Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark m. m.

1941-05-06 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1941 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark m. m.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 7 mars 1941 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 156, har Kungl. Majit, under åberopande av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att Kungl. Majit må, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet anfört, inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län å kronan tillhörig eller för

ändamålet förvärvad mark avsätta områden för upplåtelse under nyttjanderätt

av jordbrukslägenheter och bostadslägenheter till lappar,

dels medgiva, att av de å jämtländska renbetesfjällens skogsfond redovisade

medlen må tagas i anspråk ett belopp av 500,000 kronor för att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen angivit disponeras

för den föreslagna kolonisationsverksamheten,

dels ock godkänna de förslag i övrigt, som av departementschefen tillstyrkts.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till förenämnda statsrådsprotokoll.

Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 28 april 1939 tillkallade chefen

för jordbruksdepartementet samma dag expeditionschefen E. Falk att inom

departementet verkställa överarbetning av 1930 års lapputrednings betänkande

(stat. off. utr. 1936:23) ävensom den utredning i övrigt rörande lappväsendet,

som sammanhängde med i betänkandet omhandlade spörsmål.

Med stöd av samma bemyndigande förordnades därjämte den 27 juni 1939

ledamöterna av riksdagens andra kammare O. W. Lövgren i Boden och U.

B. Jacobson i Vilhelmina samt t. f. lappfogden K. E. Kangas i Luleå, jordbrukskonsulenten

W. L. Wanhainen i Luleå, kyrkoherden G. L. Park i Stensele

och lappmannen P. L. Andersson-Juuso i Luokta lappby att såsom särskilda

experter med utredningsmannen deltaga i överläggningar i ämnet.

Efter det expeditionschefen Falk avlidit, anmodade departementschefen den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

9

14 december 1939 generaldirektören L. Berglöf att såsom sakkunnig inom

departementet fullfölja ifrågavarande utredning.

1930 års lapputredning omhänderhades på grund av Kungl. Maj:ts

beslut den 30 maj 1930 av länsstyrelsen i Norrbottens län jämte vissa

särskilt tillkallade personer och avsåg undersökning av de åtgärder, som

borde vidtagas för avhjälpande av de inom vissa delar av lappmarken i

nämnda län yppade missförhållandena, samt rörande de kostnader, som därav

kunde föranledas. Utredningen, som i det följande benämnes Norrbottensutredningen,

avgav den 29 december 1935 betänkande i ämnet. Samtidigt

med att Kungl. Maj:t gav berörda uppdrag åt länsstyrelsen i Norrbottens

län, anbefalldes länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län

var för sig att i erforderlig omfattning verkställa utredning angående de åtgärder,

som för överskådlig tid kunde behöva vidtagas till renskötselns ändamålsenliga

bedrivande i vederbörande län, och rörande de kostnader, som

därav föranleddes. Med anledning härav har av länsstyrelsen i Västerbottens

län avgivits två särskilda den 26 maj 1939 dagtecknade utlåtanden (Västerbottensutredningen).

Länsstyrelsen i Jämtlands län, som av Kungl. Maj:t

bemyndigats tillkalla särskild sakkunnig att deltaga i länsstyrelsens utredning,

har i skrivelse den 15 juni 1940 framlagt resultatet av sitt arbete

(Jåmtlandsutredningen). I de nämnda utredningarna avhandlas en mångfald

frågor, av vilka de renskötande lapparna och deras näring äro beroende,

ävensom förutvarande renskötande lappars förhållanden. Bland de

spörsmål, vari förslag framläggas, må nämnas lappadministrationen, ordningen

för renskötselns bedrivande, anläggningar till underlättande av renskötseln

samt åtgärder för lappars bosättning och för lindrande av motsättningar

mellan bofasta och lappar.

Den senast tillkallade utredningsmannen har ansett, att det skulle draga

allt för långt ut på tiden att vid den anbefallda överarbetningen samtidigt

upptaga till behandling alla de omfattande frågor, som berörts i nämnda utredningar.

Utredningsmannen har därför avsett att framlägga förslag rörande

olika huvudspörsmål var för sig. Såsom första fråga har han upptagit

spörsmålet om den lapska bosättningen och den 27 november 1940 avgivit

betänkande angående lägenhetsupplåtelser åt lappar, som lämnat renskötseln

(stat. off. utr. 1940: 37). Över betänkandet lia yttranden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen,

egnahemsstyrelsen samt länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län. Vid domänstyrelsens utlåtande funnos fogade

yttranden från överjägmästarna i Övre Norrbottens, Nedre Norrbottens,

Skellefteå, Umeå, Mellersta Norrlands och Gävle-Dala distrikt, varjämte

egnahemsstyrelsen låtit höra egnahemsnämnderna i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län. Länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län lia

inhämtat yttranden från vederbörande lappfogdar. Vidare lia representanter

för lappbyarna i riket givits tillfälle att yttra sig över förslaget vid ett i

Arvidsjaur i december 1940 hållet möte.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Gällande bestämmelser m. m.

Gällande bestämmelser rörande grunder för upplåtelse åt lappar av lägenheter

å kronomark finnas upptagna i kungörelsen den 18 juli 1928 (nr 314).

I kungörelsen förutsättes, att genom Kungl. Maj:ts föranstaltande skall å

kronan tillhörigt område inom lappmarkerna samt å renbetesfjällen avsättas

mark för upplåtelser åt lappar av dels jordbrukslågenheter och dels

bostadslägenheter. Upplåtelse av mark ovan odlingsgränsen och å renbetesfjällen

ombesörjes av länsstyrelsen och beträffande annan mark av domänstyrelsen

efter samråd med länsstyrelsen.

Vid upplåtelserna skola föreskrifterna i kungörelsen lända till efterrättelse,

men den myndighet, som verkställer upplåtelse, äger bestämma

de ytterligare villkor, som kunna vara erforderliga. Överinseendet över

upplåten lägenhet tillkommer samma myndighet. De genom upplåtelser av

mark ovan odlingsgränsen och å renbetsfjällen inflytande medlen skola användas

till förmån för lapparna. Dessa medel tillföras därför länens lappfonder.

I fråga örn upplåtelse av jordbrukslägenheter föreskrives i kungörelsen i

huvudsak följande.

Dylik lägenhet bör ha den storlek, som med hänsyn till förhållandena

i varje särskilt fall prövas lämplig. Upplåtelse av sådan lägenhet må endast

ske åt lapp, som enligt lagen den 18 juli 1928 (nr 309) örn de svenska

lapparnas rätt till renbete i Sverige äger rätt till renskötsel men icke är i

tillfälle att utöva denna näring. Det torde i detta sammanhang böra nämnas,

att rätt att driva renskötsel jämlikt nämnda lag i huvudsak tillkommer

den, som är av lapsk härkomst, så framt hans fader eller moder eller någon

av dessas föräldrar såsom stadigvarande yrke drivit renskötsel eller biträtt

däri eller ock länsstyrelsen medgiver honom rätt därtill. Rätt till renskötsel

tillkommer även kvinna, som är eller varit gift med man med dylik

rätt. Enligt kungörelsen må vidare upplåtelse av jordbrukslägenhet ske endast

till den, som äger förutsättningar att driva ett mindre jordbruk. Lägenhet

må ej upplåtas till den, som redan äger fast egendom av den storlek,

att därå kan födas en familj. Ej heller får samma person erhålla mera än

en lägenhet. Arrendetiden skall utgöra 50 år med rätt för arrendatorn att

— så framt han förhållit sig väl — erhålla ny upplåtelse för lika lång tid

på de då fastställda villkoren. Därvid skall iakttagas, att dessa väl må med

hänsyn till tidsförhållandena förändras men ej göras väsentligen mera betungande

för arrendatorn än de förutvarande. Om arrendatorn dör under

arrendetiden och efterlämnar änka, skall hon vara berättigad att övertaga

arrendet för återstående tiden. Vill hon ej inträda som arrendator, må arrendet

övertagas av bröstarvinge, som befinnes vara lämplig därtill. Om sådan

arvinge ej finnes, får arrendet överlåtas å lapp, som enligt vad nyss

nämnts kan vara behörig att antagas till arrendator.

I upplåtelsekontraktet skola intagas bestämmelser rörande arrendatorns

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

11

skyldighet att bebygga och uppodla lägenheten. Arrendatorn äger rätt att av

allmänna medel utan återbetalningsskyldighet erhålla byggnadshjälp med

högst 2,000 kronor ävensom odlingshjälp med högst 500 kronor. Dessa bidrag,

som utgå ur lappfonderna och bestämmas med hänsyn till de föreliggande

omständigheterna, utbetalas i mån av arbetets fortgång. Under 15

år från första upplåtelsen skall arrendatorn åtnjuta frihet från utlagor och

onera för lägenheten. Därefter skall han erlägga årligt arrende, som fastställes

vid upplåtelsen.

I kontraktet skall arrendatorn berättigas att i viss ordning å närmaste

kronomark i trakten erhålla virke till byggnader ävensom erforderligt

bränsle samt stängsel-, liässje- och slöjdvirke m. m. Såvitt möjligt bör upplåtelsen

jämväl innefatta rätt att jaga och fiska inom visst bestämt område.

Därjämte skall arrendatorn å anvisat område av kronans mark äga erhålla

bete för å lägenheten vinterfödda kreatur.

Det skall ankomma å arrendatorn att hålla åbyggnaderna brandförsäkrade

med rätt för kronan att vid inträffande brandskada uppbära brandskadeersättningen,

vilken skall tillhandahållas arrendatorn i den mån så

erfordras för nybyggnaden. Vidare åligger det arrendatorn att tillse, att

icke genom hans åtgöranden intrång eller svårigheter i något avseende beredas

de renskötande lapparna vid utövning av deras renskötsel eller tillgodogörande

av andra dem tillkommande förmåner. På grund därav får

han ej avstänga de för bränsletäkt och bete anvisade områdena. Han är

ansvarig för att ej heller andra personer, som vistas å lägenheten, göra sig

skyldiga till åtgärder, som lända lapparna till förfång. Felar arrendatorn

mot vad sålunda föreskrivits, kan han skiljas från arrendet. För skada, som

förorsakas av renarna, är arrendatorn icke berättigad till ersättning utan så

är att den, vilken vården om renarna ålegat, orsakat skadan i syfte att tillskynda

arrendatorn förlust. När en jordbrukslägenhet avträdes, äger avträdaren

ej rätt till ersättning för därå nedlagda kostnader i vidare mån

än den myndighet, som meddelat upplåtelsen, prövar skäligt.

Vidkommande bostadslägenheterna stadgas i kungörelsen, att dylik lägenhet

endast må upplåtas åt lapp, som förut drivit renskötsel eller biträtt i sådan

näring men till följd av minskad arbetsförmåga upphört därmed. Den,

som uppenbarligen skulle komma att sakna medel till sitt livsuppehälle, kan

icke ifrågakomma till erhållande av någon lägenhet. Upplåtelse får ej ske

för längre tid än innehavarens och hans hustrus livstid. Rörande lägenhetens

bebyggande genom innehavarens försorg skola givas föreskrifter i upplåtelsekontraktet.

Av det allmänna äger innehavaren utan återbetalningsskyldighet

erhålla byggnadshjälp med högst 700 kronor. Någon lega utgår

cj vid lägenhetens första upplåtande. Först när en lägenhet ånyo upplåtes,

kan en hillig avgift fastställas för dess nyttjande.

Ä kronomark invid lägenheten skall innehavaren äga rätt att i viss ordning

taga nödigt bränsle och slöjdvirke ävensom erforderligt virke till de

byggnader, som skola uppföras, samt till stängsel och hässjor. Såvitt möjligt

hör upplåtelsen även innefatta rätt lill jakt och fiske inom visst bestämt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

område å angränsande kronomark. Innehavaren kan vidare medgivas rätt

att å kronans mark beta kreatur till i upplåtelsekontraktet bestämt antal

samt, i den mån så prövas kunna ske utan förfång för de renskötande lappania,

avbärga slåtteräng.

Beträffande lägenhetsinnehavarens ställning till de renskötande lapparna

och deras näring samt hans skyldighet att själv svara för skador, som av

renarna kunna förorsakas å lägenheten, gälla samma bestämmelser som i

fråga om innehavare av jordbrukslägenhet. Vid upphörandet av nyttjanderätten

skall lägenheten i befintligt skick tillfalla kronan utan ersättning för

därå nedlagda kostnader i vidare mån än som prövas skäligt.

Utredningsmannens förslag.

Utredningsmannens förslag, som i stort sett ansluter sig till det av Norrbottensutredningen

framlagda, innebär i huvudsak följande.

Kungl. Maj:t skall erhålla befogenhet att inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län å kronan tillhörig eller för ändamålet förvärvad mark

avsätta områden för upplåtelse under nyttjanderätt av jordbruks- och bostadslägenheter

åt lappar. Därvid skall iakttagas att sådan mark ej tages i

anspråk, där lägenhetsupplåtelserna kunna lända de renskötande lapparna

till förfång. Verksamheten med anskaffande av lämplig mark och upplåtelse

av lägenheter å densamma skall omhänderhavas av den statliga egnahemsorganisationen.

Jordbrukslägenheterna skola endast få upplåtas till de lappar, som enligt

renbeteslagen äga rätt till renskötsel men icke äro i tillfälle att utöva denna

näring. Någon upplåtelse av dylika lägenheter skall ej få ske, örn därigenom

skulle föranledas, att nödig arbetskraft komme att saknas inom renskötseln

eller renbetesmarker lämnas outnyttjade. Vid upplåtandet av jordbrukslägenheter

skall till varje lägenhet i regel läggas odlingsbar mark till

så stor areal, att innehavaren och hans familj kunna, sedan lägenheten blivit

uppodlad, erhålla sin huvudsakliga utkomst av jordbruket å lägenheten.

Det skall ankomma å egnahemsorganen att i viss omfattning iordningställa

jordb rukslägenheterna. Vid tillträdet skall nämligen så stor del av odlingsmarken

å varje lägenhet vara iordningställd, att två kor omedelbart kunna

födas å lägenheten och potatis odlas för husbehovet. Lägenheten skall även

vara försedd med nödiga byggnader och övriga för jordbrukets drift erforderliga

anläggningar. Det allmännas kostnader för iordningställandet av en

jordbrukslägenhet i den omfattning nu nämnts beräknas komma att uppgå

till i genomsnitt 11,000 kronor. Arrendatorn skall själv uppodla den övriga

till lägenheten hörande odlingsmarken. Härvid skall arrendatorn tilldelas

vissa odlingsbidrag, som föreslås skola kunna utgå med högre belopp än

de, med vilka staten i allmänhet bidrager vid utförandet av nyodlingsföretag.

I samband med upplåtelsen skall lån kunna beviljas arrendatorn med

belopp, som prövas oundgängligen erforderligt för anskaffande av nödiga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

13

jordbruksinventarier, utsäde och dylikt. Lånet, som ej får överstiga 1,500

kronor, skall utlämnas från en nyinrättad fond, benämnd inventarielånefonden

för lappar. Arrendatorn skall under vissa förutsättningar få med äganderätt

inlösa den av honom brukade lägenheten, när han innehaft den under

tjugu år i följd.

Bostadslägenheterna skola upplåtas på i huvudsak samma villkor, som

gälla enligt 1928 års grunder. Det skall alltså ankomma å innehavaren att

själv bebygga en dylik lägenhet. Bidraget av allmänna medel till byggnadernas

uppförande föreslås dock skola höjas från högst 700 kronor till högst

2,000 kronor.

Utredningsmannen har beräknat, att under de närmaste fem åren 35 jordbrukslägenheter

behöva iordningställas och utarrenderas samt något 10-tal

bostadslägenheter upplåtas. De markområden, som avsättas för lägenhetsupplåtelser

åt lappar, skola ingå i en nyinrättad fond, benämnd lapplägenhetsfonden.

Enligt förslaget skall ett belopp av 450,000 kronor anvisas till

sistnämnda fond samt ett belopp av 50,000 kronor till den föreslagna inventarielånefonden.

De för ändamålet erforderliga medlen ha ansetts kunna

erhållas från jämtländska renbetesfjällens skogsfond.

För att möjliggöra för unga lappar, som önska övergå till jordbruksnäringen,

att erhålla utbildning vid jordbruksgårdar samt lantmanna- och lanthushållsskolor

föreslås, att medel härför skola ställas till förfogande ur länens

lappfonder.

Departementschefens uttalande.

Efter redogörelse för innehållet i de i ärendet avgivna utlåtandena har departementschefen

anfört följande:

»Såsom framgår av det anförda har frågan om lappväsendets ordnande

sedan länge stått på dagordningen. Ett flertal utredningar i ämnet ha under

senare år verkställts. Elt av de problem, som på detta område mest

tränger till sin lösning, är frågan örn ett rationellt ordnande av lapparnas

bosättning. Av utredningarna framgår, att de begränsade betesmarkerna och

den nomadiserande lappbefolkningens tillväxt nödvändiggöra en viss överflyttning

från renskötsel till andra näringsfång. Även andra omständigheter

torde tvinga en del lappar att lämna renskötseln och övergå till andra

yrken. Ett flertal åtgärder i syfte att bistå lapparna vid övergången till fast

bosättning lia redan vidtagits av statsmakterna. Anledningen till att dessa

åtgärder icke haft åsyftat resultat synes, såsom utredningsmannen framhållit,

huvudsakligen ha varit, att desamma icke varit tillräckligt omfattande

för att lapparna skulle erhålla effektivt bistånd vid sin bosättning. Det torde

vara nödvändigt att .staten lämnar lapparna ett tillräckligt stöd i förevarande

hänseende genom en förbättring och utbyggnad av de statliga stödåtgärderna.

Det av utredningsmannen framlagda förslaget bygger i huvudsak

på de hittills tillämpade grunderna i fråga örn hjälpen åt lapparna och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

avser i främsta rummet en sådan ändring av dessa grunder, att effektiviteten

av stödåtgärderna ökas. Förslaget, vilket biträtts i flertalet av de över

detsamma avgivna yttrandena, synes mig i stort sett kunna läggas till grund

för den fortsatta verksamheten på förevarande område. I anslutning till

vad statskontoret och domänstyrelsen anfört synes dock försiktigheten bjuda

att verksamheten, i avbidan på att erfarenhet vinnes rörande dess verkningar,

till en början bedrives försöksvis och i begränsad omfattning.

De av utredningsmannen uppställda fordringarna för att lapp skall kunna

komma i åtnjutande av jordbruk eller bostadslägenhet synas lämpliga och

torde böra lända till efterrättelse. I likhet med vad för närvarande tillämpas

torde det vara mest ändamålsenligt att upplåtelserna av jordbrukslägenheter

ske på arrende. Arrendesystemet lämnar lapparna tillfälle att

pröva sina krafter som självständiga jordbrukare utan att samtidigt tvinga

dem att påtaga sig alltför tyngande skuldbördor. Med hänsyn till att verksamheten

såsom jag förut anfört till en början bör få karaktären av försök,

anser jag det knappast vara lämpligt att på sätt utredningsmannen ifrågasatt

redan nu förbinda upplåtelsen med rätt för innehavarna att med äganderätt

inlösa de brukade lägenheterna. Skulle i enstaka fall förutsättningar

finnas för försäljning, torde frågan härom framdeles kunna göras till föremål

för särskild prövning av statsmakterna. Arrendetiden synes lämpligen

kunna bestämmas till tjugu år. Arrendatorn bör tillerkännas rätt att efter

arrendeperiodens slut erhålla ny upplåtelse för lika lång tid på de villkor,

som då kunna fastställas. Bostadslägenheterna böra liksom hittills upplåtas

under nyttjanderätt såsom regel för innehavarens och hans hustrus livstid.

Vad angår frågan örn anskaffande av mark för ifrågavarande verksamhet

anser jag, att man såvitt möjligt i första hand bör taga i anspråk sådan

uppodlad kronomark, som icke är utarrenderad. Därjämte torde man böra

söka förvärva jordbruksfastigheter i enskild ägo inom lappmarkerna samt

iordningställa dem för ändamålet. Detta förfaringssätt torde ställa sig billigare

än att uppodla och bebygga lägenheter å kronomark. Emellertid torde

man få räkna med att även i viss begränsad utsträckning iordningställa

kolonat å kronans ouppodlade marker. Vad utredningsmannen framhållit

i fråga örn lägenheternas förläggning torde därvid böra vinna beaktande.

I enlighet med vad utredningsmannen föreslagit böra jordbrukslägenheterna

i regel givas sådan omfattning, att de kunna utgöra det huvudsakliga underlaget

för innehavarnas utkomst. Lägenhet bör därför i allmänhet vara av

den storlek att å densamma kan, sedan den blivit uppodlad, födas omkring

6 kor samt smådjur ävensom möjligen en häst. Endast örn stadigvarande

sysselsättning är att tillgå utom jordbruket eller örn möjligheter finnas till

huvudsaklig försörjning genom hemslöjd, pälsdjursuppfödning eller dylikt,

böra stödjordbruk utläggas. Å ett sådant jordbruk torde böra kunna hållas

minst 3 kor. Utredningsmannens förslag örn att viss del av den till varje

jordbrukslägenhet lagda marken skall vara iordningställd vid tillträdet samt

att nödiga byggnader och övriga anläggningar skola vara färdigställda synes

ändamålsenligt och lämpligt. Enligt min mening bör man emellertid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

15

överväga möjligheten av att, då flera lägenheter utläggas i närheten av varandra,

kolonisterna till en början — innan full kreatursbesättning kan hållas

-— använda gemensamma ekonomibyggnader. Det torde även kunna

ifrågasättas, huruvida icke de odlingsarbeten, som skola utföras genom kolonisationsorganens

försorg, i varje fall då fråga är om lägenheter inom

Jämtlands och Västerbottens län kunna i något större omfattning än utredningsmannen

tänkt sig bedrivas såsom röjningsarbeten för framskapande

av naturliga slåtterängar. I viss utsträckning synas de odlingsarbeten, som

det skall ankomma å arrendatorn att utföra, knappast behöva bliva så fullständiga,

som avses i förslaget, utan mera få karaktären av anläggningar

för betesförbättring. Härigenom torde kunna vinnas, att kronans skogsmarker

icke behöva besväras med betesrättigheter under så lång tid efter

lägenheternas upplåtande som eljest skulle bliva fallet. Därest den av mig

antydda koncentrationen av bebyggelsen iakttages och odlingsarbetena i

större utsträckning avse ängsröjning, torde det vara möjligt att hålla utgifterna

för jordbrukskolonatens iordningställande inom den av utredningsmannen

angivna kostnadsramen.

Jag ställer mig tveksam till lämpligheten av utredningsmannens förslag

att arrendatorerna vid uppodling till åker av den till lägenheterna lagda

odlingsmarken skola av allmänna medel kunna erhålla bidrag med upptill

75 procent av den beräknade kostnaden, dock högst 900 kronor då företaget

avser fastmarksjord och högst 450 kronor då detsamma avser myrjord,

allt räknat för hektar av den för nyodling avsedda arealen. Uppodlingen

lärer endast undantagsvis bliva så fullständig att bidrag av dylik storlek

skulle vara motiverade. Enligt mitt förmenande böra bidragen kunna avse,

förutom uppodling till åker av därför lämplig odlingsbar jord, följande slag

av åtgärder, nämligen stenröjning å odlad jord, påförande av mineraljord på

myrjord, befordrande av rationell beteskultur och fördjupning av avloppsdiken,

samt utgå enligt de grunder, som angivas i kungörelsen den 30 juni

1939 angående statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.

Härvid vill jag erinra, att arrendatorerna enligt förslaget skola kunna komma

i åtnjutande av frihetsår under den tid —- dock högst 15 år -— odlingsarbetena

skola bedrivas. I likhet med utredningsmannen anser jag, att planerna

för odlingsarbetena och de för dessa undan för undan utgående bidragen

böra angivas redan i upplåtelsekontrakten. Det för bebyggandet av en bostadslägenhet

föreslagna maximibidraget å 2,000 kronor synes mig med hänsyn

till nuvarande byggnadskostnader väl lågt. Jag vill därför förorda, att

detsamma höjes med ytterligare 500 kronor till högst 2,500 kronor.

I likhet med utredningsmannen anser jag, att i upplåtelsekontrakten beträffande

jordbrukslägenheterna böra intagas förbehåll örn att vederbörande

arrendator icke får jämsides med lägenhetens brukande på stadigvarande

sätt driva renskötsel eller biträda däri, såvida icke särskilt tillstånd härtill

lämnas. Dylikt tillstånd synes endast böra lämnas, örn det framgår, att arrendatorn

kan antagas äga förutsättning att på ett tillfredsställande sätt

och i enlighet med bestämmelserna i kontraktet handha skötseln av jord
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

bruket, oaktat han även sysslar med renskötsel. Då frågan huruvida tillstånd

bör lämnas alltså närmast bör ses ur synpunkten av jordbrukets behov

av arbetskraft, torde spörsmålet i enlighet med vad utredningsmannen

föreslagit böra prövas av den myndighet, som handhar upplåtelseverksamheten.

Tillstånd att jämsides med jordbruket driva renskötsel torde i regel

icke böra lämnas för längre tid än fem år för varje gång.

De av utredningsmannen i övrigt föreslagna villkoren för upplåtelse av

jordbruks- och bostadslägenheter torde i huvudsak kunna godtagas. Dock synes

böra gälla, att lägenhetsinnehavarna skola erhålla behövligt virke från

kronans mark endast efter utsyning och erforderligt skogsfång till bränsle

endast efter anvisning. Därjämte bör rätt till bete å kronomark upplåtas

för de å lägenheterna vinterfödda hästarna och nötkreaturen för den händelse,

att hägnad betesmark av tillräcklig storlek icke lämpligen kunnat

anordnas. Ehuru de av mig nu förordade arrendevillkoren otvivelaktigt äro

mycket fördelaktiga, synes det dock behövligt i vissa fall att dessutom något

stöd under arrendetiden lämnas arrendatorerna. Detta stöd torde i anslutning

till utredningsmannens förslag böra få den formen, att vederbörande

arrendator årligen må kunna tilldelas konstgödselmedel och andra för jordbruket

erforderliga förnödenheter till ett värde av högst 150 kronor.

Såsom framgår av vad förut anförts skall enligt utredningsmannens förslag

i samband med upplåtelse av en jordbrukslägenhet kunna utlämnas lån med

belopp, som prövas oundgängligen erforderligt för anskaffande av nödiga

jordbruksinventarier, utsäde, gödningsämnen, foder och dylikt, dock högst

med 1,500 kronor. Då det understundom torde vara oundgängligen nödvändigt

att nyttjanderättshavarna beredas möjlighet att erhålla dylika lån, kan

jag biträda förslaget. De för lånets återbetalning ifrågasatta bestämmelserna

ha icke givit anledning till annan erinran från min sida än att amorteringstiden

synes böra förkortas, så att lånet som regel hinner återbetalas innan

inventarierna äro förslitna. Lånet torde därför från och med femte kalenderåret

efter det, då tillträdet av lägenheten ägt rum, böra återbetalas med

minst en tiondel årligen.

Såsom utredningsmannen föreslagit bör den förordade verksamheten handhavas

av de statliga egnahemsorganen. Vederbörande lappfogde torde böra

ingå såsom ledamot i egnahemsnämnden vid handläggning av ärenden rörande

frågavarande kolonisation. Då lappfogden salunda kommer att deltaga

i ärendenas behandling i egnahemsnämnden, torde de i vissa yttranden

uttalade farhågorna att renskötselintressena icke skulle vinna tillbörligt beaktande

få anses obefogade. Såsom domänstyrelsen framhållit synes det

även lämpligt, att över jägmästaren ingår såsom ledamot i egnahemsnämnden

då fråga är örn sådan upplåtelse, med vilken skall följa rätt för lägenhetsinnehavaren

att erhålla skogsförnödenheter och bete samt att jaga och fiska a

kronomark, som står under domänverkets förvaltning.

I samband med genomförande av den nu av mig förordade omläggningen

av ifrågavarande verksamhet synes ändamålsenligt, att de enligt 1928 års

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

17

kungörelse till lappar upplåtna lägenheterna liksom även de å renbetesfjällen

upplåtna lappnybyggena ställas under egnahemsorganens förvaltning.

I överensstämmelse med utredningsmannen anser jag, alt unga lappar, som

icke kunna vinna sin bärgning inom renskötseln, böra beredas större möjligheter

än för närvarande att erhålla lantbruks- och lantbushållsundervisning.

Förslaget att särskilda stipendier eller bidrag skola ställas till förfogande

för att möjliggöra för obemedlade eller mindre bemedlade lappar att genomgå

för bofasta avsedda ungdomsskolor finner jag därför värt att prövas. Mot

den föreslagna storleken av bidragen bar jag intet att invända, liksom ej

heller mot förslaget att det skall ankomma å länsstyrelserna i de tre nordligaste

länen att handha verksamheten med bidragens beviljande.

Såsom utredningsmannen föreslagit torde för gäldande av det allmännas

kostnader för lägenheternas bebyggande och iordningställande i övrigt böra

få tagas i anspråk erforderliga medel från jämtländska renbetesfjällens skogsfond.

De disponibla tillgångarna i fonden torde för närvarande uppgå till

i nant tal 1,300,000 kronor. För nämnda verksamhet bär utredningsmannen

ansett ett belopp av 450,000 kronor behövligt för de närmaste fem åren. Någon

anledning att göra ändring i detta belopp på grund av de av mig förordade

jämkningarna i bidragsbeloppen för odlingsarbeten å jordbrukslägenheterna

och byggnadsarbeten å bostadslägenheterna torde icke föreligga. För

låneverksamheten bör i enlighet med förslaget ett belopp av 50,000 kronor

anvisas. Även detta belopp synes böra utgå ur nämnda skogsfond.

Den mark, som kommer alt avsättas för ifrågavarande ändamål och ställas

under egnahemsstyrelsens förvaltning, bör såsom riksräkenskapsverket förordat

bokföras å domänfonden tillsammans med vissa för speciella uppgifter

disponerade egendomar m. m. Den årliga ersättning för markens upplåtelse,

som enligt angivna grunder kan befinnas böra erläggas till domänverket

och som under nästa budgetår icke torde komma att uppgå till något

större belopp, bör utgå från det anslag för ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark, som sedan budgetåret 1939/40 finnes uppfört under

riksstatens nionde huvudtitel. Det belopp å 450,000 kronor, som enligt vad

jag tillstyrkt bör tagas i anspråk av jämtländska renbetesfjällens skogsfond,

torde böra tillgodoföras en i egnahemsstyrelsens räkenskaper för ändamålet

upplagd diversemedelstitel och de med medlen bestridda utgifterna direkt

avföras å denna titel. Detta kommer att medföra, att det allmännas kostnader

för de ifrågavarande lägenheternas iordningställande bliva direkt avskrivna.

Nu angivna förfarande ansluter sig till vad som tillämpats beträffande liknande

utgifter för de fastigheter, som redan äro upptagna till redovisning

å domänfonden i enlighet med förut berörda beslut av 1939 års riksdag. Å

andra sidan böra såväl arrendeavgifter för lägenheterna som andra medel,

vilka komma att inflyta i anledning av arrendeupplåtelserna, tillföras angivna

diversemedelstitel. Skulle dessa inkomster komma att överstiga de

löpande utgifterna med något mera betydande belopp, bör överskottet lämpligen

överföras till förenämnda anslag för att användas till täckande av utgående

ersättning till domänverket för upplåten mark. Det belopp å 50,000

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 10 soini. Nr 37—40. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39-

Utskottet.

kronor, som jag ansett böra anvisas från nämnda skogsfond för den föreslagna

utlåningsverksamheten, torde böra överföras till en i egnahemsstyrelsens

räkenskaper likaledes upplagd diversemedelstitel. Utestående lån böra

redovisas såsom tillgångar i styrelsens räkenskaper.

Sedan upplåtelse av jordbrukslägenheter skett, böra årligen ur skogsfonden

anvisas de medel, som erfordras för att arrendator må genom egnahemsnämnds

försorg kunna tilldelas konstgödselmedel och andra för jordbruket

erforderliga förnödenheter lill ett värde av högst 150 kronor för år.

De understöd, som enligt vad jag i det föregående tillstyrkt skola kunna

tilldelas obemedlade eller mindre bemedlade lapska elever vid kurser å jordbruksgårdar

samt vid lantmanna- och lanthushållsskolor, böra gäldas från

respektive läns lappfond och utdelas av länsstyrelserna.

Därest riksdagen bifaller vad jag sålunda förordat, torde det sedermera

få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga författningsbestämmelser

i ämnet ävensom övriga föreskiäfter, som må befinnas påkallade.»

Sedan länge har frågan om lappväsendets ordnande varit föremål för överväganden.

Flera utredningar i ämnet lia under de senare åren verkställts.

Ett av de angelägnaste problemen härvidlag har varit frågan örn ett rationellt

ordnande av bosättningen för sådana lappar, som av en eller annan anledning

nödgats lämna renskötseln och övergått till annat näringsfång. I

syfte att bistå dylika lappar vid övergången till fast bosättning ha åtskilliga

åtgärder vidtagits från statens sida. Av flera anledningar synas emellertid

dessa åtgärder icke ha haft åsyftat resultat. I likhet med departementschefen

anser utskottet därför nödvändigt, att från det allmännas sida lämnas

lapparna ett starkare stöd än hittills i förevarande hänseende i form

av en förbättring och utbyggnad av de statliga stödåtgärderna.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget rörande upplåtelse åt lappar

av lägenheter å kronomark m. m. avser i anslutning till utredningsmannens

förslag i ämnet en utbyggnad av de hittills tillämpade grunderna i fråga

om hjälpen åt lapparna i första hand åsyftande en ökning av stödåtgärdernas

effektivitet. Vad i propositionen i dylikt hänseende föreslagits synes

utskottet ägnat att kunna läggas till grund för den fortsatta verksamheten på

ifrågavarande område. Med hänsyn till den ringa erfarenhet av ett överförande

av lappar till jordbruksnäringen som hittills vunnits vill utskottet emellertid

särskilt understryka departementschefens uttalande att den föreslagna

verksamheten bör bedrivas försöksvis och i begränsad omfattning. Såsom

departementschefen framhållit synes lämpligt, att vid upplåtelse av jordbrukslägenheter

arrendesystemet kommer till användning. Bostadslägenheterna

böra liksom hittills upplåtas under nyttjanderätt i regel för innehavarens

och hans hustrus livstid.

Vad beträffar frågan om anskaffande av mark för ifrågavarande ändamål

ansluter sig utskottet till vad departementschefen härom anfört. Lämpligt

synes sålunda vara att i möjligaste mån i första hand sådan uppodlad kronomark

tages i anspråk, som icke är utarrenderad. I andra hand synes man

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottcts utlåtande Nr 39.

19

föi" ändamålet söka böra förvärva av enskilda personer ägda jordbruk inom

lappmarken. Den ur kostnadssynpunkt mest ogynnsamma lösningen, som består

i att iordningställa lägenheter å kronans ouppodlade marker, bör endast

i begränsad omfattning komma till användning. I anslutning till vad utredningsmannen

anfört vill utskottet vidare framhålla vikten av att kolonaten

förläggas å sådana platser, som verkligen erbjuda betingelser i fråga

om klimat och jordmån för drivande av ett lönande jordbruk.

Rörande lägenheternas förläggning vill utskottet i anslutning till vad

därom anförts av utredningsmannen i likhet med departementschefen framhålla

angelägenheten av att kolonaten icke utan trängande nödvändighet förläggas

på ett sådant sätt och till sådana trakter, att därigenom anordnande

av vägar och andra kommunikationsanstalter samt beredande av möjligheter

för lägenhetsinnehavarnas barn till ordnad skolgång komma att föranleda

alltför stora kostnader och svårigheter. En mera samlad förläggning av

lägenheterna medför även såsom departementschefen framhållit fördelar ur

åtskilliga andra synpunkter.

Vad angår jordbrukslägenheternas omfattning synes lämpligt att såsom departementschefen

föreslagit desamma givas sådan storlek, att de kunna utgöra

det huvudsakligaste underlaget för innehavarens utkomst. Stödjordbruk böra

sålunda icke utläggas i andra fall än som i propositionen angivas. Utredningsmannens

av departementschefen tillstyrkta förslag, att då en jordbrukslägenhet

förlägges å obruten mark, någon del av marken vid tillträdet skall

vara uppodlad, finner utskottet ändamålsenligt. Såsom i propositionen

erinrats torde nämligen kolonisterna oftast komma att vara helt obemedlade

och böra därför redan från början beredas möjlighet att erhålla något stöd

av lägenheterna för sin utkomst. Likaså finner utskottet lämpligt att nödiga

åbyggnader — bostadshus, ladugård, foderlada samt visthusbod ävensom

övriga för jordbrukets drift erforderliga anläggningar ■—- iordningställas genom

kolonisationsorganens försorg och på det allmännas bekostnad, innan

tillträde sker.

Såsom departementschefen anfört synas vid bestämmandet av storleken

av de i propositionen föreslagna bidragen till arrendatorema vid uppodling

till åker av den till lägenheterna lagda odlingsmarken föreskrifterna i kungörelsen

den 30 juni 1939 angående statsbidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m. lämpligen kunna läggas till grund. Vad departementschefen

förordat i fråga örn höjning av det av utredningsmannen föreslagna

maximibidraget till kostnaderna för bebyggandet av bostadslägenhet

från 2,000 till 2,500 kronor kan utskottet med hänsyn till rådande priser på

byggnadsmateriel godtaga.

För vinnande av största möjliga garanti att jordbrukslägenhet skall bliva

på ett tillfredsställande sätt brukad och utnyttjad för sitt ändamål synes

lämpligt att, såsom departementschefen föreslagit, i det rörande lägenheten

upprättade arrendekontraktet intages förbehåll örn alt vederbörande arrendator

icke utan särskilt tillstånd av den myndighet, som handhar upplåtelseverksamheten,

får jämsides med lägenhetens brukande på stadigvarande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

J ordbruk sutskottets utlåtande Nr 39.

sätt driva renskötsel eller biträda däri. Vad departementschefen i övrigt

föreslagit rörande villkoren för upplåtelse av jordbruks- och bostadslägenheter

kan utskottet godtaga. Utskottet förutsätter emellertid, att då fråga

uppkommer om sådan upplåtelse av rätt till bete å kronomark för å jordbrukslägenhet

vinterfödda hästar och nötkreatur, som i propositionen föreslås

för den händelse inhägnad betesmark av tillräcklig storlek icke lämpligen

kunnat anordnas å lägenheten, övei’jägmästaren i egenskap av ledamot

av egnahemsnämnden tillser, att icke därigenom något men för skogsåterväxten

uppstår.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om inventarielån åt innehavare

av jordbrukslägenheter vill utskottet icke motsätta sig.

I enlighet med vad i propositionen föreslås synes lämpligt att den förordade

upplåtelseverksamheten handhaves av de statliga egnahemsorganen.

Likaså synes ändamålsenligt att tidigare enligt 1928 års kungörelse till lappar

upplåtna lägenheter liksom å renbetesfjällen upplåtna lappnybyggen i

samband med genomförandet av den i propositionen föreslagna omläggningen

av förevarande verksamhet ställas under samma organs överinseende.

Mot vad departementschefen föreslagit rörande anvisande av medel ur

respektive läns lappfonder för beredande av möjligheter för unga lappar,

sorn icke kunna vinna sin bärgning inom renskötseln, att erhålla lantbruksoch

lanthushållsundervisning samt genomgå för bofasta avsedda ungdomsskolor

har utskottet intet att erinra. I anslutning till vad utredningsmannen

därom anfört vill utskottet emellertid framhålla angelägenheten av att bidragen

för dylika ändamål icke tillmätas så rikligt, att de komma att utgöra

en lockelse för lappungdomen att lämna renskötseln.

Vad i propositionen föreslagits rörande sättet för gäldande av det allmännas

kostnader för ifrågavarande upplåtelseverksamhet föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Utskottet kan alltså tillstyrka, att ur jämtländska

renbetesfjällens skogsfond för ändamålet tages i anspråk ett belopp

av 500,000 kronor, därav 450,000 kronor till gäldande av kostnaderna för

den föreslagna upplåtelseverksamheten och 50,000 kronor till verksamheten

med inventarielånen. I anslutning till vad departementschefen föreslagit synes

vidare lämpligt att den mark, som avsättes för ifrågavarande ändamål

och ställes under egnahemsstyrelsens förvaltning, bokföres å domänfonden

tillsammans med vissa för speciella uppgifter disponerade egendomar m. m.

Likaså synes såsom i propositionen föreslagits den årliga ersättning för markens

upplåtelse, som kan befinnas böra erläggas till domänverket, kunna

utgå från det under riksstatens nionde huvudtitel anvisade anslaget för

Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

Mot vad departementschefen föreslagit rörande anvisande av medel ur

skogsfonden för att arrendator skall genom egnahemsnämnds försorg kunna

tilldelas konstgödselmedel och andra för jordbruket erforderliga förnödenheter

till ett värde av högst 150 kronor för år har utskottet slutligen intet

att erinra.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

21

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av förevarande proposition

dels medgiva, att Kungl. Majit må i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet förut anfört inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län å kronan tillhörig eller

för ändamålet förvärvad mark avsätta områden för upplåtelse

under nyttjanderätt av jordbrukslägenheter och bostadslägenheter

till lappar,

dels medgiva att av de å jämtländska renbetesfjällens

skogsfond redovisade medlen må tagas i anspråk ett belopp

av 500,000 kronor för att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet förut angivit disponeras för den föreslagna

kolonisationsverksamheten,

dels ock godkänna de förslag i övrigt, som av utskottet i

det föregående tillstyrkts.

Stockholm den 6 maj 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Mannerskantz,

Anderberg, Svedberg och Gottfrid Karlsson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson

i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön, Carlström, Mäler, Liedberg och Jacobson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark to. to. a1 i texten