Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av medel till byggande av skogsvägar m. m. jämte i ämnet väckt motion.
1941-11-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1941:82, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av medel till byggande av skogsvägar m. m. jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82.
Nr 82.
Ankom till riksdagens kansli den 6 november 1941 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande
av medel till byggande av skogsvägar m. m. jämte
i ämnet väckt motion.
I en till riksdagen den 17 oktober 1941 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 312, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
dels å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Skogsvård m. m.: Vägoch
flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo ett reservationsanslag av
2.800.000 kronor;
dels ock å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till Skogsväglånefonden
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till propositionen.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 339, av hr Jacobson m.
fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
nr 312 måtte besluta, att ifrågavarande anslag till skogsvägar jämväl
måtte utgå till enskilda skogsägare i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län.
Angående de skäl, som anförts till stöd för motionen, hänvisas till denna.
1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 500,000
kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader å
skogar i enskild ägo. Sedermera ha för ändamålet anvisats för budgetåret
1934/35 500,000 kronor, för budgetåret 1938/39 350,000 kronor — därav
300.000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår —, för budgetåret
1939/40 100,000 kronor samt å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1940/41 1,000,000 kronor.
Genom beslut av årets riksdag (prop. nr 186; r. skr. nr 268) anvisades å
kapitalbudgeten till skogsväglånefonden ett reservationsanslag av 900,000
kronor.
9
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82.
Betämmelserna rörande statsbidragets disposition finnas upptagna dels i
kungörelsen den 16 september 1933 (nr 549) angående statsbidrag till vissa
väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, med däri genom kungörelserna
349/1938, 187/1941 och 493/1941 gjorda ändringar, och dels i cirkulär
den 16 september 1933 (nr 550) med däri genom cirkulär 188/1941 vidtagen
ändring. Enligt dessa bestämmelser må från anslaget anvisas dels statsbidrag
för utförande av väg- och flottledsbyggnad, dels statsbidrag för uppförande
av skogshärbärge eller annan liknande förläggning, dels ock särskilt förvaltningsbidrag.
Statsbidrag kan beviljas till 25 procent av den godkända kostnaden
för företaget, dock att Kungl. Majit kan, då särskilda skäl därtill äro,
medgiva statsbidrag till högst 50 procent av nyssnämnda kostnad.
Bestämmelserna angående lån från skogsväglånefonden äro upptagna i kungörelsen
den 6 juni 1941 (nr 492).
I skrivelse den 12 juli 1941 har 1936 års skog sutredning gjort framställning
örn anvisande av ytterligare 2,800,000 kronor till bidrag till väg- och
flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo samt 300,000 kronor såsom kapitalförstärkning
av skogsväglånefonden. Tillika har utredningen hemställt dels
att skogsvägföretag, som skogsvårdsstyrelsen styrkt vara av betydelse för
bränsleförsörjningen och som komme till utförande under nuvarande kris,
skulle bliva berättigade till statsbidrag med 50 procent av anläggningskostnaderna,
dels att skogsvårdsstyrelserna måtte tillerkännas ersättning för sina
kostnader under innevarande budgetår för planläggning av skogs vägsföretag,
som på grund av krisen ej kunnat utföras, dels ock att åt skogsvårdsstyrelserna
måtte uppdragas att snarast vidtaga erforderliga åtgärder för genomförande
av ett i skrivelsen skisserat program för skogsvägbyggandet.
Över skogsutredningens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av statskontoret,
skogsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, statens bränslekommission,
Sveriges skogsägareförbund och Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund. I samtliga yttranden har skogsutredningens förslag i huvudsak
tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Under innevarande års riksdag ha avsevärda belopp anvisats för understödjandet
av vägbyggnader å landets skogar. Sålunda ha dels ett belopp av
1,000,000 kronor anvisats att användas såsom statsbidrag för byggande av
skogsvägar och dels ett belopp av 900,00 kronor ställts till förfogande för
att utlämnas såsom lån för samma ändamål. Av utredningen framgår emellertid
att dessa medel icke torde vara tillräckliga för att få till stånd vägbyggnader
i den omfattning som i nuvarande läge anses erforderligt. Vad som
för närvarande i så hög grad aktualiserar frågan örn skogsvägbyggandet, är
framför allt problemet örn landets försörjning med vedbränsle. De under krisen
med varje år stegrade uttagen av vedbränsle ur landets skogar synas för
Bihang till rilcsdagens ''protokoll 19lil. 10 sami. Nr 80 82.
2
10
Utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82.
skogsbruket i mellersta och södra Sverige medföra risk för en icke obetydlig
överavverkning i de med hänsyn till transportförhållandena bättre belägna
skogarna. En viss fara föreligger även för att inom de mera välbelägna
skogsområdena ett misshushållande sker med värdefull skog för utvinnande
av bränsleprodukter. Uppenbarligen kan det befaras, att dessa missförhållanden
snabbt ökas vid en förlängning av krisen. Enligt vad utredningen ger
vid handen torde emellertid i södra Norrland samt mellersta och södra delarna
av landet ännu finnas betydande skogsområden, som skulle kunna
exploateras för vedavverkning ävensom annan avverkning, därest tillgång på
vägar funnes för vedens och virkets uttransporterande. Ett snabbt utbyggande
av skogsvägarna är med hänsyn härtill behövligt. Såsom utredningen framhållit
underlättas härigenom icke blott vedförsörjningen utan även skogsskötsel
och virkesproduktionen i allmänhet. För framtiden kommer nämligen
ett väl utbyggt vägnät på landets skogar att öka skogsbrukets bärkraft.
I anslutning till skogsutredningens förslag tillstyrker jag därför, att ytterligare
medel för ifrågavarande ändamål nu ställas till förfogande. Beträffande
medelsbehovet har utredningen ansett, att ett belopp av 2,800,000 kronor
borde anvisas till statsbidrag och ett belopp av 300,000 kronor borde
tillföras skogsväglånefonden. Mot storleken av anslagsäskandena är från min
sida intet att erinra.
Skogsutredningen har i sin skrivelse även hemställt, att skogsvårdsstyrelserna
skulle tillerkännas ersättning för kostnader, som styrelserna haft under
innevarande budgetår för planläggning av skogs vägsföretag, vilka på grund
av krisläget icke kunnat komma till utförande. Skäl synas tala för att så i viss
utsträckning kan ske. Frågan härom bör emellertid prövas från fall till fall.
Beträffande den procentsats, med vilken statsbidrag bör utgå till vägföretag,
som är av betydelse för vedförsörjningen, torde denna fråga få avgöras av
Kungl. Majit vid prövning av ansökningar om bidrag enligt gällande grunder.»
Såsom departementschefen anfört, är det framför allt problemet örn
landets försörjning med vedbränsle, som för närvarande i hög grad aktualiserar
frågan örn skogsvägbyggandet. Den i ärendet förebragta utredningen
ger vid handen, att hittills för ändamålet anvisade medel icke torde vara
tillräckliga för att få till stånd vägbyggnader i den omfattning, som synes
erforderlig med hänsyn till nuvarande bränslesituation. Utskottet tillstyrker
därför Kungl. Maj:ts framställning om ytterligare medel för ifrågavarande
ändamål.
Vad angår den i ämnet väckta motionen II: 339 örn att ifrågavarande
medel jämväl må kunna utgå till skogsägare i Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, får utskottet framhålla, att nämnda län
icke undantagits från verksamheten ifråga.
Då departementschefens förslag ej föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82.
11
A. att riksdagen må å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisa
1. å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Skogsvård
m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo ett reservationsanslag av 2,800,000 kronor;
2. å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till
Skogsväglånefonden ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
B. att motionen II: 339 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 6 november 1941.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Gabrielsson, Alfred Andersson, Mannerskantz, Nils
Olsson, Svedberg och Gottfrid Karlsson samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Gustafson i Vimmerby,
Ericsson i Sörsjön, Karlsson i Munkedal, Jacobson och Larsson i Karlstad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:474 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ytterligare bidrag till uppförande av brandtorn m. m. s. 7 i texten