Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

1941-03-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.

9

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1941 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 31 januari 1941 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 59, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva,

l:o) att för betalning av vissa andelar av ett till reglering av Lyckebyån

mellan Emmaboda och Kyrkebys jon i Vissefjärda socken av Kalmar län

den 18 juni 1910 beviljat lån från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag

utgå ett belopp av 3,280 kronor;

2:o) att för täckande av vissa merkostnader vid Skorpetorp—Skrika dikningsföretag

av år 1929 i Fliseryds och Döderhults socknar av Kalmar län

må beviljas ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag med 1,860

kronor.

Beträffande utredningen i ärendena får utskottet, i den mån ej därför redogöres

nedan, hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

l:o.

Företag för reglering av Lyckebyån mellan Emmaboda och Kyrkebysjön i

Kalmar län.

Den 18 juni 1910 beviljade Kungl. Majit lån från odlingslånefonden med

62,700 kronor till reglering av Lyckebyån mellan Emmaboda och Kyrkebysjön

i Vissefjärda socken av Kalmar län, varjämte Kungl. Majit fastställde

plan för arbetets utförande.

Länsstyrelsen i Kalmar län fastställde genom utslag den 30 mars 1922 fördelningen

å vederbörande fastigheter av förenämnda lån och ålade därvid följande

personer att årligen för vart och ett av åren 1921—1943 ävensom för

år 1944 erlägga, Gottfrid Jonsson såsom ägare av 8/25 mantal Emmabo ln 646

kronor 15 öre respektive 79 kronor 7 öre, Gustaf Carlsson såsom ägare av 8/s

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.

mantal Grämnemåla l3 396 kronor 14 öre respektive 48 kronor 48 öre, J.

E. Nilsson såsom ägare av 3/s mantal Grämnemåla l2 184 kronor 81 öre

respektive 22 kronor 62 öre, Gottfrid Niklasson såsom ägare av Vs mantal

Bromboda l3 124 kronor 86 öre respektive 15 kronor 28 öre, Elof Svensson

såsom ägare av 732 mantal Bromboda l2 119 kronor 37 öre respektive 14

kronor 61 öre samt P. A. Johansson såsom ägare av 1U mantal Andersmåla

l3 65 kronor 37 öre respektive 8 kronor.

Genom beslut den 13 juli 1934 anvisade Kungl. Majit 3,000 kronor till

bestridande av kostnaderna för utredning rörande vattenavledningen från

Lyckebyåns övre vattenområde till och med Kyrkebysjön. I anledning härav

förordnade länsstyrelsen i Kalmar län den 29 januari 1935 lantbruksingenjören

E. Lindqvist att verkställa ifrågavarande utredningsuppdrag.

Kungl. Majit har, i avvaktan på slutförandet av vederbörlig utredning,

genom särskilda beslut dels den 17 november 1933 samt den 20 april och

15 juni 1934 beviljat uppskov till den 1 juli 1935 för vissa delägare i företaget,

däribland Gottfrid Jonsson och Gustaf Carlsson, med erläggande av

de annuitetsandelar, som för de ifrågavarande fastigheterna från och med

år 1933 förfallit eller förfölle till betalning å nämnda lån ävensom räntefrihet

under uppskovstiden å samma fastigheters andelar i den oguldna kapitalskulden,

dels ock den 19 november 1937 medgivit anstånd intill den 1

juli 1938 för Gottfrid Jonsson med erläggande av å åren 1933—1937 belöpande

annuiteter å ifrågavarande lån samt för Gustaf Carlsson, Elof Svensson,

Gottfrid Niklasson, Ernst Nilsson och Victor Nicklasson, den sistnämnde

såsom ägare till Andersmåla l3, med erläggande av å år 1937 belöpande

annuiteter å samma lån.

I en den 12 december 1936 dagtecknad skrift ha sist omförmälda sex

delägare i företaget hos Kungl. Majit anhållit om ytterligare anstånd med

betalningen av ifrågavarande lån. Sedan förut omförmäld utredning i oktober

1938 slutförts av lantbruksingenjören Lindqvist, lia nämnda delägare

i en till Kungl. Majit ställd skrift av den 17 oktober 1938 anhållit om avskrivning

av den del av lånet, som belöpte å deras fastigheter, samt, för den

händelse detta ej omedelbart kunde beviljas, anhållit om ytterligare anstånd

med erläggande av ifrågavarande annuiteter.

Den 3 november 1938 har Kungl. Majit efter att ha förklarat Sig vilja

framdeles meddela beslut i anledning av framställningen om avskrivning av

lån medgivit anstånd intill den 1 juli 1939 dels för Gottfrid Jonsson med erläggande

av å aren 1933—1938 belöpande annuiteter å ifrågavarande lån,

dels ock för Gustaf Carlsson, Elof Svensson, Gottfrid Niklasson, Ernst Nilsson

och Victor Nicklasson med erläggande av å åren 1937 och 1938 belöpande

annuiteter å samma lån.

I ärendet ha yttranden avgivits av torrläggningskommittén den 28 december

1938, av länsstyrelsen i Kalmar län den 12 juni 1940, av lantbruksstyrelsen

den 27 november 1940 samt av statskontoret den 3 januari 1941. Vid

länsstyrelsens utlåtande fanns fogat yttrande från lantbruksingenjören Lindqvist.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.

11

Enligt den förut omförmälda av lantbruksingenjören Lindqvist verkställda

utredningen rörande Lyckebyån har den reglering av ån, för vars genomförande

ifrågavarande lån utgått, fungerat tillfredsställande till och med år

1923. Därefter har emellertid skörden å vidsträckta arealer ofta blivit antingen

helt förstörd eller betydligt minskad genom att an översvämmat närliggande

marker. Enligt vad som utretts ha ans flöden, som varit större

under de senare åren, förorsakats dels och huvudsakligen av ogynnsamma

nederbördsförhållanden, dels av under senare ar utförda torrläggningsföretag

inom Lyckebyåns vattenområde ovanför Emmaboda, dels av försummat

underhåll av den uppgrävda åsträckan mellan Emmabo och Kyrkebysjön,

dels genom ombyggande av landsvägstrumma med mindre genomgångsöppning

än den förutvarande, dels ock därav att de dimensioner å vattendraget

som föreskrivits vid 1906—1907 års syneförrättning varit väl små för att

kunna medgiva avbördande av de största vattenmängderna. De genom

flödena förorsakade översvämningarna hade därjämte givits ökad omfattning

genom den sättning av de ifrågavarande markerna som under årens

lopp skett efter åregleringens genomförande.

Lantbruksingenjören Lindqvist har i sitt yttrande över framställningen om

låneavskrivning framhållit, dels att icke all sökandena tillhörig mark, som

inginge i företaget, brukade översvämmas vid flöden, dels ock att den mark,

som då översvämmades, ej kunde sägas vara alldeles värdelös, utan att dess

nuvarande båtnad kunde, lågt räknat, anses uppgå till i medeltal J/5 av den

som beräknats vid förslagets upprättande. Den del av det oguldna lånet, för

vilken återbetalningsskyldighet åvilade dessa marker, syntes därför böra

minskas med 80 procent. Med hänsyn härtill har Lindqvist beräknat det

procenttal, efter vilket var och en av sökandenas kvarstående kapitalskuld

syntes böra minskas.

Lantbruksstyrelsen har anfört, att en nedskrivning torde böra ske av den

kapitalskuld å ifrågavarande lån, som återstode efter inbetalningen av samtliga

annuiteter till och med den senast, d. v. s. ar 1940, utdebiterade. En pa

dylikt sätt bestämd nedskrivning, beräknad efter de av Lindqvist föreslagna

procenttalen, mot vilka styrelsen icke funne anledning till erinran, belöpte

sig till i runt tal 3,280 kronor enligt följande inom lantbruksstyrelsen upprättade

tabell:

Fastighet

Kapitalskuld

efter erläggandet

av samtliga an- nuiteter t. o. m.

1940 års

kronor

Föreslagen nedskrivning

med

procent

kronor

Emmabo l71

1,875.45

78

1,462.85

Grämnemåla l3

1,149.80

78

896.84

» l2

523.81

78

408.57

Bromboda l2

346.47

80

277.18

» l3

362.41

66

239.19

3,284.68

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av vad i det föregående anförts torde framgå, alt båtnaden av företaget

för de ifrågavarande fastigheterna icke på långt när uppgått till vad vid

företagets igångsättande beräknats ävensom att den huvudsakliga anledningen

härtill varit ogynnsamma nederbördsförhållanden. Såsom lantbruksstyrelsen

framhållit skulle en reglering av Lyckebyån i enlighet med något av de

vid den senaste utredningen framlagda båda alternativen med säkerhet komma

att medföra väsentlig båtnad för därav beroende marker. Då det emellertid

är ovisst, när en ny reglering av ån kan komma att genomföras, finner

jag i likhet med lantbruksstyrelsen skäligt, att sökandena erhålla den lättnad

i återbetalningen av sina låneandelar, som kan vinnas genom att ett statsunderstöd

beviljas för åstadkommande av en avbetalning av förevarande lån

från odlingslånefonden. Vad angår storleken av sagda understöd ansluter jag

mig till styrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för ändamålet må från statens

avdikningsanslag utgå ett belopp av 3,280 kronor. Härtill synes emellertid

riksdagens medverkan böra inhämtas. Bidragsbeloppet bör av lantbruksstyrelsen

ställas till statskontorets förfogande för att såsom avbetalning å ifrågavarande

lån tillgodoföras avdikningslånefonden. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att fastställa bidragsbeloppets fördelning å här avsedda fastigheter.

Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som enligt riksdagens

medgivande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets

användning.»

2:o.

Skorpetorp—Skrika dikningsföretag i Kalmar län.

Den 28 november 1932 beviljade Kungl. Majit Skorpetorp—Skrika dikningsföretag

av år 1929 i Fliseryds och Döderhults socknar av Kalmar län

dels statsbidrag från statens avdikningsanslag med 32,670 kronor och dels

lån från statens avdikningslånefond med 31,770 kronor, varjämte Kungl.

Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Vid 1934 ars riksdag väckta motioner (1:267 och 11:470) om ytterligare

statsunderstöd till ifrågavarande företag avslogos av riksdagen (jordbr, utsk.

uti. nr 74). Vidare fann Kungl. Majit genom beslut den 21 februari 1936

en av företagets arbetsstyrelse gjord framställning om anslag av statsmedel

till ett belopp av 14,630 kronor för täckande av vissa kostnader, som företaget

genom skiljedom ålagts att utbetala till entreprenören, icke föranleda

någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

I samband med avlatande till 1940 ars lagtima riksdag av förslag (se prop.

nr 100) om försäljning av lotten litt. N (Skorpetorps huvudgård) av kronoegendomen

Sandshult i Döderhults socken uppkom, bland annat till följd av

framställning i ämnet den 31 januari 1938 från företagets arbetsstyrelse,

ånyo frågan örn anvisande av ytterligare statsbidrag till företaget för täckande

av uppkomna merkostnader. Frågans lösning ansågs emellertid böra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.

13

anstå i avbidan på ytterligare utredning i saken. Genom beslut den 8 mars

1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt lantbruksstyrelsen att verkställa sådan utredning

samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, som kunde föranledas

av densamma.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har lantbruksstyrelsen framlagt utredning

och förslag i ämnet, över skrivelsen, vid vilken fogats yttranden av lantbruksingenjören

E. Lindqvist samt länsstyrelsen i Kalmar län, ha infordrade

utlåtanden avgivits den 4 oktober 1940 av domänstyrelsen och den 25 oktober

1940 av statskontoret.

Av tillgängliga handlingar inhämtas: Enligt den fastställda arbetsplanen

beräknades båtnaden av företaget till 65,336 kronor 40 öre och kostnaden för

arbetets genomförande till 66,882 kronor 34 öre. Genom flera omständigheter

ha de slutliga kostnaderna för företaget kommit att stiga till 92,929

kronor 56 öre, därav 2,349 kronor 24 öre utgöra kostnad för syneförrättningen

och därmed jämförliga utgifter.

Enär kronan såsom ägare till förenämnda, i företaget ingående fastigheten

Skorpetorps huvudgård (Skorpetorp l1), i det följande benämnd kronoegendomen,

icke sökt företaget och ej heller förenat sig med sökandena eliel

eljest blivit likställd med sökande, är enligt bestämmelserna i 7 kap. 27 §

vattenlagen kronan icke skyldig att för kronoegendomen vidkännas större

bidrag till kostnaden för företaget än som svarar mot värdet å den båtnad,

dess mark därigenom beredes. Däremot är kronan jämlikt bestämmelserna

i 10 kap. 80 § vattenlagen skyldig vidkännas å kronoegendomen belöpande

andel av förrättningskostnaden. Vid syneförrättningen rörande företaget har

genom torrläggningen uppkommande båtnad a mark tillhörande kronoegendomen

Skorpetorp uppskattats till ett värde av 38,696 kronor 20 öre. Kronoegendomens

andel i kostnaden för dikningen skall salunda begränsas till

nämnda belopp. I förrättningskostnaderna skall kronoegendomen enligt vid

syneförrättningen upprättad kostnadsfördelningslängd deltaga med 59.208

1,390 kronor 94 öre, och kronoegendomens sammanlagda kostnad för företaget

uppgår till (38,696: 20 + 1,390:94 =) 40,087 kronor 14 öre.

Av övriga delägare i företaget lia icke heller ägarna till fastigheterna

Hälleforshult l1 och Skorpetorp 1° sökt företaget. Efter begränsning av

sistnämnda båda fastigheters kostnader för dikningen till deras båtnadsvärden

och med inräkning av fastigheternas andelar i förrättningskostnaderna

enligt de delaktighetstal, som finnas angivna i den i synehandlingarna intagna

kostnadsfördelningslängden, komma pa sagda fastigheter belöpande

kostnader för företaget att utgöra för Hälleforshult l1 8,949 kronor 74 öre

samt för Skorpetorp 1° 206 kronor 18 öre eller sammanlagt 9,155 kronor

92 öre.

Återstående kostnader eller [92,929:56 — (40,087:14 + 9,155:92) =]

43,686 kronor 50 öre lia övriga delägare i företaget att gälda. Enligt före
-

procent. Dess andel i nämnda kostnad utgör sålunda

59.208 x 2,349: 24

100

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.

nämnda kostnadsfördelningslängd hade deras kostnader vid arbetsplanens

fastställande beräknats till 27.269 procent av 66,882 kronor 34 öre eller till

18,238 kronor 15 öre. Företaget har sålunda för nämnda delägare medfört en

kostnadsökning av (43,686: 50 — 18,238: 15 =) 25,448 kronor 35 öre eller

med omkring 140 procent av den för deras fastigheter ursprungligen beräknade

kostnaden.

I sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1940 har lantbruksstyrelsen

anfört, att av de åtta fastigheter som, när kronoegendomen samt Hälleforshult

l1 och Skorpetorp 1° frånräknades, hade att gälda den uppkomna merkostnaden

tillhörde fyra — nämligen lägenheterna Skorpetorp l4, l7, l8 och

l12 — personer som, enligt vad som framginge av utredningen i ärendet, befunne

sig i svag ekonomisk ställning. Med hänsyn till de särskilda omständigheter,

som vore förknippade med ifrågavarande företag, syntes rimligt

att på nämnda lägenheter belöpande andelar i den uppkomna merkostnaden

bestredes av statsmedel. Sistnämnda andelar belöpte sig till i runt tal

1,860 kronor enligt följande inom styrelsen upprättade tabell:

Lägenhet

Skorpetorp

»

»

»

l1 .........

17 .........

18 .........

I12.........

Procent

Merkostnad

kronor

278: 66

948: 20

137:17

500: 82

Summa 7.328

1,864: 85.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I samband med avlåtande till fjolårets lagtima riksdag av förslag om försäljning

av Skorpetorps huvudgård under kronoegendomen Sandshult förklarade

jag mig icke vara beredd att då taga ståndpunkt till frågan, huruvida

ytterligare statsbidrag borde utgå till ifrågavarande torrläggningsföretag

för täckande av vissa vid företagets utförande uppkomna merkostnader.

Jag ansåg sålunda ytterligare utredning erforderlig rörande företagets verkningar

på delägarnas ekonomiska ställning samt rörande storleken av den

båtnad, som genom företagets utförande verkligen uppkommit för kronoegendomen.

Dylik utredning har numera, såsom framgår av vad förut anförts,

förebragts av lantbruksstyrelsen. Med hänsyn till vad vid utredningen

framkommit finner jag mig böra biträda det av lantbruksstyrelsen framlagda

och av såväl domänstyrelsen som statskontoret tillstyrkta förslaget. Såsom

lantbruksstyrelsen framhållit synes det nämligen, med beaktande av de särskilda

omständigheter som orsakat den avsevärda kostnadsökningen för

företaget, vara rimligt, att de andelar av den uppkomna merkostnaden som

belöpa på fastigheter, vilkas ägare ha en relativt svag ekonomisk ställning,

täckas av statsmedel. Jag förordar alltså, att från statens avdikningsanslag

anvisas ytterligare statsbidrag till företaget med 1,860 kronor för

bestridande av merkostnaderna för de av lantbruksstyrelsen angivna fyra

smärre lägenheterna, vilkas ägare icke torde äga möjligheter att av egna me
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.

15

del gälda sagda merkostnader. Härtill bör emellertid riksdagens samtycke

inhämtas. Omförmälda belopp torde icke böra inräknas i det belopp, som

enligt riksdagens medgivande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser

för avdikningsanslagets användning.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställ- Utskottet.

ningar och hemställer alltså,

att riksdagen medgiver,

l:o) att för betalning av vissa andelar av ett till reglering

av Lyckebyån mellan Emmaboda och Kyrkebysjön i Vissefjärda

socken av Kalmar län den 18 juni 1910 beviljat lan

från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag utgå

ett belopp av 3,280 kronor;

2:o) att för täckande av vissa merkostnader vid Skorpetorp—Skrika

dikningsföretag av år 1929 i Fliseryds och Döderhults

socknar av Kalmar län må beviljas ytterligare statsbidrag

från statens avdikningsanslag med 1,860 kronor.

Stockholm den 6 mars 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 10.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:97 Skrivelse till Rörängen i anledning av Kungl. Marits proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. s. 6 i texten