grad skulle förringa
värdet av dyrortsgraderingen, måste föreskrivas för att undgå icke önskvärda
följder. Därjämte bliva de administrativa olägenheterna betydande.
Om också måhända dessa olägenheter skulle kunna i viss mån reduceras
genom jämkningar i det föreliggande förslaget, måste dock under alla förhållanden
betydande svårigheter uppkomma. Detsamma blir förhållandet
oavsett om man följer sakkunnigförslaget eller örn man skulle göra graderingen
beroende av den eller de orter, där pensionärerna varit stationerade
under tjänstgöringstiden.
Ehuru inom 1938 års pensionssakkunniga utttalats principiella sympatier
för en dyrortsgradering, ha de sakkunniga likväl enhälligt ansett sig böra
förorda, att den nu ifrågavarande pensionsregleringen skall ske på grundval
av en enhetlig avvägning av pensionsförmånerna. Likaså har ett betydande
antal av remissmyndigheterna, däribland flertalet av de pensionsbeviljande
verken, motsatt sig, att dyrortsgradering införes på pensionsområdet. Icke
heller jag är beredd att tillstyrka en sådan dyrortsgradering utan finner mig
böra förorda, att pensionsunderlagen liksom hittills varit fallet bestämmas
till samma belopp oavsett var pensionstagarna äro bosatta eller under tjänstgöringstiden
varit stationerade.
I sitt alternativ med enhetliga pensionsunderlag lia de sakkunniga förordat,
att underlagen skulle bestämmas i förhållande till lönerna å C-ort. Jag
tillstyrker den förbättring av pensionsförmånerna, som detta förslag innebär.
Ej heller i övrigt har jag funnit anledning till erinran mot de grunder för
pensionsunderlagens avvägning enligt detta alternativ, som av de sakkunniga
tillämpats.
Tjänstepensionsunderlag för vissa befattningar i högre lönelägen.
Av de ordinarie befattningar, som här avses, tillsättas vissa genom fullmakt
och andra genom förordnande.
Fullmaktstjänsterna utgöra dels befattningar i 31—34 lönegraderna av löneplan
A, dels befattningar tillhörande löneplan B, dels beställningar i lönegraden
6 av löneplan Oa, lönegraderna 1—3 av löneplan Ob samt lönegraderna
1 och 3 av löneplan Cb, dels ock landshövdingbefattningarna, befattningarna
såsom justitieråd och regeringsråd samt befattningarna såsom chef
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
9
för rasbiologiska institutet och professor m. m. vid universitet eller vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Förordnandetjänsterna utgöra dels befattningar i löneplanerna C och E,
dels beställningar i lönegraden 4 av löneplan Ob eller i lönegraden 2 av löneplanen
Cb, dels ock befattningarna såsom chef för bank- och fondinspektionen
eller sparbanksinspektionen.
Beträffande fullmaktstjänsterna, tillhörande civila
och militära avlönings reglementen a, gäller nu örn man bortser
från lönegraderna A 31—34, att en viss beskärning av pensionsunderlagen
ägt ruin genom successiv minskning av procentsatsen för pensionens relation
till lönen. De sakkunniga hava ansett, att denna grundsats bör tillämpas även
för framtiden och därvid gälla även de nya lönegraderna A 31—34. För de
redan före den senaste löneregleringen befintliga fullmaktstjänsterna, av
det slag varom här är fråga, medförde löneregleringen icke någon reell
löneökning utan allenast ett uppräknande av de fasta lönebeloppen med
hänsyn till vissa tidigare utgående provisoriska tilläggsförmåner. De sakkunniga
anse därför, att pensionsregleringen bör verkställas på sådant sätt, att
pensionsökningen i stort sett begränsas till vad som motsvarar den generella
förbättringen i relationen mellan lön och pension. Med denna utgångspunkt
ha de sakkunniga för de i lönehänseende högst ställda bland här avsedda
befattningar, nämligen landshövdingbefattningarna, ansett sig böra föreslå
ett pensionsunderlag enligt alternativet med enhetliga pensioner av 10.920
kronor. Till jämförelse må nämnas, att för dessa befattningshavare nuvarande
pensionsunderlag ökat med dyrtidstillägg vid index 156 utgör ett belopp av
10,572 kronor. Mellan de gränser, som sålunda bildas av de föreslagna underlagen
för å ena sidan landshövdingbefattningarna och å andra sidan lönegraden
A 30, ha de sakkunniga inpassat pensionsunderlagen för samtliga här
avsedda fullmaktstjänster i mellanliggande lönelägen.
Beträffande justitieråds- och reger ingsrådsbefattni n ga
r n a lia de sakkunniga föreslagit, att pensionsunderlagen liksom för närvarande
bliva desamma som för landshövdingarna.
Vad angår <"> v r i g a full m aktstjänster (professorstjänster vid universiteten
m. fl.) lia de sakkunniga framhållit följande.
Då inplaceringen av dessa befattningar i civila avlöningsreglementet icke
kan bedömas utan en mera ingående prövning, skulle det måhända ligga närmast
till hands att dessa befattningar i avvaktan på lönereglering ställdes
utanför det nya reglementets tillämpningsområde. Med hänsyn till önskvärdheten
av att civila tjänstepensionsreglementet icke i fortsättningen behöver
tillämpas för nytillträdande befattningshavare lia de sakkunniga likväl, örn än
med viss tvekan, funnit sig böra förorda att befattningarna medtagas, varvid
dock deras ställning i pensionshänseende bör så avvägas, att ett föregripande
av löneplaceringen undvikes. Ur dessa synpunkter föreslås för ifrågavarande
befattningar pensionsunderlag, som överensstämma för professorernas
vidkommande med lönegraden A 31 och för prosektorer m. fl. med lönegraden
A 26. För dessa befattningar blir uppenbarligen pensionsregleringen av
provisorisk natur i avvaktan på en nyreglering av löneförhållandena.
Angående pensionsunderlagen för f ö r o r d n a n d e t j ä n s tern a lia de
sakkunniga anfört huvudsakligen följande.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
För de civila och militära förordnandetjänsterna, med undantag för rektorsbefattningar
vid statliga läroanstalter, gälla för närvarande ett fåtal standardiserade
pensionsunderlag, upptagande samma belopp för befattningar i
ett flertal olika lönelägen. Denna grova avvägning av pensionsunderlagen för
förordnandetjänsterna torde närmast ha sin förklaring i att löne- och pensionsförmånerna
för dessa tjänster ursprungligen bestämts isolerat för en eller
ett par befattningar i sänder vid befattningarnas tillkomst. Sedan numera ett
jämförelsevis stort antal förordnandetjänster tillskapats och lönesättningen
vid de nya avlöningsreglementenas tillkomst undergått viss systematisering
genom befattningarnas upptagande i särskilda löneplaner — av vilka den civila
löneplanen C omfattar 17 lönegrader — har det synts påkallat, att en
åtminstone i någon mån motsvarande systematisering kommer till stånd även
på pensionsområdet. Härvid torde en ökad differentiering av pensionsunderlagen
vara ofrånkomlig. Procentsatsen för relationen mellan pension och lön
bör i allmänhet sättas något lägre för förordnandetjänsterna än för fullmaktsbefattningarna,
detta med hänsyn till att lönenivån för de förstnämnda tjänsterna
satts högre enbart med tanke på den lösligare anställningsformen. Med
avseende å utgångspunkterna för avvägningen ha de sakkunniga ansett sig
böra föreslå, å ena sidan att pensionsunderlaget för lönegraden G 1 fastställes
till (5,000 kronor och å andra sidan att underlaget för de båda högsta lönegraderna
— G 16 och 17, i vilka inplacerats cheferna för statens vattenfallsverk
och domänverket samt chefen för statens järnvägar — bestämmes till
samma belopp, som föreslagits för landshövdingar och justitieråd eller 10,920
kronor. Mellan dessa båda gränser ha underlagen för mellanliggande lönegrader
avvägts med ledning i stort sett av löneställningen.
För de militära och civilmilitära förordnandetjänsterna (lönegraderna Ob 4
och Cb 2) föreslås enahanda pensionsunderlag som för de C-lönegrader, vilka
upptaga samma lönebelopp. Detsamma gäller befattningarna såsom chef för
hank- och fondinspektionen samt för sparbanksinspektionen, vilka befattningar
icke formellt äro ordinarie förordnandetjänster men enligt de sakkunnigas
förslag skulle i pensionshänseende likställas med dylika tjänster.
Beträffande den särskilda grupp av förordnandetjänstemän, som utgöres av
rektorer vid de statliga läroanstalterna (löneplan E), gäller för närvarande att
de i fråga om pensionsunderlag likställts med fullmaktstjänstemän i vissa
lönegrader, nämligen lönegraderna A 25, 26, 27 eller 30 alltefter den typ av
läroanstalt, varom fråga är. Vid vissa grupper av läroanstalter äro rektorstjänsterna
fördelade på avlöningsgrupper med hänsyn till anstalternas storlek;
härutinnan sker omprövning och eventuellt omgruppering för varje ny
lörordnandeperiod. Formellt motsvaras de olika avlöningsgrupperna av särskilda
lönegrader, men utan hinder härav äro pensionsunderlagen lika för
rektorsbefattningarna vid varje särskild typ av läroanstalt.
Enligt de sakkunnigas mening böra rektorerna i fråga örn pensionsunderlag
likställas med förordnandetjänstemän i allmänhet i motsvarande löneställning.
I enlighet härmed lia de sakkunniga upptagit pensionsunderlag för befattningar
tillhörande löneplan E med belopp, som med tillämpning av de
för löneplan C använda avvägningsgrunderna svara mot löneställningen. I
de fall, då flera avlöningsgrupper förekomma vid en grupp av läroanstalter,
ha härvid tagits till utgångspunkt lönebeloppen för den lönegrad, som gäller
för lägsta avlöningsgruppen. Pensionsunderlagen bliva härigenom liksom
nu lika för alla rektorsbefattningar vid en och samma typ av läroanstalter.
Rektorsbefattningen vid högre lärarinneseminariet (lönegrad E 14) har liksom
för närvarande likställts med rektorstjänsterna vid de högre allmänna
läroverken.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
11
De sakkunniga hava i förevarande sammanhang diskussionsvis även upptagit
frågan örn en tillämpning av dyrortsgraderingsalternativet å ifrågavarande
högre tjänster.
Föredragande departementschefen har anfört följande.
Frågan örn inplacering i civila avlöningsreglementet av de här avsedda
professorsbefattningarna är nu föremål för övervägande av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga.
Liksom 1938 års pensionssakkunniga anser jag, att
dessa befattningar det oaktat böra medtagas vid förevarande pensionsreglering
men att därvid bör iakttagas att ett föregripande av lönegradsplaceringen
undvikes. Med denna utgångspunkt ansluter jag mig till pensionssakkunnigas
förslag, vilket innebär en viss om ock mindre ökning av tjänstepensionsförmånerna
för befattningshavarna. Beträffande prosektors- lii. fl. befattningar
ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga i betänkande den 21 maj 1941
föreslagit, att dessa såsom laborators- respektive observatorsbefattningar
skulle uppföras i lönegraden A 27. I avbidan på prövningen av detta förslag
synas befattningarna såsom de sakkunniga förordat böra i pensionshänseende
jämställas med befattningar i lönegraden A 26. Jag anser mig också
böra biträda de sakkunnigas förslag i fråga om rektorernas pensionsunderlag.
I familjepensionsliänseende lia de sakkunniga genom särskilda övergångsbestämmelser
sörjt för att de nuvarande befattningshavarnas ställning icke
försämras.
Då jag ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad de sakkunniga
anfört i förevarande hänseende, förordar jag sakkunnigförslaget såvitt
angår alternativet nied enhetliga pensionsunderlag.
Beträffande reglerna för avkortning av förordnandepension
innebär departementsförslaget vissa ändringar i förhållande till
nu gällande bestämmelser. Denna fråga har i propositionen behandlats under
specialmotiveringen till 24 § allmänna tjänstepensionsreglementet. Härom
anföres, bland annat, följande:
Enligt gällande bestämmelser fastställes storleken av avkortad förordnandepension
— som utgår där förordnandet innehafts kortare tid än 12 år och
avgången icke är föranledd av olycksfall i tjänsten — såsom pensionsunderlaget
minskat med jämnt 1,000 kronor oberoende såväl av pensionsunderlagets
storlek som av längden av den tid, vilken fattas i 12-årsperioden. Enligt
de sakkunnigas förslag skall grundbeloppet av dylik pension däremot
motsvara pensionsunderlaget, minskat med Vieo-del för varje full fjärdedel av
år, varmed tjänstetiden i avgångstjänsten understiger 12 år, dock med högst
''4/i<io-delar. Till motivering av den föreslagna ändringen ha dc sakkunniga
anfört bland annat följande.
På grund av den nuvarande bestämmelsens ojämna verkningssätt bär del
synts dc sakkunniga önskvärt att ersätta densamma med en anordning, varigenom
dc åsyftade fördelarna med densamma bibehållas med undanröjande
av de påtalade olägenheterna. Detta har ansetts lämpligen kunna ske genom
att reduktion i stället föreskrives med viss kvotdel av hel pension för varje
kvartal, varmed tjänståldern i förordnandetjänslen understiger 12 år, men
att denna avkortning på sådant sätt maximeras, att pensionen aldrig kommer
att understiga vad sorn tillkommer en tjänsteman, vilken innehaft sin
tjänst i 6 år, d. v. s. en förordnandeperiod. Kvotdelen har härvid avvägts så,
att icke i något läge en mera betydande försämring uppkommer för någon
befattningshavare; från utgångspunkten att avkortad pension lägst — örn
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
förordnandetiden innehafts högst ti år — bör uppgå till 85 procent av hel
pension, har såsom reduktionstal valts l/m för varje kvartal.
Ändringsförslaget, som lämnats utan erinran i remissyttrandena, har upptagits
i departementsförslaget.
Enligt nu gällande pensionsbestämmelser må förordnandepension för den,
som vid tillträdande av förordnandet innehade tjänst, vilken tillsättes genom
fullmakt, konstitutorial eller förordnande på viss tid eller tills vidare, icke
beräknas till lägre belopp än den pension, som skulle ha tillkommit honom,
örn han intill tiden för avgången kvarstått i den förra tjänsten. Denna
regel har av de sakkunniga till en början ansetts böra utvidgas att avse varje
fall, där förordnandetjänsteman omedelbart före tjänstens tillträdande innehaft
. annan befattning, ordinarie eller icke-ordinarie, som är förenad med
pensionsrätt enligt av Kungl. Maj:! och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.
Därjämte ha de sakkunniga föreslagit, att grundbeloppet ej
må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen
intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna
gällande pensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan pensionsunderlagen
för de båda befattningarna.
Ej heller detta förslag har föranlett erinringar från remissmyndighetemas
sida. Förslaget har upptagits i departementsförslaget.
I anslutning till ett uttalande av vattenfallsstyrelsen har i förevarande paragraf
angivits, att förordnandepension icke tillkommer den som, där tjänsten
icke innehafts 12 år i oavbruten följd, icke önskar mottaga förnyat förordnande.
I detta sammanhang må omnämnas, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse hemställt, att försvarsgrenschefema
och chefen för försvarsstaben måtte beredas möjlighet att
erhålla hel pension, även örn vederbörande tjänst innehafts kortare tid än
12 år. Frågan härom har upptagits till övervägande och avstyrkts av de
sakkunniga. I remissyttrandena har någon erinran mot de sakkunnigas ståndpunkt
härutinnan icke förekommit. Emellertid har saken ansetts böra göras
till föremål för ytterligare utredning. I avbidan härpå har departementsförslaget
pa denna punkt ansetts böra utformas i överensstämmelse med sakkunnigförslaget.
Tjänstepensionsunderlag för befattningar förenade med avlöningsförmåner
utöver lön enligt löneplan.
För enstaka befattningar ha i civila tjänstepensionsreglementet fastställts
högre pensionsunderlag och pensionsavdrag än som motsvara befattningarnas
lönegradsplacering. Ett motsvarande förhållande gäller också i familjepensionshänseende.
Anledningen till dessa anordningar är, att med ifrågavarande
befattningar följa vissa avlöningsförmåner utöver löneplansbeloppet.
För närvarande åtnjuta sex särskilda grupper av befattningshavare sådant
förhöjt pensionsunderlag. Den första gruppen omfattar befattningarna såsom
överläkare vid statens sinnessjukhus eller vid statens anstalt för fallandesjuka
ävensom befattningen såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem.
Da med dessa befattningar är förenad bostadsförmån, ha befattningarna
i fråga om pension behandlats såsom örn de tillhörde lönegrad med närmast
högre ordningsnummer än den, efter vilken lönen utgår, nämligen lönegraderna
A 28—30 i stället för A 27—29. De andra och tredje grupperna be
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
13
stå av lantbruksingenjörer respektive länsveterinärer. I lönehänseende tillhöra
de förra lönegraden A 21 och de senare lönegraden A 22. Med hänsyn
lill dem i tjänsten tillkommande särskild gottgörelse enligt taxa lia de emellertid
i pensionshänseende hänförts till lönegraderna A 26, respektive A 24.
Fjärde och femte grupperna utgöras av provinsialläkare och distriktsveterinärer,
vilka tillhöra löneplanerna D och F. Även dessa befattningshavare ha
med hänsyn till praktikinkomst i fråga om pension hänförts till högre lönegrader
än eljest vederbort, nämligen tili lönegraderna A 27 respektive A 19
i stället för till lönegraderna A 25 respektive A 15, vilka sistnämnda lönegrader
närmast motsvara utgångsläget för avlöningen. Den sjätte och sista
gruppen omfattar den ordinarie lotspersonalen. Med hänsyn till utgående förmån
av lotslott har denna personal i pensionsavseende hänförts till lönegrad
med ordningsnummer närmast högre än den lönegrad, till vilken vederbörande
befattning hör. Sålunda ha lotsarna i lönegraderna A 7 och 8 i fråga
om pensionsrätt hänförts Al lönegraderna A 8 och 9, lotsförmännen i lönegraderna
A 8, 9 och 11 ha hänförts till lönegraderna A 9, 10 och 12 samt
överlotsarna i lönegrad A 12 till lönegrad A 13.
Då det enligt gällande bestämmelser skedda hänsynstagandet i pensionsavseende
till dylika förmåner utöver lönen föregåtts av en ingående prövning
från statsmakternas sida, lia de sakkunniga icke funnit anledning föreligga
att upptaga förevarande spörsmål till någon allmän omprövning. Emellertid
ha de sakkunniga i anledning av till dem överlämnade framställningar
till övervägande upptagit vissa hithörande frågor, avseende dels ett vidsträcktare
hänsynstagande än för närvarande till distriktsveterinärernas praktikinkomst
och lotspersonalens lotslott, dels ock att viss hänsyn jämväl borde
tagas tili den rätt till loktjänstpenningar, vilken tillkommer lokförare och lokeldare
ävensom maskinbiträden i loktjänst.
Vid sin prövning av frågan örn lotslottens inverkan på pensionsunderlagens
storlek lia de sakkunniga funnit stöd för att förorda, att pensionsunderlaget
för lots personal genomgående bestämmes efter lönegrad med
ordningsnummer två enheter högre än den, efter vilken lönen utgår. För utrönande
av den normallön, med hänsyn till vilken pensionsunderlagen för
lotspersonalen sålunda synts böra avvägas, ha de sakkunniga verkställt vissa
beräkningar, av vilka framgå de stora variationer beträffande lotspersonalens
avlöningsförmåner, med vilka man har att räkna. Med hänsyn till önskvärdheten
av att icke åstadkomma större differentiering i pensionshänseende
än som gäller i fråga om den fasta lönen ha emellertid enligt de sakkunnigas
mening ansetts böra fastställas pensionsunderlag enligt lönegrader, vilka för
samtliga befattningshavargrapper ligga ett och samma antal enheter över
den lönegrad enligt vilken lönen utgår.
Stadgandet i 28 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet, att jämväl för
extra ordinarie lotspersonal, berättigad till andel i lotspenningar, skola tilllämpas
de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för lönegrad närmast
högre jin den, vederbörande befattning tillhör — vilket stadgande i
praktiken numera har avseende å extra ordinarie lotspersonal endast under
sådana vikariat å ordinarie lotsi jämt, under vilka ätn jutes s. k. vikariatslön
— har icke erhållit någon motsvarighet i de sakkunnigas förslag till allmänt
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
tjänstepensionsreglemente. Detta motiveras av de sakkunniga med att del
för ifrågavarande befattningshavare lika litet som för annan personal bör
ifrågakomma att knyta någon särskild pensionsrätt till innehav av vikariatsförordnanden.
Lotsstyrelsen har uttalat sig för att pensionsunderlagen bestämmas efter
lönegrader med ordningsnummer tre enheter högre än dem, efter vilka lön
utgår. Enligt lotsstyrelsen mening är det vidare av vikt att tillse, att lotspersonal,
som kan komma att under längre tid uppehålla befattning allenast
på förordnande — vid lotsverket kunna sådana förordnanden bliva av betydande
varaktighet — i pensionshänseende tillerkännes en ställning, som
så nära som möjligt ansluter sig till den pension, som skulle tillkommit den
vid ordinarie innehav av tjänsten. %
Någon ändring i hittillsvarande princip, att vid bestämmande av pensionsförmånerna
för distriktsveterinärer hänsyn tages till deni tillkommande
praktikinkomst, bör enligt de sakkunnigas uppfattning ej ifrågakomma.
Med hänsyn till storleken av distriktsveterinärernas praktikinkomster lia
de sakkunniga emellertid kommit till den uppfattningen att en viss höjning
av pensionsunderlagen för dessa befattningshavare är påkallad. Även i betraktande
av distriktsveterinärernas jämförelsevis långvariga utbildning har
en åtgärd i sådant syfte ansetts skälig. I sådant hänseende lia de sakkunniga
tillstyrkt, att befattningshavarna i fråga i de nya pensionsreglementena likställas
med tjänstemän i lönegraden A 21.
En omreglering av tjänste- och familjepensionsförhållandena för distriktsveterinärer
i överensstämmelse med vad nu förordats har synts böra gälla
icke blott de befattningshavare, vilka lyda under de statliga pensionsreglementena.
Även de distriktsveterinärer, vilka alltjämt tillhöra statens pensionsanstalt,
lia ansetts böra erhålla en med övriga distriktsveterinärer i möjligaste
mån likvärdig ställning.
Statskontoret och statens pensionsanstalt hava förordat, alt de distriktsveterinärer,
som för närvarande åtnjuta pensionsrätt i statens pensionsanstalt,
måtte inordnas under de nya reglementena. Härvid har pensionsanstalten
emellertid utgått från att ifrågavarande personalgrupp övergångsvis bibehålies
vid densamma nu tillerkänd rätt att vid bestämmande av pension
såsom tjänstår räkna två år längre tid än den, som eljest må tillgodoräknas
enligt reglementet.
I en till de sakkunniga ingiven framställning har Sveriges lokomotivmannaförbund
anhållit, att lokförare och lokeldare i pensionshänseende
måtte placeras i lönegraden närmast högre än den respektive tjänster tillhöra
samt att undersökning måtte verkställas, huruvida motsvarande förmån
helt eller delvis kunde beredas jämväl maskinbiträde i loktjänst.
Till stöd för denna anhållan har förbundet åberopat, att ifrågavarande
personal utom sin ordinarie lön erhåller s. k. loktjänstpenningar.
Med loktjänstpenningar förstås en ersättning, som tillkommer lokpersonal
a) vid tåg- och hjälptjänst med visst belopp, beräknat efter dels antalet
tillryggalagda lokomotivkilometer för månad, dels det slag av tåg, varå tjänstgöringen
sker;
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
15
b) vid växlingstjanst med visst belopp per timme, olika allteltersom tjänstgöringen
äger rum under dag eller natt; samt
c) vid reservtjänst med visst belopp per timme under natt.
De under a) upptagna ersättningarna vid tågtjänstgöring äro de viktigaste.
Vid tågtjänstgöring är ersättningen enligt nuvarande grunder differentierad
med hänsyn till tjänst å olika tåggrupper dels enligt en efter antalet tågkilometer
stigande skala och dels genom samtidig evalvering av antalet lokkilometer
med tillämpning av vissa efter tåggrupperna växlande koefficienter.
Till lokeldare utgår ersättning med hälften av vad som tillkommer lokförare.
Till lokbiträde å elektriskt lok utgår ersättning med tredjedelen av
ersättningen till lokförare. Vid tjänstgöring å lok, som betjänas av endast
en man (förare), förhöjes ersättningen med en tredjedel.
Loktjänstpenningarna äro väl att skilja från den till lokpersonal liksom
till annan åkande personal vid statens järnvägar utgående s. k. reseersättningen,
vilken närmast bär traktamentes karaktär. Reseersättningen och loktjänstpenningarna
pläga sammanfattas under den gemensamma benämningen
milpenningar.
Frågan örn hänsynstagande till loktjänstpenningarna vid bestämmande av
pensionsförmånen för lokpersonal har tidigare vid några tillfällen varit föremål
för statsmakternas behandling.
Sålunda föreslogs i propositionen nr 222 till 1934 års riksdag med förslag
till civilt tjänstepensionsreglemente, att lokförare och lokeldare skulle i pensionshänseende
tillhöra 13 respektive 8 lönegrad, d. v. s. en lönegrad högre
än den, som gäller i lönehänseende. Detta förslag avslogs emellertid efter
avstyrkan av bankoutskottet, som anföi’de, att ett beslut i sådan riktning
syntes vara ägnat att medföra konsekvenser beträffande andra befattningshavare
med särskilda inkomster i viss tjänstgöring, icke minst för befattningshavare,
vilka liksom lokomotivpersonalen på grund av sin tjänstgöring
hade regelbundna inkomster av reseersättning i en eller annan form.
De sakkunniga lia omnämnt, att frågan örn en omläggning av grunderna
för beräkning av loktjänstpenningar sedan någon tid varit aktuell. Denna
fråga har inom järnvägsstyrelsen underkastats utredning av en särskild
kommitté. Det förslag, som därvid utarbetats, går i stort sett ut på dels en
väsentlig förenkling i metoderna att uträkna loktjänstpenningarna och dels
upphävande i huvudsak såväl av den hittillsvarande evalveringen av lokkilometersiftroma
med hänsyn till olika slag av tjänstgöring som av nuvarande
stegring i ersättningen efter stigande antal lokkilometer. Den avsedda
omläggningen torde komma alt medföra en viss utjämning av hittillsvarande
ganska stora variationer i loktjänstpenningarnas belopp för olika tjänstgöringsgrupper.
Detta skulle dock icke innebära något rubbande av den
huvudprincip för loktjänstpenningarna, enligt vilken ersättningens storlek
blir beroende av fullgjord prestation. Enligt förslaget skulle nämligen loktjänstpenningarna
alltjämt, med vissa modifikationer, beräknas efter fullgjort
antal lokkilometer. En omläggning i avsedd riktning skulle sålunda i och
för sig icke vara ägnad att i nämnvärd grad rubba de skäl, som kunna tala
för att låta loktjänstpenningarna inverka på pensionen.
Vid sin prövning av förevarande fråga ha de sakkunniga kommit till den
uppfattningen, all (ivervägande skäl tala lör alt tillmäta loktjänstpenning
-
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
arna betydelse vid bestämmandet av lokpersonalens pensionsförmåner. De
sakkunniga hava förordat, att pensionsunderlag och pensionsavdrag för
lokförare och lokeldare vid statens järnvägar fastställas till belopp,
svarande mot lönegraden närmast högre än den. som gäller i lönehänseende.
Härvid hava de sakkunniga anfört bland annat:
När det gäller lokpersonalen, bör det beaktas, att här är fråga om en personalgrupp,
vars samtliga medlemmar åtnjuta särskild ersättning ehuru med
växlande belopp. Det torde ock vara ställt utom tvivel, att förekomsten av
denna ersättning påverkat lönegradsplaceringen, såvitt angår lokförare och
lokeldare. Förhållandena synas sålunda här i själva verket analoga med
de^ förhållanden, som föranlett förhöjd pension åt lotspersonalen. Någon
svårighet att i den fasta lönen inlägga loktjänstpenningarna till belopp, som
motsvarar vad som tillkommer det stora flertalet befattningshavare, skulle i
och för sig knappast föreligga. 1 betraktande av de angivna särskilda förhållandena
vill det också förefalla, som örn en höjning av lokpersonalens pensionsförmåner
med hänsyn till inkomst av loktjänstpenningar skulle kunna
genomföras utan större risk för icke önskvärda konsekvenser. Det är visserligen
riktigt att, såsom bankoutskottet år 1934 erinrade, loktjänstpenningarna
kunna sägas utgöra ett särskilt slag av reseersättning, men det torde ej vålla
svårigheter att tillbakavisa eventuella krav på pension med hänsyn till reseersättning
i egentlig mening.
Verkställda beräkningar ha givit vid handen, att pensionsunderlagens fastställande
till belopp motsvarande närmast högre liggande lönegrader skulle
innebära såväl nödig begränsning med hänsyn till storleken av den inkomst,
som tillkommer det övervägande flertalet befattningshavare, som ock reduktion
för att förebygga pensionsgrundande verkan av ersättningen, i den
män den kan betraktas såsom kompensation för särskilt krävande tjänstgöring.
En sådan avvägning skulle — vid tillämpning av förslaget med enhetliga
pensionsunderlag — innebära en förhöjning av pensionsbeloppen i
förhållande till de enligt avlöningsreglementet gällande lönegraderna med
228 kronor för lokförare i 12 lönegraden och med 108 kronor för lokeldare.
Beträffande maskinbiträdena ha de sakkunniga anfört:
Mot beredande av pensionsförhöjning för maskinbiträdena talar i främsta
rummet att förekomsten av loktjänstpenningar för dessa tjänstemän icke kan
sägas ha inverkat på lönesättningen. Vidare bör observeras, att maskinbiträdena
icke uteslutande fullgöra loktjänstgöring utan även användas i annan
tjänstgöring, vilken ej är förenad med rätt till loktjänstpenningar. En åtskillnad
i pensionshänseende mellan olika innehavare av en och samma befattning
allt efter befattningshavarens olika placering till tjänstgöring synes
böra undvikas. Dessa omständigheter tala för, att rätten till pensionsförhöjning
med hänsyn till inkomst av loktjänstpenningar inskränkes att avse lokförare
och lokeldare.
Föredragande departementschefen har anfört huvudsakligen följande:
Beträffande lotspersonalen lia de sakkunniga ifrågasatt, att i stället för att
pensionsrätt nu åtnjutes efter lönegrader ett nummer högre än dem, till vilka
befattningarna äro hänförda, pensionsunderlagen skulle bestämmas efter
lönegrader med ordningsnummer två enheter högre än dem, efter vilka
lön utgår. Lotsstyrelsen har däremot hemställt, att skillnaden skulle fastställas
till tre lönegrader. För båda förslagen kunna skäl åberopas. Det
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
17
synes mig emellertid mest överensstämmande med de allmänna förutsättningar,
som i det föregående angivits, och den försiktighet, som bör iakttagas
särskilt när det gäller hänsynstagande till en vid olika konjunkturer så varierande
förmån som lotslotten, att det av de sakkunniga framlagda förslaget
genomföres. Liksom de sakkunniga anser jag, att innehav av vikariatsförordnande
icke bör grunda pensionsrätt. Jag avstyrker därför att tillförordnad
lots beredes sådan rätt.
I fråga om distriktsveterinärerna förordar jag de sakkunnigas förslag att
befattningshavarna likställas i de nya pensionsreglementena med tjänstemän
i lönegraden A 21. I likhet med statskontoret och statens pensionsanstalt anser
jag vidare, att de distriktsveterinärer, som nu åtnjuta pensionsrätt i statens
pensionsanstalt, böra inordnas under de nya reglementena. De förutvarande
huvudmännens avgiftsskyldighet synes därvid böra upphöra. Mot de
av statens pensionsanstalt ifrågasatta övergångsbestämmelserna finner jag
icke anledning till erinran. Frågan om de ändringar i reglementet för statens
pensionsanstalt, som påkallas i anledning av vad nu föreslagits, torde få
anstå för att jämte andra frågor om ändring i samma reglemente i ett sammanhang
föreläggas nästa års riksdag.
Jag tillstyrker jämväl de sakkunnigas förslag om högre pensionsunderlag
för lokförare och lokeldare. De av de sakkunniga härför framlagda motiven
synas mig bärande och den inom järnvägsstyrelsen pågående utredningen
örn ändrade grunder för beräkning av loktjänstpenningar avser, såsom i ärendet
blivit upplyst, icke att rubba hittillsvarande huvudprincip för loktjänstpenningarna.
Däremot kan jag för närvarande icke tillstyrka de förslag örn högre pensionsunderlag
för vissa befattningshavargrupper, som framställts av några
av remissmyndigheterna samt av centralstyrelsen för statens järnvägars befälsförbund.
Löneställningen för ordförandena och vice ordförandena å hovrätternas
divisioner, för vattenrättsdomarna samt för landssekreterare och
landskamrerare torde komma att upptagas till behandling av 1939 års
tjänsteförteckningssakkunniga. I avbidan härpå bör prövningen av frågan
om ändring i dessa befattningshavares pensionsställning anstå. I fråga om
länsveterinärerna ha nyssnämnda sakkunniga i sitt den 21 maj 1941 avgivna
betänkande föreslagit en uppflyttning till lönegraden A 24. Därest detta förslag
genomföres torde ändring även böra vidtagas i länsveterinärernas ställning
i pensionshänseende. Innan förslaget om ändrad löneställning prövats,
torde emellertid ändring icke böra vidtagas beträffande pensionsunderlagen.
Vad slutligen angår befälhavarna och övermaskinisterna å tågfärjorna kan
jag liksom järnvägsstyrelsen och statskontoret icke tillstyrka särskild förhöjning
av de för dessa tjänstemän gällande pensionsunderlagen.
Tjänstepensionsunderlag för icke-ordinarie personal i lägre
löneställning.
De extra ordinarie tjänstemännen i lägre lönegrader än dem, vilka ingå i
civila icke-ordinariereglementets löneplan Eo, utgöras för närvarande av dels
viss ekonomipersonal vid statens sinnessjukhus, dels ock viss sjukvårds- och
ekonomipersonal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Ingendera
av dessa befattningshavargrupper har tidigare erhållit någon definitiv reglering
av sina pensionsförhållanden.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.
2
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Lönen till ifrågavarande ekonomipersonal vid sinnessjukhusen samt sjukvårds-
och ekonomipersonal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
utgår enligt särskilda löneplaner — betecknade Ek, respektive U — vilka äro
konstruerade på liknande sätt som löneplan Eo. Löneplan Ek upptager 8
lönegrader, varav lönegraderna 7 och 8 till löneklassbeteckning och belopp
helt sammanfalla med lönegraderna Eo 1 och 2; löneplan U upptager 2 lönegrader,
vilka på motsvarande sätt överensstämma med lönegraderna Ek 3
och 4. För närvarande äger ej annan ekonomipersonal lön enligt löneplan Ek
än kvinnliga e. o. ekonomister av 4:e och 3:e klass, vilka hänförts till lönegraderna
Ek 1, respektive 3.
Genom beslut den 14 juli 1939 har Kungl. Majit fastställt provisoriska
pensionsbestämmelser för här avsedd ekonomipersonal vid statens sinnessjukhus.
Bestämmelserna innebära, såvitt här är fråga, att ett tjänstepensionsunderlag
av 1,104 kronor och ett tjänstepensionsavdrag för år räknat av
33 kronor skola tillämpas.
Nämnda pensionsunderlag överensstämmer med det, som enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare gäller för kvinnlig arbetare, för vilken ej
kräves särskild yrkesutbildning. Det understiger med 132 kronor det underlag,
som enligt civila tjänstepensionsreglementet i dess nuvarande lydelse gäller
för lönegraden Eo 1, och med 60 kronor det underlag, som enligt samma
reglemente i dess lydelse före den 1 juli 1939 tillämpades för kvinnlig tjänsteman
i lönegraden Eo 1. Pensionsavdraget sammanfaller däremot med det
enligt civila tjänstepensionsreglementet — såväl före som efter den 1 juli
1939 — för lönegraden Eo 1 gällande och överensstämmer därjämte nära
med det avdrag, vilket enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare tilllämpas
för icke yrkesutbildad kvinnlig arbetarpersonal. Detta är nämligen
fastställt till 2 kronor 80 öre för månad respektive 65 öre för vecka, motsvarande
för år räknat 33 kronor 60 öre respektive 33 kronor 80 öre.
Beträffande omförmälda lägre sjukvårds- och ekonomipersonal vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasrettet, vilken från och med den 1 juli 1940
inordnats under civila icke-ordinariereglementet, lia den 26 juli 1940 meddelats
bestämmelser av samma innebörd som för sinnessjukhusens ekonomipersonal.
De sakkunniga hava anfört:
Enligt de sakkunnigas mening kan det i tjänstepensionshänseende eljest
tillämpade beräkningssättet icke lämpligen komma till användning beträffande
de allra lägsta lönelägena på tjänstemannaområdet. En inkomstminskning
med en tredjedel vid övergång från lön till pension skulle uppenbarligen
där bliva vida mera kännbar än för tjänstemän i högre löneställning.
Örn man därför i likhet med de sakkunniga utgår från att för de i avlöningshänseende
allra lägst placerade befattningshavargrupperna bör skäligen
medgivas en med sjunkande löneläge förbättrad relation mellan pension
och lön, torde man emellertid komma till en lägsta gräns, under vilken
det knappast är motiverat att vidtaga en sådan noggrann differentiering av
pensionsunderlagen efter lönerna som den, vilken eljest beträffande lönegradsplacerade
tjänstemän måste anses naturlig. Dels kan det ju här ej
bliva fråga om särdeles stora skillnader mellan de olika lönegradernas avlöningsbelopp,
och dels följer av den angivna avvägningsgrunden en sammanpressning
av pensionsskalan.
De sakkunniga ha med hänsyn härtill förordat, att för de lägsta löneställningarna
fastställes ett gemensamt tjänstepensionsunderlag, vilket sålunda
erhåller betydelsen av ett minimiunderlag. Det har synts de sakkun
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
19
niga skäligt att detta minimiunderlag avväges så, att lie! tjänstepension icke
i något fall understiger det belopp, som vid beräkning enligt det hävdvunna
relationstalet framkommer för en löneställning motsvarande den för lönegraden
Ek 5 gällande slutlönen. Detta pensionsbelopp utgör enligt alternativet
med enhetliga pensionsunderlag 1,500 kronor och föreslås alltså av de
sakkunniga bliva gällande för lönegraderna Ek 1—5 samt U 1 och 2. Även
pensionsavdragen borde för nämnda lönegrader utgå med ett enhetligt- belopp.
Föredragande departementschefen bär tillstyrkt de sakkunnigas förslag
till tjänstepensionsunderlag för ifrågavarande icke-ordinarie personal i lägre
löneställning.
Tjänstepensionsavdrag.
I kommunikationsverkens pensionslag av år 1920 infördes pensionsavgifter,
som — med tillämpning av en räntefot av 4 procent — beräknats så, att
de under en 30-årig betalningstid skulle kollektivt för samtliga tjänstemän
täcka en tredjedel av de samlade pensionsutgifterna, exklusive dyrtidstillägg.
I anslutning härtill stadgades i nämnda lag en begränsning av avgiftsbetalningstiden
till 30 år. Dessa för kommunikationsverken beräknade pensionsavgifter
överfördes året därefter även till allmänna civilförvaltningens verk i
samband med den provisoriska pensionsreglering, som åtföljde 1921 års lönereglering
för allmänna civilförvaltningen. Emellertid stadgades för sistnämnda
verk ingen begränsning av betalningstiden till 30 år förrän i samband
med tillkomsten år 1934 av det nu gällande civila tjänstepensionsreglementet.
I detta reglemente infördes de år 1920 för kommunikationsverken
beräknade pensionsavgifterna såsom pensionsavdrag, vilka bestämdes till
samma belopp som nyssnämnda avgifter.
Vid antagandet år 1935 av militära tjänstepensionsreglementet, år 1938 av
tjänstepensionsreglementet för folk- och småskollärare m. fl. samt år 1939
av tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor bestämdes
pensionsavdragen till samma belopp som i civila tjänstepensionsreglementet.
Den skillnaden föreligger emellertid mellan reglementena av år
1935, å ena, samt av åren 1938 och 1939, å andra sidan, att i det militära
pensionsreglementet icke infördes någon begränsning av avdragstidens längd,
medan i de båda andra pensionsreglementena stadgades en dylik begränsning
till 30 år.
I syfte dels att klarlägga storleken av den andel i pensionskostnadena, som
enligt nuvarande bestämmelser täckes av tjänstemännens pensionsavdrag,
och dels att erhålla grundval för avvägningen av tjänstepensionsavdragen
i ett nytt pensionsreglemente hava de sakkunniga låtit verkställa en försäkringsteknisk
undersökning.
Beräkningarna, vid vilka tillämpats en räntefot av 3 procent, och vid vilka
hänsyn icke tagits till dyrtidstillägg, visa att befattningshavarnas andel i
pensionskostnaderna enligt nuvarande bestämmelser utgör genomsnittligt endast
16.9 procent för samtliga de i beräkningarna medtagna personalgrupperna.
Självfallet växlar täckningsprocenten avsevärt för olika grupper.
Vid den försäkringstekniska undersökningen lia också beräkningar gjorts
angående den höjning av de nuvarande pensionsavdragen, som är erforderlig
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
för ett återställande av den ursprungligen förutsatta täckningskvoten en tredjedel.
Resultatet av dessa beräkningar har blivit, att — under förutsättning
att ingen ändring av nuvarande pensionsförmåner vidtages, att gällande begränsning
av pensionsavdragstiden till 30 år bibehålies samt att hänsyn icke
tages till utgående dyrtidstillägg — för nämnda ändamål en ökning av pensionsavdragen
med genomsnittligt omkring 80 procent blir nödvändig. Vid
genomförande av något av de alternativa förslagen med enhetligt avvägda
eller dyrortsgraderade pensioner, byggda på de nya lönebeloppen, skulle -—- med bibehållande av gällande begränsning i avdragstiden — krävas en höjning
av nuvarande pensionsavdrag med omkring 125 procent för att ernå
täckningskvoten en tredjedel; om avdragsplikten utsträckes över hela tjänstetiden,
blir den erforderliga höjningen omkring 98 procent.
De sakkunniga hava föreslagit en viss höjning av nuvarande tjänstepensionsavdrag.
Storleken för olika lönegrader av denna höjning utgör genomsnittligt
omkring 25 procent. Vidare innebär de sakkunnigas förslag icke
blott, att den för tjänstemän vid civilförvaltningen gällande bestämmelsen
örn bidragspliktens upphörande efter 30 avdragsår borttages, utan även, att
för samtliga befattningshavare pensionsavdrag skall verkställas jämväl efter
pensionsålderns inträde i de fall nämligen då anstånd med avgång medgivits.
Vid avvägningen av pensionsavdragens höjning ha skälighetssynpunkter
varit utslagsgivande för de sakkunniga. De lia därvid utgått från att, å ena
sidan, en förbättring av pensionsförmånerna rimligtvis bör medföra en höjning
av pensionsavdragen men att, å andra sidan, storleken av denna höjning
måste, med bortseende delvis från försäkringstekniska synpunkter, begränsas så
att den ej går längre än som kan anses skäligt i förhållande till den vid 1939
års allmänna avlöningsrevision beslutade löneökningens storlek.
Beträffande förslaget att borttaga den nuvarande regeln om begränsning av
avdragstiden anföra de sakkunniga bland annat följande.
Regeln sammanhänger intimt med antagandet av en viss täckningskvot för
tjänstemännens pensionsbidrag; den har tillkommit i samband med att pensionsavgifterna
beräknats så, att de genomsnittligt för hela personalbeståndet
skulle täcka en tredjedel av pensionskostnaden, och den har avsett att
under denna förutsättning åstadkomma en begränsning av de enskilda
tjänstemännens eller de särskilda befattningshavargruppernas bidragsplikt.
Då en dylik täckningskvot nu icke längre kan upprätthållas, äger begränsningsregeln
näppeligen längre något principiellt berättigande.
Som motivering för den föreslagna ytterligare utsträckningen av avdragstiden
anföra de sakkunniga, att det måste anses mindre rationellt, därest en
befattningshavare, som vid uppnådd pensionsålder erhåller anstånd med avgång
ur tjänst, under anståndstiden icke endast skulle få tillgodonjuta samma
förmåner som före pensionsålderns inträde utan därjämte erhålla en kontant
löneökning genom pensionsavdragets bortfallande.
Beträffande den sålunda föreslagna utsträckningen av avdragstiden lia de
sakkunniga emellertid förordat vissa övergångsbestämmelser för tjänstemän,
som före de nya stadgandenas ikraftträdande redan vunnit eller inom en tid
av högst tre år därefter skulle enligt hittillsvarande regler örn 30-årig avdragstid
för civilförvaltningen och om avdrags bortfallande vid pensionsålderns
uppnående ha vunnit avdragsbefrielse. Dessa föreskrifter återfinnas under
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
21
fjärde punkten av övergångsbestämmelserna till de sakkunnigas förslag till
allmänt tjänstepensionsreglemente.
Föredragande departementschefen har anfört följande:
I likhet med de sakkunniga anser jag, att spörsmålet om pensionsavdragens
storlek utgör en skälighetsfråga, vid vars bedömande hänsyn måste tagas
å ena sidan till pensionsunderlagens höjning och å andra sidan till den
löneökning, som beslöts vid 1939 års allmänna avlöningsrevision. Vid sådant
förhållande är det tydligen icke av större betydelse, vilken räntefot som
tillämpas vid de försäkringstekniska beräkningarna. I anledning av de anmärkningar,
som från några myndigheters sida och även av vissa personalrepresentanter
gjorts emot den vid beräkningarna tillämpade räntesatsen vill
jag emellertid påpeka, att vid sagda beräkningar hänsyn icke tagits till befattningshavarnas
rätt till rörligt tillägg och sjuk- och invalidpension samt
att kostnaderna för dessa förmåner vid högsta indexläge för rörligt tillägg
betyda ungefär lika mycket som skillnaden vid beräkningar efter 3 eller 4
procents räntefot.
De belopp för pensionsavdragen, som de sakkunniga förordat, ha allmänt
lämnats utan erinran såväl av personalrepresentanter som av myndigheter.
Även jag anser mig böra biträda förslaget i denna del. Då jag även funnit de
skäl bärande, som av de sakkunniga anförts för borttagande av nuvarande
begränsning i avdragstiden samt för pensionsavdrag under sådan tid efter
pensionsålderns inträde, under vilken anstånd med avsked åtnjutes, tillstyrker
jag också på dessa punkter vad de sakkunniga förordat.
Familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag.
De sakkunniga anse, att någon allmän reell reglering av familjepensionen
icke för närvarande bör komma till stånd och att i följd därav familjepensionsavdragen
i allmänhet böra lämnas orubbade. Emellertid förorda de sakkunniga
av tekniska skäl sådan höjning av familjepensionsunderlagens belopp,
att dessa jämte rörligt tillägg enligt de nya avlöningsreglementenas
grunder i stort sett giva samma totalförmån som de nuvarande underlagen
jämte rörlig pensionsdel enligt hittillsvarande grunder. Dessutom föreslå
de sakkunniga för vissa befattningar en viss jämkning av reell innebörd.
Dyrortsgradering bör enligt de sakkunnigas mening icke ifrågasättas beträffande
famil jepensionerna.
Beträffande icke-ordinarie personal i lägre löneställning förorda de sakkunniga
ett minimiunderlag av 792 kronor eller samma underlag, som enligt
sakkunnigförslaget skulle gälla för lönegraden Eo 1.
Till stöd för att någon allmän reell reglering av familjepensionen icke nu
verkställes lia de sakkunniga anfört bland annat följande:
Familjepensionskostnaderna lia av gammalt bestritts och bestridas alltjämt
till övervägande del genom befattningshavarnas egna avgifter, medan
staten endast i mindre utsträckning hidrager till kostnaderna. Enligt förarbetena
lill det nu gällande allmänna familjepensionsreglementet beräknas
staten bidraga nied dels ett fast belopp av 120 kronor flir varje befattningshavare,
dels ock kostnaderna för familjepensionens rörliga del. Med hänsyn
till den grundsats, som sålunda tillämpats för finansieringen av familjepen
-
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
sionskostnaderna, finge givetvis en förhöjning av familjepensionsunderlagen
förknippas med en sådan höjning av familjepensionsavdragen, att därigenom
bestredes den huvudsakligaste delen av kostnadsökningen. Vissa särskilda
olägenheter skulle emellertid för närvarande vara förenade med en
mera väsentlig rubbning av nu gällande familjepensionsavdrag. Detta sammanhänger
med att vid statens övertagande av tjänstemännens familjepensionskassor
delägarna i vissa kassor genom avtal tillförsäkrats rätt att bibehållas
vid förutvarande avgiftsbestämmelser trots att de gjorts delaktiga av
allmänna familjepensionsreglementets förmåner. Härtill kommer, att tillkomsten
av 1936 års familjepensionsreglemente i allmänhet medförde en förbättring
av pensionsförmånerna.
Den av tekniska skäl föreslagna uppräkningen av nuvarande familjepensionsunderlag
har i de sakkunnigas förslag skett med 9.75 procent, varefter
det sålunda uträknade beloppet avrundats till närmaste med 12 delbara hela
krontal eller i vissa fall till närmast högre hela med 12 delbara krontal.
Genom denna uppräkning och avrundning har erhållits en höjning av famil
jepensionsunderlaget med i allmänhet 10 procent eller samma procenttal,
efter vilket rörlig familjepensionsdel utgår vid index 156.
De befattningar, för vilka de sakkunniga föreslå jämkningar i pensionsunderlagen
av reell innebörd, utgöra dels vissa militära beställningar, för
vilka den senaste löneregleringen inneburit ändring i tidigare lönerelation
mellan civila och militära befattningar, en ändring som genom tjänstepensionsunderlagens
avvägning skulle erhålla motsvarighet på tjänstepensionsområdet,
dels beställningar i lönegraden Oa 6, dels ock sådana förordnandetjänster
(däribland vissa rektorstjänster), för vilka de sakkunnigas förslag
i tjänstepensionsavseende innebär vissa av ökad differentiering föranledda
jämkningar. Enligt de sakkunnigas förslag skulle allenast sådana jämkningar
av underlagens och därmed även av familjepensionsavdragens belopp vidtagas
att befattningarna komma att intaga samma relation till varandra i
familjepensionshänseende som i tjänstepensionsavseende.
Föredragande departementschefen har i fråga om familjepensionsunderlagens
och familjepensionsavdragens storlek tillstyrkt vad de sakkunniga
föreslagit.
Rörligt tillägg.
Enligt de sakkunnigas båda alternativa förslag skola tjänstepensionsunderlagen
avvägas med utgångspunkt från de nya lönebeloppen, vilka hänföra
sig till ett indexläge av 156 på den indexskala, som till basår har år 1914.
Enligt de sakkunnigas mening bör vid sådant förhållande utgå rörligt tilllägg
å de nya pensionerna efter i huvudsak samma grunder, som gälla
beträffande lönebeloppen. Vid genomförande av dyrortsgraderingsalternativet
bör enligt de sakkunniga dylikt tillägg beräknas jämväl å den del
av pensionsförmånen, som utgår i form av dvrortstillägg. Med avseende å
maximeringen av det rörliga tillägget lia de sakkunniga — med erinran att
för närvarande dyrtidstillägg på tjänstepension utgår å högst 400 kronor för
Bankoutskottets utlåtande Nr 78-
23
månad efter ett procenttal, som vid indexläget 156 utgör 12 — ansett sig böra
förorda fastställande av ett maximibelopp å 500 kronor för månad, varå rörligt
tillägg må utgå.
Av de sakkunnigas förslag till omräkning av familjepensionsunderlagen
följer att de sakkunniga ansett att rörligt tillägg bör utgå även å familjepensionsförmånerna.
Någon maximering av det belopp, å vilket rörligt tillägg
beräknas, har dock icke här ansetts böra ifrågakomma, liksom någon maximering
icke för närvarande är föreskriven med avseende å beräkningen av
familjepensionens rörliga del.
Beträffande maximeringen av det rörliga tillägget å tjänstepensionen lia
vissa myndigheter ifrågasatt, örn ej maximibeloppet borde bestämmas till
600 i stället för 500 kronor. Uttalanden för sådan jämkning ha gjorts av
chefen för armén, armé- och marinförvaltningarna, statskontoret, statens
pensionsanstalt samt bank- och fondinspektionen. Som motivering har åberopats,
att, eftersom man vid bestämmande av pensionernas grundbelopp
utgått från 2/3 av viss slutlön, borde maximibeloppet för rörligt tillägg å pension
bestämmas till 2/3 av det maximibelopp, 900 kronor, varå rörligt tillägg
å lön finge utgå.
Föredragande departementschefen har anfört följande:
Att rörligt tillägg bör utgå på de nya pensionsförmånerna synes mig uppenbart.
Vad beträffar maximibeloppet kunna givetvis olika meningar hysas
allt efter som man fäster vikt vid den nuvarande maximeringsgränsen
för tjänstepensionärernas dyrtidstillägg eller vid maximeringsgränsen för
rörligt tillägg å lönerna. För egen del finner jag i likhet med nyss nämnda
myndigheter att av de sakkunniga föreslaget maximibelopp bör höjas till
600 kronor. Liksom de sakkunniga anser jag, att något maximibelopp icke
bör fastställas, då fråga är örn familjepensionerna.
Avgångsskyldighet och anstånd med avsked ur tjänst.
Med avseende å förutsättningarna för skyldighet att avgå från tjänsten
urskiljas i avlöningsreglementena för ordinarie tjänstemän och beställningshavare
fyra olika fall: avgångsskyldighet på grund av uppnådd levnadsålder,
på grund av oförmåga till tjänstgöring, föranledd av olycksfall i tjänsten,
på grund av dylik oförmåga, föranledd av sjukdom i annat fall eller
vad därmed jämställes, samt slutligen på grund av oförmåga till tjänstgöring
i andra fall.
Skyldighet att avgå på grund av uppnådd levnadsålder föreligger för ickedomare,
då han uppnått pensionsåldern, den avskedsbeviljande myndigheten
likväl obetaget att medgiva anstånd med avskedet, därest och så länge tjänstemannen
prövas kunna på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke
i något fall längre tid än sammanlagt två år. Motsvarande bestämmelse i det
militära reglementet medför likaledes skyldighet alt avgå vid pensionsåldern,
men anståndsbestämmelsen har här formulerats på ett något avvikande sätt:
myndigheten äger, då särskilda omständigheter därtill föranleda, låta med
avskedet anstå, så länge tjänstemannen är fullt tjänstduglig, dock sammanlagt
i högst två år. Vad gäller domare, är sådan tjänsteman skyldig att avgå
vid utgången av den månad, under vilken lian fyller 67 ar. I detta sam
-
24
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
manhang bör observeras, att även för domare rätt att vid avgång erhålla
pension föreligger vid pensionsåldern, som utgör 65 år; domare äger sålunda
rätt att avgå med pension två år innan avgångsskyldighet föreligger.
Icke-domare är vidare skyldig att avgå, då han träffas av olycksfall i
tjänsten och det behörigen styrkes, att han på grund därav är för framtiden
oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt han prövas
icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan befattning, till vilken han må
vara pliktig att låta förflytta sig. Det militära reglementet har en obetydligt
avvikande formulering. Slutligen är domare skyldig att avgå, då det behörigen
styrkes, att han på grund av olycksfall i tjänsten är för framtiden oförmögen
till tjänstgöring.
För icke-domare inträder avgångsskyldighet, då det behörigen styrkes, att
han till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte, som ej föranletts av olycksfall,
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga är för framtiden oförmögen att på
tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna
tjänstgöra i annan befattning, till vilken förflyttningsskyldighet föreligger.
Motsvarande bestämmelse finnes i militära tjänstepensionsreglementet. För
domare inträder avgångsskyldighet, då han under tre på varandra följande
ay till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte — däremot icke nedsatt arbetsförmåga—
varit ur stånd att tjänstgöra och det styrkes, att han är för framtiden
oförmögen att sköta sin tjänst, eller då han, efter att ha uppnått pensionsåldern,
under sex månader av nyssnämnd anledning varit oförmögen till
tjänstgöring.
Slutligen gäller i andra fall i fråga örn icke-domare samt beställningshavare
vid försvarsväsendet — däremot ej beträffande domare — att om tjänstemannen
befinnes urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,
Kungl. Majit må förklara honom skyldig att avgå, därest han
uppnått en levnadsålder som med högst 5 år understiger pensionsåldern.
För ordinarie tjänsteman, tillsatt genom förordnande på viss tid, gällei
enligt 23 § 1 mom. civila och 23 § 2 mom. militära tjänstepensiosreglementet
skyldighet att efter beslut av Kungl. Majit frånträda förordnandet, därest
han till följd av sjukdom befinnes oförmögen att på tillfredsställande sätt
sköta sin tjänst.
I skrivelse den 23 april 1940, nr 158, i anledning av vissa motioner uttalade
sig riksdagen för en vidgad tillämpning av anståndsbestämmelserna
samt anhöll, att Kungl. Majit ville uppdraga åt 1938 års pensionssakkunniga
att utreda frågan om en förlängning av gällande anståndstid. I skrivelsen
uttalade riksdagen bland annat att gällande anståndstid i vissa fall särskilt
för personal med låg pensionsålder kunde visa sig vara väl knapp. En förlängning
av nämnda tid till förslagsvis tre år syntes riksdagen fördenskull
böra övervägas. Härför erfordrades emellertid vissa ändringar i pensionsförfattningarna.
Den 31 maj 1940 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga att verkställa utredning
av frågan örn en förlängning av anståndstiden. Samtidigt fäste
Kungl. Majit genom cirkulär vederbörande myndigheters uppmärksamhet
på vad riksdagen anfört. I cirkuläret framhölls, att det i det rådande tidsläget
vore ett önskemål, att möjligheterna till utnyttjande av äldre anställningshavares
arbetskraft tillvaratoges genom beviljande av anstånd med avsked,
i den mån vederbörandes tjänsteduglighet och arbetsförmåga vore nöjaktigt
ådagalagd samt särskilda omständigheter icke lade hinder i vägen.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
25
Enligt de sakkunnigas nu föreliggande förslag skulle enhetliga huvudbestämmelser
gälla för ordinarie tjänstemäns avgångsskyldighet, avseende såväl
domare som icke-domare.
Avgångsskyldighet skulle inträda dels, för tjänsteman som tillsatts medelst
fullmakt eller konstitutorial, vid pensionsåldern (ålderspensionering),
dels då tjänsteman till följd av olycksfall i tjänsten befunnits för framtiden
oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst (invalidpensionering),
dels ock då tjänsteman till följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt
arbetsförmåga, som icke föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits för
framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst (sjukpensionering).
Emellertid skulle beträffande ålderspensioneringen gälla, att avgångsskyldigheten
vid pensionsåldern icke finge göras gällande gentemot domare,
innan antingen ett år förflutit från pensionsålderns inträde eller ock
domaren under tillhopa sex månader efter nämnda tidpunkt åtnjutit tjänstledighet
av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag. Vidare
skulle beträffande sjukpensioneringen gälla att avgångsskyldigheten icke
finge göras gällande gentemot domare med mindre han under två på varandra
följande år åtnjutit tjänstledighet till följd av sjukdom, för svag
hälsas vårdande eller för enskild angelägenhet.
Beträffande icke-domare skulle liksom nu gälla, att även örn förutsättningar
för invalid- eller sjukpensionering icke förelåge, tjänstemannen skulle
vara skyldig att efter beslut av Kungl. Maj:t avgå, därest han befunnes urståndsatt
att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden samt
han uppnått en levnadsålder som med högst fem år understege pensionsåldern.
Sistnämnda pensionsform, sorn brukar hänföras till sjukpensioneringen,
benämnes i det följande tvångspensionering. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle utöver vad nu nämnts möjlighet beredas till tvångspensionering
av tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till
förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap.
5 § strafflagen förklarats fri från ansvar.
Anstånd med avsked skulle enligt de sakkunnigas förslag såvitt angår
icke-domare kunna medgivas av vederbörande myndigheter för en tid av
högst ett år. Kungl. Maj:t skulle därutöver kunna medgiva anstånd för ytterligare
högst två år. Även domare, som uppnått 66 års ålder, skulle kunna
av Kungl. Majit medgivas anstånd med avsked för högst två år.
Vidare innehåller de sakkunnigas förslag en föreskrift örn skyldighet för
myndighet att vid fall, då förutsättningarna för invalid- eller sjukpensionering
föreligga, upptaga till prövning frågan, huruvida tjänstemannen lämpligen
bör överflyttas till sådan annan befattning, till vilken han må vara
pliktig att låta förflytta sig. Denna föreskrift, som formellt skulle gälla för
såväl domare som icke-domare, får med hänsyn till gällande bestämmelser
örn förflyttningsskyldighet betydelse endast för sistnämnda tjänstemän.
Slutligen ha i de sakkunnigas förslag upptagits vissa bestämmelser angående
de fall, då icke-ordinarie befattningshavare ej må bibehållas i sin befattning.
Beträffande domarna innebär de sakkunnigas förslag i huvudsak följande
reella lindringar i förhållande till vad nu gäller. I stället för att domare nu
är skyldig avgå vid 67 års ålder eller då han, efter att lia uppnått 65 års
ålder, under sex månader på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit
oförmögen till tjänstgöring, skulle han, sä vida ej anstånd medgives, icke
vara berättigad kvarbliva i sin tjänst efter det han uppnått 66 års ålder eller
dä han, efter att lia uppnått 65 års ålder, under sex månader åtnjutit
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag.
Rätt att avgå med pension skulle dock alltjämt föreligga vid 65 års ålder.
Vidare skulle •— i stället för att domare nu är skyldig avgå, då han under tre
på varandra följande år till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte, som icke
föranletts av olycksfall i tjänsten, varit ur stånd att tjänstgöra och det behörigen
stvrkes, att han är för framtiden oförmögen att sköta sin tjänst —
gälla, att domaren icke skulle vara berättigad kvarbliva i tjänsten, örn han
under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet till följd av sjukdom,
för svag hälsas vårdande eller för enskild angelägenhet och han befinnes
till följd av.sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga, som ej
föranletts av olycksfall i tjänsten, för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst. Slutligen skulle Kungl. Majit kunna medgiva
domare, som uppnått 66 levnadsår, anstånd med avgång för högst två år.
För närvarande kan anstånd med avsked icke medgivas domare.
I fråga om icke-domare innebär de sakkunnigas förslag väsentliga ändringar
allenast ifråga om anstånd med avsked efter uppnådd pensionsålder.
Enligt gällande bestämmelser kunna myndigheterna bevilja sådant anstånd
för högst två år. De sakkunniga föreslå, att denna tid nedsättes till ett år
men att Kungl. Majit skulle kunna bevilja anstånd för ytterligare två år.
Den sammanlagda anståndstiden skulle således utsträckas till tre år.
Beträffande de enhetliga bestämmelserna för avgångsskyldigheten
framhålla de sakkunniga, att denna skyldighet ansetts uteslutande böra
bestämmas av tjänstemannens förmåga att på tillfredsställande sätt sköta
den innehavda tjänsten. I detta hänseende borde alltså uppställas samma
krav på alla ordinarie tjänstemän.
De föreslagna särbestämmelserna för domarna grunda sig enligt
vad de sakkunniga framhålla på samma uppfattning, som legat till
grund för de nuvarande bestämmelserna, nämligen att det ansetts olämpligt
att tillägga administrativ myndighet befogenhet att pröva graden av domares
förmåga till effektiv tjänstutövning. Att härvid den tid, under vilken domare
skulle »äga bevilja sig själv anstånd», begränsats till ett år efter pensionsåldern,
ehuru domare enligt nu gällande föreskrifter icke är avgångsskyldig
förrän två år förflutit efter nämnda ålder, motiveras därmed, att det
ej kan anses rimligt att, när förhållandena på arbetsmarknaden i allmänhet
och på juristbanan särskilt äro sådana, att en avkoppling av- äldre arbetskraft
i och för sig framstår såsom önskvärd, domarna i motsats till andra
tjänstemän skulle äga befogenhet att själva — eventuellt utan beaktande av
dylika omständigheter — bevilja sig anstånd med avsked längre än som
genom myndigheternas beslut skulle kunna ifrågakomma för tjänstemän i
allmänhet.
I fråga om tvångspensioneringen framhålla de sakkunniga, att
måhända en ökad möjlighet till sådan pensionering på grund av bristande
arbetsförmåga före uppnådd pensionsålder i och för sig skulle vara önskvärd.
Stora vanskligheter förelåge emellertid att härutinnan ernå större rörelsefrihet
för staten utan att åsidosätta de ordinarie tjänstemännens av ålder
beaktade intresse av en självständig och tryggad ställning. De sakkunniga
hade därför avstått från tanken på några principiella omläggningar i
skärpande riktning av nuvarande bestämmelser örn tvångspensionering på
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
27
grund av bristande arbetsförmåga. Såsom redan anmärkts innebär emellertid
de sakkunnigas förslag en utvidgning av tvångspensioneringen därigenom,
att möjlighet till sådan pensionering skulle skapas i vad angår tjänsteman,
som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till förfarande i tjänsten,
varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen
förklarats fri från ansvar.
Vad beträffar de föreslagna bestämmelserna rörande anstånd med
avsked efter uppnådd pensionsålder anföra de sakkunniga
bland annat följande.
Med utgångspunkt från att en avvägning mellan olika synpunkter kan
komma att utfalla tämligen olika alltefter de rådande förhållandena lia de
sakkunniga kommit till uppfattningen, att tidsgränsen för beviljande inom
pensionsreglementets ram av anstånd med avsked ej bör dragas alltför snävt.
De sakkunniga vilja därför i syfte att skapa tillräcklig rörelsefrihet tillstyrka,
att gällande anståndstid utsträckes till tre år.
Såväl med hänsyn till den förordade utsträckningen av anståndstiden som
för att tillmötesgå av myndigheter och personalorganisationer uttalade önskemål
lia de sakkunniga vidare ansett sig böra föreslå en viss reglering i författningen
av anståndsbefogenhetens utövning. Aven örn det svårligen låter
sig göra att finna någon allmängiltig formel, varigenom de materiella förutsättningarna
för anståndsmedgivande kunde fixeras, bör enligt de sakkunnigas
mening av pensionsförfattningen framgå, att under normala förhållanden
anstånd med avsked bör beviljas endast undantagsvis och att anståndet
i dylika fall i allmänhet bör vara starkt tidsbegränsat. Med hänsyn härtill
lia de sakkunniga föreslagit en bestämmelse örn anstånd med avsked för
icke-domare, enligt vilken vederbörande avskedsbeviljande myndighet må,
»då synnerliga skäl därtill äro», medgiva sådan tjänsteman anstånd nied avsked
efter uppnådd pensionsålder, så länge han är fullt tjänstduglig, dock
icke längre tid än ett år. Därest »särskilda omständigheter påkalla» bibehållande
i tjänst längre tid — härvid avses framför allt rekryteringssvårigheter
i allmänhet eller med avseende å den ifrågavarande tjänsten, föreliggande
förhållanden på den allmänna arbetsmarknaden med därav föranlett behov
av att i största möjliga utsträckning utnyttja även fullgod äldre arbetskraft
o. s. v. — föreslås, att Kungl. Majit skall äga medgiva kvarstående i tjänst
högst tre år efter pensionsålderns uppnående.
Angående domarna framhålla de sakkunniga, att, även med beaktande av
uppfattningen att det i allmänhet vore olämpligt att tillägga administrativ
myndighet befogenhet att pröva domares förmåga till effektiv tjänstgöring,
det dock icke syntes ingiva betänklighet, att Kungl. Majit ägde i händelse av
personalbrist medgiva domare lika väl som annan tjänsteman tillstånd alt
kvarstå i tjänst under längre tid än den, som eljest borde ifrågakomma.
De av de sakkunniga föreslagna ändrade bestämmelserna i fråga örn d om
arn as avgångsskyldighet lia föranlett erinringar från högsta
domstolens och regeringsrättens ledamöter samt från Svea hovrätt, kammarrätten
och föreningen Sveriges häradshövdingar. Jämväl statskontoret har
— ehuru från andra utgångspunkter — anmärkt på förslaget i denna del.
Från de dömande myndigheternas sida har sålunda framhållits, att avgångsåldern
för domare borde sättas till utgången av den medgivna längsta an
-
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
ståndstiden för förvaltningstjänstemän eller således till 68 år. För förvaltningstjänstemännens
vidkommande förhölle det sig helt naturligt så, att
handlingskraften och förmågan av egna praktiska uppslag regelmässigt
mattades vid en ålder, då för domarverksamheten, där det komme an på
en lugnt omsiktsfull prövning på grundvalen av en samlad livs- och fackerfarenhet,
samma ålder icke vore till hinders för ett fullgott utförande av
värvet. I fråga om skyldighet att av särskild anledning avgå före den ordinarie
avgångstiden syntes gällande bestämmelser vara att föredraga framför
de av de sakkunniga föreslagna. Statskontoret har icke kunnat finna skäl
för ett bibehållande av den särställning, som domare enligt gällande pensionsbestämmelser
intaga i fråga om avgångsskyldighet och rätt till anstånd vid
avgång. Ämbetsverket har fördenskull förordat, att de för befattningshavare
med fullmakt eller konstitutorial föreslagna reglerna i berörda hänseende
göras tillämpliga även å domare.
I anledning av de sakkunnigas förslag till tvångspensioneringsbcstämmelser
ha vissa myndigheter uttalat sig för ökade möjligheter till
tvångspensionering av tjänsteman på grund av bristande arbetsförmåga före
uppnådd pensionsålder. De militära myndigheterna föreslå därvid, att tidsbegränsningen
skulle helt slopas.
Beträffande bestämmelserna om anstånd med avsked efter uppnådd
pensionsålder hava vissa myndigheter avstyrkt förslaget örn
utökning av anståndstiden.
En myndighet — länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län — har uttalat,
att det funnes skäl att närmare överväga, huru borde förfaras med en tjänsteman,
som visserligen icke dömts till avsättning men som genom brottslig
handling utom tjänsten framträdde såsom olämplig att bibehållas vid befattningen
som statstjänsteman.
Föredragande departementschefen har anfört följande:
Med hänsyn till de erinringar, som från de dömande myndigheternas sida
riktats mot förslaget örn viss sänkning av avgångsåldern för domare i förening
med rätt för Kungl. Majit att medgiva anstånd med avsked under viss
tid, anser jag mig icke böra ifrågasätta, att detsamma nu genomföres. Vid
sådant förhållande synes anledning icke föreligga att vidtaga ändring i nuvarande
bestämmelser, enligt vilka pensionsåldern för domare utgör 65 år,
då domaren är berättigad avgå med pension, medan avgångsskyldigheten inträder
vid 67 års ålder. Vad däremot angår de av de sakkunniga förordade
förutsättningarna för sjukpensionering m. m., synas desamma väl ägnade att
fylla sitt ändamål och bättre än de nu stadgade. Då de hänföra sig uteslutande
till objektivt konstaterbara förhållanden, synes erinran mot desamma
ur synpunkten av domarnas särställning icke kunna framställas. Att i förevarande
hänseenden uppehålla större skillnad än de sakkunniga ifrågasatt
mellan de för domare och icke-domare gällande bestämmelserna kan icke anses
sakligt motiverat.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen ha vissa myndigheter
uttalat sig för ökade möjligheter till tvångspensionering av tjänsteman på
grund av bristande arbetsförmåga före uppnådd pensionsålder. Av uttalandena
framgår, att det främst är inom militärförvaltningens område, som behov
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
29
av dylika ökade möjligheter ansetts föreligga. I anledning härav får jag erinra,
att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse den 14
februari 1941 ifrågasatt vissa åtgärder för att möjliggöra avkoppling av aktiv
personal vid försvarsväsendet. Iliand annat åsyftar denna av överbefälhavaren
gjorda framställning, att invalid- och sjukpensionering skulle kunna ske också
i fall då befattningshavaren prövas kunna tjänstgöra i annan befattning samt
att tvångspensionering skulle kunna ske oavsett levnadsåldern. På grund av
framställningen bar inom försvarsdepartementet verkställts utredning med
biträde av särskilt tillkallade utredningsmän. Beträffande den först nämnda
frågan hänvisa utredningsmännen till pensionssakkunnigas förslag, enligt
vilket prövningen vid invalid- och sjukpensionering av möjligheten att överflytta
tjänsteman till annan befattning skall avse frågan örn sådan överflyttning
bör ske. Utredningsmännen framhålla att, om detta förslag blir genomfört,
syftet med överbefälhavarens framställning i denna del torde bliva tillgodosett.
Vad däremot angår frågan örn möjlighet till tvångspensionering
oavsett levnadsåldern påpeka utredningsmännen, att gällande bestämmelser
om tvångspensionering endast förutsätta att vederbörande befinnes urståndsatt
att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden, medan intet
finnes stadgat om anledningen till oförmågan att tjänstgöra eller om oförmågans
fortvara för framtiden. Vid sådant förhållande har det, framhålla
utredningsmännen, med hänsyn till tjänstemännens rättsliga ställning ansetts
erforderligt att i fråga om Kungl. Maj:ts befogenhet att tvångsvis entlediga
en befattningshavare stadga begränsning till en tidrymd, liggande relativt
nära pensionsåldern. Att borttaga varje dylik begränsning och sålunda göra
avgångsskyldigheten enbart beroende av en diskretionär prövning beträffande
arbetsförmågan skulle enligt utredningsmännens mening innebära ett ingrepp
i befattningshavarnas ställning av den räckvidd, alt det syntes utredningsmännen
svårförenligt med grundlagsstadgandena örn tjänstemännens
oavsättlighet. För egen del är jag ej nu beredd att föreslå längre gående föreskrifter
angående tvångspensionering på grund av bristande arbetsförmåga
än 1938 års pensionssakkunniga framlagt.
I överbefälhavarens skrivelse har också ifrågasatts genomförande av bestämmelser,
som skulle möjliggöra ett avförande från aktiv stat av militära
beställningshavare av regementsofficers eller högre grad och motsvarande civilmilitära
beställningshavare genom dessa beställningshavares försättande i
disponibilitet. Utredningsmännen lia framlagt förslag till utformningen av en
sådan disponibilitetsanordning, innebärande att sådan beställningshavare
skulle göras pliktig att efter av Kungl. Majit meddelat beslut avgå från beställningen
med rätt i vissa fall att åtnjuta disponibilitetsarvode och att
bibehållas vid pensionsrält. Då remissbehandlingen av detta förslag icke avslutats,
kan ställning ännu icke tagas till detsamma. Jag anser emellertid,
att pensionsbestämmelserna böra utformas så, att de möjliggöra genomförandet
av den ifrågasatta och liknande disponibilitetsanordningar.
De sakkunnigas förslag örn tillskapande av möjlighet till tvångspensionering
av tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till
förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap.
5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, anser jag mig böra biträda. Jag
är däremot icke för närvarande beredd att taga ställning till den av länsstyrelsen
i Göteborgs oell Bohus län framställda frågan, huru bör förfaras
med en tjänsteman, som visserligen icke dömts till avsättning från sin statstjänst
men som genom brottslig handling utom tjänsten framstår såsom
olämplig att bibehållas vid statsanställning.
I frågan örn anstånd med avsked efter uppnådd pensionsålder kan jag,
såvitt angår icke-domare, i allt väsentligt instämma i vad de sakkunniga an
-
30
Bankoutskottets utlåtande Nr 78-
lort. Beträffande vissa beställningshavare tillhörande försvarsväsendet synes
dock en avvikelse från de sakkunnigas förslag vara att förorda. Pensionsåldern
för beställningshavare i lönegraderna Oa 1—5 samt Uo 1 och 2, d. v. s.
officerare med högst överstelöjtnants tjänsteställning och underofficerare med
högst fanjunkares tjänsteställning, är relativt låg, 50 eller 55 år. I vissa fall
torde beställningshavare av nu nämnda kategorier inneha sådana befattningar,
att det med hänsyn till statsnyttan skulle vara önskvärt, att de finge
kvarstå något längre än som enligt de sakkunnigas förslag skulle vara möjligt.
Så lärer t. ex. stundom bliva fallet i fråga om de i förslaget till värnpliktslag
(proposition nr 318/1941) omnämnda inskrivningscheferna. Med
hänsyn härtill synes det lämpligt att beträffande nu nämnda personalkategorier
bereda Kungl. Majit möjlighet att bevilja något längre anstånd med avsked
efter uppnådd pensionsålder än som föreslagits beträffande andra befattningshavare.
Anståndstiden torde böra bestämmas till högst fem år efter
pensionsålderns inträde. Självklart är att dessa bestämmelser om längre anstånd
med avsked böra erhålla en restriktiv tillämpning. Då de sakkunnigas
förslag i övrigt på denna punkt synes möjliggöra en smidig anpassning av anståndsinstitutets
tillämpning allt efter skiftande lägen, förordar jag att detsamma
med angivna modifikation genomföres.
Jag ansluter mig jämväl till de sakkunnigas nyssberörda förslag, att prövningen
av frågan örn tjänstemans överflyttning till annan befattning skall
avse, huruvida befattningshavaren bär överflyttas och således ej, såsom nu,
huruvida han kan tjänstgöra i annan befattning. I likhet med några av myndigheterna
anser jag dock, att Kungl. Majits prövning bör inskränkas till
att avse allenast sådana fall, där den pensionsbeviljande myndigheten finner
anledning antaga att förflyttning kan ifrågakomma.
Beräkning av t|änstår för tjänstepension.
De sakkunniga ha icke funnit anledning göra någon ändring i huvudprincipen
för tjänstårsberäkningen, nämligen att såsom tjänstår tillgodoräknas tid
för innehav av pensionsberättigande tjänst. Denna princip har dock i de sakkunnigas
förslag erhållit en mera generell avlattning, enligt vilken som tjänstår
anses tid, under vilken tjänsteman varit underkastad antingen allmänna
tjänstepensionsreglementet eller ock andra av Kungl. Majit och riksdagen
antagna tjänstepensionsbestämmelser.
Vad beträffar nu gällande inskränkningar i huvudregeln har någon ändring
av stadgandet, att allenast tid före pensionsålderns uppnående får tagas
i beräkning såsom tjänstår, ej föreslagits.
I fråga örn den andra i det föregående berörda inskränkningen i huvudregeln,
innebärande att avdrag vid tjänstårsberäkningen skall ske för viss
lid, under vilken tjänstledighet åtnjutits eller vissa tjänstgöringshinder eljest
förelegat, lia nuvarande bestämmelser härutinnan av de sakkunniga ansetts
böra omarbetas med utgångspunkt från de nya avlöningsreglementenas regler
örn löneavdrag vid ledigheter. De sakkunniga ha sålunda förordat, att
avdrag göres för tid, under vilken tjänsteman, som lyder under något av
dessa avlöningsreglementen, av annan anledning än tjänstledighet för offentligt
uppdrag underkastas C-avdrag å lönen och sålunda icke vidkännes pensionsavdrag.
Beträffande sådan anställningshavare, som icke åtnjuter avlöning
enligt något av ifrågavarande avlöningsreglementen, har i anslutning
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
31
härtill föreslagits, att avdrag skall göras för tid, varunder sådan tjänsteman
avstått samtliga kontanta avlöningsförmåner. Med det sålunda föreslagna
sättet att reglera avdragsspörsmålen har det icke synts de sakkunniga motiverat
att i det nya reglementet upptaga någon motsvarighet till gällande bestämmelse,
att avdrag ej skall verkställas, med mindre tjänstledigheten omfattat
minst 15 dagar i följd.
Den tredje av de nu gällande inskränkningarna, nämligen att anställningstid
å reservstat ej får räknas såsom tjänstår, har i de sakkunnigas förslag
upptagits allenast med jämkning i formuleringen, föranledd av att det nya
reglementet skall äga tillämpning även å beställningshavare å aktiv stat vid
försvarsväsendet, för vilka rätt till tjänstårsberäkning beträffande dylik anställningstid
i viss utsträckning föreligger och alltjämt enligt de sakkunnigas
mening bör föreligga.
1 fråga örn den fjärde av de nu gällande inskränkningarna — att såsom
tjänstår för en pension tillgodoräknad tid i allmänhet ej må tillgodoräknas
för annan pensionsförmån — innebär de sakkunnigas förslag en jämkning
såtillvida, som nämnda inskränkning enligt förslaget allenast skulle gälla
vid samtidig avgång med pension eller livränta från två eller flera befattningar.
Vad härefter gäder utvidgningar i förhållande till huvudregeln, ha de
sakkunniga icke ansett tillräcklig anledning föreligga att föreslå avvikelse
från gällande bestämmelser. I enlighet härmed har intagits en allmän bestämmelse,
enligt vilken det ankommer på prövning i den ordning Kungl. Maj:t
föreskriver, örn och i vad mån annan tid må tillgodoräknas såsom tjänstår.
Beträffande rätten till förordnandepension ha pensionssakkunniga ej funnit
tillräckliga skäl föreligga för eftergift från kravet på 12 års innehav av förordnandetjänsten,
där fråga är örn ordinarie tjänstemän, tillsatta medelst
förordnande på viss tid, med vilka enligt dc sakkunnigas förslag cheferna
för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen och sparbanksinspektionen
skola jämställas. Nu gällande regel om visst hänsynstagande till
tjänstgöring före förordnandets tillträdande har i reglementsförslaget utvidgats.
I fall, där förordnandetjänsteman omedelbart före tjänstens tillträdande
innehaft annan befallning, ordinarie eller icke-ordinarie, som är förenad med
pensionsrätt enligt av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser,
skall enligt den föreslagna bestämmelsen iakttagas, att pensionens
grundbelopp ej må understiga del belopp, vartill det skulle ha beräknats, om
tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och
tillika — örn pensionsunderlaget för denna varit lägre än för förordnandetjänsten
— pensionsunderlaget för den förra befattningen varit ökat med
halva skillnaden mellan pensionsunderlagen för de båda befaltningarna.
Vad angår ordinarie tjänstemän, förordnade för begränsad anställningstid,
lia de sakkunniga i fråga örn hänsynstagande lill före förordnandet innehavd
tjänst föreslagit vissa nyheter. I)e sakkunniga, som kommit till den uppfattningen,
alt hänsynstagande till föregående tjänstgöring bör ske på i huvudsak
samma sätt vid avgång från här avsedd tjänst som vid avgång från annan
förordnandetjänst, lia sålunda föreslagit, att för det fall, att vederbörande
omedelbart före förordnandets tillträdande innehade annan nied pensionsrätt
förenad tjänst, den uppskjutna pensionen ej ina bliva lägre lin den — avkortade
eller eventuellt hela — pension, som svarar mot sammanlagda antalet
tjänstår och pensionsunderlaget i den tjänst, som innehafts före förordnandet.
För fall, i vilka den tidigare innehavda tjänsten icke omedelbart följts av
förordnandetjänsten, lia däremot de sakkunniga icke ansett särskilda bestämmelser
böra meddelas.
32
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Vad i det föregående anförts beträffande inskränkningar och utvidgningar
i huvudregeln för tjänstårsberäkningen har närmast avseende å förhållanden
under det tjänsteman är underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet.
Beträffande spörsmålen med avseende å tjänstemans övergång från ett till
ett annat pensionsreglemente ha de sakkunniga anfört bland annat följande:
De sakkunniga ha för sin del ansett övervägande skäl tala för att ifrågavarande
spörsmål regleras med utgångspunkt från att det efter övergången
gällande reglementet icke bör äga återverkande kraft. Den viktigaste grunden
för denna ståndpunkt har varit, att en reglering, som förlänar det senare
gällande reglementet retroaktiv tillämpning, kan medföra förlust för vederbörande
tjänsteman av tjänstår vilka han redan betraktar såsom intjänta;
i extrema fall kan därav till och med följa, att exempelvis övergång från
arbetaranställning till tjänstemannaställning med minst lika högt pensionsunderlag
medför minskning i den pension, som skulle utgått i den förra anställningen.
I överensstämmelse med vad nu anförts ha föreslagits bestämmelser av
sådan innebörd, att retroaktiv tillämpning av det nya reglementet icke
skall förekomma. Ä ena sidan må tid, varunder tjänsteman varit underkastad
andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser
än de i allmänna tjänstepensionsreglementet innefattade, tillgodoräknas
i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill
hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas. Ä andra sidan må även
tillgodoräknas tid, under vilken tjänsteman icke innehaft med tjänstepensionsrätt
förenad anställning men vilken han ägt räkna såsom tjänstår enligt
de andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser
med övergångsstadganden, vilka han före pensioneringstillfället varit senast
underkastad. På grund av de här föreslagna stadgandena kommer den,
som direkt övergår till allmänna tjänstepensionsreglementet från arbetarpensionsreglementet,
att få sig tillgodoförd den tid efter 18 års ålder, vilken jämlikt
sistberörda reglemente må tillgodoräknas såsom tjänstår. Syftet med de
till de sakkunniga överlämnade framställningarna i fråga om tjänstårsberäkning
för tjänsteman, som vunnit befordran från arbetaranställning, torde därmed
vara tillgodosett.
Från den i det föregående angivna grundsatsen att retroaktiva verkningar
i princip icke skola inträda genom övergången till allmänna tjänstepensionsreglementet
ha pensionssakkunniga av rent praktiska skäl funnit önskvärt
att göra vissa undantag, såvitt angår tjänsteman, vilken omedelbart före reglementets
ikraftträdande är underkastad civila eller militära tjänstepensionsreglementet.
Beträffande rikstelefonists rätt att tillgodoräkna tjänstår ha de sakkunniga
föreslagit vissa särskilda övergångsföreskrifter.
Vad slutligen angår rätten till tjänstårsberäkning för lärare i övningsämnen
vid statliga läroanstalter innebär de sakkunnigas förslag vissa jämkningar
i nu gällande föreskrifter.
Föredragande departementschefen har anfört:
Såsom i det föregående berörts gälla för närvarande och ha också de sakkunniga
föreslagit vissa särskilda regler beträffande övningslärares rätt att
tillgodoräkna tjänstår. Jag vill med hänsyn härtill i detta sammanhang upptaga
frågan, huruvida de nya pensionsbestämmelserna omedelbart böra gö
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
33
ras tillämpliga å dessa lärare. Övningslärarna intaga i så måtto en särställning
bland statstjänstemännen, att för flertalet av dem avlöningen inom vissa
gränser växlar med tjänstgöringens omfattning i veckotimmar räknat. Man
har utgått från en för lärare med 30 veckotimmar avsedd aviöning och för
varje veckotimme, som över- eller understiger 30, föreskrivit tillägg respektive
avdrag med 3 procent, därvid emellertid vissa maximerings- och minimeringsgränser
bestämts. Dessa särskilda avlöningsföreskrifter lia föranlett
speciella bestämmelser för tjänstårsberäkningen i pensionshänseende. Huvudregeln
är härvid, att tid, under vilken lönebeloppet ökats eller minskats,
skall vid beräkningen av tjänstår ökas, respektive minskas med samma antal
procent som lönebeloppet. Också i andra hänseenden, såsom vid sammanträffande
av flera pensionsförmåner och vid bestämmande av pensionsavdrag,
gälla särbestämmelser. Även enligt de sakkunnigas förslag skulle
en serie specialbestämmelser, vilka måste erbjuda icke obetydliga svårigheter
i tillämpningen, gälla för övningslärarna. Emellertid pågår för närvarande
genom 1941 års lärarlönesakkunniga en allmän utredning rörande
anställnings- och avlöningsförhållandena för övningslärarna vid det statliga
och statsunderstödda undervisningsväsendet. Ett syfte med denna utredning
är att få klarlagt, huruvida och i vad mån lönesättningen för övningslärarna
kan göras oberoende av växlingarna i antalet veckotimmar. Om detta
kan ske, synes det troligt att en avsevärd förenkling av pensionsbestämmelserna
kan genomföras. I detta läge synas mig övervägande skäl tala för, att
ifrågavarande Övningslärare i avbidan på resultatet av 1941 års lärarlönesakkunnigas
arbete hållas utanför pensionsregleringen.
Vad härefter angår de i det föregående närmare berörda reglerna för beräkning
av tjänstår för tjänstepension ansluter jag mig till den ståndpunkt,
de sakkunniga i olika hänseenden intagit. Jag förordar således också de för
rikstelefonisterna ifrågasatta undantagsföreskrifterna. För dessas utfärdande
erfordras särskilt bemyndigande av riksdagen.
Beräkning av tjänstår för familjepension.
I anslutning till bestämmelserna i gällande familjepensionsreglemente ha
de sakkunniga i 12 § reglementsförslaget intagit föreskrift, att såsom tjänstår
vid bestämmande av familjepension åt tjänstemän i allmänhet, d. v. s.
ordinarie tjänstemän, tillsatta genom fullmakt eller konstitutorial, icke-ordinarie
befattningshavare, med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen
och sparbanksinspektionen, samt innehavare av beställning å
reservstat vid försvarsväsendet, skall räknas tid, som må tillgodoräknas såsom
tjänstår enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, ävensom anställningstid
i beställning å reservstat, jämväl där detta icke följer av allmänna
tjänstepensionsreglementet.
Bestämmelse örn tillgodoräknande av tid, som från dödsfall eller avgång
ur tjänst må hava återstått till pensionsåldern, har av de sakkunniga jämväl
intagits i 12 § förslaget till allmänt familjepensionsreglemente oell har samma
innebörd som den i gällande familjepensionsreglemente meddelade föreskriften
örn hänsynstagande till antalet förvärvade tjänstår utökade med
tid intill pensionsåldern.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.
3
34
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Vanliga förordnandetjänstemän, d. v. s. ordinarie tjänstemän, som tillsättas
medelst förordnande för viss tid, ävensom cheferna för försäkringsinspektionen,
bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen, skulle enligt
de sakkunnigas förslag liksom hittills erhålla rätt att tillgodoräkna såväl
samtliga tjänstår i statens tjänst, jämväl före förordnandets början, som
även utökningstid. För ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande
för begränsad anställningstid, innebär sakkunnigförslaget, att såsom
tjänstår må tillgodoräknas allenast tiden för innehav av förordnandetjänsten,
vare sig denna innehafts vid dödsfallet eller tjänstemannen tidigare avgått
från densamma med rätt till uppskjuten pension. Rätt att tillgodoräkna utökningstid
har dock medgivits vid bestämmande av familjepension efter den,
som vid sin död innehade förordnandetjänst för begränsad anställningstid
eller åtnjöt invalid- eller sjukpension för sådan tjänst. Vid beräkning i nu
ifrågavarande fall av utökningstid såsom tjänstår skall pensionsåldern anses
inträda vid utgången av den månad, under vilken befattningshavaren
uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av 65 år.
Föredragande departementschefen har ej funnit anledning till erinran mot
de sakkunnigas förslag på förevarande punkt.
Livränta.
Tjänsteliv ränta. Såsom i det följande närmare kommer att beröras,
ha de sakkunniga funnit anledning föreslå en delvis ganska genomgripande
förändring beträffande den genom 1934 och 1935 års tjänstepensionsreglementen
införda förmånen uppskjuten livränta. Förslaget går i huvudsak
ut på en väsentlig förenkling i fråga örn sättet för livräntas beräkning och
innebär, att i stället för nuvarande försäkringstekniska beräkning skall ske
ett fastställande av livräntan på grundval av i huvudsak samma faktorer,
som tillämpas vid fastställande av vanlig ålderspension, således en rent aritmetisk
uträkning. Till en början torde en redogörelse få lämnas rörande de
sakkunnigas förslag, vad angår förutsättningarna för rätt till livränta.
Enligt de sakkunnigas mening är den begränsning, som enligt gällande pensionsreglementen
utesluter vanliga förordnandetjänstemän från livränterätt,
ej befogad. De sakkunniga, som ansett, att den ordinarie tjänstemän, tillsatta
medelst förordnande för begränsad anställningstid, enligt för dessa tjänstemän
nu gällande provisoriska bestämmelser tillkommande förmånen att erhålla
uppskjuten pension vid avgång ur tjänst före utgången av längsta medgivna
mandattid för framtiden bör benämnas livränta, ha föreslagit, att
jämväl övriga förordnandetjänstemän, d. v. s. ordinarie tjänstemän, tillsatta
medelst förordnande för viss tid, samt cheferna för försäkringsinspektionen,
bank- och fondinspektionen och sparbanksinspektionen, skola erhålla rätt
täll livränta. Även örn dessa tjänstemän erhållit relativt förmånlig ställning
i fråga örn pensionsrätt, ha de sakkunniga icke ansett detta utgöra tillräcklig
anledning att ställa dem sämre än andra tjänstemän i här förevarande
hänseende. Det måste enligt de sakkunnigas mening anses otillfredsställande,
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
35
att en fullmaktstjänsteman, som övergår till förordnandetjänst, därigenom
förlorar sin eventuella livränterätt i fullmaktstjänsten.
I gällande t jänstepensionsreglementen finnas inga bestämmelser med krav
på viss minsta anställningstid i statstjänst såsom villkor för rätt till livränta.
Såsom förutsättning för rätt lill livränta lia de sakkunniga i förslaget
till allmänt tjänstepensionsreglemente emellertid förordat intagande av en
begränsningsregel, innebärande att vederbörande tjänsteman under sammanlagt
minst tre år skall lia innehaft befattning med pensionsrätt enligt allmänna
tjänstepensionsreglemenlet eller andra av statsmakterna antagna tjänstepensionsbestämmelser.
Beträffande livränterättens innebörd avvika av de sakkunniga föreslagna
bestämmelser i flera olika hänseenden från den nu gällande. För närvarande
skall vid beräkning av intjänt pension tillämpas en pensionsålder av 63 år för
befattning i lönegraderna 1—12 och av 65 år för övriga befattningar. Den
uppskjutna livräntan utgår från samma åldrar. De sakkunniga, som kommit
till den uppfattningen att frågan om tidpunkten för livräntas utgående bör
anses vara primär i förhållande till frågan om de normer, efter vilka sådan
förmån bör beräknas, ha övervägt att låta pensionsåldern bliva i princip utslagsgivande
för livräntans utgående. Av kostnadshänsyn lia de sakkunniga
emellertid stannat för att förorda en för alla befattningshavare generellt,
giltig levnadsålder såsom tidpunkt för livräntans utgående, nämligen 65 år.
Samma levnadsålder har synts de sakkunniga böra vid livräntebeloppets beräknande
betraktas såsom pensionsålder för samtliga befattningar. Livränteförmånen
skulle sålunda enligt de sakkunnigas förslag få karaktären av en
enhetligt konstruerad ålderslivränta.
Under det att den uppskjutna livräntan för närvarande är konstruerad
allenast såsom ålderslivränta — ehuru med växlande pensionsåldrar — ha
de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att livränta jämväl må utgå, därest
den avgångne före uppnåendet av den ifrågasatta åldersgränsen blivit varaktigt
oförmögen till arbete och på grund därav tillerkänts folkpension. För
den i sådant fall utgående livräntan har föreslagits beteckningen förlidslivränta,
medan ålderslivräntan ansetts jämväl framdeles kunna lämpligen betecknas
såsom uppskjuten livränta.
1 anslutning till de sakkunnigas förslag, att pension ej må vidare utgå till
pensionstagare, som på grund av begånget brott dömts, i stället för till avsättning,
till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, ha de sakkunniga föreslagit,
att i pensionens ställe skall inträda rätt till livränta.
Enligt de sakkunnigas förslag har livränterätten konstruerats så, att vederbörande
är berättigad att på därom gjord ansökan erhålla livränta, när han
uppnått den stadgade levnadsåldern eller dessförinnan tillerkänts folkpension,
under förutsättning att tjänstemannen icke dessförinnan erhållit annan
pensionsberättigande befattning.
I nu gällande bestämmelser örn tiden för uppskjuten livräntas utgående
lia vissa modifikationer av de sakkunniga ansetts erforderliga i samband med
de föreslagna förändringarna i fråga örn livränterättens förutsättningar och
konstruktion. Sålunda har av de sakkunniga föreslagits, att uppskjuten livränta
må utgå från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande
uppnått 65 års ålder, dock ej för längre lid tillbaka än sex månader
före den månad, under vilken ansökning örn livränta gjorts. Livränta, som
träder i pensions ställe, har, där 65-årsåldern uppnåtts före pensionens upphörande,
av de sakkunniga ansetts böra utgå från och med dagen efter den,
då pensionen upphört att utgå. Beträffande förtidslivränta har föreslagits, att
dylik förmån må utgå från och med den månad, då beslut örn folkpension
meddelats, dock tidigast den månad, då ansökning örn livräntan gjorts.
36
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Beträffande livräntans beräkning hava de sakkunniga föreslagit en omläggning
av i huvudsak följande innebörd.
De grundläggande faktorerna för livräntans beräkning skulle utgöra dels
det för befattningshavaren vid avgången gällande pensionsunderlaget, dels
antalet vid avgången uppnådda Ijänslår och dels nämnda antal tjänstår utökat
med tid, som vid avgångstidpunkten må hava återstått till 65-årsåldern.
Då livräntan enligt de sakkunnigas förslag skall i princip beräknas på
grundval av avgångstjänstens pensionsunderlag, har det ansetts påkallat att
på samma sätt som i fråga om ålderspension föreskriva medeltalsberäkning
av pensionsunderlag för sådana fall, där avgångstjänsten innehafts under
kortare tid än tre år.
I fråga örn tjänstårsberäkning för livränteförmånens bestämmande har
föreslagits, att tid för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat
icke i något fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar. Då
det vid bestämmande av pension för förordnandetjänsteman icke är tillåtet
att sammanräkna tjänstår i förordnandetjänsten med tjänstetid före förordnandet,
har det vidare ansetts påkallat att jämväl för iivränteberäkningen
stadga en motsvarande begränsning i tjänstårsberäkningen för den som avgått
från förordnandetjänst.
I anslutning till gällande bestämmelser angående beräkning av »uppskjuten
familjepension» ha de sakkunniga föreslagit, att livränteförmånen skall
bestämmas till ett belopp, motsvarande så stor del av pensionsunderlaget, som
antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör
av det till 65-årsåldern utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels
tjänstår, dock minst av 120. Till stadgandet har emellertid fogats en reduktionsrege!
för det fall att antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade
fjärdedels tjänstår är mindre än 120. Enligt förslaget skall i dylikt fall
det på nyssnämnda sätt beräknade beloppet minskas med 1/i0 procent för
varje felande fullt fjärdedels år.
För vissa fall ha särbestämmelser föreslagits, såsom angående hänsynstagande
till förut innehavd tjänst eller tidigare för tjänstemannen gällande
pensionsunderlag, angående livränteförmånens bestämmande, då tjänsteman
samtidigt avgår från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie befattning,
som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie tjänstens utövande,
angående minskning av livräntans belopp för tjänsteman, som dömts till
avsättning, eller under tid, då livräntetagare!! undergår frihetsstraff, m. m.
I förslaget har bibehållits nu gällande föreskrift, att beställningshavare, som
åtnjuter reservpension, ej äger rätt att erhålla livränta.
Slutligen må nämnas, att de sakkunniga ifrågasatt, huruvida icke Kungl.
Maj:t borde utverka riksdagens bemyndigande att förordna örn utbytande av
rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet
mot förtidslivränta. I fråga örn förutsättningar för sådant utbyte och
beträffande grunderna för förtidslivräntans fastställande skulle i stort sett
samma anordningar komma till användning som de här föreslagna.
Familjeliv ränt a. Motsvarigheten till den nuvarande »uppskjutna
familjepensionen» benämnes i sakkunnigförslaget »familjelivränta». Sådan
livränta skulle tillkomma den, som, efter att ha blivit underkastad det nya
reglementet, avgått ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället
innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension enligt allmänna
tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension, under förutsättning dels
att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft
anställning, förenad med pensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet
eller andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensions
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
37
bestämmelser, dels ock att tjästemannen icke efter avgången erhållit annan
anställning, förenad med pensionsrätt som nyss sagts. Ifrågavarande bestämmelse
har av de sakkunniga föreslagits tillämplig jämväl beträffande ordinarie
tjänstemän tillsatta genom förordnande.
Familjelivräntan har av de sakkunniga förutsatts skola i fråga om beräkningssätt
m. m. nära ansluta sig till vad för närvarande gäller beträffande
»uppskjuten familjepension». I överensstämmelse med vad som gäller på
tjänstepensionsområdet beträffande uppskjuten livränta, lia de sakkunniga
emellertid ansett den avvikelsen böra ske, att å ifrågavarande förmån icke
medgives rörligt tillägg.
Föredragande departementschefen har anfört:
För egen del tillstyrker jag de av de sakkunniga föreslagna grunderna för
beräkning av tjänste- och familjelivränta.
Vad särskilt angår ett av chefen för marinen framställt förslag att personal
vid försvarsväsendet, som kommer i åtnjutande av reservpension, skulle
äga erhålla livränta på grund av tidigare statsanställning med så stort belopp
att detta jämte reservpensionen motsvarade en enligt de nya grunderna
beräknad livränta, vill jag framhålla, att det står vederbörande fritt att
välja, huruvida han önskar åtnjuta reservpension eller livränta. Jag har därför
ansett anledning icke föreligga att frångå den ståndpunkt i förevarande
hänseende, som jag intog vid frågans behandling i propositionen nr 192 till
1935 års riksdag.
Såsom i det föregående angivits ha de sakkunniga ifrågasatt, att riksdagens
bemyndigande skulle inhämtas för Kungl. Majit att förordna om utbytande
av rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet
mot förtidslivränta. Det synes mig önskvärt, att Kungl.
Maj:t erhåller en dylik befogenhet, och jag förordar därför att bemyndigande
inhämtas.
Reglering av sammanträffande pensionsförmåner m. m.
På grund av avlöningsförfattningarnas förbud mot förening av tjänster
kan ett samtidigt uppbärande av flera statstjänstemannalöner endast undantagsvis
förekomma. Där i ett dylikt undantagsfall vederbörande befattningshavare
samtidigt avgår med pension från befattningar, som innehafts jämsides
med varandra, uppkommer frågan, huruvida å varje befattning pension
skall utgå enligt de för denna gällande bestämmelserna eller om någon
modifikation skall vidtagas i en dylik enkel summeringsmetod. Motsvarande
fråga uppkommer, där befattningshavaren avlider och hans efterlevande äro
berättigade till familjepension för de olika befattningarna. Avgår befattningshavaren
ej samtidigt från de olika befattningarna, inställer sig vidare frågan,
huruvida han är berättigad att parallellt åtnjuta lön, respektive tjänstepension
enligt de för varje särskild förmån gällande bestämmelserna.
Spörsmålet om regleringen av sammanträffande förmåner är dock icke
helt begränsat till sådana undantagsfall, i vilka tjänster få förenas. Det kan
inträffa, att en pensionerad befattningshavare återinträder i statstjänst. Efter
avgång från den nya tjänsten uppkommer då, örn även denna är förenad
38
Bankoutskottets utlåtande Nr 78-
med pensionsrätt, frågan örn behandlingen av de sammanträffande pensionerna.
Det kan också inträffa, att en familjepensionsberättigad person jämväl
äger rätt till familjepension såsom anhörig till annan avliden befattningshavare
eller att den familjepensionsberättigade själv uppbär lön eller tjänstepension.
För det sätt, på vilket ifrågavarande spörsmål lösts i gällande avlöningsoch
pensionsförfattningar samt av de sakkunniga föreslagits reglerat, tillåter
sig utskottet hänvisa till den i propositionen å sid. 158—171 lämnade redogörelsen.
Föredragande departementschefen har anfört följande:
På sätt i skilda sammanhang och senast i det nu föreliggande förslaget uttalats
torde de tämligen schablonmässigt verkande bestämmelser, vilka enligt
gällande pensionsförfattningar tillämpas med avseende å reglering avsammanträffande
förmåner, böra för framtiden ersättas med en anordning,
som möjliggör en efter de olika fallens särart bättre lämpad behandling. 1
likhet med 1938 års pensionssakkunniga finner jag uppenbart, att denna behandling
bör åsyfta en skälig reglering av totalförmånen i anslutning till de
grunder, vilka tillämpats vid lönesättning och pensionssättning för de normala
fall, där en tjänsteman samtidigt endast kommer i åtnjutande av en lön
eller en pension. Jag delar sålunda de sakkunnigas åsikt, att en jämförelse
mellan å ena sidan den summa, varmed tjänstemannakåren i dess helhet beräknas
bidraga till finansieringen av förmåner av det slag, varom fråga är,
och å andra sidan totalkostnaderna för förmånerna icke bör vara avgörande
för det sätt, varpå sammanträffande förmåner böra regleras. Där berörda
bidrag är relativt betydande, såsom i fråga om familjepensioneringen, bör
emellertid, på sätt de sakkunniga ävenledes anfört, viss hänsyn till nämnda
omständighet tagas vid regleringsanordningens allmänna utformning.
Vad först angår de av de sakkunniga förordade grunderna för behandling
i olika fall av sammanträffande förmåner, vilka intjänats av en och samme
befattningshavare, synes en tillämpning av nämnda grunder vara ägnad att
på ett i stort sett tillfredsställande sätt reglera ifrågavarande, onekligen tämligen
svårlösta spörsmål. Dessa grunder äro emellertid av så skiftande beskaffenhet,
att det knappast låter sig göra att uttömmande angiva dem genom
materiella författningsbestämmelser. De sakkunniga lia också själva
förutsatt, att Kungl Maj:t i vissa fall skulle äga medgiva undantag från de
av dem föreslagna materiella bestämmelserna, och på sätt remissmyndigheterna
anfört torde denna befogenhet behöva utvidgas till andra fall. Då härtill
kommer, å ena sidan att det icke är uteslutet att jämkningar behöva vidtagas
i själva grunderna — avvikelser torde bland annat vara påkallade med
hänsyn till de mot antalet tjänstår icke direkt proportionellt verkande reglerna
för bestämmande av livräntebelopp — och å andra sidan att här avsett
sammanträffande, därest övningslärarna icke medräknas, endast torde
förekomma i ett fåtal fall, har det synts mig lämpligast att de föreslagna bestämmelserna
i ämnet ersättas med ett allmänt stadgande örn befogenhet för
Kungl. Majit att reglera sammanträffande tjänstepensions-, respektive familjepensionsförmåner.
Beträffande övningslärarna vill jag erinra, att jag i det
föregående förordat, att dessa tills vidare hållas utanför pensionsregleringen.
Vid införande av dessa lärare under de nya bestämmelserna få givetvis övervägas
de särskilda föreskrifter, som för dem böra gälla vid sammanträffande
av pensionsförmåner.
I enlighet med vad sålunda anförts bör i allmänna tjänstepensionsregle
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 7S.
39
mentet upptagas en bestämmelse, enligt vilken, om den, som kommer i åtnjutande
av tjänstepension för i reglementet avsedd tjänst, vid avgång från
nämnda tjänst åtnjuter eller därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension,
antingen enligt reglementet eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser,
på Kungl. Maj:ts prövning skall bero, örn och i vad mån de till
förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan anledning skola minskas
med de till den sistnämnda pensionen hörande förmånerna. I stadgandet,
vilket skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av tjänstelivräntor, bör vidare föreskrivas
att, där båda tjänstepensionerna eller tjänstelivräntorna utgå enligt
allmänna tjänstepensionsreglementet, allenast en av dem må minskas. I
allmänna familjepensionsreglementet bör upptagas en bestämmelse av liknande
innehåll med avseende å fall, där avliden befattningshavare vid frånfälle!
innehade familjepensionsrätt för mer än en befattning, antingen enligt
reglementet eller enligt andra familjepensionsbestämmelser. ilärjämte böra
vissa jämkningar företagas i reglerna för tjänstårsberäkningen i främsta rummet
i syfte att garantera tjänstepensions-, respektive familjepensionstagare att
få behålla minst så stora sammanlagda förmåner, som skulle tillkommit honom
för någon av de i allmänna tjänstepensionsreglementet, respektive allmänna
familjepensionsreglementet avsedda befattningarna, om lian endast ägt
pensionsrätt för denna, men även i förenklingssyfte. Vid tillämpning av allmänna
tjänstepensionsreglementet bör i enlighet härmed all tid, som överhuvud
taget är att anse såsom tjänstår enligt reglementet med därtill hörande
övergångsbestämmelser, få tillgodoräknas för varje tjänstepension eller tjänstelivränta
enligt reglementet, och härvid skall tid, varunder innehafts mer än
en med tjänstepensionsrätt förenad befattning, alltid tillgodoräknas med sammanlagda
antalet av de för varje särskild befattning beräknade tjänståren,
dock högst med det antal, som motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna.
Vid en sådan lösning av tjänstårsberäkningsfrågan bortfaller
uppenbarligen behovet av bestämmelser för klargörande av det sätt, på vilket
tjänstår skola fördelas mellan olika pensionsförmåner. Av vad bär föreslagits
följa även vissa förenklingar vid beräkning av familjepensionsförmåner
utgående efter befattningshavare, som ägde familjepensionsrätt för mer
än en befattning.
I vissa av de yttranden, som avgivits över de sakkunnigas förslag i ämnet,
har framhållits, att de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna i vissa
fall icke beredde möjlighet att ernå den såsom principiellt riktig betecknade
regleringen av sammanträffande förmåner, där någon av dessa utginge enligt
annan pensionsförfattning än allmänna tjänstepensionsreglementet eller
allmänna familjepensionsreglementet. Då det icke synes helt uteslutet att
sådana konsekvenser kunna uppkomma även vid genomförande av den regleringsanordning,
sorn av mig föreslagits, vill jag förorda, alt Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens bemyndigande att i fall, där tjänstepensionsförmån eller
familjepensionsförmån enligt dylik pensionsförfattning sammanträffar med
förmån enligt allmänna tjänstepensionsreglementet eliel- allmänna lämiljepensionsreglementet
och förmånerna intjänats av samme befattningshavare,
medgiva undantag från de bestämmelser angående sammanträffande av förmåner
— rörande pensionsunderlag, t jänstårsberäkning eller särskild reduktion
i anledning av sammanträffande — som må finnas meddelade i sådan
annan pensionsförfattning. Ett dylikt bemyndigande torde bliva av mycket
begränsad nickvidd.
Vad slutligen angar de sakkunnigas förslag rörande reglering av sammanträffande
förmåner, som intjänats av olika befattningshavare, anser jag det
-
40
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
samma välgrundat. Även om skäl icke i och för sig saknas att införa möjlighet
till reduktion av lön eller tjänstepension, som sammanträffar med famil
jepension, finner jag liksom de sakkunniga familjepensioneringens övervägande
försäkringskaraktär tala emot en sådan anordning. Å andra sidan
anser jag det icke böra ifrågakomma att på sätt av statskontoret påyrkats
helt borttaga reduktionsmöjligheten. Då den föreslagna minskningen med en
f järdedel av familjepensionsförmånerna synes mig verka på ett rättvisare sätt
än den reduktion med 120 kronor av familjepensionsunderlaget samt familjepensionens
rörliga del, som nu är föreskriven, och då Kungl. Maj:t föreslagits
skola äga i särskilt fall medgiva undantag från minskningen, anser jag mig
kunna tillstyrka förslagets genomförande. Jag vill härvid även erinra om att
de nuvarande bestämmelserna, örn de upptagas i det nya familjepensionsreglementet,
skulle däri erhålla en förändrad saklig innebörd med hänsyn till
den ändrade relation mellan fasta och rörliga förmåner, som följer av den
nya familjepensionsförfattningen. Den föreslagna bestämmelsen, som kompletterats
med en föreskrift att minskningen ej må överstiga beloppet av den
torman sorn föranleder densamma, har synts böra erhålla sin plats i samma
paragraf, som skulle upptaga övriga bestämmelser rörande sammanträffande
famil jepensionsförmåner.
Vissa särskilda övergångsanordningar.
De nya allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena lia föreslagits
skola träda i kraft den 1 juli 1942. I följd av reglementenas föreskrifter kommer
därvid pensionsregleringen att omfatta de tjänstemän, vilka vid ikraftträdandet
inneha eller därefter erhålla i reglementena avsedda befattningar.
Örn annat ej särskilt stadgas, komma däremot sådana tjänstemän, som före
ikraftträdandet avgått ur tjänst, at! kvarstå på de pensionsbestämmelser, vilka
för deni varit gällande vid tjänstepensions beviljande.
I anslutning till vad av de sakkunniga förordats i betänkande den 3 januari
1939 nied förslag till vissa, huvudsakligen formella ändringar i de civila
och militära tjänstepensionsreglementena — varemot icke gjordes någon erinran
i propositionen nr 277/1939 L — lia de sakkunniga emellertid ifrågasatt
vissa särskilda anordningar i syfte att jämväl sådana tjänstemän, vilka
blivit underkastade de 1939 eller 1949 utfärdade nya avlöningsförfattningarna
men avgått ur tjänst före pensionsregleringens genomförande, inbegrepes
under denna.
De anordningar för en tillhakaverkande tillämpning av pensionsregleringen,
som de sakkunniga ansett sig böra ifrågasätta, avse tjänstemän, som efter de
nya avlöningsförfattningarnas ikraftträdande avgått med pension enligt civila
eller militära tjänstepensionsreglementet och vid avgångstillfället voro underkastade
någon av nämnda avlöningsförfattningar. Ifrågavarande avlöningsförfattningar
utgöras av dels civila avlöningsreglementet, civila icke-ordinariereglementet,
militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet,
vilka samtliga trätt i kraft den 1 juli 1939, dels ock manskapsavlöningsreglementet,
vilket trätt i kraft den 1 juli 1940.
Dp sakkunniga anse, att allenast pensionstagare men däremot ej de, som
avgatt ur tjänst endast med rätt till uppskjuten livränta, böra komma in un
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
41
der de nya bestämmelsernas tillämpning. Någon delaktighet i pensionsregleringen
har ej heller förordats av de sakkunniga beträffande pensionstagare,
vilken avlidit före regleringens genomförande, vare sig med avseende å den
tid han åtnjutit tjänstepension efter de nya lönebestämmelsernas ikraftträdande
eller med avseende å famijjepensionsförhållandena.
För de retroaktiva bestämmelsernas tillämplighet ha de sakkunniga förutsatt,
att pensionstagare!! ej i föreskriven ordning anmäler sin önskan att icke
bliva underkastad desamma, ävensom, såvitt angår det nya familjepensionsreglementets
tillämplighet, att 1936 års allmänna familjepensionsreglemente
varit gällande för befattningshavaren omedelbart före den 1 juli 1939, respektive
den 1 juli 1940.
Beträffande sättet för de ifrågavarande anordningarnas genomförande ha
de sakkunniga ansett en bestämd skillnad böra göras mellan å ena sidan tid,
som efter löneregleringarnas genomförande förflutit före pensionsreglementenas
ikraftträdande, och å andra sidan tiden från och med ikraftträdandet.
Såvitt angår sistnämnda lid innefattas de sakkunnigas ståndpunkt i ett förslag
till kungörelse med bestämmelser angående tillämpning av allmänna
tjänstepensionsreglementct och allmänna familjepensionsreglementet i vissa
fall å tjänstemän avgångna med pension enligt civila eller militära tjäinstepensionsreglementet.
Enligt detta författningsförslag skola allmänna tjänstepensionsreglementet
och allmänna familjepensionsreglementet, såvitt angår
tid från och med reglementenas ikraftträdande, äga tillämpning å de här
förut angivna förutvarande befattningshavarna.
Enligt övergångsbestämmelserna till allmänna tjänstepensionsreglementet
skulle tid, varunder tjänsteman varit underkastad av statsmakterna antagna
tjänstepensionsbestännnelser, få tillgodoräknas såsom tjänstår i den omfattning
så fått ske enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet
med därtill hörande övergångsstadganden. I syfte att undvika förnyad beräkning
av dylika tjänstår har i kungörelseförslaget införts en bestämmelse, enligt
vilken tjänstår för tid, varunder tjänstemannen varit underkastad avstatsmakterna
antagna tjänstepensionsbestännnelser, vid pensionens omräkning
i allmänhet skola tillgodoräknas till det antal, som skett vid beviljandet
av pension enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet. Ny beräkning
av-ses skola göras endast i sådant fall, där tjänstemannen vid pensionens
ursprungliga beviljande redan åtnjöt annan pension, och föreskrifterna
i 3 § 3 mom. civila tjänstepensionsreglementet eller 10 § 7 mom. militära
tjänstepensionsreglementet föranlett inskränkning i tjänstårsberäkningen.
De sakkunniga lia därjämte i kungörelseförslaget intagit en föreskrift, enligt
vilken pensionens grundbelopp icke må understiga det, vartill pensionen
enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet fastställts, ökat
med dyrtidstillägg motsvarande indextalet 156. Höjning av grundbeloppet i
anledning härav Ilar likväl av de sakkunniga ansetts böra ske endast om och i
den män summan av de efter omräkningen utgående pensionsbeloppen understiger
summan av de pensionsbelopp, som utgått före omräkningen.
I betänkandet den 3 januari 1939 uttalade sig de sakkunniga i princip för
att ifrågavarande pensionstagare jämväl nied avseende å tid före de definitiva
pensionsbestämmelsernas ikraftträdande skulle försättas i samma läge.
som örn pensionsreglering genomförts samtidigt med löneregleringen. Enligt
vad därvid av de sakkunniga framhölls borde vid bestämmandet av det belopp,
motsvarande skillnaden mellan pensionsförmånerna enligt de nya bestämmelserna
och redan uppburna pensionsförmåner, varav pensionstagare!!
42
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
i följd liärav borde komma i åtnjutande, hänsyn tagas till den höjning av
pensionsavdragen, som bleve vidtagen i samband med pensionernas höjning.
Efter övervägande av på frågan inverkande förhållanden ha de sakkunniga
såsom lösning ifrågasatt, att här avsedda pensionstagare för varje månad före
det nya tjänstepensionsreglementets ikraftträdande under vilken pension
åtnjutits enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet, tillerkännes
ett visst enhetligt belopp, förslagsvis 10 å 12 kronor för månad i alla lönelägen.
Slutligen har i propositionen upptagits en av de sakkunniga berörd fråga
örn pensioneringen av vissa post- och telegraftjänsteman.
I enlighet med riksdagens bemyndigande bär Kungl. Maj:t den 21 september
1934 föreskrivit, att beträffande sådan förste postexpeditör och postexpeditör
samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör, vilken på grund
av medgivande av 1926 års riksdag personligen i lönehänseende placerats i
lönegrad närmast högre än den, till vilken vederbörande befattning hör, skola
från och med den 1 juli 1935 tillämpas det pensionsunderlag och det
pensionsavdrag, som enligt civila tjänstepensionsreglementet gälla för den
lönegrad, enligt vilken vederbörande befattningshavares lön utgår.
De sakkunniga ha i anledning härav ansett, att riksdagens bemyndigande
borde utverkas till meddelande av motsvarande föreskrift med avseende å
allmänna tjänste- och familjepensionsreglementenas tillämpning å ifrågavarande
befattningshavare.
Föredragande departementschefen har anfört:
Den här ifrågavarande pensionsregleringen bör såsom redan angivits träda
i kraft den 1 juli 1942. Från och med sagda dag böra de nya bestämmelserna
i enlighet med vad de sakkunniga förordat och såsom också tidigare utlalats
göras tillämpliga å de tjänstemän, som blivit underkastade de 1939 eller 1940
utfärdade nya avlöningsförfattningarna men avgått ur tjänst före pensionsregleringens
ikraftträdande. Att utsträcka tillämpningen av de nya reglementsbestämmelserna
jämväl till befattningshavargrupper, som icke på senare
tid lönereglerats ehuru de bliva delaktiga av pensionsregleringen, synes
mig icke böra ifrågakomma.
Vad beträffar tiden före de nya pensionsbestämmelsernas ikraftträdande
vill jag, med hänsyn till de uttalanden som tidigare gjorts, icke motsätta mig
att en viss kompensation må beredas pensionstagarna för de lägre pensionsförmåner,
som åtnjutits till följd av att pensionsregleringen träder i kraft
först någon tid efter löneregleringarnas genomförande. Jag tillstyrker härvid
den av de sakkunniga ifrågasatta anordningen, enligt vilken ett visst enhetligt
belopp för månad, lika i alla lönelägen, skulle utgå. Beloppet synes mig lämpligen
böra bestämmas till 10 kronor för månad.
Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser angående
de här förordade övergångsanordningarna torde böra inhämtas.
Slutligen får jag förorda, att riksdagens bemyndigande jämväl inhämtas
till meddelande av den av de sakkunniga föreslagna särskilda föreskriften
med avseende å allmänna tjänste- och familjepensionsreglementenas tillämpning
å vissa post- och telegraftjänstemän.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
43
Kostnadsberäkningar.
De sakkunniga hava låtit verkställa vissa beräkningar rörande de framlida
bruttokostnaderna för tjänstepensioneringen. En sammanfattning av
beräkningsresultaten lämnas å sid. 199—201 i propositionen, till vilken redogörelse
utskottet tillåter sig hänvisa.
Enligt förenämnda beräkningar skulle vid ett bifall lill det i propositionen
förordade förslaget med enhetligt avvägda pensioner (alternativ 1) en kostnadsökning
för pensioner inom den statliga civilförvaltningen och för försvarsväsendet,
efter avdrag för ökningen i pensionsavdrag, belöpa sig till
följande belopp:
Kostnadsökning netto i miljoner kronor.
Förvaltningsgren
År 1942
År 1945
År 1950
Civilförvaltningen.........
0.33
1.86
4.02
1 Försvarsväsendet..........
0.30
0.80
1.58
Summa
0.63
2.66
5.60
Vid genomförande av de föreslagna pensionsbestämmelserna från den 1
juli 1942 beräknas, att bruttokostnadsökningen för tjänstepensionerna under
budgetåret 1942/43 skulle belöpa sig till omkring 2,050,000 kronor för civilförvaltningen
och 600,000 kronor för försvarsväsendet eller tillsammans
2.650.000 kronor, ökningen av pensionsavdragen uppskattas till 1,430,000
kronor för civilförvaltningen och 220,000 kronor för försvarsväsendet eller
tillsammans 1,650,000 kronor. Nettobeloppet av kostnadsökningen för nämnda
budgetår skulle sålunda sammanlagt bliva omkring 1,000,000 kronor.
Den föreslagna övergångsanordningen med retroaktiv utbetalning av vissa
belopp till pensionärer, som avgått med pension efter löneregleringens genomförande
men före allmänna tjänstepensionsreglementets ikraftträdande, kan
enligt inhämtade uppgifter beräknas draga en engångskostnad av i runt tal
850.000 kronor.
44
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Utskottets yttrande.
Syftet med det föreliggande förslaget är att åstadkomma en pensionsreglering
för statstjänstemännen i anslutning till de åren 1939 och 1940 genomförda
löneregleringarna. Behovet av en revision av den nuvarande pensionslagstiftningen,
vilken i huvudsak daterar sig från åren 1934 och 1935, har
efter löneregleringarna gjort sig alltmera gällande. 1938 års pensionssakkunniga,
som haft i uppdrag att utreda frågan, ha emellertid icke haft sin
uppgift begränsad allenast till de ändringar av formell art, som sammanhänga
med de nya avlöningsreglementenas tillkomst. Även tjänstepensionsförmånernas
reella avvägning mot bakgrunden av den genomförda löneregleringen
har upptagits till omprövning. Del nu framlagda förslaget, vilket
grundats på de sakkunnigas utredning, innefattar en tämligen vittgående omläggning
av pensionslagstiftningen. Härigenom har bland annat vunnits ökad
överskådlighet och systematisering på förevarande område. I sådant hänseende
ma särskilt framhallas den fördel, som ligger i att de särskilda för den
civila och militära statsförvaltningen gällande tjänstepensionsbestämmelserna
kunnat inrymmas i en gemensam författning, det allmänna tjänstepensionsreglementet.
Samtidigt lia strävandena inriktats på att på olika punkter ernå
en rättvis avvägning av pensionsförmånerna. Såsom i det föregående omnämnts,
ha vederbörande myndigheter i allmänhet lämnat sakkunnigförslagets
huvudgrunder utan erinran, och föredragande departementschefen hatmed
vissa avvikelser upptagit förslaget i den föreliggande propositionen.
Även utskottet finner sig kunna förorda förslagets genomförande. Endast i
följande avseenden har förslaget föranlett erinringar eller uttalanden från
utskottets sida.
Det spörsmål, som i förevarande sammanhang framträder såsom det mest
centrala, är fragan örn en förbättring av relationen mellan
lön och tjänstepension för befattningshavare, bosatta å de dyraste
orterna. Enligt nuvarande bestämmelser lia tjänstepensionsunderlagen
fastställts att motsvara två tredjedelar av slutlönen på billigaste ort (A-ort).
Med hänsyn härtill uppgår pensionen för pensionär, bosatt å dyraste ort flört),
allenast till omkring hälften av slutlönen. Detta förhållande har tidigare
varit föremål för uppmärksamhet, och uttalanden lia år 1934 gjorts
såväl av chefen för finansdepartementet som av bankoutskotlet om skäligheten
av en höjning av pensionsunderlagen genom beräkning av desamma på
grundval av lönen i högre ortsgrupp än den lägsta. En prövning av denna
fråga har emellertid ansetts böra anstå i avbidan på en revision av avlöningsbestämmelserna.
De sakkunniga lia verkställt en ingående utredning rörande de möjligheter,
som inom en rimlig kostnadsram kunna stå till buds för åstadkommande av
en reell förbättring av tjänstepensionsförmånerna för pensionstagarna å de
orter, där levnadskostnaderna äro högst. I sådant avseende lia de sakkunniga
framlagt två alternativa förslag. Det ena förslaget avser ett bibehållande
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
45
av det nuvarande systemet med enhetliga tjänstepensioner, vilka emellertid
skulle beräknas i förhållande till slutlönen å C-ort. Enligt det andra alternativet
skulle pensionerna dyrortsgraderas med hänsyn till billigaste, medeldyra
och dyraste orter på det sätt, att till pensionstagare, bosatta å sistnämnda
båda grupper av orter, skulle utgå särskilda dyrortstillägg. De sakkunniga
Ira för sin del stannat vid att förorda alternativet med enhetliga pensioner,
vilket alternativ jämväl biträtts icke blott av ett flertal av de hörda
myndigheterna — däribland de flesta pensionsbeviljande verken — utan även
av departementschefen. Vid övervägande av de fördelar och nackdelar, som
äro förenade med de föreliggande två alternativa förslagen, har utskottet
med hänsyn till vad departementschefen härutinnan anfört (sid. 8) funnit
det förra alternativet äga ett visst företräde framför dyrortsalternativet, även
om det senare i princip är ägnat att giva större rättvisa åt pensionstagarna inbördes.
Det av utskottet sålunda tillstyrkta förslaget innebär, såsom närmare
framgår av den å sid. 124 intagna tabellen, vid ett indextal av 156 en
reell pensionsförbättring, varierande för befattningshavare, tillhörande lönegraderna
A 1—30, mellan 264 och 444 kronor för år. I förhållande lill slutlönen
å dyraste ort innebär pensionsförbättringen för exempelvis en ordinarie
befattningshavare i 5 lönegraden en förhöjning av pensionsförmånerna
från 50.2 till 54.3 procent.
Vad beträffar storleken av de tjänstepensionsavdrag, som de
civila befattningshavarna för närvarande ha att vidkännas, ha dessa avdrag
vid tillkomsten av 1920 års pensionslag för kommunikationsverken beräknats
så, att de under en trettioårig betalningstid skulle kollektivt för befattningshavarna
vid nämnda verk täcka en tredjedel av pensionsutgifterna, exklusive
dyrtidstillägg; samma belopp ha sedermera blivit gällande även för övriga
civila tjänstemän. Jämväl de för de militära befattningshavarna gällande
pensionsavdragen sammanfalla till beloppet med avdragen för civila tjänstemän
i motsvarande löneläge, men för försvarsväsendets vidkommande har
någon begränsning av betalningstiden till 30 år icke blivit genomförd. Av
de sakkunniga verkställda beräkningar utvisa, att befattningshavarnas andel
i pensionskostnaderna enligt nuvarande bestämmelser genomsnittligt utgör
16.9 procent för samtliga medtagna personalgrupper. Anledningen till
förändringen i täckningsprocenten är, såsom de sakkunniga framhålla, främst
att söka i de sänkningar av pensionsåldrarna, som genomfördes vid civila
tjänstepensionsreglementets tillkomst, ävensom i förskjutningar i inträdes- och
befordringsåldrar samt i befordringsgången. Vidare är att märka, att vid den
försäkringstekniska beräkningen tillämpats en räntefot av 3 procent, under
det alt man tidigare räknat med 4 procent.
Vid genomförande av den föreslagna pensionsregleringen skulle vid bibehållande
av gällande begränsning i avdragstiden krävas en höjning av nuvarande
pensionsavdrag med 125 procent för att ernå en täckningskvot av en
tredjedel; även örn avdragsplikten utsträcktes över hela tjänstetiden, skulle
erfordras en höjning av pensionsavdragen med omkring 98 procent. Med
hänsyn bland annat lill att en dylik böjning skulle gå längre än vad som kan
anses skäligt i förhållande till den vid 1939 års avlöningsrevision beslutade
46
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
löneökningen, ha de sakkunniga stannat vid att föreslå en höjning av nuvarande
tjänstepensionsavdrag med i genomsnitt 25 procent, vilken höjning
täcker en tredjedel av den föreslagna reella ökningen av pensionsförmånerna.
Härvid skulle samtidigt den för de civila tjänstemännen gällande bestämmelsen
örn bidragspliktens upphörande efter 30 avdragsår borttagas samt pensionsavdrag
verkställas jämväl efter pensionsålderns inträde i de fall, då anstånd
med avgång medgivits. Därigenom skulle täckningsprocenten höjas till
omkring 19 procent. I fråga örn utsträckningen av avdragstiden ha i proposi-^
tionen föreslagits vissa övergångsbestämmelser för tjänstemän, som före det
nya pensionsreglementets ikraftträdande redan vunnit eller inom en tid av
högst tre år därefter (1 juli 1942—30 juni 1945) skulle vunnit avdragsbefrielse
enligt hittillsvarande regler örn 30-årig avdragstid och örn avdrags bortfallande
vid pensionsålderns uppnående. Beträffande innebörden av dessa
föreskrifter får utskottet hänvisa till 4 punkten av övergångsbestämmelserna
till förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente (sid. 84).
Ändringar i de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna örn tjänstepensionsavdrag
lia yrkats i vissa motioner. Sålunda yrkas i motionen II: 352.
att avdragen måtte höjas med i genomsnitt 50 procent i stället för med 25
procent enligt Kungl. Maj:ts förslag. Å andra sidan yrkas i de likalydande
motionerna 1:257 och 11:356 i första hand, att nuvarande begränsning i avdragstiden
till 30 år måtte bibehållas. Såsom skäl för sistnämnda förslag
har anförts, att förslagets genomförande skulle innebära en hård belastning
på tjänstemännen och åsamka dem en löneminskning, vilken i vissa fall under
årens lopp bleve större än den löneförbättring, som erhållits vid den senaste
löneregleringen. Alternativt yrkas i nämnda motioner, att 4 punkten i
övergångsbestämmelserna måtte ändras därhän, att jämväl tjänsteman, som
skulle lia vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden 1 juli 1945—
30 juni 1947, måtte få åtnjuta viss nedsättning i pensionsavdragen.
Enligt utskottets mening torde det icke kunna bestridas, att tjänstemännens
bidrag lill täckande av tjänstepensionskostnaderna även efter den föreslagna
bidragsökningen skulle bli jämförelsevis lågt. Vid bedömandet av denna fråga
bör likväl icke förbises, att de nuvarande tjänstepensionsavdragen under
en följd av år tillämpats även för stora personalgrupper, beträffande vilka
det — med hänsyn till låg pensionsålder eller nedsättning i kravet på 30
tjänstår för hel pension — redan från början framstått såsom klart, att täckningskvoten
skulle väsentligt understiga en tredjedel. Framför allt äger emellertid
spörsmålet om en höjning av avdragsnivån nära samband med frågan
om lönernas avvägning. En ökning av bidragsplikten utöver vad i propositionen
föreslagits skulle näppeligen stå väl samman med vad som avsetts med
den nyligen genomförda löneregleringen. Med hänsyn härtill ävensom till
att tjänstemännen endast delvis kompenserats för den efter löneregleringen
inträdda levnadskostnadsstegringen, synes en dylik ökning icke skäligen böra
genomföras i nu förevarande sammanhang. Utskottet är således icke berett
att nu tillstyrka en ökning av tjänstepensionsavdragen utöver den av Kungl.
Maj:t föreslagna. Å andra sidan kan utskottet icke heller förorda en lindring
av avdragsplikten genom bibehållande av den nuvarande begränsningen
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
47
av avdragstiden till 30 år eller genom utsträckning av övergångstiden för avveckling
av det nuvarande systemet. Enligt utskottets mening torde ett borttagande
av begränsningen utgöra en ur löneteknisk och andra synpunkter
rationell åtgärd, samtidigt som därigenom vinnes en förbättring av täckningskvoten
på för tjänstemännen i allmänhet minst kännbara sätt. Vid nu angivna
förhållanden finner sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förslag
i förevarande del och får alltså avstyrka de i förenämnda motioner framförda
ändringsförslagen.
I detta sammanhang må nämnas, att vid ärendets behandling inom utskottet
bragts på tal frågan örn pensionsavdragssystemets slopande och övergång
till ett nettolönesystem, innebärande att hänsyn till pensionsrätten tages
redan vid lönebeloppens bestämmande. Enligt utskottets uppfattning skulle
en sådan anordning möjliggöra en avsevärd förenkling av pensionssystemet.
Då emellertid införandet av ett nettolönesystem förutsätter en genomgripande
omläggning av löneplanerna, och frågan alltså icke kan finna
sin lösning i förevarande sammanhang, har utskottet ansett sig sakna anledning
att ingå på spörsmålet. Denna fråga skulle emellertid kunna upptagas
vid en blivande lönereglering, varvid även kunde övervägas ett inom utskottet
framställt yrkande örn en undersökning, huruvida och i vad mån förhöjda
pensionsavdrag kunde uttagas av nytillträdande tjänstemän.
I förenämnda motion II: 352 yrkas jämväl, att de av Kungl. Majit föreslagna
familjepensionsavdragen, vilka överensstämma med de nuvarande,
skulle höjas med i runt tal 10 procent. Till stöd härför anföres, att
familjepensionsunderlagen enligt förslaget vöre avsedda att höjas med samma
procenttal. Höjningen av underlagen har emellertid föreslagits av tekniska
skäl och innebär icke någon reell ökning av pensionsförmånerna. Densamma
har nämligen så avvägts, att pensionsunderlagen jämte rörligt tillägg enligt de
nya avlöningsreglementenas grunder skola i stort sett giva samma totalförmån
som de nuvarande underlagen jämte rörlig pensionsdel enligt hittillsvarande
grunder. Förslagets genomförande förutsätter sålunda, att såväl befattningshavarnas
som statens utgifter för familjepensioneringen bibehållas oförändrade.
Då någon rubbning härutinnan icke lämpligen torde böra vidtagas
i förevarande sammanhang, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall
till det i motionen väckta förslaget.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle å tjänstepension utgå rörligt tilllägg
å belopp, ej överstigande 600 kronor för månad. De sakkunniga hade
för sin del föreslagit ett maximibelopp av 500 kronor. Då utskottet icke funnit
tillräckliga skäl föreligga för den i propositionen ifrågasatta höjningen,
får utskotlet förorda, att beloppet fastställes i enlighet med de sakkunnigas
förslag. På denna punkt ansluter sig utskottet till det i motionen II: 352
framförda yrkandet i ämnet.
Med avseende å pensionsåldrarna innebär Kungl. Maj:ts lörslag
icke någon ändring i nuvarande bestämmelser, vilka i huvudsak datera sig
från år 1934, då en generell sänkning av pensionsåldrarna inom civilförvaltningen
genomfördes. Denna sänkning motiverades med kravet på ökad effektivitet
i statsförvaltningen samt önskvärdheten all ernå en tidigare avkopp
-
48
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
ling av de äldsta åldersgrupperna för alt därigenom bereda ökade försörjningsmöjligheter
för den yngre arbetskraften. Den då rådande starka ungdomsarbetslösheten
ansågs sammanhänga med den ökning av de arbetsföra
åldrarna inom befolkningen, vilken ägt rum under de senaste årtiondena och
som i samband nied en förskjutning av åldersfördelningen kunde motses
även inom de närmaste decennierna.
Under tiden efter år 1934 har frågan om en höjning av pensionsåldrarna
vid några tillfällen — senast år 1940 — genom motioner underställts riksdagen
men icke föranlett någon åtgärd. De skäl, som varit avgörande för
riksdagens ståndpunkt, lia i huvudsak varit, att befolkningsutvecklingen efter
år 1934 näppeligen avvikit från de tidigare antagandena. Under de exceptionella
förhållanden, som särskilt under de senaste åren varit rådande, tedde
sig dessutom utvecklingen på arbetsmarknaden mycket oviss. En längre tids
erfarenhet rörande verkningarna i olika hänseenden av 1934 års reform
borde vidare vinnas, så mycket mera som de sänkta pensionsåldrarna på
grund av vissa övergångsbestämmelser först år 1942 komme att tillämpas i
full utsträckning. Riksdagen har alltså hittills ansett sig böra ställa sig avvaktande
till frågan om en allmän höjning av pensionsåldrarna. Däiemot
uttalade sig riksdagen år 1940 för en vidgad tillämpning av gällande bestämmelser
om anstånd med avsked ur tjänst efter uppnådd pensionsålder samt
hemställde i skrivelse till Kungl. Majit om utredning och förslag örn en förlängning
av anståndstiden. I anledning av detta initiativ föreligger nu i
propositionen förslag om ökning av anståndstiden från två till i regel tre år.
Vad härutinnan föreslagits finner sig utskottet böra biträda.
Då förslag örn en höjning av pensionsåldrarna genom motionerna I: 256
och II: 355, likalydande, samt II: 352 nu ånyo väckts, har utskottet vid frågans
omprövning icke funnit skäl frånträda den ståndpunkt, utskottet och
riksdagen tidigare intagit. Utskottet är nämligen icke övertygat, att sådana
ändrade förhållanden verkligen inträtt, som kunna motivera ett frångående
av 1934 års beslut. Därmed vill utskottet ingalunda förneka möjligheten av
att utvecklingen framdeles i olika hänseenden kan gå därhän, att en höjning
av pensionsåldrarna blir ofrånkomlig. Vad den statsfinansiella sidan av
problemet beträffar, har i förstnämnda motioner särskilt pekats på de besparingar,
som på pensionsväsendets område stå att vinna genom att de anställda
bibehållas i tjänst intill högre ålder än för närvarande. Frågan örn
höjning av pensionsåldrarna torde dock före ställningstagandet tarva ett
mera ingående övervägande ur olika synpunkter. Något hinder att, örn statsmakterna
så skulle finna lämpligt, efter reglementets ikraftträdande genomföra
en höjning föreligger icke, enär statstjänstemännen skulle bliva reglementsenligt
pliktiga att underkasta sig ändringar med avseende å pensionsåldern.
Tillsvidare torde den föreslagna förlängningen av anståndstiden få
anses vara tillfyllest. Anledning saknas antaga, att den vidgade anståndsmöjligheten
icke skulle komma att av myndigheterna och Kungl. Majit utnyttjas,
i den mån förhållandena så påkalla. Med hänsyn till det anförda och då
utskottet förutsätter, att Kungl. Majit med uppmärksamhet följer utvecklingen
på förevarande område, avstyrker utskottet det i ovannämnda likalydande
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
49
motioner framställda yrkandet örn riksdagsskrivelse i ämnet till Kungl.
Maj:t liksom även yrkandet i motionen II: 352 örn en generell höjning av
pensionsåldrarna för civila befattningshavare med två år.
I de likalydande motionerna I: 259 och II: 354 har yrkats, att pensionsåldern
för vagnförman och stallförman måtte sänkas från 63
till 60 år. Enligt utskottets mening innefattar detta yrkande en fråga, som
det i första hand ankommer på Kungl. Maj:t att pröva. Enligt vad utskottet
inhämtat torde förslag till jämkningar i pensionsåldrarna för vissa befattningshavargrupper
komma att framläggas för nästkommande riksdag. I samband
härmed skulle, därest så befinnes lämpligt, den i motionerna väckta
frågan kunna upptagas till behandling. På grund av det anförda får utskottet
avstyrka bifall till motionerna.
I det föreliggande förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente upptagas
bestämmelser om att för vissa befattningar skola gälla högre pensionsunderlag
än som motsvara befattningarnas lönegradsplacering. Anledningen
härtill är, att med ifrågavarande befattningar följa vissa förmåner utöver löneplansbeloppet.
Vad härutinnan föreslagits har icke givit utskottet anledning
till erinran. I likalydande motionerna I: 258 och II: 353 hemställes, att en
liknande anordning skulle tillämpas beträffande maskinbiträde i
loktjänst. Dessa befattningshavare, som åtnjuta lön enligt 6 lönegraden,
föreslås skola i pensionshänseende hänföras till 7 lönegraden. Såsom framgår
av den ovan lämnade redogörelsen (sid. 14—17), har denna fråga varit
föremål för övervägande av pensionssakkunniga, vilka emellertid icke funnit
förutsättningar vara för handen för tillämpande av ett högre pensionsunderlag
än det för 6 lönegraden bestämda. Detta ståndpunktstagande har
biträtts av såväl järnvägsstyrelsen som av de personalrepresentanter, vilka
överlagt med de sakkunniga. I motionerna göres gällande, att maskinbiträdena
i realiteten äro uppdelade på två grupper, en med loktjänst och en utan
loktjänst. Detta förhållande har emellertid icke kommit till uttryck i tjänsteförteckningen
till avlöningsreglementet. Så länge en differentiering på skilda
befattningar icke genomförts för dessa tjänstemän, synes det näppeligen vara
möjligt att i pensionshänseende göra åtskillnad mellan ifrågavarande grupper.
I detta läge och med hänsyn till vad de sakkunniga anfört finner sig utskottet
böra avstyrka åtgärder i motionernas syfte.
Mot de i 24 § av förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente intagna
reglerna för förordnandepension ha såsom av redogörelsen å sid. 12 framgår,
från överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse till Kungl.
Majit framställts vissa erinringar på den grund, att dessa regler i praktiken
skulle ställa sig ofördelaktiga för innehavarna av de fyra högsta
militära chefsbefattningarna, nämligen chefen för försvarsstaben
samt cheferna för armén, marinen och flygvapnet, överbefälhavaren
har fördenskull hemställt, att ifrågavarande befattningshavare måtte beredas
möjlighet att erhålla hel pension, även örn vederbörande tjänst innehafts
kortare tid än 12 år. Frågan härom har upptagits lill övervägande och avstyrkts
av de sakkunniga. Emellertid har saken ansetts böra göras till före
Bihang
till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.
4
50
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
mål för ytterligare utredning. I avbidan härpå har departementsförslaget
på denna punkt ansetts böra utformas i överensstämmelse med sakkunnigförslaget.
Vid angivna förhållande har utskottet för sin del icke funnit anledning
till annat uttalande än att, därest den sålunda gjorda framställningen
anses böra föranleda åtgärd, förslag från Kungl. Maj:t torde vara att
emotse i fråga örn erforderliga ändringar i tjänstepensionsreglementet, vilka
i sådant fall skulle kunna vinna tillämpning från och med samma tidpunkt,
då reglementsbestämmelserna i övrigt äro avsedda att tillämpas.
Enligt 19 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet skall för vissa tjänstemän
vid statliga läroanstalter pensionsåldern inträda vid utgången av det
kalenderhalvår, under vilket tjänstemannen uppnår den såsom pensionsålder
gällande levnadsåldern. I 33 § 2 punkten av Kungl. Maj:ts förslag till allmänt
tjänstepensionsreglemente förekommer ett motsvarande stadgande i fråga
om läroanstalter under åttonde huvudtiteln, varemot någon dylik bestämmelse
icke meddelats med avseende å de under tionde huvudtiteln lydande
navigationsskolorna. Då skäl torde saknas att för navigationsskolorna
åvägabringa någon ändring i förhållande till vad nu gäller, har utskottet
under 35 § 2 mom. i sitt reglementsförslag intagit en föreskrift, varigenom
nu gällande regler i fråga om tid för inträdet av pensionsålder för
vissa tjänstemän vid nämnda läroanstalter skulle bibehållas oförändrade.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall allmänna tjänstepensionsreglementet
träda i kraft den 1 juli 1942, varvid vissa särskilda övergång sanordningar
skulle tillämpas. Från och med nämnda dag skulle de
nya bestämmelserna i stort sett göras tillämpliga jämväl å de tjänstemän, som
blivit underkastade de åren 1939 eller 1940 utfärdade nya avlöningsförfattningarna
men avgått ur tjänst före pensionsregleringens ikraftträdande. Enligt
förslaget skulle vidare här avsedda pensionstagare för varje månad före
det nya tjänstepensionsreglementets ikraftträdande, under vilken pension åtnjutits
enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet, tillerkännas ett
enhetligt belopp för månad, lika i alla lönelägen, av 10 kronor. Detta belopp
är avsett att utgöra kompensation till pensionstagarna för de lägre
pensionsförmåner, som åtnjutits till följd av att pensionsregleringen träder i
kraft först någon tid efter löneregleringarnas genomförande. De sålunda föreslagna
pensionstilläggen ha ansetts skäliga med hänsyn till tidigare av de
sakkunniga gjorda och av departementschefen utan erinran lämnade uttalanden,
i vilka en dylik förmån ställts i utsikt. I motionen II: 352 yrkas avslag
å Kungl. Maj:ts förslag örn utbetalning av ifrågavarande pensionstillägg.
Med hänsyn till vad i denna fråga förekommit, har utskottet emellertid funnit
sig böra biträda det föreliggande förslaget och får därför avstyrka bifall
till det motionsvis framförda avslagsyrkandet.
I de föreslagna övergångsbestämmelserna till allmänna
familj epensionsreglementet härunder 1 punkten (sid. 117)
föreslagits ett stadgande, enligt vilket, där jämlikt reglementsbestämmelserna
hänsyn skall tagas till familjepensionslal för familjepension enligt andra av
Kungl. Majit och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser än de i
reglementet innefattade, med familjepensionstal förstås det belopp, vartill
Bankoutskottets utlåtande Nr 78-
51
summan av fasta och rörliga förmåner uppgår vid tillämpning av indextalet
156 (juli 1914 = 100). I syfte att stadgandet skall erhålla tillämpning jämväl
beträffande de av riksdagen ensam antagna familjepensionsbestämmelserna
för riksdagens verk föreslår utskottet, med beaktande av innehållet i
1 § 3 mom. andra stycket, att orden »av Kungl. Majit och riksdagen antagna»
utgå.
För tillämpningen av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente beträffande
befattningshavare, vilka ägt familjepensionsrätt före reglementets
ikraftträdande för vederbörande förvaltningsområde, gälla jämlikt särskilda
stadganden vissa avvikelser från reglementets bestämmelser. Dessa avvikelser
ha betingats av förbehåll i mellan staten och respektive familjepensionskassor
träffade överenskommelser. I 2 punkten av övergångsbestämmelserna
till det föreslagna nya familjepensionsreglementet har föreskrivits, att nämnda
stadganden i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse vid det nya
reglementets tillämpning. En sådan anordning finner utskottet lämplig. Ehuru
någon juridisk skyldighet icke lärer föreligga för staten att bibehålla ifrågavarande
undantagsbestämmelser i kraft jämväl i förhållande till den nya
familjepensionsförfattningen — då ju vederbörande befattningshavare skulle
äga kvarstå å hittills gällande familjepensionsbestämmelser — skulle det å
andra sidan framsta såsom obilligt mot befattningshavarna att av dem kräva
avstående från redan befintliga förmåner såsom villkor för rätt att övergå
till den nya författningen.
Utskottet har emellertid uppmärksammat, att bland de undantagsstadganden,
som enligt 2 punkten övergångsbestämmelserna alltjämt skulle iakttagas
beträffande den, som före ikraftträdandet av 1936 års familjepensionsreglemente
ägt familjepensionsrätt, angivits stadgandet i 2 punkten av de
till sistnämnda reglemente hörande övergångsbestämmelserna. Detta stadgande
är av följande lydelse:
»I fråga om den som vid reglementets ikraftträdande för det förvaltningsområde,
till vilket han hör, innehade icke-ordinarie befattning med en
daglig tjänstgöringstid, motsvarande minst hälften av den för ordinarie befattningshavare
bestämda, eller ock anställning av beskaffenhet och under
förutsättningar, som i 1 § tjänstepensionsreglementet för arbetare sägs, och
som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den
män detta ej följer av 4 § 4 mom. här ovan — för bestämmande av familjepension
at hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han,
innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan befattning
eller anställning.»
Såväl av stadgandets avfattning som av de uttalanden, vilka gjorts vid detsammas
tillkomst (prop. nr 201/1936, sid. 98 ff.) framgår, att stadgandet
föi sin tillämplighet icke förutsätter, att vederbörande befattningshavare
före ikraftträdandet av 1936 års familjepensionsreglemente ägt familjepensionsrätt
för sin befattning. Elt genomförande av det i propositionen framlagda
förslaget skulle därför i sadant fall, där familjepensionsrätt icke förelegat
vid ikrafttiädandet av 1936 ars reglemente men befattningshavaren
sedermera vunnit sadan rätt under nämnda reglementes giltighetstid, kunna
medföra en försämring i fråga örn rätten att räkna tjänstår för familjepen
-
52
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
sion. Då en dylik konsekvens synes utskottet mindre tilltalande, vill utskottet
föreslå, att sådan jämkning vidtages i det i propositionen framlagda förslaget,
att bestämmelsen om fortsatt tillämpning av omförmälda stadgande
i 2 punkten av övergångsbestämmelserna till 1936 års familjepensionsreglemente
överflyttas från 2 punkten till 4 punkten av övergångsbestämmelserna
till den nya familjepensionsförfattningen. I enlighet härmed har utskottet i
sitt förslag upptagit en bestämmelse i ämnet i 4 punkten c). Utformningen
av nämnda bestämmelse torde icke tarva särskild motivering. Jämkningen
har föranlett vissa ändringar av redaktionell art i 1 punkten andra stycket
samt i 2 punkten av övergångsbestämmelserna.
På grund av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må
1) för sin del godkänna härvid fogat, såsom utskottets förslag
betecknat förslag till allmänt tjänstepensionsreglemente
(Bilaga A);
2) för sin del godkänna härvid fogat, såsom utskottets förslag
betecknat förslag till allmänt familjepensionsreglemente
(Bilaga B);
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i propositionen anförts utfärda bestämmelser
örn tillämpning av allmänna tjänstepensionsreglementet och
allmänna familjepensionsreglementet i vissa fall å tjänstemän
avgångna med pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet,
örn pensionstillägg åt vissa tjänstemän avgångna med pension
enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet,
om förhöjda pensioner för vissa rikstelefonister, å vilka
allmänna tjänstepensionsreglementet erhåller tillämpning,
samt
om reglering av pensionsrätten för lärare, å vilka allmänna
tjänstepensionsreglementet erhåller tillämpning och som
före reglementets ikraftträdande innehaft rektorsförordnande;
4)
bemyndiga Kungl. Majit
att förordna örn utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt
civila eller militära tjänstepensionsreglementet mot förtidslivränta,
att, dår tjänstepension eller familjepension enligt annan
pensionsförfattning än allmänna tjänstepensionsreglementet
eller allmänna familjepensionsreglementet sammanträffar
med förmån enligt något av dessa reglementen, medgiva undantag
från de bestämmelser angående sammanträffande av
förmåner, som må finnas meddelade i den andra pensionsförfattningen,
samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
3
att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa
sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som innefattas
i allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna
familjepensionsreglementet;
5) medgiva, att beträffande sådan förste postexpeditör och
postexpeditör samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör,
vilken enligt riksdagens beslut personligen i lönehänseende
placerats i lönegrad närmast högre än den, till vilken
vederbörande befattning hör, må vid tillämpning av allmänna
tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet
lända till efterrättelse det tjänstepensionsunderlag
respektive familjepensionsunderlag och det tjänstepensionsavdrag
respektive familjepensionsavdrag, som jämlikt reglementena
gälla för den lönegrad, enligt vilken vederbörandes
avlöning utgår;
B) att motionerna I: 256, 257, 258 och 259 samt II: 353, 354,
355 och 356 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
samt
C) att motionen II: 352, i den mån den icke besvarats genom
vad utskottet under punkten A) hemställt, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 december 1941.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling*, Nordborg, Sandén, Nilsson i
Mölndal*, von Horn, Sundvik, Bodin i Visby och Albertsson*;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, K. A. Westman, Gustavson i
Västerås, Hilding, Sundberg, Ericsson i Kinna och Nilsson i Landskrona*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer se sid. 120.
54
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Bilaga A.
Kungl. Maj.ts förslag:
Utskottets förslag:
Förslag
till
reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens
tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet).
1 avd. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga
tillämpning å:
a) ordinarie tjänsteman, som är underkastad civila avlöningsreglementet;
b) justitieråd och regeringsråd;
c) chefen för rasbiologiska institutet och följande vid universitet eller vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda ordinarie tjänstemän, nämligen
professor, prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator
och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska avdelning;
d)
ordinarie beställningshavare, som är underkastad militära avlöningsreglementet;
e)
beställningshavare tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet intagna
löneplanen Mb;
f) extra ordinarie tjänsteman, som är underkastad civila eller militära
icke-ordinariereglementet eller militära avlöningsreglementet; samt
g) tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,
som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning.
2 mom. Kungl. Majit äger besluta, att reglementets bestämmelser, i vad de
avse tjänstemän som omförmälas i 12 §, skola lända till efterrättelse jämväl
för annan icke-ordinarie anställningshavare än i 1 mom. f) eller g) sägs, där
anställningshavaren åtnjuter avlöning enligt civila eller militära avlöningsreglementet
eller enligt civila eller militära icke-ordinariereglementet, så ock
eljest där särskilda skäl därtill äro.
3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om
tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga
delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvarsväsendet.
Vad i reglementet sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat
framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Majit
och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk,
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
55
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats
av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av
förstnämnda slag anses icke bestämmelser örn pensionering av försvarsväsendets
reserver av befäl och civilmilitär personal.
Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt
enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.
2 §•
1 mom. Från reglementets tillämpning är undantagen
a) innehavare av annan ordinarie tjänst, som tillsättes medelst förordnande
tills vidare, än befattningen såsom chef för försäkringsinspektionen, såvitt
angår dylik tjänst;
b) innehavare av i 1 § 1 mom. c) avsedd professorstjänst, därest avlöningsbelopp
för tjänsten icke angivits i vederbörande för professorer gällande avlöningsstat
samt Kungl. Maj:t särskilt förordnat, att reglementet icke skall
äga tillämpning å tjänsten; samt
c) extra ordinarie tjänsteman, vilkens dagliga tjänstgöringstid vid ett och
samma verk understiger hälften av den för ordinarie tjänstemän vid verket
föreskrivna.
2 mom. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, är ock från reglementets
tillämpning undantagen tjänsteman, vilken vid statens övertagande helt
eller delvis av enskilt företag eller i samband med dylikt företags nedläggande
övergått till befattning, som avses i reglementet,
3 §.
1 mom. Avgår justitieråd eller regeringsråd från sin tjänst för tillträdande
av annan med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad tjänst än som
i 23 § avses, av statsrådsämbete eller av annan befattning i statens tjänst,
som icke är förenad med pensionsrätt enligt detta reglemente, eller för fullgörande
av något av Kungl. Majit meddelat uppdrag, för vilket ersättning
av statsmedel utgår, skall, så länge han i oavbruten följd innehar sådan
befattning eller sådant uppdrag, i pensionshänseende så anses, som om han
alltjämt kvarstode i justitieråds- eller regeringsrådsämbetet. I fråga örn avgång
från tjänst, som ej är att hänföra till domarämbete, skall dock härvid
gälla vad för den innehavda tjänsten är stadgat.
2 mom. Försättes ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman i disponibilitet,
skall, därest han åtnjuter exspektansarvode eller annan eljest med rätt
till pension icke förenad avlöning av statsmedel till belopp ej understigande
tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen,
i pensionshänseende så anses, som örn han alltjämt kvarstode i
nämnda befattning.
Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande
annan tjänsteman, som försättes i disponibilitet mot åtnjutande av
disponibilitetsarvode.
56
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta reglemente skall avlöning,
ersättning av statsmedel, exspektansarvpde eller disponibilitetsarvode
åt tjänsteman, som avses i denna paragraf, betraktas som lön.
4 §■
Tjänsteman, a vilken detta reglemente äger tillämpning, har att vidkännas
tjänstepensionsavdrag samt är efter avgång från tjänsten berättigad att åtnjuta
tjänstepension eller tjänstelivränta, allt enligt de föreskrifter och under
de villkor, som innehallas i reglementet jämte de närmare bestämmelser,
som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Majit.
I reglementet meddelas jämväl bestämmelser örn ordinarie tjänstemans
skyldighet att avgå från tjänsten m. m.
5 §.
1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller
tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas
a) i fall som avses i 13 § 2 mom. och 24 § 1 mom. av Kungl. Majit; samt
b) i andra fall beträffande tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande
verks styrelse och beträffande annan tjänsteman av statskontoret.
Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas
av den här ovan under b) omförmälda myndigheten.
2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas den till förmånen berättigade.
2 avd. Om tjänstepensionsavdrag.
6 §■
Från och med den dag, då tjänsteman blir underkastad reglementets bestämmelser,
intill dess avgång ur tjänst äger rum skall tjänstemannen tillkommande
lön minskas med tjäitstepensionsavdrag.
Innehar tjänsteman samtidigt mer än en befattning med pensionsrätt enligt
reglementet, verkställes pensionsavdrag i varje sådan befattning, dock
att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande innehar
icke-ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda
befattning.
7 §■
1 mom. Såsom tjänstepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i 2
och 3 mom. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft
under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.
Där ordinarie tjänst nedflyttats till lägre lönegrad eller tjänstepensionsavdraget
för ordinarie befattning eljest nedsatts, skall nedsättningen likväl
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
57
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade
befattningen.
Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning
beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats
till tjänst med lägre tjänstepensionsavdrag.
2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,
skola, där ej annat följer av stadgandet i 4 morn., t jänstepensionsav dragen
för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna
angivas:
A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.
Löneplan
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
A
1
54
13
129
25
339
2
57
14
141
26
366
3
63
15
156
27
393
4
66
16
171
28
420
5
69
17
186
29 ''
447
6
72
18
204
30
474
7
78
19
222
31
492
8
84
20
222
32
504
%
9
90
21
243
33
516
10
99
22
267
34
525
11
108
23
291
12
117
24
315
B
1
492
2
523
3
561
C
1
360
7
483
13
606
2
372
8
498
14
612
3
384
9
510
15
612
4
420
10
528
16
654
5
468
11
546
17
654
6
468
12
591
D
—
393
E
1
384
6
420
11
468
2
402
7
420
12
468
3
402
8
420
13
468
4
402
9
420
14
468
5
402
10
468
F
—
243
58
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.
Löneplan
i Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Oa
1
96
3
288
5
414
2
183
4
363
6
492
Ob
1
516
3
561
2
528
4
606
UO
1
105
2
129
3
156
Ca
1
54
11
108
21
243
2
57
12
117
22
267
3
63
13
129
23
291
4
66
14
141
24
315
5
69
15
156
25
339
G
72
16
171
26
366
7
78
17
186
27
393
8
84
18
204
28
420
9
90
19
222
29
447
10
99
20
222
30
474
Cb
1
492
2
510
3
1
561
C. Beställningar, som avses i manskapsaviöningsregiementet.
Löneplan
Tjänste-
Lönegrad
pensionsavdrag
kronor
Mb
1
72
2
78
D. Extra ordinarie befattningar.
Löneplan
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Eo, MEo
1
51
6
69
11
99
2
54
7
72
12
108
3
57
8
78
13
117
4
63
9
84
14
129
5
66
10
90
15
141
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
59
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
Löneplan
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Lönegrad
Tjänstepen-
sionsavdrag
kronor
Eo, MEo
16
156
21
222
26
339
17
171
22
243
27 ''
366
18
186
23
267
28
393
19
204
24
291
29
420
20
204
25
315
30
447
Oc
1
78
Ek
1
45
4
45
7
51
2
45
5
45
8
54
3
45
6
48
U
1
45
2
45
För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,
som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,
utgör tjänstepensionsavdraget för år räknat det belopp, som enligt vad ovan
sägs gäller för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen,
dock skall pensionsavdraget för andra tjänstemän med lön enligt
löneplan C civila avlöningsreglementet än cheferna för ifrågavarande inspektioner
utgöra 474 kronor.
För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet
utgör tjänstepensionsavdraget det belopp, som gäller för motsvarande
ordinarie tjänstemän.
3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie
tjänstemän utgöra tjänstepensionsavdragen för år räknat:
för justitieråd och regeringsråd 654 kronor,
för landshövding 654 kronor,
för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för
arkitekturskolan, det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,
för annan förordnad professor vid konsthögskolan det belopp, som enligt
2 mom. gäller för lönegraden A 24,
för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 492 kronor,
för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska
institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,
observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska
avdelning 366 kronor,
för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,
det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30, samt
för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet det belopp, som enligt 2
mom. gäller för lönegraden A 26.
60
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.
Maj :t antingen bestämma den lönegrad befattningen skall anses med avseende
å tjänstepensionsavdrag tillhöra eller ock fastställa särskilt tjänstepensionsavdrag.
A mom. För tjänsteman, som av annan anledning än offentligt uppdrag
erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag å
lönen, så ock för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid
skall vidtagas en mot nedsättningen eller avkortningen svarande minskning
av tjänstepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat,
som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till närmast
högre sålunda delbara tal.
3 avd. Örn ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m.
8 §•
1 mom. Ordinarie innehavare av domarämbete, med undantag av vattenrättsingenjör,
är skyldig att avgå från tjänsten, därest han
a) uppnått en levnadsålder, som med två år överstiger hans ålder vid
pensionsålderns inträde, eller ock under tillhopa sex månader efter pensionsålderns
inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande
av offentligt uppdrag;
b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller
c) oavbrutet under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet av
annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag samt befinnes till
följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till
följd av nedsatt arbetsförmåga för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst.
2 mom. Annan ordinarie tjänsteman än i 1 mom. avses är skyldig att avgå
från tjänsten, därest han
a) i fråga om tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial,
uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;
b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller
c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.
Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, den myndighet,
som äger pröva frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av
pension, anledning antaga att tjänstemannen kan tjänstgöra i sådan annan
befattning till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,
huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Maj:ts prövning
eller, där prövningen av nämnda fråga enligt Kungl. Maj:ts beslut ankommer
på myndigheten, av denna upptagas till avgörande.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
61
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
Vad sålunda stadgats skall icke föranleda
inskränkning i den vidsträcktare
avgångsskyldighet, som på grund
av beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen
må vara för viss tjänsteman gällande.
3 mom. I fråga om i 2 mom. avsedd
Vad i detta moment stadgats skall
icke föranleda inskränkning i den vidsträcktare
avgångsskyldighet, som på
grund av beslut av Kungl. Majit och
riksdagen må vara för viss tjänsteman
gällande.
tjänsteman, som tillsatts medelst full
-
makt eller konstitutorial, må den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda,
då synnerliga skäl därtill äro, medgiva tjänstemannen anstånd med
avsked efter pensionsålderns inträde, så länge han är fullt tjänstduglig, dock
icke längre tid än sammanlagt ett år.
Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Majit beträffande
tjänsteman, varom förmäles i nästföregående stycke, medgiva kvarstående
i tjänst längre tid efter pensionsålderns inträde än där sägs, dock icke i
något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.
A mom. Befinnes i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt
eller konstitutorial, urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina
tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 2 mom. första
stycket sägs, må Kungl. Majit, därest för tjänstemannen högst fem ar återstå
till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från tjänsten
och entlediga honom.
Tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande
i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap.
5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Majit, jämväl i annat
fall än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.
5 mom. Icke-ordinarie befattningshavare må ej bibehållas i sin befattning,
därest han
a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns
inträde, Kungl. Maj :t dock obetaget att, da särskilda omständigheter
därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare
sammanlagt högst två år;
b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller
c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs,
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.
I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i
2 mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.
9 §■ •
1 mom. För ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst fullmakt eller
konstitutorial, så ock för icke-ordinarie befattningar med undantag av befattningarna
såsom chef för bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspeklionen,
inträder pensionsåldern vid den tid, som nedan i denna paragraf angives.
62
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Har ordinarie tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttats till tjänst,
för vilken gäller annan pensionsålder, skall dock den nya pensionsåldern icke
tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd
tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.
2 mom. För sådana i 1 mom. avsedda befattningar, som äro hänförda till
viss löneplan, inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter
det befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:
A. Ordinarie befattningar, som avses i civila
avlöningsreglementet.
Löneplan
Lönegrad
Levnadsår
A (
1-12
60
l
13-34
65
B
1-3
65
D
—
63
F
—
63
B. Ordinarie beställningar, som avses i militära
avlöningsreglementet.
Löneplan
Lönegrad
Levnadsår
1
1—3
50
Oa {
4, 5
55
1
6
•
60
Ob |
1, 2
3
60
65
UO |
1, 2
3
50
60
Ca |
1—12
13-30
60
63
Cb
1, 3
65
C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.
Löneplan
•
Lönegrad
Levnadsår
Mb
1
55
2
50
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
63
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
D. Extra ordinarie befattningar.
Löneplan
Lönegrad
Levnadsår
Eo, MEo |
1-13
60
13-30
65
Oc
1
50
Ek
co
1
»—t
60
U
1, 2
60
För här avsedd tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,
som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,
inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter det
tjänstemannen uppnått den levnadsålder, som här ovan upptages för den
lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller, vad angår
tjänsteman med lön enligt löneplan C civila avlöningsreglementet, en
levnadsålder av 65 år.
För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet
tillämpas den pensionsålder, som gäller för motsvarande ordinarie
tjänstemän.
För innehavare av vissa i civila och militära avlöningsreglementena avsedda
befattningar skall utan hinder av vad under A och B här ovan sägs
gälla den pensionsålder, som angives i den såsom bilaga A till reglementet
fogade pensionsåldersförteckningen.
För extra ordinarie befattningar äger Kungl. Maj :t, med avvikelse från vad
i detta moment i övrigt stadgats, fastställa särskild pensionsålder.
3 mom. För i 1 mom. avsedda befattningar, vilka ej äro hänförliga till
viss löneplan, inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter
det befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:
för ordinarie tjänsteman......................................65 år,
» icke-ordinarie anställningshavare: den levnadsålder, som av Kungl.
Majit fastställts.
4 mom. För beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet och
manskapsavlöningsreglementet, inträder pensionsåldern, där den i 2 mom.
avsedda levnadsåldern uppnås under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången
av mars månad, men eljest vid utgången av september månad.
För övriga befattningar inträder pensionsåldern, där ej annat följer av i
reglementet meddelade särskilda bestämmelser, vid utgången av den kalendermånad,
under vilken stadgad levnadsålder uppnås.
10 §.
Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande
av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befattning, som
är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän
lag är att hänföra till olycksfall i arbete.
64
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning
jämväl där tjänsteman på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående
stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller
i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmärs
i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.
11 §•
1 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande,
samt innehavare av befattning såsom chef för bank- och fondinspektionen
eller sparbanksinspektionen skall frågan örn tjänstemannens rätt att
komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, avgöras
i sammanhang med beslut om förordnandes upphörande, så ock då
meddelat förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande.
2 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt
eller konstitutorial, samt annan icke-ordinarie befattningshavare än i 1 mom.
sägs må beslut om avsked eller entledigande icke meddelas utan att frågan
örn tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan
fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet
avgöres. Vad nu sagts har dock icke avseende å innehavare av förtroendesyssla
enligt § 35 regeringsformen.
Underlåter tjänsteman, som i nästföregående stycke avses, att söka avsked
eller entledigande, ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande
förhållande föreligger, som enligt 8 § 1, 2 eller 5 mom. bör föranleda hans
avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan
örn tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att,
därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga tjänstemannen eller göra
hemställan om hans entledigande.
3 mom. I fall, varom förmäles i 8 § 4 morn., må beslut om entledigande
icke meddelas utan att tjänstemannen erhållit tillfälle att inkomma med yttrande
i ärendet.
4 avd. Om tjänstepension.
1 kap. Tjänstemän i allmänhet.
Gemensamma bestämmelser.
12 §.
Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å dels ordinarie tjänstemän,
som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial, dels ock icke-ordinarie
befattningshavare med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen
samt sparbanksinspektionen.
13 §.
1 mom. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av tjänstepension
tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första
stycket, i detta kapitel avsedd tjänsteman,
a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,
och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
65
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
b) i fall som avses i 8 § 1 mom. b), 8 § 2 mom. första stycket b) eller
8 § 5 mom. första stycket b) (invalidpension); samt
c) i fall som avses i 8 § 1 mom. c), 8 § 2 mom. första stycket c) eller 8 §
5 mom. första stycket c), så ock där tjänsteman med tillämpning av bestämmelserna
i 8 § 4 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).
Härvid iakttages dock
a) att tjänsteman icke må komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension,
därest han i den ordning, varom i 8 § 2 mom. andra stycket förmäles,
prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt
b) att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande
innehar icke-ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade
med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande
av tjänstepension vid avgång allenast från den icke-ordinarie befattningen
och ej heller vid samtidig avgång från båda tjänsterna bekomma mer än en
pension.
2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde
frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Majit medgivas rätt att
därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången
finnes icke vara stridande mot statens intressen och under förutsättning
tillika
a) beträffande innehavare av beställning vid försvarsväsendet, för vilken
pensionsåldern vid den i 9 § 4 mom. angivna tid inträder efter det beställningshavaren
uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, att han innehar
minst 20 respektive 25 tjänstår; samt
b) beträffande annan tjänsteman, att han innehar minst det antal tjänstår,
som erfordras för erhållande av hel pension.
Genom fullmakt tillsatt tjänsteman, som är innehavare av förtroendesyssla
enligt § 35 regeringsformen, må ock av Kungl. Majit kunna medgivas rätt
att komma i åtnjutande av förtidspension, därest tjänstemannen entledigas
utan att han själv därom uttryckt önskan och utan att på grund av i detta
reglemente meddelade bestämmelser skyldighet att avgå från tjänsten föreligger.
3 mom. Ilar tjänsteman genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd
lill avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning i statens tjänst
eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har
han genom laga kraft ägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd
tjänst av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap
17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.
Där beträffande tjänsteman beslut, som i nästföregående stycke avses,
meddelats men ej vunnit laga kraft, eller tjänsteman hålles häklad för brott
vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsätt
ning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller tjänsteman av polismyndighet
kvarliålles såsom misstänkt för sådant brott, må frågan örn tjänstemannens
rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning,
så länge sådant förhållande föreligger.
Bihang lill riksdagens protokoll IDA]. 8 saini. Nr 78.
I)
66
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
14 §.
1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp saint, i förekommande
fall, rörligt tillägg.
2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång
från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens
frånfälle.
Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till
mistning på viss tid av innehavd tjänst, icke må åtnjuta pension för tjänsten
före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare sådant
beslut föreligger, som i 13 § 3 mom. första stycket avses, pensionen skall
upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken beslutet
vunnit laga kraft.
Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden
efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 600
kronor.
3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller
ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel
av den pension, som eljest skolat till honom utgå.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,
må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan anhörig
rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
A mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de
närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit; vederbörande myndighet
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottvis utbetala
återstående pensionsbelopp.
Tjänstepensionens grundbelopp.
15 §.
1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,
där ej annat föranledes av stadgandena i 2—4 mom. här nedan, dels
av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 16 § skall för
tjänstemannen tillämpas, dels ock av den tid tjänstemannen enligt 17 § äger
tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas
i 18—21 §§.
2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,
tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstår, varom
förmäles i 18 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension för den
som omedelbart före ändringen innehade tjänsten likväl icke understiga del
belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum och,
i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas den tid.
varmed sänkningen skett.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande or
dinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan
tjänst.
3 mom. Har tjänsteman tidigare innehaft med tjänstepensionsrätt för
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
67
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
enad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid, eller befattning
av det slag, som i 23 § c) detta reglemente avses, och åtnjuter han icke
tjänstepension för nämnda befattning, skall — så framt tjänstemannen innehaft
befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande av
tjänstepension för densamma, om avgången från befattningen skett på hans
egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens tjänst
— vid bestämmande av tjänstepensionens grundbelopp iakttagas, att detsamma
icke må understiga grundbeloppet av tjänstepension för den tidigare
innehavda tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde
vid förordnandets upphörande.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där tjänsteman tidigare
innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i 23 § b), under
tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas, eller annan
med tjänstepensionsrätt förenad befattning vid inträdet av för densamma
stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjuter tjänstepension för
den tidigare innehavda befattningen.
4 morn. Där tjänsteman, som samtidigt avgår från ordinarie tjänst och
sådan icke-ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande
av den ordinarie tjänstens utövande, på grund av bestämmelsen i 13 §
1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension,
skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna
beräknade grundbeloppen.
Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från icke-ordinarie med
tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenade befattningar, vilka innehavas
med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas grundbelopp
sammanlagt icke överstiga det högsta av tjänstepensionsunderlagen för tjänsterna.
Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.
5 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 eller,
i fråga örn grundbelopp understigande 1,680 kronor, med 6 jämnt delbart
krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
16 §.
1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som
enligt 2 eller 3 mom. gäller för den befattning, från vilken avgången sker.
Ilar den tjänst, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare
tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga örn tjänsteman som
avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive
förtidspension icke tillämpas högre tjänstepensionsunderlag än som motsvarar
en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta tjänstepensionsunderlag,
vilka må hava varit för tjänstemannen gällande under varl och ett
av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med tjänstepensionsrätt
förenad anställning.
2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,
utgöra tjänstepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda
lönegraderna angivas:
68
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.
Löneplan
Lönegrad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
A
1
1,776
13
3,300
25
6,360
2
1,884
14
3,528
26
6,696
3
1,980
15
3,768
27
7,020
4
2,076
16
3,996
28
7,356
5
2,184
17
4,236
29
7,680
G
2,280
18
4,500
30
8,016
7
2,376
19
4,800
31
8,268
8
2,484
20
4,800
32
8,436
9
2,616
21
5,124
33
8,580
10
2,760
22
5,436
34
8,736
11
2,916
23
5,736
12
3,072
24
6,036
B
1
8,268
2
8,820
3
9,372
D
—
7,020
F
—
5,124
B. Ordinarie beställningar, som avses i
militära avlöningsreglementet.
1
Löneplan
Lönegrad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
Oa
1
2,724
3
5,712
5
7,296
2
4,200
4
6,648
6
8,268
Ob
1
8,580
2
8,820
3
9,372
UO
1
2,844
2
3,312
H-
3
3,780
t
Ca
1
1,776
11
2,916
21
5,124
2
1,884
12
3,072
22
5,436
3
1,980
13
3,300
23
5,736
4
2,076
14
3,528
24
6,036
5
2,184
15
3,768
25 ‘
6,360
6
2,280
16
3,996
26 59
6,696
7
2,376
17
4,236
:i27
7,020
8
2,484
18
4,500
28
7,356
9
2,616
19
4,800
29
7,680
10
2,760
20
4,800
30
8,016
Cb
1
8,268
3
9,372
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
69
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.
Tjänstepensions- j
Löneplan
Lönegrad
underlag
kronor
Mb
1
2,256
2
2,400
D. Extra ordinarie befattningar.
Löne-
plan
Löne-
grad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
Löne-
grad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
Löne-
grad
Tjänste-
pensions-
underlag
kronor
Eo, MEo
1
1,680
11
2,760
21
4,800
2
1,776
12
2,916
22
5,124
3
1,884
13
3,072
23
5,436
4
1,980
14
3,300
24
5,736
5
2,076
15
3,528
25
6,036
6
2,181
16
3,768
26
6,360
7
2,280
17
3,996
27
6,696
8
2,376
18
4,236
28
7,020
9
2,484
19
4,500
29
7,356
10
2,616
20
4,500
30
7,680
Oc
1
2,400
Ek
1
1,500
4
1,500
7
1,680
2
1,500
5
1,500
8
1,776
3
1,500
6
1,590
U
1
1,500
2
1,500
1
För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,
som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning, utgör
tjänstepensionsunderlaget det belopp, som enligt vad ovan sägs gäller
för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller,
vad angår tjänsteman med lön enligt löneplan C civila avlöningsreglementet,
8,016 kronor.
För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet
tillämpas de tjänstepensionsunderlag, som gälla för motsvarande
ordinarie tjänstemän.
3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie tjänstemän
skola gälla följande tjänstepensionsunderlag:
för justitieråd och regeringsråd 10,920 kronor,
70
Bankoutskottets utlåtande Nr 78
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
för landshövding 10,920 kronor,
för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 8,268 kronor, samt
för innehavare av befattning vid universitet eller karolinska medikokirurgiska
institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,
observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska
avdelning 6,696 kronor.
I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.
Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende å tjänstepensionsunderlag
skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt tjänstepensionsunderlag.
17 §.
1 morn. Såsom tjcinstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,
under vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.
Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken
tjänsteman av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag vidkänts
C-avdrag å lönen eller, i fråga om tjänsteman som icke åtnjuter avlöning
enligt något av de i 1 § 1 mom. angivna avlöningsreglementena, eljest
avstått samtliga kontanta avlöningsförmåner.
Tid, under vilken icke-ordinarie tjänsteman haft avkortad tjänstgöring,
skall vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom i
nästföregående stycke förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot
avkortningen i tjänstgöringstiden.
2 mom. Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels tid, varunder
tjänsteman varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i
detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser
med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels
ock tid i övrigt, vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de
andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda
varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats
enligt föreskrifterna i 1 mom.
Såsom inskränkning i vad nu stadgats gäller, att tid varunder tjänsteman
innehaft beställning å reservstat vid försvarsväsendet må tillgodoräknas endast
i den mån i delta reglemente meddelade särskilda bestämmelser därtill
föranleda.
3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, om och
i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder tjänsteman, i andra
fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom
statens tjänst.
i mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att
tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad'' befattning innehafts
skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning
beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar tiden
för samtidigt innehav av befattningarna. Sker avgång samtidigt från mer än
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
71
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
en med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenad befattning, skall
vad sålunda stadgats lända till efterrättelse med avseende å tjänstårsberäkning
för varje särskild avgångstjänst.
5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.
18 §.
Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan
tjänsteman räkna minst 30 eller — i fråga om ordinarie befattning, upptagen
i den såsom bilaga B till detta reglemente fogade tjänståldersförteckningen,
eller icke-ordinarie befattning, som av Kungl. Majit förklarats vara i pensionshänseende
likställd med dylik ordinarie befattning — minst 25 tjänstår,
utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med tjänstepensionsunderlaget.
Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad pension, vars grundbelopp
motsvarar tjänstepensionsunderlaget minskat med V120 eller, där för
hel pension erfordras allenast 25 tjänstår, med V100 för varje full fjärdedel
av år, varmed antalet tjänstår understiger 30 respektive 25.
19 §.
Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för tjänstemannen gällande
tjänstepensionsunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad
tjänstgöringstid, nämnda underlag reducerat i samma omfattning,
som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande tjänsteman, som avgår
efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt
de i 18 § angivna grunderna.
20 §.
Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 18 § angivna grunderna.
Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av tjänstepensionsunderlaget
eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid,
av nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som vid avgången
gällt i fråga örn lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom överstiger
grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen,
därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning
till pensionsålderns inträde.
21 §.
1 mom. Grundbeloppet av förtidspension, varom förmäles i 13 § 2 mom.
första stycket, bestämmes enligt de i 18 § angivna grunderna men skall för
tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara
minskat med Vibo eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, Viso för
varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått
till nämnda tidpunkt.
2 morn. Grundbeloppet av förtidspension, som avses i 13 § 2 mom. andra
stycket, bestämmes enligt de grunder, som i 24 § 3 mom. första och andra
styckena stadgas beträffande förordnandepension.
72
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag:
Rörligt tillägg.
Utskottets förslag:
22 §.
1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där iner än en pension
enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
tillägg under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt
vederbörliga avlöningsreglementen gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie
och extra ordinarie tjänstemän vid den civila och militära statsför
-
valtningen.
2 mom. Rörligt tillägg beräknas å
grundbeloppet för månad.
Härvid skall dock iakttagas, att
tillägg ej beräknas å belopp, varmed
grundbeloppet överstiger 600 kronor,
och ej heller å däri ingående öretal,
som överskjuter fullt krontal.
3 mom.
de tabeller och
2 mom. Rörligt tillägg beräknas å
grundbeloppet för månad.
Härvid skall dock iakttagas, att
tillägg ej beräknas å belopp, varmed
grundbeloppet överstiger 500 kronor,
celi ej heller å däri ingående öretal,
som överskjuter fullt krontal.
Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit
anvisningar, som må finnas erforderliga.
2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.
23 §.
Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å
a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;
b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad
anställningstid; samt
c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt
sparbanksinspektionen.
24 §.
1 mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för viss
tid, äger rätt att vid avgång från befattningen, som tillika innefattar avgång
ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension (förordnandepension),
a) därest tjänsten av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd;
b) i fall som avses i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c) eller i 8 § 4
mom. andra stycket;
c) därest — utan att sådant fall är för handen som avses under a) eller
b) här ovan — förordnandet utlöper och av annan anledning än av tjänstemannen
därom uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande;
samt
d) därest, i fråga om tjänsteman som är innehavare av förtroendesyssla
enligt § 35 regeringsformen, tjänstemannen entledigas på grund av stadgandet
i sistnämnda lagrum.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
73
Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:
Innehavare av befattning såsom chef för försäkringsinspektionen, bankoch
fondinspektionen eller sparbanksinspektionen äger rätt att vid avgång
från befattningen, som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i
åtnjutande av förordnandepension, därest sådant fall föreligger, som avses
under a) här ovan eller i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c) respektive
8 § 5 mom. första stycket b) eller c), så ock eljest därest förordnandet upphäves
utan att tjänstemannen därom uttryckt önskan.
Vad i 13 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga örn
pension, som i denna paragraf avses.
2 mom. I fråga om grundbeloppet av förordnandepension gäller vad nedan
i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 14 och 22 §§
äga motsvarande tillämpning.
3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar
a) där tjänsten innehafts minst 12 år eller avgången är föranledd av
olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget
(grundbelopp av hel pension);
b) eljest tjänstepensionsunderlaget, minskat med Vieo-del för varje full
fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 24/ieodelar
(grundbelopp av avkortad pension).
I fråga örn den som vid tjänstens tillträdande innehade annan med
tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej
må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, örn tjänstemannen
intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna
gällande tjänstepensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan
underlagen för de båda befattningarna. Dylik ökning må dock äga rum endast
om tjänstepensionsunderlaget för den tjänst, från vilken avgång sker, är större
än underlaget för den tidigare innehavda tjänsten.
Vad i 15 § 2 mom. första stycket samt 15 § 3 och 5 mom. stadgas skall
i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt
bestämmelserna i denna paragraf.
4 morn. Tjänstepensionsunderlagen för de i denna paragraf avsedda befattningarna
utgöra följande belopp:
A. Ordinarie befattningar, tillhörande iöneplan C civila avlöningsreglementet.
Lönegrad
Tjänstepensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Tjänstepensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Tjänstepensions-
underlag
kronor
1
6,000
7
8,040
13
10,080
2
6.180
8
8,280
14
10,200
3
6,4 20
9
8,520
15
10,200
4
7,020
10
8,820
16
10,920
5
7,800
11
9,120
17
10,920
6
7,800
12
9,840
74
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
B. Ordinarie befattningar, tillhörande lönepian E civila avlöningsreglementet.
Lönegrad
Tjänstepensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Tjänstepensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Tjänstepensions-
underlag
kronor
1
6,420
6
7,020
11
7,800
2
6,720
7
7,020
12
7,800
3
6,720
8
7,020
13
7,800
4
6,720
9
7,020
14
7,800
5
6,720
10
7,800
C. Ordinarie beställningar, tillhörande någon av löneplanerna Ob eller Cb
militära avlöningsreglementet:
beställning tillhörande lönegraden Ob 4: 10,080 kronor,
beställning tillhörande lönegraden Cb 2: 8,520 kronor.
D. Övriga här avsedda befattningar:
chefen för bank- och fondinspektionen: 10,200 kronor,
chefen för sparbanksinspektionen: 8,280 kronor.
25 §.
1 mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för begränsad
anställningstid, är vid avgång från tjänsten, som tillika innefattar
avgång ur statens tjänst,
a) därest han innehaft tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma
längst må meddelas, så ock i fall, som avses i 8 § 4 mom. andra
stycket, försäkrad till erhållande av tjänstepension från och med månaden
näst efter den, under vilken han fyller 65 år (uppskjuten pension); samt
b) i fall, som avses i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c), berättigad att
komma i åtnjutande av tjänstepension (invalidpension, sjukpension).
Vad i 13 § 3 moni. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga örn
pension, som i denna paragraf avses.
2 mom. I fråga örn grundbeloppet av pension, som avses i 1 morn., gäller
vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 14 och
22 §§ äga motsvarande tillämpning, dock med den inskränkning i fråga
om uppskjuten pensions utgående, som följer av stadgandet i 1 mom. första
stycket a) här ovan.
3 mom. Grundbeloppet för år räknat av här avsedd pension bestämmes av
det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget ävensom, såvitt gäller
uppskjuten pension, av den tid varunder tjänsten innehafts. Härvid iakttages
a)
beträffande uppskjuten pension, att grundbeloppet av sådan pension
bestämmes med tillämpning av de i 18 § meddelade stadgandena angående
avkortad pension;
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
75
Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:
b) beträffande invalidpension, att grundbeloppet av dylik pension fastställes
enligt den i 19 § meddelade föreskriften angående tjänstepension av
sådant slag; samt
c) beträffande sjukpension, att grundbeloppet av sådan pension skall motsvara
75 procent av tjänstepensionsunderlaget.
I fråga örn den som vid förordnandets tillträdande innehade annan med
tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej
må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen
intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning.
Vad i 15 § 2 mom. första stycket samt 15 § 3 och 5 mom. stadgas skall
i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt
bestämmelserna i denna paragraf.
4 mom. Tjänstepensionsunderlagen för de i denna paragraf avsedda befattningarna
utgöra de belopp, vilka enligt 16 § 2 mom. gälla för befattningar
i nedan angivna lönegrader, nämligen
för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,
lönegraden A 30,
för annan förordnad professor vid konsthögskolan lönegraden A 24,
för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,
lönegraden A 30, samt
för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet lönegraden A 26.
Vid beräkning av uppskjuten pension skall tillämpas en tjänstålder för
hel pension av 30 eller, i fråga om befattning som är upptagen i bilaga B
till reglementet, 25 år.
5 morn. Tillträder den som är försäkrad till erhållande av uppskjuten
pension ånyo med tjänstepensionsrätt förenad anställning, upphör hans rätt
till uppskjuten pension.
6 mom. Har den som äger rätt till uppskjuten pension, innan denna börjat
utgå, blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit
folkpension enligt gällande lag örn folkpensionering, skall på därom gjord
ansökning rätten till uppskjuten pension utbytas mot en genast börjande
pension.
Grundbeloppet för år räknat av sådan tjänstepension bestämmes enligt
grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp att, då hänsyn
icke tages till rörligt tillägg, pensionens värde vid den tidpunkt, från och
med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den
uppskjutna pensionen. Grundbeloppet skall likväl lägst motsvara 50 procent
av den uppskjutna pensionens grundbelopp.
I övrigt skola föreskrifterna i 14 och 22 §§ äga motsvarande tillämpning
nied den avvikelsen från vad i 14 § 2 mom. första stycket stadgas, att pensionen
utgår från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat
löi>a, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen örn genast
börjande pension gjorts.
76
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
5 avd. Om tjänstelivränta.
26 §.
1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, av
gått ur statens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension för
den av honom vid avgångstillfället innehavda befattningen, är berättigad att
på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,
a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller
b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen
till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag örn
folkpensionering (förtidslivränta).
Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,
a) att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft
anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt
enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser; samt
b) att tjänstemannen icke efter avgången men före den i första stycket a)
eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt
som nyss sagts.
Där tjänsteman samtidigt avgått från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie
befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie
tjänstens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade med
tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast komma i åtnjutande av
en tjänstelivränta.
2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i
14 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna
i 1 mom. här ovan.
3 mom. Tjänstelivränta utgår
a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken
vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts
och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen
näst efter den, då tjänstepensionen upphört att utgå; dock att livränta i först
nämnda fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,
under vilken ansökning därom gjorts; samt
b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen
börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om
tjänstelivränta gjorts.
Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.
4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.
27 §.
1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat
föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för befatt
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
77
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
ningshavaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet
vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med
tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder
befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas
i 28 §.
Härvid iakttages
a) att i fall, där den tjänst från vilken avgången ägt rum innehafts under
kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande
sätt som i 16 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;
b)
att tid, för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat, vid
tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två
tredjedelar; samt
c) att såsom tjänstår för den som avgått från tjänst, vilken avses i 23 §,
må tagas i betraktande allenast tid, under vilken tjänstemannen i oavbruten
följd före avgången innehaft nämnda tjänst.
2 mom. Föreligger beträffande den som äger rätt till tjänstelivränta sådant
fall som avses i 15 § 3 morn., skall vad i nämnda författningsrum föreskrives
om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp iakttagas vid fastställande
av livräntans belopp.
I övrigt skall vad i 14 § 3 morn., 15 § 2 och 4 morn., 24 § 3 mom. andra
stycket och 25 § 3 mom. andra stycket stadgas örn tjänstepension eller tjänstepensions
grundbelopp äga motsvarande tillämpning i fråga örn tjänstelivränta.
3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast
högre öretal, som är jämnt delbart med 120.
28 §.
1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande
fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del
av tjänstepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller
påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 27 § 1 mom. sägs utökade
antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock minst av 120. Om
antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är
mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt beräknade
beloppet skall minskas med x/10 procent för varje felande fjärdedels år.
2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av
Kungl. Majit, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från
och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av
den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara
10 procent av den uppskjutna livräntans årsbelopp.
3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 13 § 3 mom. första .stycket
närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild
från tjänsten eller för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst dömd, i stället
78
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel
av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl
för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än
två tredjedelar.
6 avd. Om sammanträffande av förmåner.
29 §.
Örn den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente
avsedd tjänst vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller därvid eller sedermera
erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente eller
enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Marits prövning,
om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan
anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande
förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må allenast
en av dem minskas.
Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.
7 avd. Särskilda bestämmelser.
30 §.
Såsom tillägg till eller undantag från vad i 2—5 avd. stadgas skola för
vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan under 31—
36 §§ meddelas.
31 §.
Fjärde huvudtiteln.
Armén, marinen och flygvapnet.
1. I fråga örn beställningshavare, som tillhör någon av lönegraderna Oa
1—5 eller Uo 1 eller 2 samt för vilken pensionsåldern vid den i 9 § 4 mom.
angivna tid inträder efter det beställningshavaren uppnått en levnadsålder
av 50 eller 55 år, skall gälla, i stället för vad i 8 § 3 mom. andra stycket stadgas,
att Kungl. Majit må, då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva
kvarstående i tjänst sammanlagt högst fem år efter pensionsålderns
inträde.
2. Beställningshavare som avses i militära avlöningsreglementet eller
manskapsavlöningsreglementet må, oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår
tillgodoräknas följande tid, nämligen
a) officer (musikdirektör), underofficer (musikunderofficer), högbåtsman
och flaggkorpral tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år inne
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
79
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
haft med tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap
vid försvarsväsendet, samt annan beställningshavare två tredjedelar av sådan
tid;
b) beställningshavare, som från reservstat övergått till beställning på aktiv
stat, den tid, varunder lian i beställning å reservstat fullgjort tjänstgöring,
ävensom av tid i övrigt, varunder beställningshavaren tillhört reservstaten,
den del Kungl. Maj:t bestämmer;
c) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvarsväsendet
eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av andra
graden eller marinläkarstipendiat, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i
sådan anställning; samt
d) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid
såsom lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid
försvarsväsendet.
Annan icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet än extra ordinarie
fänrik må, oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår tillgodoräknas
två tredjedelar av den tid, under vilken han efter fyllda 21 år innehaft med
tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet.
Vid tjänstårsberäkning enligt bestämmelserna i denna punkt skall i fråga
örn avdrag bestämmelsen i 17 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.
3. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär
personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension
pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill fyllda
70 år, örn han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder av
65 år, eller beställning tillhörande lönegraden Ob 4 eller Cb 2, och i annat fall
intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga
eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet ävensom vid sådan
övning eller större rustning, som till utrönande av arméns, marinens eller
flygvapnets krigsberedskap eller för utbildning av beväringens äldre årsklasser
eller landstormen eller eljest kan bliva särskilt anbefalld.
Erhåller pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,
då skyldigheten att kvarstå i reserven upphört, avsked från anställningen
i reserven, skall pensionen upphöra att utgå från och med månaden
näst efter den, varunder anställningen upphör.
Har pensionstagare, varom här är fråga, under tid då han är skyldig kvarstå
i reserven upphört att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt
tillstånd ingått i främmande makts krigstjänst, skall, ändå att avsked från
anställningen i reserven ej erhållits, pensionen upphöra att utgå från och
med månaden näst efter den, varunder pensionstagare!! förlorat svenskt medborgarskap
eller gått i främmande tjänst.
Där tjänstepension enligt vad här ovan sägs upphör all utgå, inträder i stället
rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 26—28 §§. I här avsett fall
80
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
utgör tjänstelivräntan, där ej sådant förhållande föreligger, varom i 28 §
3 mom. förmäles, en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall
skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande
större del, dock ej mera än två tredjedelar.
4. Har den som avgått från ordinarie beställning kommit i åtnjutande av
pension enligt gällande bestämmelser i fråga örn pensionering av försvarsväsendets
reserver av befäl och civilmilitär personal, är han icke berättigad
att erhålla tjänstelivränta.
32 §.
Femte huvudtiteln.
1 morn. Statens skyddshem.
För befattning såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem skola
tillämpas det tjänstepensionsavdrag och det tjänstepensionsunderlag, som enligt
7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.
2 mom. Statens sinnessjukhus.
För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tilllämpas
de tjänstepensionsavdrag och tjänstepensionsunderlag, som enligt
7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:
för överläkare av 3:e klass...................... A 28
» » » 2:a » A 29
» » » lia » A 30,
dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet,
tjänstepensionsavdraget skall utgöra 492 kronor och tjänstepensionsunderlaget
8,268 kronor.
3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.
För befattning såsom överläkare av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka
skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag och det tjänstepensionsunderlag,
som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.
4 mom. Länsstyrelserna.
1. För landshövding tillämpas en tjänstålder för hel pension av 20 år.
I fråga om avkortad pension för sådan tjänsteman skall gälla, i stället för
vad i 18 § sägs, att grundbeloppet skall motsvara tjänstepensionsunderlaget
minskat med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
20.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
81
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
2. Grundbeloppet av förtidspension enligt 13 § 2 mom. första stycket skall
för landshövding motsvara grundbeloppet av hel ålderspension men för tiden
intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara
minskat med V120 för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället
återstått till nämnda tidpunkt.
33 §.
Åttonde huvudtiteln.
Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna
för blinda, vårdanstalten för blinda med
komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma
samt de tekniska läroverken.
1. För lärare, som innehar rektorsbefattning, skall, oavsett bestämmelsen
i 6 § andra stycket, tjänstepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.
Angående tjänstepensionsavdrag i vissa fall för lärare, som tidigare innehaft
rektorsbefattning, stadgas i 4 punkten andra stycket här nedan.
2. För medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatta ordinarie tjänstemän
ävensom extra ordinarie befattningshavare vid här avsedda läroanstalter,
dock med undantag av maskinister, husmödrar, sjuksköterskor, översköterskor,
vaktmästare och eldare, inträder pensionsåldern vid utgången av det
kalenderhalvår, varunder den i 9 § avsedda levnadsåldern uppnås.
3. Beträffande innehavare av rektorsbefattning skall bestämmelsen i 24 §
1 mom. första stycket a) icke äga tillämpning.
I fråga om rektor, som innehar lärarbefattning, skall iakttagas,
a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension
för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 24 § 1 mom. första
stycket b) och c) samt 24 § 1 mom. tredje stycket stadgas, att tjänstemannen
jämväl är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt
b) att, där avgång samtidigt sker från båda befattningarna, allenast en
tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom att grundbeloppet av
pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det högsta av de för de särskilda
tjänsterna beräknade beloppen.
4. Övergår rektor, som innehar lärarbefattning, till sistnämnda befattning,
skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för denna finnes stadgat och skall
härvid bestämmelsen i 15 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.
Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under
minst 12 år i oavbruten följd, skola dock, där tjänstemannen inom viss av
Kungl. Majit fastställd tidpunkt anmäler sin önskan därom, med avseende
å tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag allt fortfarande tillämpas
de stadganden, som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet.
Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 78.
6
82
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
34 §.
Nionde huvudtiteln.
1 moni. Statens lantbruksingenjörer.
För befattning såsom lantbruksingenjör skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag
och det tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 §
2 mom. gälla för lönegraden A 26.
2 mom. Länsveterinärer.
För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag
och det tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom.
gälla för lönegraden A 24.
35 §.
Tionde huvudtiteln.
1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.
För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de tjänstepensionsavdrag och
tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för
nedan angivna lönegrader, nämligen
... , . ( tillhörande lönegraden A 7............. A 9
for lots 1 > * A 8............. A 10
I tillhörande lönegraden A 8..... A 10
» » A 9..... A 11
> » A 11..... A 13
» Överlots..................................... A 14.
2 mom. Navigationsskolorna.
I fråga om rektorsbefattning skola
de i 33 § meddelade bestämmelserna
äga motsvarande tillämpning.
2 mom. Navigationsskolorna.
Beträffande tid för inträdet av pensionsålder
för vissa tjänstemän samt
i fråga örn rektorsbefattning skola de
i 33 § meddelade bestämmelserna äga
motsvarande tillämpning.
36 §.
Affärsdrivande verk.
Statens järnvägar.
För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de tjänstepensionsavdrag
och tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 §
2 morn. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen
för lokeldare
lokförare
tillhörande lönegrad A 10
» » A 12
A 8
A 11
A 13.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
83
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
8 avd. Reglementets tillämplighet m. m.
37 §.
1 mom. Beträffande tjänsteman, vilken vid detta reglementes ikraftträdande
innehar ordinarie befattning, som i reglementet avses, skall såsom förutsättning
för reglementets tillämpning gälla, att tjänstemannen ej före viss av
Kungl. Majit fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han icke vill underkasta
sig reglementets villkor och bestämmelser.
2 mom. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara
pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka
i reglementet förmäles. Ordinarie tjänsteman är likväl icke skyldig underkasta
sig ändring av föreskrifterna i 7 § 2 och 3 mom. om beloppet av
tjänstepensionsavdrag, i 16 § 2 och 3 morn., 24 § 4 mom. och 25 § 4 mom.
örn beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 18—20 §§, 24 § 3 mom. första
stycket och 25 § 3 mom. första stycket om bestämmande av tjänstepensions
grundbelopp eller i 22 § örn rörligt tillägg, dock att sådan tjänsteman skall
vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent
eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader,
efter prövning av Kungl. Majit och riksdagen vidkännas minskning med
högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942. Reglementet skall dock, intill
dess annorlunda förordnas, icke tillämpas å innehavare av sådan ordinarie
eller extra ordinarie befattning såsom lärare i övningsämne, för vilken
årslönen i förekommande fall bestämmes genom ökning eller minskning av
det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet i enlighet
med föreskrifterna i 55 § 9 mom. 5 punkten b) civila avlöningsreglementet
eller motsvarande stadgande i civila icke-ordinariereglementet.
Vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra
att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.
Övergångsbestämmelser.
1. Reglementet skall icke äga tillämpning å tjänsteman vid statens järnvägar,
vilken övergått i statens järnvägars tjänst vid statens övertagande av
enskild järnväg eller bandel men vilken på grund av stadgandet i 2 § 1 mom.
d) civila tjänstepensionsreglementet varit undantagen från sistnämnda reglementes
tillämpning.
84
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
2. Vid beräkning av tjänstår för distriktsveterinär, vilken till följd av statens
övertagande av distriktsveterinärväsendet övergått i statens tjänst, skall
iakttagas, att de jämlikt 17 § beräknade tjänståren ökas med två år.
3. Reglementet skall äga tillämpning å den som före dess ikraftträdande
avgått från justitieråds- eller regeringsrådsämbete för tillträdande av befattning
eller fullgörande av uppdrag varom i 3 § 1 mom. förmäles, under förutsättning
att dylik befattning eller sådant uppdrag efter avgången innehafts
i oavbruten följd och alltjämt innehaves.
Reglementet äger ock tillämpning å ordinarie diplomatisk eller konsulär
tjänsteman, som före ikraftträdandet försatts i disponibilitet, under förutsättning
att tjänstemannen vid ikraftträdandet åtnjutit och sedermera alltjämt
åtnjuter exspektansarvode till belopp ej understigande det i reglementet
fastställda tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda
ordinarie befattningen.
Beträffande i denna punkt avsedd tjänsteman skall likväl gälla vad i 37 §
1 mom. reglementet stadgas med avseende å innehavare av ordinarie befattning.
4. Utan hinder av vad i 6 § stadgas skall tjänsteman, som omedelbart
före reglementets ikraftträdande varit underkastad bestämmelserna i civila
tjänstepensionsreglementet, vara befriad från skyldighet att vidkännas
tjänstepensionsavdrag eller åtnjuta nedsättning i sådant avdrag på sätt och
under villkor, som här nedan sägs.
Tjänsteman, som före ikraftträdandet av detta reglemente på grund av
stadgandena i 4 § civila tjänstepensionsreglementet eller i 5 punkten av de
till nämnda reglemente hörande övergångsbestämmelserna vunnit befrielse
från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag eller som enligt nämnda stadganden
skulle hava under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 vunnit befrielse
från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag, vare befriad från skyldighet
att vidkännas tjänstepensionsavdrag enligt detta reglemente från och med
dess ikraftträdande respektive från den tidpunkt, då berörda befrielse enligt
civila tjänstepensionsreglementet skulle hava inträtt.
Tjänsteman, som enligt omförmälda stadganden i civila tjänstepensionsreglementet
skulle hava vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden
1 juli 1943—30 juni 1945, skall, räknat från den tidpunkt då nämnda befrielse
skulle hava inträtt, åtnjuta nedsättning i honom enligt detta reglemente
åliggande tjänstepensionsavdrag med två tredjedelar, om befrielsen
skulle hava inträtt under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944, och eljest med en
tredjedel.
Vad i denna punkt stadgats skall icke äga tillämpning å den, som efter
reglementets ikraftträdande erhåller tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd
pensionsålder och som ej före pensionsålderns inträde vunnit befrielse
från avdragsskyldighet.
5. Utan hinder av bestämmelserna i 8 och 9 §§ skola stadgandena i 2
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
85
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
punkten övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet, i 3
punkten övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 15 juni 1939 (nr
371) om ändring i vissa delar av nämnda reglemente ävensom i 2 punkten
övergångsbestämmelserna till militära tjänstepensionsreglementet i tillämpliga
delar lända till efterrättelse jämväl i fråga om tjänsteman, som blir underkastad
detta reglemente.
6. Är den som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta enligt reglementet
tillika berättigad till särskild förmån av följande slag, nämligen pension
från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen
jämlikt stadgande i tidigare gällande författning rörande pensionering
av i statens tjänst anställd personal eller därmed jämförlig uppskjuten
pension från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa,
skall grundbeloppet av tjänstepensionen respektive tjänstelivräntans
belopp minskas med beloppet av nämnda förmån. Vid bestämmande av
det oreducerade grundbeloppet respektive livräntebeloppet skall i sådant fall,
ändå att annat följer av eljest tillämpliga bestämmelser, såsom tjänstår tillgodoräknas
all den tid, som lagts till grund för beräkning av sagda förmån.
Därest pensionsåldern för den i nästföregående stycke omförmälda förmånen
icke sammanfaller med den tidpunkt, från vilken tjänstepensionen eller
tjänstelivräntan enligt detta reglemente börjar utgå, eller ock är valfri, skall
i nästföregående stycke omförmäld minskning ske med det belopp, som enligt
de för beräkningen av förmånen gällande grunderna skolat utgå från och
med angivna tidpunkt.
7. Där hänsyn skall tagas till grundbelopp av tjänstepension eller, i andra
fall än i 9 punkten här nedan sägs, till tjänstepensionsunderlag enligt andra
tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, förstås med
grundbelopp respektive tjänstepensionsunderlag sammanlagda beloppet vid
indextalet 156 (juli 1914 = 100) av dels tjänstepensionen respektive tjänstepensionsunderlaget,
dels ock, i förekommande fall, pensionstillägg och pensionsförhöjning
samt procentuellt dyrtidstillägg.
8. Vid reglementets tillämpning å tjänsteman, som före civila tjänstepensionsreglementets
ikraftträdande övergått till tjänst med lägre pensionsunderlag
och för vilken jämlikt 7 punkten övergångsbestämmelserna till sistnämnda
reglemente skall gälla ett pensionsunderlag lika med det för den
lägre tjänsten fastställda underlaget, förhöjt med en tredjedel av skillnaden
mellan pensionsunderlagen för de båda tjänsterna, skall iakttagas, att tjänstepensionsunderlaget
icke må understiga sammanlagda beloppet av det enligt
civila tjänstepensionsreglementet gällande pensionsunderlaget och procentuellt
dyrtidstillägg därå motsvarande indexlalet 156 (juli 1914=100).
9. Därest vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 mom. andra stycket detta
reglemente hänsyn skall tagas till tjänstemans tjänstepensionsunderlag för
tid innan reglementet blev gällande för honom, skall därvid så anses, som
om för tjänstemannen gällt det tjänstepensionsunderlag, som enligt reglemen
-
86
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
tet är fastställt för den tjänst, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed
närmast jämförlig tjänst.
10. För den som omedelbart före reglementets ikraftträdande var underkastad
civila eller militära tjänstepensionsreglementet skall — i stället för
vad i 17 § 2 mom. och 31 § 2 punkten detta reglemente stadgas samt oavsett
vad 27 § 1 mom. andra stycket b) reglementet innehåller — med avseende
å beräkning av tjänstår för tid före ikraftträdandet gälla, att såsom
tjänstår må tillgodoräknas dels tid, varunder tjänstemannen varit underkastad
i 1 § 3 mom. andra stycket detta reglemente omförmälda tjänstepensionsbestämmelser,
i den omfattning sådan tid fått tillgodoräknas enligt
civila respektive militära tjänstepensionsreglementet med därtill hörande
övergångsstadganden, dels ock tid i övrigt, vilken han ägt räkna såsom
tjänstår tor pension respektive uppskjuten livränta antingen enligt civila
respektive militära tjänstepensionsreglementet med övergångsstadganden
eller ock enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser av nyssnämnt slag,
vilka han varit underkastad närmast före det angivna tjänstepensionsreglemente
blivit för honom gällande.
11. Beträffande ordinarie, medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatt
tjänsteman, för vilken före detta reglementes ikraftträdande civila tjänstepensionsreglementet
var gällande och vilken genom sistnämnda reglemente
blev underkastad strängare föreskrifter i fråga om för hel pension erforderligt
antal tjänstår än de å honom omedelbart dessförinnan tillämpliga stadgandena
härutinnan, skola vid bestämmandet av tjänstepensions grundbelopp
de tidigare gällande stadgandena i berörda hänseende lända till efterrättelse
under förutsättning att tjänstemannen alltjämt är innehavare av den tjänst,
som han vid civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande innehade.
12. Därest den, som vid reglementets ikraftträdande innehar ordinarie,
medelst förordnande för viss tid tillsatt befattning eller befattning såsom
chef för försäkringsinspektionen, avgår med tjänstepension enligt reglementet
utan att hava innehaft nämnda tjänst minst 12 år i oavbruten följd, skall
iakttagas, att tjänstepensionens grundbelopp icke må understiga det belopp,
vartill det skulle hava uppgått, om de bestämmelser alltjämt ägt tillämpning,
vilka varit gällande för tjänstemannen omedelbart före reglementets ikraftträdande.
Beträffande vad med pensions grundbelopp skall förstås länder
bestämmelsen i 7 punkten här ovan till efterrättelse.
13. Å lärare, som på grund av bestämmelserna i kungörelsen den 12 april
1935 (nr 145) med föreskrifter i fråga om pensionsrätten för vissa förutvarande
rektorer vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter efter rektorsförordnandes
upphörande kvarstår vid rektors pensionsrätt, så ock å förutvarande rektor,
för vilken jämlikt 24 § 4 mom. andra punkten civila tjänstepensionsreglementet
fortfarande tillämpas de stadganden med avseende å pensionsunderlag
och pensionsavdrag, som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet,
skola tillämpas det tjänstepensionsunderlag och det tjänstepensionsavdrag,
som i detta reglemente äro stadgade för vederbörande rektorstjänst.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
87
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
14. Därest för lärare, som vid ikraftträdandet för vederbörande läroanstalt
av avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr 873) för ordinarie
lärare vid statens undervisningsväsende innehade ordinarie befattning såsom
lärare i övningsämne, det enligt detta reglemente fastställda grundbeloppet av
pension skulle understiga den pension jämte dels, i förekommande fall, pensionstillägg
och pensionsförhöjning, dels ock procentuellt dyrtidstillägg motsvarande
indextalet 156 (juli 1914 = 100), som vid avgång från den av honom
vid avlöningsreglementets ikraftträdande innehavda tjänsten skulle hava utgått
enligt de för honom före övergången till civila tjänstepensionsreglementet
gällande pensionsbestämmelserna, skall det enligt detta reglemente fastställda
grundbeloppet ökas med belopp motsvarande skillnaden.
15. Lärare, som under tiden närmast före ikraftträdandet för vederbörande
läroanstalt av förenämnda avlöningsreglemente den 30 september 1937,
nr 873, innehade sådan med pensionsrätt enligt då gällande tjänstepensionsbestämmelser
ej förenad icke-ordinarie läraranställning, som till art och omfattning
kan anses hava motsvarat extra ordinarie befattning enligt de i anslutning
till avlöningsreglementet utfärdade avlöningsbestämmelserna för
icke-ordinarie lärare, äger, oavsett vad i 17 § detta reglemente samt 10 punkten
här ovan stadgas, såsom tjänstår tillgodoräkna före avlöningsreglementets
ikraftträdande förfluten tjänstetid, i den mån densamma fått tillgodoräknas
enligt de äldre tjänstepensionsbestämmelserna för ordinarie lärare.
88
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Bilaga A.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
Pensionsåldersförteckning tillhörande allmänna tjänstepensionsreglementet.
För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern
vid den i 9 § 4 mom. respektive 33 § 2 punkten angivna tid efter det befattningshavaren
uppnått nedan angivna levnadsålder.
Verk och befattningar
A. Civilförvaltningen.
lev
nads
ålder,
år
Verk och befattningar
Lev
nads
ålder,
år
Statens uppfostringsanstalt d Bona.
1. Civila verk i allmänhet.
Expeditionsvakt (expeditionsvakt, tilllika
gårdskarl; expeditionsvakt, tilllika
maskinist och eldare; vaktmästare;
vaktmästare, tillika portvakt)
............................
Förste expeditionsvakt (förste expeditionsvakt,
tillika portvakt; förste
vaktmästare; vaktmästare; vaktmästare
och maskinist; vaktmästare,
tillika automobilförare; vaktmästare,
tillika maskinist och eldare; vaktmästare,
tillika portvakt, maskinist
och planteringsvakt; vaktmästare,
tillika preparator; vaktmästare, tilllika
trädgårdsskötare; akademivaktmästare;
laboratorievaktmästare;
ränteri- och kontorsvaktmästare;
universitetsvaktmästare)..........
Kameralbiträde....................
Kontorist.........................
Förste kontorist...................
Kansliskrivare.....................
63
63
63
63
63
63
Eldare ........
Förste förman .
Maskinist.....
Uppsyningsman
63
63
63
63
Tredje huvudtiteln.
U trikesdepartemenlet.
Kanslist...................
63
Fjärde huvudtiteln.
Marinförvaltningen.
Andre kemist på övergångsstat
Kemist......................
Sjökarteverket.
Gravör.................
Ritare..................
63
63
63
63
Femte huvudtiteln.
Yrkesinspektionen.
2. Allmänna civilförvaltningen.
Andra huvudtiteln.
F ångvårdsstaten.
Yrkesmästare av 2:a klass
Överkonstapel...........
Uppsyningsman..........
Yrkesmästare av l:a klass
Assistent av 4:e klass ....
63
63
63
63
63
Yrkesunderinspektör.......
Yrkesinspektrisassistent.....
Assistent..................
Distriktsingenjör...........
Förste distriktsingenjör.....
Yrkesinspektris............
Skogs- och flottledsinspelctör
Yrkesinspektör............
63
63
63
63
63
63
63
63
Pensionsstyrelsen.
Värmeledningsskötare, tillika reparatör
63
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
89
Kungl. Maj.ts förslag:
Utskottets förslag:
Lev-
Lev-
Verk och befattningar
nada-
ålder,
Verk och befattningar
nads-
ålder,
år
år
Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö
och statens alkoholistanstalt därstädes.
Förste förman.....................
Yrkesmästare av 2:a klass..........
Uppsyningsman....................
Trädgårdsmästare..................
Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona
och statens alkoholistanstall därstädes.
Sjuksköterska på övergångsstat ....
Assistent av 4:e klass på övergångsstat
Statens alkoholistanslalt å Venngarn.
Förste förman.....................
Maskinist.........................
Statens alkoholistanstalt ä Haknäs.
Assistent av 4:e klass.............
Statens skyddshem.
Avdelningssköterska................
Lärarinna i hushållsgöromål........
Lärarinna i kvinnlig slöjd..........
Avdelningsföreståndarinna..........
Folkskollärarinna..................
Assistent..........................
Folkskollärare.....................
Föreståndarinna...................
Avdelningsföreståndare, tillika lärare
Avdelningsföreståndare, tillika redogörare
..........................
Medicinalstyrelsen.
Inspektris över sjuksköterskeväsendet
Statens bakteriologiska laboratorium.
Laboratoriebiträde.................
Maskinist.........................
Stallförman.......................
Preparator........................
Förste laboratoriebiträde...........
Statens sinnessjukhus.
Kontorspersonal:
Kassör.....................
Sjukvårdspersonal:
Sköterska..................
Översköterska..............
Förestånderska av 2:a klass .
Förestånderska av lia klass .
Uppsyningsman av lia klass
63
63
63
63
55
63
63
63
63
55
60
60
60
60
60
60
60
60
60
63
63
63
63
63
63
63
55
55
55
55
60
Ekonomipersonal:
Maskinmästare av 2:a klass
Maskinmästare av l:a klass ,
Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar.
Lärarinna.........................
Lärare............................
Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor.
Lärarinna i kvinnlig slöjd..........
Föreståndarinna...................
Statens anstalt för fallandesjuka.
Kontorspersonal:
Kassör........................
Sj ukvårdspersonal:
Sköterska.....................
Översköterska.................
Förestånderska av 2:a klass
Förestånderska av Isa klass
Landsfiskalerna.
Landsfiskal
Sjätte huvudtiteln.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Järnvägsinspektor..................
Luftfartsinspektör..................
Väginspektör......................
Byråchef och broinspektor..........
Byråchef och vägtrafikinspektör.....
Vägorganisationen i länen.
Vägingenjör.......................
Byggnadsstyrelsen.
Värmeledningsskötare, tillika reparatör
.............................
Maskinist.........................
Sjunde huvudtiteln.
Statistiska centralbyrån.
Biblioteksassistent...........
Tullstalen.
Lokaltullförvaltningen:
Tullvakt..............
Tillsyningsman........
Tulluppsyningsman.....
Tullkontorist..........
Tullöveruppsyningsman
63
63
60
60
60
60
63
55
55
55
55
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
90
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
Lev-
Lev-
Verk och befattningar
nads-
ålder,
år
Verk och befattningar
nads-
ålder,
år
Åttonde huvudtiteln.
Riksarkivet.
Eldare............................
Livrustkammaren.
Livrustmästare....................
Åldfru............................
Naturhistoriska riksmuseet.
Maskinist.........................
Preparator........................
Uppsyningsman....................
Domkapitlen och stiftsnåmnderna.
Skoglig personal hos stiftsnämnderna:
Stifts jägmästare.................
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Riksantikvarieämbetet m. m.:
Värmeledningsskötare, tillika reparatör
...........................
Statens historiska museum m. m.:
Preparator......................
Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan.
Portvakt..........................
Eldare............................
Musikaliska akademien med musikhögskolan.
Portvakt..........................
Uppsala universitet.
Biblioteket:
Maskinist.......................
Vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och
filosofiska fakulteterna:
Eldare, tillika biträdande vaktmästare
.......................
Trädgårdsmedhjälpare............
Underträdgårdsmästare...........
Maskinist.......................
Instrumentmakare...............
Preparator......................
Kansliet:
Portvakt........................
Drätselverket:
Maskinist.......................
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
Lunds universitet:
Biblioteket:
Eldare..........................
Vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och
filosofiska fakulteterna:
Trädgårdsmedhjälpare............
Underträdgårdsmästare...........
Preparator......................
Räntekammaren:
Eldare..........................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Vetenskapliga institutioner och inrättningar:
Preparator.
.....................
Kansliet:
Maskinist.......................
Karolinska sjukhuset.
Garnisonsavdelningarna:
Sjuksköterska...................
Sjukhuset i övrigt:
Sjukvårdspersonal:
Barnmorska...................
Sjuksköterska.................
Ekonomipersonal:
Reparatör.....................
Andre maskinist ...............
Trädgårdsmästare..............
Förste maskinist...............
Maskinmästare.................
Administrations- och kontorspersonal:
Kassör.
.......................
Serafimerlasarettet.
S j ukvårdspersonal:
Sjuksköterska...................
Ekonomipersonal:
Reparatör.......................
Snickare........................
Trädgårdsmästare................
Maskinist.......................
Maskinmästare...................
Administrations- och kontorspersonal:
Kassör..........................
63
63
63
63
63
63
63
55
55
55
63
63
63
63
63
63
55
63
63
63
63
63
63
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
91
Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:
Lev-
Lev-
Verk och befattningar
nads-
ålder,
Verk och befattningar
nads-
ålder,
år
år
Tekniska högskolan.
Statens biografbyrå.
Reparatör.........................
63
Maskinist, tillika vaktmästare.......
63
63
63
Maskinist.........................
63
Verkmästare......................
Kassör............................
63
Chalmers tekniska högskola.
Gymnastiska centralinstitutet.
Eldare, tillika gårdskarl............
63
Lärarinna i fysisk fostran..........
60
Maskinist.........................
63
Lärare i fysisk fostran..............
60
Högre lärarinneseminariet.
Nionde huvudtiteln.
Lärarinneseminariet:
Lärare i gymnastik med lek och
Lantbruksstyrelsen.
63
idrott .........................
63
Kassör............................
Lärare i musik..................
övningsskollärare................
63
63
Statens växtskyddsanstalt.
Maskinist och vaktmästare.........
63
De allmänna läroverken.
Lärare i gymnastik med lek och idrott
63
Lanlbrukshögskolan.
Lärare i musik.....................
63
Snickare..........................
63
Maskinist.........................
63
Folkskoleseminarierna.
Trädgårdsmästare..................
63
övningsskollärare..................
Lärare i gymnastik med lek och idrott
Lärare i musik.....................
63
63
63
Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårds institut.
Eldare ............................
63
Smäskoleseminarierna.
Ämneslärare på övergångsstat......
60
Flyinge hingstdepå och stuteri.
60
övningsskollärare..................
63
Beridare..........................
Lärare i gymnastik med lek och idrott
Lärare i musik.....................
63
63
Strömsholms hingstdepå.
Beridare..........................
60
Läroanstalterna för blinda.
Sjuksköterska.....................
55
Veterinärhögskolan.
63
Maskinist.........................
63
Port- och telefonvakt..............
Kvinnlig lärare i kunskapsämne.....
60
Sjukvårdare.......................
63
övriga lärare......................
63
Fodermarsk.......................
63
Ladugårdsförman..................
63
Vårdanstalten för blinda med
Maskinist.........................
63
komplicerat lyte.
Verkmästare.......................
63
Översköterska.....................
55
Maskinist.........................
63
Statens veterinärbakleriologiska anstalt.
Lärarinna i slöjd..................
60
Stallförman.......................
63
Lärarinna i kunskapsämne..........
60
Statens centrala frökontrollanstalt.
Läroanstalterna för dövstumma.
Laboratoriebiträde.................
63
Sjuksköterska.....................
55
Skogshögskolan.
Maskinist.........................
63
60
63
övriga lärare......................
63
Trädgårdsmästare och preparator ....
63
92
Bankoutskottets utlåtande Nr 78,
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Lev-
Lev-
Verk och befattningar
nads-
ålder,
år
Verk och befattningar
nads-
ålder,
år
Statens skogsförsöksanstalt.
Tryckeriförman....................
63
63
Laboratoriebiträde.................
63
Postexpeditör......................
Förrådsmästare....................
63
Lantmäteristyrelsen.
Förste postexpeditör...............
63
Arkivbiträde......................
Rikets allmänna kartverk.
63
Stationsmästare av klass 6.........
Transportmästare..................
63
63
Flygfotograf.......................
Gravör............................
63
63
Telegraf v erket.
Lokaltelefonist.....................
55
Lappfogdarna.
Landstelefonist....................
55
Lappfogde........................
60
Stationsbiträde....................
63
Förste stationsbiträde..............
63
Tionde huvudtiteln.
Rikstelefonist......................
55
Förrådsförman.....................
63
Sveriges geologiska undersökning.
Inkasserare........................
63
Preparator........................
63
Kassör............................
63
Statens provningsanstalt.
Instrumentmakare.................
Stationsförman....................
63
63
63
63
Telegrafexpeditör..................
Förrådsmästare....................
Förste kassör......................
63
63
63
Förste laboratoriebiträde...........
Verkmästare......................
Förste telegrafexpeditör............
63
Lotsstyrelsen.
Förste vaktföreståndare............
63
Registrator........................
63
Ritare............................
63
Byggmästare......................
63
Verkstadsmästare..................
63
Verkmästare......................
63
Linjemästare......................
63
Fyringenjör.......................
63
Verkmästare......................
63
Lots- och fyrstaten.
Statens järnvägar.
Distriktsbefäl och personal å distrikts-
Portvakt..........................
63
expeditionerna:
Förrådsförman.....................
63
Expeditionsbiträde...............
63
Förste portvakt...................
63
Distriktsfyrmästare...............
63
Trädgårdsförman...................
63
Lotspersonal:
Stallförman.......................
63
Överlots........................
63
Stationsmästare av klass 7.........
63
Fyrpersonal:
Vagnförman.......................
63
Fyrmästare å 2:a klass fyr.......
63
Verkstadsförman...................
63
Fyrmästare å l:a klass fyr.......
63
Förrådsmästare....................
63
Personal å tjänstefartyg:
Förste kansliskrivare...............
63
Befälhavare.....................
63
Stationsmästare av klass 6.........
63
Patent- och registreringsverket.
Trädgårdsmästare..................
63
63
Vagngårdsmästare..................
63
Eldare och maskinist...............
Ledningsmästare...................
63
Ritare............................
63
3. Statens affärsdrivande verk.
Stationsmästare av klass 5.........
63
Överbanmästare...................
63
Postverket.
Stationsmästare av klass 8.........
63
Statens vattenfallsverk.
Stationsmästare av klass 7.........
63
Förrådsförman.....................
63
Bokbinderiförman..................
63
Muddermästare....................
63.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
93
Kungl. Majlis förslag:
Utskottets förslag:
Verk och befattningar
Slussmästare..................
Befälhavare å bogserbåt........
Förrådsmästare................
Förste kansliskrivare...........
Kassör........................
Trädgårdsmästare..............
Byggmästare..................
Förste maskinist...............
Reparationsmästare............
Verkstadsmästare..............
Maskinmästare................
Mätaretekniker................
Ritare........................
Stationsmästare................
Övermontör...................
Driftverkmästare..............
Domänverket.
Assistent......................
Skogsingenjör.................
Skogstaxator..................
Jägmästare....................
Skogsskoleföreståndare..........
Byrådirektör..................
Överjägmästare................
B. Försvarsväsendet,
1. Armén.
Löjtnant vid intendenturkåren .
Musikdirektör................
Kapten vid fälttygkåren......
Kapten vid fortifikationskåren .
Kapten vid intendenturkåren ..
Poliskonstapel................
Polisöverkonstapel............
Poliskommissarie..............
Bataljonsveterinär............
Bataljonsläkare...............
Regementsveterinär...........
Regementsläkare..............
Fältveterinär.................
Lev-
nads-
ålder,
år
Verk och befattningar
Lev-
nads-
ålder,
år
63
60
63
Överfältläkaren....................
60
63
Överfältveterinären................
60
63
63
2. Marinen.
63
63
Musikdirektör.....................
55
63
Officer vid marinintendenturkåren,
63
annan än kommendör............
60
63
Kommendör vid marinintendentur-
65
uo
63
Underofficer av 2. graden..........
55
63
Flaggunderofficer..................
55
63
Polisöverkonstapel, tillika poliskorn-
60
63
Mariningenjör av 2. graden.........
60
Marinläkare av 1. graden, annan än
sjukhusläkare....................
60
60
Mariningenjör av 1. graden.........
60
63
Specialingenjör av 3. graden........
60
63
Förste mariningenjör...............
60
163
Specialingenjör av 2. graden........
60
63
Marindirektör av 2. graden.........
60
63
Specialingenjör av 1. graden........
60
63
Marindirektör av 1. graden.........
60
3. Flygvapnet.
Kapten i intendenturbefattning.....
55
Major i intendenturbefattning.......
60
55
Överstelöjtnant i intendenturbefatt-
55
60
55
Chefen för flygkrigsskolan..........
55
55
Chef för flygflottilj................
55
55
Verkmästare av 2. klassen..........
60
55
Verkmästare av 1. klassen..........
60
55
Flygläkare av 1. graden............
60
60
Flygingenjör av 3. graden..........
60
60
Flygingenjör av 2. graden..........
60
60
Flygingenjör av 1. graden..........
60
60
Flygdirektör av 2. graden..........
60
60
Flygöverläkaren...................
60
60
Flygdirektör av 1. graden..........
60
För jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen: 65 år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
94
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Bilaga B.
Kungl. Majlis förslag:
Utskottets förslag:
Tjänståldersförteckning tillhörande allmänna tjänstepensionsreglementet.
För följande ordinarie befattningar skall det i 18 och 25 §§ avsedda, för
hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25.
Verk och befattningar
A. Civilförvaltningen.
1. Allmänna civilförvaltningen.
Andra huvudtiteln.
Statens uppfostringsanstalt d Bona.
Lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare
Fjärde
huvudtiteln.
Försvarsstaben.
Föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet
Försvarsväsendets
kemiska anstalt.
Professor
Femte huvudtiteln.
Yrkesinspektionen.
Yrkesunderinspektör
Statens tvångsarbetsanstalt d Svartsjö och
statens alkoholistanstalt därstädes.
Lantbruksinspektor
Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och
statens alkoholistanstalt därstädes.
Sjuksköterska på övergångsstat
Statens alkoholislanstalt d Venngarn.
Lantbruksinspektor
Statens skyddshem.
Avdelningssköterska
Verk och befattningar
Provinsialläkarstalen.
Provinsialläkare
Förste provinsialläkare
Statens sinnessjukhus.
Sjukvårdspersonal:
Sköterska
Översköterska
Förestånderska av 2:a klass
Förestånderska av l:a klass
Statens anstalt för fallandesjuka.
Sj ukvårdspersonal:
Sköterska
Översköterska
Förestånderska av 2:a klass
Förestånderska av lia klass
Barnmorskelåroanstalterna.
Överlärare
Åttonde huvudtiteln.
Naturhistoriska riksmuseet.
Professor och avdelningsföreståndare
Statens etnografiska museum.
Professor och föreståndare
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.
Föreståndare för skolan för grafisk konst,
tillika lärare i grafisk konst
Föreståndare för institutet för materialkunskap,
tillika lärare i materialkunskap
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
95
Kungl. Maj.ts förslag:
Utskottets förslag:
Verk och befattningar
Verk och befattningar
Professor, tillsatt medelst fullmakt
Professor, tillsatt medelst förordnande för
begränsad anställningstid
Läroanstalterna för blinda.
Sjuksköterska
Musikaliska akademien med musikhögskolan.
Lärare
Vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte.
Översköterska
Sekreterare
Uppsala universitet.
Läroanstalterna för dövstumma.
Sjuksköterska
Fogde
Observator
Lärare i medicinsk radiologi
Laborator
Prosektor
Professor
Gymnastiska centralinstitutet.
Lärarinna i fysisk fostran
Lärare i fysisk fostran
Professor i kroppsövningarnas fysiologi och
hygien
Lunds universitet.
Nionde huvudtiteln.
Föreståndare för den zoologiska institutio- nens entomologiska avdelning
Observator
Lärare i medicinsk radiologi
Professor
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Statskonsulenterna.
Statskonsulent i boskapsskötsel
Statskonsulent i får- och getskötsel
Statskonsulent i svinskötsel
Statskonsulent i mejerihushållning på över- gångsstat
Laborator
Prosektor
Professor
Statens växtskyddsanstalt.
Avdelningsföreståndare
Tandläkarinstitutel.
Lärare
Lantbrukshögskolan.
Professor
Karolinska sjukhuset.
Garnisonsavdelningarna:
Sjuksköterska
Sjukhuset i övrigt:
Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut.
Professor
Sjukvårdspersonal:
Barnmorska
Sjuksköterska
Veterinärhögskolan.
Professor
Serafimerlasarettet.
S j ukvårdspersonal:
Statens centrala frökontrollanstalt.
Föreståndare
Sjuksköterska
Farmacevliska institutet.
Professor
Skogshögskolan.
Lektor på övergångsstat
Professor
Tekniska högskolan.
Professor
Statens skogsförsöksanstall.
Avdelningsföreståndare
Chalmers tekniska högskola.
Professor
Lappfogdarna.
Lappfogde
96
Bankoutskottets utlåtande Nr 78,
Kungl. Maj.ts förslag:
Verk och befattningar
Tionde huvudtiteln.
Bergsstaten.
Gruvingenjör
Bergmästare
Sprängämnesinspektionen.
Sprängämnesinspektör
Statens elektriska inspektion.
Assistent
Statsinspektör över elektriska starkströmsanläggningar
KSåffiffP
Fartygsinspektionen.
Andre fartygsinspektör
Förste fartygsinspektör
2. Statens affärsdrivande verk.
Telegrafverket.
Lokaltelefonist
Landstelefonist
Rikstelefonist
B. Försvarsväsendet.
1. Armén.
Fänrik
Löjtnant, annan än vid intendenturkåren
Kapten, annan än vid fälttygkåren, fortifikationskåren
och intendenturkåren
Ryttmästare
Sergeant
Musiksergeant
Fanjunkare
Styckjunkare
Musikfanj unkare
Utskottets förslag:
Verk och befattningar
Musikstyckjunkare
Poliskonstapel
Polisöverkonstapel
Bataljonsläkare
Regementsläkare
Fältläkare
Överfältläkaren
2. Marinen.
Fänrik, annan än vid marinintendenturkåren
Löjtnant, annan än vid marinintendenturkåren
Kapten,
annan än vid marinintendenturkåren
Flaggkorpral
Mariningenjör
av 2. graden
Marinläkare av 1. graden
Mariningenjör av 1. graden
Specialingenjör av 3. graden
Förste mariningenjör
Specialingenjör av 2. graden
Marindirektör av 2. graden
Specialingenjör av 1. graden
Förste marinläkare
Marindirektör av 1. graden
3. Flygvapnet.
Fänrik
Löjtnant
Kapten, annan än i intendenturbefattning
Sergeant
Fanjunkare
Flygläkare av 1. graden
Flygingenjör av 3. graden
Flygingenjör av 2. graden
Flygingenjör av 1. graden
Flygdirektör av 2. graden
Flygöverläkaren
Flygdirektör av 1. graden
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
97
Bilaga B.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Förslag
till
reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet).
1 avd. Allmänna bestämmelser.
1 §■
1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:
a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad allmänna
tjänstepensionsreglementet, så ock innehavare av beställning å reservstat vid
försvarsväsendet;
b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension enligt
allmänna tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension; samt
c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit
underkastad detta reglemente, avgått ur statens tjänst utan rätt att för den
vid avgångstillfället innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension
varom under b) förmäles, under förutsättning att tjänstemannen under
sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda
tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket
här nedan förmäles.
Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då tjänstemannen
efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt
som nyss sagts.
2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall i fråga om tillämpningen av
detta reglemente gälla,
a) att där beträffande förutvarande justitieråd eller regeringsråd eller beträffande
tjänsteman, som försatts i disponibilitet, på grund av bestämmelserna
i 3 § 1 eller 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skall i tjänstepensionshänseende
så anses, som örn tjänstemannen alltjämt kvarstode i
tjänsten, jämväl detta reglemente skall å honom tillämpas så som om han
alltjämt vore innehavare av befattningen, med iakttagande härvid av att
stadgandet i 3 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skall äga motsvarande
tillämpning;
b) att där befattnings- eller beställningshavare övergår till anställning,
vilken är förenad med tjänstepensionsrätt som i 3 mom. tredje stycket här
nedan sägs men ej med sådan familjepensionsrätt varom i nämnda författningsrum
förmäles, och sådant fall ej är för handen som under a) sågs,
delta reglemente skall å tjänstemannen äga tillämpning så som örn han alltjämt
innehade den förra befattningen, safrand han icke inom en manad flan
det han tillträder den nya anställningen i den ordning, Kungl. Maj:t bestäm
H
i hang lill riksdagens protokoll 19il. 8 sami. Nr 78. 1
98
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
mer, anmäler att han i stället vill underkasta sig föreskrifter, som gälla rörande
familjepension för sistnämnda anställning;
c) att pension enligt § 103 regeringsformen vid tillämpning av detta reglemente
likställes med pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet;
samt
d) att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under 1
mom. c) förmäles, likställes dels den som efter erhållet avsked från beställning
vid försvarsväsendet kvarstår såsom lönlös över stat, dels ock den som
erhållit pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet men på grund av
vad i 14 § 2 mom. andra stycket eller i 31 § 3 punkten nämnda reglemente
stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.
3 mom. Vad i detta reglemente sägs örn tjänst eller befattning samt om
tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga
delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvarsväsendet
samt sådan förutvarande befattnings- eller beställningshavare, som
i 1 mom. b) eller c) avses.
Vad i reglementet sägs örn tjänste- eller familjepensionsbestämmelser
skall, där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,
antagna av Kungl. Majit och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser
för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen
eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens
verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser
örn pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär
personal.
Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås
pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.
2 §•
1 mom. I 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman har att vidkännas familjepensionsavdrag
enligt bestämmelserna i detta reglemente.
Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken
reglemente! äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller
familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i
reglementet.
Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av
Kungl. Majit.
2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,
nämligen
efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,
frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt
arvsberättigat barn, vilket ej uppnått 19 års ålder.
Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga örn make, att äktenskapet
icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av
60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren
fyllt 50 år.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
99
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att
till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga
avtal örn sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans
under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens
hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med
hänsyn till omständigheterna finnes skäligt, förordna, att maken skall vara
berättigad till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.
Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, örn skyldighet att utgiva
underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller
den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med
laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.
3 §•
Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt enligt
bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall
familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma
meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 18 § 1 mom.
meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande av förmåner.
Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie
tjänst som för icke-ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande
av den ordinarie tjänstens utövande, må dock endast en familjepension
eller en familjelivränta utgå.
4 §.
1 mom. Prövning av fråga örn rätt alt komma i åtnjutande av familjepension
eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till
beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterlevande
till tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och
beträffande efterlevande till annan tjänsteman av statskontoret.
Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas de till förmånen berättigade.
2 avd. Om familjepensionsavdrag.
5 §•
Från och med den dag, då i 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman blir
underkastad reglementets bestämmelser, intill dess avgång ur tjänst äger
runi skall tjänstemannen tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag.
Innehar tjänsteman samtidigt mer än en befattning med pensionsrätt enligt
reglementet, verkställes pensionsavdrag i varje sådan befattning, dock
100
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande innehar
icke-ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda
befattning.
6 §•
1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i
2—4 mom. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft
under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.
Där ordinarie tjänst nedflyttats till lägre lönegrad eller familjepensionsavdraget
för ordinarie befattning eljest nedsatts, skall nedsättningen likväl
icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade
befattningen.
Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning
beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats
till tjänst med lägre familjepensionsavdrag.
2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,
skola, där ej annat följer av stadgandet i 5 morn., familjepensionsavdragen
för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna
angivas:
A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsregiementet.
Löneplan
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
A
1.
72
13
153
25
306
2
75
14
162
26
327
3
78
15
171
27
348
4
81
16
180
28
369
5
87
17
192
29
390
6
93
18
204
30
411
7
99
19
219
31
435
8
108
20
219
32
456
9
117
21
234
33
474
10
126
22
249
34
495
11
135
23
267
12
144
04
“i*
285
B
1
435
2
504
3
576
C
1
282
7
414
13
618
2
294
8
435
14
627
3
309
9
465
15
627
4
348
10
504
16
669
5
399
11
543
17
669
6
399
12
606
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
101
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Löneplan
Lönegrad
Familj e- pensions- avdrag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
D
—
348
E
i
309
6
348
11
399
2
330
7
348
12
399
3
330
8
348
13
399
4
330
9
348
14
399
5
330
10
399
.
F
—
234
B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.
Löneplan
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
Lönegrad
Familj e- pensions- avdrag
kronor
Oa
1
123
3
267
5
366
2
192
4
324
6
435
Ob
1
474
3
576
2
504
4
618
UO
1
132
2
153
3
171
Ca
1
72
11
135
21
234
2
75
12
144
22
249 |
3
78
13
153
23
267
4
81
14
162
24
285
5
87
15
171
25
306
6
93
16
180
26
327
7
99
17
192
27
348
8
108
18
204
28
369
9
117
19
219
29
390
1
10
126
20
219
30
411
Cb
1
435
2
465
3
576
C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.
Familj e-
Löneplan
Lönegrad
pensions-
avdrag
kronor
Mb
1
90
2
102
102
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Majlis förslag: Utskottets förslag:
D. Extra ordinarie befattningar.
Löneplan
Lönegrad
Familje-
penslons-
avdrag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
avdrag
kronor
Eo, MEo
1
69
11
126
21
219
2
72
12
135
22
234
3
75
13
144
23
249
4
78
14
153
24
267
5
81
15
162
25
285
6
87
16
171
26
306
7
93
17
180
27
327
8
99
18
192
28
348
I
9
108
19
204
29
369
10
117
20
204
30
390
Oc
1
102
Ek
1
69
4
69
7
69
2
69
5
69
8
72
3
69
6
69
u
1
69
2
69
För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,
som finnes uppförd a av Kungl. Maj :t fastställd personalförteckning,
utgör familjepensionsavdraget för år räknat det belopp, som enligt vad ovan
sägs gäller för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen,
dock skall pensionsavdraget för andra tjänstemän med lön enligt
löneplan C civila avlöningsreglementet än cheferna för ifrågavarande inspektioner
utgöra 411 kronor.
För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet
utgör familjepensionsavdraget det belopp, som gäller för
motsvarande ordinarie tjänstemän.
3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie
tjänstemän utgöra familjepensionsavdragen för år räknat:
för justitieråd och regeringsråd 669 kronor,
för landshövding 669 kronor,
för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,
det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,
för annan förordnad professor vid konsthögskolan det belopp, som enligt
2 mom. gäller för lönegraden A 24,
för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 435 kronor,
för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska
institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,
Bankoutskottets utlåtande Nr 78-
103
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska
avdelning 327 kronor,
för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,
det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,
samt
för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet det belopp, som enligt 2
mom. gäller för lönegraden A 26.
I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.
Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen skall anses med avseende
å familjepensionsavdrag tillhöra eller ock fastställa särskilt familjepensionsavdrag.
A mom. För nedan angivna beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet
skola tillämpas följande familjepensionsavdrag för år:
för generalmajor 576 kronor,
för överste, till vilken icke omedelbart före överflyttningen till reservstat
utgått lön enligt löneplan Ob, 435 kronor,
för major 324 kronor,
för fältläkare 369 kronor, samt
för regementsläkare 327 kronor.
För underofficer, som övergått till reservstat från beställning såsom furir
å aktiv stat, tillämpas ett familjepensionsavdrag för år av 69 kronor.
I fråga om annan beställningshavare å reservstat tillämpas det familjepensionsavdrag,
som vid tiden för överflyttningen till reservstat varit för honom
gällande.
5 mom. För tjänsteman, som av annan anledning än offentligt uppdrag
erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag å
lönen, så ock för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid
skall vidtagas en mot nedsättningen eller avkortningen svarande minskning
av familjepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat,
som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till närmast
högre sålunda delbara tal.
3 avd. Om familjepension.
1 kap. Tjänstemän i allmänhet.
Gemensamma bestämmelser.
7 §•
1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer
efterlevande till
a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial;
-
104
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch
fondinspektionen samt sparbanksinspektionen; ävensom
c) innehavare av beställning å reservstat vid försvarsväsendet;
allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i
tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt
allmänna tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension.
2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera
familjepensionsberättigade stadgas i 9 § 3 mom. och 13 § 4 mom.
8 §.
1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.
2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen
näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till barn
som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet
fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren
avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning,
till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.
3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet likväl
obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående
pensionsbelopp.
Familjepensionens grundbelopp.
9 §•
1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes
enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett
vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom
stadgas i 10 §.
2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,
att det motsvarar,
a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade
utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;
b)
då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
105
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och
eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt
c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet
ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med
20 procent för varje ytterligare barn.
Sker efter familj epensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade,
skall med tillämpning av de i nästföregående stycke
angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen att
tillämpas från och med den i 8 § 2 morn. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt
inträtt eller upphört.
3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på
varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,
att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt
barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent
av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt
jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som
motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen
återstoden,
samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande
make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive
barnen äga taga lika del.
Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning örn pension,
till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han enligt
här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.
10 §.
1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgande^
i 2—4 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som
enligt föreskrifterna i 11 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår,
varom förmäles i 12 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår
till minst 30 eller, i fråga örn tjänst beträffande vilken för hel tjänstepension
erfordras 25 tjänstår, till minst 25, skall familjepensionstalet motsvara
familjepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, skall
familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/120
respektive ''/ioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
30 refhektive 25.
Vad i nästföregående stycke stadgas i fråga om tjänst, beträffande vilken
för hel tjänstepension erfordras 25 tjänstår, skall äga tillämpning vid bestämmande
av familjepensionstalet för innehavare av beställning å reservstat såsom
fältläkare, regementsläkare, kompaniofficer annorstädes än vid fälttygkåren,
fortifikationskåren eller intendenturkåren eller såsom underofficer vid
armén eller flygvapnet.
106
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,
familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår,
må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före ändringen
innehade tjänsten likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava
beräknats, därest ändringen icke ägt rum.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie
tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst.
3 mom. Har den avlidne tjänstemannen tidigare innehaft med familjepensionsrätt
förenad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid,
eller befattning av det slag, som i 14 § c) detta reglemente avses, och åtnjöt
han icke tjänstepension för nämnda befattning, skall — såframt tjänstemannen
innehaft befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande
av tjänstepension för densamma, örn avgången från befattningen skett på
hans egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens
tjänst — vid bestämmande av familjepensionstalet iakttagas, att detsamma
icke må understiga familjepensionstalet för den tidigare innehavda tjänsten,
beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde vid förordnandets
upphörande.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där den avlidne tjänstemannen
tidigare innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i
14 § b), under tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas,
eller annan med familjepensionsrätt förenad befattning vid inträdet
av för densamma stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjöt
tjänstepension för den tidigare innehavda befattningen.
4 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en
familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta
av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.
Ägde den avlidne tjänstemannen familjepensionsrätt enligt detta reglemente
för särskilda icke-ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning
i tjänstgöringstiden, må familjepensionstalen sammanlagt icke överstiga det
högsta av famiijepensionsunderlagen för tjänsterna. Härav föranledd minskning
fördelas lika å de särskilda familjepensionstalen.
5 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas
till närmast högre sådant tal.
11 §•
1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt
2—4 mom. gäller för den famiijepensionsberättigande befattning tjänstemannen
innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått
med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.
2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan, utgöra
famiijepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda
lönegraderna angivas:
Bankoutskottets utlåtande Nr 78-
107
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.
Löneplan
•
Lönegrad
Familje-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Familj e- pensions- underlag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
underlag
kronor
A
1
828
13
1,392
25
2,436
2
864
14
1,452
26
2,532
3
888
15
1,548
27
2,640
4
924
16
1,644
28
2,736
5
960
17
1,752
29
2,832
6
996
18
1,848
30
2,928
7
1,020
19
1,944
31
3,036
8
1,056
20
1,944
32
3,096
9
1,128
21
2,040
33
3,156
10
1,188
22
2,148
34
3,? 28
11
1,260
23
2,244
12
1,320
24
2,340
B
1
3,036
2
3,264
3
3,492
D
—
2,640
F
—
2,040
B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.
Löneplan
Lönegrad
Familje-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
underlag
kronor
Oa
i
1,176
3
2,232
5
2,724
2
1,752
4
2,520
6
3,036
Ob
1
3,156
2
3,264
3
3,492
UO
1
1,224
2
1,392
3
1,548
Ca
1
828
11
1,260
21
2,040
2
864
12
1,320
22
2,148
3
888
13
1,392
23
2,244
4
924
14
1,452
24
2,340
5
960
15
1,548
25
2,436
6
996
16
1,644
26
2,532
1
7
1,020
17
1,752
27
2,640 i
8
1,056
18
1,848
28
2,736
9
1,128
19
1,944
29
2,832
10
1,188
20
1,944
30
2,928
Cb
1
3,036
3
3,492
108
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.
Familje-
Löneplan
Lönegrad
pensions-
underlag
kronor
Mb
1
2
984
1,032
D. Extra ordinarie befattningar.
Löneplan
Lönegrad
Familje-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Familje-
pensions-
underlag
kronor
Eo, MEo
i
792
11
1,188
21
1,944
2
828
12
1,260
22
2,040
3
864
13
1,320
23
2,148
4
888
14
1,392
24
2,244
5
924
15
1,452
25
2,340
6
960
16
1,548
26
2,436
7
996
17
1,644
27
2,532
8
1,020
18
1,752
28
2,640
9
1,056
19
1,848
29
2,736
10
1,128
20
1,848
30
2,832
Oc
1
1,032
Ek
1
792
4
792
7
792
2
792
5
792
8
828
3
792
6
792
u
1
792
2
792
1
För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,
som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,
utgör familjepensionsunderlaget det belopp, som enligt vad ovan sägs gäller
för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller,
vad angår tjänsteman med lön enligt löneplan G civila avlöningsreglementet,
2,928 kronor.
För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet
tillämpas de familjepensionsunderlag, som gälla för motsvarande
ordinarie tjänstemän.
3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie
tjänstemän skola gälla följande familjepensionsunderlag:
för justitieråd och regeringsråd 4,020 kronor,
för landshövding 4,020 kronor,
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
109
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 3,036 kronor, samt
för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska
institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,
observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska
avdelning 2,532 kronor.
I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.
Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende å familjepensionsunderlag
skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt familjepensionsunderlag.
A mom. För nedan angivna beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet
skola tillämpas följande familjepensionsunderlag:
för generalmajor 3,492 kronor,
för överste, till vilken icke omedelbart före överflyttningen till reservstat
utgått lön enligt löneplan Ob, 3,036 kronor,
för major 2,520 kronor,
för fältläkare 2,736 leonor, samt
för regementsläkare 2,532 kronor.
För underofficer, som övergått till reservstat från beställning såsom furir
å aktiv stat, tillämpas ett familjepensionsunderlag av 792 kronor.
I fråga örn annan beställningshavare å reservstat tillämpas det familjepensionsunderlag,
som vid tiden för överflyttningen till reservstat varit för
honom gällande.
12 §.
Såsom tjånstår räknas vid bestämmande av familjepension
a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,
b) lid, under vilken beställning å reservstat vid försvarsväsendet innehafts,
ävensom tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet
för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av
stadgandet under a), samt
c) tid, som från dödsfallet eller avgången ur tjänst må hava återstått till
pensionsålderns inträde, dock att sådan tid ej må räknas såsom tjänstår
för befattningshavare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.
Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistförflutna
åren före dödsfallet eller avgången ur tjänst överstiger eller understiger
motsvarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet
under c) iakttagas, att där omförmäld tid ökas respektive minskas med så
stor del, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan överskottet respektive
underskottet i tjänstår och å andra sidan anställningstiden. Vid beräkning
av tjänstår skall härvid allenast tagas i betraktande tid, varunder
innehafts med tjänstepensionsrätt förenad anställning; motsvarande anställningstid
beräknas i förekommande fall med avdrag, som i 17 § 1 mom. andra
stycket allmänna tjänstepensionsreglementet avses.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag:
Utskottets förslag:
Rörligt tillägg.
13 §.
1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt
reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tilllägg
under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt vederbörliga
avlöningsreglementen gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie
och extra ordinarie tjänstemän vid den civila och militära statsförvaltningen.
2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å
däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.
3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.
A mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade
skall vad i 9 § 3 mom. stadgas örn fördelning av
grundbelopp äga motsvarande tillämpning. %
2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.
14 §.
Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande
till
a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;
b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad
anställningstid; samt
c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt
sparbanksinspektionen,
allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i
tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt
allmänna tjänstepensionsreglementet.
15 §.
1 mom. Beträffande familjepension åt efterlevande till befattningshavare,
som avses i detta kapitel, skola bestämmelserna i 8—10 samt 12 och 13 §§
äga motsvarande tillämpning.
Härvid skall likväl iakttagas,
a) att familjepensionstalet i fråga örn tjänsteman, som avses i 14 § a) eller
c), skall motsvara, där antalet tjänstår uppgår till minst 20, familjepensionsunderlaget
samt, där tjänstårens antal är mindre, underlaget minskat med
7.o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20;
b) att vid tillämpning av bestämmelserna i 10 g 1 mom. beträffande tjänsteman,
varom i 14 § b) förmäles, det för hel tjänstepension erforderliga an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
lil
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
talet tjänstår skall anses motsvara den för beräkning av uppskjuten pension
stadgade tjänståldern;
c) att i stället för vad i 12 § första stycket a) sägs skall gälla, att såsom
tjänstår må tillgodoräknas tid, som vid tillämpning av de i allmänna tjänstepensionsreglementet
för tjänstemän i allmänhet meddelade bestämmelserna
rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas såsom tjänstår, dock såvitt
angår i 14 § b) omförmäld tjänsteman allenast tid för innehav av där avsedd
tjänst;
d) att tjänstår enligt 12 § första stycket c) må, där fråga är om tjänsteman,
som avses i 14 § b), tillgodoräknas endast om tjänstemannen vid sin
död innehade den i sistnämnda författningsrum avsedda tjänsten eller åtnjöt
invalidpension eller sjukpension för densamma;
e) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av den månad, under
vilken befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av
65 år; samt
f) att, där den avlidne vid tjänstens tillträdande innehade annan med familjepensionsrätt
förenad befattning, familjepensionstalet ej må understiga
det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen intill dödsfallet
eller avgången ur statens tjänst kvarstått i den förra befattningen.
2 mom. Familjepensionsunderlagen för befattningar, som avses i 14 §
a) och c), utgöra följande belopp:
A. Ordinarie befattningar, tillhörande löneplan C civila avlöningsreglementet.
Lönegrad
Familj epensions- underlag
kronor
Lönegrad
Familjepensions-
underlag
kronor
Lönegrad
Familjepensions-
underlag
kronor
1
2,328
7
2,940
13
3,732
2
2,388
8
3,036
14
3,780
3
2,448
9
3,132
15
3,780
4
2,640
10
3,264
16
4,020
5
2,868
11
3,384
17
4,020
6
2,868
12
3,660
B. Ordinarie befattningar, tillhörande löneplan E civila avlöningsreglementet.
Lönegrad
Familjepensions-
underiag
kronor
Familjepensions- Lönegrad underlag
kronor
Lönegrad
Familjepensions-
underlag
kronor
1
2,448
6
2,640
11
2,868
2
2,544
7
2,640
12
2,868
3
2,544
8
2,640
13
2,868
4
2,544
9
2,640
14
2,868
5
2,544
10
2,868
112
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
C. Ordinarie beställningar, tillhörande någon av iöneplanerna Ob eller Cb militära
avlöningsreglementet:
beställning tillhörande lönegraden Ob 4: 3,732 kronor,
beställning tillhörande lönegraden Cb 2: 3,132 kronor.
D.Slövriga här avsedda befattningar:
chefen för bank- och fondinspektionen: 3,780 kronor,
chefen för sparbanksinspektionen: 3,036 kronor.
3 mom. För befattningar, som avses i 14 § b), skola familjepensionsunderlagen
utgöra de belopp, vilka enligt 11 § 2 mom. gälla för befattningar i
nedan angivna lönegrader, nämligen:
för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,
lönegraden A 30,
för annan förordnad professor vid konsthögskolan lönegraden A 24,
för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,
lönegraden A 30, samt
för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet lönegraden A 26.
4 avd. Om familjelivränta.
16 §.
Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande
befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).
17 §.
1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock
att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på
sätt här nedan i 2 mom. stadgas.
1 övrigt skola bestämmelserna i 8 § 2—4 mom. och 9 § 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.
2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes
av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av
det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som
antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av
det slag, varom i 12 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120 eller
— där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från avgången
må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla
eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer
genom berörda utökning.
I fråga örn beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för
befattningshavare, som avses i 14 §, skola härvid stadgandena i 15 § 1 mom.
andra stycket c) och e) lända till efterrättelse.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
113
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
Vid7 beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, för vilken bidragsplikt
för familjepensionering ej förelegat, i intet fall må tagas i betraktande till
större del än två tredjedelar.
Föreligger beträffande den avlidne sådant fall, som avses i 10 § 3 morn.,
skall vad i nämnda författningsrum föreskrives örn bestämmande av familjepensionstal
iakttagas vid fastställande av familjepensionstal för livränta.
1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna
i 10 § 2, 4 och 5 mom. samt 15 § 1 mom. andra stycket f) äga motsvarande
tillämpning.
5 avd. Om sammanträffande av förmåner.
18 §.
1 mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt
för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt
såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på
Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera
respektive den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller
familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra
familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.
2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken delta reglemente äger tilllämpning,
med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han
antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller
familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser
såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,
som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Majit i särskilt
fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med
beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.
6 avd. Särskilda bestämmelser.
19 §.
Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2—4 avd. stadgas skola
i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan
under 20—24 §§ meddelas.
20 §.
Femte huvudtiteln.
1 mom. Statens skyddshem.
För befattning såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem skola tilllämpas
det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag, som enligt
0 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.
Bihang till riksdanens protokoll 19M. 8 sami. Nr 78. 8
114
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
*
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
2 moni. Statens sinnessjukhus.
För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas
de familjepensionsavdrag och familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom.
och 11 § 2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen
för överläkare av 3:e klass...................... A 28
» » » 2:a » ...................... A 29
» » » l:a » ...................... A 30,
dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet,
familjepensionsavdraget skall utgöra 435 kronor och familjepensionsunderlaget
3,036 kronor.
3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.
För befattning såsom överläkare av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka
skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,
som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för lönegraden
A 29.
4 mom. Länsstyrelserna.
För landshövding skall, utan hinder av vad i 10 § 1 mom. första stycket
stadgas, familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet
tjänstår uppgår till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet
motsvara familjepensionsunderlaget minskat med Vso för
varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.
21 §.
Åttonde huvudtiteln.
Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna
för blinda, vårdanstalten för blinda med
komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma
samt de tekniska läroverken.
1. För lärare, som innehar rektorsbefattning, skall, oavsett bestämmelsen
i 5 § andra stycket, familjepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.
Angående familjepensionsavdrag i vissa fall för lärare, som tidigare innehaft
rektorsbefattning, stadgas i 3 punkten andra stycket här nedan.
2. Vid bestämmande av familjepension eller familjelivränta för efterlevande
till den, som ägde familjepensionsrätt för rektorsbefattning, skall iakttagas,
att det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår anses utgöra
30.
Där avliden befattningshavare vid frånfället innehade familjepensionsrätt
enligt detta reglemente såväl för rektorstjänst som för lärarbefattning, må,
oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension eller en
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
115
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda förmån skall motsvara
det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.
3. Beträffande avliden lärare vid här avsedd läroanstalt, som tidigare innehaft
rektorstjänst, för vilken han vid frånfälle! icke ägde familjepensionsrätt,
skall bestämmelsen i 10 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.
Där för den som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning
under minst 12 år i oavbruten följd i fråga örn tjänstepensionsunderlag
och tjänstepensionsavdrag enligt allmänna tjänstepensionsreglementet tillämpas
de stadganden, som gällde vid förordnandets frånträdande, skola dock
jämväl med avseende å familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag
dylika stadganden lända till efterrättelse.
22 §.
Nionde huvudtiteln.
1 mom. Statens lantbruksingenjörer.
För befattning såsom lantbruksingenjör skola tillämpas det familjepensionsavdrag
och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och
11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 26.
2 mom. Länsveterinärer.
För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det familjepensionsavdrag
och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 §
2 mom. gälla för lönegraden A 24.
23 §.
Tionde huvudtiteln.
1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.
För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de familjepensionsavdrag och
familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för
nedan angivna lönegrader, nämligen
.... . . (tillhörande lönegraden A 7.............. A 9
fOF l0tS f . o . in
» » A 8.............. A 10
(tillhörande lönegraden A 8 ...... A 10
» lotsförman * » » A 9...... A 11
| » » A 11...... A 13
» Överlots .................................... A 14.
2 mom. Navigationsskolorna.
I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § meddelade bestämmelserna
äga motsvarande tillämpning.
116
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
24 §.
Affärsdrivande verk.
Statens järnvägar.
För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de famil jepensionsavdrag
och familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 §
2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen
1 mom. Beträffande i 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman, vilken vid
detta reglementes ikraftträdande innehar med tjänstepensionsrätt enligt civila
eller militära tjänstepensionsreglementet förenad befattning eller beställning
å reservstat vid försvarsväsendet, skall såsom förutsättning för reglementets
tillämpning gälla,
a) att omedelbart före ikraftträdandet allmänna familjepensionsreglementet
den 16 oktober 1936 (nr 542) varit å tjänstemannen tillämpligt; samt
b) såvitt angår beställningshavare å reservstat, att beställningshavaren icke
före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han ej vill
underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.
Ändå att den under a) här ovan angivna förutsättningen ej föreligger, skall
tjänsteman, för vilken vid reglementets ikraftträdande eller senare inträder
sådant förhållande, som enligt därom meddelade bestämmelser skolat medföra
att 1936 års allmänna familjepensionsreglemente å honom erhållit tilllämpning,
därmed bliva underkastad detta reglemente, och skall i dylikt fall
1936 års reglemente ej bliva för honom gällande.
Erhåller beställningshavare å reservstat, som anmält sin önskan att ej bliva
underkastad reglementet, befattning eller beställning, för vilken enligt reglementet
gäller högre familjepensionsunderlag än för den tidigare reservstatsbeställningen,
skall detta reglemente därmed träda i tillämpning för honom.
2 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning beträffande förutvarande
befattnings- eller beställningshavare, som i 1 § 1 mom. b) och c)
avses, skall i varje fall gälla, att han före avgång från befattningen eller beställningen
varit underkastad reglementet.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å
vilken reglementet erhåller tillämpning.
för lokeldare
A 8
A 11
A 13.
tillhörande lönegraden A 10
» » A 12
lokförare
7 avd. Reglementets tillämplighet.
25 §.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
117
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
Övergångsbestämmelser.
Övergångsbestämmelser.
1. Där jämlikt bestämmelserna i
detta reglemente hänsyn skall tagas
till familjepensionstal för familjepension
enligt! andra av Kungl. Maj:t
och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser
än de i detta reglemente
innefattade, förstås med familjepensionstal
det belopp, vartill
summan av fasta och rörliga förmåner
uppgår vid tillämpning av indextalet
156 (juli 1914 = 100).
Med familjepensionsbestämmelser,
antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen,
likställas vid reglementets tilllämpning,
utom i fall som i 1 § 2
mom. b) avses, här nedan i 2 punkten
första stycket f) eller 2 punkten
andra stycket omförmälda familjepensionsbestämmelser.
2. Vid reglementets tillämpning
1. Där jämlikt bestämmelserna i
detta reglemente hänsyn skall tagas
till familjepensionstal för familjepension
enligt andra familjepensionsbestämmelser
än de i detta reglemente
innefattade, förstås med familjepensionstal
det belopp, vartill summan
av fasta och rörliga förmåner uppgår
vid tillämpning av indextalet 156 (juli
1914= 100).
Med familjepensionsbestämmelser,
antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen,
likställas vid reglementets tilllämpning,
utom i fall som i 1 § 2
mom. b) avses, här nedan i 2 punkten
första stycket e) eller 2 punkten
andra stycket omförmälda familjepensionsbestämmelser.
beträffande tjänsteman, vilken före
ikraftträdandet för vederbörande förvaltningsområde av allmänna familje
pensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542) ägt familjepensionsrätt på
grund av sin statstjänst eller på grund av befattning hos civilstatens änkeoch
pupillkassa, skola de särskilda bestämmelser i tillämpliga delar lända
till efterrättelse, vilka med avseende å tillämpningen å dylika tjänstemän av
sistberörda reglemente meddelats i
a) 2 punkten av de till reglementet
hörande övergångsbestämmelserna;
b) kungörelserna den 4 juni 1937,
nr 354, den 18 juni 1937, nr 582, den
29 oktober 1937, nr 845, den 30 juni
1939, nr 509, och den 31 maj 1940,
nr 487, angående reglementets ikraftträdande
för vissa förvaltningsområden;
c)
de lill kungörelsen den 17 juni
1938 (nr 516) angående reglementets
ikraftträdande för lärare vid statens
undervisningsväsende m. fl. hörande
övergångsstadgandena A samt D—F;
d) kungörelsen den 4 januari 1938
a) kungörelserna den 4 juni 1937,
nr 354, den 18 juni 1937, nr 582, den
29 oktober 1937, nr 845, den 30 juni
1939, nr 509, och don 31 maj 1940,
iir 487, angående reglementets ikraftträdande
för vissa förvaltningsområden;
b)
de till kungörelsen den 17 juni
1938 (nr 516) angående reglementets
ikraftträdande för lärare vid statens
undervisningsväsende m. fl. hörande
övergångsstadgandena A samt D—F;
c) kungörelsen den 4 januari 1938
118
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
(nr 4) angående reglementets tillämp-> (nr 4) angående reglementets tillämp
-
ning å folkskolinspektörer;
e) kungörelsen den 17 juni 1938
(nr 517) angående familjepensionsrätt
för lärare vid läroanstalterna för
blinda, i vad kungörelsen innefattar
hänvisning till övergångsstadgandet
F i kungörelsen samma dag, nr 516;
samt
f) kungörelserna den 4 juni 1937,
nr 355 och 356, den 18 juni 1937, nr
583, den 29 oktober 1937, nr 846, den
30 juni 1939, nr 510, och den 31 maj
1940, nr 488, innefattande vissa bestämmelser
angående familjepension.
ning å folkskolinspektörer;
d) kungörelsen den 17 juni 1938
(nr 517) angående familjepensionsrätt
för lärare vid läroanstalterna för
blinda, i vad kungörelsen innefattar
hänvisning till övergångsstadgandet
F i kungörelsen samma dag, nr 516;
samt
e) kungörelserna den 4 juni 1937,
nr 355 och 356, den 18 juni 1937, nr
583, den 29 oktober 1937, nr 846, den
30 juni 1939, nr 510, och den 31 maj
1940, nr 488, innefattande vissa bestämmelser
angående familjepension.
Beträffande den, som omedelbart innan detta reglemente för honom vinner
tillämpning varit underkastad kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 357) med
bestämmelser angående familjepension i vissa fall för efterlevande till befattningshavare,
som innehaft befattning, å vilken lagen den 11 oktober 1907
(nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt lill pension äger tillämpning,
så ock beträffande den, som vid reglementets ikraftträdande är underkastad
1936 års allmänna familjepensionsreglemente och för vilken berörda kungörelse
varit gällande omedelbart innan han blev underkastad sistnämnda
reglemente, skola vid tillämpningen av detta reglemente stadgandena i 9 §
2 mom. kungörelsen lända till efterrättelse.
Erforderliga föreskrifter angående Erforderliga föreskrifter angående
tillämpningen i här avsedda fall av tillämpning i här avsedda fall av de
de i första stycket a)—/) samt andra
stycket omförmälda bestämmelserna
meddelas av Kungl. Maj:t.
i första stycket a)—e) samt andra
stycket omförmälda bestämmelserna
meddelas av Kungl. Maj:t.
3. I fråga örn distriktsveterinär, vilken till följd av statens övertagande
av distriktsveterinärväsendet övergått i statens tjänst, skall gälla, att änka
skall äga rätt till familjepension eller familjelivränta även örn äktenskapet
ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 men ej
65 år samt att pensions- eller livränterätt för arvsberättigat barn skall upphöra
först vid 21 års ålder. Vad nu sagts skall gälla även för det fall, att
befattningshavaren vinner förhöjning i familjepensionsunderlaget.
4. Vid reglementets tillämpning å den som omedelbart före ikraftträdandet
varit underkastad 1936 års allmänna familjepensionsreglemente skola,
där ej annat följer av vad i 2 punkten här ovan föreskrives, följande särskilda
bestämmelser lända till efterrättelse:
a) För ordinarie befattningshavare, som under berörda familjepensionsreglementes
giltighetstid övergått till befattning med lägre familjepensions
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
119
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
underlag och för vilken jämlikt 12 § 1 mom. reglementet skolat i familjepensionshänseende
gälla de i fråga om den förra befattningen meddelade
bestämmelserna, skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,
som i detta reglemente finnas stadgade för den tidigare
innehavda tjänsten.
b) För den, som omedelbart före detta reglementes ikraftträdande innehade
tjänst tillhörande antingen lönegrad Mb 1 manskapsavlöningsreglementet
eller ock någon av lönegraderna C 1—3, 5, 6 och 10 eller E 10—14
civila avlöningsreglementet, så ock för den. som omedelbart före ikraftträdandet
innehade i 1 § 1 mom. c) allmänna tjänstepensionsreglementet avsedd
tjänst vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, skall
såsom familjepensionsavdrag för sådan tjänst alltjämt tillämpas det enligt
1936 års allmänna familjepensionsreglemente stadgade beloppet. Familjepensionstalet
för tjänsten må i här avsett fall ej understiga det enligt sistnämnda
reglemente fastställda grundbeloppet, ökat med 10 procent.
c) Där jämlikt 2 punkten av de till
1936 års familjepensionsreglemente
hörande övergångsbestämmelserna såsom
tjänstår för bestämmande av familjepension
för efterlevande till tjänsteman,
vilken vid reglementets ikraftträdande
för vederbörande förvaltningsområde
innehade icke-ordinarie
befattning eller arbet ar anställning i
statens tjänst, fått tillgodoräknas anställningstid,
som icke kunnat tillgodoräknas
enligt 4 § 4 mom. samma
reglemente, må sådan anställningstid
jämväl vid tillämpning av detta reglemente
— även i den mån detta ej följer
av 12 § — tillgodoräknas såsom
tjänstär för bestämmande av familjepension.
120
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Reservationer:
1) av herrar Holmgren, Nordborg och von Horn, vilka anfört och hemställt
följande:
»Med hänsyn till den sena tidpunkt under riksdagssessionen, vid vilken
denna proposition blivit framlagd — den överlämnades till kamrarna den 22
november 1941 — har det enligt vår uppfattning icke varit för utskottets
ledamöter möjligt att mera ingående granska den föreslagna revisionen av
pensionslagstiftningen och de olika avvägningar och detaljspörsmål, som förslaget
innefattar. Den tid, som härför stått utskottet till buds, har till följd
av ärendets vidlyftighet varit otillräcklig. Här må erinras,, att det sakkunnigbetänkande,
på vilket propositionen bygger, omfattar inklusive bilagor icke
mindre än 435 sidor och att propositionen, däri valda delar av betänkandet
återgivas, omfattar ett så högt sidantal som 272. Då sålunda tillräckligt rådrum
för ett mera ingående bedömande av hithörande spörsmål icke förefunnits,
ha vi ansett att utskottet icke bort taga på sitt ansvar att tillstyrka riksdagen
att nu sakligt taga ståndpunkt till Kungl. Maj :ts förslag. I enlighet med
denna vår uppfattning ha vi funnit oss böra yrka avslag å Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 339.
Ett anstånd med reformen skulle möjliggöra för Kungl. Majit att i samband
med framläggandet för riksdagen av nytt förslag i ämnet jämväl till närmare
prövning upptaga de spörsmål, som chefen för finansdepartementet i sitt anförande
till statsrådsprotokollet i ärendet förklarat sig framdeles skola förelägga
riksdagen, sedan erforderlig utredning blivit verkställd. Bland dessa
spörsmål må här nämnas revision av gällande bestämmelser om tjänste- och
familjepension för arbetare i statens tjänst (prop. sid. 69). Vid ett dylikt anstånd
kunde vidare ståndpunkt få tagas till frågan om vissa professors- m. fl.
befattningars inplacering i civila avlöningsreglementet (prop. sid. 93—94) och
till frågan om en disponibilitetsanordning beträffande beställningshavare vid
försvarsväsendet (prop. sid. 136), innan nya pensionsbestämmelser genomföras.
Den av chefen för finansdepartementet i utsikt ställda lösningen av
frågan örn ändring i pensionsbestämmelserna för reservstatspersonalen vid
försvarsväsendet (jfr statsutskottets utlåtande nr 4/1939, sid. 18) kunde ock
i sådant fall komma under bedömande samtidigt med pensionslagstiftningen
för försvarsväsendet i övrigt.
I avvaktan på den blivande reformen böra tjänstemännen liksom hittills
tillgodoses genom provisoriska anordningar.
I de likalydande motionerna I: 256 av herr Wistrand m. fl. och II: 355 av
herrar Nolin och Persson i Falla har yrkats, »att riksdagen med beaktande av
ej endast den befolkningsutveckling, som med växande tyngd kräver ökade
arbetsinsatser, utan även det rådande statsfinansiella läget, måtte i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa om utredning angående en höjning av nuvarande
pensionsålder för statstjänstemän». I motiveringen härför ha motionärerna
liankoutskottets utlåtande Nr 78.
121
bland annat framhållit, att genomförandet av en höjd pensionsålder visserligen
under själva övergångstiden försvårar anställnings- och befordringsmöjligheterna
för de yngre, men att en höjning av pensionsåldern är ägnad
ej att försvåra utan i stället lätta den försörjningsbörda gentemot den äldre
generationen, som eljest hotar att bli de arbetsföra åldrarna övermäktig. För
egen del anse vi denna fråga böra snarast underkastas en närmare utredning
i syfte att få klarlagt vad som under beaktande av olika berättigade intressen
må kunna åtgöras. De åtgärder, som härvid kunna ifrågakomma, böra i god
tid förberedas. Denna utredning bör komma till stånd oavsett den ståndpunkt
riksdagen må intaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 339.
I anslutning till vad sålunda anföids ha vi ansett, att utskottet bort hemställa,
a) att riksdagen måtte avslå såväl Kungl. Maj:ts proposition
nr 339 som motionerna I: 257, 258 och 259 samt II: 352,
353, 354 och 356; samt
b) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 256 och II: 355, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning angående en höjning av nuvarande pensionsåldrar
för statstjänstemän.»;
2) av herrar Albertsson och Hilding, vilka, med instämmande i vad utskottet
i övrigt anfört, ansett, att yttrandet i anledning av motionerna 1: 256
och II: 355 bort vara följande:
»När 1934 års riksdag beslöt sänkning av pensionsåldern med 2—3 år för
såväl allmänna civilförvaltningens som de affärsdrivande verkens tjänstemän
och anställda, anfördes som motivering dels kravet på största möjliga
effektivitet i statsförvaltningen, dels sociala skäl. I förstnämnda avseende
ansåg man naturligt att det ur prestationssynpunkt vore önskvärt att så tidigt
som möjligt kunna befria åldriga befattningshavare från sådant arbete, som
måste kräva ett maximum av energi och krafter. Men säkerligen förestavades
riksdagens beslut likväl först och främst av den just då synnerligen aktuella
frågan örn ungdomsarbetslösheten. Det är lärorikt och intressant att ga tillbaka
till den allmänna samhällsdebatten vid den tiden och konstatera, hui
grundligt utvecklingen sedan dess jävat i viktiga stycken den da radande
pessimistiska uppfattningen angående möjligheterna att på ett naturligt sätt
bereda de yngre medborgarna nyttig sysselsättning i produktionen. Otvivelaktigt
fick den då förhärskande ekonomiska pessimismen i hög grad inflytande
också på ståndpunktstagandet till frågan örn sänkning av pensionsåldern
för de statsanställda — man menade att denna alderssänkning skulle
i icke ringa grad bidraga till att minska ungdomsarbetslösheten.
Numera och med de erfarenheter, vi alla gjort örn det faktiska händelseförloppet
härutinnan, är det ofrånkomligt att man frågar sig, örn icke beslutet
1934 gick alldeles för långt, grundat som det för visso var, åtminstone delvis,
i en felbedömning av den faktiska situationen på en smula längre sikt. Alla
Bihang till riksdagens protokoll 1941. S sami. Nr 78.
122
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
prognoser beträffande befolkningsutvecklingen peka i den riktningen att
ingenting är angelägnare och samhällsekonomiskt nödvändigare än detta att
kunna på ett socialt rimligt sätt göra all tillgänglig arbetskraft nyttig. Åtgärder
för en genomgripande omprövning också av hela frågan örn pensionsåldern
böra fördenskull snarligast vidtagas. Klart är nämligen att särskilt
nied avseende å många kvalificerade befattningar i det allmännas tjänst
komma i detta sammanhang olika intressen och synpunkter att anmäla sig.
Exempelvis önska de anställda i yngre åldrar givetvis att så fort som möjligt
komma till det ansvar och därmed följande ekonomiska förmåner, som en
låg pensionsålder ställer i utsikt åt dem befordringsvägen. Generell höjning
av pensionsåldern skulle därför självfallet mottagas med blandade känslor.
Mot detta ställer sig dock det genom befolkningsutvecklingen i vårt land
allt starkare kravet på bättre tillvaratagande av allas arbetsförmåga. Endast
en grundlig penetrering av alla på frågans bedömande inverkande faktorer
ger säker grundval för ett ståndpunktstagande.
Med erkännande av att vissa ansatser blivit gjorda att justera 1934 års
beslut måste dock sägas, att synnerligen starka skäl sålunda tala för att
frågan örn pensionsåldern i hela dess vidd blir föremål för klarläggande. Därvid
böra de synpunkter med avseende å befolkningsutvecklingen, vilka i det
föregående blivit antydda, och samhällets behov att få utnyttja på rimligt
och försvarbart sätt de anställdas krafter och erfarenheter komma till skäligt
beaktande, liksom givetvis de sakliga invändningarna mot och svårigheterna
i samband med en generell höjning av pensionsåldern. Med all säkerhet blir
det omöjligt att undkomma ett nytt ställningstagande till denna viktiga fråga,
grundat på de erfarenheter, som gjorts sedan 1934 års beslut börjat visa sina
verkningar och dessa konsekvenser blivit sammanställda med prognoserna
för befolkningsutvecklingen, vilkas ansvarsspråk icke kan missförstås. Då
det synes vara en angelägenhet av mycket stor vikt att snarast möjligt få till
stånd en sådan omprövning av denna fråga, får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte med anledning av motionerna 1:256
och II: 355 i skrivelse till Kungl. Majit begära, att skyndsam
utredning måtte verkställas angående lämpligheten och möjligheten
att höja pensionsåldern för befattningshavare i statens
tjänst och för sådana, vilka visserligen icke äro statsanställda
men till vilkas avlöning statsbidrag utgår och vilkas löneoch
pensionsförhållanden regleras på likartat sätt, samt att
för riksdagen framlägges det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.»;
3) av herr Sundberg, som under hänvisning till innehållet i motionerna
I: 258 och II: 353 yrkat,
dels att 36 § allmänna tjänstepensionsreglementet måtte
erhålla följande lydelse:
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
123
»36 §.
För befattningar såsom lokförare, lokeldare och maskinbiträde
i loktjänst skola tillämpas de tjänstepensionsavdrag
och tjänstepensionsunderlag---
för »maskinbiträde i loktjänst ................ A 7.»;
dels ock att 24 § allmänna familjepensionsreglementet
måtte erhålla följande lydelse:
»24 §.
För befattningar såsom lokförare, lokeldare och maskinbiträde
i loktjänst skola tillämpas de familjepensionsavdrag
och familjepensionsunderlag —--
för »maskinbiträde i loktjänst ............ A 7.»; samt
*
4) av herrar Bodin och Westman.
124
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Tabell, utvisande nuvarande och föreslagna tjänstepensionsavdrag och
löneplanerna A, Eo,
Löne-
grad
Pensionsavdrag
Pensionsunderlag
Pensionsförbättring
Nu-
varan-
de
Före-
slaget
ök-
ning
Nu-
varande
inkl.
dyrtids-
tillägg
Alt. 1
A 1 t.
2
Alt. 1
A
1 t. 2
Ortsgrupperna
Ortsgrupperna
A—C
D—F
G—I
A—C
D—F
G—I
Eo 1
33
51
18
1,416
1,680
1,584
1,680
1,776
264
168
264
360
A 1
36
54
18
1,512
1,776
1.680
1,776
1,872
264
168
264
360
A 2
39
57
18
1,608
1,884
1,776
1,884
1,992
276
168
276
384
A 3
42
63
21
1,692
1,980
1,872
1,980
2,088
288
IM)
288
396
A 4
45
66
21
1,776
2.076
1,956
2,076
2,196
300
180
300
420
A 5
48
69
21
1,860
2,184
2,064
2,184
2,304
324
204
324
444
A 6
51
72
21
1,932
2,280
2,160
2,280
2,400
348
228
348
468
A 7
57
78
21
2,040
2,376
2,244
2,376
2,508
336
204
336
468
A 8
63
84
21
2,148
2,484
2,352
2,484
2,616
336
204
336
468
A 9
69
90
21
2,280
2,616
2,472
2,616
2,760
336
192
336
480
A 10
75
99
24
2,412
2,760
2,616
2,760
2,904
348
204
348
492
All
84
108
24
2,580
2,916
2,760
2,916
3,072
336
180
336
492
A 12
90
117
27
2,724
3,072
2,916
3,072
3,228
348
192
348
504
A 13
102
129
27
2,952
3,300
3,132
3,300
3,468
348
180
348
516
A 14
114
141
27
3,180
3,528
3,648
3,528
3,708
348
168
348
528
A 15
129
156
27
3,396
3,768
3,588
3,768
3,948
372
192
372
552
A 16
141
171
30
3,624
3,996
3,804
3,996
4,188
372
180
372
564
A 17
156
186
30
3,852
4,236
4,044
4,236
4,428
384
192
384
576
A 18
174
204
30
4,116
4,500
4,608
4,500
4,692
384
192
384
576
A 19, 20
192
222
30
4,392
4,800
4,596
4,800
5,004
408
204
408
612
A 21
213
243
30
4,704
5,124
4,920
5,124
5,328
420
216
420
624
A 22
234
267
33
5,004
5,436
5,232
5,436
5,640
432
228
432
636
A 23
255
291
36
5.328
5,736
5,532
5,736
5,940
408
204
408
612
A 24
279
315
36
5,652
6,036
5,832
6,036
6,240
384
180
384
588
A 25
303
339
36
5,976
6,360
6,156
6,360
6,564
384
180
384
588
A 26
330
366
36
6,300
6,696
6,492
6,696
6,900
396
192
396
600
A 27
354
393
39
6,612
7,020
6,816
7,020
7,224
408
204
408
612
A 28
378
420
42
6,936
7,356
7,152
7,356
7,560
420
216
420
624
A 29
399
447
48
7,260
7,680
7,476
7,680
7,884
420
216
420
624
A 30
420
474
54
7,572
8,016
7,812
8,016
8,220
444
240
444
648
Mb 1
54
72
18
1,980
2,256
2,136
2,256
2,376
276
156
276
396
Mb 2
54
78
24
1,992
2,400
2,268
2,400
2,532
408
276
408
540
UO 1
78
105
27
2,448
2,844
2,700
2,844
2,988
372
252
372
540
UO 2
99
129
30
2,916
3,312
3,144
3,312
3,480
396
228
396
564
UO 3
126
156
30
3,360
3,780
3,600
3,780
3,960
420
240
420
600
Oc 1
57
78
21
2,016
2,400
2,268
2,400
2,532
384
252
384
516
Oa 1
72
96
24
2,316
2,724
2,580
2,724
2,868
384
264
384
552
Oa 2
156
183
27
3,852
4,200
4,008
4,200
4,392
352
156
352
540
Oa 3
246
288
42
5,196
5,712
5,508
5,712
5,916
516
312
516
720
Oa 4
324
363
39
6,216
6.648
6,444
6,648
6,852
432
228
432
636
Oa 5
375
414
39
6,876
7,296
7,092
7,296
7,500
420
216
420
624
Oa 6
429
492
63
7,704
8,268
8,064
8,268
8,472
564
360
564
768
Alt. 1: enhetliga pensionsunderlag. Alt. 2: dyrortsgraderade pensioner.
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
125
tjänstepensioner vid index 156 och 188 lör befattningar, tillhörande
Mb, UO, Oc och Oa.
Pensionsunderlag + högsta dyrtidstillägg
resp. rörligt tillägg
Pensionsförbättring
Löne-
grad
Nuvarande
bestämmel-
ser
|
Alt. 1
Alt. 2
Alt. 1
Alt. 2
Ortsgruppema
Ortsgruppema
A—C
D—F |
G—I
A-C
D—F
G—I
1,680
1,932
1,822
I
1,932
2,042
252
142
252
362
Eo 1
1,788
2,042
1,932
2,042
2,153
254
144
254
365
A 1
l’896
2467
2,042
2,167
2,291
271
146
271
395
A 2
1,980
2,277
2,153
2,277
2,401
297
173
297
421
A 3
2j064
2^387
2,249
2,387
2,525
323
185
323
461
A 4
2^48
2,512
2,374
2,512
2,650
364
226
364
502
A 5
2,220
2,622
2,484
2,622
2,760
402
264
402
540
A 6
2j328
2432
2,581
2,732
2,884
404
253
404
556
A 7
2,448
2457
2,705
2,857
3,008
409
257
409
560
A 8
2,604
3,008
2,843
3,008
3,174
404
239
404
570
A 9
2460
3,174
3,008
3,174
3,340
414
248
414
580
A 10
2,940
3,353
3,174
3,353
3,533
413
234
413
593
All
3408
3,533
3,353
3,533
3,712
425
245
425
604
A 12
3^372
3,795
3,602
3,795
3,988
423
230
423
616
A 13
3,636
4,057
3,850
4,057
4,264
421
214
421
628
A 14
3,876
4,333
4,126
4,333
4,540
457
250
457
664
A15
4,140
4,595
4,375
4,595
4,816
455
235
455
676
A 16
4404
4,871
4,651
4,871
5,092
467
247
467
688
A 17
4,704
5475
4,954
5,175
5,396
471
250
471
692
A 18
5^016
5,520
5,285
5,520
5,755
504
269
504
739
A 19,20
5,376
5,893
5,658
5,893
6,127
517
282
517
751
A 21
5424
6,251
6,017
6,251
6,486
527
293
527
762
A 22
6’096
6,596
6,362
6,596
6,831
500
266
500
735
A 23
6,420
6,936
6,707
6,936
7,140
516
287
516
720
A 24
6444
7,260
7,056
7,260
7,464
516
312
516
720
A 25
7,068
7,596
7,392
7,596
7,800
528
324
528
732
A 26
7,380
7,920
7,716
7,920
8,124
540
336
540
744
A 27
7,704
8,256
8,052
8,256
8,460
552
348
552
756
A 28
8'',028
8,580
8,376
8,580
8,784
552
348
552
756
A 29
8,340
8,916
8,712
8,916
9,120
576
372
576
780
A 30
2,268
2,594
2,456
2,594
2,732
326
188
326
464
Mb 1
2,280
2,760
2,608
2,760
2,912
480
328
480
632
Mb 2
2,808
3,271
3,105
3,271
3,436
463
297
463
628
UO 1
3,324
3,809
3,616
3,809
4,002
485
292
485
678
UO 2
3,840
| 4,347
4,140
4,347
4,554
507
300
507
714
UO 3
2,304
2,760
2,608
2,760
2,912
456
304
456
608
Oc 1
2,652
3,133
2,967
3,133
3,298
481
315
481
646
Oa 1
4,404
4,830
4,609
4,830
5,051
426
205
426
647
Oa 2
5,940
6469
6,334
6,569
6,803
629
394
629
863
Oa 3
6484
7,548
7,344
7,548
7,752
564
360
564
768
Oa 4
7''644
8,196
7,992
8,196
8,400
552
348
552
756
Oa 5
8472
1 9,168
8,964
9,168
9,372
696
492
696
I 900
Oa 6
Det rörliga tillägget har avrundats till närmaste hela krontal.
Bihang lill riksdagens protokoll 1981. 8 sami. Nr 78.
10
HU1CO
126
Bankoutskottets utlåtande Nr 78.
Innehållsförteckning.
Sid.
Hemställan i propositionen och motionerna................................ ]_
Redogörelse för förslagen i propositionen.
Inledning .......................................... o
Dyrortsgraderade eller enhetliga tjänstepensioner. Tjänstepensionsunderlag för befattningar
i allmänhet.............................................. 4
Tjänstepensionsunderlag för vissa befattningar i högre lönelägen...................... 8
Tjänstepensionsunderlag för befattningar förenade med avlöningsförmåner utöver lön
enligt löneplan...................... ^2
Tjänstepensionsunderlag för icke-ordinarie personal i lägre Iöneställning.............. 17
Tjänstepensionsavdrag ....................................... jg
Familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag.................................. 21
Rörligt tillägg ................................................................ ’ ’ gg
Avgångsskyldighet och anstånd med avsked ur tjänst .............................. 23
Beräkning av tjänstår för tjänstepension............................................ 30
Beräkning av tjänstår för familjepension............................................ 33
Livränta..............................................
Reglering av sammanträffande pensionsförmåner m. m............................... 37
Vissa särskilda övergångsanordningar ............................................. 40
Kostnadsberäkningar ....................................... 43
Bankoutskottets yttrande ......................................... 44
Utskottets hemställan.............................................................. gg
Utskottets förslag till reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens
tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet) .................................... 54
Utskottets förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet)................ 97
Reservationer .......................................................... IgO
Tabell, utvisande nuvarande och föreslagna tjänstepensionsavdrag och tjänstepensioner vid
index 156 och 188 för befattningar, tillhörande löneplanerna A, Eo, Mb, UO, Oc
och Oa .......................................................... jg4
418979. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:528 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmänna t junst eoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta mo s. 4 i texten