Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i grunderna för försäljning av kronoegendomar.

1941-04-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i grunderna för försäljning av kronoegendomar.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1941 kl. 19 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa ändringar i grunderna för försäljning av kronoegendomar.

(2: a avd.)

I en till riksdagen den 14 februari 1941 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 125, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna den ändring i gällande grunder för försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m., som framgår av ett såsom bilaga till statsrådsprotokollet

fogat förslag till viss ändring i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176),

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vid försäljning från kronoegendom

av bostadslägenhet efter prövning i varje särskilt fall förordna om försäljning

med hembud, oaktat saluvärdet överstiger 3,000 kronor och de i 10 §

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. angivna förutsättningarna för sådant försäljningssätt

ej äro för handen.

Förslaget är av följande lydelse:

»Förslag

till

Förordning om viss ändring i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Härigenom förordnas, att i förordningen den 6 juni 1929 angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. skall införas en ny paragraf, betecknad

22 a §, av följande lydelse:

22 a §.

Inbetalas icke inom behörig tid förfallet belopp av köpeskillingen, skall

köparen vara skyldig att å det förfallna beloppet erlägga dröjsmålsränta enligt

de grunder, som kunna varda i särskild ordning bestämda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

11

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1941; skolande förordningen

dock icke lia avseende å försäljningar, vilka ägt rum före nämnda dag.»

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet — i den mån redogörelse

därför ej lämnas nedan — hänvisa till förenämnda statsrådsprotokoll.

Bestämmelserna rörande försäljning av kronan tillhörig fast egendom under

domänstyrelsens förvaltning finnas upptagna i förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Olika föreskrifter gälla i fråga örn försäljning efter hembud och försäljning

utan hembud. Skall till jordbruk utarrenderad egendom, för vilken årliga

arrendeavgiften icke överstiger 2,000 kronor, försäljas och har egendomen innehafts

av arrendatorn eller av hans eller hans hustrus släkt före honom under

en tid av tio år i följd, skall egendomen i regel hembjudas honom. Detsamma

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om torp eller jordbrukslägenhet.

Hembud skall i regel ske mot det saluvärde som bestämts vid förutgången värdering.

I fråga örn bostadslägenheter gälla restriktivare liembudsregler. Hembud

skall enligt 10 § i nämnda förordning äga rum där bostadslägenhet,

som skall försäljas, är bebyggd med nyttjanderättshavaren tillhörigt, för stadigvarande

bruk avsett boningshus, vilket lämnar nöjaktig bostad för honom

och hans familj. Försäljning utan hembud bör företrädesvis ske för egnahemsändamål.

Härvid skall egnahemslägenheten utbjudas till salu under

hand mot en köpeskilling, som ej understiger det åsätta saluvärdet. Därest

antagligt anbud ej erhålles, må lägenheten utbjudas å offentlig auktion. Vid

utbud under hand skall gälla, bland annat, att till köpare av jordbrukslägenhet

ej må antagas annan än mindre bemedlad som äger förutsättningar för

drivande av ett mindre jordbruk. Till köpare av bostadslägenhet må, för såvitt

icke Kungl. Majit med hänsyn till särskilda omständigheter finner undantag

böra göras, ej heller antagas annan än den som är mindre bemedlad.

Därest två eller flera anbud inkomma, skall företrädet mellan anbudsgivarna

avgöras efter omprövning av deras allmänna lämplighet, och därest de

äro lika lämpliga med hänsyn till deras behov att erhålla upplåtelse av lägenheten.

I sista hand må företräde avgöras genom lottning. Då fråga icke är

örn egnahemsfastighet, skall fastighet, som skall försäljas, utbjudas underhand

eller å auktion. Inkomma vid underhandsförsäljning flera anbud, skall

det högsta antagas. Vid utbud under hand eller å auktion skall enligt tillämpningsföreskrifterna

i kungörelsen nr 179/1929 såvitt ej annorlunda förordnats

länsstyrelsen skyndsamt låta i en eller flera tidningar införa kungörelse

om upplåtelsen.

19,‘52 års riksdag (prop. nr 87; r. skr. nr 76) har vidare bemyndigat Kungl.

Majit att i avseende å försäljning från kronoegendom av lägenhet eller jordområde

med eli saluvärde av högst 3,000 kronor, efter prövning i vart fall

och där skäl därtill äro, förordna örn försäljning med hembud, oaktat de i

1929 års förordning angivna förutsättningarna flir sådant försäljningssätt ej

äro för handen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

I nu förevarande förordning stadgas vidare, att om föreskriven ränte- och

kapitalavbetalning icke ordentligt fullgöres, vad av köpeskillingen återstår

oguldet jämte ränta skall, där kronan det påfordrar, genast vara förfallet

till betalning. Några föreskrifter om dröjsmålsränta finnas icke upptagna i

förordningen.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 19 juli 1940 hemställt, att Kungl. Majt!

måtte föreslå riksdagen sådan ändring i 1929 års förordning att, därest föreskriven

amortering ej gäldas inom bestämd tid, dröjsmålsränta skall, vare

sig anstånd beviljas eller ej, erläggas å förfallet kapitalbelopp från förfallodagen

till dess betalning sker enligt de grunder, som äro eller kunna varda

i särskild ordning bestämda beträffande ränta å förfallet, icke i behörig tid

inbetalt belopp från statens utlåningsfonder.

Häröver har statskontoret den 13 augusti 1940 avgivit infordrat utlåtande.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det av domänstyrelsen framförda, av statskontoret biträdda förslaget örn

införande i 1929 års förordning av en bestämmelse att dröjsmålsränta i vissa

fall skall utgå synes böra vinna bifall. Stadgande därom torde böra upptagas

i en ny paragraf, betecknad 22 a §, i förordningen.

Efter att ha samrått med domänstyrelsen anhåller jag att i detta sammanhang

få upptaga jämväl ett annat spörsmål om ändring i gällande grunder

för försäljning av kronojord. Såsom av det förut anförda framgår må försäljning

av bostadslägenhet med hembud endast äga rum i två fall, nämligen dels enligt

1929 års försäljningsförordning till enskild nyttjanderättshavare, då lägenheten,

som skall försäljas, är bebyggd med honom tillhörigt, för stadigvarande

bruk avsett boningshus, vilket lämnar nöjaktig bostad åt honom och

hans familj, dels ock enligt 1932 års bemyndigande, då lägenheten har ett

saluvärde, som icke överstiger 3,000 kronor. Bestämmelserna i 1929 års förordning

ansluta sig i viss mån till de nu gällande bestämmelserna i lagen den

18 juni 1925 (nr 334) örn rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa

under nyttjanderätt upplåtet område och lagen den 4 januari 1927 (nr 1) angående

tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse

av sådan jord under tomträtt. Vid flera tillfällen under senare år ha förelegat

fall, då domänstyrelsen till nyttjanderättshavare önskat sälja bostadslägenhet,

å vilken kronan ägt husen. Enligt bestämmelserna kan detta icke ske, då

lägenheten har högre värde än 3,000 kronor, utan att egendomen utbjudes

under hand, vilket medför att nyttjanderättshavaren måste konkurrera med

andra om köpet. Ej sällan tala starka skäl för att i dylika fall hembud får

ske till nyttjanderättshavaren. En utvidgning av det år 1932 av riksdagen

lämnade bemyndigandet torde därför böra ske sålunda, att Kungl. Maj:t

medgives rätt att vid försäljning från kronoegendom av bostadslägenhet

efter prövning i varje särskilt fall förordna örn försäljning med hembud,

oaktat saluvärdet överstiger 3,000 kronor och de i 10 § i 1929 års förordning

angivna förutsättningarna för sådan försäljning ej äro för handen. Jag vill

härvid framhålla, att köpeskillingarna för ifrågavarande lägenheter sällan

med något mera avsevärt belopp överstiga 3,000 kronor.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

13

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen måtte

Utskottet.

dels godkänna den ändring i gällande grunder för försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m., som framgår av

ovan intagna förslag till viss ändring i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176),

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vid försäljning från

kronoegendom av bostadslägenhet efter prövning i varje särskilt

fall förordna om försäljning med hembud, oaktat saluvärdet

överstiger 3,000 kronor och de i 10 § nyssnämnda förordning

angivna förutsättningarna för sådant försäljningssätt

ej äro för handen.

Stockholm den 1 april 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 27.

Bihang till riksdagens protokoll litti. 10 sami. Nr 27—29.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition rörande ändring i förordningen den 29 juni 1917 a1 i texten