Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av medel till byggande av skogsvägar m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1941-11-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1941:82, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av medel till byggande av skogsvägar m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82.

Nr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 6 november 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande

av medel till byggande av skogsvägar m. m. jämte

i ämnet väckt motion.

I en till riksdagen den 17 oktober 1941 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 312, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

dels å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Skogsvård m. m.: Vägoch

flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo ett reservationsanslag av

2.800.000 kronor;

dels ock å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till Skogsväglånefonden

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till propositionen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 339, av hr Jacobson m.

fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 312 måtte besluta, att ifrågavarande anslag till skogsvägar jämväl

måtte utgå till enskilda skogsägare i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län.

Angående de skäl, som anförts till stöd för motionen, hänvisas till denna.

1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 500,000

kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader å

skogar i enskild ägo. Sedermera ha för ändamålet anvisats för budgetåret

1934/35 500,000 kronor, för budgetåret 1938/39 350,000 kronor — därav

300.000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår —, för budgetåret

1939/40 100,000 kronor samt å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1940/41 1,000,000 kronor.

Genom beslut av årets riksdag (prop. nr 186; r. skr. nr 268) anvisades å

kapitalbudgeten till skogsväglånefonden ett reservationsanslag av 900,000

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82.

Betämmelserna rörande statsbidragets disposition finnas upptagna dels i

kungörelsen den 16 september 1933 (nr 549) angående statsbidrag till vissa

väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, med däri genom kungörelserna

349/1938, 187/1941 och 493/1941 gjorda ändringar, och dels i cirkulär

den 16 september 1933 (nr 550) med däri genom cirkulär 188/1941 vidtagen

ändring. Enligt dessa bestämmelser må från anslaget anvisas dels statsbidrag

för utförande av väg- och flottledsbyggnad, dels statsbidrag för uppförande

av skogshärbärge eller annan liknande förläggning, dels ock särskilt förvaltningsbidrag.

Statsbidrag kan beviljas till 25 procent av den godkända kostnaden

för företaget, dock att Kungl. Majit kan, då särskilda skäl därtill äro,

medgiva statsbidrag till högst 50 procent av nyssnämnda kostnad.

Bestämmelserna angående lån från skogsväglånefonden äro upptagna i kungörelsen

den 6 juni 1941 (nr 492).

I skrivelse den 12 juli 1941 har 1936 års skog sutredning gjort framställning

örn anvisande av ytterligare 2,800,000 kronor till bidrag till väg- och

flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo samt 300,000 kronor såsom kapitalförstärkning

av skogsväglånefonden. Tillika har utredningen hemställt dels

att skogsvägföretag, som skogsvårdsstyrelsen styrkt vara av betydelse för

bränsleförsörjningen och som komme till utförande under nuvarande kris,

skulle bliva berättigade till statsbidrag med 50 procent av anläggningskostnaderna,

dels att skogsvårdsstyrelserna måtte tillerkännas ersättning för sina

kostnader under innevarande budgetår för planläggning av skogs vägsföretag,

som på grund av krisen ej kunnat utföras, dels ock att åt skogsvårdsstyrelserna

måtte uppdragas att snarast vidtaga erforderliga åtgärder för genomförande

av ett i skrivelsen skisserat program för skogsvägbyggandet.

Över skogsutredningens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av statskontoret,

skogsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, statens bränslekommission,

Sveriges skogsägareförbund och Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund. I samtliga yttranden har skogsutredningens förslag i huvudsak

tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Under innevarande års riksdag ha avsevärda belopp anvisats för understödjandet

av vägbyggnader å landets skogar. Sålunda ha dels ett belopp av

1,000,000 kronor anvisats att användas såsom statsbidrag för byggande av

skogsvägar och dels ett belopp av 900,00 kronor ställts till förfogande för

att utlämnas såsom lån för samma ändamål. Av utredningen framgår emellertid

att dessa medel icke torde vara tillräckliga för att få till stånd vägbyggnader

i den omfattning som i nuvarande läge anses erforderligt. Vad som

för närvarande i så hög grad aktualiserar frågan örn skogsvägbyggandet, är

framför allt problemet örn landets försörjning med vedbränsle. De under krisen

med varje år stegrade uttagen av vedbränsle ur landets skogar synas för

Bihang till rilcsdagens ''protokoll 19lil. 10 sami. Nr 80 82.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82.

skogsbruket i mellersta och södra Sverige medföra risk för en icke obetydlig

överavverkning i de med hänsyn till transportförhållandena bättre belägna

skogarna. En viss fara föreligger även för att inom de mera välbelägna

skogsområdena ett misshushållande sker med värdefull skog för utvinnande

av bränsleprodukter. Uppenbarligen kan det befaras, att dessa missförhållanden

snabbt ökas vid en förlängning av krisen. Enligt vad utredningen ger

vid handen torde emellertid i södra Norrland samt mellersta och södra delarna

av landet ännu finnas betydande skogsområden, som skulle kunna

exploateras för vedavverkning ävensom annan avverkning, därest tillgång på

vägar funnes för vedens och virkets uttransporterande. Ett snabbt utbyggande

av skogsvägarna är med hänsyn härtill behövligt. Såsom utredningen framhållit

underlättas härigenom icke blott vedförsörjningen utan även skogsskötsel

och virkesproduktionen i allmänhet. För framtiden kommer nämligen

ett väl utbyggt vägnät på landets skogar att öka skogsbrukets bärkraft.

I anslutning till skogsutredningens förslag tillstyrker jag därför, att ytterligare

medel för ifrågavarande ändamål nu ställas till förfogande. Beträffande

medelsbehovet har utredningen ansett, att ett belopp av 2,800,000 kronor

borde anvisas till statsbidrag och ett belopp av 300,000 kronor borde

tillföras skogsväglånefonden. Mot storleken av anslagsäskandena är från min

sida intet att erinra.

Skogsutredningen har i sin skrivelse även hemställt, att skogsvårdsstyrelserna

skulle tillerkännas ersättning för kostnader, som styrelserna haft under

innevarande budgetår för planläggning av skogs vägsföretag, vilka på grund

av krisläget icke kunnat komma till utförande. Skäl synas tala för att så i viss

utsträckning kan ske. Frågan härom bör emellertid prövas från fall till fall.

Beträffande den procentsats, med vilken statsbidrag bör utgå till vägföretag,

som är av betydelse för vedförsörjningen, torde denna fråga få avgöras av

Kungl. Majit vid prövning av ansökningar om bidrag enligt gällande grunder.»

Såsom departementschefen anfört, är det framför allt problemet örn

landets försörjning med vedbränsle, som för närvarande i hög grad aktualiserar

frågan örn skogsvägbyggandet. Den i ärendet förebragta utredningen

ger vid handen, att hittills för ändamålet anvisade medel icke torde vara

tillräckliga för att få till stånd vägbyggnader i den omfattning, som synes

erforderlig med hänsyn till nuvarande bränslesituation. Utskottet tillstyrker

därför Kungl. Maj:ts framställning om ytterligare medel för ifrågavarande

ändamål.

Vad angår den i ämnet väckta motionen II: 339 örn att ifrågavarande

medel jämväl må kunna utgå till skogsägare i Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, får utskottet framhålla, att nämnda län

icke undantagits från verksamheten ifråga.

Då departementschefens förslag ej föranleder någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82.

11

A. att riksdagen må å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa

1. å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Skogsvård

m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo ett reservationsanslag av 2,800,000 kronor;

2. å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till

Skogsväglånefonden ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

B. att motionen II: 339 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 6 november 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Gabrielsson, Alfred Andersson, Mannerskantz, Nils

Olsson, Svedberg och Gottfrid Karlsson samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson i Vimmerby,

Ericsson i Sörsjön, Karlsson i Munkedal, Jacobson och Larsson i Karlstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:474 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ytterligare bidrag till uppförande av brandtorn m. m. s. 7 i texten