Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn tillskapande av en institution med auktoriserade mätningsmän m. m.

1941-04-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1941:5, Utlåtande i anledning av väckt motion örn tillskapande av en institution med auktoriserade mätningsmän m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

Motionen.

Yttranden.

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1941 kl. 2 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion örn tillskapande av en institution

med auktoriserade mätningsmän m. m.

I en inom första kammaren väckt och lill dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 172, har herr Lindblom m. fl. hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning örn utredning rörande

tillskapandet av en institution med auktoriserade mätningsmän m. m., ävensom

om framläggande för riksdagen snarast möjligt av de förslag, vartill

utredningen kan föranleda.

Inom andra kammaren har en likalydande motion, nr 230, väckts av

herrar Sandberg och Svensson i Ljungskile.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen I: 172.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionen

från egnahemsstyrelsen och byggnadsstyrelsen ävensom berett Sveriges lanlbruksförbund,

samverkande byggnadsfackförbunden och svenska byggnadsindustriförbundet

tillfälle yttra sig i ärendet. Andra kammarens andra tillfälliga

utskott, lill vilket motionen II: 230 hänvisats, har dessutom införskaffat

yttranden från socialstyrelsen, svenska landskommunernas förbund,

småbrukarnas riksförbund, landsorganisationen, riksförbundet landsbygdens

folk och svenska arbetsgivareföreningen.

Egnahemsstyrelsen tillstyrker motionen utan närmare motivering. —

Byggnadsstyrelsen anser, alt byggnadsritare skulle kunna auktoriseras för

att stå till arbetsgivares och arbetares gemensamma förfogande men att det

ej synes möjligt att tillerkänna endast en part rätt alt utan den andres medgivande

kalla dylik mätningsman. Styrelsen förklarar sig icke lia något

emot bifall till motionen. — Socialstyrelsen avstyrker däremot under hänvisning

bl. a. till att frågan örn mätning av ackordsarbete icke är enbart

av teknisk natur utan i väsentlig mån att hänföra till spörsmål örn tolkning

och tillämpning av upprättade prislistor, och att det icke kan vara

ändamålsenligt att utöver arbetsdomstol och riksskiljenämnd tillskapa ytterligare

instanser för slitande av dylika tvister. I de fall, där kollektivavtal

eller avtalsförbindelser icke föreligga, lära ackordsprislistor icke vara i bruk,

varför auktoriserade mätningsmän där näppeligen skulle fylla någon uppgift.

Svenska landskommunernas förbund och småbrukarnas riksförbund tillstyrka

motionen utan närmare motivering. — Sveriges lantbruksförbund

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

7

anser visserligen att det kan vara av behovet påkallat, att auktoriserade mätningsman

finnas ali tillgå, itali ackordslönesystemet framgent skall tillämpas,

men uttalar, att timlönesystem för närvarande bör utgöra grundval för

överenskommelser örn byggnadsarbete på landsbygden, och därför anser sig

förbundet icke nu kunna tillstyrka motionen.

Landsorganisationen förklarar, att från arbetarpartens sida ingenting

finns att erinra mot auktorisering av mätningsmän, avsedda att anlitas av

arbetsgivarparten såsom dess ombud eller eventuellt av båda parterna, men

att anledning saknas att inrätta en institution, som skulle ersätta den nuvarande

ordningen med skiljenämndsförfarande. — Samverkande byggnads-,

fackförbunden framhålla att, därest behov skulle föreligga att tillskapa en

mätarinstitution att anlitas av endera parten, förbunden i allt fall motsätta

sig att sådan mätningsman erhåller annan ställning än såsom representant

flir denna parl. Förbunden avstyrka motionen. — Riksförbundet landsbygdens

folk anser att motionens syfte kan vinnas på ett enklare och billigare

sätt, örn arbetsgivarinlressena på landsbygden bli ordnade så, att för landsbygden

lämpade kollektiva avtal upprättas. Dylikt organisationsarbete är

redan i full gång, och resultatet bör avvaktas, innan andra åtgärder vidtagas.

Motionen avstyrkes därför. — Svenska arbetsgivareföreningen uttalar, att

det icke torde vara själva mätningsförfarandet utan tillämpningen av

ackordssystemet, som väckt ovilja på landsbygden, varför angelägnare är,

att för landsbygden avsedda prislistor utarbetas. Mot tanken att opartiska,

auktoriserade mätningsmän såsom konsulterande experter skola finnas att

tillgå torde enligt föreningen i och för sig icke några erinringar kunna göras

ur principiell synpunkt. Föreningen finner uppenbart, att en dylik institution

icke skulle få någon större betydelse, örn mätningsmännens avgöranden

icke erhölle viss rättslig verkan. Föreningen anser det dock icke förenligt

med principerna i vår nuvarande arbetsrätt, alt — såsom i motionen föreslås

— den av de auktoriserade mätningsmännen utförda uppmätningens

resultat skulle genom lagbestämmelser göras bindande och detta tydligen

även i sådana fall, då biträde av mätningsman påkallats blott av ena parten.

I sådana fall, då såväl arbetsgivare som arbetare äro bundna av kollektivavtal,

skulle mätningsmännen, örn deras beslut skulle göras bindande, få

den ställning, som tillkommer arbetsdomstolen eller riksskiljenämnden, vilket

måste möta stora praktiska betänkligheter. Skulle institutionens behörighet

inskränkas till sådana fall, där kollektivavtal ej förekomma, är det högst

sannolikt, att arbetarorganisationerna skulle söka genomdriva kollektivavtal.

Någon praktisk betydelse kommer därför en på detta sätt anordnad

mätningsinstitution icke alt få. Motionen avstyrkes. — Svenska byggnadsindustriförbundet

framför de starkaste betänkligheter mot att mätningsförfarandet

i enlighet med vad i motionen föreslås skall givas bindande verkan.

Del skulle innebära alt den enskilde mätningsmannen linge en domsrätt,

som nu endast utövas av domstol eller skiljenämnd, vilket i princip

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

skulle utgöra eli betydande avsteg från hittills tillämpat rättsförfarande.

Förbundet, som icke vill taga ställning till frågan, örn staten genom att

auktorisera mätningsmän, som kunna anlitas efter frivillig överenskommelse

mellan parterna, kan bidraga till en bättre ordning, avstyrker bifall

till motionen i föreliggande skick.

I åtskilliga yttranden sker hänvisning till 1940 års byggnadskostnadssakkunnigas

betänkande, där problemet behandlas ur vidare synpunkter.

Utskottet delar den i flera yttranden framförda meningen, att införandet

av auktoriserade mätningsmän icke i och för sig skulle nämnvärt kunna

bidraga till ett förbilligande av byggnadskostnaderna på landsbygden. Dessas

storlek torde väsentligen bestämmas av helt andra faktorer. Givetvis kunde

det dock anses fördelaktigt med opartiska auktoriserade mätningsmän för

bestämmande av det utförda arbetets omfattning, men då delade meningar

örn ersättningen för arbetet mestadels torde bottna i olika tolkningar av

prislistor, synes tillskapandet av den föreslagna institutionen komma att

medföra ett långt ifrån önskvärt sönderbrytande av den nuvarande organisationen

med arbetsdomstolen och riksskiljenämnden. Skulle mätningsmans

avgörande begränsas till fall, som falla utanför nämnda myndigheters

behörighetsområde, synes den å andra sidan icke kunna få någon nämnvärd

praktisk betydelse. Då därtill kommer, att hela komplexet om byggnadsverksamhetens

organisation och rationalisering för närvarande är föremål

för statsmakternas uppmärksamhet och att därvid de problem, som

föranlett motionen, icke gärna kunna förbigås, anser utskottet, att den vidare

utvecklingen på området bör avvaktas, innan det i motionen väckta

förslaget upptages lill närmare övervägande.

Utskottet får därför hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1941.

På utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: Herrar Nordborg, Heuman, Theodor Magnusson, J. Albert Andersson,

Franzon, Näsström, von Horn och Emil Petersson.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 19-41

117008

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.