Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2
1941-02-26 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1941:2, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2
Dokumentets text
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
3
Nr
v
Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1941 kl. 12 m.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i
anledning av väckt motion örn beaktande vid en reformering
av skolväsendet av frågan om skolungdomens karatärsdaning.
I en inom första kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott för
behandling hänvisad motion, nr 369, har herr Ström, Fredrik, föreslagit, att
riksdagen i en skrivelse till Kungl. Maj: t ville hemställa, att frågan örn den
svenska skolungdomens karaktärsdaning måtte vinna ett särskilt beaktande vid
planläggandet av reformeringen av landets skolväsen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I direktiven för den av regeringen den 22 nov. 1940 tillsatta stora skolutredningen
heter det bl. a.:
»Som allmän princip för utredningsarbetet bör fasthållas, att skolans yttersta
mål måste vara icke kunskapsmeddelelse utan fostran i ordets vidaste och
djupaste mening. Skolans uppgift är att harmoniskt utveckla ungdomens anlag
ej blott intellektuellt utan även fysiskt och moraliskt. Vår tid kräver en fysiskt
vältränad ungdom, som kan ta upp tävlan med sina jämnåriga inom andra folk,
men den behöver också en ungdom, som med lugnt omdöme förenar raskhet i
beslut och handling. De unga måste fostras till sanningskärlek och självständighet,
till fasthet i karaktären, till självdisciplin och social ansvarskänsla, till en
medveten och offervillig samhällsanda, till trohet mot vårt folks traditioner och
andliga arv. Särskilda möjligheter till moralisk fostran erbjuder undervisningen
i kristendomskunskap men även i sådana ämnen som modersmålet och historia
samt det gemensamma aktiva arbetet i och utanför skolan. Skolans hela verksamhet
— såväl studiearbete som gymnastik, lek och idrott — bör ställas till
karaktärsutvecklingens tjänst. Dess slutmål är icke att göra sina lärjungar till
mångkunniga lärda i smått utan till rådiga och handlingsdugliga människor.»
Det råder knappast delade meningar örn vikten av att skolungdomens karaktärsdaning
ägnas uppmärksamhet. Då emellertid motionärens syften redan
blivit i direktiven för skolutredningen beaktade, saknas anledning att på grundval
av motionen till Kungl. Maj:t göra någon särskild hänvändelse.
Utskottet hemställer därför,
Utskottet.
4
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 februari 1941.
På utskottets vägnar:
K. A. JOHANSON.
Närvarande: herrar Johanson, Wistrand, lierman linasson, I. Persson, Leander, Bodin, Näslund
och Södergvist.
Sthlm 1941. A.-B. Nymans Eftr. Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.