Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å ti/läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141, i vad propositionen avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1941-02-28 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1941:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å ti/läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141, i vad propositionen avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Anlcom till riksdagens kansli den 4 mars 1941 kl. 4 e. m.
•
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å ti/läggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940141, i vad propositionen avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.
(lia avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till
riksdagen den 3 januari 1941 avlåtna proposition, nr 2, angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, i vad propositionen avser
framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden (bilagorna 9,
sid. 139—172 och 20 sid. 305—315).
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.
Driftbudgeten.
Nionde huvudtiteln.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.
l:o) Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,
reservationsanslag. I proposition nr 167/1936 angående försöksverksamheten
på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader,
avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans centrala
administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Kostnaderna för
inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga
nu nämnda kostnader, tillhopa 1,469,400 kronor, föreslogos skola fördelas
på tre budgetår räknat från och med budgetåret 1936/37 enligt en i
propositionen intagen plan. Enligt denna skulle kostnaderna för byggnader
och fasta anläggningar fördelas å budgetåren 1936/37, 1937/38
och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna
för inredning och inventarier å budgetåren 1937/38 och 1938/39
med respektive 75,000 och 57,500 kronor. Propositionen bifölls i huvudsak
av 1936 års riksdag, som för budgetåret 1936/37 anvisade ett reservationsanslag
av 300,000 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.
Från nämnda av 1936 års riksdag fastställda plan — enligt vilken sålunda
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 10 sami. Nr 2.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
skulle anvisas anslag av för budgetåret 1937/38 675,000 kronor och för budgetåret
1938/39 494,400 kronor — lia åtskilliga avvikelser gjorts.
Hittills ha för byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan
å riksstaten anvisats tillhopa (300,000 + 400,000 + 80,700 +
46,500 + 183,300 =) 1,010,500 kronor.
För byggnader m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan ha
upptagits förskottsanslag dels å beredskapsstat för budgetåret 1938/39, dels
ock å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken sistnämnda beredskapsstat
enligt riksdagens beslut gäller även för budgetåret 1940/41.
Förskottsanslagen lia uppförts med 852,600 respektive 696,400 kronor. Vid
beräkningen av nämnda belopp — vilka icke avsetts för utförandet av samtliga
i 1936 års plan upptagna företag — har hänsyn tagits till att betydande
merkostnader i förhållande till vad ursprungligen beräknats kunde väntas
uppkomma på grund av inträffade prisstegringar.
Slutligen må erinras, att i den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen,
nr 79, förutsatts att ett belopp av 500,000 kronor av
riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 jämte ingående reservation skulle
disponeras endast i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara
för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.
Sedan styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 21 december
1939 framhållit angelägenheten av att kunna omedelbart disponera
15,000 kronor av de sålunda bundna anslagsmedlen för anskaffning av inventarier
till försöksladugården vid Kungsängen, har Kungl. Majit emellertid
genom beslut den 23 februari 1940 lämnat medgivande därtill. Nämnda
ärende bär anmälts för 1940 års lagtima riksdag i propositionen nr 2 angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 (sid.
73).
Efter redogörelse för framställningar från styrelsen för lantbrukshogskolan
och byggnadsstyrelsen bar departementschefen i ärendet anfört följande:
»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för behandlingen vid 1936—
1940 års riksdagar av frågorna örn medelsanvisning för de byggnadsarbeten
jämte inventarieanskaffning, vilka följa av den år 1936 beslutade omorganisationen
av försöksverksamheten på jordbrukets område m. m., har den
ursprungligen fastställda planen för ifrågavarande byggnadsföretag på grund
av olika omständigheter endast i ringa utsträckning följts. Styrelsen för
lantbrukshögskolan har nu hemställt om en medelsanvisning för ändamålet
av 926,000 kronor, avsedd att möjliggöra fullföljandet av planen med undantag
allenast beträffande ett mindre byggnadsarbete, för vilket beräknats
komma att erfordras ytterligare anvisning med 10,000 kronor. Även om jag
finner det vara i och för sig önskvärt, att de för försöksverksamheten avsedda
byggnaderna med det snaraste kunde uppföras, då uppskov därmed uppenbarligen
är ägnat att motverka den förbättring av försöksverksamheten, som
den nya organisationen avsetts skola innebära, kan jag med hänsyn till det
rådande statsfinansiella läget icke för närvarande tillstyrka, att medel äskas
i den av högskolestyrelsen angivna omfattningen. Däremot anser jag mig
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
3
böra förorda, att medel under innevarande budgetår ställas till förfogande
för de arbeten, av vilka behovet synes mest trängande. I enlighet härmed
böra enligt min mening medel göras tillgängliga för uppförande av svinhus
samt försöksanläggning för höns vid Bäcklösa ävensom för biblioteksbyggnad.
För nämnda ändamål skulle enligt de föreliggande kostnadsberäkningarna
erfordras respektive 110,000, 100,000 och 175,000 kronor. Vad beträffar
svinhuset och försöksanläggningen för höns har, såsom framgår av vad förut
anförts, den förnyade utredningen rörande dessa byggnadsarbeten resulterat
i väsentligt lägre kostnader än som tidigare beräknats. Ehuru kostnaderna
även för de senast uppgjorda förslagen enligt min mening äro höga, anser
jag mig böra tillstyrka, att dessa komma till utförande. Vidare anser jag mig
böra tillstyrka medelsanvisning för vissa ändamål, vilka stå i samband med
angivna tre byggnadsföretag. Enligt vad jag inhämtat torde å svin- och hönshusen
vid Bäcklösa belöpa dels 25,000 kronor av det för brunnar, planering,
elektrifiering m. m. beräknade beloppet å 32,000 kronor, dels ock 55,000
kronor av de 70,000 kronor, vilka ansetts erforderliga för inventarier m. m.
för husdjursförsöksverksamheten. Därjämte ha 20,000 kronor beräknats för
inredning och inventarier för biblioteket. Då ej heller beräkningen av nämnda
belopp givit mig anledning till erinran, vill jag sålunda förorda en medelsanvisning
av (110,000 + 100,000 + 175,000 + 25,000 + 55,000 + 20,000=)
485,000 kronor. Härvid torde beträffande de i det föregående nämnda beloppen
å 110,000 kronor till svinhus och 32,000 kronor till brunnar, planering,
elektrifiering m. m. böra framhållas, att i den mån medel härför tidigare
anslagits desamma ingå i det belopp å 500,000 kronor, som omnämnes
i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag, varför medlen sålunda
icke tagits i anspråk.
Anvisande av nytt anslag i anledning av vad nu förordats torde icke vara
erforderligt. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde nämligen
för de i det föregående angivna ändamålen böra tagas i anspråk det
belopp av 485,000 kronor å anslaget till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,
som är tillgängligt för Kungl. Majit i enlighet med den av 1939
års urtima riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79. Jag förutsätter
härvid, att med utförandet av de byggnadsföretag, för vilka nämnda medel
ursprungligen avsetts, alltjämt skall tills vidare anstå.»
Utskottet har icke någon erinran att framställa mot vad departementschefen
i ärendet anfört och föreslagit, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
2:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitiitct vid Alnarp: Byggnadsarbeten
m. m., reservationsanslag. För detta ändamål anvisade 1939 års lagtima
riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av
230,800 kronor. Av anslaget avsågos 100,000 kronor till förbättringsarbeten
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
i slottsbyggnaden vid Alnarp, vilka arbeten kostnadsberäknats till 202,000
kronor. Till utförande av den del av angivna byggnadsföretag, som avsetts
skola anstå till ett följande budgetår, upptogs vidare å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 102,000 kronor.
I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr
79, har nyssnämnda under riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 inräknade
belopp av 100,000 kronor förutsatts skola disponeras endast i den mån
Kungl. Majit framdeles prövade sådana förutsättningar vara för handen,
som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.
Beslut om disposition av nämnda anslagsbelopp har icke sedermera fattats.
Efter redogörelse för framställning från byggnadsstyrelsen och yttranden
av styrelsen för Alnarpsinstitutet ävensom lantbruksstyrelsen och statskontoret
har departementschefen i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Vad först angår frågan om verkställandet av de av 1939 års lagtima riksdag
beslutade förbättringsarbetena i slottsbyggnaden vid Alnarp anser jag
önskvärt, att ifrågavarande arbeten igångsättas utan ytterligare dröjsmål,
och vill fördenskull förorda, att medel under innevarande budgetår göras
tillgängliga för ändamålet intill ett belopp av 100,000 kronor, motsvarande
vad som inräknats i det å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget
av 230,800 kronor till byggnadsarbeten m. m. vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört vid föredragning av frågan om anslag
för olika ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
bör emellertid dispositionsrätten till angivna medel bindas vid förbehållet,
att arbetet skall igångsättas i samråd med arbetsmarknadskommissionen.
Särskild anslagsanvisning torde icke påkallas av vad jag nu förordat. Därest
riksdagen icke bär något att däremot erinra, torde nämligen för detta ändamål
böra tagas i anspråk det därför reserverade beloppet av 100,000 kronor
å förenämnda reservationsanslag för budgetåret 1939/40.
Vidkommande härefter spörsmålet örn verkställande av ändrings- och
kompletteringsarbeten å det nya mejeriet vid Alnarp anser jag, att de av
byggnadsstyrelsen till en kostnad av 17,000 kronor beräknade arbetena böra
verkställas samt att nämnda belopp nu bör ställas lill förfogande för ändamålet.
Lämpligast torde vara, att beloppet anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att föreskriva de ändringar beträffande
planläggningen och utförandet av nämnda byggnadsföretag, som
kunna finnas lämpligen böra vidtagas i syfte att nedbringa kostnaderna för
desamma.
Beträffande slutligen frågan örn ombyggnad av kemiska laboratoriet vid
Alnarp anser jag, att ombyggnadsarbeten böra komma till utförande i den
omfattning kostnaderna härför kunna bestridas inom ramen för redan beviljade
anslagsmedel. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot,
torde jag senare få för Kungl. Majit ånyo anmäla förevarande byggnadsfråga.
»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
5
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av 17,000 kronor.
3:o) Lantbruks-, mejeri- och triidgårdsinstitutet vid Alnarp, Byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. För detta ändamål
anvisade 1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett
reservationsanslag av 193,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos 141,000
kronor för byggande av en institutionsbyggnad, en trädgårdsmästarbostad
och en stallbyggnad vid Nyckelby trädgårdsförsöksstation i Stockholms län.
Såsom framgår av IX H. T. 1939, sid. 85, hade byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 12 januari 1937 (se prop. nr 261/1937, sid. 34) beräknat kostnaderna för
omförmälda byggnadsföretag till respektive 95,000, 21,000 och 15,000 kronor
eller till sammanlagt 131,000 kronor men sedermera meddelat, att kostnaderna
med hänsyn till inträdd prisstegring å byggnadsmarknaden borde beräknas
höjda till 141,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos vidare 23,000
kronor för uppförande av ett bostadshus för två vid trädgårdsförsöken vid
Alnarp anställda kördrängar.
I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr
79, har av nämnda reservationsanslag ett belopp av 125,000 kronor förutsatts
skola disponeras endast i den män Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget
å allmän beredskapsstat. Av besparingspropositionen (sid. 55) framgår beträffande
försöksstationen vid Nyckelby, bland annat, att med uppförandet av
trädgårdsmäs tarbostaden och stallbyggnaden ansågs böra anstå tills vidare
samt att i stället för institutionsbyggnaden borde tills vidare endast uppföras
en föreståndarbostad, för vilken kostnaden förutsattes kunna hållas inom en
ram av 45,000 kronor. Vidare avsågs uppförandet av bostadshuset för två
kördrängar vid Alnarp skola uppskjutas.
Beslut angående disposition av omförmälda anslagsbelopp av 125,000
kronor har icke fattats.
I skrivelse den 27 november 1940 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut hemställt om anvisande av tillhopa 187,344 kronor
för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens trädgårdsförsök.
Departementschefen har anfört följande:
»Beträffande vissa av de i inslilutsstyrelsens framställning åsyftade byggnadsföretagen
m. m. torde föreligga ett så trängande behov, att medel för
desamma böra göras tillgängliga under innevarande budgetår. Detta synes
vara fallet beträffande dels samtliga försöksstationen vid Nyckelby avseende
anordningar — uppförande av trädgårdsmästarbostad och arbetarbostäder,
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
dränering, vattenförsörjningsanläggning, reparationer och inventarieanskaffning
— dels ock de ifrågasatta reparationerna och inventarieanskaffningen vid
huvudstationen i Alnarp. Mot kostnadsberäkningen för nämnda ändamål av
(24,640 + 33,544 + 20,000 + 19,855 + 1,675 + 7,320 =) 107,034 kronor för
Nyckelby och (2,680 + 10,875 =) 13,555 kronor för Alnarp har jag icke något
att erinra. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t skall äga föreskriva
de åtgärder i fråga om planläggningen och utförandet av angivna företag,
som kunna finnas lämpligen böra vidtagas i kostnadsbesparande syfte. Då
enligt min mening tills vidare bör kunna anstå med de avsedda nybyggnadsarbetena
vid Alnarp, är jag icke för närvarande beredd att framlägga förslag
om beredande av medel för dessa byggnadsarbeten.
För bestridande av kostnaderna för de av mig förordade företagen kan beräknas
vara erforderligt ett belopp av (107,034 + 13,555 =) i runt tal 121,000
kronor. Med hänsyn till att av det å riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförda
reservationsanslaget till byggnadsarbeten för försöksverksamhet m. m.
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinslitut ett belopp av 125,000
kronor kvarstår odisponerat, torde någon ytterligare medelsanvisning i anledning
av de av mig tillstyrkta förslagen icke vara påkallad under förutsättning
att riksdagen ej har något att erinra mot att för här avsedda ändamål
tages i anspråk ett belopp av 121,000 kronor av det disponibla anslagsbeloppet.
Under denna förutsättning torde sålunda Kungl. Majit få anses oförhindrad
att meddela beslut örn bestridande från ifrågavarande anslag av
nämnda utgiftsbelopp å intill 121,000 kronor.»
Utakotut. Vad departementschefen anfört och föreslagit föranleder ingen utskottets
erinran, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
G. Lanthushållning i allmänhet.
4:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål
anvisat ett anslag av 280,600 kronor.
I en den 12 augusti 1940 dagtecknad av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande
den 24 oktober 1940 överlämnad skrivelse har Sveriges utsädesförening
hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 måtte anvisas dels för
höjning av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare från 20 till 30
procent 13,700 kronor, dels för arvodeshöjningar åt vissa extra biträden
m. fl., vilka för närvarande icke åtnjuta sådant tillägg, 7,000 kronor, dels
för inrättande av luftskyddsrum för föreningens personal 2,900 kronor, dels
ock för anskaffande av 14 brandisolerade dokumentskåp 12,300 kronor,
eller således tillhopa 35,900 kronor. Föreningen har tidigare i en den 14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
7
mars 1940 dagtecknad, av lantbruksstyrelsen med yttrande överlämnad skrivelse
gjort framställning om bidrag till vissa luftskyddsanordningar.
Remissutlåtande har avgivits av statskontoret.
Departementschefen har anfört och föreslagit följande i ärendet:
»I likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret finner jag skäligt, att
visst bidrag lämnas föreningen för höjning av dyrtidstillägget till föreningens
befattningshavare under innevarande budgetår. I fråga örn höjningens
storlek torde denna på sätt statskontoret förordat böra begränsas till 25 procent.
I anslutning till vad de hörda myndigheterna uttalat synes även en
begränsning av dyrtidstillägget böra ske på det sätt, att dyrtidstillägg icke
må utgå å den del av månadslönen som överstiger 700 kronor. Nu ifrågasatt
höjning av dyrtidstillägget skulle medföra en merkostnad av 6,300 kronor.
Med hänsyn till vad myndigheterna anfört beträffande den föreslagna löneförbättringen
för vissa extra befattningshavare hos föreningen finner jag
mig icke kunna tillstyrka, att bidrag för detta ändamål lämnas av statsmedel.
Vad angår föreningens framställning om statsbidrag till kostnader för
vissa luftskyddsanordningar vill jag, med hänsyn till att det torde vara nödvändigt
att dylika anordningar snarast komma till stånd, förorda, att staten
lämnar bidrag för ändamålet. Mot det äskade beloppet, 15,200 kronor,
har jag intet att erinra.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår anvisas ett belopp av (6,300 + 15,200 =) 21,500
kronor såsom ytterligare bidrag till Sveriges utsädesförening. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan,
meddela närmare bestämmelser rörande anslagets disposition.»
Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 21,500
kronor.
5:o) Bidrag till svenska vall- oell mosskulturföreningen. För detta ändamål
är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett anslag av 185,000
kronor.
I en av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 24 oktober 1940 överlämnad
skrivelse har styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen hemställt,
att ett belopp av 8,890 kronor måtte under budgetåret 1940/41 utöver förut
anvisade medel ställas till föreningens förfogande för att möjliggöra en höjning
av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare med 10 procent.
Departementschefen har, sedan yttrande i ärendet avgivits av statskontoret,
anfört och föreslagit följande:
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
>1 likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, anser jag skäligt, att
befattningshavarna hos svenska vall- och mosskulturföreningen redan under
innevarande budgetår erhålla viss kompensation för de stegrade levnadskostnaderna.
En höjning av dyrtidstillägget till 25 procent torde sålunda få
anses berättigad. Härvid bör emellertid föreskrivas sådan begränsning av
dyrtidstillägget, att detta icke må utgå å den del av månadslönen som överstiger
700 kronor. Då den sålunda förordade höjningen av dyrtidstillägget
icke synes vara möjlig för föreningen att genomföra utan att ytterligare bidrag
lämnas av statsmedel, vill jag tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisas det av föreningen föreslagna beloppet eller i
runt tal 9,000 kronor.»
Utskottet. Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.
6:o) Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag. Såsom bidrag
till gödselvårdsanläggningar har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren
1933/34 och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag
till statsverket, ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt för ett vart
av budgetåren 1935/36—1939/40 under nionde huvudtiteln reservationsanslag
å respektive 350,000, 350,000, 200,000, 500,000 — därav 300,000 kronor å
tilläggsstat — och 300,000 kronor. För innevarande budgetår har 1940 års
lagtima riksdag för ändamålet anvisat 200,000 kronor.
Nämnas må vidare, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 —
vilken beredskapsstat enligt riksdagens beslut är gällande jämväl för budgetåret
1940/41 — upptagits ett förskottsanslag till bidrag till gödselvårdsanläggningar
å 500,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Jag vill först erinra, att jag vid föredragning av frågan om anslag till bidrag
till gödselvårdsanläggningar för innevarande budgetår (IX H. T. 1940
sid. 143) tillkännagav min avsikt att sedermera föreslå Kungl. Majit, att å
allmän beredskapsstat för samma budgetår måtte upptagas ett anslag för
ändamålet av 2,000,000 kronor. Något dylikt förslag har icke framlagts, beroende
på de allmänt budgetära skäl, som föranlett att den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1939/40 erhållit förlängd giltighet för innevarande
budgetår. I det nu rådande läget synes det emellertid vara en angelägenhet
av stor vikt, att ett kraftigt främjande genom statens försorg av en
rationell gödselvård omedelbart kommer till stånd i syfte att bidraga till
jordbrukets möjligheter att vid eventuellt försvårad tillförsel av konstgödselmedel
kunna fullgöra sina uppgifter i fråga om livsmedelsförsörjningen.
Då jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2-
9
bidrag till gödselvårdsanläggningar för nästa budgetår i enlighet med lantbruksstyrelsens
förslag förordat oförändrad medelsanvisning av 200,000 kronor,
har jag ulgått från att det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda
anslaget i anledning av vad jag nu anfört borde utökas med ett tillläggsanslag
å betydande belopp. Anslaget, som bör uppföras å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41, torde böra bestämmas till 1,000,000
kronor.»
Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av 1,000,000 kronor.
7:o) Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag. Detta anslag
är för innevarande budgetår uppfört med 250,000 kronor. Genom särskilda
beslut har Kungl. Maj:t från ifrågavarande anslag tilldelat vissa hushållningssällskap
understöd att av sällskapens förvaltningsutskott användas till
bidrag till ladugårdsförbättringar inom sådana områden, där behovet av dylika
förbättringar är särskilt trängande samt bidrag till deras utförande finnes
påkallat med hänsyn till rådande arbetslöshet eller bristande tillgång
på lämpligt virke, långa avstånd eller dåliga kommunikationer. I samband
härmed ha jämväl meddelats särskilda föreskrifter beträ-fiande användningen
av statsbidragen. Kungl. Majit har vidare jämlikt riksdagens beslut av anslaget
disponerat erforderligt belopp för att möjliggöra utarbetandet av ändamålsenliga
förslag till dylika förbättringsarbeten eller vidtagandet av andra
åtgärder, ägnade att befordra ifrågavarande verksamhet. Anslagsdispositionen
för innevarande budgetår sker i överensstämmelse nied ett av jordbruksutskottet
vid 1940 års lagtima riksdag i memorial nr 19 gjort, av riksdagen
godkänt (skr. nr 90) uttalande av innebörd, att bidrag, varom här är fråga,
borde utgå i första hand inom de norrländska länell och Göteborgs och Bohus
län samt inom andra län endast i sådana fall, där förhållandena vore likartade
med dem i nämnda län och därjämte särskilda omständigheter prövades
föreligga.
Nämnas må, att för ifrågavarande ändamål upptagits ett förskottsanslag
av 5,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken
bercdskapsstat jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag jämväl är gällande
för innevarande budgetår.
Departementschefen har anfört och föreslagit följande:
»Med hänsyn till den hittillsvarande och för framtiden antagliga utvecklingen
på näringslivets område torde vårt land för sin livsmedelsförsörjning
bli i väsentligt högre grad än tillförne beroende av jordbrukets och de detta
närstående näringsgrenarnas förmåga att upprätthålla en tillräcklig produktion.
För underlättande av dessa näringars möjligheter härtill torde det vara
Utskottet.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
påkallat icke allenast att genom statsmakternas försorg åtgärder av skilda
slag vidtagas i direkt produktionsbefrämjande syfte utan jämväl att en
rationalisering av driften i största möjliga utsträckning genomföres, därest
sa erfordras med statsmakternas bistånd. Till de åtgärder, vilka i sistnämnda
hänseende närmast ifrågakomma, hör arbetet på att skapa ett fullt ändamålsenligt,
efter nutida krav anpassat ladugårdsbestånd. Trots den hittillsvarande
verksamheten för främjande av ladugårdsförbättringar — vilken
för övrigt icke varit av särskilt stor omfattning — finnas på sina håll
stora brister i fråga örn ladugårdarnas beskaffenhet. I många fall torde bristfälligheterna
knappast kunna antagas bli avhjälpta inom rimlig tid utan
statsmakternas medverkan. Med hänsyn såväl till vad nu anförts som till
önskvärdheten av att sprida byggnadsverksamheten vill jag föreslå, att medelsanvisningen
till bidrag till ladugårdsförbättringar för någon tid undergår
höjning. Det lämpligaste synes mig härvid vara, att ett anslag för ändamålet
upptages å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. En avvägning
mellan å ena sidan de här angivna synpunkterna och å andra sidan
hänsyn till det budgetära läget har synts mig böra leda till att anslagsanvisningen
bör bestämmas till 1,000,000 kronor. Med utgångspunkt härifrån har
jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag för nästa
budgetår till bidrag till ladugårdsförbättringar förordat, att för sagda budgetår
anvisas ett anslag för ändamålet av 250,000 kronor.»
Utskottet biträder Kungl. Majus framställning och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Bidrag till ladugårdsförbättringar å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av 1,000,000 kronor.
8:o) Bidrag till uppförande av siloanläggningar. För detta ändamål beviljade
1940 års urtima riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 ett reservationsanslag av 300,000 kronor (prop. nr 1, bil. 7, p. 2;
r. skr. nr 15 p. 1).
I en av statens livsmedelskommission med utlåtande den 3 september
1940 överlämnad ansökning — varöver lantbruksstyrelsen den 16 september
1940 avgivit infordrat yttrande — har jordbrukstekniska föreningen anhållit
örn statsbidrag med 30,000 kronor för utförande av undersökningar med
syfte att förbättra och förbilliga skörd och ensilering av vallväxter och annat
grönfoder.
Departementschefen har anfört följande:
»Med hänsyn till vikten av att de av jordbrukstekniska föreningen föreslagna
undersökningarna komma till stånd i önskvärd omfattning vill jag
förorda, att ytterligare högst 24,000 kronor ställas till förfogande för ändamålet.
Lämpligt torde vara, att de för dessa och andra liknande undersökningar
erforderliga beloppen få utgå från reservationsanslaget till Bidrag
till uppförande av siloanläggningar. Därest riksdagen icke har något att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. ■“
erinra häremot, torde jag sedermera få ånyo anmäla ifrågavarande ärende
för Kungl. Majit.»
Departementschefens förslag har icke föranlett erinran från utskottets sida,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
9:o) Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m., reservationsanslag.
I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen föreslagit,
dels att för budgetåret 1941/42 ett belopp av 75,000 kronor anvisades
för att utlämnas såsom bidrag till uppförande av lagerhus för frukt, köksväxter
och potatis, dels att en statlig fond inrättades, från vilken lån finge
utlämnas till uppförande av dylika lagerhus, dels ock att till fonden för budgetåret
1941/42 anvisades ett reservationsanslag av 350,000 kronor.
Departementschefen har — sedan yttranden avgivits av statens livsmedelskommission
och statskontoret — i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört föreligga till följd av bristen
på ändamålsenliga lagerutrymmen stora svårigheter att på ett tillfredsställande
sätt under hela konsumtionsåret reglera tillförseln av frukt samt
potatis och andra grönsaker till vissa delar av landet, framför allt till de
större konsumtionsorterna. Uppenbarligen skulle det ur folkförsörjningssynpunkt
vara till stort gagn örn under hela året en jämn tillförsel till stabila
priser kunde upprätthållas i fråga örn dessa produkter. En förbättring av
lagringsmöjligheterna av ifrågavarande varor synes därför böra eftersträvas.
Producenterna torde emellertid icke äga erforderliga ekonomiska förutsättningar
att utan bistånd från det allmännas sida uppföra de lagerutrymmen,
varom här är fråga. Även om det med visst fog torde kunna sägas, att närmast
de kommuner, vilka ha behov av att tillförseln av frukt och grönsaker
ordnas på ett tillfredsställande sätt, borde bära den ekonomiska börda, som
det allmänna måste ikläda sig för spörsmålets lösning, synes det mig dock bär
föreligga en fråga av sådant allmänt intresse för folkförsörjningen att även
statsmakterna i viss utsträckning böra träda hjälpande emellan, i varje fall
till en början för att stimulera intresset för verksamheten. Detta bistånd från
statsmakternas sida torde böra lämnas i samma form som biståndet till uppförande
av spannmålslagerhus, d. v. s. på det sätt att i första hand möjligheter
öppnas för producentföreningar att erhålla lån till förhållandevis fördelaktiga
villkor. Därjämte torde, i överensstämmelse med vad som aven
gällde i fråga om biståndet till uppförande av spannmålslagerhus, vissa^ statsbidrag
utan återbelalningsskyldighet böra kunna utlämnas för här ifrågavarande
ändamål.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag lämpligast att en ny lånefond,
benämnd frukt- och potatislagerhusfonden, inrättas, från vilken lån kunna
utlämnas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Det torde
Utskottet.
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
böra ankomma på Kungl. Majit att besluta om utlämnande av såväl lån
som bidrag.
Beträffande storleken av de lån och bidrag som sålunda böra ifrågakomma
kan jag icke helt ansluta mig till lantbruksstyrelsen förslag. Enligt min
mening torde större bidrag icke böra lämnas än med 10 procent av anläggningskostnaderna.
Högsta medgivna lånebeloppet torde däremot böra bestämmas
till 75 procent av samma kostnader. I kostnaden bör härvid icke inräknas
tomtpriset. I fråga om bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneoch
bidragsverksamheten kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsen
förslag. Räntan å lånen torde sålunda böra bestämmas till 4 procent
med skyldighet dock för låntagaren att vidkännas den höjning av räntan,
som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan för statens upplåning
kan finna gott bestämma. Skyldighet att erlägga ränta synes böra inträda
först från och med fjärde året efter utgången av det kalenderår under
vilket lånet första gången till någon del lyftats. För att amorteringsskyldigheten
ej skall ställa sig alltför betungande för låntagarna torde den tid inom
vilken lån skall vara till fullo guldet böra bestämmas till högst 30 år. Amorteringsskyldigheten
torde emellertid böra inträda först från och med femte
året efter utgången av det kalenderår, under vilket lånet första gången till
någon del lyftats. Såsom säkerhet för lånet bör i regel krävas inteckning med
bästa förmånsrätt till hela lånebeloppet i den fastighet, varå lagerbyggnaden
är avsedd att förläggas.
Att med någon större grad av säkerhet bestämma medelsbehovet för den
nu ifrågasatta biståndsverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. Med beaktande
av lantbruksstyrelsen beräkningar och under hänsynstagande till
de av mig föreslagna jämkningarna i förhållandet mellan låne- och bidragsbeloppen
synas böra anvisas till den nya lånefonden 375,000 kronor och
till statsbidrag 50,000 kronor. Då det är av vikt att verksamheten kan igångsättas
redan under innevarande budgetår, vill jag förorda att sagda belopp
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår. Till frågan örn
anvisande av medel till lånefonden återkommer jag vid anmälan av anslag
berörande kapitalinvesteringar.»
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det ur folkförsörjningssynpunkt
angeläget att genom statens mellankomst omedelbart bereda förbättrade
möjligheter till lagring av frukt samt potatis och andra grönsaker.
Icke heller ha de av departementschefen föreslagna formerna och villkoren
för statens bistånd för ändamålet givit anledning till erinran. Utskottet hemställer
följaktligen under denna punkt,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande av frukt- och
potatislagerhus m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
13
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m..
10:o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag. För
detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av
2,000,000 kronor. Från anslaget må under budgetåret 1940/41 beviljas statsbidrag
å tillhopa högst 1,800,000 kronor. Riksdagen har vidare medgivit, att
under budgetåret 1940/41 må, under för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar,
beviljas statsbidrag från avdikningsanslaget å högst 5,000,000
kronor utöver nyssnämnda belopp av 1,800,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Under hänvisning till den stora balansen av antalet oavgjorda ansökningar
om bidrag från statens avdikningsanslag har jag i samband med framläggande
av förslag om anvisande för nästa budgetår av medel för ifrågavarande
ändamål framhållit önskvärdheten av att bidragstilldelningen avsevärt
höjdes. För sagda budgetår fann jag mig likväl förhindrad tillstyrka att så
skedde. Med hänsyn till den stora betydelse torrläggningsåtgärder av hithörande
slag äga för en önskvärd stegring av jordens produktionsförmåga särskilt
i rådande försörjningsläge vill jag emellertid i syfte att få till stånd
en omedelbar ökning av avdikningsverksamheten förorda, att bidragstilldelningen
för löpande budgetår väsentligt höjes. Den ökade bidragstilldelningen
synes sålunda lämpligen böra bestämmas till högst 3,000,000 kronor. Bidragsbeloppen
torde få avföras å liksstatsanslaget.»
Tillstyrkande Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att statsbidrag må under budgetåret
1940/41 beviljas från statens avdikningsanslag å högst
3,000,000 kronor utöver det av riksdagen för sagda budgetår
medgivna beloppet.
H:o) Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200,000 kronor. Beträffande
uppkomsten och den nuvarande utformningen av ifrågavarande
bidragsverksamhet torde få hänvisas till den redogörelse därför, som lämnats
vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till bidrag
till täckdikningar för nästa budgetår.
Nämnas må, att för detta ändamål uppfördes ett förskottsanslag av
1,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken beredskapsstat
jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag gäller även för innevarande
budgetår.
Sedan hushållningssällskapens ombud i skrivelse den 2 oktober 1940 hemställt
dels örn viss ändring i grunderna för statsbidrag till täckdikning, dels
Utslcotlet.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
ock att anslaget för ändamålet måtte för nästa budgetår anvisas med högre
belopp än det för innevarande budgetår upptagna, har lantbruksstyrelsen
avgivit remissutlåtande i ärendet den 28 november 1940.
Departementschef en har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört, är behovet av bidrag
till täckdikningar mycket stort. Den nedgång i summan av de av hushållningssällskapen
sökta bidragsbeloppen, som kunnat iakttagas under de senaste
åren, är uppenbarligen i huvudsak föranledd av den under nämnda tid vidtagna
begränsningen i anslagsanvisningen. Lantbruksstyrelsen har framhållit,
att en anslagshöjning icke minst ur folkförsörjningssynpunkt är synnerligen
önskvärd, men har å andra sidan icke ansett sig böra göra hemställan
därom i betraktande av det rådande statsfinansiella läget. För min del anser
jag en avvägning mellan de olika intressen, som äro berörda av denna fråga,
böra leda till att anslagsanvisningen för närvarande undergår en icke allt
för ringa höjning. Såsom jag haft anledning framhålla i samband med framläggande
av förslag örn uppförande å riksstaten för nästa budgetår av anslag
till bidrag till täckdikningar utgör täckdikningsverksamheten ett viktigt
led för höjandet av jordens produktionsförmåga, varför det ur folkförsörjningssynpunkt
än önskvärt, att verksamheten erhåller största möjliga stöd.
Å andra sidan bör beaktas, alt den enskilde jordbrukaren har ekonomiskt
intresse av att få sin jord täckdikad, då nämligen täckdikningsarbetet torde
vara det mest räntabla grundförbättringsarbetet inom jordbruket. Efter övervägande
av de olika på ifrågavarande spörsmål inverkande omständigheterna
anser jag mig böra föreslå, att medelsanvisningen för innevarande budgetår
av 200,000 kronor utökas med ett på tilläggsstat II uppfört anslag av 1,000,000
kronor. Jag erinrar slutligen, att jag vid anmälan av frågan om anvisande
av anslag för ändamålet för nästa budgetår framhållit, att spörsmålet om en
ändring av grunderna för bidragstilldelningen från anslaget bör göras till
föremål för ytterligare överväganden.»
Utskottet, som i anslutning till anslagsäskande för ändamålet för nästa
budgetår yttrat sig i spörsmålet om ifrågasatt ändring av grunderna för statsbidrag
till täckdikning, biträder nu förevarande framställning och hemställer
sålunda,
att riksdagen må till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/
41 anvisa ett reservationsanslag (B) av 1,000,000 kronor.
J. Skogsväsendet.
12:o) Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas
skogar. För utlämnande av statsbidrag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/33 under
nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor (se prop.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
15
nr 29; r. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under utgifter
för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag av
respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland annat till förefintlig
reservation har för budgetåren 1935/36—1937/38 ej anvisats anslag
för ändamålet. Däremot har å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/
39 anvisats ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till skogsvårdsåtgärder
av ifrågavarande slag. I enlighet med den vid 1939 års urtima riksdag behandlade
besparingspropositionen, nr 79, må dock av de å sistnämnda anslag
tillgängliga medlen ett belopp av 500,000 kronor disponeras endast i
den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för
handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.
Å dylik beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken jämlikt beslut av
1940 års lagtima riksdag gäller även för budgetåret 1940/41, är för ändamålet
upptaget ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»För att möjliggöra en ökning i landets framtida skogsproduktion torde det
i och för sig vara önskvärt att ett främjande i något större utsträckning än
hittills kan ske av den verksamhet, avseende en rationellare skogsvård,
vartill understöd lämnas från ifrågavarande anslag. Då den nu rådande budgetära
situationen nödvändiggör en sträng återhållsamhet i fråga om medelsanvisning
även till i och för sig behjärtansvärda ändamål, anser jag mig
likväl icke för närvarande böra föreslå någon utvidgning av ifrågavarande
bidragsverksamhet. För att verksamheten skall kunna fortgå i ungefärligen
samma omfattning som hittills synes emellertid det belopp av 500,000 kronor
av det för budgetåret 1938/39 för ändamålet anvisade anslaget, vilket
i enlighet med besparingspropositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag
förutsatts skola tills vidare kvarstå odisponerat, nu böra ånyo göras tillgängligt.
Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde föreskrift i
ämnet böra meddelas av Kungl. Majit.»
Förevarande framställning föranleder ingen utskottets erinran, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
13:o) Skogsvård in. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo, reservationsanslag. Kungl. Majits framställning under förevarande
punkt avser
dels äskande för ifrågavarande bidragsverksamhet å tilläggsstat för budgetåret
1940/41 om reservationsanslag av 1,000,000 kronor,
dels ock förslag om att bidragsverksamheten skall i huvudsak fortgå enligt
de nuvarande grunderna, dock med rätt för Kungl. Majit att vid behov
höja bidragsbeloppet högst intill 50 procent av den beräknade kostnaden för
vägföretaget samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som
Utskottet.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
icke erhåller den beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande
transportbehov, ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i gällande bestämmelser,
som kunna finnas motiverade med hänsyn till de ändrade förhållandena.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 62 av friherre De Geer, vari hemställts, att riksdagen vid tillstyrkande
av anslaget med 1,000,000 kronor att utgå som bidrag till byggande av enkla
skogsvägar å mark i enskild ägo ville hos Kungl. Majit hemställa att bidragen
som regel måtte utgå med 50 procent å den beräknade kostnaden för
vägföretaget samt att den ändringen måtte vidtagas beträffande villkoren för
vägföretagens utförande att de verkligen bliva endast enkla skogsvägar utan
överdrivna fordringar beträffande planläggning och byggnadssätt.
2) I: 175 av herr Björkman m. fl., likalydande med II: 234 av herr Eriksson
i frägsta m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj:ts proposition nr 2 angående anslag till Skogsvård m. m.: Väg- och floltledsbyggnader
å skogar i enskild ägo måtte:
dels höja anslaget med 500,000 kronor och sålunda för ifrågavarande ändamål
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor;
dels ock, med beaktande av i motionerna framförda synpunkter, föreskriva,
att av anslaget må såsom bidrag till anordnande av skogskojor och
andra därmed jämförliga förläggningar disponeras eif belopp av 500,000
kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av
500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo. Sedermera har för ändamålet anvisats dels
för budgetåret 1934/35 500,000 kronor, dels för budgetåret 1938/39 350,000
kronor — därav 300,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår
— dels ock för budgetåret 1939/40 100,000 kronor. För budgetåret
1940/41 ha för ifrågavarande ändamål icke anvisats några medel. Å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken beredskapsstat enligt riksdagens
beslut gäller även för budgetåret 1940/41, har emellertid uppförts ett
förskottsanslag för ändamålet av 300,000 kronor.
För anslagets användning gällande bestämmelser finnas upptagna i kungörelsen
den 16 september 1933 (nr 549), vilken ändrats genom kungörelsen
nr 349/1938, ävensom i cirkulär nämnda dag (nr 550). Angående bestämmelsernas
innehåll må nämnas följande.
Enligt omförmälda kungörelser beslutar Kungl. Majit på framställning av
skogsvårdsstyrelse, efter hörande av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund och statens arbetslöshetskommission — numera statens arbetsmark
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
17
nadskommission — om anvisande till styrelsen av dels medel att av styrelsen
utdelas såsom statsbidrag, dels ock särskilt förvaltningsbidrag. Statsbidrag
kan utgå allenast till företag, som avse nybyggnad av väg eller flottled eller
sådan omläggning eller förbättring av förut befintlig väg eller flottled, att
denna först genom sagda åtgärd kan fylla det med vägen eller flottleden avsedda
ändamålet. Statsbidrag utgår ej till företag, som kan förväntas även
utan statsbidrag komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden inom
den närmaste framtiden, och i regel ej heller till sådant företag, vartill annat
statsunderstöd i form av bidrag eller lån eller bidrag från skogsvårdskassa
förut utgått eller utgår. Vidare utgår statsbidrag ej till företag, som avser
inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän flottled. Statsbidrag kan
beviljas till högst 25 procent av den utav skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden
för företaget.
Efter redogörelse för framställningar från centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund, Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelse, hushållningssällskapet
i Gävleborgs län och länsstyrelsen i Västernorrlands län har departementschefen
anfört och föreslagit följande:
»En ändamålsenlig utvidgning av det skogliga vägnätet är icke endast, såsom
belysts av den nu rådande situationen, under utomordentliga förhållanden
av vikt för landets bränsleförsörjning och försvarsberedskap. Även med
hänsyn till mera normala förhållanden är en förbättring av de skogliga kommunikationerna
av största värde, såväl genom att skapa förutsättningar för
en intensiv skogsvård och därmed rikligare arbetstillfällen och vidgade existensmöjligheter
för befolkningen som genom att bereda möjlighet att ernå en
ökning av landets värdetillgångar. Jag kan därför i princip helt ansluta mig
till det syfte, som avses med förutberörda framställningar från Gävleborgs
och Västernorrlands län. Enligt min mening äro jämväl de väckta förslagen
rörande sättet för det allmännas medverkan vid skogsvägbyggnader förtjänta
att göras till föremål för närmare utredning, varvid frågan örn utlämnande av
lån vid sidan av Indrag till vägföretag synes böra upptagas till övervägande
Sedan denna slutförts, torde jag få anmäla frågan för Kungl. Majit. Det är
givetvis av stort värde såväl ur arbelsberedskapssynpunkt som med hänsyn
till angelägenheten att i nuvarande läge göra även mera avlägset liggande
skogsområden tillgängliga för erforderlig avverkning, att redan nu åtgärder
vidtagas för ett ökat främjande av anläggandet av väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo. Anslagsanvisningen för ändamålet bör sålunda
enligt min mening temporärt höjas för möjliggörande av en bidragsverksamhet
i ökad omfattning. För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår böra äskas elt anslag av 1,000,000 kronor. Jag förutsätter
härvid, att verksamheten skall i huvudsak fortgå enligt de nuvarande
grunderna, dock med rätt för Kungl. Majit att vid behov höja bidragsbeloppet
dock högst intill 50 procent av den beräknade kostnaden för vägföretaget
samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som icke erhåller den
beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande transportbehov,
Bihang lill riksdagens protokoll loit. 10 sunil. Nr 2. 2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i nämnda bestämmelser, som
kunna finnas motiverat med hänsyn till de ändrade förhållandena.»
Utskottet delar den uppfattningen, att det uppenbarligen är av största vikt
att erforderlig utvidgning av det skogliga vägnätet kan snabbt genomföras,
särskilt med hänsyn till den nuvarande krissituationens krav på starkt ökad
tillgång till inhemskt bränsle. I avbidan på den närmare utredning av frågan
örn sättet för det allmännas medverkan vid skogsvägsbyggnader, som departementschefen
enligt vad utskottet erfarit numera igångsatt, vill utskottet
tillstyrka, att ytterligare statsmedel ställas till förfogande för den hittillsvarande
bidrags verksamheten ävensom alt vissa jämkningar redan nu vidtagas
i gällande bestämmelser för verksamheten.
I sistberörda avseende bar departementschefen förutsatt, att verksamheten
skall i huvudsak fortgå enligt de nuvarande grunderna, dock med rätt för
Kungl. Maj:t att vid behov höja bidragsbeloppet från nuvarande maximum
av 25 procent till högst 50 procent av den beräknade kostnaden för vägföretaget
samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som icke erhåller
den beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande transportbehov,
ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i gällande bestämmelser,
som kunna finnas motiverade med hänsyn till de ändrade förhållandena.
I motionen I: 02 har hemställts, att bidragsbeloppet som regel må
utgå med 50 procent av berörda kostnad samt att den ändringen må vidtagas
beträffande villkoren för vägföretagens utförande att företagen verkligen
komma att avse endast enkla skogsvägar utan överdrivna fordringar
på planläggning och byggnadssätt. Såvitt utskottet kunnat finna torde det
icke vara lämpligt att på förhand angiva vilket bidrag som i regel bör utgå,
utan finner utskottet att procenttalet bör fastställas efter prövning från
fall till fall. Vad departementschefen föreslagit såsom maximital torde sålunda
vara tillfyllest för att tillgodose de motionsvis framförda synpunkterna
på förevarande spörsmål. Likaså synes det utskottet icke heller lämpligt att
med avseende på de ifrågasatta vägföretagens beskaffenhet angiva ytterligare
förenkling än som innefattas i vad departementschefen därom anfört.
Vad angår den i de likalydande motionerna I: 175 och II: 234 upptagna
frågan örn att med bidrag från ifrågavarande anslag understödja jämväl
uppförandet av s. k. skogskojor och andra därmed jämförliga förläggningar
synes det utskottet tveksamt, örn ett dylikt ändamål bör sammankopplas med
förevarande bidragsverksamhet. Emellertid har utskottet funnit de härutinnan
framförda synpunkterna värda sådant beaktande att utskottet icke velat
ställa sig helt avvisande till motionärernas förslag. Enligt utskottets mening
torde sålunda Kungl. Majit böra medgivas rätt att i undantagsfall från anslaget
bevilja även bidrag till anordnande av skogskojor och andra därmed
jämförliga förläggningar. I sistnämnda del torde dock bidragsverksamheten
böra begränsas till att avse allenast ekonomiskt svagt ställda mindre skogsägare
men icke innefatta skogsägande bolag och föreningar. På Kungl. Majit
torde få ankomma att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
19
Med den ståndpunkt utskottet intagit till frågan om bidrag till skogskojor
m. m. har utskottet icke räknat med sådan omfattning av bidragsverksamheten
i denna del att anslagsbehovet skall därav nämnvärt påverkas. Det av
Kungl. Maj :t äskade anslaget å 1,000,000 kronor föranleder ingen utskottets
erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor;
B. att motionerna 1:62 samt I: 175 och 11:234 må anses
besvarade genom vad utskottet ovan anfört och föreslagit.
14 :o) Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.,
reservationsanslag. Under denna rubrik ha för budgetåret 1939/40 anvisats
tillhopa 600,000 kronor, därav 500,000 kronor å tilläggsstat. För innevarande
budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I skrivelse den 19 december 1940 har statens bränslekommission hemställt,
att ett belopp av 75,000 kronor måtte ställas till förfogande för återstoden
av innevarande budgetår för utlämnande av statsbidrag till uppförande av
kolugnar.
Kungl. Maj:ts framställning innefattar anslagsanvisning med 75,000 kronor
för ändamålet.
Utskottet tillstyrker förevarande framställning och hemställer,
att riksdagen må till Åtgärder för ökad användning av inhemskt
motorbränsle m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 75,000
kronor.
M. Diverse.
15:o) Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet
vid anmälan a.v fråga örn anslag å tilläggsstat under
sjunde huvudtiteln anfört beträffande kristillägg har departementschefen
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Kristillägg å tillläggstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
235,000 kronor.
Utskottet.
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
Utskottet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 235,000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Statens allmänna fastighetsfond.
16:o) Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt, reservationsanslag.
Vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 209; r. skr. nr 345) fattades
beslut om nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt för en
beräknad kostnad av 3,850,000 kronor. För budgetåret 1939/40 anvisades ett
reservationsanslag för ändamålet av 1,000,000 kronor, av vilket emellertid
— i enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen
nr 79 — ett belopp av 850,000 kronor förutsatts skola tagas i anspråk
endast i den mån Kungl. Maj :t framdeles prövade sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän
beredskapsstat.
Å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit för ifrågavarande
ändamål äskat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Då de nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt måste anses synnerligen otillfredsställande och förberedande åtgärder
vidtagits för byggnadsarbetets igångsättande, vill jag föreslå, att medel
för den redan tidigare beslutade nybyggnaden i viss omfattning göras tillgängliga
under innevarande budgetår. I första hand synes härvid det å
riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 kvarstående beloppet av 850,000
kronor böra tagas i anspråk. Därest riksdagen ej däremot framställer erinran,
torde Kungl. Majit få anses oförhindrad att meddela beslut härom.
Det i övrigt erforderliga beloppet för ändamålet torde böra anvisas å tillläggsstat
för innevarande budgetår. Detta belopp synes böra bestämmas till
1,000,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de
jämkningar beträffande det beslutade byggnadsföretaget, vilka finnas lämpligen
kunna göras i kostnadsbesparande syfte.»
Vad departementschefen anfört och föreslagit föranleder ingen utskottets
erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av 1,000,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
21
17:o) Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt, reservationsanslag.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten
vid statens centrala frökontrollanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgeåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av 32,300 kronor.
Framställningen avser medel för uppförande av en ny ekonomibyggnad och
anordnande av avloppsledning m. m. å anstalten.
Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens centrala
frökontrollanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av 32,300 kronor.
Statens utlåningsfonder.
18:o) Frukt- och potatislagerhusfonden, reservationsanslag. Under åberopande
av vad förut vid anmälan av förslag om anvisande å tilläggsstat II
för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln av anslag till Bidrag till
uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. anförts har departementschefen
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Frukt- och potatislagerhusfonden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 375,000 kronor.
I enlighet med vad utskottet anfört och tillstyrkt under nionde huvudtiteln
beträffande tilläggsanslag för ifrågavarande ändamål hemställer utskottet,
att riksdagen må till Frukt- och potatislagerhusfonden å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 375,000 kronor.
19 :o) Kraftledningslånefonden, reservationsanslag. Vid 1918 års riksdag
beslöts inrättande av kraftledningslånefonden. Bestämmelserna angående fonden
finnas upptagna i kungörelsen den 13 september 1918 (nr 718), vilka bestämmelser
ändrats eller kompletterats genom kungörelserna nr 480/1919,
194/1923, 366/1925, 406/1934 samt 601 och 615/1937.
Fondens disponibla kapitalbehållning utgjorde den 1 december 1940
1,390,000 kronor. Under tiden den 1 december 1940—30 juni 1941 beräknas
i amorteringar komma att inflyta 210,000 kronor, vadan det under budgetåret
1940/41 disponibla beloppet torde uppgå till 1,600,000 kronor.
Efter redogörelse för gemensam framställning från kommerskollegium och
lantbruksstyrelsen samt däröver avgivna yttranden av statskontoret och statens
industrikommission har departementschefen i ärendet anfört följande:
Utskottet.
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
»Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att en förstärkning av kraft - ledningslånefonden torde vara behövlig, därest den igångsatta verksamheten
för elektrifieringen å landsbygden skall kunna genomföras i avsedd omfattning.
Jag biträder med hänsyn härtill förslaget om äskande av medel för
ändamålet. Beträffande storleken av det ifrågasatta anslaget anser jag lämpligt,
att nu å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas
ett belopp av 3,000,000 kronor. Anvisandet av ytterligare medel framdeles
torde få bli beroende på utvecklingen och läget i fråga om tillgången på erforderlig
materiel av skilda slag. Kungl. Maj:t torde böra äga att i anslutning
till vad ämbetsverken anfört medgiva lättnader i fråga om säkerheten för
lånen.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, hemställer alltså,
att riksdagen må till Kraftledningslånefonden å tilläggsstat
II till riksstaten för budgelåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.
20 :o) Elektrifieringslånefonden, reservationsanslag. Genom beslut av 1940
års urtima riksdag (prop. nr 43; r. skr. nr 64) anvisades till Befrämjande av
landsbygdens elektrifiering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/
41 ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. I årets statsverksproposition
har Kungl. Majit för samma ändamål äskat ett reservationsanslag å
5,000,000 kronor för budgetåret 1941/42.
Med skrivelse den 8 oktober 1940 har statens bränslekommission överlämnat
en inom kommissionen upprättad promemoria rörande åtgärder för
landsbygdens elektrifiering. I skrivelsen har kommissionen bland annat föreslagit
inrättande av en ny lånefond, förslagsvis benämnd statens elektrifieringslånefond,
från vilken lån skulle kunna utlämnas för underlättande av
anskaffande av den del av kapitalbehovet för elektrifiering, vilket icke täckes
genom statsbidrag.
Yttranden i ärendet ha avgivits av kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen,
gemensamt, ävensom av statskontoret.
Departementschefen har anfört följande:
»Genom det av 1940 års urtima riksdag beviljade anslaget till Befrämjande
av landsbygdens elektrifiering har ett kraftigt stöd lämnats strävandena att
föra fram elektrifieringsfrågan på landsbygden mot sin lösning. Emellertid synes
av vad myndigheterna anfört framgå, att i vissa fall ytterligare hjälp bör
lämnas, därest det avsedda syftet skall vinnas. På många håll torde det nämligen
visa sig omöjligt att uppbringa de kontanta medel, som kunna fordras
av de enskilda för att få inträda i elektrifieringsföretaget. I vissa fall torde
de enskilda personer, som önska ansluta sig till ett elektrifieringsföretag, få
fullgöra sin betalningsskyldighet med reverser, men det torde icke heller vara
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
23
sällsynt att kontant insats fordras. Myndigheterna ha därför förordat inrättandet
av en ny lånefond, från vilken lån skulle utlämnas i fall da elektrifieringsföretag
icke skulle kunna genomföras enbart med den hjälp lämnandet
av statsbidrag innefattar. Med hänsyn till vikten av att i nuvarande krisläge
i möjligaste mån bidraga till elektrifieringens genomförande på landsbygden
anser jag mig böra biträda myndigheternas förslag om inrättande av
en särskild lånefond.
Rörande villkoren för lån från ifrågavarande fond, vilken torde böra benämnas
elektrifieringslånefonden, synes i huvudsak följande böra gälla. Lån
bör kunna beviljas enskilda personer, vilka äro i behov därav för att kunna
ansluta sig till ett elektrifieringsföretag. Såsom nyss antytts torde i vissa
fall betalningsskyldigheten gentemot företaget kunna fyllas genom avlämnande
av revers. I de fall då statsbidrag eller annat statligt stöd lämnas företaget
torde kunna föreskrivas att företaget för att få åtnjuta dylikt stöd i regel
bör godtaga dylika reverser. Emellertid föreligga fall, da företaget icke
åtnjuter statsunderstöd och kräver kontant insats. Lån bör då kunna erhållas
för att möjliggöra anslutning till företaget. Understundom förekommer, att
synnerligen långa och dyrbara ledningar måste framdragas till den gård som
skall anslutas och till följd härav stor inträdesavgift fordras. Avlämnande av
revers kan då icke alltid vara till fyllest för företaget. Lån bör då kunna lämnas
den enskilde för att möjliggöra anslutningen. Såsom bränslekommissionen
framhållit synas även skäl tala för att lån undantagsvis, då hjälp icke annorledes
kan erhållas, bör kunna lämnas för bestridande av installationskostnaderna.
Erinras må, att bistånd för gäldande av installationskostnaderna kan
erhållas från andra anslag. Vid beviljande av lån bör sökandes möjligheter
att på annat sätt erhålla erforderliga medel undersökas. Endast där ett verkligt
lånebehov föreligger, bör lån beviljas. Å lan bör gäldas ränta efter i huvudsak
samma grunder som gälla för lån från kraftledningslanefonden. Föi
närvarande är räntan för lan fran sistnämnda fond bestämd till fjra procent.
Amorteringstiden torde i regel icke böra överstiga 10 år. Med hänsyn
till det klientel, som här kommer i fråga, torde man icke kunna uppställa
alltför stränga krav på säkerhet för lånen. Det torde fa ankomma pa vederbörande
myndighet att från fall till fall bestämma vad i detta hänseende skäligen
bör fordras. Vad angår frågan vilken myndighet som bör handha den
nu föreslagna låneverksamheten, ansluter jag mig till kommerskollegiums och
vattenfallsstyrelsens förslag att verksamheten anförtros åt kommerskollegium.
Denna myndighet handhar i stor utsträckning andra elektrifieringsfrågor
och torde med hänsyn härtill äga de båsta förutsättningarna att bedöma
hithörande frågor. Den nya lånefonden torde böra sta under statskontorets
förvaltning. Därest riksdagen biträder vad jag nu föreslagit, torde det
sedermera få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser
rörande låneverksamheten.
Beträffande medelsbehovet för låneverksamheten anser jag i likhet med
kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen, att ett kapitaltillskott av 1,000,000
kronor torde vara tillräckligt till en början. Då det är av vikt att verksamheten
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
snarast kan igångsättas, synes detta belopp nu böra äskas å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1940/41.»
I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget och lämpligt,
att staten i nuvarande krissituation genom tillhandahållande av lån vid
sidan av tidigare beslutade bidragsverksamhet söker ytterligare befordra
elektrifieringens skyndsamma genomförande på landsbygden. De av departementschefen
föreslagna villkoren för en dylik lånerörelse synas utskottet väl
avvägda. Utskottet vill sålunda tillstyrka inrättandet av en lånefond för
ändamålet. Det härför beräknade kapitaläskandet föranleder ingen utskottets
erinran.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Elektrifieringslånefonden å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Stockholm den 28 februari 1941.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Alfred
Andersson, Mannerskantz, von Stockenström och Anderberg samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson
i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön, Carlström, Mäler, Janson i Frändesta och Andersson i
Hyssna.
Re servation
under punkt 14 (Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m.) av herr Mannerskantz, vilken ansett, att utskottet bort föreslå riksdagen
att avslå Kungl. Maj.ts framställning under förevarande punkt.
417223. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:94 Skrivelse till Kortungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, i vad propositione a1 i texten