Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckta motioner.

1941-03-27 · 21 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:20, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1941 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar

örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

Till jordbruksutskottet ha hänvisats de i statsverkspropositionen gjorda

framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, vilka avse jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av berörda framställningar.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 3 januari

1941 (Kapitalbudgeten: bil. 5).

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

Statens allmänna fastighetsfond.

l:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under punkt 1 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 535,000 kronor.

Med Kungl. Maj:ts förslag avses anslagsanvisning med 500,000 kronor för

nybyggnaden för bujatrisk-obstetriska institutionen samt 35,000 kronor för

utökning av lokalerna för rektors- och sysslomannaexpeditionerna och telefonväxeln.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning å förevarande

kapitalinvestering måtte anvisas 267,500 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Majits framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 535,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll loit. 10 sami. Nr 20.

Vit kottet.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

2:o) Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. Under punkt

2 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom framgår av propositionen nr 209 till 1939 års lagtima riksdag måste

de nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska anstalt

anses synnerligen otillfredsställande. Sedan numera huvudritningar för den

av riksdagen beslutade nybyggnaden för anstalten äro färdigställda, anser

jag det därför påkallat att åtgärder vidtagas för möjliggörande av byggnadsarbetets

igångsättande snarast möjligt. I detta syfte avser jag att i annat sammanhang

framlägga förslag dels att det belopp av i runt tal 850,000 kronor,

vilket i enlighet med vad som förutsatts i den av 1939 års urtima riksdag

godkända besparingspropositionen nr 79 hittills icke disponerats för därmed

avsett ändamål, numera må kunna tagas i anspråk, dels ock att å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag

för ändamålet av 1,000,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av arbetenas

skyndsamma slutförande torde emellertid även för budgetåret 1941/42

böra anvisas medel för ändamålet. Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att medelsanvisning

skulle ske med så stort belopp, som erfordrades för byggnadsarbetets

slutförande under nämnda budgetår. Då jag förutsätter, att Kungl.

Majit kommer att vidtaga de åtgärder, vilka kunna visa sig möjliga och lämpliga

i syfte att nedbringa kostnaderna för byggnadsföretaget, synes emellertid

medelsanvisningen för nästa budgetår böra begränsas till 1,000,000 kronor.

»

Å driftbudgeten föreslås anvisning av 500,000 kronor till avskrivning av

förevarande kapitalinvestering.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

3:o) Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt m. ni. Underpunkt

3 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid statens

skogsförsöksanstalt m m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen lämnat utan

erinran vad i propositionen nr 222 till 1939 års lagtima riksdag anförts därom,

att frågan örn byggnader för statens skogsförsöksanstalts behov skulle

snarast upptagas för avgörande efter det riksdagen lämnat sitt bifall tilt det

i propositionen framlagda förslaget till omorganisation av skogsförsöksan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

3

stalten. Enligt det av byggnadsstyrelsen efter erhållet uppdrag utarbetade

förslag till lösande av anstaltens byggnadsfråga, vilket jag anhåller att nu få

underställa Kungl. Maj:ts prövning, skulle, på sätt närmare framgår av den

förut lämnade redogörelsen för förslagets innebörd, å skogshögskolans tomt

uppföras en ny anstaltsbyggnad, som skulle förläggas mellan skogsförsöksanstaltens

nuvarande byggnad och skogshögskolans byggnad. Nybyggnaden

föreslås uppdelad i mindre byggnadsparti. Skogsförsöksanstaltens nuvarande

byggnad skulle emellertid även för framtiden nyttjas för anstalten

samt efter ombyggnad inredas för arkivlokaler, lokaler för riksskogstaxeringsarbetet

och lunchlokaler för skogshögskolans och anstaltens gemensamma

behov. Därjämte skulle uppföras en bostadsbyggnad, inrymmande tre

bostadslägenheter avsedda en för anstaltens vaktmästare, en för skogshögskolans

preparator och en för en värmeledningsskötare, vilken skulle handha

skötseln av en för skogshögskolan och anstalten gemensam värmecentral.

Slutligen skulle i samband med övriga omförmälda byggnadsföretag verkställas

vissa ombyggnadsarbeten inom skogshögskolans byggnad för erhållande

av ökade utrymmen för bibliotek. Kostnaderna för samtliga ifrågasatta

byggnadsarbeten har byggnadsstyrelsen beräknat till 1,925,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anvisningen av det för byggnadsarbetena

erforderliga beloppet fördelas på två budgetår med 1,000,000 kronor

å det första och återstoden eller 925,000 kronor å det andra budgetåret. En

dylik uppdelning synes lämplig. Oavsett att enligt statsmakternas beslut

med genomförandet av skogsförsöksanstaltens omorganisation skall anstå

tills vidare, vill jag föreslå, att för nästa budgetår anvisas ett anslag för

ändamålet av 1,000,000 kronor. Även om förslag icke framlägges örn ikraftträdande

under nästa budgetår av omorganisationen av skogsförsöksanstalten,

synes det mig nämligen angeläget att möjlighet finnes att vid den senare tidpunkt,

då omorganisationen genomföres, utan uppskov igångsätta bedrivandet

på ett mera effektivt sätt av ifrågavarande för landets framtida försörjningsmöjligheter

betydelsefulla försöksverksamhet. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder, som kunna finnas möjliga och lämpliga

i syfte att nedbringa kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag.»

Å driftbudgeten har föreslagits att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering

måtte anvisas 500,000 kronor.

Då förevarande framställning icke föranlett någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens skogs försöksanstalt

m. m. för budgetåret 1911/42 anvisa elt reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Utikottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

Utskottet.

Statens utlåningsfonder.

4:o) Lånefonden för inköp av ädla avelsston. Under punkt 4 har Kungl.

Maj.-t föreslagit riksdagen att till Lånefonden för inköp av ädla avelsston för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Fonden inrättades enligt beslut av 1913 års riksdag. Bestämmelser angående

villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 4 juli 1913

(nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917, 116/1920, och 630/1937

gjorda ändringar. Högsta årliga utlåningsbeloppet från fonden utgör för

närvarande 200,000 kronor.

Kungl. Maj:t har från och med 1931 beviljat lån från fonden till följande

belopp:

År

1931 .................

1932 ................

1933 ................

1934 ................

1935 .................

1936 .................

1937 ................

1938 .................

1939 .................

1940 (t. o. m. 15 sept.)

Lånebelopp

kronor 153,500

» 104,740

» 115,200

» 123,950

» 133,400

» 141,400

» 140,400

» 141,600

» 168,500

» 181,500.

Å driftbudgeten föreslås anvisning av 50,000 kronor till avskrivning av

förevarande kapitalinvestering.

Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,

att riksdagen må till Lånefonden för inköp av ädla avelsston

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

5:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Underpunkt

5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må under

budgetåret 1941/42 från lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras

bevilja lån intill ett belopp av 250,000 kronor.

Gällande bestämmelser för lån från ifrågavarande fond återfinnas i kungörelsen

den 12 juni 1931 (nr 217), ändrad genom kungörelsen nr 631/1937.

De utlåningsbelopp från fonden, vilka bestämts för de budgetår, under

vilka fonden ägt bestånd, ävensom storleken av de anslag, vilka för samma

budgetår anvisats för kapitalökning å fonden, framgå av följande sammanställning:

j

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

5

Högsta med- För kapital
givna

ut- bildning an
låningsbelopp

visat anslag

kronor kronor

1931/32 ........................ 200,000 200,000

1932/33 ........................ 190,000 150,000

1933/34 ........................ 160,000 100,000

1934/35 ........................ 160,000 85,000

1935/36 ........................ 175,000 65,000

1936/37 175,000 —

1937/38 ........................ 175,000 16,000

1938/39 ........................ 275,000 100,000

1939/40 ........................ 275,000 75,000

1940/41 200,000 —

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1941/42 från lånefonden för inköp av avelshingstar

av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 250,000 kronor.

6:o) Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Under punkt

6 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till lånefonden för inköp av

avelsston av nordsvensk ras för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Bestämmelser rörande ifrågavarande låneverksamhet ha meddelats i kungörelsen

den 17 juni 1938 (nr 440), ändrad genom kungörelsen nr 179/1939.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande

kapitalinvestering måtte anvisas 100,000 kronor.

Utskottet tillstyrker förevarande framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Lånefonden för inköp av avelsston

av nordsvensk ras för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

7:o) Statens kaninavclslånefond. Under punkt 7 bar Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till Statens kaninavelslånefond för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande av en statlig utlåningsfond, benämnd

statens kaninavelslånefond. I överensstämmelse med riksdagens beslut

meddelade Kungl. Majit i brev den 30 juni 1938 närmare bestämmelser

rörande ifrågavarande lånerörelse (se kapitalbudgeten 1939: bil. 7, sid. 12).

Såsom kapitaltillskott till fonden ha anvisats reservationsanslag av för

budgetåret 1938/39 10,000 kronor och för innevarande budgetår 5,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

Å driftbudgeten föreslås att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering

måtte anvisas 5,000 kronor.

Utskottet. Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kaninavelslånefond för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

8:o) Statens fjäderfälånefond. Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; r.

skr. nr 281) beslöts inrättande av statens fjäderfälånefond, varifrån lån må

beviljas ekonomisk förening med ändamål att främja avsättningen av ägg

eller att idka gödning och slakt av fjäderfä. I kungörelsen den 17 juni 1932

(nr 235), ändrad genom kungörelsen nr 608/1937, ha meddelats närmare

villkor och bestämmelser för lån från ifrågavarande fond.

Såsom kapital för fonden ha anvisats reservationsanslag av, för budgetåret

1931/32 200,000 kronor, för budgetåret 1935/36 150,000 kronor och för

budgetåret 1939/40 100,000 kronor. I enlighet med den av 1939 års urtima

riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79, har av sistnämnda anslag

ett belopp av 50,000 kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing

å riksgäldsfonden.

Enligt departementschefens mening torde med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen

anfört i ärendet något kapitalökningsanslag till fonden icke böra

anvisas för nästa budgetar. Departementschefen har emellertid här velat anmäla

ärendet för att riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans läge.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

9:o) Gödselvårdslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande av

gödselvårdslånefonden. Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna

i kungörelsen den 11 juni 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr

186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. Vidare ha i

kungörelse den 13 december 1918 (nr 972) meddelats bestämmelser angående

tiden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om

statslån ur förevarande fond. Såsom kapital till fonden har riksdagen anvisat

reservationsanslag dels för vartdera av åren 1919 och 1920 till belopp av

1,000,000 kronor, dels för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 till

belopp av 100,000 kronor, dels ock för budgetåren 1935/36—1939/40 till belopp

av respektive 300,000, 350,000, 1,000,000, 500,000 och 150,000 kronor,

eller sålunda tillhopa 4,500,000 kronor. Härjämte har 1933 års riksdag

(särsk. utsk. uti. nr 17 sid. 80; r. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under

utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, såsom särskilt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

7

reservationsanslag anvisat 500,000 kronor (1933/34 Ufk. IV 37), att, i den

mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för beviljande

av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas

för lån ur nämnda fond. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända

besparingspropositionen, nr 79, har av de för budgetåret 1939/40 disponibla

anslagsmedlen ett belopp av 500,000 kronor icke tagits i anspråk utan

redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.

Departementschefen har liksom lantbruksstyrelsen ansett, att något nytt

anslag för ifrågavarande ändamål icke torde böra äskas för budgetåret 1941/

42. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

läge har departementschefen här velat anmäla ärendet.

Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen
-

omförmäla.

10:o) Statens kalkbrukslånefond. Ifrågavarande fond inrättades enligt

beslut av 1932 års riksdag (prop. nr 201; r. skr. nr 381). Bestämmelser för

lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 14 oktober 1932 (nr 461),

däri ändring vidtagits genom kungörelserna nr 410/1934 och 609/1937.

Såsom kapital till fonden ha anvisats reservationsanslag av för budgetåret

1932/33 400,000 kronor, för budgetåret 1936/37 200,000 kronor och för budgetåret

1940/41 likaledes 200,000 kronor.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört i ärendet anvisande

av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1941/42,

har departementschefen dock här velat redogöra för ärendet, på det att anslagsfrågans

läge må bringas till riksdagens kännedom, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

omförmäla.

Illo) Statens mejerilånefond. Under punkt 11 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till Statens mejerilånefond för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Vid 1930 års riksdag (prop. nr 266; r. skr. nr 377) inrättades statens

mejerilånefond, i vilken den dåvarande norrländska andelsmejerifonden

skulle uppgå, samt anvisades såsom kapital för fonden för budgetåret

1930/31 2,000,000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden uppgick vid

sagda tid till omkring 400,000 kronor. Såsom kapitalökning för mejerilånefonden

ha sedermera för budgetåren 1931/32, 1933/34, 1934/35 och 1938/39

anvisats reservationsanslag å respektive 2,000,000, 2,000,000, 1,000,000 och

370,000 kronor. I enlighet nied den av 1939 års urtima riksdag behandlade

besparingspropositionen, nr 79, har beslut meddelats om alerleverering till

riksgäldskontoret av 630,000 kronor av fondens kapitaltillgångar, varjämte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

U tfkollet.

föreskrivits, att 370,000 kronor av anslagsmedlen icke finge tagas i anspråk

utan skulle såsom besparing redovisas å riksgäldsfonden.

Utlåningen från fonden är reglerad genom kungörelsen den 12 september

1930 (nr 339) med däri genom kungörelserna nr 125/1931, 266/1933 och

610/1937 gjorda ändringar.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt om anvisande

för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till ifrågavarande

fond av 2,000,000 kronor.

Storleken av de lån, vilka beviljats från fonden, framgår av följande sammanställning:
-

budgetåret 1934/35..........

» 1935/36..........

......... » 391,000

» 1936/37 ..........

» 1937/38..........

......... » 23,600

» 1938/39..........

» 1939/40..........

......... » 1,435,000.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Med hänsyn till den betydelse, särskilt under nu rådande läge, ifrågavarande

låneverksamhet otvivelaktigt äger såväl för mejerihanteringens närmaste

intressenter och medelbart även för andra näringsgrenar som ock för

folkförsörjningen, anser jag mig böra förorda en kapitalinvestering i mejerilånefonden

i enlighet med lantbruksstyrelsens beräkning, eller med 2,000,000

kronor. Jag förutsätter härvid, att mejerianläggningar icke tilltagas större

och dyrbarare än som oundgängligen erfordras ävensom att lämplig rationalisering

åstadkommes så att anläggningarnas avverkningskapacitet kan utnyttjas

med hänsyn tagen jämväl till transportkostnadernas avvägning i förhållande

till övriga driftkostnader.»

Utskottet finner icke anledning till erinran mot förevarande framställning,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens mejerilånefond för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

12:o) Jordbrukets maskinlånefond. Under punkt 12 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1941/

42 anvisa ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 57

av herr Andersson, Emil, m. fl. samt II: 63 av herr Staxäng m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta

dels att anslaget till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1941/42

upptages till 1,900,000 kronor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

9

dels att erforderlig ändring av gällande författning för ifrågavarande lånefond

vidtages för tillgodoseende av de synpunkter, som i motionerna anförts.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa

till dessa.

Vid 1938 års riksdag (prop. nr 217; r. skr. nr 275) beslöts inrättande av

jordbrukets maskinlånefond, varifrån lån må tilldelas hushållningssällskap

för utlämnande till enskild person eller sammanslutning av lån för anskaffande

av jordbruksmaskin, som avses skola gemensamt användas av flera

jordbrukare. Närmare bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen

den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond.

Lån må beviljas allenast under förutsättning, bland annat, att av

den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare, vilka äro medlemmar i den

lånesökande sammanslutningen eller eljest avses skola deltaga i maskinanvändningen,

minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 15 hektar

åker. Kungl. Majit har i brev den 26 april 1940 erinrat, att jordbruksutskottet

i sitt av 1940 års lagtima riksdag godkända utlåtande nr 15 framhållit

önskvärdheten av att tvättmaskiner för gemensamt bruk i lånehänseende

likställdes med jordbruksmaskiner.

Såsom kapital till fonden ha för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats reservationsanslag

av respektive 1,000,000, 1,200,000 och 2,000,000 kronor.

I skrivelser den 24 juli och den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen

gjort framställning örn ändrade villkor för lån från jordbrukets

maskinlånefond respektive örn anvisande för nästa budgetar av ett kapitalökningsanslag

till fonden av 1,700,000 kronor.

Den av lantbruksstyrelsen ifrågasatta ändringen i de bestämmelser, vilka

reglera utlåningen från fonden, avser att lån må, om vederbörande hushållningssällskap

finner särskilda skäl därtill, kunna beviljas för anskaffande av

linrivningsmaskiner, utan hinder av att icke 65 procent av den med maskinanvändningen

avsedda åkerarealen tillhöra brukningsdelar med högst 15

hektar åker.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»För tillgodoseende av det behov av lån från jordbrukets maskinlånefond,

som kan förväntas uppkomma under nästa budgetår, torde i enlighet med

lantbruksstyrelsens förslag böra anvisas ett reservationsanslag av 1,700,000

kronor.

Vad angår styrelsens förslag om ändring i de bestämmelser, vilka reglera

utlåningen från fonden, vill jag med hänsyn lill nu rådande förhållanden

förorda, att fonden må kunna efter prövning av omständigheterna i det särskilda

fallet anlitas för anskaffande av linrivningsmaskiner jämväl där melån

35 procent av den med maskinanvändningen avsedda åkerarealen tillhöra

brukningsdelar med större areal i dylikt ägoslag än 15 hektar. Såsom av lantbruksstyrelsen

berörts, torde lån under nu angiven förutsättning lämpligen

böra få av hushållningssällskap utlämnas även med anlitande av medel, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

U tikottet.

före ändringens vidtagande ställts till sällskapets förfogande från fonden.

De ändringar i nu gällande lånebestämmelser, vilka kunna befinnas erforderliga

vid bifall till vad jag sålunda förordat, torde få vidtagas av Kungl.

Majit.»

A driftbudgeten har föreslagits, alt för avskrivning å förevarande kapitalökning

måtte anvisas 340,000 kronor.

Motionärerna påyrka dels att från fonden må utlämnas lån även för inköp

av mjölkningsmaskiner för den enskilde jordbrukarens eget behov, varjämte

ifrågasättes att långivning för anskaffning av tröskverk bör något minskas till

förmån för nyssnämnda maskiner, dels ock att fonden i anledning härav

må tillföras en kapitalökning av 1,900,000 kronor.

Vid 1940 års lagtima riksdag behandlade utskottet (utlåtande nr 15 p. 8)

motioner av liknande innehall som de nu föreliggande om utlämnande av

lån från ifrågavarande fond för inköp av mjölkningsmaskiner. Utskottet

erinrade da, att fonden inrättats för tillgodoseende av behovet hos mindre

jordbrukare av lånemedel för anskaffning av jordbruksmaskiner, avsedda

att användas gemensamt för flera jordbrukare. Enär utskottet icke fann

tillräckliga skäl anförda för en utvidgning av lånerörelsen till att gälla även

sådana maskinella anordningar för jordbruksdrift, vilka icke kunna komma

till gemensam användning, som nyss sagts, ansåg sig följaktligen utskottet

icke kunna biträda vad dåvarande motionärer föreslagit i nämnda syfte. Sin

sålunda angivna ståndpunkt i frågan har utskottet icke funnit anledning att

nu frångå. Utskottet kan alltså icke tillstyrka den motionsvis föreslagna ändringen

i de bestämmelser, vilka reglera utlåningen från fonden.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden vill utskottet icke motsätta sig

departementschefens förslag örn sådan ändring i lånebestämmelsema för

fonden att lånemedlen må användas för anskaffande av linrivningsmaskiner

jämväl där mer än 35 procent av den med maskinanvändningen avsedda åkerarealen

tillhöra brukningsdelar med större areal i dylikt ägoslag än 15

hektar.

Med den ställning, utskottet tagit till de föreliggande motionerna, har utskottet

ingen erinran att framställa mot det av Kungl. Majit äskade kapital - ökningsanslaget för fonden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj.ts framställning

samt avslag å motionerna I: 57 och lii 63, till Jordbrukets

maskinlånefond för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

13:o) Spannmålslagerhusfonden. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r.

skr. nr 376) beslöts inrättande av spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna

villkor och bestämmelser för lån från fonden äro meddelade i kun
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

11

görelsen den 12 september 1930 (nr 342) med däri genom kungörelserna nr

364/1932, 263/1933 och 612/1937 gjorda ändringar.

Såsom kapitaltillskott till fonden ha för budgetåren 1930/31—1935/36

med undantag av budgetåret 1931/32 anvisats anslag av respektive 850,000,

500.000, 1,000,000, 2,000,000 och 1,000,000 kronor. Därjämte ha anvisats

1.000. 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933/34. För budgetåren

1939/40 och 1940/41 ha anvisats reservationsanslag av 1,000,000

respektive 750,000 kronor.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anvisande av nytt

kapital till spannmålslagerhusfonden icke torde vara behövligt för budgetåret

1941/42, har departementschefen dock här velat redogöra för ärendet,

på det att anslagsfrågans läge må bringas till riksdagens kännedom.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

14:o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Under punkt 14 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Statens sekundärlånefond för jordbrukare

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor.

Vid 1935 års riksdag (prop. nr 187; r. skr. nr 244) beslöts inrättande av

ifrågavarande fond. Bestämmelser rörande utlåningen från fonden återfinnas

i kungörelsen den 7 juni 1935 (nr 276) med däri genom kungörelserna

nr 391/1938 och 354/1940 gjorda ändringar.

Såsom kapital för fonden har för vartdera av budgetåren 1935/36 och 1936/

37 anvisats ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor samt för innevarande

budgetår ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

I skrivelse den 12 augusti 1940 har lånenämnden för sekundär jordbrukskredit

— under framhållande av att enligt nämndens mening låneverksamheten

borde fortgå jämväl under budgetåret 1941/42 — hemställt, att för

sistnämnda budgetår ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor måtte anvisas

såsom kapital för ifrågavarande lånefond.

Å driftbudgeten har föreslagits anvisning av 625,000 kronor för avskrivning

å förevarande kapitalinvestering.

Utskottet biträder förevarande framställning och hemställer förty,

att riksdagen må till Statens sekundärlånefond för jordbrukare

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

15 :o) Statens slaktcrilåncfond. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 262; r.

skr. nr 314) beslöts inrättande av statens slakterilånefond. Gällande bestämmelser

för lånerörelsen äro meddelade i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

Vl skottet.

386), ändrad genom kungörelserna nr 614/1937 och 428/1940. Genom sist*

nämnda kungörelse åstadkoms i anslutning till beslut av 1940 års lagtima

riksdag en utvidgning av möjligheten att erhålla lån från fonden, innefattande

att lån kan lämnas för anläggande eller inrättande av för lagring av

huvudsakligen kött, fläsk, smör eller ägg avsett frys- eller kylhus med tillhörande

inredning och utrustning samt utgå såväl till ekonomisk förening,

som har till ändamål att driva andelsslakteri och vars flesta medlemmar

äro jordbrukare, som till ekonomisk förening, vilken har till ändamål att

främja avsättning av ägg eller att idka gödning och slakt av fjäderfä.

Såsom kapital till fonden har anvisats reservationsanslag av för budgetåret

1933/34 1,000,000 kronor, för budgetåret 1937/38 500,000 kronor och

för budgetåret 1940/41 1,000,000 kronor.

I enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört i ärendet har departementschefen

funnit det icke vara nödvändigt att för budgetåret 1941/42 anvisa

något kapitaltillskott till ifrågavarande fond. Han har emellertid här velat

anmäla ärendet för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

läge.

Vad sålunda förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

16:o) Egnahemslånefonden. Under punkt 16 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att

1) medgiva, att för budgetåret 1941/42 må beviljas lån från egnahemslånefonden

intill ett belopp av 20,000,000 kronor, därav 12,000,000 kronor

för jordbruksfastigheter och 8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med

rätt dock för Kungl. Maj:t att, därest förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter;
2)

till Egnahemslånefonden för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av egnahemslånefonden. Enligt

gällande bestämmelser för lånerörelsen, vilka äro intagna i kungörelsen den

7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten, skola

från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till förstärkning

av ofullständigt jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare.

Å driftbudgeten föreslås, att 350,000 kronor anvisas till avskrivning å

förevarande kapitalinvestering.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva, att för budgetåret 1941/42 må beviljas lån

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20. 1®

från egnahemslånefonden intill ett belopp av 20,000,000 kronor,

därav 12,000,000 kronor för jordbruksfastigheter och

8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för

Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-

och bostadsfastigheter;

2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

17:o) Jordförmedlingsfonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1907

års riksdag. Enligt 62 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående

den statliga egnahemsverksamheten kunna från jordförmedlingsfonden utlämnas

förlagslån till kommuner, aktiebolag och föreningar för användning

såsom rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet, lämplig att

helt eller huvudsakligen användas för bildande av bostadsegnahem. Vidare

kunna enligt 21 § kungörelsen nyssnämnda dag (nr 590) angående statsunderstödd

arbetarsmåbruksverksamhet förlagslån från jordförmedlingsfonden

tilldelas kommuner för anskaffande och tillhandahållande av jord till

arbetar småbruk.

I anslutning till egnahemsstyrelsens förslag i ärendet har departementschefen

ansett, att något anslag för ifrågavarande ändamål icke behöver

äskas för budgetåret 1941/42. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle

att taga del av anslagsfrågans läge har han här velat anmäla ärendet.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

18:o) Arrendelånefonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1934 års

riksdag (prop. nr 268; r. skr. nr 349). Enligt 44 och 49 §§ kungörelsen den

7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten kan i

samband med upplåtelse av arrendeegnahem lån från arrendelånefonden

(arrendelån) utlämnas till arrendatorn för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier,

utsäde, gödningsämnen, foder o. d. samt till andra nödvändiga

utgifter för igångsättande av driften å fastigheten.

Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört i ärendet anvisande

av kapitaltillskott till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1941/

42, har departementschefen dock här velat redogöra för ärendet, på det

att anslagsfrågans läge må bringas till riksdagens kännedom.

Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen
-

omförmäla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

19:o) Arbetarsmåbrukslånefonden. Under punkt 19 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till Arbetarsmåbrukslånefonden för budgetåret 1941/

42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181; r. skr. nr 280) beslöts inrättande av

arbetarsmåbrukslånefonden. Enligt för användningen av denna fond numera

gällande bestämmelser, meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr

590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet, må från fonden

utlämnas arbetarsmåbrukslån till landskommuner, vilka med anlitande härav

bevilja arbetarsmåbrukslån till skogsarbetare och därmed likställda arbetare

för att giva dem tillfälle att förvärva mindre lägenheter, ägnade att

bereda innehavaren utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan av annan

verksamhet.

Såsom kapitaltillskott till fonden lia för budgetåret 1933/34—1940/41 anvisats

reservationsanslag av respektive 7,500,000 (därav 5,000,000 kronor å

tilläggsstat), 5,000,000, 5,000,000, 4,400,000, 10,000,000, 3,000,000, 4,000,000

och 1,950,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om ett

kapitalökningsanslag till arbetarsmåbrukslånefonden för nästa budgetår av

2,000,000 kronor.

Å driftbudgeten har föreslagits anvisning av 2,000,000 kronor för avskrivning

å förevarande kapitalinvestering.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarsmåbrukslånefonden för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

20:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 20 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva,

1) att under budgetåret 1941/42 må beviljas lån från statens avdikningslånefond

å tillhopa högst 2,800,000 kronor;

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål

varande intressenter i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande

särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 medgiva

anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

statens avdikningslånefond.

Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i

kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432). Jämlikt riksdagens beslut har det

högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen fått beviljas, uppgått till för budgetåret

1937/38 2,900,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1938/39

—1940/41 2,800,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits anslagsäskande i nionde huvudtiteln av

årets statsverksproposition under punkt 136 för statens avdikningsanslag behandlade

utskottet (utlåtande nr 1 p. 136) en inom första kammaren väckt*

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

15

till utskottet hänvisad motion, nr 47, av herr Mannerskantz, vari hemställts,

att riksdagen måtte uttala att vid utlämnande av bidrag och lån till torr-,

läggningsföretag bör oavsett den ordning i vilken ansökning inkommit företräde

givas åt sådana företag, a) som snabbt kunna resultera i ökade skördar,

b) där huvudsyftet är att erhålla tillskottsåker till ofullständiga jordbruk

och där den avdikade marken snabbt kan odlas, samt c) där räntabilitetskalkylen

är mycket god.

Utskottet anförde i förevarande, av riksdagen numera godkända del av utlåtandet

följande i anledning av förutnämnda motion:

»Vad angår motionärens yrkande, avseende ändrad ordning vid prövningen

av förekommande ansökningar örn statsbidrag i syfte att bereda företräde

åt snabbt produktionsfrämjande torrläggningsföretag, synes en dylik åtgärd

ändamålsenlig under nuvarande förhållanden, varför yrkandet i huvudsak

biträdes av utskottet. Emellertid anser utskottet, att det bör få ankomma

på Kungl. Majit att närmare överväga och vidtaga de mått och steg, som i

överensstämmelse med sagda ståndpunktstagande kunna befinnas nödiga i

förevarande bidragsverksamhet.»

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Vad angår frågan om ändrad ordning vid prövningen av förekommande

ansökningar om lån till torrläggningsföretag i syfte att bereda företräde åt

snabbt produktionsfrämjande företag, anser utskottet i likhet med motionären,

att härvidlag givetvis bör förfaras på samma sätt som beträffande

ansökningar om bidrag för ändamålet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

1) att under budgetåret 1941/42 må beviljas lån från statens

avdikningslånefond å tillhopa högst 2,800,000 kronor;

2) att Kungl. Maj:t må, för beredande av erforderligt rådrum

åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,

under tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 medgiva anstånd

med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden

och statens avdikningslånefond.

21 :o) Täckdikningslåncfonden. Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande

av täckdikningslånefonden. Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade

i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna

nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939

gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) lia meddelats

bestämmelser om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.

Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) få ur täckdikningslånefonden

beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor årligen. Riksdagen

Utskottet»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

har senast för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 500,000

kronor såsom kapitalökning för fonden.

Ehuru anvisande av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt för

budgetåret 1941/42, har departementschefen dock här velat redogöra för

ärendet, på det att anslagsfrågans läge må bringas till riksdagens kännedom.

Detta har utskottet härmed velat för riksdagen

omförmäla.

22 :o) Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande

av statens fiskredskapslånefond. Från fonden kunna i huvudsak enligt

de grunder, vilka tidigare tillämpats vid långivning från statens fiskredskapsfond,

utlämnas lån till fiskare, som genom förlust av eller skada å

fiskredskap råkat i nödställd belägenhet. Redogörelse för sagda grunder har

lämnats i IX H. T. 1937, sid. 322.

Såsom kapitaltillskott till statens fiskredskapslånefond ha för budgetåren

1939/40 och 1940/41 anvisats reservationsanslag av 8,000 respektive 13,000

kronor.

På sätt lantbruksstyrelsen anfört i ärendet torde enligt departementschefens

mening något nytt anslag för ifrågavarande ändamål icke behöva äskas

för budgetåret 1941/42. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga

del av anslagsfrågans läge har departementschefen här velat anmäla ärendet.

Vad sålunda förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

23:o) Kommunskogslåncfonden. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 267; r.

skr. nr 325) beslöts inrättande av en statens lånefond för underlättande av

kommuners förvärv av skogsmark i vissa fall (kommunskogslånefonden).

Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 27 juni

1930 (nr 272) med däri genom kungörelsen nr 639/1937 vidtagen ändring. Såsom

kapital till fonden anvisades för budgetåren 1930/31, 1934/35 och 1936/

37 reservationsanslag av respektive 200,000, 50,000 och 25,000 kronor.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund förklarat sig icke vilja föreslå anvisande av kapitalökningsanslag

till kommunskogslånefonden för nästa budgetår. I skrivelsen anföres

bland annat följande.

Ehuru någon disponibel kapitalbehållning å fonden icke fanns vid ingången

av budgetåret 1940/41, har någon kapitalinvestering i fonden icke

kommit till stånd för nämnda budgetår. Ur skogsvårdssynpunkt är det visserligen

i princip önskvärt, att kommuner kunna erhålla statslån för förvärv

av mark med otillfredsställande skogstillstånd. Å andra sidan lärer under

rådande statsekonomiska förhållanden icke kunna förväntas, att medel skola

reserveras för ifrågavarande ändamål. Ett tillfälligt avbrytande av verksamheten

torde för övrigt kunna väl utnyttjas genom vidtagandet av förbere
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20. 17

delser för en omläggning av lånerörelsen till större effektivitet än hittills.

Reglerna för erhållande av kommunlån äro otvivelaktigt i många detaljer

onödigt invecklade och omständliga, vilket säkerligen i sin mån bidragit

till att fonden hittills anlitats i ytterst obetydlig utsträckning. Rörelsens återupptagande

bör sålunda föregås av en grundlig omarbetning av lånebestämmelserna.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Ehuru, på sätt centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund anfört, något

anslag icke torde böra anvisas för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1941/42, har jag dock här velat redogöra för ärendet, på det att

frågans läge må bringas till riksdagens kännedom. Det av centralrådet berörda

spörsmålet örn ändrade bestämmelser för utlåningen från förevarande

fond synes vara av beskaffenhet att böra göras till föremål för ytterligare

överväganden.»

Departementschefens förestående yttrande har ej föranlett någon erinran

från utskottets sida, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

Fonden för låneunderstöd.

24: o) Ackordslån och hjiilplån till jordbrukare. Under punkt 24 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare

för budgetsåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag

av 100,000 kronor. Bestämmelserna rörande anslagets användning

äro meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 592) om ackordslån

och hjälplån till jordbrukare. Ifrågavarande utlåningsverksamhet, vilken från

och med den 1 juli 1940 handhas av egnahemsstyrelsen, har till ändamål att

hjälpa sådana jordbrukare, som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter

och stå under hotet att nödgas övergiva sina jordbruk.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om anslag

för ifrågavarande ändamål med samma belopp, 100,000 kronor, som för

löpande budgetår.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer alltså,

alt riksdagen må till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

Mildrig till riksdagens protokoll 1941. 10 sami. Nr 20. 2

Utskottat.

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

25 :o) Lån för anskaffande av grästorkar in. m. Under punkt 25 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Lån för anskaffande av grästorkar

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:44

av herr Andersson, Alfred, m. fl. och II: 51 av herr Svensson i Ljungskile

m. fl., vari hemställts, att nuvarande lånemaximum för grästorkningsanläggningar

måtte bibehållas samt att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts begäran

om ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor för anskaffande av grästorkar

m. m.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

1939 års urtima riksdag har (prop. nr 65; r. skr. nr 91) å tillägssstat I till

riksstaten för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor under anslagstiteln

Lån för anskaffande av grästorkar. Allmänna villkor och bestämmelser

för dylika lån lia meddelats i kungörelsen den 22 december 1939 (nr 922) örn

lån för anskaffande av grästorksanläggningar. Enligt medgivande av 1940

års urtima riksdag (prop. nr 1; r. skr. nr 15) må av de under nämnda fond

till ifrågavarande ändamål anvisade medlen utlämnas lån jämväl för uppförande

av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder. För erhållande

och tillgodonjutande av lån för sistnämnda ändamål gälla i kungörelsen den

31 augusti 1940 (nr 815) angående sådana lån meddelade allmänna villkor

och bestämmelser.

Efter redogörelse för förslag i ärendet av lantbruksstyrelsen och statens

livsmedelskommission ävensom av ingenjörsfirman J. M. och R. V. Pehrsson,

Stockholm, har departementschefen anfört följande:

»Även om förslaget att staten skulle anlägga och enligt vissa grunder utarrendera

ett antal grästorksanläggningar synes beaktansvärt både i och för

sig och i så måtto, att genomförandet av ett dylikt förslag givetvis skulle på

ett effektivt sätt bidraga till att öka kännedomen om metoden att konsttorka

fodergrödor av olika slag, anser jag i likhet med de hörda myndigheterna

starka betänkligheter kunna anföras mot förslagets realiserande. Då

det icke torde få anses klarlagt, att konsttorkning under nuvarande förhållanden

ställer sig tillräckligt fördelaktigt för att böra komma till allmännare

användning än andra kända metoder, varigenom fodergrödor tillvaratagas

bättre än genom vanlig höberedning, kan jag icke för närvarande tillstyrka

ett så långtgående främjande av konsttorkningsmetoden, som förslagets genomförande

skulle innebära.

Vad härefter gäller spörsmålet om undanröjande av gällande maximering

av utlåningen för ifrågavarande ändamål till en och samma låntagare, finner

jag det icke helt uteslutet, att maximeringen, vilken tillkommit efter

förslag av folkförsörjningsnämnden, kan komma att i något fall utgöra

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

19

hinder för en ändamålsenlig utveckling av anläggningsverksamheten på ifrågavarande

område och därigenom motverka syftet med låneverksamheten.

Jag vill därför tillstyrka sådan ändring av gällande bestämmelser om lån

för anskaffande av grästorksanläggningar, att föreskriften om begränsning

av lånebeloppen till 60,000 respektive 120,000 kronor utgår. Därest riksdagen

icke har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att i sinom tid vidtaga erforderlig författningsändring.

Med hänsyn till låneverksamhetens betydelse för landets fodermedelsförsörjning

under nuvarande krissituation anser jag det angeläget, att medel

för verksamhetens bedrivande under nästa budgetår finnas tillgängliga i så

stor omfattning, att det förutsedda lånebehovet kan helt tillgodoses. I betraktande

av vad i ärendet förekommit vill jag i anslutning till lantbruksstyrelsens

av livsmedelskommissionen tillstyrkta förslag förorda, att för

nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag för ändamålet av 2,000,000

kronor. Anslaget torde böra benämnas Lån för anskaffande av grästorkar

m. m.»

Å driftbudgeten föreslås, att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering

måtte anvisas 200,000 kronor.

Vad angår den av departementschefen föreslagna ändringen i de för ifrågavarande

lånerörelse gällande bestämmelserna anser jämväl utskottet, att

vissa skäl tala för att föreskriften örn begränsning av lånebeloppen till

60,000 respektive 120,000 kronor bör utgå. I olikhet mot motionärerna tillstyrker

sålunda utskottet den ifrågasatta författningsändringen.

Utskottet finner för sin del motiverat, att de äskade medlen ställas till förfogande

för verksamhetens fortsatta bedrivande, och kan följaktligen icke

biträda motionärernas avslagsyrkande på anslagsäskandet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

samt med avslag å motionerna 1:44 och 11:51, till Lån

för anskaffande av grästorkar m. m. för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

26:o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. Under

punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Lån till främjande

av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag

av 150,000 kronor. Bestämmelser rörande användningen av anslaget

äro meddelade i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån

av statsmedel för främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk.

I skrivelse den 16 september 1940 bar lantbruksstyrelsen hemställt örn

oförändrat anslag till ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

Utskottet.

Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,

att riksdagen må till Lån till främjande av beredning och

avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 150,000 kronor.

Diverse kapitalfonder.

27 :o) Jordfonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 27 hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordfonden för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

28:o) Arrendeegnaliemsfonden. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.

Maj:ts framställning under punkt 28 och under erinran, att Kungl. Majit å

driftbudgeten föreslagit att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering

måtte anvisas 375,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendeegnaliemsfonden för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Stockholm den 27 mars 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Alfred

Andersson, Jacob Hansson, Mannerskantz och Gottfrid Karlsson samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Karlsson i

Munkedal, Mäler, Nilsson i Steneberg, Janson i Frändesta, Jonsson i Fjäle och Pettersson

i Dahl.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

21

Reservation

under punkt 25 (Lån för anskaffande av grästorkar m. m) av herrar Carl

Eriksson, Alfred Andersson och Karlsson i Munkedal, vilka ansett, att utskottet

bort i anledning av de likalydande motionerna I: 44 och II: 51 uttala

sig för bibehållande av nuvarande bestämmelser rörande lånemaximum samt

för minskning av kapitalökningsanslaget till 1,000,000 kronor och sålunda

bort hemställa,

A. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

till Lån för anskaffande av grästorkar m. m. för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor;

B. att motionerna 1:44 och 11:51 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 10 sand. Nr 20.

i)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar i lagen den 12 april 1935 s. 1 i texten