Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

1941-02-26 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1941:2, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

3

Nr

v

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1941 kl. 12 m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i

anledning av väckt motion örn beaktande vid en reformering

av skolväsendet av frågan om skolungdomens karatärsdaning.

I en inom första kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott för

behandling hänvisad motion, nr 369, har herr Ström, Fredrik, föreslagit, att

riksdagen i en skrivelse till Kungl. Maj: t ville hemställa, att frågan örn den

svenska skolungdomens karaktärsdaning måtte vinna ett särskilt beaktande vid

planläggandet av reformeringen av landets skolväsen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I direktiven för den av regeringen den 22 nov. 1940 tillsatta stora skolutredningen

heter det bl. a.:

»Som allmän princip för utredningsarbetet bör fasthållas, att skolans yttersta

mål måste vara icke kunskapsmeddelelse utan fostran i ordets vidaste och

djupaste mening. Skolans uppgift är att harmoniskt utveckla ungdomens anlag

ej blott intellektuellt utan även fysiskt och moraliskt. Vår tid kräver en fysiskt

vältränad ungdom, som kan ta upp tävlan med sina jämnåriga inom andra folk,

men den behöver också en ungdom, som med lugnt omdöme förenar raskhet i

beslut och handling. De unga måste fostras till sanningskärlek och självständighet,

till fasthet i karaktären, till självdisciplin och social ansvarskänsla, till en

medveten och offervillig samhällsanda, till trohet mot vårt folks traditioner och

andliga arv. Särskilda möjligheter till moralisk fostran erbjuder undervisningen

i kristendomskunskap men även i sådana ämnen som modersmålet och historia

samt det gemensamma aktiva arbetet i och utanför skolan. Skolans hela verksamhet

— såväl studiearbete som gymnastik, lek och idrott — bör ställas till

karaktärsutvecklingens tjänst. Dess slutmål är icke att göra sina lärjungar till

mångkunniga lärda i smått utan till rådiga och handlingsdugliga människor.»

Det råder knappast delade meningar örn vikten av att skolungdomens karaktärsdaning

ägnas uppmärksamhet. Då emellertid motionärens syften redan

blivit i direktiven för skolutredningen beaktade, saknas anledning att på grundval

av motionen till Kungl. Maj:t göra någon särskild hänvändelse.

Utskottet hemställer därför,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 februari 1941.

På utskottets vägnar:

K. A. JOHANSON.

Närvarande: herrar Johanson, Wistrand, lierman linasson, I. Persson, Leander, Bodin, Näslund

och Södergvist.

Sthlm 1941. A.-B. Nymans Eftr. Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.