Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur jämte i ämnet väckta motioner.

1941-05-27 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:57, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1941 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen

angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos

hos nötkreatur jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

I årets statsverksproposition (IX H. T. punkt 72) har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Förekommande

och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos

hos nötkreaturen för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag

av 1,700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 7 mars 1941 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 152, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat, här nedan intaget förslag till förordning

angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur,

dels ock till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen för budgetåret 1941/42 under

nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,700,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:197 av herr Nilsson, Bror, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att pristillägg för mjölk härrörande från besättningar ställda under statlig

tuberkuloskontroll skall beskostas av staten eller tagas ur mjölkprisregleringsf

onden;

att fördelningen av statsbidrag till hushållningssällskapen för bekämpandet

av tuberkulos hos nötkreaturen måtte ske på ett sådant sätt att landsdelar

med många små besättningar och stora avstånd icke bliva lidande;

samt

att ett fast, särskilt anslag måtte utgå till varje hushållningssällskap för

täckande av kostnaderna för förandet av ett register över hela det lokala tuberkulosbekämpandet;
2)

1:198 av herr Andersson, Alfred, m. fl., likalydande med 11:266 av

herr Svensson i Ljungskile m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behand
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 10 sand. Nr 57.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

ling av Kungl. Maj:ts proposition nr 152 måtte ur förslaget till kungörelse

angående frivilligt bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur, kap. 4 § 19

mom. 5 taga bort bestämmelsen om hushållningssällskaps rätt alt föreskriva

anslutning till kontrollverksamheten.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för motionerna, hänvisas till

dessa.

I. Inledning.

Den 28 april 1939 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen

att gemensamt verkställa utredning rörande ändring av bestämmelserna

angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos

hos nötkreatur.

Styrelserna, som tidigare avgivit flera förslag i ämnet, ha i skrivelse den 22

januari 1941 avgivit betänkande angående det statsunderstödda bekämpandet

av tuberkulos hos nötkreatur.

Över styrelsernas betänkande ha yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

statens livsmedelskommission, veterinärhögskolans styrelse

och lärarkollegium, statens institut för folkhälsan, samtliga länsstyrelser

och hushållningssällskaps förvaltningsutskott med undantag för de i de sex

nordligaste länen och Gotlands län, Sveriges lantbruksförbund, riksförbundet

landsbygdens folk, svenska veterinärläkarföreningen, svenska veterinärföreningen

för nötkreaturstuberkulosens bekämpande, svenska veterinärföreningen

för kött- och mjölkhygien samt avelsföreningarna för svensk låglandsboskap

och för svensk röd och vit boskap. Länsstyrelserna ha vid sina

yttranden fogat utlåtanden av länsveterinärerna i länen. Förvaltningsutskotten

ha i allmänhet åberopat utlåtanden av föreståndarna för hushållningssällskapens

tuberkulosavdelningar. Härjämte har lantbruksförbundet

vid sitt yttrande fogat utlåtanden av svenska mejeriernas riksförening

u. p. a. och småbrukarnas riksförbund.

II. Huvuddragen av ämbetsverkens förslag m. m.

Gällande bestämmelser.

De viktigaste bestämmelser, som reglera det statsunderstödda bekämpandet

av tuberkulos hos nötkreatur, tillkommo efter statsmakternas beslut i

frågan vid 1934 års riksdag (prop. nr 121; jordbruksutsk. uti. nr 84; r. skr.

nr 287). De återfinnas till huvudsaklig del i två den 30 juni 1934 i administrativ

ordning utfärdade kungörelser: nr 402 om vissa åtgärder mot tuberkulos

hos nötkreatur (ändrad genom kungörelserna nr 836/1937, 687/1938 och 375/

1940) samt nr 403 örn åtgärder mot tuberkulos i juvret och könsorganen

hos nötkreatur (ändrad genom kungörelsen nr 701/1938).

Enligt de regler, som genomfördes 1934, bekämpas tuberkulosen hos nötkreatur

i allt väsentligt genom frivilliga åtgärder. Det är endast beträffande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

3

vissa, särskilt smittfarliga former av tuberkulos, nämligen tuberkulos i

juvret och könsorganen, som bestämmelser av tvingande natur utfärdats.

Det frivilliga statsunderstödda bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen

har anordnats efter två metoder, den Ostertagska eller den kliniska metoden

samt den Bangska eller tuberkulinmetoden.

Vid 1936 års riksdag (prop. nr 116; jordbruksutsk. uti. nr 57; r. skr. nr 193)

beslöts, att såsom villkor för att mejeri skulle vara berättigat att erhålla prisutjämningsbidrag

ur jordbrukets prisregleringsfond skulle gälla, att mejeri

tillämpade sådan prisdifferentiering vid mjölkens betalning, att för mjölk,

som härrörde från besättningar ställda under statlig kontroll med tuberkulin,

skulle utgå tilläggspris med minst 0.4 öre för kilogram samt för mjölk,

som härrörde från besättningar ställda under klinisk tuberkuloskontroll, skulle

utgå tilläggspris med minst 0.2 öre för kilogram. Bestämmelser rörande

dessa tilläggspris återfinnas numera i kungörelsen den 21 juli 1938 (nr 539),

ändrad genom kungörelsen nr 698/1939 och 632/1940.

I anslutning till förslag av styrelserna i betänkande den 22 januari 1940

antog 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 131; jordbruksutsk. uti. nr 26;

r. skr. nr 200) förordning angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur

inom vissa områden. Denna förordning utfärdades den 10 maj 1940

(nr 373). I enlighet med denna förordning bekämpas sjukdomen inom vissa

områden (tuberkulosfria områden) helt genom tvingande regler. Till tuberkulosfria

områden ha hänförts de sex nordligaste länen samt Gotland och

Öland.

Sedan styrelserna i utlåtande den 1 augusti 1940 framlagt förslag angående

statsbidrag till småbrukare för fullständig utrensning av tuberkulos

inom nötkreatursbesättningar m. m., har 1940 års urtima riksdag (prop. nr

24; andra särskilda utsk. uti. nr 30; r. skr. nr 42) medgivit Kungl. Maj:t att

för nämnda ändamål under budgetåret 1940/41 disponera erforderliga belopp

från förslagsanslaget till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur. I anledning

härav har Kungl. Maj:t dels den 11 oktober 1940 utfärdat kungörelse (nr

868) angående statsbidrag för utrensning av tuberkulos inom vissa nötkreatursbesättningar,

dels den 15 november 1940 på förslag av statens livsmedelskommission

medgivit medicinalstyrelsen att jämlikt kungörelsen använda

högst 505,000 kronor till utrensning av tuberkulos inom Stockholms stads

och läns, Uppsala läns, Södermanlands läns, Kalmar läns norra och södra,

Blekinge läns, Kristianstads läns, Malmöhus läns, örebro läns samt Västmanlands

läns hushållningssällskaps områden, dels ock den 14 februari 1941

ytterligare medgivit medicinalstyrelsen att jämlikt samma kungörelse använda

högst 75,000 kronor till utrensning av tuberkulos inom Hallands och

Värmlands län.

Hesultaten av vidtagna åtgärder.

I fråga örn resultaten av tidigare åtgärder mot tuberkulosen hos nötkreatur

hänvisas till propositionen sid. 13—15.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

./ordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

Ämbetsverken.

Beträffande ämbetsverkens förslag hänvisas till redogörelsen i propositionen

å sid. 15—47.

Departementschefen.

Tuberkulosen hos nötkreatur åsamkar årligen det svenska lantbruket högst

betydande förluster. Dessa förluster träffa lantbrukarna ej endast i form

av dödsfall och nödslaktningar av svårt angripna djur. De indirekta förlusterna,

som uppkomma genom nedsatt livslängd hos sjuka djur, oekonomiskt

foderutbyte, minskad mjölkavkastning och nedsatt kvalitet hos mjölken

från de sjuka djuren, torde med säkerhet vara de allvarligaste. Jag vill

erinra, att enligt tidigare verkställda beräkningar jordbrukets årliga förluster

i samtliga ifrågavarande hänseenden skulle uppgå till över 30 miljoner

kronor. Ehuru bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen sedan dess gjort

stora framsteg, torde ett fortsatt bekämpande likväl alltjämt ha stor betydelse

ur lantbruksekonomisk synpunkt och för folkhushållningen.

Med hänsyn härtill måste det anses tillfredsställande, att bekämpandet av

tuberkulosen hos nötkreatur nått så goda resultat att över hälften av kreatursstocken

numera konstaterats vara fri från sjukdomen. Arbetet härutinnan

måste emellertid fortsätta till dess sjukdomen om möjligt totalt utrotats.

Med hänsyn till bekämpandets betydelse ur olika synpunkter anser jag att

staten härvid alltjämt bör ekonomiskt stödja jordbrukarna i deras strävanden.

I enlighet med vid 1940 års lagtima riksdag fattade beslut gälla olika regler

beträffande sjukdomsbekämpandet inom skilda områden beroende på tuberkulosfrekvensen.

Landet har i detta hänseende indelats i tre olika områden:

tuberkulosfria områden, skyddade områden och övriga områden. Beträffande

tuberkulosfria områden skall sjukdomen helt utrensas och bekämpandet

ske efter tvingande regler. Införsel av tuberkulösa livdjur må ej äga

rum till tuberkulosfria och skyddade områden. I fråga örn icke tuberkulosfria

områden bekämpas sjukdomen efter frivillig anslutning från djurägarnas

sida.

Medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen ha genom det nu framlagda förslaget

angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur

slutfört det dem härutinnan av Kungl. Majit anbefallda utredningsuppdraget.

Förslaget som huvudsakligen berör bekämpandet utanför de

tuberkulosfria områdena har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran

i de avgivna yttrandena. Jämväl jag anser mig kunna förorda detsamma såsom

väl ägnat att föra sjukdomsbekämpandet framåt. I fråga örn detaljer i

förslaget ha i yttrandena vissa erinringar framställts och i anslutning till några

av dessa erinringar torde jämkningar i de föreslagna bestämmelserna böra vidtagas.

I likhet med styrelserna anser jag, att bekämpandet utanför de tuberkulosfria

områdena liksom hittills i huvudsak bör bygga på frivillig anslutning

från djurägarnas sida. Då staten å detta bekämpande årligen nedlägger betydande

belopp, finner jag det emellertid naturligt att det allmänna vidtager

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

5

sådana åtgärder som äro av betydelse för att bevara hittills uppnådda framsteg.

Av särskild vikt blir alltså att tillse, att de friska besättningarna skyddas

från smitta. I detta syfte synas, som styrelserna framhållit, vissa regler av

tvingande natur vara erforderliga. Att djurägarnas handlingsfrihet därigenom

i viss mån inskränkes, torde vara ofrånkomligt. Då sådana bestämmelser

uteslutande ha till syfte att skydda de friska besättningarna från infektion,

synas de emellertid knappast böra kännas betungande för den enskilde.

I några yttranden har understrukits, att bekämpandet, framför allt i nuvarande

försörjningsläge, icke bör bedrivas snabbare än att i stället för utslagna

produktionsdugliga djur anskaffning av nya sådana kan äga rum. Som

styrelserna också torde ha åsyftat, bör bekämpandet givetvis ske på sådant

sätt.

Bestämmelserna örn det egentliga sjukdomsbekämpandet böra, i enlighet

med vad styrelserna föreslagit, sammanföras i två författningar, förordning

angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur, vilken bör underställas

riksdagen för antagande, samt kungörelse angående frivilligt bekämpande av

tuberkulos hos nötkreatur. Förordningen synes böra innehålla bland annat

de särskilda bestämmelser, som för närvarande gälla för tuberkulosfria och

skyddade områden (2 och 3 kap. i förslaget), samt de föreskrifter, som reglera

bekämpandet av tuberkulos i juvret och könsorganen hos nötkreatur

(19—23 §§). överhuvud taget torde i förordningen böra intagas regler av

tvingande natur.

Beträffande ledningen av bekämpandet synes någon ändring i nu gällande

ordning icke böra genomföras. Som hittills bör den centrala ledningen tillkomma

medicinalstyrelsen och närmast en särskild avdelning å dess veterinärbyrå.

Förslagets genomförande torde i åtskilliga hänseenden öka de uppgifter

som skola utföras av hushållningssällskapen. Att härutinnan, som förvaltningsutskottet

i Hallands län åsyftat, gå än längre, anser jag mig icke

böra tillstyrka. Den decentralisering i bekämpandets anordnande som kan

anses ändamålsenlig synes böra kunna åstadkommas under det fortsatta arbetet

å området.

Det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreaturen har

under de senaste åren vunnit en betydande anslutning från djurägarnas sida.

För att om möjligt ytterligare intensifiera detta bekämpande uppdrog

Kungl. Majit den 28 april 1939 åt medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen

att gemensamt verkställa utredning rörande ändring av bestämmelserna för

bekämpandet. Resultaten av denna utredning föreligga i två av styrelserna

utarbetade betänkanden, det första avgivet den 22 januari 1940 och det

senare den 22 januari 1941. I anslutning till förslag i förstnämnda betänkande

beslöts vid 1940 års lagtima riksdag, alt olika regler i fråga örn bekämpandet

av nötkreaturstuberkulosen skulle gälla inom skilda delar av

landet med hänsyn till sjukdomens kända utbredning. Där sjukdomen endast

har synnerligen ringa utbredning (tuberkulosfritt område), skall den

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

helt utrensas och bekämpas enligt tvingande regler. Det må erinras, att

till tuberkulosfritt område hänförts hela Norrland, Kopparbergs län samt

Gotland och Öland. Till underlättande av sjukdomens utrotande inom område,

där stora möjligheter därtill förefinnas (skyddat område), må införsel

dit icke ske av andra än tuberkulosfria nötkreatur. Utanför de tuberkulosfria

områdena bekämpas sjukdomen i huvudsak efter frivillig anslutning

från djurägarnas sida.

De nu av Kungl. Maj:t framlagda förslagen beröra huvudsakligen bekämpandet

av nötkreaturstuberkulosen inom icke tuberkulosfria områden. Utskottet

anser sig i allt väsentligt kunna tillstyrka dessa förslag. De förordade nya

reglerna torde vara väl ägnade att göra det framtida bekämpandet i förhållande

till kostnaderna för det allmänna och djurägarna mera effektivt än det

nuvarande. Bekämpandet utanför de tuberkulosfria områdena bör liksom

hittills i princip bygga på frivillig anslutning från djurägarnas sida.

Enligt utskottets uppfattning synes det också fullt naturligt, att det frivilliga

bekämpandet kompletteras med regler av tvingande natur. Intresset

att skydda de friska besättningarna från smitta är av den betydelse, att djurägarnas

handlingsfrihet i någon mån måste inskränkas. Utskottet återkommer

till dessa regler i ett senare sammanhang.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde bestämmelserna om det egentliga

sjukdomsbekämpandet böra sammanföras i två författningar, förordning

angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur, som underställts

riksdagen för antagande, samt kungörelse angående frivilligt bekämpande

av tuberkulos hos nötkreatur1, som bör utfärdas av Kungl. Maj-.t

i administrativ ordning.

Då förevarande förslag knappast torde kunna behandlas av riksdagen tidigare

än att nya författningar i ämnet komma att utfärdas så sent som i slutet

av juni månad innevarande år, synes det utskottet av flera skäl tveksamt att

låta de författningar, som med förslagen avses, träda i kraft redan den 1

följande juli. Av vikt lärer nämligen vara att veterinärer, hushållningssällskap

och djurägare bliva i tillfälle att ingående taga del av föreslagna, delvis

rätt ingripande reformer innan bestämmelser därom skola tillämpas. Utskottet

vill därför föreslå att nya författningar i ämnet må träda i kraft först den

1 januari 1942.

lil. Förslag till ändrade bestämmelser rörande bekämpandet av

tuberkulos hos nötkreatur enligt den Bangska metoden (statlig

kontroll med tuberkulin).

Ämbetsverken.

Beträffande ämbetsverkens förslag får utskottet hänvisa till redogörelsen

i propositionen å sid. 23—28.

1 Inom jordbruksdepartementet upprättat förslag till kungörelse har fogats till detta utlåtande

såsom bilaga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

7

Departementschefen.

I likhet med styrelserna finner jag de nuvarande bestämmelserna rörande

den statliga kontrollen med tuberkulin i stort sett vara väl avvägda. Anslutningen

till denna kontrollform har, som den föregående framställningen utvisar,

blivit omfattande och fungerat väl. Ur statens synpunkt måste också

kontrollformen anses billig. Att under sådana förhållanden vidtaga några

mera genomgripande förändringar i bestämmelserna torde knappast vara

påkallat. Vissa ändringar i syfte att göra bekämpandet mera effektivt synas

dock nu böra genomföras.

Till en början ha styrelserna föreslagit, att undersökning med tuberkulin

av nötkreatur, liksom redan nu är fallet inom tuberkulosfria områden, överhuvud

icke skulle få företagas utan medgivande av medicinalstyrelsen. Gentemot

detta förslag har erinran endast framställts av förvaltningsutskottet i

Malmöhus län. En inskränkning av användningen av tuberkulinet kan måhända

för den enskilde djurägaren synas komma att verka hindrande på bekämpandet

i vissa fall, särskilt om han icke önskar ansluta sin besättning

till det statliga bekämpandet. Emellertid torde kunna förutsättas, att detta

bekämpande erbjuder så stora fördelar att det övervägande flertalet djurägare

finner det mest förenligt med sina egna intressen att ansluta sig till detsamma.

Med hänsyn härtill och till syftet med förslaget — att förhindra

missbruk med detta viktiga diagnostiska medel — anser jag mig böra tillstyrka

dess genomförande. Emellertid förutsätter jag såsom självfallet att

medicinalstyrelsen vid tillämpningen icke kommer att förvägra undersökning,

som ej äventyrar bekämpandet eller eljest av veterinärmedicinska skäl

anses opåkallad.

Styrelsernas förslag beträffande tuberkulinundersökningar ha i övrigt icke

föranlett någon erinran i de avgivna yttrandena. Jag finner mig jämväl

kunna förorda dessa förslag. Första undersökning med tuberkulin synes

alltså hädanefter icke böra medgivas på statens bekostnad, med mindre

djurägaren förbinder sig att ställa besättningen antingen under statlig

kontroll med tuberkulin eller under klinisk kontroll, önskar en djurägare

åter på egen bekostnad företaga en orienterande undersökning av sin besättning,

synes detta, örn skäl i övrigt därtill föranleda, böra medgivas utan

avgivande av sådan förbindelse. Intervallerna mellan kontrollundersökningarna

äro för närvarande fastställda av Kungl. Majit. Då jag biträder styrelsernas

förslag, att det hädanefter skall få ankomma på medicinalstyrelsen

att besluta örn när kontrollundersökning skall äga rum, har det skett bland

annat på grund därav att kostnaderna för kontrollformen i så fall torde

kunna minskas och tillämpningen bliva smidigare.

Förslaget rörande kliniska undersökningar av reagerande djur har endast

avstyrkts av länsveterinären i Östergötlands län. Särskilt med hänsyn till

den ej obetydliga minskning i kostnaderna styrelsernas förslag härutinnan

torde medföra ansluter jag mig till detsamma. Kliniska undersökningar av

reagerande djur synas alltså hädanefter endast böra företagas när medicinalstyrelsen

därom särskilt förordnar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

I ett yttrande har föreslagits att införa förbud mot hållande av höns i sådana

ladugårdar, där tuberkulosfria nötkreatursbesättningar finnas uppställda.

Bestämmelse av sådan innebörd gäller redan nu i viss mån inom tuberkulosfria

områden. Ehuru jag på grund av de hygieniska olägenheter i skilda

hänseenden som äro förbundna med hållande av höns i ladugård delar

uppfattningen om önskvärdheten av det föreslagna förbudet, anser jag mig

likväl, med hänsyn till bekämpandets frivilliga karaktär och de olägenheter

förbudet skulle medföra för innehavarna av mindre jordbruk, icke böra tillstyrka

detsamma.

I enlighet med vad länsveterinären i Kristianstads län föreslagit torde uttrycklig

föreskrift böra införas därom att förteckning över tuberkulosfria

besättningar skall föras icke blott av medicinalstyrelsen utan därjämte för

varje hushållningssällskaps område av sällskapets tuberkulosavdelning eller,

där sådan avdelning icke finnes inrättad, av länsveterinären.

Utskottet. Den hittills vunna erfarenheten av bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur

enligt den Bangska metoden synes giva vid handen att denna kontrollform

fungerat väl. Emellertid har tuberkulinet såsom diagnostiskt medel i vissa

fall missbrukats. Det är uppenbarligen av vikt att så icke sker. Med hänsyn

härtill anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att undersökning

med tuberkulin av nötkreatur hädanefter icke må företagas utan medgivande

av medicinalstyrelsen. I likhet med departementschefen förutsätter

utskottet, att styrelsen vid tillämpning av denna regel icke kommer att förvägra

undersökning, som ej äventyrar bekämpandet eller eljest av veterinärmedicinska

skäl anses opåkallad.

De ändringar i fråga örn bestämmelserna för förevarande kontrollform,

som i övrigt föreslagits av Kungl. Majit, biträdas jämväl av utskottet. I

syfte att göra kontrollen billigare och smidigare i tillämpningen bör det alltså

hädanefter få ankomma på medicinalstyrelsen i stället för Kungl. Majit

att bestämma intervallerna mellan kontrollundersökningar. Förmånen av

kostnadsfri undersökning med tuberkulin bör skäligen icke tillkomma annan

än den som verkligen avser att bekämpa tuberkulosen i sin besättning.

Med hänsyn härtill bör en kostnadsfri första undersökning med tuberkulin

icke medgivas, med mindre djurägaren förbinder sig att ställa besättningen

antingen under statlig kontroll med tuberkulin eller under klinisk

tuberkuloskontroll.

IV. Förslag till ändrade bestämmelser rörande bekämpandet av

tuberkulos hos nötkreatur enligt den Ostertagska metoden

(klinisk tuberkuloskontroll).

Ämbetsverken.

Redogörelse för ämbetsverkens förslag återfinnes i propositionen å sid.

31—36.

s. 9 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

9

Departementschefen.

Besättningar, som innehålla ett stort antal nötkreatur behäftade med tuberkulos,

lämpa sig i allmänhet icke att direkt anslutas till tuberkulinkontrollen.

En sådan anslutning förutsätter nämligen att samtliga tuberkulösa djur avlägsnas

ur besättningen och ersättas med fullt friska djur. I de flesta fall erfordras

härför ett ej obetydligt kapital. Är det fråga om större besättningar

med flera tuberkulösa icke smittfarliga djur med god avkastningsförmåga,

torde det också ur landets synpunkt — framför allt i nuvarande försörjningsläge

— vara olyckligt att på en gång nedslakta djuren. Genom att ansluta

en sådan besättning till klinisk tuberkuloskonlroll kunna djuren emellertid

på ett rationellt sätt utnyttjas, framför allt deras avkomma. Utan några större

kostnader torde djurägaren på ganska kort tid kunna draga fram en tuberkulosfri

besättning. Genom att isolera ungdjuren från den tuberkulösa delen

av besättningen kan rätt snart en helt frisk djurstam erhållas. En förutsättning

för att härutinnan vinna resultat är emellertid att ungdjuren kunna

hållas avskilda från de sjuka djuren. I större besättningar, där man som

regel kan anordna en särskild ungdjursladugård eller åtminstone dela ladugården

i två avdelningar genom en vägg, låter sig denna isolering väl genomföra.

Under senaste tid ha goda resultat emellertid vunnits även genom

ofullständig isolering, därvid djuren i samma rum uppställts vid olika foderbord

eller vid skilda delar av samma foderbord.

Det anförda torde giva vid handen, att den kliniska tuberkuloskontrollen

alltjämt har stor betydelse för tuberkulosbekämpandet i vårt land. Då det

gäller alt överföra flertalet av de infekterade besättningar utanför de tuberkulosfria

områdena, som ännu icke ställts under tuberkulinkontroll och som

innehålla omkring 800,000 djur över två års ålder, torde detta i stor utsträckning

lämpligen böra äga rum genom en klinisk kontroll. I likhet med

styrelserna anser jag mig emellertid böra understryka, att denna kontrollform

är att betrakta såsom en övergångsform i bekämpandet ej såsom ett

mål. Det ligger därför vikt uppå att besättningarna icke kvai-hållas i den

kliniska kontrollen längre än som är nödvändigt med hänsyn till möjligheterna

att ur den egna besättningen draga fram en frisk ny stam. Av den

verkställda utredningen framgår emellertid att bekämpandet icke alltid

anordnats på sådant sätt. Jag är därför ense med styrelserna därom att behov

föreligger att genom uttryckliga bestämmelser för framtiden söka hindra

sådana mindre önskvärda företeelser inom bekämpandet. Ett särskilt skäl

att härutinnan gå fram med viss stränghet är de relativt stora kostnader

för staten som äro förbundna med denna kontrollform.

Vad styrelserna föreslagit i syfte att göra det kliniska bekämpandet mera

effektivt synes mig ändamålsenligt och tillstyrkes i huvudsak av mig. Det

torde alltså hädanefter böra ankomma på djurägare, som anslutit sin besättning

till denna kontrollform, att vidtaga de åtgärder för tuberkulosens

utrotande i besättningen som skäligen böra åvila honom. I alla de fall där

isolerad ungdjursuppfödning kan anordnas — med andra ord i de flesta

större besättningar — bör sådan också inxällas. För de mindre och medel
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

Utskottet.

stora besättningarna uppkomma härvidlag, som jag redan framhållit, större

svårigheter. Då goda resultat även kunna vinnas genom ofullständig isolering,

synes i varje fall höra krävas att djurägaren vidtager åtgärder, som med hänsyn

till förhållandena skäligen kunna påfordras. Ett mycket viktigt led i bekämpandet

enligt sist antydda metod är att ungdjuren regelbundet undersökas

med tuberkulin. Det kan under inga förhållanden vara ändamålsenligt

att i en besättning, som är ansluten till ett ordnat bekämpande, föda upp

sjuka ungdjur. Jag tillstyrker alltså styrelsernas förslag härutinnan. I fråga

om ersättningarna för dessa undersökningar är jag även ense med styrelserna.

Undersökningarna böra alltså inräknas i kostnaderna för bekämpandet.

Som styrelserna framhållit synes det i sista hand böra ankomma på den

veterinäre ledaren för bekämpandet att i varje särskilt fall med hänsyn till

de lokala förhållandena upprätta en plan för tuberkulosens utrotande i besättningen.

Jag finner visserligen i likhet med förvaltningsutskottet i Stockholms län

och stad att vissa skäl tala för att underlätta för innehavare av besättningar

under 30 djur att vidtaga anordningar för isolerad ungdjursuppfödning men

är icke beredd att nu tillstyrka särskilda statsbidrag för sådant ändamål.

I några yttranden har, särskilt från veterinärt håll, föreslagits att begränsa

tiden för anslutningen till den kliniska kontrollen. För min del kan jag

ej förorda införandet av en sådan bestämmelse. Det torde icke vara möjligt

att i detta hänseende angiva någon generell tid. Enligt min uppfattning äro

de av styrelserna föreslagna föreskrifterna i syfte att hindra onödigt långvarig

anslutning till kontrollformen fullt tillräckliga. I likhet med styrelserna

anser jag sålunda att det i första hand bör ankomma på den som anordnar

kontrollen, i allmänhet alltså hushållningssällskapen, att ur bekämpandet

utesluta sådan djurägare som icke efter anmaning vidtager de åtgärder för

ett effektivt bekämpande som skäligen böra verkställas av honom. För att

ernå enhetlighet på området synes det i sista hand böra ankomma på medicinalstyrelsen

att i detta hänseende fatta avgörande. Som styrelserna understrukit,

måste givetvis viss varsamhet iakttagas vid fråga örn uteslutning av

djurägare ur bekämpandet.

Jämväl vad styrelserna i övrigt föreslagit rörande den kliniska tuberkuloskontrollen

kan jag biträda. Det synes mig sålunda ändamålsenligt, att intervallerna

mellan de kliniska undersökningarna och undersökningarna av

samlingsmjölkprov icke äro bundna. Styrelsernas förslag, att dessa undersökningar

skola verkställas så ofta som med hänsyn till tuberkulosens

effektiva bekämpande finnes påkallat, torde vara ägnat att på bästa sätt

utnyttja den arbetskraft som står till förfogande. Att viss kontroll även beträffande

djur som skola införlivas i en besättning är behövlig synes mig

uppenbart. Vad styrelserna därom föreslagit torde vara lämpligt.

Utskottet vill erinra att, medan bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur

enligt den Bangska metoden i allmänhet synes ha fungerat på ett tillfredsställande

sätt, meningarna rörande bekämpandet enligt den Ostertagska

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

11

metoden äro starkt delade. Det torde ej heller kunna förnekas, att denna

kontrollform på sina håll icke bedrivits på ett effektivt sätt. Särskilt har

av den verkställda utredningen påvisats, att i flera fall samma besättning

fått vara ansluten till detta bekämpande under en lång följd av år utan att

andra åtgärder sannolikt vidtagits än att ett eller annat smittfarligt djur

då och då upptäckts och oskadliggjorts. Med hänsyn till de relativt höga

kostnaderna för bekämpandet enligt denna metod — omkring 5 kronor

årligen för anslutet djur — är det uppenbart att ett sådant förhållande bör

undvikas. Detta innebär sålunda, att statens kostnader för en till klinisk

tuberkuloskontroll ansluten besättning örn 100 djur över två års ålder årligen

kunna uppgå till över 500 kronor.

Ä andra sidan har den kliniska tubex-kuloskontrollen, såsom departementschefen

framhållit, alltjämt stor betydelse för tuberkulosbekämpandet i vårt

land. Endast med hjälp av denna kontrollform torde det vara praktiskt

möjligt att överföra flertalet infekterade besättningar till tuberkulosfrihet.

Emellertid måste kontrollformen betraktas såsom en övergångsform i bekämpandet

ej såsom ett mål.

De förslag till ändringar i bestämmelserna rörande den kliniska tuberkuloskontrollen,

vilka framlagts av Kungl. Majit i syfte att undanröja de olägenheter

som hitintills vidlådit kontrollformen, anser sig utskottet kunna biträda.

I enlighet med förslaget skall det ankomma på djurägare, som anslutit

sin besättning till den kliniska tuberkuloskontrollen, att vidtaga de

åtgärder för tuberkulosens utrotande i besättningen som skäligen böra åvila

honom. Med denna bestämmelse avses huvudsakligen, att varje möjlighet

till skydd för ungdjuren gentemot tuberkulossmitta skall utnyttjas. Genom

att skydda ungdjuren kan ur besättningen så småningom dragas fram en

ny tuberkulosfri stam utan att detta förorsakar ägaren några kostnader

för nyförvärv. Djurägare som härutinnan eller eljest icke anser sig kunna

på ett effektivt sätt bekämpa sjukdomen bör enligt utskottets förmenande

icke få tillåtas deltaga i ett delvis statsbekostat bekämpande. Det bör

därför ankomma på den som anordnar bekämpandet att utesluta en sådan

djurägare ur bekämpandet. I likhet med vad som framhållits såväl av styrelserna

vid förevarande utredning som av departementschefen synes det

utskottet emellertid angeläget, att en viss varsamhet iakttages vid fråga örn

uteslutning ur bekämpandet. Utskottet vill i anslutning härtill erinra, att

djurägare vid anslutning till klinisk tuberkuloskontroll har att avgiva förbindelse

till den som anordnar sådan kontroll att under minst två år deltaga

i bekämpandet och gälda därför fastställd avgift. Bryter djurägare

mot vissa angivna föreskrifter, bland annat skyldigheten att nedslakta

smittfarliga djur, skall lian lia att utgiva två års avgifter för

bekämpandet. En försummelse från djurägarens sida beträffande exempelvis

isolering av ungdjuren, vilken kan lia förorsakats av kostnadsskäl, bör

däremot, även örn försummelsen föranleder uteslutning ur bekämpandet,

icke medföra skyldighet att gälda avgifter för bekämpandet under tiden efter

uteslutningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

Förslaget att ungdjuren i en besättning ansluten till klinisk tuberkuloskontroll

regelbundet skola undersökas med tuberkulin tillstyrkes av utskottet.

Det kan nämligen, såsom departementschefen framhållit, under inga förhållanden

vara ändamålsenligt att i en besättning, som är ansluten till ett

ordnat sjukdomsbekämpande, föda upp infekterade ungdjur.

V. Förslag rörande bekämpandet av tuberkulos inom mindre

nötkreatursbesättningar.

Ämbetsverken.

I fråga om ämbetsverkens förslag hänvisar utskottet till propositionen sid

40—45.

Departementschefen.

I mindre besättningar torde möjligheterna att genom den kliniska tuberkuloskontrollen

na fram till tuberkulosfrihet vara sämre än i besättningar där

ungdjuren kunna isoleras. En ofullständig isolering av ungdjuren låter sig

dock i flera fall genomföra även i sådana besättningar. Själva kontrollen

ställer sig i de mindre besättningarna relativt dyrare än i de medelstora och

stora. Med hänsyn till dessa omständigheter är jag ense med styrelserna, alt

bekämpandet av tuberkulosen i de mindre nötkreatursbesättningarna i möjligaste

mån icke bör ske enligt den Ostertagska metoden.

Styrelsernas förslag att till de hushållningssällskap, som anordna klinisk

tuberkuloskontroll, årligen skulle ställas vissä belopp till förfogande att användas

till uppmuntran för innehavare av mindre jordbruk att utrensa tuberkulosen

i sina besättningar, finner jag välbetänkt. Genom en sådan bidragsverksamhet,

vid vilken största möjliga frihet bör lämnas hushållningssällskapen,

torde sådana djurägare, som icke själva genom isolering av sina

ungdjur kunna draga fram en frisk besättning, böra erhålla erforderligt ekonomiskt

stöd för att ersätta sina sjuka djur med tuberkulosfria. I enlighet

med bemyndigande av 1940 års urtima riksdag har Kungl. Majit, i anledning

av inträffad foderbrist, till vissa hushållningssällskap anvisat medel till liknande

ändamål. Nu ifrågavarande bidragsverksamhet synes böra anordnas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelserna föreslagit. Som regel

torde djurägarna själva böra stå för viss del av kostnaderna för utrensningen.

Högsta bidrag till en och samma djurägare torde, som styrelserna föreslagit,

böra utgå med 500 kronor och för varje utslaget djur med 100. Såsom

villkor för erhållande av bidrag synes böra gälla bland andra, att djurägare

ställer besättningen under statlig kontroll med tuberkulin. Härutöver finner

jag mig i likhet med styrelserna böra tillstyrka att vederbörande hushållningssällskap,

då så finnes lämpligt, skall kunna föreskriva att besättningen

anslutes jämväl till kontrollförening (fullständig eller ofullständig kontroll

eller kontroll genom provmjölkningsring). Beträffande nyinköpta djur synes

det tillräckligt örn dessa godkännas av vederbörande hushållningssällskap.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57-

13

Att som i några yttranden föreslagits införa en bestämmelse av innebörd,

att djurägare som erhållit statsbidrag skulle vara skyldig att behålla sin besättning

under minst två år vid äventyr av skyldighet att eljest återbetala

statsbidraget, torde av praktiska skäl ej vara lämpligt.

Jag är ense med styrelserna därom att det i varje fall i nuvarande läge

icke är lämpligt att framlägga ett förslag rörande statsunderstöd till upprättande

av kollektiva ungdjursuppfödningsgårdar. Otvivelaktigt skulle emellertid

sådana gårdar lia stor betydelse för utrensningen av tuberkulosen inom

mindre besättningar. I de trakter, där jordbrukarna själva lia intresse för

saken, torde det ej heller böra stöta på större svårigheter att ordna en sådan

uppfödning åtminstone i mindre skala även utan statens direkta stöd.

I några yttranden har föreslagits att mindre besättningar icke skulle få

anslutas till klinisk tuberkuloskontroll. Med hänsyn till att ifrågavarande

bidragsverksamhet icke kan nå alla mindre jordbruk, synes ett förbud i åsyftad

riktning icke böra genomföras. Därest en innehavare av ett mindre jordbruk

kan erhålla bidrag till utrensning av tuberkulosen i sin besättning, bör

han dock, som styrelserna framhållit, icke få vinna anslutning till den kliniska

kontrollen.

Tuberkulosbekämpandet i mindre nötkreatursbesättningar ställer sig av flera

orsaker betydligt svårare än i större och medelstora. Riksdagen har också

vid olika tillfällen uttalat sig för en ökad möjlighet för småbrukare att erhålla

statsbidrag för utrensning av tuberkulos i sina besättningar. Med

hänsyn härtill kan utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att till de

hushållningssällskap, som anordna klinisk tuberkuloskontroll, årligen ställas

vissa belopp till förfogande att användas till uppmuntran för innehavare

av mindre jordbruk att utrensa tuberkulosen i sina besättningar.

I huvudsak har utskottet ej heller något att erinra mot föreslagna regler för

bidragsverksamheten, vid vilken avses att lämna hushållningssällskapen

största möjliga frihet. I ett hänseende anser sig utskottet likväl böra intaga

en gentemot Kungl. Maj:t något avvikande ståndpunkt, nämligen beträffande

det föreslagna villkoret för erhållande av statsbidrag, att bidragstagaren

skulle vara skyldig att, där hushållningssällskapet så föreskriver, ansluta

sin nötkreatursbesättning till kontrollförening (fullständig eller ofullständig

kontroll eller kontroll genom provmjölkningsring). Såsom framhållits i

de likalydande motionerna I: 198 och II: 266 ävensom i remissyttranden avgivna

av Sveriges lantbruksförbund, småbrukarnas riksförbund och veterinärhögskolans

lärarkollegium, är det knappast lämpligt att sammankoppla

tuberkulosbekämpandet med villkor för anslutning till kontrollförening. De

skäl, som kunna avhålla en småbrukare från att ansluta sig till kontrollföreningsverksamheten,

torde också i många fall vara svåra för vederbörande

hushållningssällskap alt bedöma. Ehuru kontrollföreningarna obestridligen

äro av stor betydelse för jordbruket, vill utskottet emellertid med hänsyn

till angivna förhållanden för sin del icke förorda den av Kungl. Majit föreslagna

sammankopplingen.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

VI. Förslag till åtgärder i syfte att förhindra handel med

tuberkulösa nötkreatur m. m.

Ämbetsverken.

Beträffande ämbetsverkens förslag får utskottet hänvisa till redogörelsen i

propositionen å sid. 47—55.

Departementschefen.

Som jag inledningsvis framhållit torde det vara påkallat att vidtaga särskilda

åtgärder för att bevara de framsteg som redan vunnits i bekämpandet

av nötkreaturstuberkulosen. De friska besättningarna måste skyddas från

smitta utifrån. En av de allra vanligaste anledningarna till att sjukdomen

införes i en frisk besättning är att ett smittfarligt djur införlivats med besättningen.

De regler, som nu gälla utanför de tuberkulosfria områdena rörande besättningar

ställda under statlig kontroll med tuberkulin, torde icke på ett

tillfredsställande sätt skapa garantier för att endast friska djur införlivas med

de kontrollerade besättningarna. Att detta ur flera synpunkter icke kan anses

tillfredsställande finner jag uppenbart. Det blir härvidlag icke endast den

enskilde djurägaren som kan lida kännbara förluster. Även för staten kunna

bristerna i gällande bestämmelser medföra ökade utgifter. Så snart tuberkulosen

vinner ytterligare spridning, utvidgas automatiskt uppgifterna för

det statliga bekämpandet. Redan nedlagda kostnader i kampen mot sjukdomen

gå förlorade. Det torde alltså vara av stor betydelse för såväl de enskilda

djurägarna som staten, att åtgärder i syfte att särskilt skydda de friska besättningarna

från sjukdomen vidtagas. Även om sådana åtgärder, som jag

redan framhållit, kunna medföra vissa inskränkningar i den enskildes handlingsfrihet,

torde de dock böra genomföras, då de ha till syfte att skydda

djurägarna själva för förluster.

Styrelsernas förslag i vad de avse åtgärder för att förhindra överlåtelse av

tuberkulösa djur till friska besättningar ha i de flesta yttrandena blivit direkt

tillstyrkta eller lämnade utan erinran. Även jag anser de bestämmelser

styrelserna härutinnan föreslagit ägnade att i väsentliga delar på ett tillfredsställande

sätt lösa ifrågavarande spörsmål. I likhet med vad som uttalats i

några yttranden finner jag dock att de ifrågasatta föreskrifterna i vissa hänseenden

böra mildras. I motsatt fall torde, som länsstyrelsen i Östergötlands

län framhållit, bestämmelserna komma att verka alltför betungande för vissa

djurägare och fara kan föreligga att reglerna i avsevärd utsträckning ej

komma att efterföljas.

Vad styrelserna till en början föreslagit rörande märkning av nötkreatur,

som reagerat vid undersökning med tuberkulin, kan jag i stort sett biträda.

Det förtjänar emellertid framhållas, att märkningen av reagerande djur ingalunda

skall innebära att andra djur än sådana, som efter kiinisk-bakteriologisk

undersökning visat sig vara behäftade med tuberkulos i smittfarlig form,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

15

skola nedslaktas. Ifrågavarande märkning har endast till syfte alt för en köpare

av djuren lämna upplysning om vad som iakttagits vid en undersökning,

vilken i allmänhet verkställts på statens bekostnad. Som styrelserna

framhållit torde märkningen icke komma att medföra någon olägenhet för

den lojale djurägaren, vilken redan nu, oberoende av märkning, icke avyttrar

ett honom veterligen tuberkulöst livdjur utan att lämna upplysning därom.

I ett hänseende har jag dock ansett mig böra förorda en jämkning i styrelsens

förslag. Därest vid tuberkulinundersökning av en nötkreatursbesättning

minst 75 procent av djuren över två års ålder visat reaktion, avser förslaget

att samtliga djur över nämnda ålder i besättningen skola märkas. Enligt

mitt förmenande bör det lämnas möjlighet för medicinalstyrelsen att meddela

undantag från denna regel.

Hur den föreslagna märkningen närmare skall utföras, torde böra bestämmas

av medicinalstyrelsen. I detta sammanhang anser jag mig dock

böra särskilt framhålla vikten av att medicinalstyrelsen vid tillämpningen

av märkningsregeln tillser att endast djur som visat reaktion på grund av

infektion med bovina tuberkelbakterier bliva åsätta märken.

För närvarande saknas bestämmelser om vad som skall förstås med en

tuberkulosfri besättning och ett tuberkulosfritt djur. Säkerligen har redan

frånvaron av sådana regler medfört betydande olägenheter vid handeln med

livdjur. I likhet med styrelserna finner jag därför, att erforderliga föreskrifter

nu böra meddelas.

Jag anser mig i huvudsak kunna biträda styrelsernas förslag att det skall

vara förenat med straffpåföljd att överlåta ett nötkreatur under beteckningen

tuberkulosfritt eller under annan beteckning, som giver sken av att

djuret är fritt från nämnda sjukdom, med mindre djuret härrör från besättning

eller del därav, som enligt av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser

är att anse såsom tuberkulosfri, och på sätt styrelsen föreskriver undersökts

med tuberkulin och därvid icke visat reaktion. Likaledes är jag ense

med styrelserna därom att ett djur, som överlåtes under berörda beteckning,

icke må sammanföras med tuberkulösa nötkreatur eller uppställas i stall eller

fraktas med fordon, som icke dessförinnan smittrenats. I anslutning till vad

som påpekats av avelsföreningen för svensk röd och vit boskap bör en kalv

som härrör från en tuberkulosfri besättning i vissa fall få överlåtas under

beteckningen tuberkulosfri även om djuret icke undersökts med tuberkulin.

Vid överlåtelse av ungdjur under ett års ålder från en besättning, där vid

de två senaste tuberkulinundersökningarna något tuberkulöst djur icke påträffats,

synes sålunda ej behöva krävas att dessa undersökts med tuberkulin.

Ifrågavarande bestämmelse torde böra givas det innehåll, att det får

ligga i medicinalstyrelsens hand att avgöra när även tuberkulinundersökning

av salufört djur måste krävas.

Mera tveksam är frågan örn kontroll å efterlevnaden av den av mig nu förordade

regeln. Mest effektivt torde härvidlag, som styrelserna också framhållit,

vara, att varje djur som skall överlåtas undersökes med tuberkulin

omedelbart dessförinnan samt vid själva överlåtelsen åliöljes av intyg örn

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

tuberkulosfrihet. En sådan regel är emellertid betungande för djurägarna.

Styrelserna lia också funnit att den i varje fall icke borde tillämpas vid

underhandsförsäljningar djurägare emellan. Att härutinnan avstå från varje

slag av kontroll synes å andra sidan ej tillfredsställande. Jag har redan

tidigare vid flera tillfällen framhållit, att livdjursförmedlingen borde övertagas

av djurägarnas egna organisationer och då närmast av slakteriföreningarna.

En sådan utveckling skulle uppenbarligen medföra förmåner

för djurägarna i skilda hänseenden. På flera håll i landet finnas också numera

sådana förmedlingar anordnade antingen av hushållningssällskapen

eller av slakteriföreningarna. Vid dessa förmedlingar torde, som styrelserna

framhållit, kunna förutsättas, att organisationerna själva kontrollera djurens

egenskaper i ifrågavarande hänseende. Som uppgifter om verkställda tuberkulinundersökningar

finnas tillgängliga hos hushållningssällskapens tuberkulosavdelningar,

låter sig denna kontroll i praktiken lätt genomföra. Även

vid rena underhandsförsäljningar två jordbrukare emellan skulle köparen

kunna förvissa sig om utbjudna djurs beskaffenhet i tuberkuloshänseende

genom förfrågan hos hushållningssällskapet. Med hänsyn härtill synas betänkligheter

ej böra möta att nötkreatur få överlåtas under beteckningen tuberkulosfritt

utan att vara åtföljt av veterinärintyg, därest hushållningssällskapet

godkänner överlåtelsen. Sällskapen skulle härvidlag icke blott kunna

godkänna överlåtelser under hand mellan jordbrukare utan även, där så anses

lämpligt, kunna auktorisera viss livdjursförmedling inom sitt område.

I sistnämnda fall torde böra förutsättas, att förmedlingen vid varje tillfälle

kontrollerar lämnade uppgifter om djurens beskaffenhet i tuberkuloshänseende.

Ett godkännande av hushållningssällskapet synes lämpligen, där så

anses betryggande, kunna avse även auktioner anordnade av jordbruksorganisation.

Vid alla andra än av hushållningssällskapen godkända överlåtelser

böra nötkreatur som betecknas tuberkulosfria vara åtföljda av veterinärintyg

härom. I likhet med vad som föreslagits i ett par yttranden synes

emellertid icke behöva krävas, att djuren undersökas i samband med varje

överlåtelse. Har vederbörlig kontrollundersökning ägt rum inom betryggande

tid dessförinnan, bör detta vara tillräckligt och intyget i sådant fall kunna

inskränkas till vederbörligen bestyrkt utdrag ur senaste lista rörande verkställda

tuberkulinundersökningar.

I fråga om utfärdade tuberkulosfrihetsintyg ha styrelserna angivit att dessa

så till vida missbrukats att, då djurens identitet ej angåves på ett betryggande

sätt i intygen, ett och samma intyg ej sällan kommit till användning

för flera djur. Styrelsernas förslag att undgå sådant missbruk av intygen

— nämligen att djuret vid utfärdande av intyg om tuberkulosfrihet skulle

vara försett med identitetsmärke som särskilt anmärkes i intyget ■— anser jag

mig kunna tillstyrka.

Styrelsernas förslag, att djur som är eller misstänkes vara behäftat med

tuberkulos i smittfarlig form ej må överlåtas annat än för omedelbar nedslagning,

har icke föranlett någon erinran i de avgivna yttrandena. Jag biträder

förslaget även i denna del.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

17

I sylte att även utanför de tuberkulosfria områdena i tuberkulosbekämpandet

utnyttja de iakttagelser, som göras vid köttbesiktningen, finner jag i

likhet med styrelserna lämpligt att besiktningsveterinärerna ålägges anmälningsskyldighet

örn påträffad tuberkulos hos nötkreatur.

En reglering av livdjurshandeln skulle utan tvekan utgöra ett synnerligen

betydelsefullt led i strävandena att bekämpa de smittsamma husdjurssjukdomarna.

I anledning av väckta motioner och på jordbruksutskottets tillstyrkan

hemställde också 1935 års riksdag (skrivelse nr 199), att Kungl. Maj:t

ville föranstalta om skyndsam utredning rörande handeln med husdjur för

hindrandet av smittsamma sjukdomars spridande. En sådan mera allmän

utredning har visserligen företagits men därav föranledda förslag ha icke blivit

förelagda riksdagen. Att genomföra en reglering av handeln med livdjur

är otvivelaktigt förenat med stora vanskligheter. På samma gång bestämmelser

med detta syfte måste göras effektiva, få de ej alltför starkt betunga de

enskilda djurägarna eller förlama kreaturshandeln.

Det av Kungl. Majit i detta sammanhang framlagda förslaget till åtgärder

i syfte att förhindra handel med tuberkulösa nötkreatur innebär visserligen

icke någon slutgiltig lösning av livdjurshandeln med hänsyn till de smittsamma

husdjurssjukdomarna. Men då föreslagna regler avse att förhindra

spridning genom handeln av en utav de ödesdigraste farsoterna beträffande

nötkreaturen, torde de komma att erhålla stor betydelse. Bestämmelserna böra

jämväl framdeles i tillämpliga delar kunna tjäna som förebild i fråga om

regler för andra sjukdomar såsom smittsam kastning och smittsam juverinflammation.

Själva utformningen av förslaget har ej föranlett någon erinran

från utskottets sida. Reglerna torde nämligen vara så utformade, att de

icke mer än nödvändigt komma att betunga djurägarna och livdjurshandeln.

Förslaget innebär att det skall vara förenat med straffpåföljd att överlåta

ett nötkreatur under beteckningen tuberkulosfritt eller under annan beteckning,

som giver sken av att djuret är fritt från nämnda sjukdom, med mindre

djuret härrör från besättning eller del därav, som enligt av medicinalstyrelsen

utfärdade bestämmelser är att anse såsom tuberkulosfri, och på sätt styrelsen

föreskriver undersökts med tuberkulin och därvid icke visat reaktion. Vid

överlåtelsen skall antingen djur som här avses vara åtföljt av ett utav veterinär

utfärdat intyg angående djurets beskaffenhet med hänsyn till tuberkulos eller

själva överlåtelsen vara godkänd av hushållningssällskap. Givet är att villkoret

med veterinärintyg blir betungande i synnerhet vid underhandsförsäljningar

djurägare emellan. Ett inhämtande av sällskapets medgivande till en överlåtelse

innebär däremot knappast något mera avskräckande besvär. Då hushållningssällskapen

i allmänhet ha tillgång till uppgifter örn verkställda faberka

linu ndersökningnr genom sina tuberkulosavdelningar, låter sig hushållningssällskapens

kontroll beträffande ifrågavarande överlåtelser i praktiken

lätt genomföra. Som departementschefen framhållit böra sällskapen icke

hiöl! kunna godkänna överlåtelser under hand mellan jordbrukare utan även,

där så anses lämpligt, kunna auktorisera viss livdjursförmedling inom sitt

lokatt mbl. 10 sami. Nr 57. ^

Utskottet.

Mildrig till riksdagens pro

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

område. Vid en sådan förmedling skola lämnade uppgifter om djurens beskaffenhet

i tuberkuloshänseende givetvis vid varje tillfälle vederbörligen

kontrolleras. Genom denna anordning torde även den utveckling, som redan

nu kan skönjas, att livdjursförmedlingen övertages av djurägamas egna organisationer,

komma att främjas.

Kungl. Maj:ts förslag rörande märkning av nötkreatur, som reagerat vid

undersökning med tuberkulin, tillstyrkes av utskottet. Likaså ansluter sig

utskottet till de framlagda förslagen, att nötkreatur som är eller misstänkes

vara behäftat med tuberkulos i smittfarlig form ej må överlåtas annat än för

omedelbar nedslagning, samt att besiktningsveterinärerna skola vara skyldiga

att verkställa anmälan om vid slakt påträffad tuberkulos hos nötkreatur.

VII. Förslag rörande pristillägg för mjölk härrörande från besättningar

ställda under statlig tuberkuloskontroll.

Ämbetsverken.

Redogörelse för ämbetsverkens förslag återfinnes i propositionen å sid.

61—63.

Departementschefen.

Förekomsten av pristillägg för mjölk, som härrör från besättningar ställda

under kontroll i tuberkuloshänseende, har visat sig ha en synnerligen

stor betydelse för tuberkulosbekämpandet. En höjning av dessa pristillägg

skulle därför säkerligen ytterligare komma att stimulera till ökad anslutning

till bekämpandet. Som i flera yttranden framhållits är det emellertid i nuvarande

försörjningsläge icke lämpligt att vidtaga sådana anordningar som

kunna påverka djurägarna att i ej önskvärd omfattning slå ut icke smittfarliga

goda produktionsdjur. Viss varsamhet måste alltså härvidlag enligt

mitt förmenande iakttagas.

I flera yttranden har förordats sådan omläggning av reglerna för pristillläggen

att dessa hädanefter utginge från de prisutjämningsbidrag som lämnas

för produktmjölk. Som styrelserna särskilt framhållit skulle systemet

efter en sådan omläggning komma att fungera mera rättvist än det gör för

närvarande. Jag vill emellertid erinra att denna fråga underställdes 1940

års lagtima riksdag (prop. nr 276). Riksdagen lämnade därvid utan erinran

mitt uttalande att det under nuvarande läge vore mindre lämpligt att vidtaga

åtgärder som minskade storleken av de ordinarie prisutjämningsbidragen.

Då någon förändring i läget i förevarande hänseende icke inträtt, anser

jag att det nu tillämpade systemet för pristilläggen tills vidare alltjämt

bör bibehållas. Frågan örn pristilläggen synes i annat läge böra upptagas till

förnyat övervägande, därvid olika framkomna förslag torde böra närmare

prövas.

Emellertid synes en sådan ändring av pristilläggen i den form de nu utgå

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

19

böra genomföras, att skillnaden mellan pristillägget för mjölk härrörande

från besättningar anslutna tili den kliniska tuberkuloskontrollen och tillägget

för mjölk från besättningar anslutna till tuberkulinkontrollen blir större än

för närvarande. Härigenom torde deltagarna i det kliniska bekämpandet

stimuleras att vidtaga åtgärder för att snabbare överföra besättningarna till

tuberkulosfrihet. Då som jag framhållit varsamhet härvidlag måste iakttagas,

anser jag mig emellertid icke i nuvarande läge böra förorda en fullt

så kraftig ökning av pristilläggen som styrelserna avsett. Enligt mitt förmenande

torde försiktigheten bjuda att nu endast öka pristillägget för mjölk

från tuberkulosfria besättningar. Ökningen synes böra begränsas till 0.2

öre. Ifrågavarande tillägg skulle alltså hädanefter utgå med 0.2 öre respektive

0.6 öre för kilogram mjölk.

Att såsom i några yttranden föreslagits endast medgiva pristillägg för

mjölk från sådana till den kliniska tuberkuloskontrollen anslutna besättningar,

där isolerad ungdjursuppfödning anordnats, kan jag icke förorda.

Med de av mig förut tillstyrkta reglerna rörande det kliniska bekämpandet

torde sådan isolerad ungdjursuppfödning oberoende av särskild uppmuntran

i form av pristillägg framdeles komma att anordnas i alla de fall där

detta är genomförbart.

Utskottet vill icke förneka att, såsom framhållits i motionen 1:197, nuvarande

system beträffande pristillägg för mjölk, härrörande från besättningar ställda

under kontroll i tuberkuloshänseende, knappast fungerar på ett fullt tillfredsställande

sätt. Olika förslag till omläggning av detta system ha också framkommit.

Att under nuvarande läge genomföra en sådan omläggning, som väsentligen

skulle öka statsutgifterna, är utskottet emellertid för sin del icke berett

att tillstyrka. Vanskligt torde också för närvarande vara att låta pristilläggen

utgå från prisutjämningsbidragen, då en sådan anordning skulle minska de ordinarie

prisutjämningsbidragen. I likhet nied departementschefen anser utskottet

därför, att frågan örn pristilläggen i annat läge bör upptagas till förnyat

övervägande, och förutsätter utskottet, att erforderliga åtgärder i sådant

syfte snarast möjligt komma att vidtagas.

Även om viss erinran kan riktas mot själva systemet för pristilläggen,

måste å andra sidan framhållas, att en väsentlig del av de vunna framstegen

i fråga om tuberkulosbekämpandet kan tillskrivas dessa pristillägg. För närvarande

utgå pristilläggen med minst 0.2 öre för kilogram mjölk, som härrör

från besättningar anslutna till den kliniska tuberkuloskontrollen, och med

minst 0.4 öre för kilogram mjölk, härrörande från besättningar ställda under

statlig kontroll med tuberkulin. I likhet med vad departementschefen förordat

synes sistnämnda tillägg böra höjas med 0.2 öre till 0.6 öre för kilogram

mjölk. Genom detta förslag avses huvudsakligen att stimulera deltagarna i

det ur statens synpunkt dyrbara kliniska bekämpandet att vidtaga åtgärder

för att snabbare överföra besättningarna till tuberkulosfrihet.

UUkoUtt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

VIII. Förslag rörande hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska

laboratorier.

Ämbetsverken.

Beträffande ämbetsverkens förslag hänvisar utskottet till redogörelse i propositionen

å sid. 66—76.

Departementschefen.

Som av den föregående framställningen närmare framgår finnas vid tretton

av de hushållningssällskap, vilka för närvarande anordna kliniskt bekämpande

av tuberkulos hos nötkreatur, särskilda veterinärbakteriologiska laboratorier

inrättade. Dessa laboratorier lia närmast tillkommit för att verkställa

av tuberkulosbekämpandet betingade bakteriologiska undersökningar. Vissa

av dem ha i växlande omfattning kommit att syssla även med andra uppgifter.

Detta gäller särskilt laboratoriet i Malmö, som i detta avseende intager

en särställning.

Den verkställda utredningen torde ha givit vid handen att laboratoriernas

uppgifter i anslutning till den kliniska tuberkuloskontrollen på vissa håll redan

nu börjat avtaga. Vid sådant förhållande har frågan om laboratoriernas

framtida öde blivit i viss mån aktuell redan nu. Enligt styrelsernas uppfattning

skulle viktiga nya arbetsuppgifter emellertid förefinnas för laboratorierna.

I vilken omfattning dessa uppgifter skulle vara tillräckliga för bibehållandet

av samtliga laboratorier, ha styrelserna icke ansett sig nu kunna

bedöma. Då det härvidlag är fråga om helt nya uppgifter, torde det också

ligga i sakens natur att det svårligen låter sig göra att för närvarande ens

tillnärmelsevis beräkna omfattningen av dessa uppgifter. Många delvis okända

faktorer spela också in. Av särskild betydelse äro djurägarnas intresse för

uppgifterna och det stöd staten framdeles kan anse sig böra lämna å olika

områden. Den verkställda utredningen torde ej heller göra anspråk på att

slutgiltigt reglera spörsmålet om de veterinärbakteriologiska laboratorierna

och deras ställning. Styrelserna ha särskilt framhållit att det torde bliva

nödvändigt att avvakta viss tids erfarenhet av laboratoriernas vidgade verksamhet,

innan slutlig ställning tages till frågan. Med hänsyn härtill kan jag

ej nu tillstyrka den av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordade ytterligare

utredningen i ämnet.

I huvudsak kan jag ansluta mig till vad styrelserna anfört rörande laboratorierna.

I ett hänseende anser jag mig dock böra intaga en gentemot styrelserna

avvikande ståndpunkt, nämligen i fråga örn den av styrelserna förordade

begränsningen av arbetsuppgifterna för laboratorierna. Sålunda anser

jag förslaget, att statens veterinärbakteriologiska anstalt ensam skall handhava

den allmänt veterinärmedicinska diagnostiska verksamheten, icke lämpligt.

Framför allt synes det mig uppenbart, att laboratoriet i Malmö bör i full

utsträckning få fortsätta den i skilda hänseenden betydelsefulla verksamhet

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

21

som sedan lång tid bedrivits därstädes. Jämväl beträffande de övriga laboratorierna

torde skäl tala för att låta dem handhava även andra uppgifter än

som styrelserna avsett. En förutsättning härför är emellertid att den veterinära

personalen kan anses ha förvärvat erforderlig kompetens för en sådan

vidgad verksamhet. Vid bedömande av laboratoriepersonalens kompetens

synes emellertid, åtminstone för den närmaste framtiden, hänsyn icke böra

tagas endast till de rent vetenskapliga meriterna utan även till den praktiska

erfarenhet och skicklighet vederbörande må ha förvärvat under tidigare

verksamhet. I detta sammanhang vill jag understryka styrelsernas uttalande

att det är av vikt att laboratorieföreståndarna vunnit god erfarenhet av det

egentliga sjukdomsbekämpandet så att nödvändig kontakt och samarbete med

djurägarna kan upprätthållas.

Som styrelserna framhållit torde de viktigaste nya uppgifterna för laboratorierna

avse bakteriologisk mjölkkontroll, köttkontroll och vattenkontroll

samt vissa undersökningar i samband med bekämpandet av smittsam

kastning och juverinflammationer hos nötkreatur. I likhet med vad som

framhållits i flera yttranden anser jag det vara önskvärt, att laboratorierna

snarast få övertaga en del av de laboratorieundersökningar som äro erforderliga

vid kastningsbekämpandet. En förutsättning för att detta viktiga

bekämpande skall få större omfattning torde nämligen vara, att det i viss

utsträckning decentraliseras och i så fall knytes till hushållningssällskapen.

Utöver nu berörda uppgifter torde även ifrågakomma undersökningar berörande

hästavelns område. Jag anser mig slutligen böra erinra om de förslag

till vidgade uppgifter beträffande den bakteriologiska vattenkontrollen som

innefattas i den till årets riksdag framlagda propositionen nr 50.

Vid den utvidgning av laboratoriernas verksamhet som torde böra komma

att äga rum synes en omläggning av grunderna för statens bidrag till

den kliniska tuberkuloskontrollen erforderlig. Av skäl som styrelserna

anfört är det ej längre lämpligt att staten lämnar bidrag liksom nu för

halva den verkliga kostnaden för verksamheten. Det torde i stället böra

utgå ett enhetligt bidragsbelopp för varje till kontrollen anslutet djur. Med

hänsyn till sällskapens räkenskapsföring torde omläggningen icke kunna

genomföras tidigare än att den första gången kommer att påverka utgifterna

för budgetåret 1942/43. Vid sådant förhållande torde ett ställningstagande

till styrelsernas förslag rörande direkta bidrag jämväl till laboratorierna

böra uppskjutas till statbehandlingen vid nästa års riksdag.

I samband med bekämpandet av nötkreatursluberkulosen enligt den Osterlagska

metoden lia vid 13 hushållningssällskap inrättats särskilda veterinärbakteriologiska

laboratorier. De flesta av dessa laboratorier syssla huvudsakligen

endast med undersökningar sammanhängande med tuberkulosbekämpandet.

Med hänsyn till husdjursskötsel!! skulle det givetvis vara av stor

betydelse örn laboratorierna mera allmänt kunde upptaga även andra uppgifter.

En omläggning av verksamheten torde vid några laboratorier vara påkallad

även därav ali arbetet med tuberkulosbekämpandet är i avtagande eller

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

inom snar framtid kommer att avtaga. Huruvida samtliga nu arbetande laboratorier

framdeles, sedan det kliniska tuberkulosbekämpandet mera allmänt

upphört, komma att erfordras, torde, såsom departementschefen framhållit,

emellertid nu svårligen kunna bedömas.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om laboratorierna kan utskottet

biträda. De viktigaste nya uppgifterna för laboratorierna skulle sålunda

avse bakteriologisk mjölkkontroll, köttkontroll och vattenkontroll samt vissa

undersökningar i samband med bekämpande av smittsam kastning och juverinflammationer

hos nötkreatur. Vid sidan härav böra laboratorierna, i den

omfattning detta utan olägenhet kan ske, få handhava undersökningar berörande

hästavelns område och jämväl andra undersökningar. Särskilt anser

sig utskottet böra understryka departementschefens uttalande att en förutsättning

för att bekämpandet av den smittsamma kastningen skall få större

omfattning är, att det i viss utsträckning decentraliseras och i så fall knytes

till hushållningssällskapen.

IX. Förslag rörande tuberkulosfria och skyddade områden.

Ämbetsverken.

I fråga om ämbetsverkens förslag får utskottet hänvisa till redogörelse i

propositionen å sid. 82—83.

Departementschefen.

Nuvarande regler rörande tuberkulosfria och skyddade områden torde i

huvudsak alltjämt böra gälla i oförändrat skick. Med hänsyn till vissa av de

av mig tillstyrkta nya bestämmelserna ha emellertid några mindre jämkningar,

huvudsakligen av redaktionell natur, vidtagits i förstnämnda regler.

Jag har alltså icke, som i några yttranden föreslagits, ansett mig böra härutinnan

föreslå ändringar av principiell natur. Något behov av särskilda föreskrifter

rörande försäljning och förflyttning av nötkreatur inom skyddade

områden föreligger enligt mitt förmenande icke, därest de av mig tillstyrkta

bestämmelserna i sådant avseende beträffande de icke tuberkulosfria områdena

och alltså jämväl för de skyddade genomföras. Skäl torde visserligen,

som förvaltningsutskottet i Kalmar läns norra hushållningssällskaps område

anfört, tala för att föreskriva införselförbud för andra än tuberkulosfria svin

till skyddade och tuberkulosfria områden. Emellertid torde det med hänsyn

till bland annat frågans outredda läge icke vara lämpligt att nu genomföra en

regel i sådant syfte. Jag förutsätter dock att medicinalstyrelsen har sin uppmärksamhet

riktad på detta spörsmål och, när så anses erforderligt, påkallar

vidtagandet av lämpliga åtgärder.

Spörsmålet om ifrågasatt utsträckning av de skyddade områdena torde

jag få underställa Kungl. Maj:ts prövning sedan riksdagen behandlat förevarande

förslag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

23

Vad departementschefen anfört i fråga om tuberkulosfria och skyddade

områden har icke föranlett något uttalande från utskottets sida.

X. Förslag rörande bekämpandet av tuberkulos hos vissa andra

djur än nötkreatur.

Ämbetsverken.

Redogörelse för ämbetsverkens förslag återfinnes i propositionen å sid. 85.

Departementschefen.

Som styrelserna anfört har varje åtgärd till utrotande av tuberkulosen hos

andra husdjur än nötkreatur betydelse jämväl för dessa. Styrelsernas förslag,

att medicinalstyrelsen skall äga befogenhet att, då skäl därtill föranleda,

tillhandahålla tuberkulin, erforderligt för undersökning av svinbesättning,

utan ersättning, anser jag mig därför kunna biträda. Kostnaderna härför

torde bliva obetydliga.

Det av veterinärhögskolans lärarkollegium framförda förslaget att inom

tuberkulosfritt område föreskriva anmälningsskyldighet för veterinär beträffande

påträffad tuberkulos hos svin torde sakna betydelse, om icke samtidigt

infördes bestämmelser örn ett ordnat bekämpande av sjukdomen jämväl hos

dessa djur. Då jag åtminstone icke för närvarande anser mig böra föreslå

åtgärder i sådant syfte, finner jag mig ej böra förorda lärarkollegiets förslag.

Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget, att medicinalstyrelsen skall

äga befogenhet att, då skäl därtill föranleda, tillhandahålla tuberkulin, erforderligt

för undersökning av svinbesättning, utan ersättning.

Det må erinras, att styrelserna i samband med förevarande utredning på

hemställan av Malmöhus läns svinavelsförening föreslagit, att medicinalstyrelsen

skulle meddelas befogenhet att utfärda närmare regler rörande de

villkor som borde vara uppfyllda för att svin skulle få betecknas såsom tuberkulosfritt.

Enligt utskottets uppfattning bör medicinalstyrelsen erhålla

sådan befogenhet.

XI. Statsanslag.

Ämbetsverken.

Styrelserna lia i sitt betänkande föreslagit, alt förslagsanslaget till Förekommande

och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder

mot tuberkulos hos nötkreatur för budgetåret 1941/42 skulle upptagas med

ett belopp av 1,800,000 kronor. Anslagsbehovet skulle enligt styrelsernas beräkningar

fördela sig sålunda.

Utskottet.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

I. Den kliniska tuberkuloskontrollen

(cirka 225,000 djur):

1. Statsbidrag till hushållningssällskapen

.................... kronor 500,000

2. Ersättningar för nedslaktade

nötkreatur .................. » 350,000 kronor

II. Tuberkulinkontrollen (cirka 900,000

djur):

1. Kontrollundersökningar inom

skyddade områden .......... kronor 100,000

2. Kontrollundersökningar inom

övriga områden.............. » 400,000

3. Undersökningar av nyanslutna

besättningar ................ » 75,000 *

III. Åtgärder inom tuberkulosfria områ
den

(cirka 600,000 djur):

1. Kontrollundersökningar ...... kronor 65,000

2. Ersättning för nedslaktade djur » 40,000 »

IV. Utrensning av tuberkulos inom mindre besättningar »

V. Bekämpande av juver- och könstuberkulos ........ »

850,000

575,000

105.000

200.000

40,000

Summa kronor 1,770,000.

I fråga om ämbetsverkens förslag i övrigt hänvisar utskottet till redogörelsen

i propositionen å sid. 87—88.

Departementschefen.

Styrelsernas förslag till ändrade grunder för ersättning av djur, som nedslaktats

på grund av juver- eller könstuberkulos eller vid den kliniska kontrollen

påvisad tuberkulos i smittfarlig form, kan jag så tillvida tillstyrka,

att ersättningarna hädanefter böra utgå med fasta belopp och alltså icke

efter djurens slaktvikt. Härjämte ha styrelserna föreslagit en viss minskning

i ersättningarna.

Beträffande ersättning för djur, som utslås på grund av juver- eller könstuberkulos,

synes en viss reducering motiverad. Emellertid kan jag därvidlag

icke tillstyrka en så avsevärd minskning som styrelserna föreslagit eller från

i genomsnitt 80 till 40 kronor. Enligt min uppfattning bör ersättning för nedslaktat

djur utgå med 50 kronor eller, örn det helt kasseras vid besiktningen,

med 20 kronor.

Att i nuvarande läge minska ersättningarna för djur, som nedslaktas vid

den kliniska tuberkuloskontrollen, torde i viss mån kunna äventyra anslutningen

till kontrollen. Den av styrelserna förordade reduktionen från i genomsnitt

45 till 40 kronor har särskilt motiverats med en höjning av pristilllägget

a mjölk fran kliniskt anslutna besättningar. Då jag för närvarande ej

anser mig böra tillstyrka en sådan höjning, kan jag ej biträda förslaget örn

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

25

nedsatt slaktersättning Denna ersättning synes mig skäligen böra utgå med

samma belopp som för djur med juver- och könstuberkulos. I motsats till

styrelserna finner jag ej tillräckliga skäl föreligga att bestämma särskild

högre slaktersättning där isolerad ungdjursuppfödning anordnats. Då åtgärder

i sådant avseende enligt de föreslagna reglerna måste företagas när förutsättningar

därför finnas, synes någon skillnad i slaktersättningama vid den

kliniska tuberkuloskontrollen i olika fall icke längre befogad.

I likhet med vad styrelserna föreslagit anser jag att för nästa budgetår

medel böra ställas till vissa hushållningssällskaps förfogande att användas

för utrensning av tuberkulos i mindre nötkreatursbesättningar. Även jag vill

förorda att Kungl. Majit för detta ändamål bemyndigas att av ifrågavarande

anslag disponera ett belopp av 200,000 kronor. Det torde sedermera, därest

riksdagen icke har något att erinra mot förslaget, få ankomma på Kungl.

Majit att meddela beslut örn medlens fördelning mellan olika hushållningssällskap.

Som jag förut framhållit torde den föreslagna ändringen i grunderna för

bidrag till hushållningssällskap för anordnande av klinisk tuberkuloskontroll

icke inverka på anslaget för nästa budgetår.

Styrelsernas anslagsberäkningar föranleda i stort sett icke någon erinran

från min sida. De av mig förordade ändringarna i grunderna för slaktersättningarna,

vilka innebära delvis ökade, delvis minskade anslagsbehov, torde

knappast inverka på anslagets slutsumma. Med hänsyn bland annat till den

omfattande utslagning av tuberkulösa nötkreatur, som ägt rum under innevarande

budgetår delvis på grund av statens direkta stöd, torde med sannolikhet

kunna förväntas, att nyanslutningen till bekämpandet under nästa

budgetår kommer att äga rum i mindre omfattning än under de senaste åren.

Utgifterna torde därför kunna hållas inom den förut angivna anslagssumman

1,700,000 kronor.

Kungl. Majits förslag rörande ändrade grunder för ersättning av nötkreatur,

som nedslaldas på grund av juver- eller könsturberkulos eller vid den

kliniska kontrollen vid andra och därpå följande undersökningar efter anslutningen

påvisad tuberkulos i smittfarlig form, tillstyrkes av utskottet. Sådana

ersättningar böra alltså utgå med fasta belopp och icke såsom nu efter

djurens slaktvikt samt för varje nedslaktat djur utgöra 50 kronor eller, örn

det helt kasseras vid besiktning, 20 kronor.

Styrelserna lia i förevarande utredning föreslagit en sådan omläggning

beträffande grunderna för statsbidrag till hushållningssällskap för anordnande

av klinisk tuberkuloskontroll, att bidraget skulle utgå med visst årligt

belopp för varje till kontrollen anslutet djur och sålunda icke såsom för närvarande

med hälften av kostnaden för verksamheten. Omläggningen, som

nära sammanhänger jämväl med den föreslagna omändringen av verksamheten

vid sällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier, skulle emellertid

först kunna påverka anslagsanvisningen för budgetåret 1042/43. 1 motionen

I: 197 lia jämväl dessa spörsmål berörts. Där har sålunda särskilt 1''ramhål
-

U (skott et.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

lits, att de föreslagna grunderna för statsbidrag icke skulle ställa sig fullt rättvisa

i synnerhet för sådana sällskap som ha många små och glest liggande

kreatursbesättningar. Det hushållningssällskapen enligt Kungl. Maj:ts förslag

ålagda bestyret att föra register över tuberkulinundersökningar inom området

samt över besättningar ställda under statlig kontroll med tuberkulin

skulle medföra vissa kostnader för sällskapen. Vad sålunda anförts i motionen

synes enligt utskottets uppfattning böra tagas under övervägande i samband

med statbehandlingen vid nästa års riksdag.

Utskottet tillstyrker, att Kungl. Majit bemyndigas att av ifrågavarande anslag

för nästa budgetår disponera ett belopp av 200,000 kronor för utrensning

av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar i enlighet med av

utskottet här ovan förordade grunder.

Kungl. Majits anslagsäskande har icke föranlett någon utskottets erinran.

XII. Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda i skilda hänseenden anfört

får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må i anledning av förevarande proposition

1) med förklaring, att riksdagen funnit viss ändring böra

vidtagas i Kungl. Majits förslag till förordning angående bekämpande

av tuberkulos hos nötkreatur, för sin del antaga

följande förslag till

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förordning

angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Inledande bestämmelser.

1 §•

Förekommer sjukdomen tuberkulos hos nötkreatur icke inom visst län

eller del därav eller har den där allenast synnerligen ringa utbredning, må

Kungl. Majit på gemensam framställning av medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen

samt efter hörande av vederbörande hushållningssällskap

förordna, att inom sådant område (tuberkulosfrilt område) bestämmelserna

i epizootilagen ävensom de i 2 kap. denna förordning givna stadgandena

skola äga tillämpning med avseende å sjukdomen.

Till underlättande av sjukdomens utrotande inom område, där stora möjligheter

därtill förefinnas (skyddat område), må Kungl. Majit beträffande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

27

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

införseln av nötkreatur till området föreskriva, att de i 3 kap. här nedan intagna

bestämmelserna skola äga tillämpning.

Beträffande sjukdomens bekämpande inom område, som icke hänförts

till tuberkulosfritt område, skola gälla de i 4 kap. denna förordning meddelade

bestämmelserna. I fråga om frivilligt bekämpande av sjukdomen inom

sistnämnda områden gäller därjämte vad därom särskilt är stadgat.

2 kap. Åtgärder till bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur inom

tuberkulosfritt område.

2 §•

Örn undersökning med tuberkulin av nötkreatur i tuberkulosfritt område

förordnar medicinalstyrelsen. Sådan undersökning må ej verkställas utan

medicinalstyrelsens medgivande.

Det ankommer på länsveterinär i tuberkulosfritt område att, efter hörande

av vederbörande veterinärer, årligen till medicinalstyrelsen ingiva förslag

i fråga om undersökningar med tuberkulin, som böra verkställas under nästkommande

budgetår.

3 §•

Finner veterinär vid obduktion, köttbesiktning eller eljest under verksamhet

i tuberkulosfritt område tuberkulos förekomma hos nötkreatur, vilket

härrör från besättning inom sådant område och icke jämlikt 6 § är försett

med slaktmärke, åligger det honom dels att härom, med angivande av djurägare,

gård, socken och län, ofördröjligen underrätta medicinalstyrelsen dels

ock att samtidigt meddela ägaren av den kreatursbesättning, varifrån djuret

härstammar, förbud att, intill dess besättningen undersökts med tuberkulin,

utsläppa kreaturen å gemensamhetsbete eller förflytta dem till ladugård, där

andra djur än sådana som äro avsedda för slakt finnas uppställda.

Finner veterinär vid klinisk undersökning skäl misstänka, att tuberkulos

förekommer hos nötkreatur som i första stycket sägs, åligger det honom att

ofördröjligen till statens veterinärbakteriologiska anstalt eller veterinärbakteriologiskt

laboratorium, som medicinalstyrelsen godkänner, översända erforderligt

material för vederbörlig undersökning på statens bekostnad. Har

sådan undersökning givit vid handen, att djuret är behäftat med tuberkulos,

har anstalten eller laboratoriet att härom ofördröjligen underrätta såväl medicinalstyrelsen

som veterinären, vilken i så fall skall meddela förbud som i

första stycket sägs. Där veterinär i annat fall än som avses i första punkten

i detta stycke finner skäl misstänka att tuberkulos förekommer hos nötkreatur,

skall han därom underrätta medicinalstyrelsen.

Sedan i enlighet med föreskrifter i denna paragraf underrättelse att tuberkulos

förekommer hos nötkreatur inkommit till medicinalstyrelsen, bar sty
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

reisen att förordna veterinär att verkställa undersökning med tuberkulin av

den nötkreatursbesättning, varifrån det tuberkulösa djuret härstammar.

Det åligger veterinär att utan dröjsmål och senast inom femton dagar efter

det undersökning med tuberkulin avslutats till länsveterinären avlämna berättelse

rörande resultatet av undersökningen jämte förslag till åtgärder, utöver

vad som angivits i 5 §, för utrotande av sjukdomen inom de besättningar,

som må anses påkallat. Länsveterinären har att omedelbart med eget

yttrande översända berättelsen till medicinalstyrelsen.

4 §•

Envar, som inom tuberkulosfritt område innehar nötkrealursbesättning

och missiänker att tuberkulos förekommer hos besättningen, skall göra anmälan

om förhållandet hos veterinär. Har vid slakt av nötkreatur i kött

eller organ av sådant djur påträffats sjukliga förändringar, som kunna misstänkas

vara av tuberkulos natur, skall prov härå för veterinären företes.

Den, som driver handel med nötkreatur eller mottager nötkreatur för nedslagning,

vare ock skyldig att, därest skäl föreligger att misstänka, att hos

nötkreatur, som han omhänderhar eller nedslaktat, förekommer tuberkulos,

om förhållandet göra anmälan hos veterinär med uppgift tillika å den kreatursbesättning

varifrån djuret härstammar.

5 §•

Nötkreatur, som reagerar vid undersökning med tuberkulin eller eljest efter

undersökning funnits behäftat med tuberkulos, skall nedslaktas inom femton

dagar efter det djurägaren erhållit kännedom örn undersökningens resultat.

Är djuret behäftat med tuberkulos i juvret eller könsorganen, skall nedslaktningen

ske snarast möjligt och senast inom åtta dagar efter det djurägaren

erhållit kännedom om undersökningens resultat.

Visar det sig, att mer än halva antalet av de till viss nötkreatursbesättning

hörande djur över två års ålder reagerar vid undersökning med tuberkulin,

har förrättningsmannen att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan

hos länsveterinären, vilken har att med eget yttrande genast vidarebefordra

denna anmälan till medicinalstyrelsen. I sådant fall må medicinalstyrelsen,

i den utsträckning som må anses erforderlig, jämväl förordna, att

icke reagerande djur skola nedslaktas inom femton dagar. Visar djurägaren i

fall som i första punkten i detta stycke sägs, att de reagerande djuren kunna

på betryggande sätt hållas avskilda från övriga djur, må medicinalstyrelsen

medgiva anstånd med nedslaktningen tills vidare, dock högst sex

månader. I sådant fall har veterinär att skyndsamt undersöka besättningen

beträffande förekomst av tuberkulos i smittfarligt stadium. Finnes vid undersökning

djur behäftat med sådan tuberkulos, skall detsamma omedelbart

nedslaktas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

29

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Då synnerliga skäl därtill föranleda, må medicinalstyrelsen medgiva undantag

från nedslaktning, som i denna paragraf avses.

6 §•

Å nötkreatur, som vid tuberkulinundersökning reagerat eller hos vilket

på annat sätt tuberkulos påvisats eller som jämlikt medicinalstyrelsens förordnande

enligt 5 § andra stycket skall nedslaktas, skall i ena örat anbringas

ett märke, slaktmärke, av utseende som medicinalstyrelsen bestämmer. Å

slaktmärke, som ej må avlägsnas, skall finnas anbragt kontrollnummer.

Sålunda märkt djur må ej avyttras som livdjur, ej heller utsläppas på

gemensamhetsbete eller förflyttas till ladugård, där andra djur än sådana

som äro avsedda för slakt finnas uppställda.

Mjölk från djur, som är eller misstänkes vara behäftat med tuberkulos i

juvret eller könsorganen, må icke användas till människoföda och ej heller

annat än efter kokning till föda åt djur.

Där djur som i första stycket sägs nedslaktas å offentligt slakthus eller å

kontrollslakteri, ankommer det på där tjänstgörande veterinär att upprätta

och till medicinalstyrelsen insända protokoll över den besiktning, som verkställts

av djurkroppen.

Ladugård, där djur behäftat med tuberkulos varit uppställt, skall på djurägarens

bekostnad smittrenas i enlighet med anvisningar utfärdade av medicinalstyrelsen.

7 §•

Med besättning inom tuberkulosfritt område må icke införlivas annat nötkreatur

än sådant som härrör från besättning, vilken enligt av medicinalstyrelsen

utfärdade föreskrifter är att anse såsom tuberkulosfri. Har nötkreatursbesättning

i dess helhet nedslaktats, må efter smittreningen i ladugården

inställas allenast sådant nötkreatur som i första punkten sägs.

8 §•

I samband med undersökning med tuberkulin av nötkreatur i tuberkulosfritt

område skola, när veterinär därtill finner anledning, andra i samma

ladugård inhysta husdjur utom fjäderfän underkastas enahanda undersökning.

Djur, som vid sådan undersökning reagerar eller hos vilket tuberkulos

på annat sätt påvisas, skall antingen avlägsnas ur ladugården och hållas väl

avskilt från nötkreatur eller ock nedslaktas inom femton dagar efter undersökningens

avslutande. Är djur avsett att nedslaktas, bör det förses med

slaktmärke som i 6 § sägs.

Fjäderfän, som i tuberkulosfritt område hållas i ladugård, skola vara innestängda

i särskilt rum.

9 §.

1 mom. Ilar, under iakttagande av vad i 5 § föreskrivits, nötkreatur blivit

nedslaklat, är ägaren av djuret berättigad att av statsmedel erhålla ersättning

som, där ej Kungl. Maj:t finner skäl för visst fall medgiva högre

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gotlgörelse, utgår med etthundra kronor eller om djuret är under ett års ålder

med femtio kronor. Ersättning utgår dock endast under förutsättning

dels att djuret nedslaktats å offentligt slakthus eller å kontrollslakteri eller

att det nedslaktade djurets ena öra med vidsittande slaktmärke insändes till

vederbörande veterinär dels ock att den som framställer begäran om ersättning

innehaft det nedslaktade djuret sedan minst sextio dagar. Har nötkreatur

nedslaktats senare än enligt vad i 5 § är föreskrivet, må ersättning likväl

utgå, örn dröjsmålet med nedslaktningen föranletts av omständigheter

över vilka djurägaren icke råder. Djurägare må förfoga över köttet av nedslaktat

djur i den mån det ej strider mot eljest gällande bestämmelser.

2 mom. Undersökning med tuberkulin som avses i detta kapitel bekostas

av statsmedel.

Beträffande ersättning till veterinär är särskilt stadgat.

3 mom. Ersättning som angives i denna paragraf utbetalas av medicinalstyrelsen.

3 kap. Åtgärder till förhindrande av införsel till tuberkulosfritt och

skyddat område av nötkreatur behäftade med tuberkulos.

10 §.

Nötkreatur må icke till tuberkulosfritt område införas från del av riket

som ej tillhör sådant område, med mindre medicinalstyrelsen därtill lämnat

tillstånd (tillståndsbevis). Ej heller må utan sådant tillstånd införsel av nötkreatur

äga rum till skyddat område från del av landet, som varken tillhör

tuberkulosfritt eller skyddat område.

Utan hinder av vad som stadgas i första stycket må nötkreatur, i enlighet

med av medicinalstyrelsen utfärdade föreskrifter, förås genom tuberkulosfritt

och skyddat område.

11 §•

1 mom. För erhållande av tillståndsbevis som i 10 § första stycket avses

skall, då fråga är om nötkreatur avsett till livdjur, företes ett av veterinär

enligt formulär, som medicinalstyrelsen fastställt, tidigast en månad före

den dag införseltillståndet sökes utfärdat intyg, utvisande

dels att djuret härrör från besättning som enligt av medicinalstyrelsen utfärdade

bestämmelser är att anse såsom tuberkulosfri,

dels ock att djuret i den omfattning medicinalstyrelsen föreskriver undersökts

med tuberkulin och därvid icke visat reaktion.

2 mom. Såsom villkor för införsel varom i 1 mom. sägs skall föreskrivas,

a) att djuret på sätt medicinalstyrelsen bestämmer är försett med identitetsmärke

som anmärkts i det i 1 mom. omförmälda intyget;

b) att införsel äger rum inom en månad från tillståndets meddelande;

samt

c) att transport av djuret äger rum i fordon som dessförinnan smittrenats.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

31

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

12 §.

Införsel som i 10 § första stycket sägs av nötkreatur, avsett för slakt, må

ej medgivas med mindre djuret föres till offentligt slakthus eller till kontrollslakteri.

13 §.

Har tillstånd meddelats jämlikt 10 § första stycket till införsel av nötkreatur

såsom livdjur, må det ej inlastas i järnvägsvagn, i åkdon eller å fartyg,

med mindre den som erhållit tillstånd till införseln för stationsföreståndaren,

föraren av åkdonet eller fartygsbefälhavare!! företer tillståndsbeviset. Beviset

skall befordras till urlastningsstationen (bestämmelsestationen) och där

behandlas på sätt i 14 § närmare föreskrives. Stationsföreståndare, förare

av åkdon eller fartygsbefälhavare skall tillse dels att djuren äro åtföljda av

intyg som i 11 § avses, dels att djuren äro försedda med i nämnda paragraf

omförmält identitetsmärke, dels ock att djuren uppställas, om införseln sker

med järnväg eller landsvägsledes, i järnvägsvagn eller åkdon där andra nötkreatur

icke äro uppställda, samt, örn införseln sker med båt, väl avskilda

från andra nötkreatur.

14 §.

Tillståndsbevis skall å urlastningsstation (bestämmelsestation) omhändertagas,

då införseln sker med järnväg, av stationsföreståndaren, samt, då införseln

sker med båt eller landsvägsledes, av närmast vid gränsen boende

kronobetjäning eller annan därtill av länsstyrelsen särskilt förordnad person.

Den till vilken tillståndsbeviset avlämnas åligger dels att tillse, att infört

livdjur är åtföljt av intyg som i 11 § avses och försett med där omförmält

identitetsmärke, dels ock att utan dröjsmål till länsveterinären i det län dit införseln

ägt rum översända beviset, försett med intyg om när och var detsamma

avlämnats.

Finner tjänsteman varom i första stycket förmäles förseelse mot bestämmelse

i detta kapitel vara begången, skall han om förhållandet ofördröjligen

underrätta vederbörande länsveterinär.

4 kap. Åtgärder till bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur inom icke

tuberkulosfritt område.

15 §.

Undersökning med tuberkulin av nötkreatur må ej verkställas utan medicinalstyrelsens

medgivande.

Sådant medgivande må lämnas allenast under villkor att ägaren till de

med undersökningen avsedda djuren förbinder sig att förse de nötkreatur

som vid undersökningen reagera med märke, tuberkulosmärke, av utseende

som medicinalstyrelsen bestämmer, samt — i den mån medicinalstyrelsen

icke annorlunda förordnar — att, om vid undersökningen minst 75 procent

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

av alla till besättningen hörande nötkreatur över två års ålder reagera, förse

jämväl samtliga icke reagerande nötkreatur över två års ålder inom besättningen,

med undantag beträffande djur som inköpts från tuberkulosfri besättning

eller uppfötts på gården och intill undersökningen varit fullständigt

isolerade från de reagerande djuren, med tuberkulosmärke.

Det åligger veterinär som verkställt undersökning med tuberkulin av nötkreatur

att ombesörja märkning av djur i enlighet med vad som stadgas i

andra stycket.

16 §.

1 mom. Nötkreatur må icke överlåtas under beteckningen tuberkulosfritt

eller under annan beteckning, som giver sken av att djuret är fritt från

nämnda sjukdom, med mindre djuret

1) härrör från besättning eller del därav, som enligt av medicinalstyrelsen

utfärdade bestämmelser är att anse såsom tuberkulosfri;

2) i den omfattning medicinalstyrelsen föreskriver undersökts med tuberkulin

och därvid icke visat reaktion; samt

3) varken under transport eller eljest sammanförts med icke tuberkulosfria

nötkreatur eller uppställts i stall eller fordon som icke dessförinnan

smittrenats.

Såvitt överlåtelse som i första stycket sägs icke godkänts av hushållningssällskap,

skall nötkreatur vid överlåtelsen vara åtföljt av ett av veterinär tidigast

två månader före överlåtelsen utfärdat intyg utvisande de under 1)

och 2) angivna förhållandena.

2 mom. Intyg att nötkreatur icke reagerat vid undersökning med tuberkulin

skall utfärdas enligt formulär som fastställts av medicinalstyrelsen.

Vid utfärdande av sådant intyg skall djuret, på sätt medicinalstyrelsen bestämmer,

vara försett med identitetsmärkc som särskilt anmärkes i intyget.

17 §.

Är eller misstänkes nötkreatur vara behäftat med tuberkulos i smittfarligt

stadium, må djuret ej överlåtas annat än för omedelbar nedslaktning.

18 §.

Finner veterinär vid annan köttbesiktning än som i 21 § sägs tuberkulos

förekomma hos nötkreatur, åligger det honom att därom göra anmälan på

sätt medicinalstyrelsen föreskriver.

19 §.

Veterinär, som misstänker förekomsten av tuberkulos i juvret eller könsorganen

hos nötkreatur, åligger att genast för undersökning till statens veterinärbakteriologiska

anstalt eller veterinärbakteriologiskt laboratorium, som

medicinalstyrelsen godkänner, insända prov av mjölk, livmodersekret eller,

om så erfordras, körtelvävnad eller eljest material från del eller delar av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

juver eller könsorgan, som misstänkes vara angripet av sjukdomen, jämte

uppgift om den besättning och det djur, varifrån provet härleder sig.

I avbidan på resultatet av undersökningen skall djur, vilket särskilt misstänkes

vara behäftat med tuberkulos som i första stycket avses förses med

märke, kontrollmärke, av utseende som medicinalstyrelsen bestämmer samt

hållas väl isolerat. Veterinär må tillika förordna, att, intill dess resultatet av

undersökningen blivit känt, mjölk från djuret icke må användas till människoföda

och ej heller annat än efter kokning till föda åt djur.

Djurägare må icke vägra veterinär att taga prov eller ombesörja märkning

som avses i denna paragraf.

20 §.

Djurägare, som inom honom tillhörig nötkreatursbesättning iakttager sjukdomstecken

såsom fast, icke ömmande juverförhårdnad med eller utan förändring

av mjölkens utseende eller ihållande flytning från könsdelarna hos

hondjur eller ock eljest har anledning misstänka förekomsten av tuberkulos

i juver eller könsorgan, skall om förhållandet göra anmälan till veterinär.

Vad i första stycket föreskrivits skall jämväl gälla för den, som driver handel

med nötkreatur eller mottager nötkreatur för nedslaktning.

21 §.

Påvisar veterinär vid besiktning av kött, härrörande från kalv, tuberkulos,

som skäligen kan antagas vara medfödd, åligger det honom att söka utröna

från vilken besättning kalven härstammar samt att härom, med angivande

av djurägare, gård, socken och län, ofördröjligen underrätta medicinalstyrelsen,

som förordnar veterinär att verkställa undersökning av besättningen

beträffande förekomsten av tuberkulos i juver eller könsorgan samt att därvid

förfara i enlighet med vad i 19 § stadgas.

Det åligger den som omhänderhaver kalv som i första stycket sägs att till

veterinär lämna erforderliga upplysningar rörande den besättning från vilket

djuret härstammar.

22 §.

Underrättelse om resultatet av undersökning varom i 19 § sägs skall meddelas

dels ofördröjligen medicinalstyrelsen med uppgift om den besättning

djuret tillhör dels ock den som lämnat provet. Har undersökningen givit vid

handen, att nötkreatur är behäftat med tuberkulos i juvret eller könsorganen,

skall djuret nedslaktas inom åtta dagar efter det djurägaren erhållit kännedom

örn undersökningens resultat. Medicinalstyrelsen har att förordna veterinär

att ombesörja nedslaktningen, som antingen skall ske å offentligt slakthus

eller å kontrollslakteri eller eljest i närvaro och under kontroll av veterinären.

Det åligger veterinär som närvarit vid nedslaktningen att omedelbart

därefter till medicinalstyrelsen översända rapport enligt av styrelsen fastställt

formulär.

Nötkreatur, som djurägaren veterligen är behäftat med tuberkulos i juvret

Biliam/ till riksdagens protokoll 10M. 10 samt. Nr 57. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

eller könsorganen, skall hållas isolerat. Mjölk från sådant djur må icke användas

till människoföda och ej heller annat än efter kokning till föda åt

djur. Har djuret försetts med kontrollmärke, må detta ej avlägsnas före nedslaktningen.

23 §.

1 mom. För nötkreatur, som nedslaktas enligt bestämmelserna i 22 §,

må djurägare erhålla ersättning av statsmedel med femtio kronor eller, örn

djuret helt kasseras på grund av tuberkulos, med tjugu kronor. Har nötkreatur

nedslaktats senare än enligt vad i 22 § är föreskrivet, må ersättning

likväl utgå, örn dröjsmålet med nedslaktningen föranletts av omständigheter

över vilka djurägaren icke råder. Djurägare må förfoga över köttet av nedslaktat

djur i den mån det ej strider mot eljest gällande bestämmelser.

2 mom. Bakteriologisk undersökning som avses i 19 § bekostas av statsmedel.

Veterinär, som enligt förordnande av medicinalstyrelsen verkställt undersökning

av nötkreatursbesättning på sätt i 21 § sägs, är berättigad till ersättning

av statsmedel enligt gällande veterinärtaxa (tjänstetaxan). Sådan ersättning

må icke utgå örn nötkreatursbesättningen är ansluten till av hushållningssällskap

anordnad klinisk tuberkuloskontroll.

För besiktning och kontroll av nötkreatur, vilket nedslaktats på grund av

vad i detta kapitel föreskrives, utgår ersättning i enlighet med vad därom är

särskilt stadgat.

5 kap. Gemensamma bestämmelser.

24 §.

Högsta tillsynen över åtgärder till bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur

tillkommer medicinalstyrelsen.

Länsstyrelse skall vaka över att denna förordning noggrant tillämpas. Det

åligger polismyndighet att biträda vid nämnda övervakning.

Vid vägar som leda till tuberkulosfria och skyddade områden skola i den

omfattning länsstyrelsen bestämmer genom polismyndighetens försorg uppsättas

tydliga anslag med uppgift om i 10 § avsedda införselförbud.

25 §.

Slaktmärken, identitetsmärken och kontrollmärken, som avses i denna förordning,

skola genom medicinalstyrelsens försorg på rekvisition kostnadsfritt

tillhandahållas förrättningsman.

26 §.

De närmare föreskrifter, som äro erforderliga för tillämpning av denna

förordning, meddelas av medicinalstyrelsen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

35

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

27 §.

1 mom. Förseelse mot denna förordning eller enligt densamma meddelade

föreskrifter straffes enligt allmänna strafflagen.

2 mom. Innefattar förseelse olovlig införsel av nötkreatur till tuberkulosfritt

eller skyddat område, må domstolen tillika på talan av allmän åklagare

förklara sådan egendom eller, om den icke kan tillrättaskaffas, dess värde

förbrutet. Vad sålunda skall anses förbrutet tillfaller kronan.

Denna förordning träder i kraft den

1 juli 1941, från och med vilken dag

kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 403)

örn åtgärder mot tuberkulos i juvret

och könsorganen hos nötkreatur ävensom

förordningen den 10 maj 1940 (nr

373) angående bekämpande av tuberkulos

hos nötkreatur inom vissa områden

skola upphöra att gälla.

Denna förordning tråder i kraft den

1 januari 1942, från och med vilken,

dag kungörelsen den 30 juni 1934 (nr

403) om åtgärder mot tuberkulos i

juvret och könsorganen hos nötkreatur

ävensom förordningen den 10 maj

1940 (nr 373) angående bekämpande

av tuberkulos hos nötkreatur inom

vissa områden skola upphöra att gälla.

2) till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen

för budgetåret 1941/42 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1,700,000 kronor;

B) att motionen I: 197, i den mån den ej kan anses besvarad

genom vad utskottet anfört, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

C) att motionerna I: 198 och II: 266 må anses besvarade genom

vad utskottet anfört.

Stockholm den 27 maj 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Gabrielsson, Alfred Andersson, Jacob Hansson,

Anderberg, Nils Olsson, friherre Beck-Friis och Gottfrid Karlsson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i

Sörsjön, Karlsson i Munkedal, Carlström, Jacobson, Janson i Frändesta och Jonsson

i Fjäle.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

Bilaga.

Inom jordbruksdepartementet upprättat förslag

till

kungörelse angående frivilligt bekämpande av tuberkulos hos

nötkreatur.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Inledande bestämmelser.

1 §•

Under iakttagande av i denna kungörelse upptagna bestämmelser och

villkor må statsbidrag utgå dels till undersökning med tuberkulin av nötkreatursbesättning

eller del därav som ställts eller avses skola ställas under

statlig kontroll med tuberkulin, dels ock till klinisk tuberkuloskontroll av

nötkreatursbesättning.

I mån av tillgång å därför anvisade medel må statsbidrag i enlighet

med de i 4 kap. här nedan intagna föreskrifterna utgå för utrensning av

tuberkulos i mindre nötkreatursbesättningar.

Statsbidrag enligt denna kungörelse utgår icke inom område, som genom

beslut av Kungl. Majit med stöd av 1 § förordningen angående bekämpande

av tuberkulos hos nötkreatur hänförts till tuberkulosfritt område.

2 kap. Statlig kontroll med tuberkulin.

2 §.

Nötkreatursbesättning eller fullständigt isolerad del därav skall anses stå

under statlig kontroll med tuberkulin under förutsättning

dels att undersökning med tuberkulin av besättningen i dess helhet eller

den isolerade delen av besättningen företagits och i fortsättningen företages

på de tider medicinalstyrelsen bestämmer,

dels att djur, som vid sådan undersökning visat reaktion, avskiljes från

den övriga besättningen eller den isolerade delen därav senast femton dagar

efter undersökningen,

dels att ladugården smittrenas i överensstämmelse med anvisningar utfärdade

av medicinalstyrelsen minst en gång årligen samt därjämte omedelbart

efter det tuberkulösa djur avlägsnats från besättningen, samt

dels att nötkreatur som utifrån införlivas med besättningen må överlåtas

under beteckningen tuberkulosfritt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

37

3 §.

Djurägare som önskar ställa sin nötkreatursbesättning eller del därav under

statlig kontroll med tuberkulin har att därom göra framställning hos

veterinär, som det åligger att med eget yttrande vidarebefordra framställningen

till medicinalstyrelsen.

Medicinalstyrelsen må medgiva, att på statens bekostnad företages en

första undersökning med tuberkulin av nötkreatursbesättning i dess helhet

eller del därav under förutsättning att djurägaren förbundit sig att med

hänsyn till undersökningens resultat ställa besättningen antingen under statlig

kontroll med tuberkulin eller under klinisk tuberkuloskontroll.

4 §•

Av medicinalstyrelsen föreskrivna förnyade undersökningar med tuberkulin

(kontrollundersökningar) av nötkreatursbesättning eller del därav bekostas

av statsmedel under förutsättning att djurägaren vidtagit i 2 § för

statlig kontroll med tuberkulin stadgade åtgärder.

5 §.

Tuberkulin, erforderligt för undersökning av nötkreatursbesättning eller

del därav, må, örn skäl därtill föreligga, utan ersättning tillhandahållas för

undersökning som bekostas av djurägaren. Framställning härom skall göras

hos medicinalstyrelsen genom veterinär.

6 §•

Nötkreatur, som vid undersökning med tuberkulin reagerat eller eljest

visat tecken på tuberkulos, skall, i enlighet med vad som är särskilt stadgat,

förses med märke, tuberkulosmärke, av utseende som medicinalstyrelsen

bestämmer.

Inträffar vid kontrollundersökning reaktion i större omfattning, må medicinalstyrelsen

förordna därtill lämpad veterinär att verkställa närmare

utredning rörande tuberkulosförhållandena i besättningen samt i samband

därmed i erforderlig utsträckning vidtaga klinisk undersökning av djuren.

Giver sådan undersökning anledning till antagande att djur är behäftat med

tuberkulos i smittfarlig form, skall djuret avskiljas från övriga djur i besättningen

och bakteriologisk undersökning verkställas på sätt i 13 § tredje

stycket sägs. Smittfarligt djur skall nedslaktas inom femton dagar efter

det djurägaren erhållit kännedom om undersökningens resultat. För utrönande

av anledningen till inträffad reaktion må veterinären, där skäl därtill

föranleda, för obduktion låta nedslakta erforderligt antal djur. För nedslaklat

djur må djurägaren erhålla ersättning under villkor och med belopp

som angivas i 17 §.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

7 §■

Underlåter djurägare att ställa sig till efterrättelse de i denna kungörelse

intagna eller med stöd av densamma utfärdade bestämmelser för statlig

kontroll med tuberkulin, må medicinalstyrelsen utesluta hans nötkreatursbesättning

från kontrollen.

Djurägare som underlåter att fullgöra förpliktelse enligt 3 § andra stycket

skall ersätta statsverket dess kostnader för tuberkulinundersökning av

nötkreatursbesättningen.

8 §.

önskar djurägare, vilkens nötkreatursbesättning uteslutits från den statliga

kontrollen med tuberkulin, ånyo ansluta besättningen till sådan kontroll,

åligger det honom att själv bekosta en undersökning med tuberkulin av

besättningen.

9 §•

Det åligger medicinalstyrelsen att föra förteckning över nötkreatursbesättningar,

som äro anslutna till statlig kontroll med tuberkulin, att övervaka

att djurägare fullgör sina skyldigheter enligt detta kapitel samt att

vidtaga åtgärder för indrivande av belopp, som djurägaren enligt vad som

stadgats i 7 § andra stycket kan bliva skyldig utgiva till statsverket.

Förteckning som i första stycket sägs skall dessutom för varje hushållningssällskaps

område föras av hushållningssällskapet eller, där hushållningssällskapet

icke anordnar klinisk tuberkuloskontroll, av länsveterinären.

3 kap. Klinisk tuberkuloskontroll.

10 §.

Nötkreatursbesättning skall anses stå under klinisk tuberkuloskontroll under

förutsättning

dels att klinisk undersökning och därav föranledd bakteriologisk undersökning

av besättningen företagits och i fortsättningen företagas i enlighet

med 13 §,

dels att djur, som vid klinisk-bakteriologisk undersökning befunnits

behäftade med tuberkulos i smittfarlig form, nedslaktas senast femton

dagar efter det djurägaren erhållit kännedom om undersökningens resultat,

del$ att ladugården smittrenas minst en gång årligen i överensstämmelse

med anvisningar utfärdade av medicinalstyrelsen, samt

dels att nötkreatur som utifrån införlivas med besättningen godkänts av

den som anordnar kontrollen.

11 §•

Klinisk tuberkuloskontroll anordnas av hushållningssällskap samt inom

område, där hushållningssällskapet icke anordnar sådan kontroll, av medicinalstyrelsen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

39

Veterinär, som av hushållningssällskap anlitas för undersökningar som i

13 § avses, skall vara därtill godkänd av medicinalstyrelsen.

12 §.

Djurägare som önskar ansluta sin nötkreatursbesättning till klinisk tuberkuloskontroll

skall avgiva förbindelse till den som anordnar sådan kontroll

att under minst två år bekämpa tuberkulos i smittfarlig form inom

besättningen i enlighet med bestämmelserna i 13 § samt därutöver vidtaga

de åtgärder för tuberkulosens utrotande i besättningen, som med hänsyn

till omständigheterna skäligen böra vidtagas av honom, ävensom gälda för

undersökningar av djuren fastställd avgift.

I förbindelsen skall tillika vara intaget förbehåll därom att, därest förbindelsen

icke uppsäges ett år före utgången av dess giltighetstid, förlängning

på ett år skall anses hava kommit till stånd. Visas, att besättning som

avses i förbindelsen är fri från tuberkulos, upphör förbindelsen att gälla,

oaktat densamma icke vederbörligen uppsagts.

13 §.

Inom nötkreatursbesättning som står under klinisk tuberkuloskontroll

skola samtliga djur över två års ålder underkastas klinisk undersökning rörande

förekomsten av tuberkulos i smittfarlig form med de tidsintervaller,

som nied hänsyn till tuberkulosens effektiva bekämpande finnas påkallade.

Från sådan besättning skall så ofta som med hänsyn till tuberkulosens

effektiva bekämpande finnes påkallat, dock minst en gång om året, tagas

prov av samlingsmjölk, vilket prov skall underkastas bakteriologisk undersökning

rörande förekomsten av tuberkelbakterier.

Giver undersökning som i första stycket avses anledning till antagande,

att djur är behäftat med tuberkulos i smittfarlig form, skall djuret förses

med särskilt av medicinalstyrelsen fastställt märke, kontrollmärke, och prov

från djuret bakteriologiskt undersökas vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt eller veterinärbakteriologiskt laboratorium, som medicinalstyrelsen

godkänner. Finnes vid den bakteriologiska undersökningen tuberkulos i smittfarlig

form föreligga, skall djuret nedslaktas inom femton dagar efter det

djurägaren erhållit kännedom om undersökningens resultat. Då särskilda skäl

därtill föranleda, må medicinalstyrelsen medgiva anstånd med nedslaktningen

av djur under högst sex månader.

I samband med undersökning som i första stycket sägs skola de till besättningen

hörande ungdjuren, i den omfattning den veterinära ledaren av kontrollen

bestämmer, undersökas med tuberkulin. Sådant tuberkulin tillhandahålles

utan ersättning genom medicinalstyrelsens försorg.

14 §.

Underlåter djurägare att ställa sig till efterrättelse de i denna kungörelse

eller med stöd av densamma utfärdade bestämmelser för klinisk tuberkuloskontroll

eller vidtager han icke de åtgärder för tuberkulosens utrotande i

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

hans nötkreatursbesättning, som skäligen böra vidtagas av honom, må den

som anordnar kontrollen eller medicinalstyrelsen utesluta besättningen från

kontrollen.

Bryter djurägare mot föreskrifterna i 13 §, skall han vara skyldig att omedelbart

utgiva två års avgifter enligt den i 12 § omförmälda förbindelsen.

Förbehåll om vad sålunda stadgats skall göras i förbindelsen.

15 §.

Det ankommer på den som anordnar klinisk tuberkuloskontroll att föra

förteckning över nötkreatursbesättningar, som äro anslutna till sådan kontroll,

att enligt anvisningar utfärdade av medicinalstyrelsen föra anteckningar

rörande vid köttbesiktning paträffad tuberkulos samt att övervaka att djurägare

fullgör sina skyldigheter med avseende å kontrollen.

16 §.

Hushållningssällskap som anordnar klinisk tuberkuloskontroll i enlighet

med denna kungörelse må ärligen erhålla statsbidrag för varje anslutet djur

med visst av Kungl. Maj:t bestämt belopp. Statsbidrag beviljas av medicinalstyrelsen

efter därom gjord ansökan.

Det ankommer på den som anordnar klinisk tuberkuloskontroll att årligen

fastställa de avgifter som skola erläggas av djurägarna. Sådant beslut av hushållningssällskap

skall underställas medicinalstyrelsen för godkännande.

17 §.

1 mom. För nötkreatur som nedslaktas på grund av att tuberkulos i

smittfarlig form upptäckts vid andra eller därefter följande klinisk-bakteriologisk

undersökning, sedan nötkreatursbesättning anslutits till klinisk tuberkuloskontroll,

må djurägaren kunna erhålla ersättning med femtio kronor

eller, om djuret helt kasseras på grund av tuberkulos, med tjugu kronor, allt

under förutsättning att djuret nedslaktats inom femton dagar efter det djurägaren

erhållit kännedom om undersökningens resultat samt att nedslaktningen

ägt rum antingen å offentligt slakthus eller å kontrollslakteri eller i

närvaro och under kontroll av veterinär förordnad av medicinalstyrelsen. Har

nötkreatur nedslaktats senare än som nyss sagts, må ersättning likväl utgå,

om dröjsmålet med nedslaktningen föranletts av omständigheter över vilka

djurägaren icke råder. Djurägare må förfoga över kött av nedslaktat djur i

den man det ej strider mot eljest meddelade bestämmelser.

2 mom. Tillhör nötkreatur som nedslaktas på grund av tuberkulos i

smittfarlig form besättning, som omedelbart före anslutningen till klinisk

tuberkuloskontroll stått under statlig kontroll med tuberkulin, må ersättning

som i 1 mom. sägs utgå jämväl om nedslaktningen föranletts av första kliniskbaktenologiska

undersökning efter anslutningen till den kliniska tuberkuloskontrollen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

41

3 mom. Ersättning som i denna paragraf sägs utbetalas av medicinalstyrelsen.

4 mom. Det åligger veterinär vilken närvarit vid nedslaktning som avses

i denna paragraf att omedelbart därefter till medicinalstyrelsen översända

rapport enligt av styrelsen fastställt formulär.

4 kap. Statsbidrag för utrensning av tuberkulos inom mindre

nötkreatursbesättningar.

18 §.

I samband med utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar

må hushållningssällskap, som Kungl. Maj:t bestämmer, i mån av tillgång

å därtill anvisade medel bevilja statsbidrag för anskaffning av tuberkulosfria

nötkreatur under villkor som angivas i 19 och 20 §§. Statsbidrag

må ej utgå med högre belopp än etthundra kronor för varje jämlikt 19 §

nedslaktat djur eller om djuret är under ett års ålder med femtio kronor för

varje sådant djur och ej heller med mera än sammanlagt femhundra kronor

till en och samma djurägare.

19 §•

Statsbidrag som i 18 § avses må utgå under villkor

1) att samtliga tuberkulösa nötkreatur i besättningen nedslaktas;

2) att djurägaren genom egen uppfödning eller genom inköp anskaffar det

antal nya djur hushållningssällskapet bestämmer;

3) att djur som utifrån anskaffas må överlåtas under beteckningen tuberkulosfritt;
4)

att den ladugård, där nyanskaffade djur insättas, smittrenats i enlighet

med anvisningar utfärdade av medicinalstyrelsen; samt

5) att djurägaren skriftligen förbinder sig att ställa sin nötkreatursbesättning

under statlig kontroll med tuberkulin samt att, där hushållningssällskapet

så föreskriver, ansluta densamma till kontrollförening (fullständig eller

ofullständig kontroll eller kontroll genom provmjölkningsring).

20 §.

Utbetalning av statsbidrag må, där djurägaren jämlikt 19 § 2) har att anskaffa

nya djur, ej äga rum förrän sådan nyanskaffning skett; hushållningssällskapet

dock obetaget att, då nyanskaffning sker vid olika tillfällen, vid

varje tillfälle av statsbidraget utbetala den del som kan anses belöpa å antalet

då nyanskaffade djur.

21 §.

Uraktlåter djurägare, som jämlikt 20 § delvis uppburit honom tillerkänt

statsbidrag, att inom tid hushållningssällskapet må hava bestämt nyanskaffa

föreskrivet antal djur, vare han skyldig att återbära uppburet bidragsbelopp,

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. 10 sami. Nr 57. 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.

där ej sällskapet med hänsyn till omständigheterna finner skäl medgiva

anstånd med nyanskaffning av ytterligare djur eller eftergiva kravet på

sådan anskaffning.

Underlåter djurägare att fullgöra vad som stadgas i 19 § 5), skall han

vara skyldig att till statsverket återbetala enligt denna kungörelse uppburna

statsbidrag. Förbehåll därom skall göras i den i 19 § 5) omförmälda förbindelsen.

Det ankommer på hushållningssällskapet att övervaka, att djurägare fullgör

sina förpliktelser enligt 19 §.

5 kap. Särskilda bestämmelser.

22 §.

Kontrollmärken som i 13 § avses skola genom medicinalstyrelsens försorg

på rekvisition kostnadsfritt tillhandahållas förrättningsman.

23 §.

De närmare föreskrifter, som äro erforderliga för tillämpning av denna kungörelse,

meddelas av medicinalstyrelsen.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1941, från och med vilken dag

kungörelserna den 20 december 1912 (nr 376) angående villkoren för erhållande

av understöd vid bemödanden till förekommande och hämmande av tuberkulos

inom mindre ladugårdsbesättningar, den 30 juni 1934 (nr 402) örn

vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur samt den 11 oktober 1940 (nr

868) angående statsbidrag för utrensning av tuberkulos inom vissa nötkreatursbesättningar

skola upphöra att gälla; dock att bestämmelserna i 11 § kungörelsen

den 30 juni 1934 skola gälla till och med den 31 december 1941.

417865. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur. a1 i texten