Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1941-06-17 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

1

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under punkten 107 i nionde

huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1941/42

beräkna ett reservationsanslag av 74,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 23 maj 1941 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 278, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående mjölkavgift;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr

279) angående slaktdjursavgift;

3) förordningen om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete;

dels ock

1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för reglering för

nästkommande regleringsår av produktions- och avsättningsförhållandena på

jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i propositionen angivna riktlinjer, samt

2) för budgetåret 1941/42 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag

av 80,000,000 kronor;

b) till Prisclearing för fodermedel m. m. ett reservationsanslag av

20,000,000 kronor.

Vid propositionen fogade författningsförslag äro av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 10 sami. Nr 74.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Förslag

till

Förordning angående mjölkavgifl.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

I enlighet med bestämmelserna i denna förordning skall, i den mån Kungl.

Majit så förordnar, viss avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd

mjölk och grädde ävensom å mjölk, som kommer till användning för beredande

hos mjölkproducenten av smör eller ost till avsalu.

2 §•

1. Avgiften för mjölk skall utgå med det belopp, högst 3 öre för kilogram,

som Kungl. Majit bestämmer.

2. Avgiften för grädde skall utgå med jämlikt 1 mom. bestämt belopp för

varje kilogram mjölk, som enligt av Kungl. Majit fastställda beräkningsgrunder

skall anses hava åtgått för gräddens beredande.

3. Vid erläggande av avgift för mjölk, som använts för beredande hos

mjölkproducenten av smör eller ost för avsalu, skall den avgiftspliktiga

mjölkmängden beräknas enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

4. Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må enligt de föreskrifter,

Kungl. Majit meddelar, mjölkavgift kunna efterskänkas.

3 §•

Mjölkavgift skall erläggas, såvitt fråga är örn avgiftspliktig vara, som av

mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som sålunda

från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig

vara av mjölkproducenten.

Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare att erlägga mjölkavgift

och kan avgiften icke uttagas hos honom till följd av att han saknar

utmätningsbara tillgångar, äger statens livsmedelskommission besluta, att

avgiftsskyldighet för vara, som till honom levereras, i stället skall åvila vederbörande

producent. Vad nu sagts gäller dock endast i fråga om vara, som

levereras efter det producenten erhållit del av kommissionens beslut.

4 §■

Mjölkavgift skall inbetalas i den ordning, som Kungl. Majit bestämmer.

5 §.

Handläggning av frågor i avseende å tillämpningen av denna förordning

ankommer på statens livsmedelskommission.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

3

6 §.

Erforderliga föreskrifter beträffande ordningen för mjölkavgifts fastställande,

erläggande och indrivande ävensom angående restitution, avkortning

och avskrivning av mjölkavgift, så ock närmare bestämmelser i avseende å

förordningens tillämpning i övrigt meddelas av Kungl. Majit.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1941 och gäller till och med den

30 juni 1942.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935

(nr 279) angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli

1941 tills vidare till och med den 30 juni 1942.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937

(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis

för råg och vete skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med

den 1 september 1941 till och med den 31 augusti 1942.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 46 av herr Andersson, Alfred, m. fl., likalydande med II: 50 av herr

Svensson i Ljungskile m. fl., vari yrkats, att producentbidraget på mjölk från

och med nästa regleringsår måtte utgå för en årskvantitet av högst 7,800 kg

samt att bidraget även efter den första april i år måtte bibehållas vid 3 öre

per kg;

2) 1:63 av herr von Stockenström m. fl., likalydande med 11:96 av herr

Carlström m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Majit anhålla om utredning rörande åtgärder till stärkande av beredskapen

med avseende på vårt folks livsmedelsförsörjning innefattande bl. a.:

1. en rationaliserad nyodlingsverksamhet med utnyttjande av moderna

maskinella hjälpmedel, i första hand för komplettering av ofullständiga jordbruk,

2. förenkling av proceduren vid lantmäteriföretag och planläggning vid

torrläggningsföretag,

3. rationellt tillvaratagande av skördarna och utökad inhemsk odling av

vissa växtslag till ersättning av förut importerade fodermedel,

4. vidgade lagringsmöjligheter för såväl livsmedel som vissa förnödenheter

för jordbrukets produktion,

5. vidgad lagstiftning till förebyggande av vanhävd;

3) I: 116 av herrar Andersson, Alfred, och Svedberg, likalydande med II:

150 av herr Svensson i Ljungskile m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit måtte begära, att rabatt införes å kvävehaltiga konstgödselmedel

åt det mindre jordbruket instundande vår;

4) I: 117 av herr Andersson, Alfred, likalydande med lii 152 av herr Svensson

i Ljungskile, vari hemställts, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt livsmedelskommissionen

att nied beaktande av vad i motionerna anförts vidtaga

kraftiga åtgärder för främjandet av lupinodling på därför lämpliga jordar;

samt att ett anslag av förslagsvis 10,000 kronor ställes till livsmedelskommissionens

förfogande för upplysningsverksamhet i denna fråga;

5) I: 119 av herr Linderot, likalydande med lii 33 av herr Hagberg i Luleå

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till regeringen

begära upptagande av en utredning över speciellt småjordbrukets

problem och att i denna utredning särskilt beaktas frågorna om prispoli likens

verkningar för småjordbruket, om vägarna för att göra småjordbruken bärigare

såväl genom ökad jordtilldelning som mekanisering och för övrigt de

frågor som den nu nedlagda jordbruksutredningen skulle utreda samt att

denna utrednings arbete så påskyndas att förslag kan framläggas till 1942

års riksdag;

6) I: 166 av herr von Heland m. fl., vari föreslagits, att riksdagen ville hos

Kungl. Majit hemställa om skyndsamma åtgärder och förslag, avseende att

möjliggöra en tillfredsställande lösning av fettförsörjningsproblemet redan

vid innevarande riksdag, ev. i samband med behandlingen av årets proposition

om jordbruksstöd;

7) I: 168 av herr Ohlin, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla dels om en skyndsam utredning rörande verkningarna

av de under de senaste åren beslutade statliga åtgärderna till stöd åt det

mindre jordbruket, dels om de förslag till en rationalisering av detta jordbruksstöd

som därav kunna föranledas;

8) I: 238 av herr Mannerskantz, likalydande med lii 333 av herrar Karlsson

i Granebo och Nolin, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Majlis proposition nr 278 måtte uttala, att prisutjämningsbidraget

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

5

jämväl till produktmjölk måtte inom Stockholms—Göteborgs samt Skånes

prisutjäinningsdistrikt utgå med lika belopp per kg mjölk;

9) I: 239 av herr Bengtsson m. fl., likalydande med II: 334 av herr Liedberg

m. fl., vard hemställts, att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 278

angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ville i direktiven uttala

att prisutjämningsbidraget så avpassas, att prisnivån å produktmjölk i

vart fall icke sänkes;

10) I: 241 av herr Herlitz, vari hemställts, att riksdagen vid besvarande

av Kungl. Majlis proposition nr 278 måtte beakta vad i motionen anförts;

11) II: 99 av herr Svensson i Ljungskile, vari hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit måtte begära en allsidig utredning om det under

innevarande produktionsår utgående jordbruksstödets verkningar;

12) II: 153 av herr Svensson i Ljungskile, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära en skyndsam utredning om de

allmänna grunder, enligt vilka jordbruksregleringen i fortsättningen skall

handhavas; att de synpunkter, som i denna motion framförts, därvid måtte

beaktas; samt att beslut örn principerna för prissättning och foderreglering

måtte delgivas lantmännen i god tid före vårsådden;

13) II: 233 av herr förste vice talmannen Magnusson m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte i anslutning till Kungl. Maj:ts proposition nr 2

hemställa örn utredning och planer enligt i motionen antydda riktlinjer för

en avsevärdare nykolonisation i syfte att tillskapa bärkraftiga jordbruk;

14) II: 329 av herrar Sandberg och Nilsson i Norrlångträsk, vari yrkats,

att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 278 måtte

besluta, att en sådan höjning av de särskilda bidragen i norrlandsdistrikten

bör ske, att de totala prisutjämningsbidragen i nämnda distrikt relativt till

prisutjämningsbidragen i övriga distrikt bleve lika höga som under första

halvåret 1939 eller tidigare;

15) II: 332 av herr Jonsson i Fjäle, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område måtte besluta företaga en sådan höjning av de utgående

särskilda bidragen till produktmjölken i de norrländska prisutjämningsdistrikten,

att produktmjölksutbytet för de tre norrländska prisutjämningsdistrikten

kommer i samma relationer med övriga distrikt, som rådde

år 1939;

16) 11:335 av herr Petersson i Gäddvik m. fl., vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 278 måtte besluta,

att det statliga stödet till de tre nordligaste prisutjämningsdistrikten förbättras

vad beträffar produktmjölk, så att detta statliga stöd kommer i bättre

överensstämmelse med de relationer som gällde mellan de norrländska distrikten

och landet i övrigt under år 1939.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

över de vid riksdagens början väckta förherörda motionerna har utskot
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

tet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden, nämligen över I: 46 och

II: 50 från statens livsmedelskommission och svenska mejeriernas riksförening

u. p. a., över 1:63 och 11:96, I: 119 och 11:33 från lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen och livsmedelskommissionen, över I: 116 och II: 150,

1:117 och 11:152, 1:168, 11:99 samt 11:153 från livsmedelskommissionen,

ävensom över I: 166 från lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen.

Statens livsmedelskommission har i skrivelse den 16 april 1941 framlagt

förslag om prisreglerande åtgärder m. m. på jordbrukets område.

I propositionen har lämnats dels en översikt över hittills vidtagna åtgärder

(sid. 5—27), dels vissa uppgifter rörande verkningarna av regleringsåtgärderna

(sid. 27—32), dels en redogörelse för livsmedelskommissionens

förslag till fortsatta regleringsåtgärder (sid. 32—59), dels en redogörelse för

yttrande i ämnet av stålens priskontrollnämnd m. m. (sid. 59—65), dels

ock en redogörelse för förslag från lantbruksstyrelsen till särskilda åtgärder

till stöd för jordbruket i Norrland m. m. (sid. 65—68). Utskottet tillåter sig

att i berörda delar hänvisa till propositionen.

Departementschefens anförande.

»Vid utformningen av statsmakternas ekonomiska politik efter utbrottet av

det nu pågående kriget har enighet rått därom, att under rådande svårigheter

med avseende å importen och det till följd därav försämrade försörjningsläget

prisutvecklingen med nödvändighet måste kontrolleras och priserna förhindras

att stiga utöver den nivå, som är nödvändig för att de ökade produktionskostnaderna

skola kunna tänkas. Vid statsmakternas strävanden att

bemästra den ekonomiska utvecklingen i enlighet med vad nu nämnts måste

även prisnivån å jordbrukets produkter hållas inom sådana gränser att en

inflationsartad utveckling förhindras. En förutsättning härför är emellertid

att prisutvecklingen å jordbrukets förnödenheter noga övervakas. För att

kontrollera prisutvecklingen har man hittills i huvudsak jämfört produktionskostnadskalkyler,

vilka uppgjorts före och efter krigsutbrottet. Härvid har

emellertid'' icke någon närmare undersökning verkställts, huruvida de produktionsområden

som jämförts i och för sig haft en god räntabilitet och

huruvida man varit i stånd att inom vissa produktionsgrenar betala väsentligt

högre reallöner för i produktionen utfört arbete än inom andra. För att

syftet med priskontrollen skall kunna tillgodoses, nämligen att hindra levnadskostnadernas

alltför kraftiga stegring, är det icke tillräckligt att endast

kontrollera partipriserna å produktionsförnödenheter och konsumtionsvaror

utan det är också nödvändigt att övervaka de med transport och övrig distribution

förenade kostnaderna.

De regleringsåtgärder, som på jordbrukets område vidtagits under åren

före krigsutbrottet, ha ökat produktionskraften hos jordbruket och gett landet

vissa livsmedelsreserver som kommit väl till pass under nuvarande av
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

7

spärrning, ävensom möjliggjort en förbättrad löneställning för de i jordbruket

anställda, vilket samtidigt inneburit, att en högre ersättning utgått

för jordbrukarnas eget arbete. Även örn löneläget höjts för andra arbetargrupper,

torde jordbruksarbetarnas lönestandard likväl nu vara bättre än

den var för några år sedan i förhållande till andra arbetares löner. Den förbättring,

som ägt rum i fråga om ersättningen för jordbrukarens arbete, är

delvis beroende på de priser, som betalts för jordbrukets produkter, men

i än högre grad en följd av jordbrukets rationalisering och produktionens

tekniska utveckling. De sålunda berörda gynnsamma produktionsförhållandena

inom jordbruket och de relativt goda skörderesultaten under de

senaste förkrigsåren ha varit grunden till den förbättrade räntabilitet, som

kännetecknar dessa år. Verkställda räntabilitetsundersökningar utvisa emellertid

även, att inom områden eller brukningsdelar med sämre skörderesultat

räntabiliteten icke varit tillfredsställande. Löpande skördeårs ekonomiska

resultat torde i viss utsträckning ha påverkats av att från föregående år

inneliggande lager försålts eller förbrukats för den animaliska produktionen.

Priserna på jordbruksprodukterna måste självfallet i hög grad bliva beroende

av vilka priser de förnödenheter, som erfordras för en intensiv jordbruksproduktion,

betinga samt av kostnaderna för transporter och dylikt.

Den rationalisering, som på sätt jag förut berört bidragit till en förbättring

av det ekonomiska utbytet av jordbruket, måste fortgå och maskindriften

vid jordbruket upprätthållas, detta icke minst på grund av den bristande

tillgången på arbetskraft, som blivit en följd av den militära beredskapen.

Det är att märka, att väsentliga fördyringar i driftkostnaderna ha sedan

förra årets lagtima riksdag behandlade frågan om prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område inträtt genom prishöjningar å bland annat motorbrännolja

i den mån sådan kan erhållas. Bristen på dylik olja har nödvändiggjort

anskaffande av gengasaggregat, vilket för jordbruket dragit avsevärda

kostnader. Även kostnaderna för transport av jordbruksprodukterna

från produktionsställena till förädlings- och distributionsplatserna lia i hög

grad ökats.

Avvägningen av priset på jordbrukets produkter måste ske under beaktande

av nödvändigheten att dels under nu rådande avspärrning upprätthålla

jordbrukets produktion och räntabilitet, dels ock kunna erbjuda den i jordbruket

verksamma arbetskraften likvärdiga ekonomiska förmåner med dem

som erbjudas inom andra verksamhetsområden. Hänsyn måste därför vid

prissättningen tagas till de ökade produktionskostnaderna. Tillika synes skörderesultatet

i viss mån böra påverka fastställandet av prisnivån på jordbruksprodukterna.

Såsom framgår av vad jag förut anfört är jag av den uppfattningen,

att vid fastställandet av prisnivån för jordbruket under nu rådande

utomordentliga förhållanden det är av stort intresse för jordbrukets utövare,

och därvid icke minst för dem som nu eller under de senaste åren börjat

såsom egna företagare, att förebygga en inflationsartad utveckling av landets

penningväsende. Jag utgår emellertid samtidigt från att, då fredliga förhållanden

inträda, de svenska statsmakterna äro beredda att föra en jord
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

brukspolitik, som skänker vårt lands jordbruk, bedrivet efter rationella metoder,

full lönsamhet under för utövarna i samverkan friast möjliga former.

Efter inträdet av den nuvarande krisen har en förändring ägt rum i syftet

med regleringsåtgärderna på jordbrukets område. Före krisen hade åtgärderna

till huvudsakligt ändamål att stödja den inhemska marknaden mot en

ohämmad konkurrens från utlandet eller ett pristryckande överflöd inom

landet. Sedan avspärrningen av importen av livsförnödenheter och vissa produktionsmedel

medfört att vårt folks behov av livsmedel måste till största

delen tillgodoses inom landet, ha regleringsåtgärderna kommit att avse framför

allt att söka vidmakthålla produktionen på jordbrukets område. En

ytterligare förskjutning har under det senaste året framträtt i fråga om regleringsåtgärdernas

ändamål. För regleringen på ifrågavarande område har nu

tillika framträtt syftet att tillhandahålla konsumtionsvaror till lägre priser

än som betingas av rådande produktionskostnader. Jag vill erinra om de

beslut som meddelats rörande anvisande av medel för nedbringande av vissa

kostnader för bland annat tillgodoseende av de största städernas behov av

konsumtionsmjölk samt beträffande rabatter på smör och margarin. Den

nu berörda tendensen i fråga om regleringen har ytterligare framträtt

i livsmedelskommissionens nu föreliggande förslag till regleringsåtgärder på

jordbrukets område. I sitt förslag till regleringsåtgärder har livsmedelskommissionen

uppdragit vissa huvudlinjer för prispolitiken rörande jordbruksprodukter.

Några mera djupgående skiljaktigheter synas icke förefinnas i

fråga örn bestämmandet av prisnivån för jordbruksprodukter under nästa

konsumtionsår mellan å ena sidan livsmedelskommissionen och å andra sidan

priskontrollnämnden och de sammanslutningar och föreningar, vilka avgivit

ett gemensamt yttrande i frågan. På sistnämnda håll synas dock vissa

farhågor föreligga att vid en normal eller bättre skörd under nästa regleringsår

livsmedelskommissionens förslag icke skulle innebära, att en viss

justering nedåt skulle ske av priserna å jordbruksprodukter. Givet är att

skördeutfallet i ena eller andra riktningen bör inverka på prisnivån, vilket

även torde överensstämma med livsmedelskommissionens förslag. Priskontrollnämnden

ställer sig även i viss mån tveksam till frågan om en höjning

av priserna i stimulerande syfte. Beträffande själva prissättningen synes

emellertid full enighet råda därom, att den bör få anstå till dess det kommande

skörderesultatet för hela landet kan överblickas. Även jag delar denna

mening. Någon möjlighet att bedöma skördeutfallet finnes givetvis icke

för närvarande. Icke heller kan den blivande utvecklingen av jordbrukets

omkostnader med någon grad av säkerhet förutses. Vid fastställandet av priserna

för olika produkter torde liksom hittills en viss avvägning böra ske

med hänsyn till de olika intressen, som äga giltighet inom skilda delar av

landet, samt under beaktande tillika av de olika förhållanden som råda i

fråga om större och mindre brukningsdelar.

Såsom grundval vid prisernas bestämmande torde böra användas en för

hela landet beräknad medelskörd. Därest inom vissa delar skörderesultatet

skulle bliva mindre gynnsamt, lärer detta förhållande, där sociala eller andra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksiitskottets utlåtande Nr 74.

9

skäl det påkalla, böra kompenseras på annat sätt än genom över lag höjda

priser. Jag är tillika ense med livsmedelskommissionen därom, att med hänsyn

till försörjningsläget det vore ekonomiskt riktigt, att priserna å såväl produkter

som förnödenheter sattes enhetligt. Av de skäl, som förut varit avgörande,

såsom t. ex. landets många alltför små brukningsdelar, biträder jag

emellertid kommissionens förslag rörande extra prisutjämningsbidrag och

producentbidrag.

I livsmedelskommissionens skrivelse omförmälda relationstal för bedömande

av priserna för olika växtslag ha redan genom pressen och på annat

sätt delgivits landets jordbrukare. Dessa ha sålunda i god tid haft möjlighet

att överblicka huru produktionen lämpligen bör inriktas.

Till försörjningens tryggande torde även under nästa konsumtionsår beslag

bli erforderligt å olika produkter ävensom en fördelning av produkterna

så att därigenom största möjliga rättvisa och det lämpligaste utnyttjandet

för folkhushållet åstadkommas.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att uppskattningen av

skörderesultaten bör ske under medverkan av det praktiska jordbrukets

utövare ävensom att omfattningen av uttagandet av de produkter, som jordbrukarna

utöver brödspannmål skola sälja till staten, bestämmes i så god

tid att det blir känt vid början av det nya regleringsåret.

Enär jordbrukarnas ekonomiska organisationer visat sig vara av stort

värde vid jordbruksprodukternas distribution och försäljning, förutsätter jag,

att en fortsatt god samverkan skall äga rum mellan staten och dem ävensom

andra organisationer för produktförädling och distribution.

Under den tid som förflutit sedan krigets utbrott bär Kungl. Maj:t haft

stora befogenheter i fråga om handhavandet av regleringen på jordbrukets

område. I likhet med vad som föreslogs i propositionerna till 1939 års urtima

riksdag och 1940 års lagtima riksdag förordar jag även nu, att Kungl.

Maj:t erhåller befogenhet att utan hinder av meddelade beslut eller gjorda

uttalanden handhava jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna

påkallade ändringar i densamma.

Då några som helst möjligheter att bedöma det nuvarande kristillståndets

varaktighet icke förefinnas, anser jag lämpligast att liksom hittills skett

samtliga nu gällande regleringsanordningar på ifrågavarande område bibehållas,

även om en del av dem icke kan tillämpas under den tid kriget pågår.

Jag förordar därför, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna

ävensom andra av riksdagen lämnade bemyndiganden,

vilkas giltighet utgår med innevarande regleringsår, förlängas på ytterligare

ett år.

Efter denna översikt av min allmänna inställning till de föreliggande spörsmålen

torde jag få övergå till att lämna en redogörelse för de grunder, som

i fortsättningen böra tillämpas beträffande regleringen av priserna å vissa

viktigare jordbruksprodukter. 1 fråga örn de åtgärder, som i prisrabatterande

syfte kunna befinnas påkallade, framlägger chefen för folkhushållningsdepartementet

denna dag förslag för Kungl. Maj:t.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De mest betydelsefulla regleringsåtgärderna äro de som beröra marknaden

för mjölk och mejeriprodukter. I fråga om bestämmelserna rörande

mjölkregleringen har livsmedelskommissionen icke föreslagit några mera

genomgripande förändringar i förhållande till vad för närvarande gäller.

Enligt nu gällande bestämmelser för mjölkregleringen utbetalas till producenterna

dels allmänt prisutjämningsbidrag för produktmjölk med i genomsnitt

ett öre för kilogram för hela riket, dels pristillägg för s. k. lantsmör,

dels ock producentbidrag jämlikt kungörelsen den 12 januari 1940.

Det allmänna prisutjämningsbidraget utgår med varierande belopp för de

olika prisutjämningsdistrikten under det att de särskilda norrlandsbidragen

äro fasta och utgöra 1.5, 2 och 3 öre för de respektive tre norra distrikten.

Såsom framgår av vad förut anförts ha enligt beslut den 16 november 1940

utbetalats följande bidrag lill mejerierna i syfte att förhindra höjning av

konsumtionsmjölkpriset, nämligen dels allmänt mjölktillägg, dels särskilt

konsumtionsmjölktillägg, dels s. k. merfrakttillägg till mejerier i de största

städerna, dels ock s. k. regleringskostnadstillägg till vissa försäljningsorganisationer

i Stockholm och Göteborg. Därjämte har livsmedelskommissionen

bemyndigats att i speciella fall till förhindrande av en eljest befogad prishöjning

å konsumtionsmjölk till vederbörande mejeri utanordna erforderligt

belopp såsom ersättning för prisökningen.

Genom att de beslutade utbyggnaderna av regleringsåtgärderna tillkommit

vid skilda tillfällen ha desamma blivit mindre enhetliga och onödigt

komplicerade. En viss förenkling i åtgärderna synes därför nu böra eftersträvas.

Någon rubbning i principerna för prisutjämningsbidraget för produktmjölken

synes emellertid icke böra ske under nästa konsumtionsår. Bidraget torde

böra bestämmas på samma sätt som hittills. I likhet med livsmedelskommissionen

anser jag, att även de extra prisutjämningsbidragen för de nordligaste

distrikten böra för närvarande utgå efter samma grunder som nu.

Det torde dock böra övervägas huruvida någon ytterligare ökning kan vara

befogad.

För att motverka en allmän höjning av konsumtionsmjölkpriserna torde

såsom livsmedelskommissionen föreslagit i syfte att uppnå paritet mellan

nämnda priser och produktmjölkpriset för konsumtionsmjölken böra utbetalas

ett lika stort tillägg för kilogram som i genomsnitt för hela riket

utgår i prisutjämningsbidrag för produktmjölk. Detta tillägg synes böra

vara lika i samtliga distrikt. Vinner det av mig nu framlagda förslaget bifall,

torde de enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1940 för närvarande

utgående mjölktilläggen böra upphöra.

I överensstämmelse med vad jag tidigare anfört rörande bestämmandet

av prisnivån för jordbruksprodukter synes prisutjämningsbidragets storlek

böra fastställas först vid en senare tidpunkt. Man torde emellertid böra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

11

vid anslagets bestämmande räkna med ett prisutjämningsbidrag av ett öre

för kilogram i genomsnitt för hela riket. Med hänsyn till vad jag nyss anfört

lärer man även böra räkna med ett lika stort tillägg för konsumtionsmjölken.

I anslutning till vad tidigare gällt bör mejeriernas riksförening

äga innehålla viss del av nu nämnda bidrag och tillägg för utjämning med

hänsyn till mjölkproduktionens relativa storlek under olika årstider. En utjämning

mellan olika orter med hänsyn till skördeförhållandena medelst nu

ifrågasatta prisutjämningsbidrag synes däremot icke böra ifrågakomma.

Räknat på 1940 års mjölkmängd har kommissionen antagit, att kostnaderna

för prisutjämningsbidragen och konsumtionsmjölktilläggen skulle uppgå till

i runt tal 30 miljoner kronor.

De enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1940 utsående merfraktstilläggen

och regleringskostnadstilläggen, vilka utbetalas för att täcka de av

produktionsminskningen föranledda ökade kostnaderna, synas i överensstämmelse

med Iivsmedelskommisionens förslag alltjämt böra utgå. För dessa

bidrag har livsmedelskommissionen ansett att högst en miljon kronor böra

få tagas i anspråk. Liksom för närvarande bör även i fortsättningen möjlighet

stå öppen att i särskilda fall, där en höjning av konsumtionsmjölkpriset

skulle kunna godkännas, i stället utbetala ett bidrag såsom ersättning

för prisökningen. Dylika bidrag torde dock icke böra få användas för att

åstadkomma en i och för sig önskvärd likformighet i prisförhållandena inom

visst område. Livsmedelskommissionen bör efter förslag av mejeriernas riksförening

äga besluta angående nu berörda bidrag. Utan Kungl. Maj:ts medgivande

bör dock icke för sistberörda ändamål få användas större belopp

än sammanlagt 2 miljoner kronor. Samtliga nu omförmälda bidrag och tilllägg

böra såsom livsmedelskommissionen föreslagit endast tillkomma mejerier.

De av kommissionen ifrågasatta villkoren för att bidragen och tilläggen

skola få åtnjutas av mejerierna synas kunna godtagas.

Även systemet med pristillägg för lantsmör torde böra gälla under nästa

konsumtionsår. Kostnaderna för dessa pristillägg och omhändertagandet av

lantsmör torde kunna uppskattas till i runt tal 3 miljoner kronor.

Vad angår bestämmelserna örn producentbidragen har kommissionen i

sin skrivelse upptagit ett sedan länge framfört önskemål om att producentbidrag

skall räknas å en årskvantitet levererad mjölk av högst 7,800 kilogram.

För närvarande utgå bidragen å en månadskvantitet av 650 kilogram.

Därjämte har kommissionen föreslagit en höjning av bidraget till 3

öre per kilogram för hela året. Enligt gällande bestämmelser utgör bidraget

2 öre för mjölk, som levereras under månaderna april—september och

3 öre för mjölk, som levereras under övriga månader. Såsom livsmedelskommissionen

framhållit lära de skäl, som tidigare framförts mot ifrågavarande

förslag, numera lia förlorat sin bärkraft. Med hänsyn härtill tillstyrker

jag förslagens realiserande. Såsom kommissionen föreslagit bör den

nya ordningen för producentbidragens beräknande tillämpas för mjölk,

som levereras från och med den 1 juli 1941. Producentbidraget bör endast

utgå för mjölk, som levereras till mejeri, och för bidragens utbetalande böra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

gälla samma villkor som för tillgodonjutande av prisutjämningsbidrag. Bidragen

ha av livsmedelskommissionen beräknats komma att draga en kostnad

av 42 miljoner kronor, vilket innebär en kostnadsökning av 8.5 miljoner

kronor i förhållande till de för innevarande budgetår beräknade kostnaderna.

Såsom livsmedelskommissionen yttrat torde man kunna utgå från att

någon mjölkavgift icke kommer att uttagas under nästa regleringsår. Emellertid

bör, såsom jag förut framhållit, fullmakten för Kungl. Maj:t att upptaga

sådan avgift förlängas under ytterligare ett år. I anslutning härtill har

kommissionen förordat vissa ändringar i förordningen örn mjölkavgift. Mot

kommissionens förslag har jag intet att erinra. Förslaget innebär i huvudsak,

att mjölkavgiften på samma sätt som övriga avgifter inom jordbruksregleringen

skall tillföras budgeten. Kungl. Majit bör kunna besluta om uttagande

av mjölkavgift oberoende av framställning från mejerisammanslutning.

Livsmedelskommissionen har i sammanhang med frågan om matfettsregleringen

jämväl upptagit till behandling spörsmålet om en rationalisering

av margarinindustrien. För närvarande torde omkring 25 fabriker vara

sysselsatta med förädling av de förhållandevis begränsade kvantiteter råvaror,

som kunna ställas till förfogande. Uppenbarligen kan detta icke anses

vara en rationell ordning för margarinindustriens bedrivande. Huruvida ett

statligt ingripande i syfte att få till stånd en rationalisering av industrien bör

företagas är särskilt med hänsyn till nu rådande förhållanden tveksamt. Utan

att sådan reglering av margarintillverkningen som livsmedelskommissionen

ifrågasatt kommer till stånd bör dock kommissionen vid fördelning av befintliga

tillgångar av råvaror för margarintillverkning beakta angelägenheten

av att tillverkning äger rum vid fabriker, som visa sig i stånd att på ett ur

kostnadssynpunkt och i övrigt tillfredsställande sätt besörja framställningen

av margarin.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk.

Livsmedelskommissionen har i fråga örn fläsk- och köttregleringen icke

framfört några nya förslag. De nuvarande regleringsåtgärderna torde böra

äga tillämpning även under nästa regleringsår. Såsom kommissionen framhållit

bör en effektiv priskontroll utövas och i den mån det visar sig erforderligt

för uppnående av det med priskontrollen och regleringsåtgärderna i

övrigt avsedda syftet, bör frågan om ytterligare koncentration av slakten

tagas under övervägande.

I fråga om regleringen av äggmarknaden har livsmedelskommissionen

föreslagit en viss förändring beträffande det organ, äggintressentföreningen

u. p. a., som fungerar på detta område. I likhet med kommissionen finner

jag böra övervägas att åtgärder i rationaliserande syfte på detta område vidtagas.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Majit att under beaktande av

läget på äggmarknaden vidtaga erforderliga organisatoriska förändringar

beträffande äggmarknadens reglering.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-

13

Brödsäds- och fodermedelsregleringen.

De förändringar som livsmedelskommissionen föreslagit beträffande brödsäds-

och fodermedelsregleringen beröra huvudsakligen de organisatoriska

förhållandena på detta område. Såsom kommissionen framhållit handhavas

de nuvarande regleringsåtgärderna av ett flertal olika organ. Sålunda handhar

svenska spannmålsaktiebolaget den med beslagen å brödsäd och fodersäd

förenade inköps- och försäljningsverksamheten. Motsvarande verksamhet

i fråga om importerade fodermedel och fodercellulosa utövas av foderintressentföreningen.

För inköp och distribution av stråfoder fungerar svenska

stråfoderhandelsföreningen u. p. a. Uppenbarligen skulle betydande fördelar

och förenklingar ur organisatorisk synpunkt kunna vinnas, därest en centralisering

kunde äga runi av dessa olika företags verksamhet till ett gemensamt

organ. Detta organ torde även böra handha de statliga uppgifter som

tillkomma fröintressentföreningen. Besparingar på lagringsutrymmen samt på

frakter och andra kostnader torde därigenom kunna ernås. Såsom kommissionen

påpekat är det en olägenhet att en och samma handlande beträffande försäljning

av så förhållandevis likartade varor, som här är i fråga, skall lia

redovisningsskyldighet till tre olika företag. Förenklingar i den statliga kontrollen

skulle även kunna ske, därest ett gemensamt företag handhade verksamheten.

Det är även att märka, att hela fodermedels- och brödsädsförsörjningen

i regleringshänseende torde i viss mån få betraktas som en enhet. Med

hänsyn härtill finner jag i likhet nied livsmedelskommissionen, att handhavandet

av nu ifrågavarande regleringar bör sammanföras till ett gemensamt

organ. Detta organ synes lämpligen kunna organiseras i huvudsak på samma

sätt som spannmålsbolaget och få samma ställning till staten som detta

bolag. Kungl. Maj:t torde böra bemyndigas att vidtaga erforderliga åtgärder

för den nu uppskisserade omorganisationen. I samband härmed bör

Kungl. Majit även erhålla befogenhet att ställa de medel, som anvisats till

spannmålsbolaget och foderintressentföreningen för dess verksamhet, till det

nya organets förfogande.

Även under nästa regleringsår torde inlösningsförfarandet i fråga om brödsäd

böra bibehållas. I anslutning till vad jag förut anfört torde inlösningspriset

icke nu böra bestämmas utan detsamma torde böra bli beroende av

skördens storlek. Liksom hittills torde likställighet i pris mellan vete och råg

böra råda. Frågan huruvida det under vissa tidigare regleringsår använda

systemet med stegring i inlösningspriset på brödsäd från viss dag med belopp,

som svarar mot kostnaden för lagring och räntor m. m., vilket system

torde innebära vissa fördelar, bör komma till användning under kommande

konsumtionsår torde få avgöras senare under beaktande av skördeutfallet.

I fråga örn regleringsåtgärderna på fodermarknadens område lia dessa såsom

livsmedelskommissionen påpekat i hög grad påverkats av den ogynnsamma

skörden. Ett ganska komplicerat system med prisrabatter å fodersäd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

och stråfoder har under innevarande regleringsår kommit till användning. I

möjligaste mån böra dessa nu avvecklas. Därest förslaget om rabatteringsanordningen

för mjölk och matfett vinner bifall, enligt vilket jordbrukarna

skulle kunna utbyta rabattkorten för dylika livsmedel mot sådana för inköp

av fodermedel, erhålla jordbrukarna kompensation för de nuvarande prisrabatterna.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att principerna för ett avstående

av foder under nästa regleringsår böra så utformas, att den enskilde

jordbrukaren redan vid produktionsårets början kan bilda sig en uppfattning

rörande den utsträckning i vilken han kan bliva skyldig att leverera

fodersäd till staten. Det bör därvid beaktas, att kravet på avstående icke får

medföra en ur försörjningssynpunkt oförmånlig disposition av åkerarealen.

Den av kommissionen framlagda planen för avståendet av fodermedel kan

jag i huvudsak godkänna. Leveransskyldigheten synes sålunda böra anknytas

till storleken av den åkerareal, på vilken frambringas andra produkter

än brödsäd, olje- och spånadsväxter samt vissa slag av fröer. Vid planens

utformande torde på sätt kommissionen föreslagit böra bortses från åkerarealen

i Norrland med undantag av Gästrikland samt från brukningsdelar

med en åkerareal av 10 hektar eller därunder. Under hänsynstagande till det

beräknade skördeutfallet av fodersäd samt till animalieproduktionens omfattning

bör för varje större område uppskattas huru mycket fodersäd som

i medeltal bör avstås per hektar av först angivna åkerareal. Leveransskyldighetens

fördelning å de enskilda brukningsdelarna bör sedan ske med beaktande

av den faktiska leveransförmågan, vilken bör bedömas med hänsyn

till djurantalet och tillgången till andra fodermedel, bland andra fodercellulosa.

Clearingkassan för fodermedel m. m.

Under innevarande regleringsår beslöts inrättande inom livsmedelskommissionen

av en clearingkassa i fråga om fodermedel, konstgödsel och andra

jordbruksförnödenheter. Denna verksamhet synes böra fortsättas efter i huvudsak

samma principer som hittills i syfte att hålla priserna på den nivå

som finnes önskvärd. Kostnaderna för verksamheten ha av livsmedelskommissionen

beräknats till i runt tal 20 miljoner kronor.

Jag torde i detta sammanhang böra erinra därom, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 31 januari 1941 funnit skäl medgiva, att av det av 1940 års urtima

riksdag anvisade reservationsanslaget å 2,000,000 kronor till statsbidrag

för inköp av stråfoder (prop. nr 28; r. skr. nr 43) finge — utan hinder av

stadgandet i 7 § kungörelsen den 25 oktober 1940 (nr 898) — utlämnas statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet för inköp av jämväl cellulosafoder.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

15

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt delar

av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort sett

likartad med den i Norrland. För innevarande budgetår medgavs, att ett

belopp av 900,000 kronor finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att även

för nästa budgetår medel böra finnas tillgängliga för ifrågavarande ändamål.

Ett belopp av 900,000 kronor torde vara lämpligt. Då det torde vara till

gagn för jordbruket i nyssnämnda landsända, att den av styrelsen för svenska

vall- och mosskulturföreningen föreslagna verksamheten med studieegendomar

i de nordliga delarna av landet kommer till stånd, vill jag förorda att

av nyssberörda medel måtte för detta ändamål få disponeras ett belopp av

21,000 kronor. Erinras må att för ändamålet från Wenner-Grenska samfundet

erhållits ett anslag av 100,000 kronor. Därest riksdagen icke har något

att erinra, torde såsom domänstyrelsen föreslagit erforderliga medel för studiegårdarnas

anskaffande få disponeras ur markinköpsfonden. Likaledes är

jag av den uppfattningen, att de ifrågasatta arbetena rörande ogräsets bekämpande

böra komma till utförande. För detta ändamål synes ett belopp

av högst 15,000 kronor vara behövligt. Hinder synas icke böra möta att detta

belopp må disponeras från de medel, som av livsmedelskommissionen avsetts

till diverse kostnader.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för de föreslagna reglerings- och rabatteringsåtgärderna torde

kunna beräknas till 231 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 30 miljoner

på prisutjämningsbidragen, 3 miljoner å de särskilda mjölkersättningarna,

3 miljoner å pristillägget för lantsmör m. m., 42 miljoner å producentbidraget,

73 miljoner å matfettsrabatteringen m. m., 25 miljoner å mjölkrabatteringen,

33 miljoner å förmalningsersättningar samt 2 miljoner å diverse

kostnader. Till Prisclearing för fodermedel m. m. torde ett särskilt

reservationsanslag å 20 miljoner kronor böra uppföras. Kostnadsberäkningarna

äro uppgjorda under antagande att större förändringar i penningvärdet

eller poduktionskostnadena icke förekomma. Såsom kommissionen framhållit

avse kostnaderna till väsentlig del åtgärder för prisnedsättningar å livsmedel.

Rörande medel, som må erfordras för prisrabatterande åtgärder, sammanlagt

131 miljoner kronor, kommer chefen för folkliushållningsdepartementet

att förelägga Kungl. Maj:t förslag.

Genom beslut vid 1940 års lagtima riksdag (prop. 276; r. skr. nr 427) beslöts,

att de medel, som enligt gällande bestämmelser skola ingå i jordbrukets

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

prisregleringsfond efter utgången av juni 1940 ej längre skulle över vederbörande

avsättningsanslag tillföras nämnda fond. Enligt tidigare beslut av

riksdagen (prop. 230/1939; r. skr. nr 353) må de margarinaccismedel, som

influtit före den 1 juli 1935 och av vilka för närvarande återstå cirka 150,000

kronor, användas för utdelning gratis eller till nedsatt pris till hjälpbehövande

av jordbruksprodukter, i främsta rummet mjöl och smör, eller av andra

inhemska förnödenheter såsom frukt och fisk. Då det torde vara önskvärt

att berörda prisregleringsfond slutligt avvecklas och de å fonden alltjämt

disponibla medlen därför ej böra tagas i anspråk, synes Kungl. Maj :t nu böra

erhålla bemyndigande att av medel som anvisas till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område disponera intill ett belopp av 500,000 kronor för nu

ifrågavarande ändamål.

På sätt jag förut anfört är avsett att hittills gällande bestämmelser rörande

jordbruksregleringen hållas vid makt, även om de i viss utsträckning icke

för närvarande komma att tillämpas. Giltigheten av vissa av dessa bestämmelser

utgår den 1 juli eller 1 september 1941. I anslutning härtill har inom

jordbruksdepartementet uppgjorts förslag till dels förordning om fortsatt

giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

dels ock förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937

(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete. Dessa förslag liksom det

förut omförmälda förslaget till förordning angående mjölkavgift torde böra

underställas riksdagen för antagande. Chefen för finansdepartementet kommer

att anmäla förslag örn ytterligare utsträckning av Kungl. Maj:ts befogenhet

att fastställa accis å margarin och vissa andra fettvaror. övriga bestämmelser

på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under nästkommande

regleringsår, torde Kungl. Majit äga att på administrativ väg giva

fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda

förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom till Kungl. Maj:ts övervägande.

»

Utskottets yttrande.

Att i nuvarande läge närmare fixera den prisnivå som under nästa regleringsår

bör vinna tillämpning i fråga om jordbrukets produkter låter sig icke

göra. Denna måste uppenbarligen bliva i hög grad avhängig av utvecklingen

i fråga om jordbrukets produktionskostnader samt av det blivande skördeutfallet,

förhållanden vilka för närvarande icke med någon större grad av säkerhet

kunna helt bedömas. Utskottet finner därför i likhet med departementschefen

att härmed bör få anstå tills längre fram under regleringsåret. Emellertid

synes redan nu på grund av de ogynnsamma väderleksförhållandena kunna

förutses att någon skörd som blir av bättre beskaffenhet än föregående års

icke torde vara att vänta. Med hänsyn härtill lärer någon sänkning av den

nuvarande prisnivån knappast kunna ifrågakomma. Å andra sidan finner

utskottet i likhet med departementschefen det vara av stor vikt att förhindra

en inflationsartad utveckling av landets penningväsende. Såsom departe
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

17

mentschefen framhållit torde det vara av stort intresse under nu rådande

utomordentliga förhållanden för jordbrukets utövare och då icke minst för

dem som nu eller under de senaste åren börjat såsom egna företagare att

förebygga en dylik utveckling. Det torde därför vara nödvändigt att prisutvecklingen

kontrolleras och priserna förhindras stiga utöver den nivå, som

är nödvändig för att de ökade produktionskostnaderna skola täckas. Det kan

vara att befara att en väsentlig höjning av prisnivån å livsmedel skulle komma

att återverka på den allmänna lönenivån. Man måste vid fastställandet

av prisnivån utgå från att vid en svag skörd även jordbruket bör bära sin del

av de bördor som därigenom läggas på vårt folk; liksom jordbruket vid en

bättre skörd bör tillåtas draga fördel därav. I likhet med departementschefen

utgår även utskottet från att statsmakterna, då fredliga förhållanden inträda,

komma att föra en sådan politik på jordbrukets område som skänker landets

jordbruk full lönsamhet.

Såsom grundval vid prisernas bestämmande synes kunna användas en

för hela landet beräknad medelskörd. De i propositionen omförmälda relationstalen,

vilka avse att vara vägledande för det inbördes förhållandet mellan

priserna på de olika grödorna, synas utskottet böra, om så skulle finnas

påkallat, kunna jämkas med hänsyn till det blivande skörderesultatet eller

andra förhållanden.

Liksom hittills torde det vara nödvändigt att Kungl. Maj:t även under kommande

regleringsår erhåller förhållandevis vidsträckta fullmakter i fråga

örn handhavandet av jordbruksregleringen och därför lämnas befogenhet att

vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. I motionen

I: 241 lia ifrågasatts vissa begränsningar i de Kungl. Maj:t lämnade befogenheterna

med avseende å jordbruksregleringen. I anslutning härtill vill utskottet

framhålla, att det synes utskottet naturligt att mera genomgripande ändringar

i regleringsåtgärderna icke av Kungl. Maj.t vidtagas där riksdagens

hörande utan olägenhet kan ske.

Då några möjligheter att bedöma det nuvarande kristillståndets varaktighet

icke finnas, torde i enlighet med departementschefens förslag liksom

hittills skett samtliga nu gällande regleringsanordningar på ifrågavarande område

böra bibehållas, även örn en del av dem icke kan tillämpas under den

tid kriget pågår. Utskottet föreslår därför att de grundläggande av riksdagen

antagna regleringsförfattningarna ävensom andra av riksdagen lämnade bemyndiganden,

vilkas giltighet utgår med innevarande regleringsår, förlängas

på ytterligare ett år.

I motionerna I: 63 och II: 96, II: 233, I: 119 och II: 33, I: 168, II: 99 samt

II: 153 lia begärts mer eller mindre långt gående utredningar i frågor, som

beröra den statliga jordbrukspolitiken.

Motionerna 1:63 och 11:96 åsyfta en utredning rörande åtgärder till stärkande

av beredskapen med avseende på landets livsmedelsförsörjning. Dessa

åtgärder angivas i motionerna skola innefatta, bland annat, en rationaliserad

nyodlingsverksamhet med utnyttjande av maskinella hjälpmedel, förenkling

av proceduren vid lantmäteriförrättningar och planläggning vid torrläggnings
Bihang

till riksdagens protokoll 19H. 10 muni. Nr 74.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

företag, rationellt tillvaratagande av skördarna och utökad inhemsk odling

av vissa växtslag till ersättning av förut importerade fodermedel, vidgade lagringsmöjligheter

för jordbrukets produktion samt vidgad lagstiftning till förebyggande

av vanhävd. 1 motionen II: 233 upptagas i viss mån samma

problem som behandlas i första punkten av nyssnämnda två motioner, nämligen

frågan om nyodling. Utskottet finner frågan om nyodling, framför allt

i syfte att komplettera ofullständiga jordbruk, förtjäna att närmare utredas.

Härvid böra särskilt undersökas möjligheterna att med användande av de

moderna maskinella hjälpmedel, som numera stå till buds, få till stånd en

snabbare och mera rationell nyodling än den som hittills i allmänhet bedrivits

med stöd av statliga bidrag. Utskottet vill därför förorda, att skrivelse

i ämnet av riksdagen avlåtes till Kungl. Maj:t. Beträffande de övriga förslag

som motionerna 1:63 och 11:96 innefatta vill utskottet erinra därom att

riksdagen redan i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt örn utredning angående

en provisorisk lagstiftning mot vanhävd med giltighet under nu rådande

krisförhållanden. Spörsmålet om förenkling av proceduren vid lantmäteriförrättningar

torde komma att övervägas av den utredning, som för närvarande

behandlar frågan örn ny jorddelningslagstiftning. Såsom lantbruksstyrelsen

framhållit torde någon större förenkling vid planläggning av torrläggningsföretag

knappast kunna äga rum inom den av vattenlagen utstakade

ramen. De övriga i motionen berörda problemen synas såsom framgår

av livsmedelskommissionens yttrande vara föremål för kommissionens uppmärksamhet.

Med hänsyn härtill lärer någon åtgärd i anledning av dessa motioner

i övrigt icke vara påkallad från riksdagens sida.

I motionerna 1:119 och 11:33 hemställes örn utredning beträffande speciellt

småjordbrukets problem. I motionen I: 168 begränsas utredningsyrkandet

till verkningarna av de under de senaste åren beslutade statliga åtgärderna

till stöd för det mindre jordbruket och i motionen II: 99 till det under

innevarande produktionsår utgående jordbruksstödets verkningar. Den i motionen

II: 153 begärda utredningen är avsedd att omfatta de allmänna grunder

enligt vilka jordbruksregleringen i fortsättningen borde handhavas. Beträffande

den i förstnämnda två motioner begärda utredningen förväntar utskottet,

att densamma kommer att verkställas vid ett fortsättande av den för

närvarande nedlagda jordbruksutredningen. Utskottet vill erinra att betydande

åtgärder i flera avseenden redan vidtagits till stöd för småbruket. Såsom

framgår av propositionen ha vissa utredningar redan verkställts rörande

jordbruksregleringens verkningar, och man torde kunna utgå ifrån att livsmedelskommissionen

med uppmärksamhet följer denna fråga. Att igångsätta

en särskild utredning vid sidan av den verksamhet som bedrives av livsmedelskommissionen

rörande de allmänna grunder enligt vilka jordbruksregleringen

i fortsättningen skall handhavas torde knappast vara lämpligt eller

av omständigheterna påkallat.

Utskottet torde härefter få närmare ingå på de särskilda regleringsåtgärderna

och de i anslutning härtill väckta motionerna.

Några mera genomgripande ändringar i fråga örn mjölkregleringen ha icke

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

19

föreslagits i propositionen. Någon rubbning i principerna för prisutjämningsbidraget

för produktmjölken anser utskottet i likhet med Kungl. Maj:t

icke nu böra ske. I motionerna I: 238 och II: 333 har yrkats på att uttalande

måtte göras därom, att prisutjämningsbidraget för produktmjölk måtte inom

Stockholms—Göteborgs samt Skånes prisutjämningsdistrikt utgå med lika

belopp per kilogram mjölk. Ehuru vissa skäl synas kunna åberopas för motionärernas

yrkande, anser sig utskottet icke utan att närmare utredning

av frågan verkställts kunna göra något uttalande i det i motionerna avsedda

syftet. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t beaktar detta spörsmål.

I motionerna II: 329, II: 332 och II: 335 har yrkats att en viss höjning av

de särskilda prisutjämningsbidragen i de nordligaste distrikten bör äga rum.

I anslutning till vad departementschefen anfört anser utskottet det böra övervägas,

huruvida icke höjning bör ske. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Maj:t

har sin uppmärksamhet riktad härpå samt vidtager de höjningar av bidragen

som med hänsyn till läget kunna finnas påkallade.

Departementschefens förslag rörande konsumtionsmjölktillägg i syfte att

motverka en allmän höjning av konsumtionsmjölkpriset finner sig utskottet

kunna tillstyrka.

I anslutning till vad utskottet anfört rörande fastställandet av prisnivån

anser utskottet i likhet med departementschefen, att prisutjämningsbidragens

storlek bör fastställas först senare. Med hänsyn härtill anser sig utskottet

icke här böra göra något vidare uttalande i anledning av motionerna I: 239

och II: 334.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att de för närvarande

utgående merfraktstilläggen och regleringskostnadstilläggen, vilka utbetalas

för att täcka de av produktionsminskningen föranledda ökade kostnaderna,

alltjämt böra utgå. Likaledes bör såsom för närvarande även i fortsättningen

möjlighet stå öppen att i särskilda fall, där en höjning av konsumtionsmjölkpriset

skulle kunna godkännas, i stället utbetala ett bidrag såsom

ersättning för prisökningen. Utskottet har icke heller någon erinran att göra

mot departementschefens förslag att systemet med pristillägg för lantsmör

skall gälla även under nästa konsumtionsår.

Det av departementschefen framförda förslaget att producentbidraget höjes

till 3 öre per kilogram för hela året samt att bidraget må räknas å en

årskvantitet levererad mjölk av högst 7,800 kilogram biträdes av utskottet.

Ett genomförande av detta förslag innebär, att yrkandena i motionerna I: 46

och II: 50 i huvudsak vunnit bifall.

Den Kungl. Maj:t medgivna fullmakten att uttaga mjölkavgift synes böra

förlängas på ytterligare ett år. Enligt vad departementschefen yttrat torde

man emellertid kunna utgå från att någon sådan avgift icke kommer att uttagas

under nästa regleringsår. I propositionen har även framlagts ett förslag

till ny förordning örn mjölkavgift, vilken skulle ersätta den nu gällande,

vars giltighetstid utgår den 1 juli 1941. Förslaget har icke givit utskottet

anledning till någon erinran.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

I propositionen har departementschefen under den nu behandlade avdelningen

även upptagit frågan om en rationalisering av margarinindustrien.

Givet är att det icke kan anses ändamålsenligt, att i nuvarande läge med den

mycket begränsade tillgången på råvaror för margarinindustrien ett alltför

stort antal fabriker sysselsättes för dessa varors förädling. I likhet med departementschefen

anser utskottet därför önskvärt, att vid fördelningen av

befintliga tillgångar av råvaror man beaktar angelägenheten av att tillverkningen

äger rum vid fabriker, som visa sig i stånd att på ett ur kostnadssynpunkt

och i övrigt tillfredsställande sätt besörja framställningen av margarin.

I motionen I: 166 har upptagits fettförsörjningsfrågans reglering. Av motionens

motivering synes närmast framgå, att motionärerna avse viss omorganisation

av margarintillverkningen i landet i samband med inträdandet av

normala förhållanden. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet

riktad på denna enligt utskottets mening för landets jordbruk

betydelsefulla fråga och då tiden därför anses mogen upptager densamma till

utredning.

Vad Kungl. Majit anfört rörande regleringen av andra animaliska produkter

än mjölk föranleder icke något särskilt uttalande från utskottets sida.

Utskottet vill endast erinra om det uttalande utskottet gjorde rörande ägghandelns

reglering i sitt utlåtande vid 1940 års lagtima riksdag i anledning

av den då avlämnade propositionen angående prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område. Utskottet fann sig icke övertygat örn lämpligheten av

att helt överföra äggregleringens handhavande från Sveriges äggintressenters

förening till livsmedelskommissionen. Enligt utskottes mening borde snarare

svenska ägghandelsförbundet och lantbruksstyrelsen kunna komma i fråga.

Det borde emellertid få ankomma på Kungl. Majit att pröva förevarande

organisationsfråga och vidtaga de åtgärder, som därvid kunde befinnas påkallade.

De förslag, som i propositionen framlagts angående brödsäds- och fodermcdelsregleringen,

beröra huvudsakligen organisatoriska förhållanden på

detta område. För närvarande äro regleringsåtgärderna fördelade på ett

flertal olika organ såsom svenska spannmålsaktiebolaget, foderintressentföreningen

u. p. a. och stråfoderhandelsföreningen u. p. a. Även fröintressentföreningen

synes handha vissa statliga uppgifter. Såsom departementschefen

framhållit skulle det otvivelaktigt under nuvarande förhållanden ur

flera synpunkter vara till fördel för såväl staten som de enskilda om en

större koncentration på detta område kunde komma till stånd, i varje fall

beträffande de tre förstberörda regleringsområdena. Utskottet kan därför

biträda departementschefens förslag att handhavandet av nu ifrågavarande

regleringsåtgärder sammanföres till ett gemensamt organ, vilket synes kunna

organiseras på i huvudsak samma sätt som spannmålsaktiebolaget och få

samma ställning gentemot staten som detta bolag. Departementschefen har

tillika föreslagit, att Kungl. Majit skulle få befogenhet att ställa de medel,

som anvisats till spannmålsaktiebolaget och foderintressentföreningen för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

21

dessas verksamhet, till det nya organets förfogande. Utskottet anser sig kunna

tillstyrka, att Kungl. Maj:t erhåller detta bemyndigande. Även övriga av

omorganisationen påkallade åtgärder torde få vidtagas av Kungl. Majit.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att jämväl under nästa

regleringsår inlösningsförfarandet i fråga örn brödsäd bör bibehållas. I överensstämmelse

med vad utskottet inledningsvis i sitt yttrande anfört, torde

det böra få anstå med bestämmandet av inlösningspriset till dess skörderesultatet

närmare kan överblickas. Departementschefen har uttalat, att frågan,

huruvida systemet med stegring i inlösningspriset på brödsäd från viss

dag med belopp, som svarar mot kostnaden för lagring och räntor m. m.,

bör komma till användning under nästa konsumtionsår, torde få avgöras

under beaktande av skördeutfallet. Utskottet finner ändamålsenligt att så

sker.

Mot vad i propositionen anförts rörande regleringsåtgärderna på fodermarknadens

område har utskottet i huvudsak intet att anföra. Utskottet vill

emellertid understryka vikten av att vid bestämmandet av leveransskyldigheten

av fodermedel den faktiska leveransförmågan beaktas. Vid fastställandet

av ifrågavarande skyldighet torde icke alltför stor hänsyn böra tagas

till möjligheterna att anskaffa fodercellulosa i stället för foder, som avståtts.

I motionerna I: 117 och II: 152 lia framförts två yrkanden avseende lupinodlingen

i landet. Dels har i motionerna hemställts, att livsmedelskommissionen

skulle vidtaga kraftiga åtgärder för främjandet av berörda odling,

och dels har begärts att ett belopp av 10,000 kronor skall ställas till

förfogande för upplysningsverksamhet i frågan. I likhet med motionärerna

finner utskottet det vara av betydelse, att lupinodlingen främjas med hänsyn

till dess stora värde såsom fodermedel. Utskottet vill därför för sin del

förorda, att medel för ändamålet ställas till förfogande. Livsmedelskommissionen

har i sitt yttrande över motionerna tillstyrkt att det i motionerna

nämnda beloppet anvisas, hälften till Sveriges utsädesförening och

hälften till statens jordbruksförsöksanstalt, för igångsättande av mera omfattande

försöks- och förädlingsarbeten med sötlupin och bitterlupin. Några

särskilda medel torde emellertid icke behöva anvisas direkt för ifrågavarande

ändamål, utan torde Kungl. Majit kunna av det anslag, som ställes till

förfogande för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, disponera

erforderligt belopp.

I motionerna I: 116 och lii 150 föreslås, att rabatt måtte införas å kvävehaltiga

konstgödselmedel åt det mindre jordbruket. Ehuru utskottet behjärtar

syftet med motionerna, anser sig utskottet likväl icke kunna biträda desamma

med hänsyn till olägenheterna av att utsträcka rabatteringssystemet

till nya områden. Utskottet vill framhålla, att det mindre jordbruket

på andra sätt understötts. Erinras må att medel i form av krislån, vilka

till vissa delar kunna gäldas med förbättringsarbeten, ställts till förfogande

för utlämnande av lån för inköp av bland annat gödselmedel.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att den under innevarande

regleringsår igångsatta verksamheten med en clearingkassa för fodermedel,

konstgödsel och andra jordbruks/örnödenheter bör fortsätta efter i

huvudsak samma principer som för närvarande. Vad departementschefen i

övrigt under denna avdelning i propositionen anfört ger icke anledning till

någon erinran från utskottets sida.

I propositionen föreslås att medel även under nästa budgetår ställas till

förfogande för särskilda åtgärder till stöd dt jordbruket i Norrland. För dessa

stödåtgärder, som avse även vissa delar av Dalarna och Värmland, anses

liksom under senaste år ett belopp av 900,000 kronor erforderligt. Jämväl utskottet

finner nämnda belopp böra ställas till förfogande för ändamålet. Icke

heller har utskottet någon erinran att göra mot att av dessa medel anvisas

21,000 kronor såsom bidrag till den av svenska vall- och mosskulturföreningen

planlagda verksamheten med studiegårdar i de nordliga delarna av landet.

För studiegårdarnas anskaffande torde medel kunna få disponeras ur

markinköpsfonden. Utskottet biträder även departementschefens förslag om

att medel ställas till förfogande för de i propositionen närmare omnämnda

arbetena för ogräsets bekämpande.

Kostnaderna för de föreslagna regleringsåtgärderna ha i propositionen beräknats

till sammanlagt 100 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 30 miljoner

på prisutjämningsbidragen, 3 miljoner å de särskilda mjölkersättningarna,

3 miljoner å pristillägget för lantsmör m. m., 42 miljoner å producentbidraget

samt 2 miljoner å diverse kostnader. Till prisclearing för fodermedel

m. m. har äskats ett belopp av 20 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker,

att förenämnda belopp anvisas för nu ifrågavarande ändamål. Utskottet har

ingen erinran att göra mot att prisregleringsfonden slutligen avvecklas och

att av de medel, som anvisas för prisreglerande åtgärder, ett belopp av 500,000

kronor må disponeras för utdelning gratis eller till nedsatta priser till hjälpbehövande

av jordbruksprodukter, i främsta rummet mjöl och smör eller av

andra inhemska förnödenheter såsom frukt och fisk. För detta ändamål har

tidigare medel fått användas från prisregleringsfonden.

I den mån departementschefens anförande och förslag icke i det föregående

berörts, har utskottet saknat anledning till erinran däremot.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående mjölkavgift;

2) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 7

juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift;

3) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 11

juni 1937 (nr 369) angående utförselbevis för råg och vete;

dels ock

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

23

1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch

avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen

angivna riktlinjerna, samt

2) för budgetåret 1941/42 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av ................ kronor 80,000,000;

b) till Prisclearing för fodermedel m. m. ett reservationsanslag

av .......................... kronor 20,000,000;

B. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:63 och

11:96, likalydande, samt 11:233 i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn utredning rörande en rationaliserad nyodlingsverksamhet

med utnyttjande av moderna maskinella hjälpmedel,

i första hand för komplettering av ofullständiga jordbruk,

C. att följande motioner, nämligen I: 46 och II: 50, I: 116

och 11:150, 1:117 och 11:152, 1:119 och 11:33, 1:166,

I: 168, I: 238 och II: 333, I: 239 och II: 334, I: 241, II: 99,

11:153, 11:329, 11:332 samt 11:335, må, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet här ovan anfört

och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 17 juni 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Granath, Gabrielsson, Alfred Andersson,

Jacob Hansson, Mannerskantz, von Stockenström och Dahlström samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson i

Vimmerby, Carlström, Mäler, Liedberg, Jacobson och Jonsson i Fjäle.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition för visst ändamål av det för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget a1 i texten