Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan örn den industriella mekaniseringens menliga inverkan på folkhälsan m. m.

1941-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1941:3, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan örn den industriella mekaniseringens menliga inverkan på folkhälsan m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1941 kl. 9 f. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående utredning av frågan

örn den industriella mekaniseringens menliga inverkan

på folkhälsan m. m.

I en inom riksdagens första kammare väckt, till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 170, har herr Fredrik Ström hemställt, att »riksdagen

måtte anhålla hos Kungl. Majit att denna låter utreda frågan örn

den tilltagande mekaniseringens och de s. k. löpande bandens inom den

industriella arbetsprocessen menliga inverkan på folkhälsan och därav betingade

återverkan på samhällsekonomin och samhällssolidariteten».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I det åt rationaliseringsutredningen anförtrodda utredningsuppdraget ingick

jämväl att undersöka örn och i vad mån den inom industrin fortgående

rationaliseringen menligt inverkar på arbetarnas och de anställdas hälsotillstånd.

Detta spörsmål finnes även behandlat i rationaliseringsutredningens

den 10 juni 1939 avgivna betänkande del I (kap. XVI). Såsom framgår

av betänkandet (sid. 231) anordnade utredningen konferenser med representanter

för arbetsgivarnas, arbetarnas och de anställdas organisationer,

därvid även dryftades frågan om ohälsa i industriellt arbete under inflytande

av rationaliseringen. Konferenserna gåvo emellertid icke till resultat några

säkra utgångspunkter för spörsmålets bedömande. De uttalanden, som gjordes,

stredo nämligen i betydelsefulla avseenden mot varandra.

På därom av rationaliseringsutredningen gjord framställning uppdrog

Kungl. Majit åt socialstyrelsen och medicinalstyrelsen -— förstnämnda ämbetsverk

var då såväl yrkesinspektionens chefsmyndighet som tillsynsmyndighet

för sjukkasseväsendet — att gemensamt och i samråd med rationaliseringsutredningen

utarbeta och till socialdepartementet inkomma med

plan och beräkning av kostnaderna för utförande av undersökningar rörande

rationaliseringsåtgärders inverkan på arbetares och anställdas hälsotillstånd.

I skrivelse den 12 juni 1937 framlade berörda ämbetsverk, efter samråd med

rationaliseringsutredningen, dylik plan och beräkning. I rationaliseringsutredningens

nyssnämnda framställning till Kungl. Majit hade utredningen

jämväl hemställt, att, sedan en dylik plan för undersökningarnas verkstäl
Bihang

till riksdagens protokoll 1041. 12 sami. 2 avd. Nr 3. 1

Motionen.

Raliunaliseringsutredningen

m. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

yttranden.

lande godkänts av Kungl. Maj:t, socialstyrelsen och medicinalstyrelsen skulle

utföra undersökningarna i enlighet med planen.

Sedan fråga uppkommit örn inrättande av ett statens institut för folkhälsan,

fann Kungl. Maj:t i beslut den 23 december 1937 rationaliseringsutredningens

ifrågavarande framställning för det dåvarande icke föranleda

någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Vid 1938 års riksdag fattades efter förslag av Kungl. Majit beslut om

inrättandet av ett sådant institut som nyss sagts. Enligt instruktionen för

institutet åligger det institutet att på det yrkeshygieniska området bland

annat utföra undersökningar rörande ohälsa, som uppkommer genom ogynnsamma

yttre inflytanden i samband nied arbete, samt föreslå åtgärder, som

ur medicinsk synpunkt finnas påkallade för att minska risken för ohälsa

i arbete.

Rationaliseringsutredningen har i sitt ovan berörda betänkande förklarat,

alt det, till följd av de uppgifter, som sålunda åvila statens institut för folkhälsan,

torde böra ankomma på institutet att vidare planlägga och utföra

sådana särskilda undersökningar rörande rationaliseringens verkningar med

avseende å ohälsa i arbete, varom rationaliseringsutredningen väckt förslag.

Utskottet har införskaffat yttranden i anledning av motionen från riksförsäkringsanstalten,

statens institut för folkhälsan, svenska arbetsgivareföreningen

och landsorganisationen.

Det av statens institut för folkhälsan avgivna yttrandet finnes såsom bilaga

fogat vid detta utlåtande.

För det huvudsakliga innehållet i övriga yttranden skall här nedan lämnas

en kortfattad redogörelse.

Riksförsäkringsanstalten erinrar om de uppgifter, som enligt instruktionen

för statens institut för folkhälsan åligger detta institut och för vilka här

ovan redogjorts, samt anför i anslutning härtill:

»Det torde härav framgå, att det närmast får anses ankomma på statens

institut för folkhälsan att, i den utsträckning så finnes påkallat, verkställa

undersökning rörande olika rationaliseringsåtgärders inverkan på arbetarnas

hälsa. Med hänsyn till den erfarenhet rörande arbetsförhållandena

på de olika arbetsställena, som finnes hos yrkesinspektionens befattningshavare,

får det emellertid, för den händelse en sådan undersökning kommer

till stånd, anses angeläget, att densamma utföres under medverkan av yrkesinspektionens

chefsmyndighet.

För egen del anser anstalten det synnerligen önskvärt, att en dylik undersökning

verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med den plan, som

framlagts av socialstyrelsen och medicinalstyrelsen. Beaktas bör emellertid,

att en mera allmän undersökning av ifrågavarande slag säkerligen kommer

att möta stora svårigheter och draga dryga kostnader. Det kan därför

med skäl ifrågasättas, huruvida icke en undersökning att börja med borde

begränsas till en eller ett par industrigrenar, och att man först därefter, på

grundval av det därvid vunna resultatet, beslutar i vad mån undersökningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

3

bör föras vidare. Särskilt med hänsyn till nu rådande förhållanden torde en

dylik begränsning av en blivande undersökning få anses väl motiverad.»

Svenska arbetsgivareföreningen avstyrker motionen.

Landsorganisationen framhåller, att den i sitt yttrande över rationaliseringsutredningens

betänkande förordat, att statens institut för folkhälsan

erhölle i uppdrag att företaga utredning i vilket avseende möjligheter funnes

att kunna motverka de ogynnsamma verkningarna på arbetarnas hälsotillstånd

till följd av rationaliseringen. Därest icke institutet redan igångsatt en

sådan undersökning, tillstyrker landsorganisationen den föreliggande motionen

så hilvida, att framställning göres till Kungl. Majit om undersökning

av rationaliseringens och skiftarbetets menliga inverkan på folkhälsan.

De utav riksförsäkringsanstalten och statens institut för folkhälsan avgivna

yttrandena giva vid handen, att en mera allmänt lagd utredning av

de spörsmål, som beröras i motionen, skulle bliva ej blott omfattande och

tidskrävande utan även kostsam. Enligt utskottets uppfattning måste det

även vara förenat med stora svårigheter att från varandra isolera å ena

sidan den industriella mekaniseringens inverkan på arbetarnas hälsa och å

andra sidan alla de många andra faktorer, varav hälsotillståndet röner

inflytande. För utskottet framstår det ock såsom tveksamt, huruvida en

mera allmänt lagd utredning skulle komma att giva några tillförlitliga resultat.

Utskottet anser sig i detta sammanhang därutöver böra framhålla, att —

även om rationaliseringsåtgärderna inom industrin kunna medföra olägenheter

av den art motionären berört — det dock är otvivelaktigt att nämnda

åtgärder inneburit jämväl för arbetarnas del påtagliga fördelar såsom att

rationaliseringen i stor utsträckning minskat det fysiskt tunga arbetet samt

medfört ökade möjligheter till en bättre arbetshygien.

På grund av vad sålunda anförts anser sig utskottet under nuvarande

förhållanden icke böra tillstyrka en mera allmänt lagd utredning av de i

motionen berörda spörsmålen. Härmed vill utskottet icke bestrida lämpligheten

av mera begränsade undersökningar på området. Dessa böra enligt

utskottets mening närmast verkställas av statens institut för folkhälsan,

eventuellt i samarbete nied yrkesinspektionen och annan sakkunskap. Utskottet

förutsätter, att institutet för folkhälsan i enlighet med sin instruktion

ägnar frågan sin uppmärksamhet. I den mån som medel och arbetskrafter

för ifrågavarande undersökningar iiro erforderliga, lärer det i förekommande

fall ankomma på vederbörande myndigheter att föranstalta därom. Med

anledning av vad här ovan anförts finner utskottet icke anledning för riksdagen

att nu göra någon framställning till Kungl. Majit i ämnet.

Utskottet får därför hemställa,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1941.

På utskottets vägnar: . i

O. A. NORDBORG.

Närvarande: herrar Nordborg, Heuman, Gottfrid Karlsson, Theodor Magnusson,

Näsström, Anton Svensson, Nils Elowsson och Wennqvist.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

5

Bilaga.

Till Riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Sedan Kungl. Maj:t den 10 februari 1941 anbefallt statens institut för folkhälsan

att till Eder avgiva yttrande över en av herr Ström, Fredrik, i första

kammaren väckt motion nr 170, angående utredning av frågan örn den

industriella mekaniseringens menliga inverkan på folkhälsan m. m., får

institutet härmed anföra följande.

Användningen av »flytande tillverkning», »tempoarbete» och »löpande

band» inom industrien utgör ett led i den fortskridande rationaliseringen.

Frågan om rationaliseringens inverkan på arbetarnas hälsotillstånd har bl. a.

gjorts till föremål för behandling i rationaliseringsutredningens den 10 juni

1939 avgivna betänkande. I sitt yttrande häröver den 8 april 1940 framhöll

styrelsen för statens institut för folkhälsan bl. a. följande.

»I kap. XIV har utredningen berört frågan örn rationaliseringens inverkan

på arbetarnas och de anställdas hälsotillstånd. Utredningen har därvid i

huvudsak begränsat sig till att redogöra för vissa förberedande åtgärder,

som bl. a. genom dess försorg vidtagits i syfte att genom undersökningar

klarlägga hithörande förhållanden. Utredningen förmenar, att det torde böra

ankomma å statens institut för folkhälsan att vidare planlägga och utföra

erforderliga undersökningar å detta område. Till ledning härvid har utredningen

anfört vissa allmänna synpunkter, som återfinnas å sid. 235 i betänkandet.

Härjämte har utredningen förordat, att undersökningen verkställes

örn möjligheterna att erhålla en förbättrad sjukkassestatistik, ägnad

att närmare belysa rationaliseringens verkningar i sjuklighetsavseende.

Enligt styrelsens mening lärer på goda grunder tvekan kunna råda, örn

det för närvarande är möjligt att klarlägga hithörande frågor på sätt utredningen

tänkt sig. När det gäller analys av de många faktorer, som medverka

till uppkomsten av fysisk och psykisk ohälsa, utgör ett orsaksmoment

i de flesta fall icke tillräcklig förklaring, enär ett sjukligt tillstånd oftast

framkallas genom samverkan av flera. Svårigheten blir därför att anskaffa

ett tillräckligt representativt och från biinflytanden fritt material, som till - låter dragandet av bestämda slutsatser i huvudfrågan. Om, såsom i regel

torde bliva fallet i praktiken, många andra faktorer (t. ex. natt-, treskiftsoch

övertidsarbete, närings-, bostads- och familjeförhållanden, konstitutionella

faktorer m. m.) förekomma samtidigt med rationaliseringen, torde det

icke vara möjligt att för ett visst material fastställa de olika faktorernas

inbördes betydelse för uppkommen ohälsa. Häri torde man jämväl hava att

söka en av huvudorsakerna lill att problemet i hela dess vidd ännu icke

synes någonstädes ha upptagits lill lösning.

Därest hithörande undersökningar i den form utredningen tänkt sig skulle

uppdragas åt statens institut för folkhälsan, lärer institutet för en följd avår

fastlåsas vid ett vidlyftigt utredningsarbete, för vars slutförande till ett

påtagligt resultat några garantier icke kunna lämnas. Under rådande förhållanden

synes för övrigt en utredning av denna art knappast låta sig praktiskt

utföras. Styrelsen finner sig emellertid böra framhålla, att bland de

uppgifter, som redan åvila institutet, återfinnas åtskilliga spörsmål, som

intimt beröra ifrågavarande problemkomplex, varför hithörande frågor

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. 12 sand. 2 and. Nr 3. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

C) Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

kunna förutsättas efter hand bliva föremål för uppmärksamhet från institutets

sida.»

Motionärens framställning om utredning hänför sig till ett mera begränsat,

ehuru icke dess mindre synnerligen viktigt problem, nämligen i första hand

tempoarbetets och de s. k. löpande bandens inverkan på arbetarnas hälsa.

Det är uppenbart, att en vetenskaplig undersökning av en sådan mera omskriven

uppgift lättare låter sig genomföra med utsikt till att praktiskt tilllämpbara

resultat skola kunna erhållas inom rimlig tid än då det gäller

rationaliseringen i dess helhet. I själva verket hava också omfattande undersökningar

häröver redan kommit till utförande på olika håll i utlandet.

Några av dessa beskrivas i professor C. Tarras Sällfors bok »Arbetsstudier

inom industrien» X, kapitel II, Trötthet och industriarbete, sid. 66—68. På

senare år ha ingående undersökningar utförts bl. a. i Tyskland av professor

Graf vid Kaiser-Wilhelm-Institut flir Arbeits-Physiologie och docent H. Deiker

vid universitetet i Göttingen. Jämväl i Amerika och andra länder ha liknande

undersökningar blivit utförda. Institutet har sig bekant, att inom

Ingenjörsvetenskapsakademien en särskild kommitté under ordförandeskap

av överingenjör Alex. Engblom sedan hösten 1939 bl. a. sysselsatt sig med

studier av flytande tillverkning. Kommitténs resultat lära inom den närmaste

tiden komma att publiceras.

Motionären framhåller att frågan örn den flytande tillverkningens användning

inom industrien är av stor betydelse med hänsyn till dess inverkan

på arbetarens fysiska och psykiska hälsa. Av hittills utförda undersökningar

synes framgå, att denna arbetsform, rätt använd, kan medföra minskad

trötthet eller påfrestning på arbetaren, men också, där den användes på ett

oriktigt sätt, medföra ökad risk för olycksfall och överansträngning med

därav följande risker för arbetarens liv och hälsa. Det måste därför anses

av största vikt att gränserna för det tvångsstyrda arbetets ändamålsenliga

användning inom industrien med hänsyn till folkhälsan bliva närmare utredda

och klarlagda. Säkerligen blir en sådan undersökning både omfattande

och tidskrävande icke minst med hänsyn till att förhållandena inom

olika industrier äro synnerligen olikartade.

Till en början torde undersökningen böra uppläggas som ett vetenskapligt

forskningsproblem, vars planläggning, som kräver synnerlig omtanke, bör

ske under medverkan av såväl medicinsk som ingenjörsvetenskaplig sakkunskap.

För att undersökningen inom rimlig tid skall kunna leda till praktiskt

användbara resultat torde den böra bedrivas etappvis. De särskilda

undersökningsuppgifterna torde av utredningens vetenskapliga ledning kunna

fördelas på befinlliga laboratorier, varvid statens institut för folkhälsan

är berett, att i den mån medel och arbetskraft kan ställas till förfogande,

åtaga sig den medicinska delen av dessa undersökningar.

Tomteboda den 8 mars 1941.

ERNST ABRAMSON.

Kuno Quarnå.

Centraltryckeriet, Esselte ali. Stockholm 1941

141460

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.