Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet.
1941-05-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1941:59, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
1
Nr 59.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1941 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet.
(l:a avd.)
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln,
punkten 180, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag av 100,000 kronor
till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 9 april 1941 avlåten,
lill jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 198, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att till Skogsvård m. m.i Särskilda åtgärder för främjande
av skogsbrandskyddet för budgetåret 1941/42 å driftbudgeten under
nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.
Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 218; r. skr. nr 282)
anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under nionde
huvudtiteln dels till Skogsvård m. m.i Bidrag till uppförande av brandtorn
m. m. ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dels ock till Skogsvård m. m.i
Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet ett reservationsanslag
av likaledes 150,000 kronor. Från det förra anslaget avsågs skola bestridas
kostnader för uppförande av brandtorn och utsiktspunkter. Från det
senare anslaget skulle enligt riksdagsbeslutet anvisas medel för avlönande
av länsbrandchefer, för ersättning till dessas resekostnader, för gäldande av
kostnader för kurser och övningar för skogsbrandbefälet samt för uppläggande
av statliga förråd av eldsläckningsmateriel.
Vid 1940 års urtima riksdag anvisades härefter å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln dels ett reservationsanslag
av 50,000 kronor till Skogsvård m. m.i Särskilda åtgärder för främjande
av skogsbrandskyddet (prop. nr 1, bil. 7; r. skr. nr 15), dels ock två reservationsanslag
örn 250,000 respektive 785,000 kronor till Skogsvård m. m.i
Bidrag till uppförande av brandtorn m. m. samt Skogsvård m. m.i Ytterligare
medel för främjande av skogsbrandskyddet (prop. nr 62; r. skr. nr 82).
Av de vid 1940 års lagtima och urtima riksdagar under rubriken Skogs
Biliang
lill riksdagens protokoll IDAL 10 sami. Nr 50—61. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
vård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet anvisade
anslagen å tillhopa 200,000 kronor har Kungl. Maj:t lill vederbörandes
förfogande ställt 143,000 kronor för anskaffande av eldsläckningsmateriel
samt 57,000 kronor för avlönande av länsbrandcheferna, för ersättning till
dessas resekostnader och för gäldande av kostnaderna för vissa kurser och
övningar med skogsbrandbefälet. Av det utav fjolårets urtima riksdag anvisade
anslaget å 785,000 kronor till Skogsvård m. m.: Ytterligare medel för
främjande av skogsbrandskyddet beräknades 700,000 kronor till inköp av
såväl lättare som framförallt tyngre eldsläckningsmateriel, 60,000 kronor till
löne- och resekostnader för läns- och distriktsskogsbrandchefer samt 25,000
kronor till kostnader för kurser och övningar inom skogsbrandskyddet.
I skrivelse den 18 oktober 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt, att statsmedel måtte ställas till förfogande för bestridande
av kostnader för bevakning av skogsbrandtorn ävensom för tornens
underhåll, över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits den 5 december
1940 av luftskyddsinspektionen, som vid sitt utlåtande fogat yttranden
av svenska brandskyddsföreningen och skogsbrandskyddskommittén,
samt den 29 mars 1941 av statskontoret.
Vidare har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 20 mars 1941 hemställt,
att å riksstaten för budgetåret 1941/42 måtte under rubriken Skogsvård
m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet anvisas ett
reservationsanslag av 75,000 kronor till kostnader för läns- och distriktsskogsbrandchefers
löner och resor samt för kurser och övningar med skogseldsläckningspersonal.
över ifrågavarande framställning har statskontoret
den 29 mars 1941 avgivit infordrat utlåtande.
Vissa försäkringsbolag samt svenska brandskyddsföreningen bildade i juli
1938 en kommitté, skogsbrandskyddskommittén. Denna upptog såsom en av
sina första åtgärder en utredning angående uppförande av brandtorn. En av
kommittén verkställd inventering gav vid handen, att ett 70-tal brandtorn
och brandvaktstationer da funnos uppförda. De flesta av dessa vörö belägna
i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län. För att åstadkomma
enhetlighet i bevakningen så att man nied minsta möjliga antal lorn
skulle kunna bevaka största möjliga areal beslöt kommittén att uppgöra en
riksplan för bevakandet av landets skogar. Det ansågs härvid, att tornens
placering skulle bestämmas av de topografiska förhållandena ur effektsynpunkt
och placeringen göras helt oberoende av örn de bevakade skogarna
vore allmänna eller enskilda, bolagsskogar eller i enskild persons ägo, försäkrade
eller oförsäkrade. Planen skulle genomföras i två etapper, först
Norrland och Bergslagen och därefter de södra delarna av landet. Antalet
torn som skulle uppföras utgjorde omkring 110. Genom kommitténs försorg
färdigställdes under åren 1938—1940 (företrädesvis i Norrland) ett 40-tal
permanenta brandtorn av järn, utrustade med rikstelefon, erforderliga instrument
samt bostäder för vaktmanskap.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59-
3
Enligt vad luftskyddsinspektionen upplyst lia under år 1940 genom inspektionens
försorg centralt anskaffats och å olika län fördelats 40 brandtorn.
Kostnaderna för dessa torn lia uppgått till 60,000 kronor. Av tornen lia
35 redan uppförts, medan de återstående 5 torde komma att uppföras inom
den närmaste tiden. Härjämte har ett belopp av 80,000 kronor fördelats
mellan länsstyrelserna för bestridande av kostnaderna för uppförande av
brandtorn och vaktkojor med därtill hörande telefonanläggningar. Den genom
luftskyddsinspektionens försorg anskaffade eldsläckningsmaterielen, bestående
huvudsakligen av enklare eldsläckningsredskap såsom spadar, sågar,
hackor, handsprutor o. d., har numera upplagts i härför avsedda lokaler
inom de olika länen.
Efter redogörelse för vad i ärendet vidare förekommit har departementschefen
för egen del anfört följande:
»Såsom framgår av vad i det föregående anförts har under det senast förflutna
året med anlitande av statsmedel uppförts ett stort antal brandtorn
för skogsbrandbevakning. Av riksdagen anvisade medel finnas vidare tillgängliga
i betydande omfattning för anordnande inom den närmaste framtiden
av ytterligare ett avsevärt antal dylika torn inom olika delar av landet.
Utöver de torn som sålunda byggts eller torde komma att byggas genom
statens försorg finnas icke så få brandtorn, vilka tillkommit i annan ordning,
framförallt genom bidrag från försäkringsbolag och domänstyrelsen.
Uppenbarligen är det ur det allmännas synpunkt av stor vikt, att spörsmålet
om bemanningen och underhållet av det nät av skogsbevakningsstalioner
av här ifrågavarande slag, som avses skola omspänna hela landet,
löses på ett tillfredsställande sätt. 1 samband med avlåtandet till 1940 års
lagtima riksdag av propositionen nr 218 angående anslag till åtgärder för
förhindrande av skogsbrand uttalade föredragande departementschefen, att
de då planerade tornen efter färdigställandet syntes böra bemannas och underhållas
genom skogsvårdsstyrelsernas försorg. Erfarenheterna beträffande
skötseln av de brandtorn som kommit till stånd på frivillighetens väg lia givit
vid handen, att en medverkan från skogsvårdsstyrelsernas sida vid bemanningen
och underhållet av tornen är i hög grad önskvärd. Såsom förut
nämnts har även centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund funnit en
sådan anordning praktisk och ändamålsenlig. Med hänsyn till det sagda vill
jag förorda, att länsstyrelserna såsom högsta skogsbrandmyndigheter inom
länen få taga skogsvårdsstyrelsernas hjälp i anspråk för anordnande av nu
ifrågavarande skogsbrandbevakning. Centralrådet har emellertid framhållit,
att det på grund av skogsvårdsstyrelsernas minskade inkomster mötte svårigheter
för styrelserna att utan ytterligare tillskott av statsmedel fullgöra angivna
uppgifter inom skogsbrandskyddet, vilka vid full utbyggnad av brandtornsnätet
syntes komma att bli ganska omfattande. Då skogsvårdsstyrelsernas
intäkter i form av skogsvårdsavgifter beräknas komma att nedgå högst
väsentligt och då jag icke för närvarande är beredd alt föreslå höjning av
sagda avgifter, anser jag mig böra tillstyrka, att slaten ställer särskilda ine
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
del till förfogande för utlämnande av bidrag till kostnaderna för brandtornens
bevakning och underhåll.
Vad beträffar grunderna för bidragsverksamheten delar jag centralrådets
uppfattning att gällande fördelningsnormer för nu utgående anslag till skogsvårdens
befrämjande icke lämpligen synas böra komma till användning i
förevarande fall. Enligt min mening bör det ankomma på Kungl. Maj:t att
efter erforderlig utredning i ämnet fördela för ändamålet anvisade statsmedel
mellan de olika skogsvårdsstyrelserna. Härvid synes bland annat böra
gälla, att bidrag endast får utlämnas för sådan bevaknings- och underhållstjänst
som anbefallts eller godkänts av vederbörande länsstyrelse. Därest
riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i propositionen nr 94 framlagda förslag örn
inrättande av en skogsstyrelse, bör undersökas örn och i vad mån denna
styrelse bör deltaga i prövningen av hithörande ärenden. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:ts avgörande, huruvida för bidragsverksamheten i
fråga böra utfärdas bestämmelser med generell giltighet. Vidkommande behovet
av medel för bidragsverksamheten under budgetåret 1941/42 kan detsamma
icke nu uppskattas med någon högre grad av tillförlitlighet. Ett belopp
av 75,000 kronor synes mig emellertid böra vara tillräckligt för nästa
budgetår.
För såväl nästföregående som innevarande budgetår lia anvisats medel för
anställande av läns- och distriktsskogsbrandchefer samt för anordnande av
kurser och övningar för skogsbrandbefälet. Framställning om medelsanvisning
även för nästa budgetår för dessa ändamål har såsom förut nämnts inkommit
från luftskyddsinspektionen. På skäl inspektionen anfört torde man
kunna utgå från att någon ändring i den nuvarande organisationen av skogsbrandskyddet
inom länen icke kan vidtagas under nästa budgetår. Jag vill i
detta sammanhang erinra om att chefen för kommunikationsdepartementet
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1941 tillkallat sju sakkunniga
att inom departementet biträda med verkställande av en utredning rörande
lämpliga åtgärder för stärkande av rikets brandförsvar samt avgiva de
förslag, vartill utredningen kan föranleda. Med hänsyn till det anförda och
då jag icke har något att erinra mot de av luftskyddsinspektionen verkställda
beräkningarna rörande medelsbehovet för nyss omförmälda ändamål, skulle
alltså för nästa budgetår behöva anvisas 65,000 kronor för täckande av löneoch
resekostnader för skogsbrandcheferna samt 10,000 kronor för bestridande
av kostnader för anordnande av kurser och övningar för brandbefälet.
Jag förväntar emellertid, att luftskyddsinspektionen tillser, att största möjliga
sparsamhet iakttages vid handhavandet av nu ifrågavarande medel.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle följaktligen för budgetåret
1941/42 behöva anvisas tillhopa (75,000 + 65,000 + 10,000 =) 150,000
kronor till olika åtgärder inom skogsbrandskyddet. Sagda belopp torde på
sätt tidigare tillämpats beträffande medel för liknande ändamål böra anvisas
under riksstatens nionde huvudtitel i form av ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet.
»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
5
De av departementschefen föreslagna åtgärderna för främjande av skogsbrandskyddet
avse fullföljande och utbyggande av de anstalter på området, som
påbörjats med anlitande av medel anvisade av 1940 års lagtima och urtima
riksdagar. Såsom departementschefen föreslagit torde statsmedel nu böra
ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för utlämnande av bidrag till skogsvårdsstyrelsernas
kostnader för bevakning och underhåll av brandtorn. Vidare synes
det utskottet erforderligt, att ytterligare medel anvisas för täckande av
löne- och resekostnader för skogsbrandchefer samt för bestridande av kostnader
för anordnande av kurser och övningar för brandbefäl. Departementschefens
anslagsberäkningar för berörda olika ändamål föranleda icke någon
utskottets erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder
för främjande av skogsbrandskyddet för budgetåret 1941/42
å driftbudgeten under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
Stockholm den 27 maj 1941.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Utskottet.
Närvarande: se utlåtande nr 57.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:294 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag till särskilda åtgärder får främjande av skogsbrandskyddet. a1 i texten