Utlåtande i anledning av väckt motion om viss nedsättning av statens fordran av A. Edstrand för av honom företaget virkesinköp.
1941-05-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1941:40, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss nedsättning av statens fordran av A. Edstrand för av honom företaget virkesinköp.
Dokumentets text
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1941 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om viss nedsättning av
statens fordran av A. Edstrand för av honom företaget
virkesinköp.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 157, av herr Spångberg har hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att
statens fordran av Adrian Elvstrand i Helgebodafors för av honom företaget
virkesinköp, 5,420 kronor 33 öre, måtte nedsättas till 2,356 kronor.
Elvstrand inköpte den 2 januari 1940 från domänverket sammanlagt 1,200
björktimmer utgörande 5,952.78 engelska kubikfot till ett pris av 5,420 kronor
33 öre. Sedan domänstyrelsen avslagit en av Elvstrand gjord ansökning örn
nedsättning av köpeskillingen för berörda virkesparti, anhöll Elvstrand hos
Kungl. Majit att på anförda skäl bliva befriad från betalningsskyldighet för
partiet till den del köpeskillingen översteg 2,356 kronor. Över ansökningen
avgåvos utlåtanden av domänstyrelsen och statskontoret. Domänstyrelsen anförde,
att ur de synpunkter styrelsen hade att företräda styrelsen icke kunde
tillstyrka bifall till ansökningen. Därest emellertid Kungl. Majit av sociala
eller andra skäl skulle finna lämpligt vidtaga åtgärd för nedsättning av köpeskillingen,
hade styrelsen i och för sig icke något att erinra mot det pris av
2,356 kronor, som Elvstrand förklarat sig numera vara i stånd att betala.
Statskontoret avstyrkte bifall till ansökningen. Genom beslut den 10 januari
1941 fann Kungl. Majit ansökningen icke föranleda någon Kungl. Majits
vidare åtgärd.
I motionen anföres i huvudsak följande:
Ifrågavarande virkesparti hade varit avsett att försågas till skidämnen och
försäljas till ett industriföretag, varom underhandlingar förts.
På grund av genom krisen orsakade förhållanden på bensin- och ödemark - naden samt kronans rekvisitioner av lastbilar hade det ej varit möjligt för
Elvstrand att forsla fram virket och få detsamma sågat, varför det skadats
och blivit odugligt för det avsedda ändamålet. Därmed hade timret fallit
betydligt i värde och kunde nu endast användas till ved. Partiet beräknades
innehålla 248 kubikmeter ved, vars värde kunde uppskattas till 9 kronor 50 öre
per kubikmeter eller tillsammans 2,356 kronor.
Av Elvstrands ansökning hos Kungl. Majit framginge, att han träffat uppgörelse
med bilägare om timrets framforslande. Bilägaren hade emellertid
senare fått bilen rekvirerad av staten för militära ändamål, varför han ej
kunnat forsla fram timret. Då andra transportmöjligheter yppats, avslog
bensin- och oljenämnden Elvstrands ansökningar om inköp av motorbrännolja,
som behövdes för sågningen. Tidigare innehav av motorbrännolja hade
förbrukats bl. a. för sågning av virke för statens räkning.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.
23
Förutom av ekonomiska skäl motiverades en nedskrivning av köpeskillingen
även starkt av sociala skäl och möjligheterna för Elvstrand att i
framtiden försörja sig. Elvstrand befunne sig i mycket små ekonomiska omständigheter
samt vore sedan barndomen invalid på grund av sviter efter
barnförlamning. Han vore bland annat alldeles oförmögen till arbete med
högra handen. Genom sitt lilla sågverk, som lian genom företagsamhet och
energi lyckats åstadkomma, hade han skaffat sig en nödtorftig existens. Miste
han sågen, vore därmed även hans utkomstmöjligheter borta. Det borde
vara ett samhällsintresse att hindra en sådan utveckling. Förberedelser till
exekutiva åtgärder hade redan vidtagits från domänverkets sida. Det kunde
icke vara rimligt att dessa skulle få fullföljas, då grunden för Elvstrands existens
därmed skulle fråntagas honom.
Då staten i detta fall stöde såsom säljare och då svårigheterna för Elvstrand
uppstått genom samhällsingripanden, som vidtagits i anledning av krisen,
bilrekvisitionerna, bensin- och oljebristen, och då Elvstrands ekonomiska
kalkyler på grund av dessa händelser kullkastats så att han ej kunde gälda
den från början avtalade köpeskillingen, syntes det skäligt att denna nedskreves
till ett av förhållandena betingat rimligt belopp.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande
av länsstyrelsen i Värmlands län. Länsstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat
yttrande av vederbörande landsfiskal.
Landsfiskalen har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande:
Elvstrand är son till hemmansägaren Alfred Elvstrand i Helgebodafors.
Han är ogift och bor hos sina föräldrar. Han äger icke några som helst tillgångar
utom en liten såg, värd några hundra kronor. Då Elvstrand är lam i
högra armen, är hans arbetsförmåga i viss mån nedsatt och han åtnjuter
invalidpension på grund av sin sjukdom.
Beträffande bär ifrågavarande virkesaffär synes denna redan från början
lia varit ganska ogynnsam för Elvstrand. Det inköpta virkespartiet var
nämligen icke lämpligt till skidämnen, enär det icke var apterat i passande
längder härför. Virket var avsett att framforslas till sågen under våren 1940.
På grund av inskränkningar i automobiltrafiken och av militärmyndigheterna
i april månad 1940 företagna rekvisitioner av lastbilar uppstod givetvis
vissa transportsvårigheter. Då en del av virket var framkört till sågen av
leverantören och en del var upplagt på obetydligt avstånd därifrån, synes
emellertid transportsvårigheterna icke lia behövt lägga oöverstigliga hinder
i vägen. Enligt vad som inhämtats, hade Elvstrand vidare tre fat olja inköpta
vid tiden ifråga. Nämnda oljeparti torde lia varit tillräckligt för försågning
av virket.
Det vill med hänsyn till vad ovan anförts synas som örn Elvstrand icke
tillvaratagit de möjligheter, som slått til! buds för avyttring av virket på
gynnsammaste sätt.
För Elvstrands egen del synas knappast några sociala skäl föreligga för
nedsättning av fordringsbeloppet, enär Elvstrand icke har något nämnvärt
att förlora. För Elvstrands fader, som tecknat borgen för virkeslikviden och
som icke äger några nämnvärda tillgångar utöver sin fastighet, taxerad till
cirka 6,000 kronor, synes emellertid förhållandet vara mera ömmande.
Virkespartiet äger i det skick det nu befinner sig icke annat värde än vedvärde.
Det beräknade priset, 9 kronor 50 öre per kubikmeter, torde vara det
högsta som kan erhållas.
Länsstyrelsen har förklarat sig intet lia att erinra mot alt ifrågavarande
fordran nedsättes i enlighet med i motionen framställt yrkande.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.
Utekottet.
Av utredningen i ärendet framgår, att Edstrand tidigare hos Kungl. Maj:t
anhållit att bliva befriad från betalningsskyldighet för ifrågavarande virkesparti
till den del köpeskillingen överstege 2,356 kronor och att Kungl
Majit, efter inhämtande av yttranden från domänstyrelsen och statskontoret,
den 10 januari 1941 funnit ansökningen icke föranleda någon Kungl.
Majits vidare åtgärd. Med hänsyn härtill och då varken de av motionären
anförda skälen för nedsättning av berörda köpeskilling eller innehållet i de
av utskottet i ärendet införskaffade yttrandena föranlett utskottet att intaga
annan ställning än Kungl. Majit anser sig utskottet, oaktat vissa ömmande
omständigheter synas föreligga, icke böra tillstyrka bifall till motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionen lii 157 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 6 maj 1941.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Mannerskantz,
Anderberg, Svedberg och Gottfrid Karlsson; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Ericsson i
Sörsjön, Carlström, Mäler, Liedberg, Andersson i Surahammar och Pettersson i Dahl.
Reservation
av herrar Anderberg, Svedberg, Gottfrid Karlsson, Andersson i Tungelsta,
Ericsson i Sörsjön, Mäler och Andersson i Surahammar, vilka ansett, att utskottets
motivering och hemställan bort ha följande lydelse:
»Av utredningen i---(lika med utskottet)---Majits vidare åt
gärd.
I sitt yttrande anförde domänstyrelsen, att ur de synpunkter styrelsen
hade att företräda bifall till ansökningen icke kunde tillstyrkas men att, därest
av sociala eller andra skäl köpeskillingen ansåges böra nedsättas, styrelsen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.
25
icke hade något att erinra mot storleken av det belopp, till vilket köpeskillingen
önskades nedsatt. 1 anslutning till vad domänstyrelsen sålunda anfört och
då utskottet finner omständigheterna i ärendet ömmande, anser utskottet,
att Edstrand rimligen bör beredas viss lindring i avseende å betalningsskyldigheten
på grund av ifrågavarande virkesköp. En nedsättning av köpeskillingen
med 1,000 kronor eller från 5,420 kronor 33 öre till 4,420 kronor 33
öre synes utskottet i dylikt avseende skälig.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionen II: 157 må för sin
del medgiva, att domänverkets berörda fordran av Adrian
Edstrand i Helgebodafors må nedsättas från 5,420 kronor
33 öre till 4,420 kronor 33 öre.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:416 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss nedsättning av statens fordran av A. Einst rand för av honom företaget virkesinköp. a1 i texten