Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av domänverkets skogsindustriella rörelse jämte i ämnet väckt motion.

1941-04-22 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av domänverkets skogsindustriella rörelse jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1941 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av domänverkets skogsindustriella

rörelse jämte i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 14 februari 1941 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 68, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att medgiva, att domänverkets skogsindustriella rörelse må i

den utsträckning föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet angivit

och i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

uppdragna riktlinjerna överföras till ett för ändamålet bildat aktiebolag samt

att Kungl. Majit må vidtaga i samband härmed erforderliga åtgärder.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till vad propositionen

därom innehåller.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 188, av herr Tamm,

vari hemställts, dels att vederbörande utskott i vissa i motionen nämnda avseenden

närmare ville undersöka förhållandena vid Kungsskogens sågverk,

Karlsby sågverk, Sjöbacka sågverk, Granviks sågverk, Bjurfors sågverk samt

Grankullavikens sågverk, då dessa sågverk synas böra bibehållas under revirförvaltningarna,

och därom avgiva förslag, dels att riksdagen måtte för sin

del besluta, att sågverk, industrier, fastigheter samt lager överlåtas från

domänverket till Aktiebolaget Statens skogsindustri efter särskild värdering

för var och en av de anläggningar, som komma att ingå i överlåtelsen.

Angående de skäl, som anförts till stöd för motionen, hänvisas till denna.

Sedan domänstyrelsen av Kalix träindustriaktiebolag i likvidation förvärvat

Karlsborgs sågverk och sulfatfabrik, anbefallde Kungl. Maj:t genom

beslut den 22 maj 1936 domänstyrelsen att verkställa utredning i fråga om

den inverkan på domänstyrelsens drift, som ett sammanförande av Kalixanläggningama

med domänverkets dåvarande sågverk i Norrbotten i ett

särskilt av styrelsen ägt bolag skulle medföra. Därjämte avsågs, att utredningsuppdraget

skulle innefatta uppgörande av förslag till bildande av ett

dylikt bolag samt till organiserande av nödigt samarbete mellan bolaget och

domänverkets övriga sågverksrörelse, därvid skulle beaktas jämväl frågan

om pensionering av bolagets personal och dylikt.

Domänstyrelsen uppdrog i anledning av Kungl. Maj:ts beslut åt ledamoten

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 10 sami. Nr 32.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

av Sveriges advokatsamfund jur. kand. Otto Schultz att i samarbete med

styrelsen verkställa den anbefallda utredningen.

I skrivelse den 27 januari 1938 avlämnade Schultz utredning och förslag

i ärendet. Häröver avgåvos yttranden av statskontoret, domänstyrelsen och

riksräkenskapsverket.

Med anledning av vad i yttrandena anförts uppdrog departementschefen

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1938 åt advokaten

Schultz att verkställa fortsatt utredning rörande organisationen av domänverkets

skogsindustriella rörelse. Med skrivelse den 31 januari 1940 har

Schultz avlämnat ytterligare utredning och förslag i ärendet. Över Schultz’

nu ifrågavarande förslag ha efter remiss yttranden avgivits av statskontoret,

domänstyrelsen, riksräkenskapsverket och statens pensionsanstalt.

Utredningsmannens senare förslag innebär i huvudsak följande:

Liksom i sitt tidigare förslag har utredningsmannen förordat, att domänverkets

industriella verksamhet bedrives i bolagsform. I fråga om bolagets

omfattning har utredningsmannen framlagt två alternativ. Enligt det ena

av dessa skall bolagets verksamhet omfatta samtliga domänverkets större

industriella anläggningar. Dessa ha utredningsmannen indelat i två grupper.

Den såsom grupp I betecknade omfattar Karlsborgsanläggningarna samt

Sandviks, Båtskärsnäs, Löfholmens, Skinnskattebergs, Saxviken-Vikarbyns,

Horndal-Grönsinka, Valåsens och Grankullavikens sågverk. Såsom grupp II

betecknas Bjurfors, Granviks, Sjöbacka, Karlsby och Kungsskogens sågverk.

Enligt det andra alternativet skall bolaget omfatta allenast de anläggningar

som upptagits i grupp I. Utredningsmannen har förordat att det första alternativet

genomföres och bolaget sålunda omfattar samtliga stora anläggningar.

Bolaget bör övertaga anläggningarna med äganderätt till de belopp, som desamma

i verkligheten kostat domänverket med avdrag dock för den avskrivning,

som skett vid bokslutens uppgörande, ävensom för förefintlig vinstbalans.

I överensstämmelse med denna princip bör bolaget även få övertaga

inneliggande lager av råvaror, färdiga produkter och förbrukningsartiklar

till de värden, som domänverkets särskilda industribokföring utvisar. Bolagets

kapitalbehov för övertagande av anläggningar och lager skulle vid tilllämpning

av förstberörda alternativ utgöra 18,069,368 kronor. Härjämte erfordras

ett rörelsekapital av 6,967,500 kronor motsvarande 75 kronor per

enhet, därvid varje enhet ansetts motsvara en standard trävaror eller ett

ton cellulosa (75 X 92,900). Det totala kapitalbehovet blir sålunda

25,036,868 kronor. Av detta kapitalbehov bör aktiekapitalet motsvaras av i

anläggningar och lager bundet kapital, varför i bolagets stiftelseurkund bör

intagas förbehåll för domänstyrelsen att för det antal aktier som motsvarar

värdet av fastigheter och lager få tillskjuta samma fastigheter och lager.

Återstoden av kapitalbehovet (rörelsekapitalet) bör kontant inbetalas. För

ändamålet bör ett reservationsanslag äskas av riksdagen i samband med

framläggande av proposition i ämnet. Utredningsmannen har emellertid

även ifrågasatt, att rörelsekapitalbehovet kunde täckas genom kredit, eventuellt

lämnad av domänstyrelsen från under styrelsens förvaltning stående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

3

fonder. Vid tillämpning av det senare alternativet rörande bolagets omfattning

eller att bolaget endast skulle omfatta de såsom grupp I betecknade

anläggningarna skulle kapitalbehovet bli 24,499,981 kronor. Av detta belopp

utgör 17,869,981 kronor kapital för övertagande av anläggningarna och

lager samt 6,630,000 kronor rörelsekapital. Bolagsbildandet medför vissa

engångsutgifter såsom lagfartsstämpel, beräknad till omkring 175,000 kronor

vid första alternativet och 170,000 kronor vid andra alternativet, samt aktiestämpel,

beräknad till 90,000 respektive 89,000 kronor. Vissa kostnader beräknade

till 5,000 kronor komme även att uppstå för avstyckning av de anläggningar

vilka icke äro belägna i självständiga fastigheter. Enligt utredningsmannens

uppfattning bör aktiekapitalet ökas med belopp motsvarande

dessa kostnader. I fråga örn det föreslagna bolagets administration förordas

att denna helt skiljes från domänstyrelsen. Kostnaderna för administrationen

ha beräknats till 555,760 kronor, därest bolaget omfattar samtliga större

sågverksanläggningar. Vid bibehållande av den nuvarande administrationen

inom domänstyrelsen skulle kostnaderna bli 638,880 kronor. Motsvarande

siffror, därest bolaget endast omfattar de såsom grupp I betecknade anläggningarna,

bli 575,320 respektive 655,140 kronor.

I fråga örn pensionering av arbetare och anställda vid det nya bolaget föreslås

att de pensionsförpliktelser som vid bolagets tillkomst åvila domänverket

skola övertagas av det nya bolaget. För den belastning, som övertagandet

medför, bör bolaget erhålla kompensation genom att överlåtelsevärdet

av fastigheter och anläggningar minskas med det kapitaliserade värdet

av den av bolaget övertagna pensionsskyldigheten. överlåtelsevärdet

skulle i så fall minskas med cirka 7,574,000 kronor. Utredningsmannen har

emellertid även ifrågasatt, att endast viss del av pensionsskyldigheten skall

övertagas. Nedsättningen av överlåtelsevärdet skulle då bliva omkring

4,575,000 kronor. Den pensionsskyldighet som efter övertagandet uppkommer

bör mötas dels med ett årligt tillskott (pensionsavdrag) från varje pensionsberättigad

och dels genom årliga avsättningar från bolagets sida till

pensionsfond. Förslaget innebär i fråga om arbetarnas pensionering att bolaget

skall lämna samma pensionsvillkor, som domänverket för närvarande

medger. Beträffande förmän och tjänstemän som icke lia någon pensionsrätt

bör åt det ifrågasatta bolaget uppdragas att ordna deras pensionering. Utredningsmannen

har icke ansett lämpligt att i detta hänseende bolaget lämnas

några närmare direktiv.

Vad angår råvaruförsörjningen och prissättningen har utredningsmannen

framlagt två alternativ. Enligt det ena, vilket utredningsmannen själv förordat,

skola överlåtelsepriserna för råvarorna från reviren till bolaget årligen

överenskommas mellan domänstyrelsen och bolagsledningen samt bestämmas

i skälig relation till i den öppna marknaden rådande prisläge inom

sådana större distrikt såsom Umeå och mellersta Norrlands överjägmästaredistrikt,

varest hela årsuttaget från statsskogarna försäljes i den öppna marknaden.

Där lokalt prisläge icke kan läggas till grund för prissättningen,

såsom på vissa ställen i södra Sverige, borde lämpligen överlåtelscvärdena

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

.1 ordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

fixeras genom att från det normerande kustpriset skäligt avdrag göres, motsvarande

järnvägstransporten av de förädlade varorna till närmaste exporthamn.

Tvist mellan domänverket och bolaget i prisfrågorna bör i sista hand

slitas av Kungl. Maj :t. Enligt det andra alternativet skola överlåtelsepriserna

fixeras först i slutet av leveransåret och i viss relation till industriens för

samma års utlastning i verkligheten uppnådda medelpris vid försäljning av

den färdiga varan.

I yttrandena har nu ifrågavarande förslag tillstyrkts av riksräkenskapsverket

och domänstyrelsen med vissa jämkningar, under det att statskontoret

och statens pensionsanstalt ställt sig avvisande till detsamma. Inom domänstyrelsen

har byråchefen Wahlestedt anfört skiljaktig mening och avstyrkt förslaget.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Domänverkets skogsindustriella rörelse har under årens lopp högst väsentligt

utvecklats. Genom ombyggnader, moderniseringar och utvidgningar

av skilda slag har industrirörelsen fått allt större kapacitet och omfattning.

År 1937 erhöll densamma ett betydande tillskott genom förvärvet av Karlsborgsverken.

De större mera självständigt arbetande industrierna omfatta

anläggningarna vid Karlsborg, Sandvik, Båtskärsnäs, Lövholmen, Skinnskatteberg,

Saxviken-Vikarbyn och Horndal-Grönsinka, Valåsen och Grankullaviken,

vilka i utredningsmannens förslag sammanförts under beteckningen

grupp I, samt sågverken vid Bjurfors, Granvik, Sjöbacka, Karlsby och

Kungsskogen, vilka i utredningen betecknats såsom grupp II. Såsom framgår

av det för år 1939 upprättade bokslutet utgöra dessa anläggningar ett högst

betydande industrikomplex. Rörelsens tillgångar äro sålunda efter avskrivningar

å över 5,000,000 kronor bokförda med ett värde av nära 23,900,000

kronor, därav å fasta tillgångar belöpa över 10,300,000 kronor samt å rörliga

tillgångar över 13,500,000 kronor. Efter 1939 års bokslut ha tillkommit ytterligare

i domänstyrelsens senaste yttrande omnämnda dels rörelsen vid Sandviks

sågverk och dels kolugnsanläggningen i Piteå, vilken har ett anläggningsvärde

av 1,750,000 kronor. Vid anläggningarna äro sysselsatta omkring

1,700 arbetare.

Såsom framgår av vad inledningsvis anförts bedrives domänverkets skogsindustriella

rörelse för närvarande i domänstyrelsens egen regi med ledningen

förlagd till domänstyrelsen, där den närmast handhas av styrelsens försäljnings-

och industribyrå. Frågan örn en förändrad organisation av rörelsen

har sedan länge stått på dagordningen. Redan år 1936 i samband med förvärvet

av Karlsborgsanläggningarna övervägdes att i viss omfattning överföra industrirörelsen

på ett bolag, vars aktier innehades av domänstyrelsen. Efter

ett flertal utredningar föreligger nu ett förslag i sådan riktning. Rörande

lämpligheten av att bedriva domänverkets skogsindustriella rörelse i bolagsform

ha i de över förslaget avgivna yttrandena delade meningar gjort sig

gällande.

Vid övervägande av den föreliggande frågan och de för och emot förslaget

anförda meningarna har jag kommit till den uppfattningen, att övervägande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

5

skäl synas tala för att en omorganisation av domänverkets skogsindustriella

rörelse nu genomföres och att därvid bolagsformen kommer till användning.

Domänverkets skogsindustriella rörelse är till sin natur ett rent affärsföretag,

som drives i konkurrens med såväl inhemska som utländska företag inom

samma bransch. Givet är, att det måste medföra vissa icke obetydliga svårigheter

att driva en affärsrörelse av den omfattning varom här är fråga i

rent statlig regi under de för statlig verksamhet vanliga formerna. Det kan

icke undvikas — även örn ledningen i mesta möjliga grad lämnas frihet —

att den statliga formen kommer att lägga en viss hämsko på rörelsefriheten

hos företagens ledning. Den tyngre och mera omständliga handläggning av

ärendena, som i viss grad kännetecknar den statliga förvaltningen och som

inom dennas vanliga verksamhetsområde är till gagn för grundligheten och

säkerheten i arbetet, lämpar sig merendels icke i affärsföretag som i stor utsträckning

är beroende av förhållandena på världsmarknaden och som ständigt

smidigt måste följa det rådande konjunkturläget. Icke heller äro i detta

fall de statliga anställningsnormerna ägnade att komma lill användning. Ett

företag av den art, som det här gäller, måste äga frihet att anställa sina befattningshavare,

i varje fall de som äro i mera ledande ställning, under samma

förhållanden som konkurrerande företag med rätt att bestämma anställningens

form, längd och löneförmåner under hänsynstagande i huvudsak till vad

som är för rörelsen bäst och tjänligast. Uppenbart är även att rationaliseringar

och omläggningar i rörelsens drift och organisation lättare och enklare

kunna ske, därest densamma drives i bolagsform.

Ett annat förhållande som här också måste tagas i betraktande är det,

att omfattningen av domänverkets industriella rörelse under årens lopp i

hög grad vuxit. Denna rörelsens utveckling har medfört, att ledningen av

densamma och domänstyrelsens övriga verksamhetsgrenar icke i längden

torde kunna hållas samlade i en hand. Med den utveckling som skogsbruket

på olika sätt under de senaste årtiondena fått i vårt land torde det förr eller

senare bli nödvändigt att minska den arbetsbörda som kommit att påvila domänstyrelsens

ledning. Den begränsning i styrelsens verksamhetsområde,

som eftersträvats genom den under senaste åren konsekvent följda principen

att befria styrelsen från befattningen med andra skogar än de rent statliga,

har icke i någon nämnvärd grad kunnat hindra berörda överbelastning. Nu

anförda förhållanden synas nödvändiggöra en snar lösning av framförallt

frågan örn organisationen av domänverkets skogsindustriella rörelse. Att vid

en dylik nyorganisation bibehålla rörelsen i nuvarande former lärer icke

böra ifrågakomma med hänsyn till vad jag förut anfört. Om jag sålunda i

princip ansluter mig till utredningsmannens av domänstyrelsen och riksräkenskapsverket

tillstyrkta förslag om omläggning av domänverkets industriella

rörelse till bolagsform, finner jag mig å andra sidan icke till alla delar

kunna biträda utredningsmannens förslag i fråga örn sättet för och detaljutformningen

av denna bolagsbildning.

över ledningen av det bolag, sorn enligt vad jag sålunda förordat bör bildas

för att övertaga domänverkets industriella verksamhet, bör såsom i ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

redningen förutsatts domänstyrelsen ha det avgörande inflytandet. Bolagets

aktier böra sålunda i den utsträckning så lagligen kan ske ägas av domänverket.

Emellertid måste, därest icke en av fördelarna med bolagsbildningen

skall gå förlorad, bolaget erhålla sådana ekonomiska resurser samt en sådan

organisation, att det kan lia förutsättningar att utan vidare stöd från statsmakternas

sida bedriva ifrågavarande verksamhet under affärsmässiga former.

Det blivande bolaget bör alltså lia en sådan konstruktion att detsamma

kan under domänstyrelsens överinseende drivas såsom ett självständigt

företag.

Beträffande bolagets omfattning har utredningsmannen framlagt två alternativa

förslag. Enligt det ena skulle bolaget endast omfatta de under

grupp I förut omförmälda anläggningarna under det att enligt det andra

skulle i bolaget ingå samtliga under grupp I och II upptagna anläggningar.

Såväl utredningsmannen själv som domänstyrelsen ha anslutit sig till det

senare alternativet. Av utredningen framgår att de anläggningar, som avses

skola ingå i bolaget enligt det sålunda tillstyrkta alternativet, äro av den

storleksordning att de lämpligen kunna drivas såsom mera självständiga företag.

De i grupp II upptagna sågverken stå visserligen för närvarande under

revirförvaltningens ledning, men synes det önskvärt att de få en helt affärsmässig

organisation. Såsom i utredningen påpekats vållar den nu tillämpade

organisationsformen även olägenheter så till vida att det kan uppstå svårigheter

att finna lämpliga personer inom revirförvaltarkåren som kunna leda

såväl den skogliga skötseln av reviren som de industriella anläggningarna.

Med hänsyn till det anförda och i betraktande av vad jag förut anfört rörande

lämpligheten av att en affärsmässig anställningsform användes vid industriföretagen

synes mest ändamålsenligt att samtliga de nu ifrågavarande under

grupp I och II upptagna industrianläggningarna ävensom de efter 1939 års

bokslut tillkomna företagen överföras till det nya bolaget. Härigenom synes

den mest rationella klyvningen ske mellan å ena sidan domänverkets skogsförvaltande

verksamhet och å andra sidan dess industriverksamhet. Såsom i

det nu föreliggande förslaget förutsatts bör bolaget övertaga anläggningarna

med äganderätt.

I fråga om det pris, som bör beräknas vid inlösen från bolagets sida av

anläggningarna, lia delade meningar kommit till uttryck. Att såsom utredningsmannen

ifrågasatt bestämma inlösningspriset till det belopp, som kunde

erhållas för desamma i den öppna marknaden, kunde måhända principiellt

anses riktigt, men såsom i utredningen jämväl påpekats torde det möta oöverstigliga

svårigheter att med någon säkerhet göra en beräkning rörande priset

efter denna grund. Inför dessa svårigheter har utredningsmannen stannat

för att föreslå att överlåtelsevärdet för anläggningarna bestämmes till det

belopp desamma kostat domänverket. Såsom utredningsmannen framhållit

bär för vissa av anläggningarna domänverket icke erlagt någon ersättning

av under dess förvaltning stående medel. Värdet av dessa anläggningar har

av utredningsmannen angivits till 927,500 kronor. Enligt min mening böra

de industrianläggningar som överlåtas till bolaget övertagas till de värden,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3''J.

7

varmed dessa tillgångar upptagits i domänverkets industribokföring vid den

tidpunkt då överlåtelsen sker. Detta belopp torde närmast motsvara anläggningarnas

verkliga värde. Någon anledning varför vissa tillgångar skulle

överlåtas på bolaget utan vederlag torde icke föreligga. Ett dylikt förfaringssätt

skulle innebära att bolaget tillfördes vissa tillgångar utan vederlag och

att detta icke komme till klart uttryck i bolagets bokföring. Härigenom skulle

den rent affärsmässiga uppgörelsen mellan domänstyrelsen och bolaget förryckas.

De hos de överlåtna industrierna inneliggande lagren torde böra

övertagas efter enahanda grunder som själva anläggningarna.

I huvudsaklig anslutning till vad utredningsmannen och riksräkenskapsverket

förordat synes aktiekapitalet böra fastställas till samma belopp som

inlösningspriset för de anläggningar och lager, som bolaget övertager av domänverket.

Det bör alltså överensstämma med domänstyrelsens utestående

förlag enligt industribokföringen. För aktiekapitalets täckande torde domänstyrelsen

böra äga att i likvid för det antal aktier, som motsvarar värdet av

anläggningarna och lagren, tillskjuta berörda anläggningar och lager. Till

frågan om viss nedsättning i överlåtelsevärdet å anläggningarna och lagren i

sammanhang med ordnandet av arbetarnas pensionsförhållanden återkommer

jag i det följande. För bolaget fordras härutöver givetvis även visst rörelsekapital.

Detta har i utredningen beräknats till 75 kronor per enhet, därvid

varje enhet avsetts motsvara en standard trävaror eller ett ton cellulosa.

Enligt domänstyrelsens senaste yttrande skulle behovet av rörelsekapital uppgå

till (130,000 X 75 =) 9,750,000 kronor. Såsom riksräkenskapsverket förordat

synes lämpligast att rörelsekapitalet — i första hand inom ramen av

det belopp av 7,500,000 kronor, som av 1939 års lagtima riksdag ställts till

domänverkets förfogande för att användas såsom rörelsekapital för dess

skogsindustriella rörelse — tillhandahålles bolaget av domänverket i form av

en rörlig förlagskredit. Såsom utredningsmannen ifrågasatt lärer möjlighet

böra stå öppen för domänstyrelsen att vid behov utöver nyssnämnda belopp

lämna bolaget ytterligare behövligt rörelsekapital av de medel, som stå till

domänstyrelsens förfogande. Ränta å förlagskredit, som icke, på sätt av det

följande framgår, motsvarar ersättning för åtagna förpliktelser, skall utgå

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder. Det av mig nu förordade förfarandet

för anskaffande av kapital till rörelsen ansluter sig i huvudsak till det

sätt, varpå den industriella rörelsen för närvarande finansieras. Samtidigt

medger förfarandet, att bolaget får en ställning som så långt sig göra låter är

jämställd med andra jämförliga bolag.

1 fråga om vissa engångskostnader såsom aktie- och lagfartsstämplar m. m.

torde aktiekapitalet icke böra höjas med motsvarande belopp. Såsom riksräkenskapsverket

och domänstyrelsen anfört böra dessa kostnader gäldas av

bolaget såsom driftskostnader. Diiremot synas mig å tiden före övertagandet

belöpande skatter å rörelsen böra gäldas av domänverket.

Själva bolagsbildandet bör ske i huvudsaklig anslutning till vad utredningsmannen

föreslagit. Domänstyrelsen jämte fyra av denna utsedda personer

böra utfärda stiftelseurkunden för bolaget. I denna bör såsom tidigare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

antytts göras förbehåll för domänstyrelsen att såsom likvid för de av domänstyrelsen

tecknade aktierna få tillskjuta förut omförmälda anläggningar

och lager. Å den därefter utfärdade teckningslistan skall domänstyrelsen

teckna alla aktier utom fyra som till ett antal av en vardera tecknas av de

övriga stiftarna. På ett betryggande sätt torde böra tillses att aktierna icke

kunna komma i obehörig hand. Mot det av domänstyrelsen föreslagna namnet

för bolaget, Aktiebolaget Statens Skogsindustri, torde intet vara att erinra.

Även i fråga örn anordnandet av bolagets administration har utredningsmannen

framlagt olika alternativa möjligheter för frågans lösning. I likhet

med utredningsmannen samt domänstyrelsen och riksräkenskapsverket anser

jag, att bolaget bör erhålla en självständig organisation, även om denna

organisationsform icke skulle visa sig draga så låga kostnader som utredningsmannens

förslag giver vid handen. Det är utan tvivel den mest rationella

anordningen, att bolagets ekonomiskt-tekniska administration, försäljningar

och befraktningar samt inköp m. m. handhas av bolagets egen personal.

Såsom utredningsmannen framhållit skulle den nu förordade anordningen

medföra inskränkningar i domänstyTelsens nuvarande försäljnings- och

industribyrås organisation. Dennas verksamhet skulle därefter begränsas

till de försäljningar, som avse det egentliga skogsbruket. Även inom revirförvaltningen

skulle den ifrågasatta omorganisationen medföra förenklingar.

Jag vill här i anslutning till vad utredningsmannen uttalat understryka, att

till det nya bolagets förvaltningsorganisation torde i den mån så lämpligen

kan ske böra överföras den personal, som för närvarande är sysselsatt på

domänverkets försäljnings- och industribyrå. Likaså bör där så med fördel

kan ske personal kunna utnyttjas i såväl bolagets som domänverkets

tjänst under förutsättning att avtal rörande avlöningskostnadema m. m. träffas

mellan partenia.

Överföringen av domänverkets skogsindustriella rörelse till ett bolag kommer

att påkalla en omläggning av personalens pensioneringsförhållanden.

I fråga om pensioneringen av rörelsens arbetare gälla för närvarande tjänstepensionsreglementet

för arbetare den 30 juni 1934 (nr 443), kungörelsen den

7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss

arbetarpersonal i statens tjänst och familjepensionsreglementet för arbetare

den 16 oktober 1936 (nr 543). För vissa befattningshavare inom domänstyrelsens

försäljningsbyrå gälla civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni

1934 (nr 442) samt allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936

(nr 542). Övriga anställda torde för närvarande icke ha erhållit sina pensionsförhållanden

ordnade.

En viktig fråga som kommer att kräva avgörande i samband med den

industriella rörelsens överflyttande till bolag är spörsmålet rörande arbetarnas

ställning i pensionshänseende efter omorganisationen. Att för de vid

omorganisationen anställda begränsa pensionerna sedan rörelsen övertagits

av ett bolag synes skäligen icke kunna ske. Staten lärer näppeligen böra genom

en organisatorisk förändring i rörelsens struktur försämra de nu anställdas

pensionsvillkor. Med hänsyn härtill torde man böra räkna med att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

9

bolaget får ordna pensioneringen för de vid överlåtelsen anställda arbetarna

efter samma grunder som enligt gällande författningar äro fastställda för

arbetare i statens tjänst.

Vad angår de befattningshavare, som lia sina pensionsförhållanden ordnade

enligt civila tjänstepensionsreglementet och som kunna komma i fråga för

överflyttning till bolaget, torde frågan få ordnas från fall till fall.

Vad nu anförts gäller den personal som övertages av bolaget vid dess bildande

och som vid inträde i bolagets tjänst innehar statlig anställning. Frågan,

huru pensionsvillkoren böra utformas för den personal i tjänstemannaeller

arbetarställning som framdeles anställes av bolaget, bör enligt min mening

nu lämnas öppen. I överensstämmelse med vad som i allmänhet är

brukligt beträffande statlig verksamhet som bedrives i det privata företagets

form bör lösningen av pensioneringsfrågan för sådan personal som senast

nämnts i första hand ankomma på bolagets ledning.

I anslutning till vad utredningsmannen framhållit lärer anledning icke heller

föreligga att beträffande de tjänstemän, vilkas pensionsförhållanden för

närvarande äro oreglerade, binda bolaget med avseende å pensioneringens ordnande.

Vad angår den omfattning, vari bolaget skall övertaga pensionsförpliktelsema

gentemot de vid övertagandet anställda arbetarna, torde denna fråga

icke nu kunna i detalj lösas utan torde densamma lämpligen kunna avgöras

av Kungl. Majit i sammanhang med bolagsbildningen och uppgörelsen mellan

bolaget och domänstyrelsen. Vid regleringen av denna fråga synes huvudsakligen

det av utredningsmannen såsom en variant av alternativ A betecknade

förslaget böra ifrågakomma för genomförande. Vad pensionsanstalten

i anslutning därtill anfört torde böra beaktas. Givet är att försämring av arbetarnas

och befattningshavarnas författningsenliga rätt härvid icke må

ifrågakomma.

För de förpliktelser, som bolaget övertager i pensionshänseende i fråga

om tid som belöper före bolagets övertagande av rörelsen, synes bolaget i

anslutning till vad utredningsmannen och domänstyrelsen anfört böra erhålla

gottgörelse av domänverket. Detta kan, såsom utredningen visar, ske i

olika former. Antingen kan bolaget av staten erhålla löpande tillskott till

pensionsutbetalningarna (utredningsmannens alternativ B) eller också kan

viss nedsättning ske i överlåtelsevärdena på anläggningar och lager (utredningsmannens

alternativ A). Ett alternativ till nedsättningen av överlåtelsevärdena

och därmed av aktiekapitalet är att lagret till en del motsvarande den

ifrågasatta värdesänkningen ställes till bolagets förfogande icke såsom likvid

för aktier utan såsom räntefri rörelsekredit. Sistnämnda lösning, av vilken en

viss variant förordats av domänstyrelsen, synes vara att föredraga ur de synpunkter

som hävdats av riksräkenskapsverket.

För att möta utgifterna i anledning av de bolaget åvilande pensionsförpliktclserna

torde närmast två vägar stå öppna, nämligen att antingen verkställa

erforderlig fondering eller ock täcka pensionsutgifterna med andra för bolaget

tillgängliga tillgångar. För den händelse sistnämnda utväg anlitades synes

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

statlig garanti för pensionsförpliktelserna böra lämnas. En kombination av

båda dessa lösningar av pensionsproblemet är även tänkbar. Det torde böra få

ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma vilken av nu nämnda utvägar, som

bör väljas. Därest den nu ifrågasatta bolagsbildningen skulle komma till

stånd, synes ändamålsenligast att uppdrag lämnas domänstyrelsen att gemensamt

med pensionsstyrelsen och bolagets ledning framlägga i anslutning

till de av mig nu uppdragna riktlinjerna ett mera detaljerat förslag rörande

pensionsförhållandenas ordnande i samband med överlåtelsen, varefter Kungl.

Maj :t bör äga meddela beslut i frågan.

Råvaruförsörjningen för de industriella anläggningarna, som avses skola

övertagas av det nya bolaget, bör liksom hittills i den mån så är möjligt

och lämpligt ske från statens skogar. Såsom utredningsmannen framhållit

är en dylik försörjning i vissa trakter inom Bergslagen och Norrland icke

i full utsträckning möjlig. Inköp av erforderliga råvaror får då ske från enskilda

skogsägare eller sågverk till den öppna marknadens priser. I fråga

om prissättningen för råvaror, som inköpas från statens skogar, har utredningsmannen

framfört två olika förslag till övervägande. Enligt det ena av

dessa alternativ, vilket utredningsmannen själv förordat och som ansluter sig

till redan nu av domänstyrelsen tillämpat förfaringssätt, avses priserna skola

motsvara den öppna marknadens priser. Det andra alternativet innebär

såsom förut anförts att priserna skola bestämmas vid slutet av leveransåret

och sättas i viss relation till industriens för samma års utlastning i verkligheten

uppnådda medelpris vid försäljning av den färdiga varan. Ehuru

vissa skäl kunna tala för att sistberörda förfaringssätt komme till användning,

anser jag mig dock — med hänsyn till att bolaget bör jämställas med

andra liknande företag och att bolagets ekonomiska ställning eljest icke helt

blir klarlagd -— böra förorda att förstberörda förfaringssätt tillämpas.

Den nu av mig förordade överföringen av domänverkets skogsindustriella

rörelse torde böra äga rum vid årsskiftet 1941/42. Med hänsyn till de skiftningar

som kunna äga rum i anläggningarnas och lagrens värde kan nu icke

lämnas några sifferuppgifter angående överlåtelsevärdena. Av liknande skäl

lärer icke heller i detta sammanhang kunna lämnas några exakta uppgifter

rörande de belopp som skola avräknas i samband med överlåtelsen i anledning

av bolagets övertagande av domänverkets pensionsförpliktelser. 1 samband

med bolagsbildningen torde viss omorganisation av domänstyrelsens

försäljnings- och industribyrå bliva nödvändig. De härav föranledda ändringarna

i domänverkets personalförteckning torde få underställas nästa

års riksdag. Kungl. Majit torde nu böra inhämta riksdagens medgivande att

i huvudsaklig överensstämmelse med de av mig uppdragna riktlinjerna verkställa

det ifrågasatta överförandet av domänverkets skogsindustriella rörelse

till ett för ändamålet bildat bolag, vars aktier i den utsträckning så lagligen

kan ske ägas av staten, samt vidtaga i anledning därav erforderliga åtgärder.»

Utskottet. Sedan länge har frågan om en omorganisation av domänverkets skogsindustriella

rörelse varit föremål för överväganden. Två utredningar i ämnet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

11

ha under de senare åren verkställts, vilka båda utmynnat i förslag om rörelsens

överförande å ett för ändamålet särskilt bildat bolag. Av utredningen i

förevarande ärende framgår att den föreliggande frågan är av stor omfattning

och betydelse och att i samband med omorganisationen uppkommer

ett flertal synnerligen invecklade och svårbedömliga problem, vilka kräva

en lösning. Domänverkets skogsindustri har under de senaste årtiondena

genomgått en kraftig expansion och omfattar för närvarande ett femtontal

industrianläggningar med betydande värden. Anläggningar och lager äro

enligt senaste bokslutet upptagna till ett värde av tillhopa 23,900,000 kronor,

och årsproduktionen vid anläggningarna uppgår för år 1939 till ett

värde av sammanlagt 19,000,000 kronor. Såsom departementschefen framhållit

har denna utveckling av rörelsen medfört svårigheter att hålla densamma

och domänverkets verksamhet i övrigt samlad under samma ledning.

En omorganisation av verksamheten synes därför ofrånkomlig.

Det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget rörande omorganisationen av

domänverkets skogsindustriella rörelse avser i anslutning till utredningarna

i ärendet rörelsens överförande till ett särskilt bolag, vars aktier, i den omfattning

så lagligen kan ske, ägas av domänstyrelsen. Vägande skäl synas

utskottet tala för förslagets genomförande. Domänverkets industriella rörelse

är ett rent affärsföretag och måste drivas i konkurrens med såväl utländska

som inhemska företag. Rörelsen måste därvid kunna följa växlingarna

på världsmarknaden och de ändringar och skilda krav, som till följd därav

kunna komma att uppstå. Det torde icke kunna bestridas att det skulle

medföra betydande fördelar för industriverksamheten om densamma kunde

bedrivas under i huvudsak enahanda förutsättningar och betingelser som

/andra företag inom motsvarande bransch. Otvivelaktigt skulle driften vid

de olika anläggningarna lättare och smidigare kunna anpassas efter konjunkturläget

och förändringarna på världsmarknaden, därest rörelsen dreves

i bolagsform. Det lärer icke kunna undvikas, alt — hur stor frihet man

än lämnar företagets ledning — bedrivandet av en industriell rörelse av

den omfattning det här gäller i statlig regi i viss utsträckning måste verka

tyngande och hämmande på densammas utveckling och konkurrenskraft.

Aven andra skäl synas tala för förslaget. De anställningsformer som gälla

för den statliga verksamheten lära sålunda icke kunna anses lämpade för

ett rent affärsföretag av det slag som nu är i fråga. Med hänsyn till det

anförda finner sig utskottet i princip böra biträda Kungl. Majits förslag örn

överförandet av domänverkets skogsindustri till ett för ändamålet bildat

bolag.

Enligt departementschefens mening böra aktierna i bolaget ägas av domänverket

i den utsträckning så lagligen kan ske. Härigenom kommer domänstyrelsen

att erhålla det avgörande inflytandet över bolagets ledning. Utskottet

vill emellertid ifrågasätta lämpligheten av att bolagets styrelse helt

tillsättes av domänstyrelsen. Det torde icke kunna undvikas att under vissa

förhållanden en intressekollision kan komma att uppstå mellan domänstyrelsen

och bolaget. Så kan exempelvis bliva förhållandet vid medelsdisposi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

tioner eller råvaruanskaffningen för bolaget. För att bolaget skall erhålla

den självständiga ställning i förhållande till domänstyrelsen, som enligt

Kungl. Maj:ts förslag synes eftersträvad och vilken även utskottet finner

önskväid, vill det förefalla utskottet som örn det vore lämpligt att några

av ledamöterna i bolagets styrelse, exempelvis två, utses icke av domänstyrelsen

såsom innehavare av aktiemajoriteten utan av Kungl. Hajd. Likaledes

torde kunna övervägas att en eller flera av revisorerna utses av Kun<Tl

Majit.

Rörande bolagets omfattning ha i de utredningar som föregått Kungl.

Maj :ts förslag framlagts två alternativa förslag. Enligt det ena förslaget skulle

bolaget omfatta endast de större anläggningarna, i utredningen sammanförda

under beteckningen grupp I, under det att enligt det andra förslaget, vilket

är Kungl. Maj:ts förslag, bolaget skulle omfatta förutom nyssnämnda grupp

även ett antal smärre sågverk, i utredningen betecknade såsom grupp II,

vilkas ledning för närvarande handhas av respektive revirförvaltare. I motionen

I: 188 har hemställts, att sistnämnda grupp av sågverk jämte ytterligare

ett, nämligen Grankullavikens sågverk, borde handhavas av respektive

revirförvaltningar. Av utredningen framgår att sistnämnda sågverk äro av

mindre omfattning. Deras sammanlagda taxeringsvärde överstiger icke mycket

500,000 kronor och årsproduktionen uppgår icke till 1,500,000 kronor.

Såsom regel torde icke obetydliga fördelar stå att vinna därest skogsbruket

och sågverksrörelsen kunna skötas gemensamt. Härför fordras emellertid att

ledningen handhas av en person, som är lämplig att leda båda de ifrågavarande

verksamhetsgrenarna. Där så icke är fallet är däremot givetvis en

klyvning av ledningen att föredraga. Enligt vad utskottet inhämtat lärer

avsikten vara att i samband med omorganisationen av domänverkets skogsindustriella

rörelse sammanföra de mindre sågverken i komplex av lämplig

storlek under gemensam ledning. Utskottet finner sig med hänsyn härtill

icke vilja motsätta sig att samtliga ifrågavarande industrianläggningar överföras

till det blivande bolaget. Skulle emellertid beträffande någon eller

några av de mindre sågverken befinnas lämpligt att tills vidare bibehålla

desamma under revirförvaltarens ledning bör hinder häremot icke föreligga.

Givet är, att vid bolagsbildandet sågverksrörelsen åvilande förpliktelser

böra övertagas av bolaget.

Det pris som bör beräknas vid inlösen från bolaget av anläggningar och

lager synes böra bestämmas på sätt departementschefen förordat. Priset bör

sålunda överensstämma med domänstyrelsens utestående förlag enligt industribokföringen.

Att bestämma priset genom särskild värdering, såsom i

motionen I: 188 förordats, torde visserligen låta sig göra, men skulle otvivelaktigt

medföra icke oväsentliga nackdelar. Priset bleve då beroende av det

nu radande konjunkturläget, vilket för närvarande i stor utsträckning påverkas

av det pågående stormaktskriget med den därav följande avspärrningen.

Det kan uppenbarligen icke anses lämpligt att låta den nu föreliggande

krissituationen i allt för hög grad påverka fastställandet av priset

på anläggningar och lager, vilket i sin tur kommer att bliva avgörande för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

13

beräkningen av aktiekapitalets storlek. Den i motionen ifrågasatta omvärderingen

av anläggningar och lager kommer även att medföra svårigheter att

uppehålla en klar jämförelse mellan industrirörelsens bärighet före och efter

bolagsbildningen.

Det förslag rörande täckande av bolagets kapitalbehov, som upptagits i

propositionen, kan utskottet biträda. Bolagets aktiekapital synes sålunda

böra fastställas till samma belopp som inlösningspriset för de anläggningar

och lager, som bolaget övertager från domänverket. För aktiekapitalets täckande

torde domänstyrelsen böra äga att i likvid för det antal aktier, som

motsvarar värdet av anläggningarna och lagren, tillskjuta berörda anläggningar

och lager. Det rörelsekapital som bolaget behöver, för närvarande

beräknat till 9,750,000 kronor, torde, i första hand inom ramen av det belopp

av 7,500,000 kronor, som av 1939 års lagtima riksdag ställts till förfogande

för domänverket för att användas såsom rörelsekapital för dess skogsindustriella

rörelse, av domänverket böra tillhandahållas bolaget. Även det

rörelsekapital som därutöver är erforderligt torde domänverket böra tillhandahålla

bolaget av medel som stå till domänstyrelsens förfogande. Utskottet

anser ävenledes, att ränta å förlagskrediten bör, i den mån denna

icke på sätt i det följande sägs motsvarar ersättning för åtagna förpliktelser,

utgå enligt grunder, som Kungl. Maj:t äger fastställa.

Vad departementschefen anfört rörande förfarandet vid bolagets bildande

samt täckande av vissa därmed sammanhängande engångskostnader såsom

aktie- och lagfartsstämplar föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Icke heller har utskottet någon erinran mot förslaget rörande skatternas

gäldande.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att bolaget bör erhålla

en egen från domänverket skild administration. Ett genomförande av det

i utredningen framförda förslaget om gemensam administration för domänverket

och bolaget skulle uppenbarligen spoliera en av de fördelar, som man

önskat vinna med bolagsbildningen, nämligen friare anställningsformer för

bolagets ledning och personal i övrigt. Emellertid bör denna princip icke

drivas därhän, att icke viss personal skulle kunna användas såväl i bolagets

som domänverkets tjänst. Därest icke de tillfällen, där så kan ske,

tillvaratagas, torde det kunna befaras att en icke strängt nödvändig ansvällning

av bolagets personal av skilda kategorier kommer att äga rum. Att så

icke sker bör givetvis övervakas, liksom det ock bör tillses, att domänverkets

organisation efter bolagets övertagande av industrirörelsen icke blir av för

stor omfattning för skötseln av domänverkets återstående uppgifter. Såsom

framgår av vad departementschefen anfört synes frågan härom bland annat

komma under övervägande, då förslag till ny personalförteckning för domänverket

förelägges riksdagen.

Vad angår pensioneringsfrågan ansluter sig utskottet till departementschefens

uppfattning, att en rubbning i pensionerna för de arbetare eller

andra befattningshavare, som äro anställda hos domänverket och övergå i

bolagets tjänst, skäligen icke kan ifrågakomma. Likaledes anser utskottet i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

anslutning till vad i propositionen anförts, att pensionsförhållandena för de

befattningshavare, som lia sin pensionering ordnad enligt tjänstepensionsreglementet

och som ifrågakomma för överflyttning till bolaget, få ordnas

från fall till fall.

(Beträffande pensioneringen av de anställda, vars pensionsförhållanden äro

oreglerade vid bolagets övertagande av rörelsen, liksom av den personal, som

därefter anställes hos bolaget, vill utskottet icke motsätta sig departementschefens

förslag att frågan örn dessa personalgruppers pensionering tills vidare

lämnas öppen och i första hand blir beroende av en uppgörelse mellan

| bolagets ledning och personalen. Utskottet utgår emellertid härvid från att

I pensionsfrågan ordnas på ett tillfred s std il ande sätt och under hänsynstagande

till personalens berättigade intressen.

Såsom departementschefen framhållit torde det knappast vara möjligt att

nu i detalj lösa frågan angående den omfattning vari bolaget bör övertaga

pensionsförpliktelserna gentemot de vid övertagandet anställda arbetarna.

Denna fråga torde böra få avgöras av Kungl. Maj:t i samband med bolagsbildningen

och uppgörelsen mellan bolaget och domänstyrelsen. Likaså bör

då även få ankomma på Kungl. Majit att besluta beträffande den form varunder

övertagandet bör ske.

Även utskottet är av den uppfattningen att bolaget bör erhålla gottgörelse

för de förpliktelser, som bolaget i pensionshänseende påtager sig i fråga örn

tid som belöper före övertagandet av rörelsen. Vad i propositionen anförts

angående det sätt varpå denna gottgörelse lämpligen bör lämnas föranleder

icke någon erinran från utskottets sida. I nuvarande läge torde det möta stora

svårigheter att avgöra huruvida bolaget för mötande av sina pensionsförpliktelser

bör verkställa erforderliga avsättningar till pensionsfond eller täcka

pensionsutgifterna med andra för bolaget tillgängliga medel. Enligt utskottets

mening torde det icke vara nödvändigt att nu fatta ståndpunkt till detta

spörsmål, utan torde Kungl. Majit böra under beaktande av de rådande förhållandena

äga bestämma vilken av dessa båda lösningar av det föreliggande

problemet som lämpligen bör väljas. En kombination av båda dessa lösningar

av pensionsspörsmålet är ävenledes möjlig. Skulle fondering icke anses

böra ske, synes statsgaranti böra få lämnas för pensionsförpliktelsernas

fullgörande. En sådan garanti har lämnats vid ordnandet av pensionsfrågan

vid tobaksmonopolet. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter den

ytterligare detaljutredning som kan finnas påkallad i anslutning till vad utskottet

nu anfört fatta beslut rörande pensionsfrågans ordnande.

Liksom hittills torde råvaruförsörjningen för de industriella anläggningarna,

som överlåtas till bolaget, i den mån så är möjligt och lämpligt, böra ske

från statens skogar. I övrigt lära erforderliga råvaror få inköpas från enskilda

skogsägare. I likhet med departementschefen anser utskottet, att prissättningen

för de råvaror, som inköpas från statsskogarna, bör såvitt möjligt

ansluta sig till de priser, som gälla i den öppna marknaden, då bolaget bör

arbeta under i huvudsak samma förutsättningar och betingelser som ett av

det enskilda kapitalet stött bolag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbrulcsutskottets utlåtande Nr 32.

15

Lämpligt torde vara att den av utskottet nu förordade överföringen av domänverkets

skogsindustriella rörelse kommer till stånd vid årsskiftet 1941/42.

De för bolagsbildningen erforderliga åtgärderna torde under beaktande av

vad utskottet förut anfört böra verkställas av Kungl. Maj:t eller i den män

Kungl. Majit så finner lämpligt av domänstyrelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må i anledning av förevarande proposition

medgiva dels att domänverkets skogsindustriella rörelse

må i den utsträckning utskottet angivit och i huvudsaklig

överensstämmelse med de av utskottet uppdragna riktlinjerna

överföras till ett för ändamålet bildat aktiebolag, dels ock

att Kungl- Majit må vidtaga i samband härmed erforderliga

åtgärder.

B. att motionen I: 188 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 april 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Gabrielsson, Alfred Anderssonr

Jacob Hansson, Mannerskantz, von Stockenström och Anderberg; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Hedlund i Häste, Andersson i

Tungelsta, Carlström, Mäler, Andersson i Surahammar, Jonsson i Fjäle och Pettersson i

Dahl.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

Reservation

av herr Carlström, vilken ansett, att utskottets motivering och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Sedan länge har---(lika med utskottet)---domänverket

förelägges riksdagen.

Ett av de till omorganisationen knutna problemen av mera svårlöst karaktär

är onekligen arbetarnas och övriga anställdas pensionsfråga. De förmåner

dessa hittills varit tillförsäkrade i domänverkets tjänst, vilka förmåner

avses skola upprätthållas efter bolagets övertagande av rörelsen, komma

— örn bolaget självt skulle bestrida utgifterna för desamma — att betyda

en belastning för framtiden, vars kapitaliserade värde beräknats till omkring

7,500,000 kronor. Då bolagets driftsbelastning redan vid starten med

ifrågavarande summa skulle medföra utgifter av en omfattning, som saknar

motsvarighet hos enskilda konkurrerande företag inom branschen, blir

det därför nödvändigt, att bolaget på ena eller andra sättet kompenseras

härför.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning, att en rubbning

av pensionerna för de arbetare eller andra befattningshavare, som äro

anställda hos domänverket och övergå i bolagets tjänst, nu lämpligen icke

kan ifrågakomma. Likaledes anser utskottet i anslutning till vad i propositionen

anförts, att pensionsförhållandena för de befattningshavare, som ha

sin pensionering ordnad enligt tjänstepensionsreglementet och som ifrågakomma

för överflyttning till bolaget, få ordnas från fall till fall.

Beträffande pensioneringen av de anställda, vars pensionsförhållanden

äro oreglerade vid bolagets övertagande av rörelsen, liksom av den personal,

som därefter anställes av bolaget, vill utskottet icke motsätta sig departementschefens

förslag, att frågan örn dessa personalgruppers pensionering

tills vidare lämnas öppen och i första hand blir beroende av en uppgörelse

mellan bolagets ledning och personalen. Då denna fråga givetvis är

av ganska ömtålig natur med hänsyn till den förutvarande personalens pensionsförmåner

och i anslutning till vad utskottet här tidigare uttalat om att

bolagets verksamhet bör bedrivas under i huvudsak enahanda förutsättningar

och betingelser som andra företag inom motsvarande bransch, finner

utskottet det vara synnerligen angeläget, att ordnandet av denna sak sker

med behörig hänsyn till de vittgående konsekvenser ett avvikande från

dessa förutsättningar kunde komma att medföra.

Såsom departementschefen framhållit — — — (lika med utskottet)

---någon riksdagens åtgärd.»

417646. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till svenska vall s. 1 i texten