Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande ordnandet av kontrollen över handeln med utsäde.

1941-05-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:50, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande ordnandet av kontrollen över handeln med utsäde.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50-

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1941 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag

rörande ordnandet av kontrollen över handeln

med utsäde.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 42 av friherre Beck-Friis m. fl. samt II: 66 av herrar

Thorell och Nolin har hemställts, att riksdagen ville besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte föranstalta om en allsidig

utredning rörande ordnandet av kontrollen över utsädeshandeln samt till

1942 års riksdag inkomma med de förslag, vartill sagda utredning kunde giva

anledning.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet — i

den mån ej därför redogöres närmare i det följande —- hänvisa till desamma.

över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning begärt yttranden av

lantbruksstyrelsen och statens centrala frökontrollanstalt. För innehållet i

nämnda yttranden lämnas en redogörelse här nedan.

Gällande bestämmelser m. m.

Handeln med utsäde regleras genom lagen den 14 juni 1928 (nr 289) angående

handel med utsädesvaror, som i viss del ändrats genom lagen den 20

mars 1936 (nr 54). Lagen äger enligt 1 § tillämpning å köp av frö, som är

avsett till utsäde, med undantag av utsäde av stråsäd och trindsäd. Skogsfrö

avses ej i lagen och icke heller frö av växter, som odlas blott till prydnad.

Enligt 2 § åligger det säljare av utsädesvara att, evad det påfordras av köparen

eller ej, senast då varan avlämnas skriftligen uppgiva vissa förhållanden

för köparen. Uppgiftspliktens omfattning angives under fem med a) —

e) betecknade punkter i paragrafens 1 mom. Punkten a) avser säljarens

namn och adress. Enligt punkten b) skall uppgivas fröets slag samt i fråga

om rotfruktsfrö och köksväxtfrö ävensom, där så kan ske, beträffande annat

frö fröets sort. Uppgiftsplikten under punkten c) gäller beträffande annat

frö än köksväxtfrö och avser fröets renhetsgrad, uttryckt i viktprocent rent

frö. I punkten d) föreskrives, att uppgift i fråga om annat frö än köksväxtfrö

skall lämnas om fröets ogräshalt, uttryckt i antal ogräsfrön på varje kilo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

5

gram frö nied särskilt angivande av sammanlagda antalet frön av sådana

ogräs, som enligt de för statens centrala frökontrollanstalt gällande bestämmelserna

äro att anse såsom svårare. Slutligen skall enligt lagens 2 § 1 mom

punkten e) uppgivas fröets grobarhet, uttryckt i antalsprocent grott frö av

det rena fröet.

I 2 § 2 och 3 mom. givas vissa särskilda bestämmelser om uppgiftsplikten

i fråga örn s. k. biandfrö samt utländskt frö.

I lagens 3 § medgivas vissa undantag från de i 2 § 1 och 2 mom. givna

reglerna.

Enligt 7 § får ej frö av rödklöver, alsikeklöver, vitklöver eller timotej saluhållas

till utsäde, där varan innehåller mer än tre gånger så många ogräsfrön

som enligt gällande bestämmelser angående statsplombering av frövara

må kunna förekomma i statsplomberad vara. Ej heller får till utsäde saluhållas

biandfrö, där det innehåller flera ogräsfrön än fyra gånger det antal,

som enligt nyss angivna bestämmelser angående statsplombering är medgivet

för timotejfrö.

Om säljaren ej fullgör sin uppgiftsplikt eller örn han lämnar oriktiga uppgifter,

straffas han med böter (8 och 9 §§). Detsamma gäller för den, som

överträder förbud enligt 7 § (10 §).

I en av Kungl. Majit utfärdad kungörelse den 15 november 1928 (nr 4M),

ändrad genom kungörelse nr 55/1936 ha givits föreskrifter rörande tillsynen

å efterlevnaden av 1928 års lag. Örn frö av rödklöver, alsikeklöver, vitklöver

eller timotej eller biandfrö saluhålles till utsäde och sådant undantagsfall,

som i lagens 3 § omnämnes, icke är för handen, kan prov av den saluhållna

varan få tagas för att kontrollera, att varan icke innehåller högre ogräshalt

än som är tillåten enligt lagens 7 §. Berättigade att taga sådana prov äro

allmän åklagare, tjänsteman eller provtagare, som är anställd hos statens

centrala frökontrollanstalt eller de med statsmedel understödda lokala frökontrollanstalterna,

ävensom hushållningssällskaps jordbrukskonsulent eller

vandringsrättare. Då sådant av köpare påkallas, äga vidare de personer, som

nyss nämnts, taga prov av inköpt frövara i de fall, då 1928 års lag äger

tillämpning å köpet. Proven skola undersökas vid statens centrala frökontrollanstalt.

Om undersökningen giver vid handen, att förseelse mot 1928

års lag blivit begången, åligger det frökontrollanstalten att anmäla förhållandet

till allmän åklagare för vidtagande av vederbörlig åtgärd.

Enligt propositionen nr 77, genom vilken förslaget till 1928 års lag förelädes

riksdagen, skulle lagen äga tillämpning å allt slags frö, som var avsett

till utsäde, däri inbegripet utsäde av stråsäd och trindsäd. Riksdagen beslöt

emellertid, att från lagens tillämplighetsområde skulle undantagas utsäde av

strå- och trindsäd samt skogsfru.

Sammansatta andra lag och jordbruksutskottet yttrade i sitt utlåtande, nr

1, i denna del följande:

Om än utskottet alltså anser sig böra tillstyrka en lagstiftning på föreliggande

område, synes med hänsyn till denna lagstiftnings säregna karaktär

och de mot densamma framförda betänkligheter, det dock icke vara tillrådligt

att nu giva lagen en vidsträcktare tillämpning än som av förhållandena

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

oundgängligen betingas. Det torde vara obestridligt, att de största missförhållandena

inom utsädesmarknaden förekomma i fråga om det egentliga

fröet. Beträffande utsäde av stråsäd och trindsäd torde däremot missförhållandena

icke vara så starkt framträdande, att för närvarande ett ingripande

på lagstiftningens väg kan anses nödvändigt. I fråga örn strå- och trindsäd

föreligger även större möjligheter för köparen att själv kunna bedöma varan

i vissa avseenden än då fråga är örn egentligt frö, vars värde såsom utsäde

icke kan utrönas genom en besiktning av fröet utan först efter företagen

analys. Försäljning av utsäde av stråsäd och trindsäd torde ock i betydlig

omfattning äga rum mellan odlarna själva. Genom ett undantag för dylikt

utsäde torde därför handeln odlare emellan beredas skälig rörelsefrihet. Utskottet

anser alltså, att från lagens tillämpning bör undantagas utsäde av

stråsäd och trindsäd.

Enligt förslaget skall lagen äga tillämpning även å skogsfrö. Av lantbruksstyrelsen

av domänstyrelsen biträdda motivering till förslaget i denna del

synes ett viktigt skäl för skogsfröets intagande under lagen vara det, att uppgift

skulle lämnas om fröets härstamning. I anledning av framkomna erinringar

hava emellertid föreskrifter i berörda avseende uteslutits ur förslaget.

Med hänsyn härtill och då några mera påtagliga missförhållanden i de avseenden,

varom uppgiftsskyldighet beträffande skogsfrö kvarstår enligt förslaget,

icke torde hava förekommit, synes skogsfröet kunna helt undantagas

från lagens tillämpning, och detta jämväl i betraktande av att dylikt frö till

allra största delen försäljes av skogsvårdsstyrelserna, vilka torde låta sig angeläget

vara att tillhandahålla ett lämpligt och fullgott frö till utsäde.

Gällande bestämmelser om s. k. statsplombering av utsäde återfinnas i lantbruksstyrelsen

kungörelse den 14 november 1936 (nr 10) angående statsplombering

av frövara med däri senare företagna ändringar och tillägg. Enligt

nämnda bestämmelser kan den, som har ett parti utsäde iordningställt

för försäljning, anmäla detta till plombering hos frökontrollanstalt, som genom

sitt ombud låter provtaga partiet och försegla detsamma till dess undersökning

av uttagna prov är slutförd. Visar undersökningen att ur partiet

uttagna prov uppfylla samtliga föreskrivna fordringar, låter frökontrollanstalten

utfärda plomberingsbevis, vilket av anstaltens ombud under s. k.

statsplomb åsättes varje kolli av varan. Den som låter plombera varan skall

i vissa fall uppgiva sortnamnet, vars riktighet kontrolleras genom efterkontrollodling,

utförd av statens centrala frökontrollanstalt. Detta är angivet på

plomberingsbeviset, som vidare innehåller uppgift om att köpare genom insändandet

av beviset till nämnda anstalt kostnadsfritt kan erhålla upplysning

örn kontrollodlingens resultat; skulle detta utvisa, att sortäktheten är felaktig,

kan köparen på grund härav resa ersättningskrav mot säljaren.

Slutligen må i detta sammanhang erinras att, sedan Kungl. Majit den 11

oktober 1940 förordnat om beslag från och med den 16 i samma månad å all

spannmål med undantag av kokärt, utsädeshandeln beträffande beslagtagna

varor organiserats efter sådana linjer, att statens livsmedelskommission fastställt

olika kvalitetsfordringar för fyra olika prisklasser av samtliga spannmålsslag

samt bemyndigat Svenska spannmålsaktiebolaget att auktorisera

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

7

vissa utsädesfirmor att inköpa och försälja utsädesspannmål. Nämnda bolag

har på grund härav träffat avtal med de auktoriserade firmorna, varigenom

dessa måste förbinda sig, att »utsädesvara får icke av utsädesfirman försäljas

utan att densamma är plomberad och försedd nied signering samt åtföljd

av under plomben anbringat analysbevis rörande varans beskaffenhet».

För varor, som fylla fordringarna för olika slag av statsplombering

och som skola säljas efter för dylika varor fastställda prisklasser, är statsplombering

sålunda i stor utsträckning obligatorisk, varjämte även andra varor

i vissa fall måste plomberas av frökontrollanstalt.

I motionerna anföres bland annat följande:

Det kunde icke förnekas, att 1928 års lag bidragit till att förbättra handeln

med de varor, å vilken densamma ägde tillämpning. Å andra sidan kunde

icke bestridas, att fortfarande vissa missförhållanden förefunnes i fråga om

handeln med utsäde, vilka icke syntes möjliga att med lagens tillhjälp komma

till rätta med.

Vad nu särskilt anginge handeln med utsäde av strå- och trindsäd, kunde

dessas undantagande från utsädeslagen i verkligheten ej motiveras med

att köparen-jordbrukaren själv kunde bedöma den köpta varans värde.

Det vore visserligen sant, att denne i viss mån kunde avgöra huruvida varan

vore tillfredsställande sorterad och huruvida den vore fri från olämpliga inblandningar,

men grundförutsättningen för varans användning, nämligen

grobarheten, kunde omöjligen vid besiktning av varan bedömas. Detta berodde

ju självfallet på denna egenskaps natur och bevisades ju lätt av till

frökontrollanstalterna från jordbrukare inkomna prov av varor, som varit

avsedda att användas till utsäde, men som visat sig vara underhaltiga eller

oanvändbara på grund av frostskador, angrepp av växtsjukdomar m. m.

Även i ett annat viktigt avseende, nämligen beträffande sortäktheten, hade

köparen ingen som helst möjlighet till ett bedömande. I ett land som vårt

med dess synnerligen växlande klimatförhållanden spelade sortfrågan som

bekant en utomordentligt stor roll. Vår högt stående växtförädlingsverksamhet

hade emellertid bland annat av strå- och trindsädesslagen frambringat

sorter, lämpade för olika förhållanden, men det gällde för odlaren att erhålla

garanti för att han vid inköp av utsäde erhölle dylikt av just den sort, han

ansåge sig böra odla. Det torde vara obestridligt, att missförhållanden härvid

förefunnits och förefunnes. Så t. ex. hade vid brist på utsäde av tidig,

för Norrland lämplig havresort förekommit att utsäde av sen sort försålts

under den tidiga sortens namn.

Man torde väl kunna förvänta, att en utsträckning av gällande utsädeslag

till att även omfatta strå- och trindsäd skulle kunna i någon mån bidraga

till förbättrade garantier för försålda strå- och trindsädesvarors beskaffenhet,

men det vore obestridligt, att betydligt säkrare garantier i nämnda avseenden

skulle vara att vinna genom införande av obligatorisk statsplombering

av i allmänna marknaden till odlare försålda partier. En dylik förordning

skulle alltså icke gälla handeln jordbrukare emellan eller handeln köpmän

emellan. En utredning rörande vilket av de båda angivna alternativen

för ett ordnande av fröhandeln, som vore lämpligast, syntes böra komma lill

stånd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50

Yttrandena.

Statens centrala frökontrollanstalt har hemställt om bifall till motionerna

och anfört följande:

Då utsädets beskaffenhet självfallet utgör grundförutsättningen för den för

vår folkförsörjning ytterst viktiga jordbruksproduktionen, är det naturligtvis

av stort nationellt intresse att från statens sida åtgärder vidtagas för att söka

tillförsäkra köpare av utsäde bästa möjliga garantier för användbarheten

av inköpt vara. Detta gäller icke blott sådana egenskaper som grobarhet, renhet,

ogräsinnehåll m. m. utan även varans sortäkthet, ty en viktig förutsättning

för erhållande av tillfredsställande skörderesultat är också att det utmärkta

och för landets skiftande klimat- och jordmånsförhållanden avsedda

sortmaterial, som vår växtförädlingsverksamhet 1''rambragt och alltjämt frambringar,

kommer till användning, där det är avsett att odlas. Av denna anledning

är det av stor vikt, att odlaren också erhåller verklig garanti för sortäktheten

hos det utsäde, han inköper. Det kan visserligen ej bestridas att vår

utsädeshandel i många fall står på ett ganska högt plan, men det torde ej

heller kunna förnekas att i sist anförda avseenden vissa åtgärder från det allmännas

sida äro behövliga.

Motionärerna framhålla tydligt vikten av att säkra garantier för saluförda

utsädesvarors beskaffenhet i olika avseenden åstadkommas och angiva tvenne

alternativ för denna frågas lösning nämligen antingen en utvidgning av lagen

angående handel med utsädesvaror den 14 juni 1928 till att omfatta även

strå- och trindsäd eller införande av obligatorisk statsplombering, vilket sistnämnda

alternativ motionärerna med rätta anse vara det mest effektiva.

Emellertid anse sig motionärerna ej vilja taga ställning till vilket av dessa

alternativ, som för närvarande är lämpligt genomföra, varför de hemställa

örn en allsidig utredning rörande ordnandet av kontrollen över utsädeshandeln.

För att några åtgärder i berörda avseenden skola kunna vidtagas är en

ingående utredning ofrånkomlig, därvid representanter för jordbruk, utsädeshandel

och frökontroll få tillfälle dryfta en rad olika spörsmål såsom likartade

åtgärder och deras verkan och praktiska tillämpning i andra länder, huruvida

och under vilka villkor lagbestämmelser rörande utsädeshandel med

strå- och trindsäd skulle kunna genomföras samt huru tillsynen över dylika

bestämmelsers efterlevnad skulle lämpligen ordnas, huruvida obligatorisk

statsplombering är möjlig införa på alla eller vissa slag av utsäden samt huruvida

bestämmelserna för statsplombering böra i vissa avseenden undergå förändringar

eller utvidgningar, vartill komma en hel råd spörsmål, som under

utredningsarbetets bedrivande med all säkerhet kunna uppstå.

Lantbruksstyrelsen har funnit sig böra förorda, att en allsidig utredning

komrae till stånd angående handeln med utsäde samt vad som i övrigt kunde

åtgöras för att säkra tillgången till en fullgod utsädesvara. Till stöd för sin

uppfattning har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Lantbruksstyrelsen finner liksom centrala frökontrollanstalten åtgärder i

motionens syfte vara önskvärda. Styrelsen vill emellertid rikta uppmärksamheten

på den omständigheten att av det utsäde, som användes inom lantbruket,

endast en mindre del är föremål för handel. Det utsäde av egen produktion,

som av lantbrukarna användes, torde ej sällan vara av mindervärdig beskaffenhet

med hänsyn till grobarhet, renhet och ogräsinnehåll. Undersökningar

rörande beskaffenheten i anförda avseenden av det hemmaproduce
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

9

rade utsädet torde endast sällan förekomma. Möjligheterna att genom upplysning

eller på annat sätt ytterligare intressera lantbrukarna för utsädets beskaffenhet,

jämväl i andra fall än då detsamma inköpes, synes styrelsen därför

förtjäna uppmärksamhet i detta sammanhang.

Motionärernas uppfattning att inom utsädeshandeln vissa missförhållan- Utskottet.

den förefinnas i avseende å det saluförda utsädets kvalitet vitsordas av lantbruksstyrelsen

och statens centrala frökontrollanstalt. Jämväl utskottet är

av den meningen, att åtskilliga åtgärder torde kunna vidtagas i syfte att tillförsäkra

köpare av utsäde större garantier än som nu är möjligt rörande

användbarheten av inköpt vara. De av sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet

vid 1928 års riksdag uttalade betänkligheterna mot införande

av en tvångslagstiftning på ifrågavarande område ha icke besannats, utan

synes lagen angående handeln nied utsädesvaror, utan att några större olägenheter

av densamma förmärkts, lia bidragit till att förbättra kvaliteten å

saluförda partier av de varor, varå lagen äger tillämpning. Det synes därför

utskottet böra övervägas, huruvida icke lagens tillämplighetsområde borde

utsträckas även till utsäde av stråsäd och trindsäd. Att såsom i motionerna

ifrågasättes genomföra en obligatorisk statsplombering för alla slag av utsädesvaror

synes utskottet innebära ett alltför stort ingrepp i den rådande

handelsfriheten på området, vilket skulle medföra avsevärda olägenheter för

såväl säljare som köpare av utsäde. Däremot synes icke uteslutet att ett

dylikt förfarande skulle kunna föreskrivas rörande visst eller vissa slag av

utsäden. De sålunda ifrågasatta restriktiva bestämmelserna böra icke komma

till tillämpning å handeln med utsäde jordbrukarna emellan. Utskottet

förordar alltså, att en utredning angående förevarande spörsmål kommer

till stånd, i vilken böra deltaga representanter för jordbruk, utsädeshandel

och frökontroll.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:42 och 11:66 må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning i enlighet med

vad ovan anförts rörande ordnandet av kontrollen över handeln

med utsädesvaror samt för riksdagen framlägga de förslag

i ämnet, som därav må föranledas.

Stockholm den 16 maj 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se utlåtande nr 49.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:265 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående fridlysningen av vissa djurslag. s. 8 i texten