Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn viss ändring i gällande stadga angående hotelloch pensionatrörelse.

1941-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1941:4, Utlåtande i anledning av väckt motion örn viss ändring i gällande stadga angående hotelloch pensionatrörelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens amira tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1941 kl. 2 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion örn viss ändring i gällande stadga

angående hotell- och pensionatrörelse.

I en inom första kammaren väckt och titt dess andra tillfälliga utskott Mononen.

hänvisad motion, nr 69, har herr Emil Petersson hemställt, att riksdagen

ville i skrivelse lill Kungl. Maj:t anhålla örn sådan ändring av stadgan den

8 juni 1917 angående hotell- och pensionatrörelse, att de i motionen angivna

synpunkterna bliva tillgodosedda.

Inom andra kammaren har en likalydande motion, nr 229, väckts av herr

Svensson i Ljungskile m. fl.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen 1: 69.

I anledning av förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning Yttranden.

inhämtat yttranden dels från länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Hallands

samt Göteborgs och Bohus län, dels ock från medicinalstyrelsen. Andra

kammarens andra tillfälliga utskott, dit motionen 11:229 hänvisats, har infordrat

utlåtanden från länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge och Västernorrlands

län ävensom berett Svenska landskommunernas förbund och Svenska

brandkårernas riksförbund tillfälle yttra sig i anledning av motionen.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som i ärendet hört åtskilliga landsfiskaler

inom länet, anför följande:

»Sådan uthyrning av bostäder till sommargäster, som avses i den föreliggande

motionen, förekommer inom Stockholms län huvudsakligen i skärgården.

Uthyrningen, som vanligtvis torde avse möblerad bostad, varierar

givetvis i hög grad i anseende till såväl form som omfattning. Till övervägande

del torde uthyrningarna ske till familjer med egna hushåll, varvid

bruka upplåtas hela bostadshus eller bostadslägenheter. Enligt länsstyrelsens

mening torde denna form av bostadsupplåtelse ej vara att hänföra till

pensionatrörelse i hotell- och pensionatstadgans mening och alltså vara helt

undantagen från dennas tillämpning. Beträffande sådan uthyrning, som

faller under stadgan, torde många byggnader icke innehålla mer än 4 rum

och uthyrningen begränsas lill högst 8 gäster. Dessa fall tillhöra — såframt

byggnaden icke utgör del av hotell eller pensionat av större omfattning —

den i 4 § stadgan omförmälda kategorien av mindre pensionat, för vilken,

bortsett från kontrollföreskrifterna rörande utlänningar, endast gäller anmälningsskyldighet.

Till denna kategori hänföras under nyssnämnda förutsättning

enligt den praxis, som tillämpas vid länsstyrelsen, jämväl sådana,

i motionen särskilt berörda fall, där byggnaden innehåller flera än 4 rum

men uthyrningen avser högst 4 rum och 8 gäster.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 12 sami. 2 avd. Nr 4—5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

Vad slutligen angår sådan pensionatrörelse, för vilken tillstånd erfordras

och som alltså avser mer än 4 rum och 8 gäster, synes det enligt den härstädes

jorda hotell- och pensionatliggaren vai-a i mycket begränsad omfattning som

sådan rörelse hedrives av den bofasta skärgårdsbefolkningen. Att detta skulle

bero på sådana omständigheter, som i motionen anföras, torde emellertid

icke kunna antagas. I fråga om pensionatrörelse, varom förmäles i 32 §

förevarande stadga (högst 8 rum och 1(5 gäster) och beträffande vilken länsstyrelsen

Isar att meddela erforderliga säkerhetsföreskrifter, föreskriver nämligen

länsstyrelsen inga andra åtgärder än som med hänsyn till de i det

särskilda fallet föreliggande omständigheterna finnas oundgängligen nödvändiga

till skyddande av de inneboendes liv vid eldfara. Åtgärderna inskränka

sig i allmänhet till anbringande av ledstänger i trappor, uppsättande

av livräddningslinor och brandstegar, anskaffande av nödig brandmateriel

(sprutor o. d.) och understundom omändring av fönster. Någon mera

genomgripande omändring av byggnader av här ifrågavarande slag har länsstyrelsen

icke i något fall föreskrivit. Kostnaderna för nu nämnda åtgärder

torde — såsom också framgår av vissa av landsfiskalernas yttranden —

icke kunna anses över hövan betungande för vederbörande, särskilt som

de i allmänhet äro av engångsnatur. Även i fråga örn de handlingar, som

sökanden enligt 2 § i stadgan har att bifoga ansökningen, uppställas måttliga

fordringar. Sålunda godkännas, när det gäller dessa mindre pensionat,

även av sökanden själv utförda ritningar (ävensom fotografier) och såsom

sakkunnig anlitas i allmänhet vederbörande landsfiskal, som i samband med

besiktningen av byggnaden vanligtvis jämväl avgiver förslag till erforderliga

brandskyddsåtgärder ävensom yttrande angående de sanitära förhållandena

inom byggnaden.

Med hänsyn till ovan anförda förhållanden synes enligt länsstyrelsens mening,

såvitt Stockholms län angår, någon ändring av hotell- och pesionatstadgan

i den i motionen föreslagna riktningen icke vara av behovet påkallad.

En sådan ändring måste för övrigt, såsom också understrukits av de

i ärendet hörda landsfiskalerna, inge betänkligheter, i synnerhet som generella

brandskyddsföreskrifter å ifrågavarande orter i allmänhet saknas.»

Länsstyrelsen i Gotlands län har i ärendet hört polischeferna i länet ävensom

Gotlands turistförening. Länsstyrelsen anför i huvudsak följande:

»Av såväl motionen som polischefernas yttranden framgår, att olika uppfattningar

synas förefinnas rörande stadgans tillämplighetsområde och att

detta förhållande vållat osäkerhet och ojämnhet vid tillämpningen, vilket

förhållande i och för sig är mindre tillfredsställande. Enligt länsstyrelsens

mening kan det vidare knappast anses lämpligt, att stadgans föreskrifter

skulle äga tillämpning på uthyrning till resande och andra sommartid eller

eljest tillfälligtvis av byggnad eller lägenhet, som är avsedd till och i regel

utnyttjas som enskild bostad. En närmare definition av begreppet ''rörelse’

i 1 § av stadgan i antydd riktning torde därför få anses påkallad. Lämnas

därvid en sådan beskrivning av rörelse, att därmed otvetydigt avses allenast

egentlig hotell- och pensionalrörelse och ej uthyrning av byggnader och

lägenheter av nyss omförmälda beskaffenhet, torde syftet med motionen i

huvudsak hava vunnits.»

Länsstyrelsen i Kalmar län har i ärendet inhämtat yttranden från åtskilliga

landsfiskaler och kommunalnämnder, ävensom från stadsfiskal^! i Kal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr A.

3

mai1 samt brandchefen i nämnda stad. Länsstyrelsen framhåller, att tillstånd

till bedrivande av pensionatrörelse i förekommande fall meddelats

såväl när det varit fråga örn bostadshus, som uppförts uteslutande för pensionatrörelse

sommartiden och står obebodda under den övriga tiden av

året, som ock när det gällt bostadshus, vilka husägaren med familj själv

bebor men som helt eller till största delen utrymmas under sommaren för

uthyrning till sommargäster. I vissa fall har tillståndet gällt byggnader med

8 gästrum och avsedda att samtidigt mottaga ända till 16 gäster. Länsstyrelsen

erinrar om de långt gående möjligheterna till dispens från de i stadgan

meddelade föreskrifterna avseende skydd mot eldfara som förefinnas

enligt 33 § i stadgan. Länsstyrelsen framhåller slutligen, att — då gällande

hotell- och pensionatstadga enligt länsstyrelsens mening således lager behörig

hänsyn till synpunkten av alt den enskilde vid inrättande av hotell

eller pensionat icke åsamkas oskäliga kostnader — länsstyrelsen icke anser

sig kunna biträda det i motionen framförda förslaget örn ändring i stadgan.

Länsstyrelsen i Blekinge län har i ärendet hört åtskilliga landsfiskaler

och kommunalnämnder inom länet. Länsstyrelsen har intet annat att erinra

i anledning av det i motionen väckta förslaget än att det synes böra tillkomma

länsstyrelsen dels att föreskriva vissa säkerhetsåtgärder, därest länsstyrelsen

i särskilda fall på anmälan av vederbörande polismyndighet eller

eljest skulle finna dylika åtgärder erforderliga, dels alt förordna, att bestämmelserna

i hotellstadgan örn kontroll över resande skola tillämpas i

den mån länsstyrelsen på anmälan av vederbörande polismyndighet eller

militära myndighet eller av annan anledning skulle finna sådant påkallat

för visst område oell för viss tid.

Länsstyrelsen i Hallands län anser att syftet med de i stadgan meddelade

föreskrifterna örn skydd mot eldfara vara viktigare än hotell- och pensionatsinnehavares

ekonomiska intresse. Beträffande den i motionen föreslagna

utsträckningen av i stadgan meddelat undantag från bestämmelserna

om kontroll över resande framhåller länsstyrelsen, att detta undantag, med

hänsyn till nu rådande förhållanden, i stället för alt utsträckas snarare

borde utgå ur stadgan. Länsstyrelsen avstyrker bifall till motionen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bolms län har i ärende! inhämtat yttrande

från brandchefen i Göteborg, vilken av länsstyrelsen plägar anlitas såsom

sakkunnig i ärenden av ifrågavarande slag. Brandchefen framhåller att enligt

hans erfarenhet tillstånd till pensionatrörelses bedrivande icke fordrats

beträffande byggnader som år efter år uthyras i sin helhet till en eller två

familjer. Brandchefen kan icke förorda annan ändring av hotell- oell pensionatstadgans

bestämmelser än dels en uppmjukning av föreskriften i 12 §

sista stycket örn beskaffenheten av vissa dörrar, dels ock att såsom livräddningslina

enligt 28 § må i fråga om rum, som ej ligga högre än en trappa

upp, jämväl godtagas vanliga rep med knutar. Länsstyrelsen ansluter sig

till brandchefens yttrande samt anför därutöver i huvudsak följande. Vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr i.

beviljande av tillstånd till hotell- och pensionatrörelse har länsstyrelsen

alltid tagit hänsyn till att sökandens kostnader i anledning av stadgans tilllämpning

å hans rörelse skola bliva så ringa som möjligt. Där dispenser

från stadgans bestämmelser kunnat beviljas utan att betryggande skydd

mot eldfara åsidosatts, hava sådana dispenser lämnats och även i vissa

andra avseenden såsom exempelvis från föreskrifterna örn skyltar, som

utmärka rörelsen, har befrielse meddelats, då det varit fråga örn befolkningens

uthyrning av rum. Länsstyrelsen upplyser vidare att, då en stor

mängd av pensionatsbyggnaderna äro örn högst åtta rum och avsedda för

högst sexton gäster, hotell- och pensionatstadgan till väsentlig del skulle

sättas ur funktion örn stadgan ändrades i enlighet med motionärens förslag.

Beträffande föreskrifterna om kontroll över resande anser länsstyrelsen att

en skärpning snarare än en uppmjukning av gällande bestämmelser borde

komma till stånd. Utöver de av brandchefen i Göteborg förordade ändringarna

i hotell- och pensionatstadgan kan länsstyrelsen icke tillstyrka bifall

till de i motionen framförda önskemålen.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, som i ärendet hört åtskilliga landsfiskaler

och kommunalnämnder i länet, anser att motionen endast bör föranleda

utredning angående de i motionen påtalade olägenheterna samt huruvida

nämnda olägenheter äro av beskaffenhet att böra föranleda författningsändring.

Medicinalstyrelsen har ej något att erinra mot den föreslagna ändringen

av hotell- och pensionatstadgan.

Styrelsen för Svenska landskommunernas förbund anför, att styrelsen ur

de synpunkter densamma företräder icke har något att erinra mot en författningsändring

av den i motionen föreslagna riktningen.

Svenska brandkårernas riksförbund framhåller bl. a., att länsstyrelserna

vid beviljande av tillstånd till pensionat- eller hotellrörelse beträffande

byggnader om högst åtta gästrum och avsedda för högst sexton gäster icke

pläga föreskriva andra åtgärder än sådana, som äro oundgänligen erforderliga

för tryggande av människoliv. Med hänsyn bl. a. härtill synes det

förbundet icke föreligga något behov av den i motionen föreslagna ändringen

av hotell- och pensionatstadgan. Enligt förbundet torde emellertid

hela stadgan få anses såsom föråldrad och i behov av en allmän översyn.

Utskottet. Den i motionen föreslagna ändringen av gällande stadga angående hotelloch

pensionatrörelse går ut på att i byggnad, som är avsedd att samtidigt

härbärgera högst sexton gäster samt innehåller högst åtta därför avsedda

rum, må under kortare tid av året, förslagsvis 1 juni—30 september, uthyras

rum lill sommargäster under samma förutsättningar som nu gälla

då för hotell- och pensionatrörelse användes byggnad, som innehåller allenast

högst fyra för gästers härbärgerande avsedda rum och ej är avsedd

för mottagande samtidigt av flera gäster än åtta. För drivande av pensionat
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr A.

5

rörelse av sistnämnda slag erfordras enligt hotell- och pensionatstadgan

ej tillstånd av länsstyrelse utan endast att, innan rörelsen börjar, anmälan

därom göres hos närmaste polismyndighet. De i stadgan meddelade föreskrifterna

örn skydd mot eldfara samt rörande kontroll över resande —

utom i vad avser utlänningar — gälla icke heller för dylika mindre hotell

och pensionat.

Vad angår de i stadgan meddelade föreskrifterna avseende skydd mot

eldfara må framhållas, att länsstyrelse äger långt gående möjlighet att meddela

dispens från dessa föreskrifter. Beträffande den kategori av hotell och

pensionat, som avses i motionen, gäller för övrigt, att vissa av de i stadgan

meddelade föreskrifterna örn skydd mot eldfara över huvud icke äga tilllämpning;

erforderliga säkerhetsföreskrifter skola i stället meddelas av vederbörande

länsstyrelse. Såsom framgår av flera av de i ärendet avgivna

yttrandena synas länsstyrelserna inskränka sig till att föreskriva sådana

åtgärder, som äro oundgängligen nödvändiga ur brandsäkerhetssynpunkt.

Enligt utskottets uppfattning är det sålunda redan nu sörjt för att innehavare

av hotell- och pensionatrörelse icke skall behöva betungas nied kostnader

för brandskyddsåtgärder i större utsträckning än säkerhetsintresset

kräver. Att beträffande pensionat- och hotellrörelse av den storleksordning

som avses i motionen icke fordra iakttagande av några brandsäkerhetsföreskrifter

anser utskottet icke tillrådligt. Vad härefter angår kontrollen över

resande finner utskottet, i likhet med vad som uttalats av flera i ärendet

hörda länsstyrelser, icke välbetänkt att under nuvarande förhållanden uppmjuka

därom meddelade bestämmelser. Ur ekonomisk synpunkt torde för

övrigt de skyldigheter med avseende å dylik kontroll, som åligga hotell- och

pensionatinnehavare, vara av ringa betydelse.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1911.

På utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: Herrar Nordborg, Heuman, Theodor Magnusson, J. Albert Andersson,

Franzon, Nasström, von Horn och Emil Petersson.

Reservation

av herr Emil Petersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.