Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående disposition för visst ändamål av det för budgetåret 1941/ 42 anvisade förslagsanslaget till avlöningar vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

1941-06-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående disposition för visst ändamål av det för budgetåret 1941/ 42 anvisade förslagsanslaget till avlöningar vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

J ordbruksutslzottets utlåtande Nr 71.

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1941 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående disposition

för visst ändamål av det för budgetåret 1941/

42 anvisade förslagsanslaget till avlöningar vid statens

veterinärbakteriologiska anstalt.

(Ira avd.)

I en till riksdagen den 30 maj 1941 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition nr 287, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att från den i avlöningsstaten för statens veterinärbakteriologiska

anstalt upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, må tills vidare under budgetåret

1941/42 utgå ett arvode av 9,500 kronor till en vid anstalten anställd konsulent

i svinsjukdomar.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse för

densamma ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I skrivelse den 19 mars 1938, nr 122, hemställde riksdagen i anledning av

en inom riksdagen väckt motion, lii 145, att Kungl. Majit ville låta verkställa

utredning om vidtagande av särskilda statliga åtgärder för utforskande,

förebyggande och bekämpande av svinsjukdomar inom landet samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Genom

beslut den 6 maj 1938 uppdrog Kungl. Majit åt lantbruksstyrelsen och

medicinalstyrelsen att gemensamt verkställa den av riksdagen begärda utredningen

samt att med berörda utredning jämte det förslag, som därav

kunde föranledas, inkomma till Kungl. Majit.

Under erinran härom ha lantbruksstyrelsen och medicinalstyrelsen i skrivelse

den 30 april 1941 uttalat sig för att med hänsyn till rådande knapphet

på animala födoämnen vissa åtgärder i angivna syfte vidtoges utan avvaktan

å utredningens avslutande. Ämbetsverken ha därvid anfört i huvudsak följande.

De skadeverkningar, som svinsjukdomarna förorsaka landets jordbrukare,

äro betydande. Under nu rådande förhållanden är det av alldeles särskild

vikt att till det yttersta söka minska sjukdomsfrekvensen för att i görligaste

mån förbättra livsmedelsförsörjningen. Med anledning härav har fråga uppkommit,

huruvida icke omedelbara åtgärder borde vidtagas för att intensifiera

bekämpandet av svinsjukdomarna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

15

Det är härvid att märka, att det i många fall är förenat med stora svårigheter

att endast genom patologisk-anatomiska, bakteriologiska eller liknande

laboratorieundersökningar fastställa anledningen till inom djurbesättningar

inträffade sjukdomsfall och dödsfall. Ofta erfordras därför jämväl ingående

kliniska undersökningar och utredningar rörande bland annat de hygieniska

förhållandena och utfodringen av djuren i den besättning, där sjukdomen

förekommer. Särskilt i fråga om svinsjukdomar är det för diagnostiken och

den ctiologiska utredningen av betydelse att verkställa undersökningar på

platsen. Sjukdomar inom svinbesättningar hava nämligen ofta sin grund i

bristande hygien och andra förhållanden, som endast kunna konstateras genom

undersökning på vederbörande gård. Den ökade dödlighet bland smågrisar,

som på sista tiden synes hava uppkommit, torde sålunda till stor del

la tillskrivas de genom tidsförhållandena försämrade möjligheterna för rationell

utfodring. Statens veterinärbakteriologiska anstalt, vilken är den statliga

institution som det åligger att utföra undersökningar i berörda hänseende,

saknar emellertid i allmänhet möjlighet att låta utföra utredningar av det

slag, varom här är fråga, enär anstalten icke äger tillgång till för sådant ändamål

erforderlig personal. Anstalten söker visserligen i förekommande fall

i görligaste mån införskaffa erforderliga uppgifter genom tjänsteveterinärerna

men dessa sakna som regel erforderliga specialkunskaper för att på ett tillfredsställande

sätt kunna verkställa utredningar i nu ifrågavarande hänseenden.

Svinsjukdomarna äro nämligen i stor utsträckning förhållandevis outforskade

och svåra att bedöma, och utan specialutbildning är det mången

gång icke möjligt att utreda anledningen till inom en svinbesättning utbruten

sjukdom. På grund av angivna omständigheter kan diagnostiken och den etiologiska

undersökningen av svinsjukdomar i många fall icke bliva tillförlitlig,

och det säger sig självt, att bekämpandet av sagda sjukdomar under sådana

förhållanden måste bliva ineffektivt. Det är med hänsyn härtill icke förvånansvärt,

att klagomål anföras över att veterinärbakteriologiska anstalten

icke kunnat utröna anledningen till inom svinbesättningar utbrutna sjukdomar

eller kunnat lämna anvisningar huru dessa på ett verksamt sätt skola

bekämpas.

Såsom torde framgå av vad ämbetsverken anfört försvåras bekämpandet av

svinsjukdomarna för närvarande i hög grad av att statens veterinärbakteriologiska

anstalt icke äger möjlighet att genom sakkunnig personal låta verkställa

undersökningar på platser, där vissa svårare eller mera omfattande

svinsjukdomar utbrutit. Enligt ämbetsverkens mening skulle bekämpandet

av svinsjukdomarna i väsentlig mån underlättas, örn en särskild befattningshavare

med specialutbildning på ifrågavarande område kunde anställas för

att verkställa utredningar av angivna art. Med hänsyn till den stora betydelse

som en dylik befattningshavares verksamhet under nu rådande förhållanden

skulle få för landet bör enligt styrelsernas uppfattning denna fråga

omedelbart upptagas till prövning. Att redan nu förfoga över en befattningshavare

för berörda ändamål synes ämbetsverken vara av synnerlig vikt även

ur den synpunkten att så snart som möjligt få i gång utforskandet, förebyggandet

och bekämpandet av svinsjukdomarna inom landet samt för insamlande

och bearbetning av redan förefintligt undersöknings- och statistiskt

material.

Beträffande de närmare detaljerna rörande den ifrågasatta befattningshavarens

arbetsuppgifter och anställningsform ha ämbetsverken anfört, att befattningen

lämpligen syntes böra knytas lill statens veterinärbakteriologiska

anstalt såsom en särskild konsulentbefaltning. Det skulle åligga befattnings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbrnksutskottets utlåtande Nr 71.

havaren att på uppdrag av anstalten företaga tjänsteresor till de platser, på

vilka utredningar rörande anledningen till uppkomsten av sjukdomar inom

svinbesättningar kunde behöva företagas, samt att gå ämbetsverken tillhanda

vid utredningar om svinsjukdomarna, och dessutom skulle befattningshavaren,

då han icke vore på tjänsteresor, ha att arbeta inom veterinärbakteriologiska

anstaltens diagnostiska avdelning bland annat i syfte att vinna ökad

erfarenhet och fortsatt utbildning. Befattningen borde vara förenad med i

huvudsak samma löneförmåner, som tillkomma den för kastsjukebekämpandet

vid anstalten inrättade konsulentbefattningen, och borde i anslutning

härtill förenas med ett arvode, ungefärligen motsvarande lön i lönegraden

Eo 24, jämte rörligt tillägg och kristillägg.

Statskontoret har den 19 maj 1941 avgivit infordrat utlåtande över framställningen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I likhet med myndigheterna anser jag, att inrättandet vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt av en befattning såsom konsulent i svinsjukdomar

skulle vara av värde för den särskilt under nuvarande förhållanden synnerligen

angelägna intensifieringen av kampen mot dylika sjukdomar. Jag anser

mig därför böra biträda myndigheternas förslag om inrättandet av en

dylik befattning från och med budgetåret 1941/42. Befattningen torde böra

förenas med ett arvode av 9,500 kronor för år, vilken utgift lämpligen bör

bestridas från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:!, under förslagsanslaget till Statens veterinärbakteriologiska

anstalt: Avlöningar. Då nämnda anslagspost, ehuru för nästa budgetår

upptagen förslagsvis, icke avsetts för detta ändamål, torde på sätt statskontoret

anfört böra inhämtas riksdagens medgivande att anlita densamma för

utanordnande av ifrågavarande arvode.»

Utskottet. Jämväl utskottet finner det lämpligt, att — på sätt departementschefen

förordat — vid statens veterinärbakteriologiska anstalt anställes en konsulent

i svinsjukdomar. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att från den i avlöningsstaten

för statens veterinärbakteriologiska anstalt upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, må tills vidare under budgetåret 1941/

42 utgå ett arvode av 9,500 kronor till en vid anstalten anställd

konsulent i svinsjukdomar.

Stockholm den 12 juni 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

ABEL ANDERSSON.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

17

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Granath, Alfred Andersson, Jacob Hansson, Mannerskantz,

Dahlström, Bondeson och Gottfrid Karlsson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson

i Vimmerby, Karlsson i Munkedal, Carlström, Janson i Frändesta, Andersson i Hyssna

och Jonsson i Fjäle.

2

bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami.

Nr 67-73.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition för visst ändamål av det för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget a1 i texten