Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å ti/läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141, i vad propositionen avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1941-02-28 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å ti/läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141, i vad propositionen avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Anlcom till riksdagens kansli den 4 mars 1941 kl. 4 e. m.

•

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å ti/läggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940141, i vad propositionen avser jordbruksdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(lia avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till

riksdagen den 3 januari 1941 avlåtna proposition, nr 2, angående utgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, i vad propositionen avser

framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden (bilagorna 9,

sid. 139—172 och 20 sid. 305—315).

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

Driftbudgeten.

Nionde huvudtiteln.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

l:o) Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,

reservationsanslag. I proposition nr 167/1936 angående försöksverksamheten

på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader,

avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans centrala

administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Kostnaderna för

inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga

nu nämnda kostnader, tillhopa 1,469,400 kronor, föreslogos skola fördelas

på tre budgetår räknat från och med budgetåret 1936/37 enligt en i

propositionen intagen plan. Enligt denna skulle kostnaderna för byggnader

och fasta anläggningar fördelas å budgetåren 1936/37, 1937/38

och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna

för inredning och inventarier å budgetåren 1937/38 och 1938/39

med respektive 75,000 och 57,500 kronor. Propositionen bifölls i huvudsak

av 1936 års riksdag, som för budgetåret 1936/37 anvisade ett reservationsanslag

av 300,000 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Från nämnda av 1936 års riksdag fastställda plan — enligt vilken sålunda

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 10 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

skulle anvisas anslag av för budgetåret 1937/38 675,000 kronor och för budgetåret

1938/39 494,400 kronor — lia åtskilliga avvikelser gjorts.

Hittills ha för byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan

å riksstaten anvisats tillhopa (300,000 + 400,000 + 80,700 +

46,500 + 183,300 =) 1,010,500 kronor.

För byggnader m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan ha

upptagits förskottsanslag dels å beredskapsstat för budgetåret 1938/39, dels

ock å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken sistnämnda beredskapsstat

enligt riksdagens beslut gäller även för budgetåret 1940/41.

Förskottsanslagen lia uppförts med 852,600 respektive 696,400 kronor. Vid

beräkningen av nämnda belopp — vilka icke avsetts för utförandet av samtliga

i 1936 års plan upptagna företag — har hänsyn tagits till att betydande

merkostnader i förhållande till vad ursprungligen beräknats kunde väntas

uppkomma på grund av inträffade prisstegringar.

Slutligen må erinras, att i den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen,

nr 79, förutsatts att ett belopp av 500,000 kronor av

riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 jämte ingående reservation skulle

disponeras endast i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara

för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Sedan styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 21 december

1939 framhållit angelägenheten av att kunna omedelbart disponera

15,000 kronor av de sålunda bundna anslagsmedlen för anskaffning av inventarier

till försöksladugården vid Kungsängen, har Kungl. Majit emellertid

genom beslut den 23 februari 1940 lämnat medgivande därtill. Nämnda

ärende bär anmälts för 1940 års lagtima riksdag i propositionen nr 2 angående

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 (sid.

73).

Efter redogörelse för framställningar från styrelsen för lantbrukshogskolan

och byggnadsstyrelsen bar departementschefen i ärendet anfört följande:

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för behandlingen vid 1936—

1940 års riksdagar av frågorna örn medelsanvisning för de byggnadsarbeten

jämte inventarieanskaffning, vilka följa av den år 1936 beslutade omorganisationen

av försöksverksamheten på jordbrukets område m. m., har den

ursprungligen fastställda planen för ifrågavarande byggnadsföretag på grund

av olika omständigheter endast i ringa utsträckning följts. Styrelsen för

lantbrukshögskolan har nu hemställt om en medelsanvisning för ändamålet

av 926,000 kronor, avsedd att möjliggöra fullföljandet av planen med undantag

allenast beträffande ett mindre byggnadsarbete, för vilket beräknats

komma att erfordras ytterligare anvisning med 10,000 kronor. Även om jag

finner det vara i och för sig önskvärt, att de för försöksverksamheten avsedda

byggnaderna med det snaraste kunde uppföras, då uppskov därmed uppenbarligen

är ägnat att motverka den förbättring av försöksverksamheten, som

den nya organisationen avsetts skola innebära, kan jag med hänsyn till det

rådande statsfinansiella läget icke för närvarande tillstyrka, att medel äskas

i den av högskolestyrelsen angivna omfattningen. Däremot anser jag mig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

3

böra förorda, att medel under innevarande budgetår ställas till förfogande

för de arbeten, av vilka behovet synes mest trängande. I enlighet härmed

böra enligt min mening medel göras tillgängliga för uppförande av svinhus

samt försöksanläggning för höns vid Bäcklösa ävensom för biblioteksbyggnad.

För nämnda ändamål skulle enligt de föreliggande kostnadsberäkningarna

erfordras respektive 110,000, 100,000 och 175,000 kronor. Vad beträffar

svinhuset och försöksanläggningen för höns har, såsom framgår av vad förut

anförts, den förnyade utredningen rörande dessa byggnadsarbeten resulterat

i väsentligt lägre kostnader än som tidigare beräknats. Ehuru kostnaderna

även för de senast uppgjorda förslagen enligt min mening äro höga, anser

jag mig böra tillstyrka, att dessa komma till utförande. Vidare anser jag mig

böra tillstyrka medelsanvisning för vissa ändamål, vilka stå i samband med

angivna tre byggnadsföretag. Enligt vad jag inhämtat torde å svin- och hönshusen

vid Bäcklösa belöpa dels 25,000 kronor av det för brunnar, planering,

elektrifiering m. m. beräknade beloppet å 32,000 kronor, dels ock 55,000

kronor av de 70,000 kronor, vilka ansetts erforderliga för inventarier m. m.

för husdjursförsöksverksamheten. Därjämte ha 20,000 kronor beräknats för

inredning och inventarier för biblioteket. Då ej heller beräkningen av nämnda

belopp givit mig anledning till erinran, vill jag sålunda förorda en medelsanvisning

av (110,000 + 100,000 + 175,000 + 25,000 + 55,000 + 20,000=)

485,000 kronor. Härvid torde beträffande de i det föregående nämnda beloppen

å 110,000 kronor till svinhus och 32,000 kronor till brunnar, planering,

elektrifiering m. m. böra framhållas, att i den mån medel härför tidigare

anslagits desamma ingå i det belopp å 500,000 kronor, som omnämnes

i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag, varför medlen sålunda

icke tagits i anspråk.

Anvisande av nytt anslag i anledning av vad nu förordats torde icke vara

erforderligt. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde nämligen

för de i det föregående angivna ändamålen böra tagas i anspråk det

belopp av 485,000 kronor å anslaget till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,

som är tillgängligt för Kungl. Majit i enlighet med den av 1939

års urtima riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79. Jag förutsätter

härvid, att med utförandet av de byggnadsföretag, för vilka nämnda medel

ursprungligen avsetts, alltjämt skall tills vidare anstå.»

Utskottet har icke någon erinran att framställa mot vad departementschefen

i ärendet anfört och föreslagit, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.

2:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitiitct vid Alnarp: Byggnadsarbeten

m. m., reservationsanslag. För detta ändamål anvisade 1939 års lagtima

riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av

230,800 kronor. Av anslaget avsågos 100,000 kronor till förbättringsarbeten

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

i slottsbyggnaden vid Alnarp, vilka arbeten kostnadsberäknats till 202,000

kronor. Till utförande av den del av angivna byggnadsföretag, som avsetts

skola anstå till ett följande budgetår, upptogs vidare å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 102,000 kronor.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr

79, har nyssnämnda under riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 inräknade

belopp av 100,000 kronor förutsatts skola disponeras endast i den mån

Kungl. Majit framdeles prövade sådana förutsättningar vara för handen,

som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Beslut om disposition av nämnda anslagsbelopp har icke sedermera fattats.

Efter redogörelse för framställning från byggnadsstyrelsen och yttranden

av styrelsen för Alnarpsinstitutet ävensom lantbruksstyrelsen och statskontoret

har departementschefen i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Vad först angår frågan om verkställandet av de av 1939 års lagtima riksdag

beslutade förbättringsarbetena i slottsbyggnaden vid Alnarp anser jag

önskvärt, att ifrågavarande arbeten igångsättas utan ytterligare dröjsmål,

och vill fördenskull förorda, att medel under innevarande budgetår göras

tillgängliga för ändamålet intill ett belopp av 100,000 kronor, motsvarande

vad som inräknats i det å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget

av 230,800 kronor till byggnadsarbeten m. m. vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört vid föredragning av frågan om anslag

för olika ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

bör emellertid dispositionsrätten till angivna medel bindas vid förbehållet,

att arbetet skall igångsättas i samråd med arbetsmarknadskommissionen.

Särskild anslagsanvisning torde icke påkallas av vad jag nu förordat. Därest

riksdagen icke bär något att däremot erinra, torde nämligen för detta ändamål

böra tagas i anspråk det därför reserverade beloppet av 100,000 kronor

å förenämnda reservationsanslag för budgetåret 1939/40.

Vidkommande härefter spörsmålet örn verkställande av ändrings- och

kompletteringsarbeten å det nya mejeriet vid Alnarp anser jag, att de av

byggnadsstyrelsen till en kostnad av 17,000 kronor beräknade arbetena böra

verkställas samt att nämnda belopp nu bör ställas lill förfogande för ändamålet.

Lämpligast torde vara, att beloppet anvisas å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att föreskriva de ändringar beträffande

planläggningen och utförandet av nämnda byggnadsföretag, som

kunna finnas lämpligen böra vidtagas i syfte att nedbringa kostnaderna för

desamma.

Beträffande slutligen frågan örn ombyggnad av kemiska laboratoriet vid

Alnarp anser jag, att ombyggnadsarbeten böra komma till utförande i den

omfattning kostnaderna härför kunna bestridas inom ramen för redan beviljade

anslagsmedel. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot,

torde jag senare få för Kungl. Majit ånyo anmäla förevarande byggnadsfråga.

»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

5

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet

vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av 17,000 kronor.

3:o) Lantbruks-, mejeri- och triidgårdsinstitutet vid Alnarp, Byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. För detta ändamål

anvisade 1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett

reservationsanslag av 193,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos 141,000

kronor för byggande av en institutionsbyggnad, en trädgårdsmästarbostad

och en stallbyggnad vid Nyckelby trädgårdsförsöksstation i Stockholms län.

Såsom framgår av IX H. T. 1939, sid. 85, hade byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 12 januari 1937 (se prop. nr 261/1937, sid. 34) beräknat kostnaderna för

omförmälda byggnadsföretag till respektive 95,000, 21,000 och 15,000 kronor

eller till sammanlagt 131,000 kronor men sedermera meddelat, att kostnaderna

med hänsyn till inträdd prisstegring å byggnadsmarknaden borde beräknas

höjda till 141,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos vidare 23,000

kronor för uppförande av ett bostadshus för två vid trädgårdsförsöken vid

Alnarp anställda kördrängar.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr

79, har av nämnda reservationsanslag ett belopp av 125,000 kronor förutsatts

skola disponeras endast i den män Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana förutsättningar

vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget

å allmän beredskapsstat. Av besparingspropositionen (sid. 55) framgår beträffande

försöksstationen vid Nyckelby, bland annat, att med uppförandet av

trädgårdsmäs tarbostaden och stallbyggnaden ansågs böra anstå tills vidare

samt att i stället för institutionsbyggnaden borde tills vidare endast uppföras

en föreståndarbostad, för vilken kostnaden förutsattes kunna hållas inom en

ram av 45,000 kronor. Vidare avsågs uppförandet av bostadshuset för två

kördrängar vid Alnarp skola uppskjutas.

Beslut angående disposition av omförmälda anslagsbelopp av 125,000

kronor har icke fattats.

I skrivelse den 27 november 1940 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut hemställt om anvisande av tillhopa 187,344 kronor

för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens trädgårdsförsök.

Departementschefen har anfört följande:

»Beträffande vissa av de i inslilutsstyrelsens framställning åsyftade byggnadsföretagen

m. m. torde föreligga ett så trängande behov, att medel för

desamma böra göras tillgängliga under innevarande budgetår. Detta synes

vara fallet beträffande dels samtliga försöksstationen vid Nyckelby avseende

anordningar — uppförande av trädgårdsmästarbostad och arbetarbostäder,

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

dränering, vattenförsörjningsanläggning, reparationer och inventarieanskaffning

— dels ock de ifrågasatta reparationerna och inventarieanskaffningen vid

huvudstationen i Alnarp. Mot kostnadsberäkningen för nämnda ändamål av

(24,640 + 33,544 + 20,000 + 19,855 + 1,675 + 7,320 =) 107,034 kronor för

Nyckelby och (2,680 + 10,875 =) 13,555 kronor för Alnarp har jag icke något

att erinra. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t skall äga föreskriva

de åtgärder i fråga om planläggningen och utförandet av angivna företag,

som kunna finnas lämpligen böra vidtagas i kostnadsbesparande syfte. Då

enligt min mening tills vidare bör kunna anstå med de avsedda nybyggnadsarbetena

vid Alnarp, är jag icke för närvarande beredd att framlägga förslag

om beredande av medel för dessa byggnadsarbeten.

För bestridande av kostnaderna för de av mig förordade företagen kan beräknas

vara erforderligt ett belopp av (107,034 + 13,555 =) i runt tal 121,000

kronor. Med hänsyn till att av det å riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförda

reservationsanslaget till byggnadsarbeten för försöksverksamhet m. m.

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinslitut ett belopp av 125,000

kronor kvarstår odisponerat, torde någon ytterligare medelsanvisning i anledning

av de av mig tillstyrkta förslagen icke vara påkallad under förutsättning

att riksdagen ej har något att erinra mot att för här avsedda ändamål

tages i anspråk ett belopp av 121,000 kronor av det disponibla anslagsbeloppet.

Under denna förutsättning torde sålunda Kungl. Majit få anses oförhindrad

att meddela beslut örn bestridande från ifrågavarande anslag av

nämnda utgiftsbelopp å intill 121,000 kronor.»

Utakotut. Vad departementschefen anfört och föreslagit föranleder ingen utskottets

erinran, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

G. Lanthushållning i allmänhet.

4:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål

anvisat ett anslag av 280,600 kronor.

I en den 12 augusti 1940 dagtecknad av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande

den 24 oktober 1940 överlämnad skrivelse har Sveriges utsädesförening

hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 måtte anvisas dels för

höjning av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare från 20 till 30

procent 13,700 kronor, dels för arvodeshöjningar åt vissa extra biträden

m. fl., vilka för närvarande icke åtnjuta sådant tillägg, 7,000 kronor, dels

för inrättande av luftskyddsrum för föreningens personal 2,900 kronor, dels

ock för anskaffande av 14 brandisolerade dokumentskåp 12,300 kronor,

eller således tillhopa 35,900 kronor. Föreningen har tidigare i en den 14

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

7

mars 1940 dagtecknad, av lantbruksstyrelsen med yttrande överlämnad skrivelse

gjort framställning om bidrag till vissa luftskyddsanordningar.

Remissutlåtande har avgivits av statskontoret.

Departementschefen har anfört och föreslagit följande i ärendet:

»I likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret finner jag skäligt, att

visst bidrag lämnas föreningen för höjning av dyrtidstillägget till föreningens

befattningshavare under innevarande budgetår. I fråga örn höjningens

storlek torde denna på sätt statskontoret förordat böra begränsas till 25 procent.

I anslutning till vad de hörda myndigheterna uttalat synes även en

begränsning av dyrtidstillägget böra ske på det sätt, att dyrtidstillägg icke

må utgå å den del av månadslönen som överstiger 700 kronor. Nu ifrågasatt

höjning av dyrtidstillägget skulle medföra en merkostnad av 6,300 kronor.

Med hänsyn till vad myndigheterna anfört beträffande den föreslagna löneförbättringen

för vissa extra befattningshavare hos föreningen finner jag

mig icke kunna tillstyrka, att bidrag för detta ändamål lämnas av statsmedel.

Vad angår föreningens framställning om statsbidrag till kostnader för

vissa luftskyddsanordningar vill jag, med hänsyn till att det torde vara nödvändigt

att dylika anordningar snarast komma till stånd, förorda, att staten

lämnar bidrag för ändamålet. Mot det äskade beloppet, 15,200 kronor,

har jag intet att erinra.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår anvisas ett belopp av (6,300 + 15,200 =) 21,500

kronor såsom ytterligare bidrag till Sveriges utsädesförening. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan,

meddela närmare bestämmelser rörande anslagets disposition.»

Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 21,500

kronor.

5:o) Bidrag till svenska vall- oell mosskulturföreningen. För detta ändamål

är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett anslag av 185,000

kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 24 oktober 1940 överlämnad

skrivelse har styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen hemställt,

att ett belopp av 8,890 kronor måtte under budgetåret 1940/41 utöver förut

anvisade medel ställas till föreningens förfogande för att möjliggöra en höjning

av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare med 10 procent.

Departementschefen har, sedan yttrande i ärendet avgivits av statskontoret,

anfört och föreslagit följande:

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

>1 likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, anser jag skäligt, att

befattningshavarna hos svenska vall- och mosskulturföreningen redan under

innevarande budgetår erhålla viss kompensation för de stegrade levnadskostnaderna.

En höjning av dyrtidstillägget till 25 procent torde sålunda få

anses berättigad. Härvid bör emellertid föreskrivas sådan begränsning av

dyrtidstillägget, att detta icke må utgå å den del av månadslönen som överstiger

700 kronor. Då den sålunda förordade höjningen av dyrtidstillägget

icke synes vara möjlig för föreningen att genomföra utan att ytterligare bidrag

lämnas av statsmedel, vill jag tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisas det av föreningen föreslagna beloppet eller i

runt tal 9,000 kronor.»

Utskottet. Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

6:o) Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag. Såsom bidrag

till gödselvårdsanläggningar har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren

1933/34 och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag

till statsverket, ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt för ett vart

av budgetåren 1935/36—1939/40 under nionde huvudtiteln reservationsanslag

å respektive 350,000, 350,000, 200,000, 500,000 — därav 300,000 kronor å

tilläggsstat — och 300,000 kronor. För innevarande budgetår har 1940 års

lagtima riksdag för ändamålet anvisat 200,000 kronor.

Nämnas må vidare, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 —

vilken beredskapsstat enligt riksdagens beslut är gällande jämväl för budgetåret

1940/41 — upptagits ett förskottsanslag till bidrag till gödselvårdsanläggningar

å 500,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Jag vill först erinra, att jag vid föredragning av frågan om anslag till bidrag

till gödselvårdsanläggningar för innevarande budgetår (IX H. T. 1940

sid. 143) tillkännagav min avsikt att sedermera föreslå Kungl. Majit, att å

allmän beredskapsstat för samma budgetår måtte upptagas ett anslag för

ändamålet av 2,000,000 kronor. Något dylikt förslag har icke framlagts, beroende

på de allmänt budgetära skäl, som föranlett att den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1939/40 erhållit förlängd giltighet för innevarande

budgetår. I det nu rådande läget synes det emellertid vara en angelägenhet

av stor vikt, att ett kraftigt främjande genom statens försorg av en

rationell gödselvård omedelbart kommer till stånd i syfte att bidraga till

jordbrukets möjligheter att vid eventuellt försvårad tillförsel av konstgödselmedel

kunna fullgöra sina uppgifter i fråga om livsmedelsförsörjningen.

Då jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2-

9

bidrag till gödselvårdsanläggningar för nästa budgetår i enlighet med lantbruksstyrelsens

förslag förordat oförändrad medelsanvisning av 200,000 kronor,

har jag ulgått från att det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda

anslaget i anledning av vad jag nu anfört borde utökas med ett tillläggsanslag

å betydande belopp. Anslaget, som bör uppföras å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41, torde böra bestämmas till 1,000,000

kronor.»

Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av 1,000,000 kronor.

7:o) Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 250,000 kronor. Genom särskilda

beslut har Kungl. Maj:t från ifrågavarande anslag tilldelat vissa hushållningssällskap

understöd att av sällskapens förvaltningsutskott användas till

bidrag till ladugårdsförbättringar inom sådana områden, där behovet av dylika

förbättringar är särskilt trängande samt bidrag till deras utförande finnes

påkallat med hänsyn till rådande arbetslöshet eller bristande tillgång

på lämpligt virke, långa avstånd eller dåliga kommunikationer. I samband

härmed ha jämväl meddelats särskilda föreskrifter beträ-fiande användningen

av statsbidragen. Kungl. Majit har vidare jämlikt riksdagens beslut av anslaget

disponerat erforderligt belopp för att möjliggöra utarbetandet av ändamålsenliga

förslag till dylika förbättringsarbeten eller vidtagandet av andra

åtgärder, ägnade att befordra ifrågavarande verksamhet. Anslagsdispositionen

för innevarande budgetår sker i överensstämmelse nied ett av jordbruksutskottet

vid 1940 års lagtima riksdag i memorial nr 19 gjort, av riksdagen

godkänt (skr. nr 90) uttalande av innebörd, att bidrag, varom här är fråga,

borde utgå i första hand inom de norrländska länell och Göteborgs och Bohus

län samt inom andra län endast i sådana fall, där förhållandena vore likartade

med dem i nämnda län och därjämte särskilda omständigheter prövades

föreligga.

Nämnas må, att för ifrågavarande ändamål upptagits ett förskottsanslag

av 5,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken

bercdskapsstat jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag jämväl är gällande

för innevarande budgetår.

Departementschefen har anfört och föreslagit följande:

»Med hänsyn till den hittillsvarande och för framtiden antagliga utvecklingen

på näringslivets område torde vårt land för sin livsmedelsförsörjning

bli i väsentligt högre grad än tillförne beroende av jordbrukets och de detta

närstående näringsgrenarnas förmåga att upprätthålla en tillräcklig produktion.

För underlättande av dessa näringars möjligheter härtill torde det vara

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

påkallat icke allenast att genom statsmakternas försorg åtgärder av skilda

slag vidtagas i direkt produktionsbefrämjande syfte utan jämväl att en

rationalisering av driften i största möjliga utsträckning genomföres, därest

sa erfordras med statsmakternas bistånd. Till de åtgärder, vilka i sistnämnda

hänseende närmast ifrågakomma, hör arbetet på att skapa ett fullt ändamålsenligt,

efter nutida krav anpassat ladugårdsbestånd. Trots den hittillsvarande

verksamheten för främjande av ladugårdsförbättringar — vilken

för övrigt icke varit av särskilt stor omfattning — finnas på sina håll

stora brister i fråga örn ladugårdarnas beskaffenhet. I många fall torde bristfälligheterna

knappast kunna antagas bli avhjälpta inom rimlig tid utan

statsmakternas medverkan. Med hänsyn såväl till vad nu anförts som till

önskvärdheten av att sprida byggnadsverksamheten vill jag föreslå, att medelsanvisningen

till bidrag till ladugårdsförbättringar för någon tid undergår

höjning. Det lämpligaste synes mig härvid vara, att ett anslag för ändamålet

upptages å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. En avvägning

mellan å ena sidan de här angivna synpunkterna och å andra sidan

hänsyn till det budgetära läget har synts mig böra leda till att anslagsanvisningen

bör bestämmas till 1,000,000 kronor. Med utgångspunkt härifrån har

jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag för nästa

budgetår till bidrag till ladugårdsförbättringar förordat, att för sagda budgetår

anvisas ett anslag för ändamålet av 250,000 kronor.»

Utskottet biträder Kungl. Majus framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till ladugårdsförbättringar å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av 1,000,000 kronor.

8:o) Bidrag till uppförande av siloanläggningar. För detta ändamål beviljade

1940 års urtima riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 ett reservationsanslag av 300,000 kronor (prop. nr 1, bil. 7, p. 2;

r. skr. nr 15 p. 1).

I en av statens livsmedelskommission med utlåtande den 3 september

1940 överlämnad ansökning — varöver lantbruksstyrelsen den 16 september

1940 avgivit infordrat yttrande — har jordbrukstekniska föreningen anhållit

örn statsbidrag med 30,000 kronor för utförande av undersökningar med

syfte att förbättra och förbilliga skörd och ensilering av vallväxter och annat

grönfoder.

Departementschefen har anfört följande:

»Med hänsyn till vikten av att de av jordbrukstekniska föreningen föreslagna

undersökningarna komma till stånd i önskvärd omfattning vill jag

förorda, att ytterligare högst 24,000 kronor ställas till förfogande för ändamålet.

Lämpligt torde vara, att de för dessa och andra liknande undersökningar

erforderliga beloppen få utgå från reservationsanslaget till Bidrag

till uppförande av siloanläggningar. Därest riksdagen icke har något att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. ■“

erinra häremot, torde jag sedermera få ånyo anmäla ifrågavarande ärende

för Kungl. Majit.»

Departementschefens förslag har icke föranlett erinran från utskottets sida,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

9:o) Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m., reservationsanslag.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen föreslagit,

dels att för budgetåret 1941/42 ett belopp av 75,000 kronor anvisades

för att utlämnas såsom bidrag till uppförande av lagerhus för frukt, köksväxter

och potatis, dels att en statlig fond inrättades, från vilken lån finge

utlämnas till uppförande av dylika lagerhus, dels ock att till fonden för budgetåret

1941/42 anvisades ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Departementschefen har — sedan yttranden avgivits av statens livsmedelskommission

och statskontoret — i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört föreligga till följd av bristen

på ändamålsenliga lagerutrymmen stora svårigheter att på ett tillfredsställande

sätt under hela konsumtionsåret reglera tillförseln av frukt samt

potatis och andra grönsaker till vissa delar av landet, framför allt till de

större konsumtionsorterna. Uppenbarligen skulle det ur folkförsörjningssynpunkt

vara till stort gagn örn under hela året en jämn tillförsel till stabila

priser kunde upprätthållas i fråga örn dessa produkter. En förbättring av

lagringsmöjligheterna av ifrågavarande varor synes därför böra eftersträvas.

Producenterna torde emellertid icke äga erforderliga ekonomiska förutsättningar

att utan bistånd från det allmännas sida uppföra de lagerutrymmen,

varom här är fråga. Även om det med visst fog torde kunna sägas, att närmast

de kommuner, vilka ha behov av att tillförseln av frukt och grönsaker

ordnas på ett tillfredsställande sätt, borde bära den ekonomiska börda, som

det allmänna måste ikläda sig för spörsmålets lösning, synes det mig dock bär

föreligga en fråga av sådant allmänt intresse för folkförsörjningen att även

statsmakterna i viss utsträckning böra träda hjälpande emellan, i varje fall

till en början för att stimulera intresset för verksamheten. Detta bistånd från

statsmakternas sida torde böra lämnas i samma form som biståndet till uppförande

av spannmålslagerhus, d. v. s. på det sätt att i första hand möjligheter

öppnas för producentföreningar att erhålla lån till förhållandevis fördelaktiga

villkor. Därjämte torde, i överensstämmelse med vad som aven

gällde i fråga om biståndet till uppförande av spannmålslagerhus, vissa^ statsbidrag

utan återbelalningsskyldighet böra kunna utlämnas för här ifrågavarande

ändamål.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag lämpligast att en ny lånefond,

benämnd frukt- och potatislagerhusfonden, inrättas, från vilken lån kunna

utlämnas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Det torde

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

böra ankomma på Kungl. Majit att besluta om utlämnande av såväl lån

som bidrag.

Beträffande storleken av de lån och bidrag som sålunda böra ifrågakomma

kan jag icke helt ansluta mig till lantbruksstyrelsen förslag. Enligt min

mening torde större bidrag icke böra lämnas än med 10 procent av anläggningskostnaderna.

Högsta medgivna lånebeloppet torde däremot böra bestämmas

till 75 procent av samma kostnader. I kostnaden bör härvid icke inräknas

tomtpriset. I fråga om bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneoch

bidragsverksamheten kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsen

förslag. Räntan å lånen torde sålunda böra bestämmas till 4 procent

med skyldighet dock för låntagaren att vidkännas den höjning av räntan,

som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan för statens upplåning

kan finna gott bestämma. Skyldighet att erlägga ränta synes böra inträda

först från och med fjärde året efter utgången av det kalenderår under

vilket lånet första gången till någon del lyftats. För att amorteringsskyldigheten

ej skall ställa sig alltför betungande för låntagarna torde den tid inom

vilken lån skall vara till fullo guldet böra bestämmas till högst 30 år. Amorteringsskyldigheten

torde emellertid böra inträda först från och med femte

året efter utgången av det kalenderår, under vilket lånet första gången till

någon del lyftats. Såsom säkerhet för lånet bör i regel krävas inteckning med

bästa förmånsrätt till hela lånebeloppet i den fastighet, varå lagerbyggnaden

är avsedd att förläggas.

Att med någon större grad av säkerhet bestämma medelsbehovet för den

nu ifrågasatta biståndsverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. Med beaktande

av lantbruksstyrelsen beräkningar och under hänsynstagande till

de av mig föreslagna jämkningarna i förhållandet mellan låne- och bidragsbeloppen

synas böra anvisas till den nya lånefonden 375,000 kronor och

till statsbidrag 50,000 kronor. Då det är av vikt att verksamheten kan igångsättas

redan under innevarande budgetår, vill jag förorda att sagda belopp

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår. Till frågan örn

anvisande av medel till lånefonden återkommer jag vid anmälan av anslag

berörande kapitalinvesteringar.»

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det ur folkförsörjningssynpunkt

angeläget att genom statens mellankomst omedelbart bereda förbättrade

möjligheter till lagring av frukt samt potatis och andra grönsaker.

Icke heller ha de av departementschefen föreslagna formerna och villkoren

för statens bistånd för ändamålet givit anledning till erinran. Utskottet hemställer

följaktligen under denna punkt,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av frukt- och

potatislagerhus m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

13

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m..

10:o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag. För

detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av

2,000,000 kronor. Från anslaget må under budgetåret 1940/41 beviljas statsbidrag

å tillhopa högst 1,800,000 kronor. Riksdagen har vidare medgivit, att

under budgetåret 1940/41 må, under för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar,

beviljas statsbidrag från avdikningsanslaget å högst 5,000,000

kronor utöver nyssnämnda belopp av 1,800,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Under hänvisning till den stora balansen av antalet oavgjorda ansökningar

om bidrag från statens avdikningsanslag har jag i samband med framläggande

av förslag om anvisande för nästa budgetår av medel för ifrågavarande

ändamål framhållit önskvärdheten av att bidragstilldelningen avsevärt

höjdes. För sagda budgetår fann jag mig likväl förhindrad tillstyrka att så

skedde. Med hänsyn till den stora betydelse torrläggningsåtgärder av hithörande

slag äga för en önskvärd stegring av jordens produktionsförmåga särskilt

i rådande försörjningsläge vill jag emellertid i syfte att få till stånd

en omedelbar ökning av avdikningsverksamheten förorda, att bidragstilldelningen

för löpande budgetår väsentligt höjes. Den ökade bidragstilldelningen

synes sålunda lämpligen böra bestämmas till högst 3,000,000 kronor. Bidragsbeloppen

torde få avföras å liksstatsanslaget.»

Tillstyrkande Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att statsbidrag må under budgetåret

1940/41 beviljas från statens avdikningsanslag å högst

3,000,000 kronor utöver det av riksdagen för sagda budgetår

medgivna beloppet.

H:o) Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200,000 kronor. Beträffande

uppkomsten och den nuvarande utformningen av ifrågavarande

bidragsverksamhet torde få hänvisas till den redogörelse därför, som lämnats

vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till bidrag

till täckdikningar för nästa budgetår.

Nämnas må, att för detta ändamål uppfördes ett förskottsanslag av

1,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken beredskapsstat

jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag gäller även för innevarande

budgetår.

Sedan hushållningssällskapens ombud i skrivelse den 2 oktober 1940 hemställt

dels örn viss ändring i grunderna för statsbidrag till täckdikning, dels

Utslcotlet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

ock att anslaget för ändamålet måtte för nästa budgetår anvisas med högre

belopp än det för innevarande budgetår upptagna, har lantbruksstyrelsen

avgivit remissutlåtande i ärendet den 28 november 1940.

Departementschef en har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört, är behovet av bidrag

till täckdikningar mycket stort. Den nedgång i summan av de av hushållningssällskapen

sökta bidragsbeloppen, som kunnat iakttagas under de senaste

åren, är uppenbarligen i huvudsak föranledd av den under nämnda tid vidtagna

begränsningen i anslagsanvisningen. Lantbruksstyrelsen har framhållit,

att en anslagshöjning icke minst ur folkförsörjningssynpunkt är synnerligen

önskvärd, men har å andra sidan icke ansett sig böra göra hemställan

därom i betraktande av det rådande statsfinansiella läget. För min del anser

jag en avvägning mellan de olika intressen, som äro berörda av denna fråga,

böra leda till att anslagsanvisningen för närvarande undergår en icke allt

för ringa höjning. Såsom jag haft anledning framhålla i samband med framläggande

av förslag örn uppförande å riksstaten för nästa budgetår av anslag

till bidrag till täckdikningar utgör täckdikningsverksamheten ett viktigt

led för höjandet av jordens produktionsförmåga, varför det ur folkförsörjningssynpunkt

än önskvärt, att verksamheten erhåller största möjliga stöd.

Å andra sidan bör beaktas, alt den enskilde jordbrukaren har ekonomiskt

intresse av att få sin jord täckdikad, då nämligen täckdikningsarbetet torde

vara det mest räntabla grundförbättringsarbetet inom jordbruket. Efter övervägande

av de olika på ifrågavarande spörsmål inverkande omständigheterna

anser jag mig böra föreslå, att medelsanvisningen för innevarande budgetår

av 200,000 kronor utökas med ett på tilläggsstat II uppfört anslag av 1,000,000

kronor. Jag erinrar slutligen, att jag vid anmälan av frågan om anvisande

av anslag för ändamålet för nästa budgetår framhållit, att spörsmålet om en

ändring av grunderna för bidragstilldelningen från anslaget bör göras till

föremål för ytterligare överväganden.»

Utskottet, som i anslutning till anslagsäskande för ändamålet för nästa

budgetår yttrat sig i spörsmålet om ifrågasatt ändring av grunderna för statsbidrag

till täckdikning, biträder nu förevarande framställning och hemställer

sålunda,

att riksdagen må till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av 1,000,000 kronor.

J. Skogsväsendet.

12:o) Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas

skogar. För utlämnande av statsbidrag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder

å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/33 under

nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor (se prop.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

15

nr 29; r. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under utgifter

för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag av

respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland annat till förefintlig

reservation har för budgetåren 1935/36—1937/38 ej anvisats anslag

för ändamålet. Däremot har å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/

39 anvisats ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till skogsvårdsåtgärder

av ifrågavarande slag. I enlighet med den vid 1939 års urtima riksdag behandlade

besparingspropositionen, nr 79, må dock av de å sistnämnda anslag

tillgängliga medlen ett belopp av 500,000 kronor disponeras endast i

den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för

handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Å dylik beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken jämlikt beslut av

1940 års lagtima riksdag gäller även för budgetåret 1940/41, är för ändamålet

upptaget ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»För att möjliggöra en ökning i landets framtida skogsproduktion torde det

i och för sig vara önskvärt att ett främjande i något större utsträckning än

hittills kan ske av den verksamhet, avseende en rationellare skogsvård,

vartill understöd lämnas från ifrågavarande anslag. Då den nu rådande budgetära

situationen nödvändiggör en sträng återhållsamhet i fråga om medelsanvisning

även till i och för sig behjärtansvärda ändamål, anser jag mig

likväl icke för närvarande böra föreslå någon utvidgning av ifrågavarande

bidragsverksamhet. För att verksamheten skall kunna fortgå i ungefärligen

samma omfattning som hittills synes emellertid det belopp av 500,000 kronor

av det för budgetåret 1938/39 för ändamålet anvisade anslaget, vilket

i enlighet med besparingspropositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag

förutsatts skola tills vidare kvarstå odisponerat, nu böra ånyo göras tillgängligt.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde föreskrift i

ämnet böra meddelas av Kungl. Majit.»

Förevarande framställning föranleder ingen utskottets erinran, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

13:o) Skogsvård in. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo, reservationsanslag. Kungl. Majits framställning under förevarande

punkt avser

dels äskande för ifrågavarande bidragsverksamhet å tilläggsstat för budgetåret

1940/41 om reservationsanslag av 1,000,000 kronor,

dels ock förslag om att bidragsverksamheten skall i huvudsak fortgå enligt

de nuvarande grunderna, dock med rätt för Kungl. Majit att vid behov

höja bidragsbeloppet högst intill 50 procent av den beräknade kostnaden för

vägföretaget samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

icke erhåller den beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande

transportbehov, ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i gällande bestämmelser,

som kunna finnas motiverade med hänsyn till de ändrade förhållandena.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 62 av friherre De Geer, vari hemställts, att riksdagen vid tillstyrkande

av anslaget med 1,000,000 kronor att utgå som bidrag till byggande av enkla

skogsvägar å mark i enskild ägo ville hos Kungl. Majit hemställa att bidragen

som regel måtte utgå med 50 procent å den beräknade kostnaden för

vägföretaget samt att den ändringen måtte vidtagas beträffande villkoren för

vägföretagens utförande att de verkligen bliva endast enkla skogsvägar utan

överdrivna fordringar beträffande planläggning och byggnadssätt.

2) I: 175 av herr Björkman m. fl., likalydande med II: 234 av herr Eriksson

i frägsta m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj:ts proposition nr 2 angående anslag till Skogsvård m. m.: Väg- och floltledsbyggnader

å skogar i enskild ägo måtte:

dels höja anslaget med 500,000 kronor och sålunda för ifrågavarande ändamål

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor;

dels ock, med beaktande av i motionerna framförda synpunkter, föreskriva,

att av anslaget må såsom bidrag till anordnande av skogskojor och

andra därmed jämförliga förläggningar disponeras eif belopp av 500,000

kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av

500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo. Sedermera har för ändamålet anvisats dels

för budgetåret 1934/35 500,000 kronor, dels för budgetåret 1938/39 350,000

kronor — därav 300,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår

— dels ock för budgetåret 1939/40 100,000 kronor. För budgetåret

1940/41 ha för ifrågavarande ändamål icke anvisats några medel. Å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken beredskapsstat enligt riksdagens

beslut gäller även för budgetåret 1940/41, har emellertid uppförts ett

förskottsanslag för ändamålet av 300,000 kronor.

För anslagets användning gällande bestämmelser finnas upptagna i kungörelsen

den 16 september 1933 (nr 549), vilken ändrats genom kungörelsen

nr 349/1938, ävensom i cirkulär nämnda dag (nr 550). Angående bestämmelsernas

innehåll må nämnas följande.

Enligt omförmälda kungörelser beslutar Kungl. Majit på framställning av

skogsvårdsstyrelse, efter hörande av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund och statens arbetslöshetskommission — numera statens arbetsmark
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

17

nadskommission — om anvisande till styrelsen av dels medel att av styrelsen

utdelas såsom statsbidrag, dels ock särskilt förvaltningsbidrag. Statsbidrag

kan utgå allenast till företag, som avse nybyggnad av väg eller flottled eller

sådan omläggning eller förbättring av förut befintlig väg eller flottled, att

denna först genom sagda åtgärd kan fylla det med vägen eller flottleden avsedda

ändamålet. Statsbidrag utgår ej till företag, som kan förväntas även

utan statsbidrag komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden inom

den närmaste framtiden, och i regel ej heller till sådant företag, vartill annat

statsunderstöd i form av bidrag eller lån eller bidrag från skogsvårdskassa

förut utgått eller utgår. Vidare utgår statsbidrag ej till företag, som avser

inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän flottled. Statsbidrag kan

beviljas till högst 25 procent av den utav skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden

för företaget.

Efter redogörelse för framställningar från centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund, Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelse, hushållningssällskapet

i Gävleborgs län och länsstyrelsen i Västernorrlands län har departementschefen

anfört och föreslagit följande:

»En ändamålsenlig utvidgning av det skogliga vägnätet är icke endast, såsom

belysts av den nu rådande situationen, under utomordentliga förhållanden

av vikt för landets bränsleförsörjning och försvarsberedskap. Även med

hänsyn till mera normala förhållanden är en förbättring av de skogliga kommunikationerna

av största värde, såväl genom att skapa förutsättningar för

en intensiv skogsvård och därmed rikligare arbetstillfällen och vidgade existensmöjligheter

för befolkningen som genom att bereda möjlighet att ernå en

ökning av landets värdetillgångar. Jag kan därför i princip helt ansluta mig

till det syfte, som avses med förutberörda framställningar från Gävleborgs

och Västernorrlands län. Enligt min mening äro jämväl de väckta förslagen

rörande sättet för det allmännas medverkan vid skogsvägbyggnader förtjänta

att göras till föremål för närmare utredning, varvid frågan örn utlämnande av

lån vid sidan av Indrag till vägföretag synes böra upptagas till övervägande

Sedan denna slutförts, torde jag få anmäla frågan för Kungl. Majit. Det är

givetvis av stort värde såväl ur arbelsberedskapssynpunkt som med hänsyn

till angelägenheten att i nuvarande läge göra även mera avlägset liggande

skogsområden tillgängliga för erforderlig avverkning, att redan nu åtgärder

vidtagas för ett ökat främjande av anläggandet av väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo. Anslagsanvisningen för ändamålet bör sålunda

enligt min mening temporärt höjas för möjliggörande av en bidragsverksamhet

i ökad omfattning. För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår böra äskas elt anslag av 1,000,000 kronor. Jag förutsätter

härvid, att verksamheten skall i huvudsak fortgå enligt de nuvarande

grunderna, dock med rätt för Kungl. Majit att vid behov höja bidragsbeloppet

dock högst intill 50 procent av den beräknade kostnaden för vägföretaget

samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som icke erhåller den

beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande transportbehov,

Bihang lill riksdagens protokoll loit. 10 sunil. Nr 2. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i nämnda bestämmelser, som

kunna finnas motiverat med hänsyn till de ändrade förhållandena.»

Utskottet delar den uppfattningen, att det uppenbarligen är av största vikt

att erforderlig utvidgning av det skogliga vägnätet kan snabbt genomföras,

särskilt med hänsyn till den nuvarande krissituationens krav på starkt ökad

tillgång till inhemskt bränsle. I avbidan på den närmare utredning av frågan

örn sättet för det allmännas medverkan vid skogsvägsbyggnader, som departementschefen

enligt vad utskottet erfarit numera igångsatt, vill utskottet

tillstyrka, att ytterligare statsmedel ställas till förfogande för den hittillsvarande

bidrags verksamheten ävensom alt vissa jämkningar redan nu vidtagas

i gällande bestämmelser för verksamheten.

I sistberörda avseende bar departementschefen förutsatt, att verksamheten

skall i huvudsak fortgå enligt de nuvarande grunderna, dock med rätt för

Kungl. Maj:t att vid behov höja bidragsbeloppet från nuvarande maximum

av 25 procent till högst 50 procent av den beräknade kostnaden för vägföretaget

samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som icke erhåller

den beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande transportbehov,

ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i gällande bestämmelser,

som kunna finnas motiverade med hänsyn till de ändrade förhållandena.

I motionen I: 02 har hemställts, att bidragsbeloppet som regel må

utgå med 50 procent av berörda kostnad samt att den ändringen må vidtagas

beträffande villkoren för vägföretagens utförande att företagen verkligen

komma att avse endast enkla skogsvägar utan överdrivna fordringar

på planläggning och byggnadssätt. Såvitt utskottet kunnat finna torde det

icke vara lämpligt att på förhand angiva vilket bidrag som i regel bör utgå,

utan finner utskottet att procenttalet bör fastställas efter prövning från

fall till fall. Vad departementschefen föreslagit såsom maximital torde sålunda

vara tillfyllest för att tillgodose de motionsvis framförda synpunkterna

på förevarande spörsmål. Likaså synes det utskottet icke heller lämpligt att

med avseende på de ifrågasatta vägföretagens beskaffenhet angiva ytterligare

förenkling än som innefattas i vad departementschefen därom anfört.

Vad angår den i de likalydande motionerna I: 175 och II: 234 upptagna

frågan örn att med bidrag från ifrågavarande anslag understödja jämväl

uppförandet av s. k. skogskojor och andra därmed jämförliga förläggningar

synes det utskottet tveksamt, örn ett dylikt ändamål bör sammankopplas med

förevarande bidragsverksamhet. Emellertid har utskottet funnit de härutinnan

framförda synpunkterna värda sådant beaktande att utskottet icke velat

ställa sig helt avvisande till motionärernas förslag. Enligt utskottets mening

torde sålunda Kungl. Majit böra medgivas rätt att i undantagsfall från anslaget

bevilja även bidrag till anordnande av skogskojor och andra därmed

jämförliga förläggningar. I sistnämnda del torde dock bidragsverksamheten

böra begränsas till att avse allenast ekonomiskt svagt ställda mindre skogsägare

men icke innefatta skogsägande bolag och föreningar. På Kungl. Majit

torde få ankomma att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

19

Med den ståndpunkt utskottet intagit till frågan om bidrag till skogskojor

m. m. har utskottet icke räknat med sådan omfattning av bidragsverksamheten

i denna del att anslagsbehovet skall därav nämnvärt påverkas. Det av

Kungl. Maj :t äskade anslaget å 1,000,000 kronor föranleder ingen utskottets

erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

B. att motionerna 1:62 samt I: 175 och 11:234 må anses

besvarade genom vad utskottet ovan anfört och föreslagit.

14 :o) Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.,

reservationsanslag. Under denna rubrik ha för budgetåret 1939/40 anvisats

tillhopa 600,000 kronor, därav 500,000 kronor å tilläggsstat. För innevarande

budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I skrivelse den 19 december 1940 har statens bränslekommission hemställt,

att ett belopp av 75,000 kronor måtte ställas till förfogande för återstoden

av innevarande budgetår för utlämnande av statsbidrag till uppförande av

kolugnar.

Kungl. Maj:ts framställning innefattar anslagsanvisning med 75,000 kronor

för ändamålet.

Utskottet tillstyrker förevarande framställning och hemställer,

att riksdagen må till Åtgärder för ökad användning av inhemskt

motorbränsle m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 75,000

kronor.

M. Diverse.

15:o) Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet

vid anmälan a.v fråga örn anslag å tilläggsstat under

sjunde huvudtiteln anfört beträffande kristillägg har departementschefen

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Kristillägg å tillläggstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

235,000 kronor.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Utskottet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 235,000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Statens allmänna fastighetsfond.

16:o) Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt, reservationsanslag.

Vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 209; r. skr. nr 345) fattades

beslut om nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt för en

beräknad kostnad av 3,850,000 kronor. För budgetåret 1939/40 anvisades ett

reservationsanslag för ändamålet av 1,000,000 kronor, av vilket emellertid

— i enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen

nr 79 — ett belopp av 850,000 kronor förutsatts skola tagas i anspråk

endast i den mån Kungl. Maj :t framdeles prövade sådana förutsättningar

vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän

beredskapsstat.

Å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit för ifrågavarande

ändamål äskat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Då de nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt måste anses synnerligen otillfredsställande och förberedande åtgärder

vidtagits för byggnadsarbetets igångsättande, vill jag föreslå, att medel

för den redan tidigare beslutade nybyggnaden i viss omfattning göras tillgängliga

under innevarande budgetår. I första hand synes härvid det å

riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 kvarstående beloppet av 850,000

kronor böra tagas i anspråk. Därest riksdagen ej däremot framställer erinran,

torde Kungl. Majit få anses oförhindrad att meddela beslut härom.

Det i övrigt erforderliga beloppet för ändamålet torde böra anvisas å tillläggsstat

för innevarande budgetår. Detta belopp synes böra bestämmas till

1,000,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de

jämkningar beträffande det beslutade byggnadsföretaget, vilka finnas lämpligen

kunna göras i kostnadsbesparande syfte.»

Vad departementschefen anfört och föreslagit föranleder ingen utskottets

erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av 1,000,000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

21

17:o) Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt, reservationsanslag.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten

vid statens centrala frökontrollanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgeåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av 32,300 kronor.

Framställningen avser medel för uppförande av en ny ekonomibyggnad och

anordnande av avloppsledning m. m. å anstalten.

Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens centrala

frökontrollanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av 32,300 kronor.

Statens utlåningsfonder.

18:o) Frukt- och potatislagerhusfonden, reservationsanslag. Under åberopande

av vad förut vid anmälan av förslag om anvisande å tilläggsstat II

för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln av anslag till Bidrag till

uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. anförts har departementschefen

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Frukt- och potatislagerhusfonden

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 375,000 kronor.

I enlighet med vad utskottet anfört och tillstyrkt under nionde huvudtiteln

beträffande tilläggsanslag för ifrågavarande ändamål hemställer utskottet,

att riksdagen må till Frukt- och potatislagerhusfonden å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 375,000 kronor.

19 :o) Kraftledningslånefonden, reservationsanslag. Vid 1918 års riksdag

beslöts inrättande av kraftledningslånefonden. Bestämmelserna angående fonden

finnas upptagna i kungörelsen den 13 september 1918 (nr 718), vilka bestämmelser

ändrats eller kompletterats genom kungörelserna nr 480/1919,

194/1923, 366/1925, 406/1934 samt 601 och 615/1937.

Fondens disponibla kapitalbehållning utgjorde den 1 december 1940

1,390,000 kronor. Under tiden den 1 december 1940—30 juni 1941 beräknas

i amorteringar komma att inflyta 210,000 kronor, vadan det under budgetåret

1940/41 disponibla beloppet torde uppgå till 1,600,000 kronor.

Efter redogörelse för gemensam framställning från kommerskollegium och

lantbruksstyrelsen samt däröver avgivna yttranden av statskontoret och statens

industrikommission har departementschefen i ärendet anfört följande:

Utskottet.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

»Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att en förstärkning av kraft - ledningslånefonden torde vara behövlig, därest den igångsatta verksamheten

för elektrifieringen å landsbygden skall kunna genomföras i avsedd omfattning.

Jag biträder med hänsyn härtill förslaget om äskande av medel för

ändamålet. Beträffande storleken av det ifrågasatta anslaget anser jag lämpligt,

att nu å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas

ett belopp av 3,000,000 kronor. Anvisandet av ytterligare medel framdeles

torde få bli beroende på utvecklingen och läget i fråga om tillgången på erforderlig

materiel av skilda slag. Kungl. Maj:t torde böra äga att i anslutning

till vad ämbetsverken anfört medgiva lättnader i fråga om säkerheten för

lånen.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, hemställer alltså,

att riksdagen må till Kraftledningslånefonden å tilläggsstat

II till riksstaten för budgelåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

20 :o) Elektrifieringslånefonden, reservationsanslag. Genom beslut av 1940

års urtima riksdag (prop. nr 43; r. skr. nr 64) anvisades till Befrämjande av

landsbygdens elektrifiering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/

41 ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. I årets statsverksproposition

har Kungl. Majit för samma ändamål äskat ett reservationsanslag å

5,000,000 kronor för budgetåret 1941/42.

Med skrivelse den 8 oktober 1940 har statens bränslekommission överlämnat

en inom kommissionen upprättad promemoria rörande åtgärder för

landsbygdens elektrifiering. I skrivelsen har kommissionen bland annat föreslagit

inrättande av en ny lånefond, förslagsvis benämnd statens elektrifieringslånefond,

från vilken lån skulle kunna utlämnas för underlättande av

anskaffande av den del av kapitalbehovet för elektrifiering, vilket icke täckes

genom statsbidrag.

Yttranden i ärendet ha avgivits av kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen,

gemensamt, ävensom av statskontoret.

Departementschefen har anfört följande:

»Genom det av 1940 års urtima riksdag beviljade anslaget till Befrämjande

av landsbygdens elektrifiering har ett kraftigt stöd lämnats strävandena att

föra fram elektrifieringsfrågan på landsbygden mot sin lösning. Emellertid synes

av vad myndigheterna anfört framgå, att i vissa fall ytterligare hjälp bör

lämnas, därest det avsedda syftet skall vinnas. På många håll torde det nämligen

visa sig omöjligt att uppbringa de kontanta medel, som kunna fordras

av de enskilda för att få inträda i elektrifieringsföretaget. I vissa fall torde

de enskilda personer, som önska ansluta sig till ett elektrifieringsföretag, få

fullgöra sin betalningsskyldighet med reverser, men det torde icke heller vara

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

23

sällsynt att kontant insats fordras. Myndigheterna ha därför förordat inrättandet

av en ny lånefond, från vilken lån skulle utlämnas i fall da elektrifieringsföretag

icke skulle kunna genomföras enbart med den hjälp lämnandet

av statsbidrag innefattar. Med hänsyn till vikten av att i nuvarande krisläge

i möjligaste mån bidraga till elektrifieringens genomförande på landsbygden

anser jag mig böra biträda myndigheternas förslag om inrättande av

en särskild lånefond.

Rörande villkoren för lån från ifrågavarande fond, vilken torde böra benämnas

elektrifieringslånefonden, synes i huvudsak följande böra gälla. Lån

bör kunna beviljas enskilda personer, vilka äro i behov därav för att kunna

ansluta sig till ett elektrifieringsföretag. Såsom nyss antytts torde i vissa

fall betalningsskyldigheten gentemot företaget kunna fyllas genom avlämnande

av revers. I de fall då statsbidrag eller annat statligt stöd lämnas företaget

torde kunna föreskrivas att företaget för att få åtnjuta dylikt stöd i regel

bör godtaga dylika reverser. Emellertid föreligga fall, da företaget icke

åtnjuter statsunderstöd och kräver kontant insats. Lån bör då kunna erhållas

för att möjliggöra anslutning till företaget. Understundom förekommer, att

synnerligen långa och dyrbara ledningar måste framdragas till den gård som

skall anslutas och till följd härav stor inträdesavgift fordras. Avlämnande av

revers kan då icke alltid vara till fyllest för företaget. Lån bör då kunna lämnas

den enskilde för att möjliggöra anslutningen. Såsom bränslekommissionen

framhållit synas även skäl tala för att lån undantagsvis, då hjälp icke annorledes

kan erhållas, bör kunna lämnas för bestridande av installationskostnaderna.

Erinras må, att bistånd för gäldande av installationskostnaderna kan

erhållas från andra anslag. Vid beviljande av lån bör sökandes möjligheter

att på annat sätt erhålla erforderliga medel undersökas. Endast där ett verkligt

lånebehov föreligger, bör lån beviljas. Å lan bör gäldas ränta efter i huvudsak

samma grunder som gälla för lån från kraftledningslanefonden. Föi

närvarande är räntan för lan fran sistnämnda fond bestämd till fjra procent.

Amorteringstiden torde i regel icke böra överstiga 10 år. Med hänsyn

till det klientel, som här kommer i fråga, torde man icke kunna uppställa

alltför stränga krav på säkerhet för lånen. Det torde fa ankomma pa vederbörande

myndighet att från fall till fall bestämma vad i detta hänseende skäligen

bör fordras. Vad angår frågan vilken myndighet som bör handha den

nu föreslagna låneverksamheten, ansluter jag mig till kommerskollegiums och

vattenfallsstyrelsens förslag att verksamheten anförtros åt kommerskollegium.

Denna myndighet handhar i stor utsträckning andra elektrifieringsfrågor

och torde med hänsyn härtill äga de båsta förutsättningarna att bedöma

hithörande frågor. Den nya lånefonden torde böra sta under statskontorets

förvaltning. Därest riksdagen biträder vad jag nu föreslagit, torde det

sedermera få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser

rörande låneverksamheten.

Beträffande medelsbehovet för låneverksamheten anser jag i likhet med

kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen, att ett kapitaltillskott av 1,000,000

kronor torde vara tillräckligt till en början. Då det är av vikt att verksamheten

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

snarast kan igångsättas, synes detta belopp nu böra äskas å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1940/41.»

I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget och lämpligt,

att staten i nuvarande krissituation genom tillhandahållande av lån vid

sidan av tidigare beslutade bidragsverksamhet söker ytterligare befordra

elektrifieringens skyndsamma genomförande på landsbygden. De av departementschefen

föreslagna villkoren för en dylik lånerörelse synas utskottet väl

avvägda. Utskottet vill sålunda tillstyrka inrättandet av en lånefond för

ändamålet. Det härför beräknade kapitaläskandet föranleder ingen utskottets

erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektrifieringslånefonden å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Stockholm den 28 februari 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Alfred

Andersson, Mannerskantz, von Stockenström och Anderberg samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson

i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön, Carlström, Mäler, Janson i Frändesta och Andersson i

Hyssna.

Re servation

under punkt 14 (Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m.) av herr Mannerskantz, vilken ansett, att utskottet bort föreslå riksdagen

att avslå Kungl. Maj.ts framställning under förevarande punkt.

417223. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:94 Skrivelse till Kortungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, i vad propositione a1 i texten